Möte 2025-09-30

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• AI-vision
• Status effektiv administration
• Status fastighetsfrågor
• Aktuella frågor

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga plan med budget. Enligt 2025 års uppföljningsplan ska styrelsen 30 september-1 oktober följa upp följande områden:

• Folkhälsa inkl LUP psykisk ohälsa

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilagor under sammanträdet.

Kostnadsansvaret för läkemedel på recept är sedan många år decentraliserat i regionen. Den verksamhet som ses som bäst lämpad att kunna påverka läkemedelskostnaderna, bär kostnadsansvaret. Det innebär till exempel att för mer allmänna läkemedel är kostnadsansvaret fördelat till den hälsocentral där patienten är listad. Mer specialiserade läkemedel bär specialistvårdens enheter kostnadsansvar för.

Vilken enhet som tilldelades kostnadsansvar för vilken substans (7-ställig ATC-kod) beslutades av ELME (enheten för läkemedelsekonomi) i samband med att kostnaden för receptläkemedel decentraliserades. År 2010 flyttades beslutet till Styrgrupp läkemedel (LS/1712/2010).

Fördelning av kostnadsansvarig verksamhet behöver justeras, då flera läkemedel skiftat indikation, fått nya nationella direktiv om förskrivning med mera, vilket inneburit att den verksamhet som tidigare bäst kunnat påverka kostnaden av läkemedlet, inte längre står för den största andelen av förskrivningen.

Ärendet har beretts inom styrgrupp läkemedel under cirka ett års tid. Den omfördelning av kostnadsansvar som föreslagits innebär en förändring av budget mellan olika förvaltningar; mellan hälsoval och specialistkliniker på sjukhuset.

Förslaget presenterades vid Hälso- och sjukvårdsledning 2025-05-13.
Från protokollet:

• HS-ledningen beslutar att rekommendera flytt av kostnadsansvar och budget enligt förslag då HS-ledningen ser en fördel med att den verksamhet som ses bäst lämpad att kunna påverka läkemedelskostnaderna bär kostnadsansvaret.
• HS-ledningen rekommenderar att kostnaden för stomiprodukter flyttas från primärvården till kirurgkliniken med motiveringen att det är stomimottagningen som är specialister och kan styra valet av produkt för enskild patient.

Som en följd av detta behöver kostnadsansvaret regleras mellan hälsoval och specialistverksamheter på sjukhuset, vilket innebär att det måste regleras i budgetfördelning. Sammanlagt innebär förslaget att 2,6 mkr behöver flyttas från specialistverksamheter på sjukhuset till hälsoval. Denna justering har inte hunnit beakttas i regionplan med budget 2026 utan kommer att inkluderas i regionplan med budget 2027. Som en tillfällig finansiering med 2,6 mkr för läkemedelsbudget inom vårdval år 2026 föreslås därmed en överföring inom regionstyrelsen genom att Plan med budget 2026 ger en förflyttad budgetram från regiongemensamt till vårdval.

Den 18 juni 2025, § 94, beslutade regionfullmäktige om Regionplan och budget 2026–2028. Den innehåller övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning för Region Jämtland Härjedalens åtta målområden. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag till styrelsen och nämnderna, planperiodens finansiella mål samt budget och ekonomiska ramar till regionstyrelsen och nämnder. Ett förslag till Plan och budget för regionstyrelsen 2026 har nu upprättats.

Regionstyrelsens årliga plan och budget visar vad regionstyrelsen ska prioritera under året för att bidra till att de övergripande målen i regionplanen uppnås och tilldelad ekonomisk ram hålls. Regionstyrelsens plan ger sedan underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla sig inom fastställd budget. De svåra ekonomiska förutsättningarna ställer också stora krav på styrelsen när det kommer till täta ekonomiska uppföljningar och att nära följa regionplanens övergripande mål.

