Möte 2026-08-25

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor; rekryteringar,
• Regionövergripande uppföljning sommaren
• Status effektiv administration
• Lagen om offentlig säljverksamhet

Ekonomiska rapporter har lämnats för regionen på övergripande nivå samt för regionstyrelsen för maj och juni 2026. Båda rapportperioderna hanteras i denna tjänsteskrivelse, men redovisningen nedan fokuserar huvudsakligen på det senaste utfallet per den 30 juni.

Övergripande nivå
Till och med juni 2026 uppgick verksamhetens resultat till -164 miljoner kronor, vilket är 156 miljoner kronor lägre än budgeterat och 27 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till -49 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än budget. Jämfört med föregående år, då resultatet uppgick till -322 miljoner kronor, är detta en betydande förbättring. Förbättringen förklaras dock huvudsakligen av ett bättre finansnetto och inte av utvecklingen i verksamheten.

Majrapporten visade i huvudsak samma samlade bild. Mellan maj och juni försämrades verksamhetens resultat från -136 till -164 miljoner kronor, samtidigt som resultatet efter finansiella poster förbättrades från -62 till -49 miljoner kronor. Utvecklingen visar att det positiva finansnettot för närvarande motverkar en fortsatt negativ utveckling i verksamheten.

Regionplan med budget 2026 innehåller ett budgeterat helårsresultat om 0 miljoner kronor. Helårsprognosen kvarstår på -170 miljoner kronor, vilket innebär en väsentlig negativ avvikelse mot budget och visar att det ekonomiska läget fortsatt är mycket ansträngt.

Prognosen bygger på att beslutade åtgärder i verksamhetsplanerna får avsedd effekt. De samlade åtgärderna uppgår till 254 miljoner kronor. Regionstyrelsens åtgärder bedöms i huvudsak genomföras enligt plan, medan det inom Hälso- och sjukvårdsnämnden finns en betydande risk att hela besparingsmålet inte uppnås under 2026, bland annat eftersom flera åtgärder väntas få ekonomisk effekt först senare under året.

Prognosen påverkas positivt av budgetföljsamhet eller positiva avvikelser inom Regionstyrelsen, Regionala utvecklingsnämnden och Kollektivtrafiknämnden samt av högre generella statsbidrag och ett hittills positivt finansnetto. Den underliggande utvecklingen i verksamheten är samtidigt fortsatt bekymmersam, framför allt inom Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Sammantaget kvarstår prognosen på -170 miljoner kronor, men den är förenad med betydande osäkerhet. Utfallet är i hög grad beroende av att beslutade åtgärder får avsedd effekt och att positiva avvikelser inom övriga nämnder och finansförvaltningen kvarstår. Därutöver finns risker kopplade till riktade statsbidrag, pensionskostnader, skatteintäkter och utvecklingen på de finansiella marknaderna.

Regionens likviditet har påverkats negativt av de underskott som ackumulerats under åren 2023–2025. Den ingående låneskulden för 2026 uppgår till 490 miljoner kronor. I finansieringsbudgeten för 2026 ingår en nyupplåning om 150 miljoner kronor. Det fortsatta lånebehovet är beroende av årets resultat, investeringarnas genomförande och den löpande likviditetsutvecklingen.

Regionstyrelsen
Ekonomiska rapporter har upprättats för regionstyrelsens förvaltningsområde för maj och juni 2026. Majrapporten visade samma huvudsakliga utveckling som junirapporten, men den positiva budgetavvikelsen förstärktes under juni.

För perioden januari–juni var regionstyrelsens resultat 193 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen förklaras främst av lägre regiongemensamma kostnader, huvudsakligen pensionskostnader, samt högre försäljning från förråd och hjälpmedel och något högre statsbidrag. Vårdval redovisade en positiv budgetavvikelse på 6,7 miljoner kronor Jämfört med föregående år var resultatet svagare, främst till följd av lägre bidragsintäkter samt högre kostnader för personal, sålda varor, sjukresor och konsulter.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga plan med budget. Enligt 2026 års uppföljningsplan ska styrelsen 25 augusti följa upp följande områden:

• Utvecklingsportföljen
• Fastighetsportföljen
• Kompetensförsörjning

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationen läggs ut som bilaga under sammanträdet.

