Möte 2020-03-24

Observera att sammanträdet är nedkortat till en dag, tisdag 24 mars. Sammanträdet hålls inom stängda dörrar pga regionens besöksrestriktioner.

Presentationer finns tillgängliga för regionstyrelsens ledamöter genom att logga in i Meetings Plus.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

- Regionens arbete med anledning av Coronaviruset

- Genomförandeplan för överföring av Länstrafiken till förvaltning

- Kömiljarden

- Helikopterupphandling

- Inera

En månadsrapport för februari 2020 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med februari 2020 uppgick till 13 miljoner kronor.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med februari 2020 var 13 miljoner kronor högre jämfört med samma period 2019, motsvarande en nettokostnadsökning på 1,8 procent.

Verksamhetens intäkter ökade med 23 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 18 procent, främst på grund av ökad försäljning av hälso- och sjukvård.

Bruttokostnaderna har under 2020 ökat med 36 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 4,2 procent. Personalkostnaderna utgjorde den största ökningen och ökade totalt med 2 procent.

Region Jämtland Härjedalen har under året amorterat ett av lånen från Kommuninvest på 73 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgick därefter till 360 miljoner kronor. Likviditeten försämrades med 74,1 miljoner kronor till och med februari.

Helårsprognosen följer budget och uppgick till 99,9 miljoner kronor.

Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan ska medarbetarenkäten följas upp vid styrelsens sammanträde 23-24 mars 2020.

Inom Region Jämtland Härjedalen genomfördes två medarbetarundersökningar under 2019 som vände sig till samtliga medarbetare. Enkäten är densamma varje år så att jämförelser över tid är möjliga att göra. Rapporten avser den medarbetar-undersökning som gjordes i oktober 2019.

Av resultaten framgår att arbetsmiljöindex ligger fortsatt högt på aggregerad nivå vad gäller de skyddande friskfaktorer man generellt jobbar med förebyggande i en hälsofrämjande arbetsmiljö. I resultatet för oktober 2019 syns en tendens till sjunkande resultat vad gäller att hinna färdigställa sitt arbete och påverkans-möjligheter på hur arbetet organiseras. Nivåerna ligger fortsatt tillfredställande och kommer följas i kommande mätningar.

Det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget har bidragit till att arbetet med säkerhetsskydd och civilt försvar har prioriterats inom krisberedskap och säkerhet. Statliga medel och uppdrag har tilldelats regionen. Arbetet har bedrivits i projektform 2018–2019 och kommer att från och med 2020 att ingå i ordinarie verksamhet.

Krisberedskaps- och säkerhetsarbetet har i stort bedrivits enligt plan, men allt som planerades har inte hunnits med och några saker flyttas därmed över till kommande år. Implementeringen av signalskydd och uppbyggnad av signalskyddsorganisation är genomfört. Säkerhetsanalysen är slutförd och säkerhetsskyddsplanen reviderad. Plan för höjd beredskap beslutades av Regionstyrelsen i december. Förberedelser för Totalförsvarsövning 2020 (TFÖ) pågick under hela året och denna nationella övning startade hösten 2019. Risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) har genomförts enligt plan och fastställdes av Regionstyrelsen hösten 2019 för rapportering till nationella myndigheter. Planeringen för RSA inför kommande mandatperiod inriktas på så kallad gråzonsproblematik. Ett separat uppdrag om förmågeanalys avseende terrorhändelse och pågående dödligt våld har genomförts.

I början av året genomfördes två världsmästerskap i Jämtland: alpina VM i Åre den 4/2–17/2 och skidskytte VM i Östersund 7–17/3. Regionen deltog i planeringsarbetet för säkerhet och beredskap och vissa förstärkningar gjordes framförallt inom ambulanssjukvård och primärvård. Arrangemangen avlöpte väl utan större olyckor eller incidenter. När det gäller inträffade händelser så har tjänsteman i beredskap vid 18 tillfällen tagit beslut om Särskild händelse. Vid fem av dessa tillfällen har krisledning inrättats, resterande händelser har hanterats av TiB och Anestesibakjour. Alla händelser har kunnat hanterats utan allvarliga konsekvenser för verksamheten.

Projektet med att åtgärda inomhustäckning på sjukhuset för Rakel har genomförts och installationen är klar. Sambandsfunktion för Rakel i krisledning är påbörjat, men en del arbete återstår.

Samtidigt som Regionens informationssäkerhetsarbete har tagit stora och viktiga steg framåt de senaste åren så går utvecklingen inom IT-området oerhört snabbt och de tekniska möjligheterna ökar för all verksamhet inom Regionen. Den pågående digitaliseringen påverkar också arbetet i hög grad. Verksamheterna idag har ett högt IT-beroende och därmed ökar också våra risker och sårbarheter. Det finns ett växande behov av att Regionen har förmåga att arbeta med systemförvaltning på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt. Detta är en grundförutsättning för att kunna nyttja digitaliseringens fördelar inom en allt större del av verksamheten.

Ny lagstiftning som påverkar arbetet i hög grad är NIS-direktivet med tillhörande svensk lagstiftning (Lag 2018:1174 om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster) som trädde i kraft i november 2018. En ny reviderad säkerhetsskyddslag trädde i kraft i april 2019 och vikten av informationssäkerhetsarbete kopplat till säkerhetsskydd och civilt försvar/totalförsvar ökar i omfattning. Utvecklingen har således gått mot en hårdare kravbild och ett ökat behov av tydligare kontroll avseende att det finns rätt åtgärder på plats för att skydda vår information. Behovet av ett systematiskt informationssäkerhetsarbete och riskbaserade gransknings- och uppföljningsverktyg har aldrig varit större.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde under våren 2019 en inspektion av Region Jämtland Härjedalens ledningssystem för informationssäkerhet utifrån NIS direktivet och motsvarande svensk lagstiftning (lag 2018:1174 om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster). IVO har inte lämnat slutligt utlåtande, men bedömningen är att Regionen inte kommer att få något föreläggande, utan att informationssäkerhetsarbetet kan fortsätta på inslagen väg.