Arbetet med Regionstyrelsens plan och budget 2026 har utgått från innehållet i nuvarande plan för 2025. De flesta av styrelsens uppdrag och nyckeltal återfinns under målområde ledningsprocesser och målområde stödverksamhet. Det speglar regionstyrelsens övergripande ansvar för ledning, styrning och utveckling av Region Jämtland Härjedalens verksamheter. Men också behovet av en ändamålsenlig och effektiv stödverksamhet. Utifrån regionstyrelsens övergripande ansvar och uppdragen i regionplanen har fokus i arbetet med den nya planen varit att förtydliga prioriteringar kopplat till effektiva verksamhetsförändringar och åtgärder för att nå en budget i balans.

Den totala nettobudgetramen för regionstyrelsen 2026 uppgår till 2 192 000?tkr och fördelas till Regiondirektör, Ekonomi, HR, Utvecklings- och digitalisering, Ledningsstöd och service samt vårdval.

Regionstyrelsen och nämnderna har ett gemensamt ansvar för att komma till rätta med Region Jämtland Härjedalens ekonomiska underskott. I Regionplan och budget 2026-2028 återfinns direktiv om att regionstyrelsen och nämnderna ska vidta skarpa åtgärder för att minska sina kostnader och samtidigt bidra till regionens sammantagna utveckling och ekonomiska resultat. Åtgärdsplaner ska upprättas i respektive regionstyrelse och nämnds plan med budget. Vidare anges att regionstyrelsen och nämnderna ska utifrån sitt sammantagna uppdrag avväga prioriteringar inom den budgetram som är tilldelad genom att minska utbud eller ambitionsnivå.

I avsnittet om Långsiktig plan för en ekonomi i balans anges nedanstående åtgärder ha avgörande betydelse för verksamhetens möjlighet att nå övergripande mål och budget:

• Genomföra effektiva verksamhetsförändringar för att hålla budget
• Genom att verkställa uppdragen inom målområde hälso- och sjukvård skapa effektiva och ändamålsenliga patientflöden.
• Accelerera minskning av beroendet av köpt vård och inhyrd bemanning.
• Implementera en effektiv och ändamålsenlig administration

Åtgärdsplanen för regionstyrelsen återfinns i förslag till plan och budget 2026 och består av långsiktiga och strukturella förändringar, utöver kortsiktiga insatser. För att möta regionens utmaningar har åtgärderna beaktat behovet av utveckling, omställning och prioriteringar. Åtgärderna är indelade i tre program; Accelererad digitalisering och AI, Rätt storlek och rätt stöd samt Inköp och ekonomi.

Uppföljningen av regionstyrelsens plan är en del av den koncerngemensamma uppföljningen och ska återrapporteras till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Regionstyrelsen ska också utarbeta en internkontrollplan med mål och aktiviteter som är anpassade till riskanalyser och prioriteringar för verksamheten.

Regionstyrelsens plan och budget 2026 kan komma att behöva justeras. Bland annat utifrån att verksamhetens detaljbudgetar görs klara först under oktober varför en viss omfördelning mellan kostnadsslagen kan förekomma. I avsnittet om åtgärder för att nå en ekonomi i balans finns också beskrivet att arbetet med åtgärder är ständigt pågående.

Enligt kommunallagen (2017:725) ska regionstyrelsen i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. Instruktionen ses löpande över och revideras efter behov. Den senaste versionen av regiondirektörens instruktion fastställdes av regionstyrelsen den 24 januari 2023, § 6. Den har nu setts över utifrån regiondirektörens ansvar kopplat till säkerhetsskydd.

De förändringar som gjorts gäller främst avsnitt sju om säkerhet. Förändringarna har sin bakgrund i den tillsyn av Region Jämtland Härjedalens arbete enligt säkerhetsskyddslagen som Länsstyrelsen i Norrbotten genomförde under 2024 (RS/275/2024). I föreläggande om åtgärder föreslog bland annat tydliggörande av Säkerhetsskyddschefens placering i organisationen.

Förutom att anpassa instruktionen efter förutsättningar enligt ovan har ytterligare några redaktionella justeringar gjorts. Bland annat anpassningar utifrån senaste beslut om regionstyrelsens förvaltningsorganisation från 1 januari 2025 (RS/287/2022).