Bakgrund
Region Jämtland Härjedalen genomför för närvarande en utredning av de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna för Östersunds sjukhus inom det befintliga sjukhusområdet.

Utredningen omfattar bland annat framtida lokalbehov, verksamhetsutveckling, tekniska förutsättningar, logistiklösningar samt möjligheter till om- och tillbyggnation inom nuvarande fastighetsområde.

Utredningen är ännu inte avslutad. Regionen kan därför inte i dagsläget bedöma om framtida behov av vårdlokaler och sjukvårdsfunktioner fullt ut kommer att kunna tillgodoses inom det befintliga sjukhusområdet. Det är således inte klarlagt vilka slutsatser utredningen kommer att leda fram till eller om det på lång sikt kommer att vara möjligt att utveckla sjukhuset inom nuvarande lokalisering.

Inom ramen för uppdraget bör regionen säkerställa att det finns möjlighet att etablera markreserver även för hälsocentraler.

Totalförsvar och civil beredskap
Frågan om sjukhuslokalisering har under senare år fått ökad betydelse till följd av det förändrade säkerhetsläget i Europa och den pågående utvecklingen av det svenska totalförsvaret.

Hälso- och sjukvården utgör en central del av det civila försvaret och ska kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid fredstida kriser, extraordinära händelser, höjd beredskap och ytterst krig.

En framtida sjukhuslokalisering behöver därför bedömas utifrån krav på robusthet, redundans, försörjningstrygghet och långsiktig motståndskraft.

Regionens bedömning
Mot denna bakgrund bedömer Region Jämtland Härjedalen att det är strategiskt viktigt att man säkerställer att det finns ett alternativ till en långsiktigt tillgänglig markreserv för en eventuell ny placering av ett framtida sjukhus strategiskt placerat i länet. Ett akutsjukhus är en samhällskritisk funktion med mycket lång livslängd och stor betydelse för länets invånare, näringsliv och samhällsutveckling. Lokaliseringen av ett sjukhus påverkar samhällets funktion under flera generationer och bör därför hanteras med ett mycket långsiktigt perspektiv. Att redan idag identifiera och säkra mark för ett eventuellt framtida sjukhus skapar handlingsfrihet för framtida beslut och minskar risken att lämpliga lokaliseringsalternativ tas i anspråk för andra ändamål.

Sammanfattning
Oavsett utfallet av den pågående utredningen av utvecklingsmöjligheterna inom befintligt sjukhusområde bedömer Region Jämtland Härjedalen att det är av stor strategisk betydelse att man inom Östersunds samt Krokoms kommuner säkerställer en markreserv för en eventuellt ny placering av ett framtida sjukhus. En sådan markreserv stärker förutsättningarna för långsiktigt hållbar samhällsutveckling, robust hälso- och sjukvård samt regional beredskap.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på en fortsatt dialog med berörda kommuner kring frågan om långsiktiga markreserver och bidrar gärna med kunskap och underlag avseende sjukvårdens verksamhetsmässiga, logistiska och tekniska behov i ett arbete med att identifiera lämpliga lokaliseringsalternativ.

Attacker mot hälso- och sjukvårdsbyggnader, såväl avsiktliga och oavsiktliga, har blivit en del av modern krigföring. I Ukraina har Världshälsoorganisationen (WHO) registrerat över 2300 attacker mot hälso- och sjukvårdsinrättningar mellan 2022 och 2025 (WHO, 2025).

För att säkerställa att nödvändig hälso- och sjukvård kan upprätthållas under höjd beredskap och krig har regeringen avsatt medel för att skapa skyddade utrymmen för vårdverksamhet. Med skyddade utrymmen avses lokaler som ger ett visst skydd mot skadlig påverkan från omgivningen, exempelvis luftstötvågor, splitter, byggnadsras och joniserande strålning.

Utrymmena är i första hand avsedda för att användas under krig när vård inte längre kan bedrivas säkert eller effektivt i ordinarie lokaler. De kan tas i bruk proaktivt, exempelvis vid hot om angrepp och reaktivt när ordinarie lokaler skadats eller blivit obrukbara.

