Möte 2018-09-25

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

- Bemanningsprojektet

- Redovisning av rapport schema-genomlysning

- SKL-rapport Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2018

- Status Cook chill samt återrapportering av beslut om lösning för logistik mellan tillagningskök och Östersunds sjukhus

- Rapport Skogsbränderna juli 2018

- Projektansökan om Samordnad utveckling för god och nära vård - ur ett norrländskt glesbygdsperspektiv

- Redovisning av aktuellt läge för regionstyrelsens fattade beslut

SKL:s förbundsstyrelse beslutade i maj 2017 att rekommendera alla landsting och regioner att anta och samverka inom den nya gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. I korthet betyder det att:

a. Att alla landsting och regioner i samverkan arbetar utifrån den gemensamma visionen: ”Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika”.
b. Att alla landsting och regioner anpassar sina sjukvårdsregionala och lokala kunskapsorganisationer till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen.
c. Att alla landsting och regioner långsiktigt säkrar en sjukvårdsregional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukture
d. Att alla landsting och regioner avsätter resurser sjukvårdsregionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledare för aktuella programområden samt att landstingen och regionerna avsätter tid för experter att delta i arbetet i programområden och övriga samverkansgrupper.
e. Att alla landstingen och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisations- och styrmodell för sammanhållen struktur för kunskapsstyrning.

Regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen beslutade den 4 oktober 2017, §223, att ställa sig bakom rekommendationen från SKL:s förbundsstyrelse att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning.

I rapport till Regionstyrelsen har nu en uppföljning gjorts om vad som hänt nationellt, sjukvårdsregionalt i Norra sjukvårdsregionen och lokalt inom Region Jämtland Härjedalen med anledning av detta beslut.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018-2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen och framgångsfaktorerna är styrelsens prioritering för 2018. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet under fördjupning Samhälle – tillgänglighet område barn och unga vuxna följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 25-26 september.

Målet anger andel barn och unga som får ett första besök inom område barn, unga vuxna, inom 30 dagar. Målvärdet för 2018 är 90% inom 30 dagar.

Regionstyrelsen gav 2018-08-28 § 189 regiondirektören i uppdrag att ta fram en Långsiktig utvecklingsplan - psykisk ohälsa. Regionens arbetssätt med långsiktiga utvecklingsplaner (LUP) passar för att skapa detta. Enligt regionens styrmodell beslutad av Regionfullmäktige 2017-06-20 § 72 ska en långsiktig utvecklingsplan fastställas av regionfullmäktige. En LUP beskriver vad som ska genomföras under en tolvårsperiod. Planerna upprättas för områden där det finns behov av en längre planeringshorisont. De utgår från policyer, vision och övergripande strategidokument och planer, och de har en politisk styrgrupp.

Regionstyrelsen behöver utse ledamöter och ordförande till den politiska styrgruppen.

Regionstyrelsen gav 2017-05-31 § 133 p.2 regiondirektören i uppdrag att ingå utökat intentionsavtal med Helse Nord-Trøndelag HF om utökad forskning och kompetensutveckling baserat på nuvarande samarbete.

Ett så kallat Letter of Intent undertecknades 29 juni av Göran Larsson, regionens forskningsdirektör och Bodil Landstad, forskningschef på Helse Nord-Trøndelag. Avtalet handlar om forskning, regionaliserad läkarutbildning, utveckling av distansoberoende vårdtjänster och ett utbyte av erfarenheter inom olika gemensamma kompetensområden.

Regionstyrelsen gav 2017-12-12, § 312 regiondirektören i uppdrag att senast under januari månad 2018 inleda utvecklingsinsatsen ”Gränsöverskridande vårdsamverkan” i enlighet med inriktningsdokumentets intentioner. Det handlar om samverkan mellan Funäsdalens Hälsocentral och Röros sjukhus samt Tynset sjukhus i Norge för utveckling av vårdsamverkan i västra Härjedalen. Innevånare och patienter geografiskt boende väster om Lossen-dammen samt de patienter som är listade på Funäsdalens Hälsocentral ska erbjudas möjlighet att efter medicinsk bedömning på Funäsdalens HC få bli remitterade till ovan nämnda norska resurser som alternativ till Östersunds sjukhus. Enligt beslutet ska utvecklingsinsatsen återrapporteras till regionstyrelsen minst 2 gånger per år.