Regler för spridning av information samt fotografering och inspelning i Region Jämtland Härjedalens lokaler (RS/1140/2015) fastställdes av regionfullmäktige 2016-04-11—12 § 55. Denna typ av regler brukar vanligtvis beslutas av regionstyrelsen som har ansvar för kommunikationsverksamhet inom Region Jämtland Härjedalen. Anledningen till att det efter regionbildningen 2015 behandlades av fullmäktige var för att reglerna kopplades ihop med revideringen av sponsringspolicyn och det bestämdes att båda ärendena då skulle behandlas i fullmäktige.

Innehållet i Regel för spridning av information samt fotografering och inspelning i Region Jämtland Härjedalens lokaler har setts över och reviderats. I samband med det föreslås att innehållet delas upp i två separata dokument;

• Regler för fotografering, filmning och ljudinspelning i Region Jämtland Härjedalens lokaler
• Regler för spridning av information i Region Jämtland Härjedalens lokaler.

Reglerna riktar sig till olika grupper, så genom att dela upp det i två dokument får varje ämne ett tydligare fokus. Det blir också enklare för att hitta rätt och ta till sig innehållet – och då ökar chansen att reglerna blir följda. Det förenklar dessutom handläggningen vid framtida behov av revideringar.

Region Jämtland Härjedalens lokaler räknas inte som allmänna platser och enligt offentlighets- och sekretesslagen får ingen vårdgivare, varken medvetet eller oaktsamt, medverka till att någon fotograferas eller filmas mot sin vilja. I de tidigare reglerna fanns inget generellt förbud mot att fotografera och filma i regionens lokaler men detta föreslås nu ändras till att det ska vara ett generellt förbud men med möjlighet att söka tillstånd eller samtycke. Syftet med förbudet är att trygga patienters och besökares rätt till sekretess, och att anställda inte fotograferas eller filmas på sätt som försvårar arbetet eller inkräktar på personlig integritet. Ett annat syfte är att förhindra fotografering eller filmning av platser, teknisk utrustning eller annan känslig information som kan påverka Region Jämtland Härjedalens krisberedskap och säkerhetsarbete negativt.

Nuvarande regler (RS/1140/2015) som är fastställda av regionfullmäktige föreslås upphöra.

Regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan utgör en grund för Region Jämtland Härjedalens kris- och katastrofmedicinska beredskap och är ett övergripande ramverk för Region Jämtland Härjedalen och grundas på författningskrav för hantering av särskilda händelser. Planen reviderades senast 2024-05-29 § 91.

Med hänsyn till regeringsuppdraget "Stärkt nationell och regional förmåga vid masskadehändelser" har en komplettering gjorts i regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan gällande styrningen av att lokala kris- och katastrofmedicinska beredskapsplaner ska innehålla en "plan för hantering av masskadehändelser", se tillägg på sid. 14.

Den 10 december 2024 beslutade Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) generaldirektör som är beställare av MSB:s nationella systemövergripande samverkansövningar, om inriktning för Övning av totalförsvar, ÖTF. Beslutet är baserat på resultatet från förplaneringen och gäller för perioden 2025 till 2027.

Generaldirektören gav tre medskick som ska genomsyra kommunikationen såväl som innehållet framöver:

• Kriget är dimensionerande
• Verksamheten ska bedrivas i en Natokontext
• Chefer på högsta nivå ska övas

Övergripande syfte med ÖTF är att stärka Sveriges motståndskraft samt förmåga i totalförsvaret utifrån ett systemperspektiv, bidra till Natos kollektiva försvar och därmed vara fredsbevarande och krigsavhållande samt enskilt och tillsammans öva, utbilda och utveckla totalförsvarets förmåga till inriktning och samordning mellan militärt och civilt försvar i alla nivåer.