Sedan 2024 driver Socialstyrelsen ett pilotprojekt där fem regioner arbetar med att utveckla skyddade utrymmen för hälso- och sjukvård. Under våren 2026 har även Region Jämtland Härjedalen tillfrågats om att delta, bland annat mot bakgrund av Region Jämtland Härjedalens försvarsstrategiskt viktiga geografiska läge. Ett deltagande i projektet innebär att Region Jämtland Härjedalen från och med 2027 kan ta del av statliga medel för att kartlägga, utveckla och etablera skyddade utrymmen för hälso- och sjukvård i länet.

Mot denna bakgrund föreslås att Region Jämtland Härjedalen deltar i Socialstyrelsens pilotprojekt för utveckling av skyddade utrymmen för hälso- och sjukvård.

Vid Norra sjukvårdsregionförbundets, NRF, möte 2026-06-09 § 31 Preliminär budget 2027 (dnr 020/26) godkändes ett förslag till preliminär budgetram för 2027 av Förbundsdirektionen.

Budgetramen för Förbundet för 2027 omfattas av följande statliga medel:

• Förbundet erhöll statliga medel för RCC Norr:s arbete uppgående till 16,9 mnkr för 2026. Det råder osäkerhet om detta högre belopp även kommer betalas ut 2027 och framåt varför ett belopp på 12,25 mnkr såsom statsbidraget varit åren innan 2024 ingår i den preliminära budgeten.
• Projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv kommer att avslutas 2026 och ingår ej i den preliminära budgeten för 2027.

Den preliminära budgeten för 2027 har justerats med LPIK exkl. läkemedel enligt SKR:s prognos från februari 2026 vilket är 2,5% för 2027.

Den preliminära budgeten för 2027 och framåt visar att kostnaderna överstiger intäkterna. Underskottet avser kostnader kopplat till det arbete som genomförts inom kunskapsstyrningssystemet och som tidigare finansierats via statsbidrag. Detta arbete bedöms som väsentligt för det sjukvårdsregionala uppdraget för kunskapsstyrningen. Översyn av kostnader och möjlighet till effektivisering över tid pågår systematiskt och kostnaderna ses minska för att nå en budget i balans enligt plan.

Förbundets finansiella mål avseende likviditet och eget kapital förväntas uppnås trots budgeterat underskott. I enlighet med förbundets riktlinjer tillåts en budget som minskar det egna kapitalet. Detta med stöd i Kommunallagen 11 kap 5§ som anger att undantag kan göras från balanskravet om det finns synnerliga skäl. Förbundets finansiella mål avseende likviditet och eget kapital förväntas uppnås trots budgeterat underskott vilket är ett skäl till att förbundet godkänner ett underskott i budgeten för 2027.

För Region Jämtland Härjedalen innebär den preliminära budgeten för 2027 totalt 5 618 000 kronor vilket är 145 tkr högre än 2026. Fördelning har skett efter befolkningsandel per 31 december 2025 (14,73%).
 

På regionstyrelsens möte 2021-01-26 (RS626/2020) beslutades om införande av modellen, 80-90-100, vilket innebär arbete med en omfattning av 80 % av heltid, med en lön motsvarande 90 % av heltid och intjänande av tjänstepension enligt 100 % lön. Införandet motiverades av möjligheten till ett längre arbetsliv genom lägre sysselsättningsgrad, samt att minska risken för sjukskrivning, men utan negativ påverkan på tjänstepensionen. Modellen har kunnat erbjudas medarbetare från 63 års ålder och riktat sig till arbetsbelastningstunga yrken, arbetsplatser med verksamhet dygnet runt samt i ett senare skede Folktandvården. 

Från och med 2027-01-01 införs en partiell nedtrappningsförmån i det inom regioner och kommuner gällande kollektivavtalet om pensioner, AKAP-KR. 

Enligt nedtrappningsförmånen i AKAP-KR kan arbetsgivare och medarbetare från och med uppnådd riktålder (i dagsläget 67 år) i det allmänna pensionssystemet minus 3 år, träffa överenskommelse om en tjänstgöringsgrad om 80 %, med en lön om 80 %, men med intjänande till tjänstepension enligt lön om 100 %. Från och med januari året efter uppnådd riktålder, kan lön för 80 % arbete utgå med 90 %, med intjänande till tjänstepension enligt lön om 100 %. 