Ett antal förbättringsåtgärder har vidtagits såväl inom informationssäkerhets – som IT säkerhetsarbetet. Det har också genomförts riskanalyser samt internrevision och internkontroll. Behoven inom området är fortsatt stora och det krävs avvägda prioriteringar i det fortsatta arbetet. För att skapa effektiv styrning av arbetet som även tar höjd för digitaliseringen, har en översyn och justering gjorts avseende vilka interna forum som ska finnas för informationssäkerhetsfrågorna. Mycket av det som prioriterades inför 2019 har genomförts eller är påbörjats. Allt har inte hunnits klart, utan får fortsätta under kommande år. Inför 2020 planeras en utökning av resurs för dataskyddsarbetet, vilket känns viktigt för fortsatta arbetet.

Enligt kommunallagen 6 kap 6§ ska regionstyrelsen inom sitt område se till att verksamheteten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Styrelsen ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Regionstyrelsen har tidigare år antagit en plan för sin interna kontroll samt följt upp denna två gånger per år. Under hösten 2019 startade ett större projekt inom Region Jämtland Härjedalen med syfte att få en bättre helhetsbild över regionens verksamheter samt att minska risken att pengar och resurser läggs på fel saker i regionens arbete. Det har identifierats ett behov av att kunna arbeta med riskidentifiering och analys på olika nivåer i regionen samtidigt som ledningen vill få en tydlig överblick över de risker som finns och de åtgärder som är kopplade till respektive risk.

Regionen har även ett behov av att enkelt kunna tydliggöra ansvaret kring internkontroll. Implementeringen av internkontrollen i ett IT-baserat systemstöd är planerad till andra kvartalet 2020. Regionstyrelsen kommer här att få en bättre överblick över de risker som finns i verksamheten, såväl på lednings- som enhetsnivå.

Med anledning av ovanstående föreslås att regionstyrelsen avvaktar med framtagande av en internkontrollplan för 2020 tills dess det nya arbetssättet är implementerat.

Inom Hälsoval Region Jämtland Härjedalen sker uppföljning enligt kapitel 5 i förfrågningsunderlag 2019 (VVN/3/2018).

Vårdgivaren ska lämna/tillhandahålla uppgifter som regionen anser sig behöva för att följa upp och kontrollera:
- att verksamheten bedrivs i enlighet med förfrågningsunderlaget och de mål och riktlinjer som regionen fastställt
- att vårdgivarens säkerhets- och kontrollsystem är tillräckliga
- att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt

Årsbokslutet innehåller en sammanfattning av verksamhetsberättelserna från enheterna som ingår i hälsovalet. I december 2019 ingick i hälsovalet 17 vårdenheter med 15 filialer i egen regi samt 5 vårdenheter med 9 filialer i annan regi.

Regionfullmäktige fastställer regionplan med budget 2020-2022. Utifrån den ska regionstyrelsen och nämnderna fastställa egna verksamhetsplaner med budget för närmsta verksamhetsår och plan för de närmaste två åren. På sitt möte den 10 december 2019, § 210, beslutade regionstyrelsen om sin verksamhetsplan för 2020. Verksamhetsplanen innehöll resultatmål och mätetal men ingen fördelning av tilldelad budgetram från fullmäktige. Det berodde på att det redan då var känt att budget för 2020-2022 skulle omarbetas. Regionfullmäktige fastställde en reviderad regionplan med budget den 11-12 februari 2020, § 15. Regionstyrelsen har nu reviderat sin plan för 2020 utifrån den nya regionplanen.

Tilldelad budgetram för regionstyrelsen 2020 är 1 459,9 mkr. I reviderad verksamhetsplan finns förslag på budgetramar för Vårdval, Regionstab och Motsedda. Fördelningen har utgått från de förändringar av budgetramar som finns beskrivna i regionplanen. Den reviderade regionplanens budget för 2020-2022 baserades på uppdaterade prognoser från Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Skandia vilket gav förändringar i skatteintäkter, statsbidrag, kostnadsutjämning samt pensionskostnader. Det gjordes även förändringar i budgetramar mellan nämnder. Dels till följd av delning och flytt av nämndstillhörighet av Regionservice, del av tidigare område Diagnostik, Teknik och service inom Hälso- och sjukvårdsnämnden som nu ska tillhöra regionstyrelsen. Dels till följd av effektivisering genom minskad interndebitering. Krav på resultatförbättrande åtgärder kvarstår vilket innebär 120 mkr för 2020, därefter 90 respektive 70 mkr.

I reviderad verksamhetsplan för regionstyrelsen har också sammanträdesplaneringen justerats utifrån fullmäktiges beslut i februari 2020, § 17, om förändrad tidsplan för verksamhetsplanering 2021. Den innebär bland annat att regionplanen med budget ska fastställas i oktober och att regionstyrelsen och nämnder ska inkomma med inspel till arbetet med den senast 30 april samt att en gemensam budgetdag ska äga rum den 5 juni. Sammanträdesplaneringen kan behöva anpassas ytterligare under våren till följd av Coronapandemin och de åtgärder som den föranleder för Region Jämtland Härjedalen.

I målavsnittet har det endast gjorts två tillägg. Mätetal om ekologiska livsmedel har flyttats från hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan utifrån ändrad nämndstillhörighet för regionservice. Under målet om omlokaliserade verksamheter har tillägg gjorts om revidering av regionstyrelsens Plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner utifrån nya tekniska möjligheter. Verksamhetsplanen innehåller 26 politiska resultatmål och 15 mätetal.

Styrelsen för Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en överenskommelse med staten 2020 beslutat om God och nära vård - En omställning av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården.

I Sverige pågår en omställning till nära vård som syftar till en hälso- och sjukvård som tillhandahålls sömlöst med utgångspunkt i patientens individuella behov och förutsättningar.

Målet med omställningen är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan, att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser samt att skapa ett mer samhällsekonomiskt effektivt hälso- och sjukvårdssystem

Överenskommelsen består av fyra utvecklingsområden:
- Utvecklingen av den nära vården med fokus på primärvården
- Ökad tillgänglighet i barnhälsovården
- Goda förutsättningar för vårdens medarbetare
- Insatser inom ramen för Vision e-hälsa 2025

Utvecklingsområde nära vård bygger i stort vidare på inriktningen för överenskommelsen 2019 och handlar om att stödja omställningsarbetet, förbättra och utveckla tillgängligheten i primärvården, relationsskapande och ökad kontinuitet i vården samt personcentrerad hälso- och sjukvård.

Satsningen på barnhälsovården är en fortsättning på överenskommelsen 2018 och 2019 för att öka tillgängligheten för grupper som har högre risk för sämre hälsa och tandhälsa samt grupper med lägre vaccinationstäckning.