ÖTF omfattar övningsaktiviteter och kunskapshöjande aktiviteter som i olika omfattning riktar sig till centrala myndigheter och aktörer på regional och lokal nivå, samt näringsliv och organisationer. Utöver dessa aktiviteter ansvarar varje aktör för egna aktörsspecifika mål och aktiviteter under övningsperioden. Den aktörsspecifika målgruppen är politisk ledning (regionstyrelsen), tjänstemannaledning och berörda verksamheter samt eventuellt privata aktörer kopplat till sakfrågor.

På aktörsspecifik nivå är syftet att öka Region Jämtland Härjedalens förmåga inom totalförsvaret och målet är att presentera en krigsorganisation till utgången av 2027 med fokus på:

• Krigsorganisation (politisk och övrig ledningsnivå)
• Personalförsörjning i krig och att,
• Region Jämtland Härjedalen har prövat sin krigsorganisation på ledningsnivå.

Region Jämtland Härjedalen tar själva ansvar för sina aktiviteter och utvecklingsbehov baserat på tidigare utvärderingsunderlag och aktörsspecifika mål för ÖTF. Aktiviteter kan komma att genomföras självständigt samt i samverkan med norra sjukvårdsregionen, Länsstyrelsen Jämtland, Norra Civilområdet samt sektor hälsa- vård och omsorg (i samverkan med Socialstyrelsen). Inom Region Jämtland Härjedalen genomförs kunskapshöjande aktiviteter och övande moment på ovan nämnda områden för att forma, förankra och på sikt fastställa Region Jämtland Härjedalens krigsorganisation. Region Jämtland Härjedalen deltar även i regionala och nationella övningsmoment med ledning och berörda verksamhetsrepresentanter.

För regionstyrelsens del innebär de kunskapshöjande aktiviteterna främst information, utbildning och övningar i samband med styrelsens ordinarie sammanträden men kan även innebära aktiviteter i samverkan med andra aktörer.

Region Jämtland Härjedalens egna aktörsspecifika aktiviteter finansieras genom statliga medel till regionerna för arbete med krisberedskap och civilt försvar.

En avsiktsförklaring för att bekräfta att Region Jämtland Härjedalen deltar som aktör i ÖTF under 2025-2027 bör antas. Inom enheten Säkerhet och beredskap har Therese Selander, beredskapsstrateg, utsetts till lokal övningsledare (LÖL) och Carin Nordström, beredskapssamordnare, till Lokal utvärderare (LU).

Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar. Kraven på hållbara lösningar, ökad digitalisering, kostnadseffektivitet och säkerhet ökar. Det gäller inte minst fastigheter. En strategisk och långsiktig fastighetsplanering är nödvändig för att möta dessa utmaningar.

Med början 2023 påbörjades ett arbete med att revidera den tidigare framtagna Fastighetsutvecklingsvisionen. Orsaken var att kompletterande information behövdes när det gäller befintliga byggnaders tekniska status samt grundförhållanden vid eventuell nybyggnad på sjukhustomten.

Under utredningens gång identifierades tre olika scenarier för att utveckla lokalerna för de verksamheter som finns på sjukhusområdet. I enlighet med utredningens förslag beslutade Regionfullmäktige i juni 2024 att:

1. Fortsatt utvecklingsarbete ska ske enligt alternativ 2, d v s att göra en utbyggnad på det nuvarande sjukhusområdet i kombination med ombyggnad av befintliga lokaler.
2. Regionstyrelsen får i uppdrag att ytterligare utreda och klargöra vilka möjligheter regionen har att bebygga tomten, speciellt när det gäller området där idag hus 2 och hus 3 finns.
3. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram underlag för beslut om att eventuellt gå vidare med förstudiearbete och det ska redovisas till regionfullmäktige senast i april 2025.  

Under 2024 har utredningen, Östersunds sjukhus utvecklingsplan del 2, framför allt fokuserat på verksamheternas framtida behov samt av var på tomten en ny akutbyggnad bör ligga baserat på vilka verksamheter som är tänkt att finnas i den.

Parallellt med detta arbete har Region Jämtland Härjedalen arbetat med att utreda förvärv av fastigheten Getingen (fd Jämtkraft). Förvärvet genomfördes 25-08-15. I samband med utredningen har inriktningen blivit att administrativa verksamheter (del i flexkontor) samt en stor del av psykiatrins öppenvård skall flytta in i lokalerna.