Samarbetet startade med ett styrgruppsmöte 2018-02-20 som formaliserade det fortsatta arbetet. Därefter har den operativa arbetsgruppen med Funäsdalens medarbetare och medarbetare från Röros/Tynset lärt känna varandras verksamheter, diskuterat fram rutiner och löst frågor kring sjukresor mm. Vid styrgruppsmöte i Röros 2018-09-07 undertecknades så ett formellt samarbetsavtal mellan St Olavs Hospital och Region Jämtland Härjedalen. Nästa steg är att teckna ett likande avtal med Tynset sykehus.

Avtalet innehåller bilagor som beskriver St Olavs Hospital/Röros sykehus vårdutbud och exempel på kostnader.

Denna prisjämförelse kan göras:

Åtgärd                            Norskt pris                       Regionala prislistan i Norra sjukvårdsregionen
Polikliniskt konsultation
Ortopedi                         2 240 NOK                       3 808 SEK
Öra Näsa Hals                 2 240 NOK                       3 142 SEK
Gynekologi                     2 240 NOK                        2 531 SEK
Kardologi                        2 240 NOK                       3 931 SEK
Hud                               2 240 NOK                        2 287 SEK
Dagkirurgi
Hand, karpaltunnel         12 875 NOK                       10 455 SEK
Tonsillektomi                 16 100 NOK                       15 876 SEK
Konisering                     16 263 NOK                       11 617 SEK
Rekonstruktion bröst      20 585 NOK                       39 109 SEK

I avtalet regleras i grova drag vilken uppföljning som kommer att ske. Detta kommer att förtydligas och beslutas om vem som gör vad av uppföljningen vid nästa möte. Första uppföljningen i den formen blir under första kvartalet 2019 med resultaten för år 2018.

Samverkan inom laboratorieområdet mellan norrlandstingen startade 2011. En rapport presenterades 2012 som visar på vilka utmaningar laboratoriemedicin har och vilka samverkansmöjligheter som finns. Dock var inte alla fyra landstingen intresserade av en fortsättning inom hela det laboratoriemedicinska området då, utan samarbetet inom patologi prioriterades.

2015-06-10 presenterades en rapport om patologisamarbetet och då beslutades också att fortsatt arbetet inom patologin sker inom ramen för RCC Norr.

Hösten 2015 diskuterades åter samverkan inom laboratoriemedicin. Chefssamrådet ser vissa möjligheter till samverkan, men ser inget behov av strukturerat samverkansprojekt utan vill arbeta vidare med styckefrågor.

När regionstyrelsen i januari 2017 efterfrågade ytterligare förslag på resultatförbättrande åtgärder svarade regiondirektören i februari med förslag om fördjupad samverkan inom laboratoriemedicin. Regionstyrelsen godkände detta förslag.

Regionstyrelsen får nu en rapport om vilka samarbetsavtal som finns inom laboratorieområdet och hur samverkansuppdraget fortskrider. Rapporten sammanfattar läget med:
-Region Jämtland Härjedalen har idag bilaterala avtal med Västerbottens läns landsting inom tre olika laboratorieområden. Samarbeten i bredare former har utretts i långa processer utan större framgång inom Norrlandstingens Regionförbund. Region Jämtland Härjedalen har i dessa sammanhang försökt agera pådrivare men inte rönt framgång.

Uppdraget att skapa samverkansmöjligheter inom laboratoriemedicinska verksamheterna kommer därför i fortsättningen att koncentreras på att utveckla befintliga avtal eller söka andra samverkansparter.

I Finansplan 2018-2020, bilaga 1 Investeringsbudget 2018 finns det för område Diagnostik, teknik och service två hjälpmedelsbussar upptagna, till en kostnad av 800 000 kronor. Denna investering föreslås nu ändras från en investering av två hjälpmedelsbussar (beslutad investering 2018) till förmån för en lastbil som kan hantera gods- samt mattransporter.

Område Diagnostik, teknik och service vill ersätta investeringen av två hjälpmedelsbussar med en lastbil som ska kunna hantera både gods- och kylda mattransporter. Beräknad investering för ny lastbil är ca 750 000 kronor. För att kunna hantera kommande mathantering, i samband med byggandet av nytt produktionskök, kommer området att köpa en kombinerad gods- och mathanteringsbil där godshanteringen står för den största delen, ca 85 % av transporttiden. I dagsläget så är renoveringskostnader dyra för befintlig lastbil som hanterar gods. I samband med investeringen utrangeras en annan gammal lastbil årsmodell 2000, som idag också har höga renoveringskostnader. Det totala antalet lastbilar kommer att vara oförändrat dvs ingen utökning av fordon.