Utvecklingsområdet som handlar om goda förutsättningar för vårdens medarbetare ska bidra till att stärka huvudmännens planering av sitt kompetensbehov i syfte att utveckla vårdens verksamheter mot en god och nära vård.

Fokus på satsningen 2020 för Vision e-hälsa handlar om de fyra inriktningsmålen vilka är; individen som medskapare, rätt information och kunskap vid rätt tillfälle, trygg och säker informationshantering samt utveckling och digital transformation i samverkan.

I beslutsunderlaget redovisas förslag till användning av den statliga satsningen för God och nära vård 2020 per utvecklingsområde. Inom respektive utvecklingsområde utses ansvarig tjänsteperson vilken har till uppdrag att föreslå aktiviteter inom sitt område. Regiondirektören föreslås sedan fastställa den slutliga fördelningen.

I samband med årsbokslut 2019 har en sammanställning gjorts av i investeringsplan 2019 beslutade investeringsobjekt som vid årsskiftet antingen är påbörjade men ej avslutade eller fortfarande vid årsskiftet ej är påbörjade.

Enligt nu gällande regler för investeringar, fastställer regionstyrelsen investeringsbudgeten på objektsnivå. Enligt samma regler ska beviljad investering utgå ur investeringsbudgeten om inte investeringen påbörjats före september månad budgetåret. Om anslaget behöver finnas kvar därefter krävs det ett nytt beslut i regionstyrelsen.

I bilaga redovisas sammanställda tabeller avseende 2019 års investeringsobjekt/ investeringsbudget som utgår eller föreslås att överföras till år 2020.

I beslutad investeringsbudget 2020 återfinns en beslutad investering om 800 000 kr till område Ögon/Öron avseende inköp av navigator. Enligt slutlig offert på navigator är priset 460 000 kr. Området begär omdisponering av överskjutande belopp för nyinvestering av ett videolaryngoskop. Enligt offert uppgår priset för den till 190 000 kr.

Nyinvesteringen avser videolaryngoskop barn, basal, lege artis, utrustning vid anestesi. Instrumentet finns inte idag på Öron Näsa Hals (ÖNH) och enheten vill höja patientsäkerhetsstandarden till normal nivå för ett sjukhus med ÖNH operationer och akutverksamhet.

Investeringen medför ingen ekonomisk besparing utan det är ett patientsäkerhetsärende som genererar behov av nyinvestering till operationsavdelning ÖNH. Den innebär, utöver investeringsutgiften och avskrivningskostnaden inga andra kostnader/intäkter. Bortsett från avskrivningen påverkas alltså inte budgetutrymmet och nettokostnaden hamnar på 29 992 kronor per år. Behovet är flaggat i två år av narkosläkare och har nedprioriterats vid tidigare äskande.

Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 3/2 -20 och föreslår att nyinvesteringen tillåts och finansieras genom att 190 000 kr omdisponeras från överskottet som genereras från investeringen i navigator.

I beslutad investeringsbudget 2020 återfinns bland extra tilldelade medel, en beviljad nyinvestering om 12 000 000 kr avseende inköp av en tredje datortomograf samt, bland ramen för investeringar kopplade till investeringsrådet, 7 000 000 kr avseende inköp av en reinvestering i en SPECT/CT på Klinisk Fysiologi och Nuklearmedicin.

Aktuellt läge är att det saknas 6 000 000 kr för investeringen i SPECT/CT (Klinisk Fysiologi och Nuklearmedicin). Felberäkningar där fel utrustning använts som utgångspunkt anges från området som orsak.
För investeringen i en tredje datortomograf på röntgenenheten saknas det 3 000 000 kronor. Detta om området investerar i en DT med högsta prestanda vilket är önskvärt.

Den samlade bedömningen från området Drift och Teknik samt Hälso- och sjukvårdsdirektören är att ett nytt underlag som korrekt motsvarar verksamhetens behov arbetas fram för 2021 vad avser SPECT/CT och att de beslutade medlen för den investeringen omfördelas till andra investeringar för att undvika behov av akut upphandling i närtid eller upphandlingsprocedur 2021.

Med anledning av detta äskar området Drift och Teknik samt Hälso- och sjukvårdsdirektören skjuta fram investeringen för SPECT/CT till år 2021.

Beviljad budget för investeringen om 7 000 000 kr äskas istället omfördelas enligt nedan. Föreslagen omfördelning till investeringar av c-bågar på centraloperation (C-op) och ultraljud äskas i syfte att kunna avropa befintliga fördelaktiga ramavtal och uppnå stora besparingar i både arbetstid och pengar.

För en mer detaljerad konsekvensanalys och motivering se bifogad ”Bilaga - verksamhetens motivering till omfördelning av investeringsmedel 2020” och ”Ärende, omfördelning investeringsunderlag 2020”.

Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 20/2 2020. Rådet konstaterar att beviljade investeringar i SPECT/CT Klinfys och i tredje datortomograf kan, på grund av områdenas kraftiga missbedömningar i underlaget som ligger till grund för äskad och även tilldelad budget, inte genomföras. Med hänsyn till detta, det akuta behovet att investera i dessa utrustningar, de besparingar som görs om äskade omdisponeringar beviljas samt att förslaget utgår från ett helhetsperspektiv avseende regionens totala behov inom hälso- och sjukvård, anser rådet att föreslagna investeringar tillåts och finansieras genom omdisponering i enlighet med ovan förslag. Beslutad total investeringsram för år 2020 förändras inte genom föreslagen omdisponering.

Enligt Region Jämtland Härjedalens regler för investeringar (RS/558/2015) ska regionfullmäktige varje år fastställa en investeringsram för de kommande tre åren i regionplan och budget. Regionstyrelsen ska sedan fastställa investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar för hela regionen. Eventuella omdisponeringar av objekt inom investeringsbudgetens totalram beslutas av regionstyrelsen. Nyinvesteringar ska godkännas av nämnd innan fastställande av regionstyrelsen. Pott för akuta investeringar avser haverier. Beslut om fördelning av akuta investeringar (haveripotten) har styrelsen delegerat till regiondirektören.

Regionstyrelsen fördelade investeringsbudgeten 2019-12-10 § 213 och föreslås nu i mars att omfördela vissa objekt. Haveripotten omfattar 7751 mkr och ytterligare 613 tkr föreslås omfördelas dit.

