Möte 2018-04-06

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

Regionstyrelsen beslutade vid sammanträdet i maj 2017 om en översyn av regelverket för konkurrensneutral organisation för primärvård i regionens egenregi. Bakgrunden till översynen är det beslut som togs 2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården (LS/935/2009) samt beslutet om regler för över- och underskottshantering (LS/42/2010).

Översynen innebar att utvärdera om den regiondrivna primärvården upplever att de har intraprenadvillkor, vilka regelförändringar som skulle underlätta ett flexiblare agerande, minskad administration och mer entreprenadliknande förhållanden. Vidare skulle villkoren för den regiondrivna primärvårdens möjligheter att agera som ett sammanhållet bolag eller koncern analyseras. Översynen skulle också inkludera en omvärldsanalys samt en analys om det finns andra verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen som skulle kunna effektiviseras om de fick intraprenadvillkor. Slutligen skulle översynen ge förslag på uppdaterade villkor för intraprenader till nutida förhållanden.

Översynen behandlades i regionstyrelsen den 12 december 2017 där regiondirektören fick i uppdrag att se över organisationen i primärvårdens egenregi, få till en högre koncernkänsla för den regiondrivna primärvården samt utreda utvecklingsansvaret mellan primärvårdens egenregi kontra beställarenhetens.

Vid regionfullmäktiges möte den 14 februari 2018 skulle beslut tas om upphörande av organisation för den landstingsdrivna primärvården(LS/935/2009) samt beslutet om regler för över- och underskottshantering (LS/42/2010) men återremitterades med motiveringen ”På grund av bristande konsekvensbeskrivning gällande likvärdig vård i hela regionen”.

I beslutsunderlaget framgår bland annat att primärvårdens egenregi inte känner till beslutet från 2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården. Från 2016-11-01 organiseras primärvården istället efter ett beslut taget av primärvårdschefen (RS/1379/2015), något som inte är fastställt av politiken. Beslutet innebär i korthet att den regiondrivna primärvården organiseras i åtta närvårdsområden med en primärvårdschef samt åtta närvårdsområdeschefer som tillika är verksamhetschefer - så var också det politiska beslutet 2009. 2014 hade dåvarande primärvårdschef delegerat verksamhetschefsfunktionen till hälsocentralschefsnivån, vilket med beslutet 2016 återfördes till närvårdschefsnivån dvs enligt politiska beslutet 2009. Den skillnad som är mellan det politiska beslutet 2009 och primärvårdschefens beslut 2016 är inrättandet av en biträdande primärvårdschef med ansvar för de anslagsfinansierade verksamheterna inom primärvården och för samverkan med externa parter. Förslaget att beslutet från 2009 upphör att gälla innebär att det är organisationen beskriven i primärvårdschefens beslut RS/1379/2015 som gäller fr o m 2016-11-01, fram tills Regiondirektörens uppdrag från december 2017 redovisas och godkänns av Regionstyrelsen. Nuvarande delegationsordning ger Regiondirektören möjlighet att vidaredelegera till PV-chef att besluta om primärvårdens organisation.

Beslutet om modell för över- och underskottshantering (LS/42/2010) avser verksamheter inom regionens egenregi. Sedan modellen infördes har verksamheterna aldrig lyckats möta upp sitt underskott med ett överskott varför beslutet inte fyller någon funktion.

Den regiondrivna primärvården får sin finansiering genom att fullmäktige fastställer budgetram för Vårdvalsnämnden och regelverk i förfrågningsunderlaget för hälsovalet genom att Regionstyrelsen fastställer budgetram för den anslagsfinansierade verksamheter i sin verksamhetsplan.

Primärvårdschefen har befogenhet att inom sitt område fördela budgetramen mellan de anslagsfinansierade verksamheterna och kan enligt regelverket från 2009 omfördela hälsovalsersättningen mellan hälsovalsenheterna inom närvårdsområdet. När regelverket från 2009 tas bort innebär det att primärvårdschefen kommer kunna omfördela hälsovalsersättningen mellan alla vårdenheter inom hela den regiondrivna primärvården verksamma i hälsovalet, men inte omfördela till/från anslagsfinansierad verksamhet till hälsovalsverksamhet.