I och med hemsjukvårdsavtalet så har mer vård flyttats ifrån sjukhuset till boenden och hemadresser, detta har en direkt konsekvens i att behovet av sängar specifikt men även hjälpmedel generellt ökat. För att kunna möta behovet behöver Hjälpmedelscentralen kunna frakta mer och tyngre och behöver då anskaffa en tung hjälpmedelbuss. Samtidigt kommer då en befintlig lätt hjälpmedelsbuss, av äldre årsmodell (1999), med höga reparationskostnader, att utrangeras. Det totala antalet hjälpmedelsbussar kommer att vara oförändrat men deras lastkapacitet utökas. För att säkerställa chaufförskompetensen ställs även redan idag krav på C-körkort vid nyrekryteringar. Hjälpmedelsbussen kommer att äskas från 2019 års investeringsplan.

Investeringsrådet bifaller förslaget.

Regionfullmäktige har delegerat till regionstyrelsen att besluta om omdisponeringar mellan objekt inom investeringsbudgetens totalram.

För att vara certifierat Vård- och omsorgscollege krävs att Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner ömsesidigt undertecknar ett Samverkansavtal och APL avtal (avtal om arbetsplatsförlagt lärande). Avtalen har funnits med sen första VO-C certifieringen 2010 och sen förnyats vid den föregående återcertifieringen 2013. I avtalen framgår syftet med respektive avtal. Kostnaden som fördelas mellan huvudmännen är 50% tjänst av regional samordnare och finansieras inom ramen för ”Överenskommelse Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner gällande regional samverkan” som beslutades av regionfullmäktige 2018-06-20, § 93.

Inför denna återcertifiering gällande perioden 2018 - 2023 skall avtalen ånyo undertecknas av respektive part. Bifogade avtal är i stort sett oförändrade i text över tid, smärre justeringar och tillägg i årets avtal framgår i röd text och innehåller förtydliganden i ansvar och åtaganden för parterna inom VO-C.

Officiellt beslut om godkänd återcertifiering av Vård- och omsorgscollege Jämtlands län, träder ikraft först efter att begärda revideringar från besöksprotokoll, samt undertecknade avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner, är insända till Nationella föreningen för Vård- och omsorgscollege.

Ärendet gäller således att Region Jämtland Härjedalen genom styrelsen fattar ett beslut kring avtalens giltighet, samt utser adekvat undertecknare av avtalen. Därefter hanterar regional samordnare VO-C avtalen vidare till respektive kommun för deras underskrifter, slutligen sänds begärda undertecknade avtal till Nationella föreningen VO-C.

Samtliga parter kommer att erhålla ett undertecknat ex på varje undertecknat avtal.

Återcertifieringen VO-C och avtalen därtill löper på en certifieringsperiod om 5 år (2018 – 2023). Överenskommelsen om samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har en kortare avtalstid på 3 år (2019 – 2021). Finansieringen efter 2021 behöver därför lösas i en ny överenskommelse med kommunerna. Kostnaden som samfinansieras för VO-C är en 50% tjänst av Regional samordnare, med fördelningen 70% från kommunerna och 30% från Region Jämtland Härjedalen.

På regionstyrelsens sammanträde den 21 mars 2018, § 71, behandlades ärendet om Månadsrapport februari 2018. Utifrån rapporten och pågående arbeten med resultatförbättrande åtgärder fick Regiondirektören i uppdrag att utreda införande av Swish som betalsätt och möjligheten att använda till exempel Kivra för digital posthantering. Frågan om swish återredovisades på regionstyrelsen den 28 augusti 2018. En rapport har nu utarbetats om e-brev och digital posthantering.

En utredning om möjligheter att använda digital posthantering pågår. Utredningen har initierats av enheten Inre service inom Område Diagnostik, teknik och service i syfte att effektivisera arbetssätt och minska kostnaderna för posthanteringen.