Med anledning av den pågående Coronapandemin kan det uppkomma brådskande behov av investeringar inom framförallt hälso- och sjukvården. Regiondirektörens delegation om akuta investeringar föreslås därför även omfatta nödvändiga investeringar med anledning av pandemin.

Enligt regler för investeringar ska investeringsrådet hantera och prioritera samtliga investeringar. För att hantera brådskande behov med anledning av pandemin föreslås att dessa nödvändiga investeringar bereds och prioriteras av ekonomidirektör i samråd med hälso- och sjukvårdsdirektör/regional utvecklingsdirektör eller regionstabschef istället för av investeringsrådet.

Region Jämtland Härjedalen saknar idag tydliga regler för fribrev i de fall en anställd har tagit fram en patenterbar uppfinning. Ett förslag till regel har därför tagits fram. Fribrev i detta sammanhang kan beskrivas som det juridiskt bindande beslutet från regionen där sagda region avsäger sig helt eller delvis alla äganderättsanspråk till den anställdes uppfinning.

Huvudregeln, enligt § 3 lag (1949:345) om arbetsgivares rätt till arbetstagares uppfinningar, är att en arbetstagare inte fritt kan förfoga över en uppfinning, som en arbetstagare gör i samband med anställning, utan att först avtala med dennes arbetsgivare. Lagen omfattar endast här i Sverige patenterbara uppfinningar. Personer som är knutna till ett universitet eller ett annat läroinstitut omfattas inte av lagen så länge de har en anställning som universitetslärare. För anställd som inte huvudsakligen arbetar med forsknings- eller uppfinnarverksamhet har arbetsgivaren rätt att förvärva rätt till att använda uppfinningen i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren förvärva en mer långtgående rätt har den företräde framför andra.

Region Jämtland Härjedalen har tidigare beslutat (FU 84 04 25 § 200) ”som huvudprincip förslås arbetsgivaren att inta en generös hållning vid beslut i frågor av denna art, dvs att inte generellt hävda sin företrädesrätt till uppfinningen. Detta innebär att arbetsgivaren utfärdar ett fribrev till uppfinnaren/arbetstagaren med eventuellt förbehåll om återbetalning av arbetsgivarens nedlagda kostnader. I de fall arbetsgivaren vill göra anspråk på sina rättigheter bör det i första hand vara av näringspolitiska skäl eller vårdskäl.”

Enligt föreslagna regler har Region Jämtland Härjedalen två alternativ att välja mellan när en anställd har tagit fram en patenterbar innovation; Region Jämtland Härjedalen avsäger sig alla rättigheter eller att Region Jämtland Härjedalen låter den anställda utveckla och sälja innovationen men regionen förbehåller sig en rätt att använda innovationen inom sin verksamhet, en så kallad nyttjanderätt.

Frågor om marknadsföring av hälso- och sjukvård har fått ökad aktualitet de senaste åren, bland annat mot bakgrund av framväxten av vårdgivare som erbjuder hälso- och sjukvård via digitala kanaler över hela landet.

Ett viktigt led i ett arbete som stödjer utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård handlar om att skapa tydligare spelregler inom olika områden. Marknadsföring av hälso- och sjukvård är ett sådant område. Även om grundläggande bestämmelser finns i Marknadsföringslagen, finns samtidigt ett behov av att komplettera och förtydliga detta utifrån de förhållanden som gäller i hälso- och sjukvården.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har under en längre tid undersökt på vilket sätt en förändring kan åstadkommas och har nu i samverkan med regionerna arbetat fram nationella riktlinjer för marknadsföring. Med marknadsföring avses vårdgivares reklam och andra åtgärder som är avsedda att främja avsättningen av och tillgången till vårdgivarens tjänster och produkter. Riktlinjerna tar sikte på vårdgivare inom offentligfinansierad hälso-och sjukvård och är teknikneutrala i den mening att de omfattar all hälso- och sjukvård, oavsett om den erbjuds fysiskt eller digitalt. Syftet är att skapa tydliga villkor för marknadsföring av hälso- och sjukvård och bidra till att invånare får god och relevant information om de tjänster som erbjuds. En marknadsföring som är tydlig, informativ, baserad på fakta och som bygger på gemensamma principer kan även bidra till att underlätta invånares val samt upprätthålla ett högt förtroende för svensk hälso- och sjukvård.

Styrelsen för SKR beslutade vid sammanträdet den 13 december 2019:
att fastställa riktlinjer för marknadsföring av hälso- och sjukvård
att i skrivelse till regionerna rekommendera dem att införa och tillämpa riktlinjerna

Riktlinjerna innebär ingen ökad kostnad för Region Jämtland Härjedalen.

Revisionskontoret har på revisorernas uppdrag genomfört en granskning av regionstyrelsens styrning, uppföljning och kontroll av förutsättningar för att bedriva ett ändamålsenligt utvecklings- och kvalitetsarbete avseende journalsystemet COSMIC. Granskningen har avgränsats till det utvecklingsarbete som bedrivs för att införa den elektroniska utdelningsvyn i COSMIC läkemedelsmodul.

Granskningen har väl fångat de utmaningar som finns när ett större utvecklingsarbete ska genomföras i en organisation där kompetens och aktivt deltagande krävs från vårdens verksamheter. Införandeprocessen är beroende av att resurser finns i alla berörda verksamheter och prioriteringarna är inte alltid uttalade. Både kärnverksamheter och stab har att prioritera olika förbättringsuppdrag och det kan finnas otydligheter om vad som ska prioriteras när mycket är på gång samtidigt.

Revisorerna vill att regionstyrelsen redovisar vilka åtgärder styrelsen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet senast 27 mars. Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen.

Deloitte har på uppdrag av Region Jämtland Härjedalens revisorer och revisionskontor genomfört en granskning av Region Jämtland Härjedalens rutiner och kontroller av leverantörsfakturor. Detta med bakgrund att flera kommuner och regioner har visat sig ha bristande rutiner och kontroller vid utbetalningar. Regionens revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt det angeläget att genomföra en granskning av processen för betalning av leverantörsfakturor hos Region Jämtland Härjedalen.

Resultatet av granskningen är positiv och visar att det i huvudsak finns en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll för attestering och betalning av leverantörsfakturor. Även kontrollmiljön är tillfredsställande med kvalitetssäkring och utvärdering av kontrollrutiner.