Arbetet med del 2 i utvecklingsplanen har nu kommit så långt att regiondirektören föreslår en igångsättning av ett antal förstudier, som är nästa steg i processen att komma fram till ett beslut om att påbörja byggnation och renoveringar på sjukhusområdet.

En igångsättning av förstudier innebär en utökad resursinsats som uppskattas till ca 6 mnkr under 2025 och 10 mnkr under 2026. I Regionplan och budget 2026 har 10 mkr avsatts inom regiondirektörens anslag för fastighetsportföljen. Hälso- och sjukvårdens och andra verksamheters behov är avgörande för att tillgodose verksamheterna med lokaler. Detta innefattar en stor involvering av dessa verksamheter i arbetet vilket beskrivs i bilagan Lokalbehov. Interna resurser 2025 och 2026 finansieras inom respektive verksamhet. I de fall det handlar om tillfälliga anställningar som enbart eller till största delen härrör till förstudierna finansieras kostnaderna inom regiondirektörens anslag för fastighetsportföljen.

Arbetet med att klargöra vilka möjligheter som finns att bebygga tomten, enligt ovanstående beslut, har startats och innebär att arbete med ny detaljplan påbörjats enligt beskrivning i rapporten ”Lokalbehov”.

Arbetet med att förbereda lokaler för inflytt av administrativ verksamhet pågår och förstudie avseende psykiatrins förutsättningar för att flytta in i Getingen har påbörjats.

Arbetet med förstudierna ska redovisas löpande till regionstyrelsen samt till den av styrelsen tillsatta politiska arbetsgruppen för fastighetsfrågor där både styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens presidier ingår. Återrapportering kommer även att göras löpande vid regionstyrelsens rapport till regionfullmäktige. Förstudierapporterna föreslås ska slutredovisas till regionstyrelsen senast i januari 2027.

Schematiska beskrivningar av scenario för kommande ekonomisk påverkan på sikt har tagits fram. Dessa beskrivningar baseras främst på erfarenheter från andra sjukhusbyggnationer i Sverige och beskrivs i olika möjliga scenarier. Noggrannare beräkningar utförs i kommande förstudiearbete och framför allt i efterföljande arbete med program- och systemhandlingar. 

Beslutsunderlag
Rapport Utvecklingsplan del 2 Östersunds sjukhus Lokalbehov
Rapport Utvecklingsplan del 2 Kartläggning av lokaler utanför sjukhusområdet
Scenario av ekonomisk påverkan av kommande arbete
Protokollsutdrag RF juni 2024
Rapport Utvecklingsplan Östersunds sjukhus del 1
ÖSUP, aktivitets- och tidplan
Behov, brister och konsekvenser

Region Jämtland Härjedalen äger ett vindkraftverk av modell Sinovel med en installerad kapacitet av 3.0 MW (Mortorp 5) beläget på ett arrendeställe inom fastigheten Kalmar Mortorp 5:6 i Kalmars kommun. Vindkraftverket ligger inom Mortorp vindkraftpark som totalt består av sex vindkraftverk. Vindkraftverket utgör verk nummer fem.

Regionfullmäktige beslutade 2024-04-24 § 39 att vindkraftverket ska säljas och gav samtidigt regionstyrelsen i uppdrag att genomföra försäljningen.

Anbudsförfarande har nu genomförts varav 8 intressenter med indikerande priser inkom, tre av dessa gick vidare i omgång två och lade bud efter att de varit på besök vid vindkraftverket samt fått ta del av alla ingående dokument. Två intressenter lämnade samma bud och efter särskiljning gick ett företag upp i pris.

Förslag till överlåtelseavtal och tilläggsavtal har upprättats där köpeskillingen uppgår till 4,5 miljoner kronor.

Robert Hamberg (M) har lämnat in ett initiativärende som grundar sig i ett medborgarförslag. Medborgarförslaget är tidigare besvarat och nekades då utifrån att regelverket redan har innehåll och funktioner som möjliggör sjukresebidrag till sjukvård utanför länet.