Utredningen kommer att fortsätta men hittills visar den att det finns många fördelar med att införa digital posthantering och att det är något som Region Jämtland Härjedalen på sikt borde använda sig av. Utredningen visar bland annat att digital posthantering skulle vara tidsbesparande och troligen även innebära kostnadsminskningar. Vidare skulle servicen mot patienterna förbättras och en digital lösning är också fördelaktigt utifrån ett miljöperspektiv. Ett första steg är att börja utöka användandet av digital tjänst för utskick av brev, till exempel kallelser. Detta görs redan idag i mindre skala när det gäller kallelser till mammografiscreening. En förutsättning för att det ska kunna genomföras, fullt ut, är en investering av licens i Cosmic samt översyn av befintligt avtal utifrån ändrade volymer. Eftersom Region Jämtland Härjedalen just nu befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge finns det också anledning att titta närmare på hur andra regioner har gått tillväga med digitala lösningar för posthantering och därmed ta nytta av deras erfarenheter.

Thomas Andersson (C) har inkommit med ett initiativärende om att hyra ur sjukhuset café. Motiveringen till detta är Region Jämtland Härjedalen måste göra mer för att öka intäkter och se om det går att hitta andra sätt att driva verksamheter. En privat utförare kan också komma att ge utökade öppettider både helger och vardagskvällar.

Thomas Anderson (C) har också inkommit med ett initiativärende om att se över möjligheten att erbjuda andra entreprenörer försäljning av personalfika inom Region Jämtland Härjedalens verksamheter.

Med hänvisning till ärendenas likartade natur avser Region Jämtland Härjedalen att behandla dessa initiativärenden i samma svar.

Det ekonomiska resultatet i cafeterian var under 2017 + 193 tkr. Under de första sex månaderna 2018 är resultatet + 134 tkr vilket är en förbättring jämfört med januari till juni 2017 med 65 tkr. Förbättringen beror till största delen på helgstängningen av cafeterian. Eftersom cafeteriaverksamheten i sin helhet är finansierad av externa medel och ger ett positivt resultat så bidrar den på ett positivt sätt till regionens ekonomi. Det skulle idag finnas möjligheter att hyra ut cafeterian till extern part. Nuvarande hyresgäst i Region Jämtland Härjedalens lokaler, Pressbyrån, kan vara intresserad. I det fall uthyrning görs måste ersättning för lokalhyra med mera täcka de överskott som verksamheten idag gör för att affären inte ska bli ekonomiskt ofördelaktig. Egen drift av både personalrestaurang och cafeteria på sjukhusområdet ger också större möjligheter att erbjuda medarbetarna heltidsanställningar på grund av att fler arbetar på området.

Café Nyfiket är till för regionstabens medarbetare, förtroendevalda samt övriga medarbetare vid besök och liknande. Caféet sköts av personal från sjukhusköket och Café Entré. Under sommaren 2018 beslutades att Nyfiket skulle hålla stängt under sommarmånaderna juli-augusti på grund av svårigheter med bemanning och för att hålla nere kostnaderna. Från och med september 2018 är Nyfiket åter öppet. Inga planer finns idag på att lägga ut Nyfiket på annan utförare.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet av Utbildningsdepartementet att lämna synpunkter på remissen av promemorian En sexårig utbildning till läkarexamen. I promemorian föreslås att läkarexamen som nu omfattar 330 högskolepoäng, ska utökas med 30 högskolepoäng. Detta motsvarar ytterligare en termins heltidsstudier, vilket innebär att utbildningen totalt kommer att motsvara sex års heltidsstudier. Vidare föreslås att examensbeskrivningens mål justeras. Syftet med förslagen är att anpassa kraven för läkarexamen för att denna ska kunna utgöra grund för legitimation, då det nuvarande kravet på så kallad allmäntjänstgöring efter läkarexamen för erhållande av legitimation föreslås tas bort i propositionen Bastjänstgöring för läkare.

Förslagen innebär att det föreslås ändringar i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Ett förslag till svar har upprättats inom FoUU-avdelningen. Remissen ska besvaras senast den 4 oktober.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat efter augusti 2018 var – 71,3 miljoner kronor, vilket var 34,8 miljoner kronor sämre än föregående år. Kraftigt ökade personalkostnader, fortsatt ökade kostnader avseende riks- och regionvård samt ökade läkemedelskostnader är de huvudsakliga orsakerna till underskottet. Kostnader för bemanningsföretag har minskat jämfört med förgående år, både för läkare och sjuksköterskor.

Nettokostnadsutvecklingen har under första halvåret visat på en betydligt högre ökningstakt 2018 jämfört med 2017, men har bromsats något under de sista månaderna och var efter augusti 4,6 procent jämfört med 5,0 procent föregående år. Dock är det långt kvar till målet på -2,5 procent.