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen. Revisorerna vill senast 28 februari ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtar eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet. Regionstyrelsen har fått förlängd svarstid till 25 mars och behöver därför justera paragrafen omedelbart.

Folkhälsonätverket: Fyllnadsval av ersättare för tiden t.o.m. 2022-12-31 istället för Ida Asp (S) som avsagt sig uppdraget.

Bilagor och övriga handlingar kopplade till delegationsbesluten finns tillgängliga i regionens webbdiarium https://diariet.regionjh.se/diariet/

Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2020-02-27
Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2020-02-25
Protokoll Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner 2020-02-14
Protokoll Gemensam nämnd för upphandling 2020-02-10
Protokoll Patientnämnden 2020-01-23
Protokoll Revisorerna 2020-02-27
Protokoll Regionens samverkansråd 2020-02-17
Protokoll Regionfullmäktige 2020-02-11--12
Protokoll Tillgänglighetsrådet 2020-01-21
Protokoll Pensionärsrådet 2020-01-27
Protokoll FoU-rådet 2020-02-18

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se/committees

Enligt Lag ( 2018:597) om kommunal bokföring och redovisning är kommuner och regioner skyldiga att upprätta en årsredovisning för varje räkenskapsår. Förvaltningsberättelsen ska bland annat innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning har uppnåtts och följts.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat 2019 blev negativt och uppgick till -171 miljoner kronor inklusive finansiella intäkter, vilket var 43 miljoner kronor bättre än budget på -214 miljoner kronor.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden var 74 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2018, vilket ger en nettokostnadsökning på 1,7 procent, jämfört med 3,2 procent föregående år.

Verksamhetens intäkter ökade med 29 miljoner kronor jämfört med 2018. Främst genom ökade bidrag i slutet av året i form av kömiljarden samt ökad försäljning av hälso- och sjukvård.

Bruttokostnaderna ökade med 97 miljoner kronor, främst på grund av fortsatt ökade personal- och pensionskostnader samt ökade läkemedelskostnader. Kostnader för bemanningsföretag minskade jämfört med förgående år.

Produktionen har minskat i slutenvården i form av färre vårdtillfällen, färre vårddagar och kortare medelvårdtid. Öppenvården visar upp en ökning både avseende läkarbesök och sjukvårdande behandlingar.

Tillgängligheten är fortsatt låg inom specialiserade öppenvården, både vad gäller första besök och behandling. Primärvårdens tillgänglighet är bra.

Balanskravet innebär att ett negativt resultat för ett räkenskapsår ska regleras under de närmast följande tre åren. Efter år 2019 uppgick det totala balanserade underskottet till 1 464 miljoner kronor att återställa varav 771 miljoner kronor under år 2019.

Region Jämtland Härjedalen har under året tagit upp lån från Kommuninvest på totalt 160 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgick därefter till 433 miljoner kronor.

Av de 84 resultatmålen är 45 procent uppnådda, 33 procent är pågående 18 procent har inte uppnåtts vid årets slut. 4 procent har inte kunnat mätas under året. Strategi för god och nära vård hade flest uppnådda mål.

När det gäller Strategi för länets utveckling så har 48 procent uppnåtts. Bra resultat visas framför allt inom en långsiktig hållbar region och ett friskare liv.

Inom Strategi för god vård har 60 procent av resultatmålen uppnåtts, då främst inom god och nära vård och modern sjukvård.

Strategi för våra medarbetare har 42 procent uppnådda resultatmål. Främst inom ökade frisktal och hälsofrämjande arbetsmiljö, däremot har en försämring skett sedan augusti inom delaktighet och inflytande.

Inom Strategi för ekonomi och verksamhetsresultat har 28 procent uppnåtts, inom mer samverkan men framför allt budgetdiciplin som förbättrats sedan augusti.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål. Även om arbetet inom flera strategier har varit lyckade och nått positiva resultat.

Regionfullmäktige fastställer regler för Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Det senaste beslutet om styrmodellen togs i juni 2017, § 172. Regionstyrelsen har enligt beslut av fullmäktige i februari 2018, § 29, i uppdrag att se över reglerna för styrmodellen utifrån den nya politiska organisationen. Ett förslag till ny styrmodell har nu upprättats. Redan i februari 2020, § 16, beslutade också regionfullmäktige om en reviderad tidsplan för verksamhetsplanering 2021. Det för att inte planeringsarbetet inför 2021 skulle avstannas i väntan på ny styrmodell. Den fastställda tidsplanens principer inkluderas i föreslagen styrmodell.

De förtroendevaldas huvuduppgifter i Region Jämtland Härjedalen är att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Regiondirektör och högsta tjänstemannaledning är ytterst ansvariga för att åstadkomma resultat enligt de politiska uppdragen. Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska säkerställa nedbrytning från visioner, strategier och ekonomiska ramar på politisk nivå till genomförande och resultat samt uppföljning i verksamheten. Målet är att bedriva en verksamhet med god kvalitet och som är kostnadseffektiv. Genom en tydlig och känd styrmodell har chefer och medarbetare kunskap om vem som fattar vilka beslut och kan fokusera på verksamhetens innehåll för att nå Region Jämtland Härjedalens övergripande vision och mål. Viktiga delar i styrmodellen är bestämmelser för hur och när mål, mätetal och aktiviteter ska utformas, fastställas och följas upp. De övergripande styrdokumenten som beslutas på politisk nivå är utgångspunkt för styrningen på alla organisatoriska nivåer.

Ett viktigt ingångsvärde för hur planering, budget och uppföljning ska struktureras har varit det arbetet som görs med resultatförbättrande åtgärder. I arbetet med styrmodellen har det också genomförts workshops i ledningsgrupper för att identifiera förbättringsområden med nuvarande arbetssätt. Under 2019 infördes också Stratsys, ett administrativt IT-stöd för planering och uppföljning. Syftet med Stratsys är att förenkla arbetet och skapa förutsättningar för en tydligare styrkedja. Systemet har använts skarpt för uppföljning per augusti och per helår 2019 samt för planering 2020. Sammantaget har konstaterat att det behövs en tydligare beskrivning om hur Region Jämtland Härjedalen ska arbeta med ledning och styrning, på alla nivåer och hur budgetarbetet, målformulering och uppföljning bättre ska höra ihop. Därför bygger den nya styrmodellen på en tydligare styrkedja där arbetet med övergripande mål och budget kännetecknas av hög delaktighet från regionstyrelse och nämnder samt av förvaltningsområdena. Processen för arbetet ska vara tydlig och utgå från omvärldsanalys, behov, ekonomi och måluppföljning. Förarbeten på områdesnivå ska inkludera all verksamhet.