Till följd av införandet av den nämnda nedtrappningsmodellen i avtalet AKAP-KR, föreslås att regionens lokala modell (80-90-100) avslutas och helt upphör att gälla per 2026-12-31. Inför införandet ska riktlinjer och tillämpningsanvisningar arbetas fram. 

I oktober 2025 (HSN 2025-10-23 §113) svarade hälso- och sjukvårdsnämnden på en remiss från Inera AB angående ramverk för barn och vårdnadshavare i 1177-tjänster. Remissen handlade bland annat om att tillgången till 1177-tjänster förlängs för både barn och vårdnadshavare, och det bildas en övergångsperiod där barn och vårdnadshavare kan använda tjänsterna gemensamt.

Region Jämtland Härjedalen ställde sig bakom Ineras remissförslag, med kommentaren att nationella riktlinjer önskas för de manuella hanteringar som anges i förslaget gällande utökningar eller begränsningar av tillgång och information. Andra tjänster, exempelvis Nationell läkemedelslista (NLL), behöver följa samma regelverk. Svaret på remissen var en viljeyttring, inte ett slutgiltigt beslut.

Inera önskar nu ett formellt ställningstagande från Region Jämtland Härjedalen i frågan.

Förslag på nytt ramverk har stämts av med överläkare barn- och ungdomsmedicin, verksamhetschef ungdomsmottagningen, förvaltningsledare 1177 e-tjänster, barnhälsovårdsöverläkare och utvecklingsledare teknik för vårdinformation och invånartjänster. Förändringen är efterfrågad av verksamheten, och bedöms inte påverka de regionala avsteg från ramverket som Region Jämtland Härjedalen själva kan besluta om.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-06-11 § 93 och föreslår regionstyrelsen att Region Jämtland Härjedalen ställer bakom ramverket för barn och vårdnadshavare i 1177 tjänster.

Robert Hamberg (M) har vid regionstyrelsens sammanträde 2026-04-22 § 68 lämnat in ett initiativärende till regionstyrelsen om att uppdra åt regiondirektören att ta fram en rutin för hantering av initiativärenden. Regionstyrelsen beslutade att överlämna ärendet till regiondirektören för beredning.

I kommunallagen 4 kap. 20 § regleras att ”Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden”. Regleringen innebär att en eller flera ledamöter tillsammans kan väcka ärenden i nämnderna och det betecknas som ett nämndinitiativ. Ett nämndinitiativ innebär, likt en motion till fullmäktige, att en eller flera ledamöter eller tjänstgörande ersättare i nämnden väcker ett ärende för att denne vill att något ska utredas, genomföras eller liknande. Med nämnd avses nämnder och regionstyrelsen. Rätten att väcka ärende i en nämnd innebär att ärendet måste behandlas av nämnden.

Ett initiativärende kan avgöras utan föregående beredning eller överlämnas till regiondirektören för beredning. Det är önskvärt att de ärenden som finns på dagordningen och ska behandlas under ett sammanträde har beretts av förvaltningen. Styrelsen och nämnderna har då ett underlag till ärendet med utredning, konsekvensbedömning och förslag till beslut att ta ställning till utifrån förvaltningens expertis. Regiondirektörens förslag till beslut har då också diskuterats i kansli- och presidieberedning. För att skapa samsyn, tydlighet och enhetlig hantering av initiativärenden inom Region Jämtland Härjedalens styrelse och nämnder är det positivt att en rutin tas fram.

Robert Hamberg (M) föreslår i ett initiativärende att regiondirektören får i uppdrag att göra en skrivelse till Region Västerbotten, där Region Jämtland Härjedalen uttrycker oro över de förändringar som görs kring patienthotellslösningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Robert Hamberg menar att patienthotellet är en del av vårdkedjan, och att en förändring av patienthotellslösningen kan få konsekvenser för patientsäkerhet, vårdflöden och patienternas trygghet.