Bruttokostnaderna fortsätter att öka och har efter augusti ökat med 5,6 procent, motsvarande 176,3 miljoner kronor jämfört med samma period 2017. Ökningstakten har dock avtagit något sedan juni månad då ökningen var 6,1 procent. Personalkostnaderna inklusive pensionskostnader är betydligt högre jämfört med föregående år och har ökat med 123,1 miljoner kronor. Kostnader för läkemedel har ökat med 23,4 miljoner kronor jämfört med föregående år, motsvarande 8,5 procent. Även kostnader för riks- och regionvård har ökat med 21,4 miljoner kronor. Kostnaden för bemanningsföretag minskar och efter augusti var minskningen 29,8 miljoner kronor.

Intäkterna har under perioden ökat med 53,7 miljoner kronor, det är främst statsbidrag och övriga bidrag som ökat jämfört med föregående år.

Likviditeten har under 2018 försämrats med 31,5 miljoner kronor till 164 miljoner kronor. Under 2018 har regionen tagit upp lån från Kommuninvest på 100 miljoner kronor. Ytterligare upplåning kommer att ske både under 2018 och de efterföljande åren enligt beslutad finansplan.

Fortsatt ökade bruttokostnader och en hög nettokostnad indikerar att de resultatförbättrande åtgärderna inte hinner få önskad effekt under 2018. Intäkterna har hittills ökat jämfört med föregående år, men detta har samtidigt genererat ökade kostnader. Prognosen försämras därför till -250 miljoner kronor.

För regionfullmäktiges strategiska mål finns totalt 106 framgångsfaktorer som ska bidra till att målen ska uppnås. Av dessa är 32 procent uppnådda, 58 procent är pågående 6 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut. 5 procent kan inte mätas förrän vid årsskiftet.

Andelen barn och unga som får ett första besök inom 30 dagar uppnås inte. Däremot uppnås målet för minskning av sjukpenningtal hos länets medborgare.

Andelen vårdskador har minskat något men når inte målet och återinskrivningar har inte heller uppnåtts till fullo men närmar sig målvärdet.

Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 5,2 procent och når målet. Beroendet av bemanningsföretag ska minska, och en minskning har skett med 29,8 miljoner kronor jämfört med föregående år men når ännu inte samma nivå som 2015.

Nettokostnadsförändringen ska minska, men ökar jämfört med föregående år. Tillgängligheten ligger fortsatt under målnivån men primärvården närmar sig målen.

Delårsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar och skulder gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Rapport över tillgångs- och skuldförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

Tillgångsportföljens avkastning har hittills under året varit 2,7%. Sett över en 5-årsperiod så har portföljen haft en real avkastning om 2,6% per år, vilket är bättre än det långsiktiga avkastningsmålet om 2% realt per år under en rullande 5-årsperiod.

Under perioden som rapporten avser har Region Jämtland Härjedalen tagit upp lån på 100 miljoner kronor från Kommuninvest. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår nu till 200 miljoner kronor och den genomsnittliga räntan uppgår till 0,20 %.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2018, § 37, att sälja halva sitt aktieinnehav i bolaget Peak Region AB till MIUN Bridges AB. Försäljningen villkorades med att ett nytt aktieägaravtal skulle arbetas fram där följande finns reglerat:

• Ägarnas och allmänhetens insyn
  Parterna äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. Bolaget ska låta allmänheten ta del av bolagets handlingar enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet enligt 2 kap tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.
• Styrelsens sammansättning
  Till styrelsen ska minst en gemensam ledamot utses av Krokoms kommun, Åre kommun, Östersunds kommun eller Region Jämtland Härjedalen.

Enligt beslut som fattades vid senaste bolagsstämman i Peak Region AB skulle den valda styrelsen ta fram förslag till ny bolagsordning, aktieägaravtal samt ägardirektiv. Förslag till nya bolagshandlingar har presenterats och efter diskussioner med representanter för Region Jämtland Härjedalen har vissa justeringar gjorts.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-09-18 § 138 och föreslår regionfullmäktige att Bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv för Peak Region AB godkänns.

Transitos affärsidé är att anskaffa och förvalta tågfordon för uthyrning till bolagets ägare och tillhandahålla tungt underhåll samt så kallade högvärdeskomponenter till fordonen. Region Jämtland Härjedalen är en av 20 ägare till Transitio AB. Varje delägare äger 5 %. Norrtåg AB hyr tåg genom Transitio AB.