Bakgrund
Som invånare i Region Jämtland Härjedalen och till lika andra län i Sverige har man bidragsgrund för resor till och från sina bidragsgrundande sjukvårdsbesök. Vad som är bidragsgrundande framgår i Region Jämtland Härjedalens regelverk för sjukresor, som i sin tur grundar sig på Lagen om resekostnadsersättning vid sjukresa.

Då man som folkbokförd i Region Jämtland Härjedalen besöker sjukvård inom den egna regionen gäller bidragsgrunden för de besök man blir hänvisad till av regionens vårdgivare. Detta sker via en remiss. Remissen är en så kallad vårdbegäran och kräver ingen betalningsförbindelse, då det sker inom den egna regionen. Kravet för att göra detta remitterade vårdbesök bidragsgrundande är att besöket är sjukvårdande och inte förebyggande, samt att det gäller närmsta adekvata vård.

Då remisser skrivs till vårdgivare utanför Region Jämtland Härjedalen finns andra regler och andra rutiner. För att remittera till vård utanför länet behöver en läkare på en vårdcentral först remittera till en specialistvårdsenhet inom den egna regionen. Läkare på den interna specialistvårdsenheten kan i sin tur ta beslut om att remittera patienten vidare till en annan region. I vissa fall kan även en läkare inom primärvården skriva en sådan typ av remiss. Syftet med en sådan remiss är att Region Jämtland Härjedalen, av olika skäl inte kan utföra den vård som krävs. De olika skälen definieras i tre olika Remisstyper

1. Specialistvårdsremiss (Kap 2 Vård efter initiativ från hemlandstinget) Denna remiss skrivs då Region Jämtland Härjedalen saknar kompetens eller en typ av specialistvård inom den egna regionen och behöver hänvisa till mer avancerad vård i annan region.
2. Vårdgarantiremiss (Kap 2 Vårdgaranti) Denna remiss skrivs då Region Jämtland Härjedalen har för lång kö eller väntelista på ett vårdåtagande. Vilket ger patienten rätt att åberopa vårdgaranti, vilket innebär att samma vård kan sökas i annan region med kortare väntelista.
3. Eget val-remiss (Kap 4 Patientens val) Denna remiss kan skrivas då en patient har behov av vård och har rätt till ett visst vårdåtagande men själv väljer att söka vården i annan region än den egna. DÅ kan en specialistvårdsläkare remittera till likartad vård i annan region på patientens begäran.

I samtliga av dessa remissformer så krävs ett ställningstagande från ansvarig läkare och remissformerna innehåller även ett eget moment för betalningsförbindelse. Det betyder i praktiken att en ansvarig läkare aktivt beslutar och tar ansvar för att ta på regionen en ytterligare kostnad för extern vård. Samt eventuella extra kostnader för resor eller boende.

I remisstypen ”Eget val” så finns en skillnad mot de andra två typerna. Det egna valet av specialistvård i annan region möjliggör inte bidrag för resor eller eventuellt boende. Specialistvårdsremissen och Vårdgarantiremissen kan inte liknas med den interna form av remisser som skrivs internt mellan egna vårdgivare inom regionen, där betalningsförbindelse inte krävs.

I regionens regelverk för sjukresor framgår att sjukresor till remitterade vårdbesök utanför länet kan vara sjukresebidragsgrundande. Kravet för att ett sådant besök skall vara bidragsgrundande är dock att remissen är av typen specialistvårdsremiss eller vårdgarantiremiss och innehåller en giltig betalningsförbindelse. Ett kvitto på att rätt läkare har tagit ställning och beslutat om de extra kostnaderna som vårdbesöket innebär. Saknas denna betalningsförbindelse eller om remissen är av fel typ, finns heller ingen bidragsgrund för sjukresor.

Angående initiativärendet
Förslagsställaren vill att reglerna i sjukreseregelverket skall ändras så att när en resa hade varit berättigad till sjukreseersättning om verksamheten agerat korrekt, så ska samma resa även vara berättigad till sjukreseersättning när verksamheten agerat felaktigt.