All planering och uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen ska utgå från fyra strategier som formas politiskt i regionplanen och visar den politiska viljeinriktningen och övergripande prioriteringar. För varje strategi finns prioriterade insatsområden som bryts ner till politiska resultatmål. Politiska resultatmål ska utgå från definierade behov, finansiella resurser och vilka resultat som ska uppnås i verksamheten. För att klara av att prioritera måste ett rimligt antal mätetal finnas tillgängliga. Mätetal ska koppla till målen och avspegla måluppfyllelsen. De kan skapas på alla nivåer. Utifrån mål och mätetal skapas också aktiviteter på verksamhetsnivå. Region Jämtland Härjedalen ska i planering, genomförande och uppföljning ta hänsyn till de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Agenda 2030 med dess 17 globala mål för hållbar utveckling är ett viktigt verktyg i arbetet. Även Jämställdhet och jämlikhet, Miljö och Barnens rättigheter är viktiga områden. Utifrån Region Jämtland Härjedalens roll som samisk förvaltningsmyndighet ska även det samiska perspektivet beaktas.

Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Tidsplan för planering och budget bygger på att fullmäktige beslutar om regionplanen i oktober. Det innebär sedan att regionstyrelse och nämnder fastställer sina verksamhetsplaner i november och verksamheten sina i december.

Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till förvaltning från 1 juli 2020, och att verksamheten ska organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Fullmäktige beslutade även att ett utskott för kollektivtrafikfrågor ska inrättas, bestående av fem ledamöter och fem ersättare.

Regionstyrelsen fick i uppdrag att inför överföring av verksamheten ta fram förslag på reviderat reglemente för regionala utvecklingsnämnden, samt att se över andra styrdokument som berörs av organisationsförändringen.

Regionstyrelsen har tagit fram ett förslag till reviderat reglemente för nämnden där utskottets uppgifter, sammansättning och arbetsformer regleras. Förslaget innehåller även ett antal mindre redaktionella ändringar och förtydliganden. I reglementet föreslås att utskottet ska ha en ordförande och en vice ordförande (presidium).

Fast arvode för presidiet regleras inte i reglementet utan i Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen. Därför föreslås följande tillägg i arvodesreglerna under avsnitt 9 Tabell över fasta arvoden:
Regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafikfrågor
Ordförande 20 %
Vice ordförande 10 %

Föreslagen procent motsvarar den procent som gäller för ordförande och vice ordförande i dagens bolagsstyrelse.

Då regionstyrelsens förslag berör regionala utvecklingsnämndens organisation och verksamhetsområden har regionstyrelsen inhämtat nämndens synpunkter genom att skicka förslaget på remiss till nämnden. Regionala utvecklingsnämnden har enligt beslut 2020-02-25 § 15 inga synpunkter på regionstyrelsens förslag till reviderat reglemente för nämnden eller föreslaget tillägg i arvodesreglerna.

Regionfullmäktige behandlade 2016-11-23 § 188 en motion från Lennart Ledin och Mats El Kott (L) om att införa gratis vaccination mot influensa och lunginflammation (RS/964/2016). Motionen avslogs med motiveringen att med anledning av regionens ansträngda ekonomiska läge bör Region Jämtland Härjedalen avvakta den nationella rekommendationen kring riskgrupps-vaccinationer och inte införa avgiftsfri vaccinering mot influensa och pneumokocker i förtid.

Under åren 2017-2018-2019 har frågan varit levande på Smittskyddsenheten. Samråd i frågan har hela tiden skett med övriga smittskyddsenheter i Sverige. 2018-03-02 föredrog regionöverläkare Urban Tirén frågor om avgifter för vaccination i riskgrupper mot influensa och pneumokocker för Hälso- och sjukvårdsutskottet, bl.a. informerades om att ett ökande antal landsting/regioner har infört avgifts-frihet för nämnda vacciner till riskgrupperna för att öka vaccinationstäckningen.

2019-11-01 fick regionöverläkaren och Smittskyddsläkaren uppdrag ”Att beräkna kostnader, fördelar och nackdelar vid ett eventuellt införande av avgiftsfrihet för alla riskgrupper vid vaccination mot pneumokocker och influensa i Region Jämtland Härjedalen”.

Slutligen kom nyligen motionen RS/771/2019 från Marie Svensson (v) om avgiftsfrihet för influensavaccin till riskgrupper.

Pneumokocker är en vanlig bakterie hos människor som kan orsaka olika sjukdomstillstånd, exempelvis bihåleinflammation, öroninflammation och lunginflammation, men också allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation, blodförgiftning, hjärtsäcks- eller hjärtklaffsinflammation, bukhinneinflammation, olika mjukdelsinfektioner och infektioner i leder. Influensasjukdom och allvarliga pneumokocksjukdom har flera gemensamma faktorer och hänger ihop. Riskgrupperna för de båda sjukdomarna är till stora delar desamma. Dessutom utgör en aktuell influensasjukdom en ökad risk att i närtid drabbas av svår pneumokocksjukdom.

Folkhälsomyndigheten bedömer i sin hälsoekonomiska utvärdering att vaccination mot influensa respektive pneumokocker bör införas till riskgrupper som ett särskilt vaccinationsprogram.

Ålderspensionärer i Jämtland har enligt Folkhälsomyndighetens influensarapport den näst lägsta vaccinationstäckningen mot säsongsinfluensa i landet, 39 % under säsong 2018–2019 jämfört med riksgenomsnitt på 52,2%. Folkhälsomyndigheten konstaterar att kostnadsfrihet är en viktig faktor för att uppnå en god vaccinationstäckning, men lyfter också andra faktorer som hög tillgänglighet och information.

Under influensasäsongen 2017–2018 vårdades ca 200 patienter med konstaterad influensasjukdom på Östersunds sjukhus, vilket motsvarade 1125 vårddagar eller uppskattningsvis 8,8 miljoner kronor i vårddygnskostnad. Sju dödsfall i influensasjukdom eller komplikationer till denna konstaterades bland sjukhusvårdade fall i länet, varav flera blev smittade under sjukhusvistelsen.