Region Västerbotten gjorde en bedömning att nuvarande avtal med Sodexo och Hotell Björken inte är förenligt med lagen om offentlig upphandling och genomförde därmed en upphandling av patientboende. Samtliga regioner i Norra sjukvårdsregionen fick lämna synpunkter på kravställningen, vilket vägdes in i upphandlingens utformning.

Krav har ställts på bland annat 

• Handikappanpassade rum 
• Tillgång till hjälpmedel, kryckor, rullatorer etc 
• Sittplatser vid entrén 
• Parkeringsplatser 
• Hjälp med bagagehantering 
• Assistans vid samtal med 112 och 1177 
• Hantering av anpassad kost 
• Rum med eget badrum, förvaringsmöjligheter, TV och WiFi 
• Tidig incheckning 
• Sen utcheckning 
• 24/7 bemanning 
• Svenskspråkig personal 
• Personalen ska vara väl insatta i Regionens behov (de boende) 

Upphandlingen genomfördes och tilldelning skedde till en ny aktör. Beslutet överklagades dock till förvaltningsrätten, som instämde i kritiken att det vinnande anbudet inte uppfyllde regionens krav om tillgänglig kollektivtrafik. Efter domen valde Region Västerbotten att tilldela uppdraget även fortsättningsvis till Sodexo och Hotell Björken. Det nya avtalet gäller från och med 1 september 2026.

Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att yttra sig över remissen Styrande dokument i AB Transitio.

Bolagets styrande dokument på ägarnivå utgörs av aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. En genomgripande översyn av dokumenten gjordes 2012. Ägarnas behov har med tiden förändrats och nya tjänster efterfrågas, vilket har aktualiserat behovet av att utreda om de styrande dokumenten bör uppdateras inom följande områden:

• Nya former av underhållstjänster
• Andra kollektivtrafikfordon än spårfordon
• Konkurrenskraftiga finansieringsalternativ
• Allmän översyn av styrande dokument

De styrande dokument som omfattas av remissen är:

1. Bolagsordning
2. Aktieägaravtal
3. Instruktion till ägarråd (bilaga 3 till aktieägaravtalet)
4. Instruktion till valberedning (bilaga 4 till aktieägaravtalet)
5. Ägardirektiv

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen och område kollektivtrafik. Remissen ska besvaras senast 31 augusti 2026.

Mot bakgrund av att den ekonomiska uppföljningen för Region Jämtland Härjedalen under våren 2026 fortsatt visat på ett underskott för helåret har det bedömts nödvändigt att öka takten i genomförandet av beslutade åtgärder. Regionstyrelsen har därför löpande följt hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med de åtgärder nämnden beslutat om.

Efter månadsrapporten per mars 2026 beslutade regionstyrelsen den 22 april 2026, § 58, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att säkerställa genomförandet av de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om för att nå en ekonomi i balans. För att stärka uppföljningen av åtgärdsarbetet och fullgöra regionstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet beslutades även att hälso- och sjukvårdsnämndens presidium löpande ska bjudas in till regionstyrelsen för att redovisa arbetet med åtgärderna samt deras resultat.

På regionstyrelsens möte den 27 maj 2026, § 71, redovisades tertialrapporten per april. Det konstaterades att även om hälso- och sjukvårdsnämnden bedriver ett aktivt arbete med åtgärder måste nämnden öka takten i genomförandet av åtgärder, säkerställa att förväntade effekter uppnås och fortsätta arbeta strukturerat med uppföljning. Regionstyrelsen beslutade:

1. Tertialrapport april 2026 för regionstyrelsen godkänns.
2. Tertialrapport april 2026 för Region Jämtland Härjedalen godkänns.
3. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
a. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillåts gå med underskott på 400 miljoner kronor under 2026 men ska eftersträva obalans i budget på den absolut lägsta möjliga nivå som går.
b. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att återredovisa effekterna av åtgärderna till regionfullmäktiges sammanträde 13 oktober 2026.

Regionfullmäktige beslutade den 16 juni, § 75, i enlighet med förslag.