Under hösten 2017 har en översyn av de styrande dokumenten genomförts. Det framkom behov av att göra justeringar i ett flertal styrande dokument. Styrelsens ändringsförslag har förankrats och redovisats i ägarrådet den 8 februari 2018. Ändringarna ska godkännas av samtliga aktieägare.

De styrande dokument som behöver justeras är: Aktieägaravtal, Bolagsordning, Instruktion för valberedning, Instruktion för ägarrådet, Ägardirektiv och Instruktioner för verkställande direktör.

Tabell över ändringsförslag framgår av skrivelse från AB Transitio.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-09-18 § 139 och föreslår regionfullmäktige att Region Jämtland Härjedalen godkänner föreslagna justeringar i AB Transitios bolagsdokument.

Mats El Kott (L) och Lennart Ledin (L) har lämnat en motion om inkassoverksamheten till regionfullmäktige. I motionen föreslår de att Region Jämtland Härjedalen ska säga upp avtalet om inkassoverksamheten och att regionen själv ska ta över verksamheten utan att ytterligare personal anställs.

Region Jämtland Härjedalen anlitar för närvarande Inkassoföretaget Visma för kravverksamheten. Det kostar inte regionen något att anlita inkassobolaget, tvärtom får regionen ta del av de avgifter som tas ut av gäldenären. De senaste åren har Region Jämtland Härjedalen haft en nettointäkt på 450 000 kronor per år för inkassoverksamheten inklusive ränta på utestående kundfordringar, dvs ingen nettokostnad alls.

Att bedriva inkassoverksamhet i egen regi skulle bli alltför kostsamt då en ny verksamhet behöver byggas upp med kompetent personal och systemstöd.

Efter att ha frågat samtliga landstingen/regioner, varav 16 stycken svarade, så anser alla att det inte skulle vara en fördel att hantera påminnelser, inkasso och efterbevakning med mera i egen regi utan de bedömer att det är alltför resurs- och kostnadskrävande. De delar bedömningen att det är bättre att anlita ett bolag som är specialister på området och är vana att ta samtal och diskussioner med våra kunder i ärenden kring uteblivna betalningar och att detta blir billigare utan att kunderna på något sätt blir lidande.

Med anledning av detta föreslås att Region Jämtland Härjedalen fortsätter att anlita upphandlat externt inkassoföretag för hantering av regionens kravverksamhet.

I en motion från Liberalerna föreslås att Region Jämtland Härjedalen ska bestämma ett belopp per tjänsteresa som betalas in till, alternativt träffa årsavtal med, Fly Green Fund, samt att regionen uppmanar sina anställda att betala in valfria belopp till Fly Green fund för privata resor. Fly Green Fund är en ekonomisk förening utan vinstintresse, som ger företag och privatpersoner möjlighet att reducera sitt klimatavtryck vid flygresor genom att 75% av intäkterna går till inköp av biobränsle och 25% till att stötta produktion av flygbiobränslen i Sverige. Mellan tummen och pekfingret så kostar bioflygbränsle för en timmes flygning 400 kronor för 100% bioflygbränsle. Under 2017 reste regionens anställda och förtroendevalda 3793 resor bara till och från Stockholm med flyg. Om man skulle räkna på 100% bioflygbränsle för de resorna hamnar man på en kostnad på drygt 1,5 miljon kr och för 25% biobränsle för samma resor skulle det bli 379 300 kr. Totala antalet flygresor för regionen 2017 var 8716 st.

I kommunallagens andra kapitel §1 finns ett principiellt förbud mot att ge understöd till enskilda, eftersom det i regel inte kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas. Bestämmelsen ger också uttryck åt den så kallade lokaliseringsprincipen. Den innebär i grunden att en kommunal åtgärd måste vara knuten till kommunens eller regionens/landstingets eget område eller dess invånare för att den ska anses som laglig. Mot bakgrund av ovan angivna principer måste det anses mycket tveksamt att besluta att ansluta Region Jämtland Härjedalen till Fly Green Fund enligt kommunallagen.