Uppskattad årlig ekonomisk resultatförsämring för avgiftsfri vaccinering mot säsongsinfluensa är 1,1 miljoner kronor och uppskattad årlig ekonomisk resultatförsämring för avgiftsfri vaccinering mot pneumokocker är 0,4 miljoner kronor.

Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

• personer över 65 års ålder
• gravida efter graviditetsvecka 16
• vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
  - kronisk hjärtsjukdom
  - kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
  - andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
  - kronisk lever- eller njursvikt
  - diabetes mellitus
  - tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling

Vaccination mot pneumokocker är en engångsvaccinering där riskgrupperna i stort sammanfaller med ovanstående grupper.

Regionens smittskyddsläkare och regionöverläkare har tagit fram ett beslutsunderlag med ett faktaunderlag och rekommenderar att regionen inför avgiftsfri pneumokockvaccinering och influensavaccinering för riskgrupper.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-02-27 § 15 och föreslår regionfullmäktige att Region Jämtland Härjedalen inför avgiftsfri pneumokock-vaccination och influensavaccination för riskgrupper från och med 1 maj 2020.

Vänsterpartiet genom Marie Svensson har lämnat en motion om avgiftsfri influensavaccination. Motionären föreslår att ”Region Jämtland Härjedalen tar bort patientavgiften för vaccinering för personer i en medicinsk riskgrupp och för personer 65 år eller äldre.” Motiveringen är Folkhälsomyndighetens uttalanden i frågan.

Regionens smittskyddsläkare och regionöverläkare har under 2019 diskuterat frågan och har berett ett beslutsunderlag som nu läggs fram till Hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut. Förslaget handlar om både influensavaccinering och pneumokockvaccinering och att båda dessa ska vara avgiftsfria för riskgrupper. Till riskgrupper räknas också personer äldre än 65 år. Se ärende HSN/226/2020.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-02-27 § 16 och föreslår regionfullmäktige att bifalla motionen.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om utredning av möjligheten att bedriva patologens verksamhet i egen regi. Motionären anser att dagens arbetssätt är ineffektivt och kostnadsdrivande och ineffektivt och möjliggör stor förbättringspotential inom området, både vad gäller att behålla kompetens, förbättra kvalitet och minska kostnader. Vänsterpartiet yrkar att en utredning görs på område patologi där man ser över framtida möjligheter att i egen regi rekrytera personal, utveckla verksamheten och att köpa in den teknik vi har behov av för en effektiv patologi.

Region Jämtland Härjedalen har idag ett avtal med Norrlands Universitetssjukhus (NUS) avseende patologisk verksamhet. Det nuvarande avtalet påbörjades januari 2016 och ingicks med långsiktighet. Genom åren har avtalets kostnad/ år ökat successivt och under 2019 togs beslut om en prissumma för just 2019 och 2020. Avtalet förlängs i treårsperioder och den senaste perioden påbörjades januari 2019. I samband med revidering och genomgång av nuvarande avtal togs beslut om att en utredning behöver göras av Region Jämtland Härjedalen innan 2020 är slut, för att komma fram till hur klinisk patologi inom Regionen ska fungera i framtiden. Utredningen kommer bland annat att baseras på omvärldsbevakning framförallt utifrån Norra regionens läge, behov och möjligheter tillsammans med Region Jämtland Härjedalens ”glasögon”. I utredningen är tänkt att ingå lokal och bemanning samt på vilken nivå klinisk patologi inom Region Jämtland Härjedalen ska bedrivas och vad som är mest fördelaktigt utifrån ekonomi, bemannings- och rekryteringsmöjligheter, investeringsbehov och andra omkostnader.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-02-27 § 17 och föreslår regionfullmäktige att motionen ska anses besvarad.

Margareta Winberg har i skrivelse 2019-04-17 väckt motion om framtagande av en strategi mot hedersvåld och förtryck inom hälso- och sjukvården i syfte är att ge personal kunskap för att i tid upptäcka personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Motionen behandlades vid regionfullmäktige 2019-10-16 § 99 och återremitterades med motiveringen ’Synpunkter på att handlingsplanen i fråga kan vidareutvecklas för att bättre uppfylla sitt syfte.’

Regionen har sedan 2016 prioriterat kvalitetsutveckling av arbete mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkter är dels Sveriges tio-åriga Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2017 2026) och dels Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:4). Målet är att förbättra kunskaperna hos yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård samt tandvård för att tidigt upptäcka våldsutsatthet så utsatta kan få stöd och hjälp. Arbetet har bestått i kompetensutveckling, framtagande av olika rutiner, webbutbildning med mera, för att bli bättre på att upptäcka våldsutsatthet hos patienter, deras barn och även regionens medarbetare samt att veta vad man gör med svaret. Arbetet har gett resultat men tyvärr återstår mycket av implementerandet. Regionen har även beslutat om ”Övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 2019-2020” och i denna ingår målet ”Stärkt arbete avseende könsrelaterat våld, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck”. Arbetet mot hedersrelaterat våld är mycket angeläget och behöver utvecklas i organisationen, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

Utifrån regionens olika typer av styrande dokument ska insatser avseende hedersrelaterat våld och förtryck även i fortsättningen inkluderas i Region Jämtland Härjedalens Övergripande handlingsplan jämställd och jämlik verksamhet och inte som en egen strategi. Den övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet är ett dokument som fastställs av Regiondirektören efter förankring med chefer i verksamheten, därför är den väl lämpad att också innehålla prioritering av fortbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för hälso- och sjukvårdspersonal, så att dels baskunskaper säkerställs dels så att fördjupad spetskompetens finns att tillgå.

Sammanfattningsvis anser Hälso- och sjukvårdsnämnden att motionärens ambitioner är goda, men formen att ta fram en strategi behövs inte när den Övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet finns.

Beredningen av återremissen har innefattat politiska samtal om den övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet. Dessa samtal har lett till att hedersvåld och förtryck getts ytterligare utrymme i handlingsplanen helt enligt motionärens anda, men Hälso- och sjukvårdsnämnden vidhåller att formen att ta fram en strategi inte behövs. En fördel är att den övergripande handlingsplanen revideras varje år utifrån de utvecklingsbehov som identifierats och ny kunskap.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-02-27 § 18 och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.