Inget av dessa beslut eller regelverk har någon påverkan på ersättningen till de privata aktörerna inom hälsovalet. De har på samma sätt frihet att hantera tilldelad ersättning om sina verksamheter.

Motiveringen till återremissen om bristande konsekvensbeskrivning gällande likvärdig vård i hela regionen besvaras slutligen så här:
Kraven på innehåll, tillgänglighet, kvalitet och ekonomi styrs av det av fullmäktige beslutade förfrågningsunderlaget för hälsovalet och är det som ska ge förutsättningar för likvärdig vård i hela regionen.

Region Jämtland Härjedalen äger 25 procent av Norrtåg AB. Övriga ägare är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, Länstrafiken i Västerbotten AB och Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens län. Norrtåg AB ska i enlighet med ägarnas uppdrag bedriva regional persontrafik med tåg. Region Jämtland Härjedalens andel av finansieringen är ca 18 procent och baseras dels på kilometerproduktion i länet och antal personkilometer i länet. Förändras trafikutbudet i någon del av trafikområdet kommer denna andel att förändras. Då resandet utvecklas behövs en handlingsberedskap för olika utvecklingsalternativ.

Norrtåg AB:s fordonsflotta är idag fullt utnyttjad och eventuellt tillkommande trafik kräver fler fordon. Därtill har Norrtåg AB allt för många olika fordonstyper som leder till höga underhållskostnader. För att få möjlighet att hyra ytterligare tåg krävs god framförhållning och möjlighet att agera när tillfälle ges.

Den trafikutveckling som kan vara aktuell i Jämtland på tre till fem års sikt är att tillsammans med Västernorrland: Förtäta trafiken Sundsvall-Östersund- Storlien med hänvisning till dess starka utveckling. Det innefattar en tredje dubbeltur till Trondheim. Mot bakgrund av planerade trafikförändringar avser Norrtåg AB att lämna in en intresseanmälan om att hyra ytterligare fordon. Intresseanmälan ställs till AB Transitio som äger och förvaltar tåg för de regionala tågföretagens räkning.

Denna intresseanmälan är inte bindande men bör vara förankrad innan nästa steg med formella och bindande beslut tas om trafik och finansiering. Preliminärt beräknas nettokostnaden för Region Jämtland Härjedalen till ca 7,7 Mkr/år. Fler resmöjligheter med tåg ökar möjligheten till god tillväxt i Region Jämtland Härjedalen då pendlingsmöjligheterna inom och utom länet starkt påverkar arbetsmarknadsregionernas storlek och tillgång till kompetent arbetskraft. En målsättning är att kollektivtrafiken ska bidra till starka och växande arbetsmarknadsregioner. Ett inriktningsbeslut som möjliggör utökad tågtrafik ligger i linje med denna målsättning.

Ärendet har efter utskottet för infrastrukturs sammanträde kompletterats med ett förklarande PM Frågor kring Norrtåg 2.0.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-01-30 § 13 och föreslog då regionfullmäktige att Region Jämtland Härjedalen ställer sig bakom Norrtåg AB:s intresseanmälan om utökad fordonsflotta.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-02-27—28 § 65 och bad då regionala utvecklingsnämnden om följande kompletteringar:

• Hur ser tidplanen ut mellan intresseanmälan och bindande beslut om trafik och finansiering så regionfullmäktige kan hantera slutligt ställningstagande
• Avser kostnaden 7,7 mkr enbart åtgärderna för linjen Sundsvall-Storlien
• Hur påverkas Region Jämtland Härjedalens kostnader om de andra länen beslutar om trafikutveckling inom sina län enligt förslaget, eftersom finansieringen anges som andel av Norrtågs kostnader
• Hur ser regionala utvecklingsnämnden på möjligheterna att utifrån regionens ekonomiska läge prioritera dessa ökade kostnader inom nämndens egna budgetram

Ovanstående frågor har besvarats av regionala utvecklingsnämnden 2018-03-27 § 59 genom PM Norrtåg AB intresseanmälan fordonsanskaffning - svar på frågor från regionstyrelsen samt tillhörande Bilaga – Svar på frågor RS.