Regionen har sedan ett antal år en kraftig övervikt vad gäller flygresor jämfört med tåg (t.ex. sker nästan 9 av 10 resor till/från Stockholm med flyg) och Regionfullmäktige beslutade 2017 om en intern klimatväxling för flyg- respektive tågresor för att ge incitament till att jämna ut det förhållandet. Det framgångsrika arbetet för att få tillbaka nattågstrafik till länet är ytterligare ett viktigt steg. Effekterna av den interna klimatväxlingen kommer kontinuerligt att utvärderas. Flyget är dock ett fortsatt viktigt transportslag och det är avgörande för vårt framtida klimat att även flyget ställer om till fossilfria bränslen och Region Jämtland Härjedalen kommer att följa utvecklingen avseende biobränslen även för flygtrafik.

För privata resor finns flera alternativ att stötta bioflygbränslen via biljetten och andra sätt och det bedöms som tveksamt om regionen ska förorda ett alternativ framför det andra.

Inom ramen för Klimatråd Jämtlands län, som regionen driver tillsammans med Länsstyrelsen utifrån länets gemensamma klimatstrategi kan det dock vara lämpligt, i mån av resurser, att göra riktade informationsinsatser till allmänheten, företag och organisationer om olika möjligheter att minska sin egen klimatpåverkan och främja klimatsmarta lösningar och initiativ. Revidering av nuvarande Klimatstrategi pågår och kommunikation och information ingår i diskussionerna kring lämpliga aktiviteter.

Centerpartiet inkom 2018-04-24 med en motion (Dnr: RS/883/2018) med yrkandet att Region Jämtland Härjedalen ska undersöka möjligheterna att införa ett bemanningsplanerings- och uppföljningssystem av WFM-typ. Fördelar som lyftes fram med denna typ av systemstöd var bl.a. bidrag till jämna arbetsflöden, optimerad schemaläggning, automatisk övervakning av regelverk, underlag för budgetuppföljning och delaktighet bland personalen i arbetstidsplaneringen.

Region Jämtland Härjedalen använder idag personal-/lönesystemet Heroma. I Heroma finns alla anställdas scheman, anställningsuppgifter, skatteuppgifter med mera. Kopplat till Heroma finns systemet Kom o Gå som hanterar personalens registrering av arbetad tid (flex) samt Heroma Självservice där medarbetarna själva ansöker om ledighet, registrerar övertid, schemabyten med mera.

Inom flera av regionens verksamheter finns behov av att mer i detalj kunna planera scheman med de positiva effekter Centerpartiet beskriver i sin motion. Heroma har inget bra stöd för detta i nuläget varför en del av regionens enheter infört andra schemaplaneringssystem, till exempel Medinet.

Då behovet av ett enhetligt systemstöd för arbetstidsplanering för hela regionen har identifierats har sedan ett år tillbaka ett utvecklingsarbete inletts i samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen, åtta andra landsting/regioner som använder Heroma samt leverantören av Heroma – CGI. Syftet med utvecklingsarbetet är att i Heroma utveckla systemstöd för schemaplanering motsvarande den WFM-typ Centerpartiet föreslagit. En arbetsgrupp arbetar med frågan bestående av representanter från landstingen/regionerna och CGI. Region Jämtland Härjedalen investerar ca 250 000 kr i utvecklingsarbetet. Resultatet av utvecklingen levereras etappvis och CGI räknar med att leverera en färdig systemlösning under våren/försommaren 2019.

Parallellt med detta utvecklingsarbete undersöker Region Jämtland Härjedalen även andra systemlösningar på marknaden. Regionens olika verksamhetsområden har olika behov av systemstöd och har arbetat med utveckling av IT-stödet med inriktning både på bemannings- och arbetstidsplanering såväl som produktionsplanering. Kopplingen mellan lönesystemet Heroma och ett framtida bemanningsplaneringssystem är viktig för att möjliggöra en automatiserad löneproduktion utifrån verksamhetens bemanning och arbetstidsförläggning. Av den anledningen behöver utvecklingen ske samordnat i hela verksamheten och följa den nu pågående utvecklingen av Heroma.

Bland annat har en undersökning gjorts av det planeringssystem som används i Region Västernorrland. Ett annat utvecklingsarbete genomförs på Psykiatrin med ett system för produktions- och bemanningsplanering.

Genom det pågående utvecklingsarbetet finns en pågående process att införa ett systemstöd för schemaplanering som ska möta verksamhetens behov. Region Jämtland Härjedalens ställningstagande är att inte i dagsläget införa något ytterligare system för arbetstidsplanering i avvaktan på resultatet av detta arbete.