Ann-Marie Johansson (S) har lämnat in en motion med följande förslag:
Att Region Jämtland Härjedalen undersöker vilka administrativa eller tekniska funktioner som skulle lämpa sig att lokalisera till Bräcke kommun
Att Region Jämtland Härjedalen skyndsamt utreder möjligheten att inrätta ett permanent arbetsställe i Bräcke kommun att nyttjas för såväl lokaliserade personal som för distansarbete av medarbetar med ordinarie arbetsplats i Östersund.

I motionens bakgrund beskrivs historik med motion från Centerpartiet 2015, den antagna Plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner 2017 och start av Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner 2019.

I plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner från 2017 beskrivs fem olika strategiska arbetssätt:
1. Underlätta för distansarbete
2. Aktiv rekrytering för distansarbete
3. Utflyttning av arbetsplatser del av veckan
4. Omlokalisering av verksamheter under förutsättning av kostnadseffektivitet
5. Hälso- och sjukvårdens arbete med mobila verksamheter och distansarbete

Regionen har under ett antal år arbetat med dessa punkter.
Punkt 1 – ett regelverk är framtaget och underlag för avtal mellan arbetstagare och chef finns. Dock finns ingen mätning av hur många som arbetar på distans och därför kan uppgift om utveckling inte lämnas.

Punkt 2 syftade till att i rekryteringsannonser aktivt göra reklam för boende i hela länet oberoende av arbetsplats eftersom distansarbete ska möjliggöras. I denna punkt kan mer aktivt arbete göras.

Punkt 3 – under 2017-2018 prövade medarbetare från alla verksamhetsområden på Regional utveckling att vara 1 dag/månad i en kommun. Det handlade om att vara synliga i kommunerna och skapa möjlighet till dialog med olika aktörer. Kommunerna tog fram ett program för dagen. Det blev ingen fortsättning då både kommuner och medarbetare upplevde att det inte gav önskat resultat.

Punkt 4 – Starten av Gemensam nämnd för samverkan är främsta redskapet för denna punkt och diskussionerna i kommunchefsgruppen och Regionens samverkansråd. För närvarande pågår samverkan mellan regionen och Åre kommun när det gäller IT-drift och diskussioner pågår om samarbete kring regionens löneservice med Åre kommun och Krokoms kommun. Nyligen har beslut fattats att e-strateg ska utlånas till Bräcke för projekt Digital transformation.

Punkt 5 – mobila verksamheter utvecklas i anslutning till arbetet med nära vård och det senaste är SPOT-teamet inom psykiatrin som startade under 2019. Det finns också administrativa uppgifter inom hälso- och sjukvården som kan ske med distansarbete t ex medicinska sekreterare.

Planen för omlokalisering antogs 2017 efter det har mycket hänt som gör det ännu enklare att nu arbeta utan fysisk närhet. T ex har regionen investerat i Office 365 som är ett kraftfullt redskap för distansarbete. Skype, personalens mobiltelefoner och diverse appar underlättar också distansarbete. CERO-analyser har också införts där bl a resmönster analyseras.

I Regionstyrelsens, Hälso- och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplaner för 2020 finns följande resultatmål med tillhörande beskrivning:
Omlokaliserade verksamheter
Det finns en tydlig regional urbanisering och Region Jämtland Härjedalen har ett ansvar att motverka den genom att omlokalisera verksamheter från Östersund. Det här målet handlar om att genomföra aktiviteter i syfte att stärka hela länet genom att flytta ut kvalificerade arbetsuppgifter inom andra områden än primärvård och folktandvård.

Resultatmålet är knutet till regionfullmäktiges strategi om länets utveckling. Till resultatmålet finns ett antal aktiviteter som ska utföras under året. Av aktiviteterna framgår att regionstyrelsens Plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner utifrån nya tekniska möjligheter ska revideras. Det är i motionärens önskade riktning, men regionstyrelsen kommer behandla alla länets kommuner utanför Östersund jämlikt. Regionstyrelsen kommer i revideringen av planen att se till att utveckling av distansarbete ska kunna mätas och följas upp och att etablering av kontorsmöjligheter ska ske i varje kommun samt att överväga lokalisering utanför Östersund vid varje ny verksamhets start.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sin tur följa upp resultatmålet på övergripande nivå utifrån de aktiviteter som finns angivna i befintlig Plan för spridning av regionens administrativa funktioner utifrån nya tekniska möjligheter. Det gäller exempelvis hälso- och sjukvårdens arbete med mobila verksamheter och distansarbete.

Utöver de aktiviteter som inryms inom regionstyrelsens fastställda plan för spridning av regionens administrativa funktioner utifrån nya tekniska möjligheter har förvaltningsområdet regional utveckling har tagits fram följande aktiviteter för 2020 med koppling till resultatmålet; Undersöka arbetsmiljö, ansvar och säkerhetsfrågor utifrån att medarbetare har sin arbetsplats på olika platser i länet, Vid rekrytering av nyanställda tydliggöra möjligheten till distansarbete, Utifrån genomförd kartläggning ta fram en plan för fortsatt arbete med omlokalisering samt att föra dialog med kommunerna gällande möjligheter till fysiska arbetsplatser som är utrustade för att medarbetare ska kunna utföra sitt arbete på annan ort.

Motionären pekar särskilt på att en omlokaliserad funktion bör vara en funktion där personalen redan idag arbetspendlar. En undersökning av hemadresser för personal inom regionen visar att majoriteten bor i Östersunds samt Krokoms kommun. Utifrån CERO-analysen som genomfördes 2017 bekräftas att de som arbetspendlar i största utsträckning (64%) bor i ovan nämnda kommuner. Vid samma undersökning ställdes frågan om man skulle vilja arbeta mer flexibelt d v s delvis från hemmet eller i lämplig arbetsplats lokalt. Svaret visade att mer än 65 % av medarbetarna inom staben och regional utveckling var positiva till detta.

Det är en alltmer tydlig trend att medarbetarna kan och får via distansavtal arbeta hemifrån. Detta talar för att man i allt högre utsträckning framöver kan bo i hela länet, men ändock arbeta i regionen.

Ovanstående beskrivning visar att Region Jämtland Härjedalen redan arbetar i motionärens önskade riktning, men att mer kan göras. Dock delar regionstyrelsen inte motionärens önskan om att Bräcke kommun ska prioriteras eftersom även andra kommuner i länet har nytta av omlokaliserad verksamhet.

• Redovisning från konferenser, utskott mm