På regionstyrelsens möte i maj, § 73, hanterades också Regionstyrelsens uppsiktsplikt 2026. Regionstyrelsen beslutade i punkt 3 följande:
Regionstyrelsen ska i enlighet med tidigare beslut under 2026 särskilt bevaka hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionstyrelsen ska fortlöpande ta del av skriftliga redovisningar av genomförda åtgärder, effekthemtagning och ekonomiska effekter inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt. Detta för att kunna snabbt agera och initiera ytterligare åtgärder om inte nämnden håller tillräckligt hög takt i arbetet med att fullfölja planerade åtgärder och hålla budget.

Under våren inrättades också en funktion för ”Stöd och uppföljning”. Funktionen består av medarbetare med kunskap om ekonomi, HR, digitalisering och ledningsstöd. Tillsammans med berörda verksamheter analyserar gruppen utmaningar ur ett helhetsperspektiv och identifierar vilka prioriteringar som behöver göras. Syftet är att skapa förutsättningar för att implementera och genomföra de aktiviteter som krävs för att åstadkomma förändrade arbetssätt och nå de ekonomiska målen.

På hälso- och sjukvårdsnämndens möte den 20 augusti behandlades ärendet om månadsrapport per juni. I ärendet framgår att de åtgärdsplaner för långsiktig ekonomi i balans som beslutades i verksamhetsplan 2026 ännu inte ger önskad effekt trots fortsatt intensivt arbete i verksamheten.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2026-08-20, § 101:

2. Regiondirektören får i uppdrag att öka takten i genomförandet av beslutade åtgärder i enlighet med hälso- och sjukvårdsnämndens åtgärdsplan för ekonomi i balans om 216 miljoner kronor för 2026. Regiondirektören ska genom systematisk uppföljning och analys säkerställa att beslutade åtgärder genomförs och löpande bedöma om de ger förväntad ekonomisk effekt.

3. Regiondirektören får i uppdrag att särskilt säkerställa genomförandet och den ekonomiska effekten av åtgärd 1, Minskning av inhyrd bemanning, åtgärd 2, Personalkostnader samt åtgärd 5, Åtgärder kopplade till inköpsprocessen, i hälso- och sjukvårdsnämndens plan för 2026.

Beslutet är detsamma som togs i nämnden 2026-04-16, § 54, efter månadsrapporten per mars 2026.

Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium har bjudits in till regionstyrelsens sammanträde den 25 augusti för att redovisa genomförande av åtgärder.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

Klimatlöftet i Jämtlands län är en regional satsning som syftar till att stödja företag och organisationer i arbetet med att minska klimatpåverkan och bidra till den gröna omställningen. Initiativtagare till Klimatlöftet är Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen. Genom Klimatlöftet åtar sig deltagande organisationer att under perioden 2026-2028 genomföra minst fem konkreta klimatåtgärden inom områden såsom organisation och styrning, transporter och arbetsmaskiner, energi och byggd miljö samt konsumtion och resurshushållning. Därutöver ingår att aktivt delta i erfarenhetsutbyte, gemensamt lärande och dialog samt att årligen dela information om genomförda insatser och resultat.

Region Jämtland Härjedalen har i sina styrande dokument och mål ett tydligt uppdrag att bidra till minskad klimatpåverkan och en hållbar regional utveckling. Regionen bedriver redan ett omfattande arbete inom miljö- och klimatområdet, bland annat genom åtgärder för minskade utsläpp från transporter, energieffektivisering, hållbara inköp och resurseffektiv verksamhet.

Ett deltagande i Klimatlöftet bedöms ligga väl i linje med regionens befintliga miljö- och klimatarbete. Genom att ansluta sig till satsningen stärker Region Jämtland Härjedalen sitt engagemang i den regionala klimatomställningen, bidrar till kunskapsutbyte och samverkan med andra aktörer i länet samt synliggör redan pågående och planerade insatser för att minska klimatpåverkan. Anslutning till Klimatlöftet medför ingen deltagaravgift för Region Jämtland Härjedalen. Eventuella kostnader är begränsade till den arbetstid som medarbetare lägger på deltagande i nätverksträffar, samverkansmöten, erfarenhetsutbyte och uppföljning kopplad till Klimatlöftet.

Mot denna bakgrund föreslås att Region Jämtland Härjedalen ansluter sig till Klimatlöftet i Jämtlands län för perioden 2026-2028.