Av svaren noteras särskilt att ett bindande beslut i fråga om utbyte av fordon, utökat antal fordon eller ökad trafik kommer att kunna behandlas i Region Jämtland Härjedalen under hösten 2018. Eventuella tillkommande fordon beräknas kunna komma i trafik tidigast 2021 och att regionala utvecklingsnämnden inte anser sig kunna prioritera dessa ökade kostnader inom egen budgetram.

Fullmäktiges presidium beslutade 29 mars 2018, § 21 att, med anledning av att regionens revisorer i revisionsberättelsen för 2017 riktat anmärkning mot regionstyrelsen och avstyrkt att styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet, bereda regionstyrelsen och de ledamöter och tjänstgörande ersättare som avgått från regionstyrelsen under 2017 möjlighet att inkomma med förklaring till vad som anförts i revisionsberättelsen.

Regionstyrelsen har utarbetat en förklaring över revisorernas synpunkter.

Förklaringarna sammanfattas enligt följande:
De åtgärder regionstyrelsen vidtagit under året har syftat till att minska nettokostnadsutvecklingen på ett långsiktigt och hållbart sätt. Viktigt för regionstyrelsen har varit att medborgarnas tillgång till vård, patientsäkerheten och medarbetarnas arbetsmiljö inte riskeras genom åtgärderna.

Den enklaste åtgärden skulle vara att öka intäkterna genom att höja skatten. Den avvägning som dock har gjorts är att så länge nettokostnadsökningen är på mer än 4% och intäktsökningar i form av skattekraft och statsbidrag enbart ökar med 2% är en skattehöjning inte en bra lösning. Det skulle då bara bli en kortsiktig bättring och leda till behov av ytterligare skattehöjningar om något år igen. Därför väljer regionstyrelsen att inte föreslå skattehöjning eftersom det totala skattetrycket i länet då skulle kunna ge negativa effekten på nödvändig inflyttning till länet.

Andra åtgärder som kan ge snabb kortsiktig effekt på ekonomin men medför högre kostnader efter något år är att stänga hälsocentraler, mottagningar och avdelningar utan att erbjuda medborgare och patienter ett lika bra alternativ för att få vård.

Regionstyrelsen har valt att minska kostnaderna genom att arbeta med effektiviseringar av vården i regionen och kunna erbjuda medborgarna en lika bra eller bättre vård men till lägre kostnader. Styrelsen har i det arbetet tagit hjälp av SKL för att finna vart i verksamheten man ska sätta in ytterligare analyser för att finna förbättrings- och resultatförbättringar. Arbetet pågår och åtgärder har beslutats.

Regionstyrelsen har även arbetat med förbättrad styrning- och ledning. Regionstyrelsen har fört dialog med områdeschefer och besökt områdesledningarna för samtal om budget och verksamhet. Regionstyrelsen instämmer i revisorernas påpekande att en kultur utvecklats inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen där följsamhet till budget inte är självklar. Områdescheferna får nu utbildning, ekonomiska verktyg och hjälp för en bättre kontroll. Tätare uppföljningar görs av områdenas ekonomi. Regionstyrelsen ser ytterst allvarligt på det ekonomiska läget och fortsätter att vidta ytterligare åtgärder för att stärka ekonomin.

Regionstyrelsen konstaterar slutligen att hälso- och sjukvården och verksamheten inom regional utveckling fungerar bra. Att snabbt gå fram med stora verksamhetsförändringar riskerar kvalitet och beredskap i regionstyrelsens huvuduppgift och lagstadgade skyldighet att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Arbetet med ekonomin behöver vara långsiktigt, kvalitetssäkras och värna patientsäkerheten.