Precis som Robert Hamberg skriver, så har var och en ett personligt ansvar att ta till sig de regler som gäller i relation mellan den enskilde och Region Jämtland Härjedalen. Detta innefattar även medarbetare inom Region Jämtland Härjedalen. Den enskilde ska kunna lita på att medarbetare inom Region Jämtland Härjedalen agerar korrekt utifrån gällande regler och riktlinjer.

Om fel begås av medarbetare så bör den enskilde inte behöva ansvara för de ekonomiska konsekvenserna, men felet behöver åtgärdas på rätt instans inom Region Jämtland Härjedalen. Av lärande och kvalitetssäkrande skäl bör den verksamhet som gör fel, också åtgärda samt följa upp dessa. Reseservice kan inte lägga till eller ändra i en betalningsförbindelse som verksamheten upprättat. En revidering av regelverket utifrån anfört förslag skulle öppna upp för godtyckliga bedömningar samt göra Reseservice till kontrollfunktion för något de inte ansvarar för.

Regelverkets syfte
Regelverkets syfte är att på ett tydligt sätt visa för medborgare och medarbetare var gränserna går för användandet av samhällsbetalda resor och den bidragsgrund som folkbokförda i Region Jämtland Härjedalen har för resor till och från sina sjukvårdsbesök. Samtidigt skall regelverket hjälpa handläggare att tillämpa regelverket på ett likställt sätt och motverka godtycklighet.

Sammanfattning
Utifrån att regelverket redan har innehåll och funktioner som möjliggör sjukresebidrag till sjukvård utanför länet finns inget behov att utreda och därmed revidera detta. Förslaget är att initiativärendet avslås.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Tillgången till läkemedel har en central betydelse för en fungerande hälso- och sjukvård, och bristande tillgång kan utgöra ett hot mot liv och hälsa. Läkemedelsbrist kan påverka patienter på många olika sätt och i allvarliga fall leda till konsekvenser i form av utebliven eller uppskjuten behandling. Läkemedelsbrist kan också leda till kostnadsökningar och ökad arbetsbelastning för många aktörer så som apotek, hälso- och sjukvård, företag och myndigheter.

Utredningen konstaterar att det finns flera olika sätt att förebygga läkemedelsbrister och motverka negativa konsekvenser av sådana brister men bedömer att det i vissa situationer kan vara ändamålsenligt att tillfälligt begränsa förordnande och utlämnande av läkemedel för både humant och veterinärt bruk.

Utredningen förslår därför att läkemedelslagen och läkemedelsförordningen kompletteras med bemyndiganden som tydligt ger Läkemedelsverket möjlighet att meddela föreskrifter om tillfälliga begränsningar vid förordnande och utlämnande av läkemedel i bristsituationer.

Föreskrifter för begränsningar kan utformas på flera olika sätt, exempelvis:

• Rätten att förordna ett visst läkemedel begränsas till en viss yrkesgrupp eller specialitet.
• Läkemedel får endast förordnas eller lämnas ut när en viss indikation föreligger.
• Läkemedel får endast förordnas eller lämnas ut till en viss grupp av patienter eller djur.

Beslut om begränsningar ska fattas med restriktivitet och kan införas om det är nödvändigt för att skydda liv och hälsa. Begränsningar kan även införas preventivt vid risk för brist.

Ett syfte med utredningens förslag är att det ska vara möjligt att reservera läkemedel till de patienter och djur som behöver läkemedlet mest. Samtidigt innebär förslaget att vissa patienter kan bli utan ett visst läkemedel, vilket kan skapa oro och frustration.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Ett förslag till svar har tagits fram av Läkemedelsenheten. Regionen är överlag positiv till utredningens förslag, men betonar vikten av att Läkemedelsverket tar fram processer, rutiner och arbetssätt för att kunna hantera det nya bemyndigandet samt att de tillfälliga föreskrifterna utformas på ett sätt som möjliggör efterlevnad i de fall systemstöd saknas. Det är viktigt att beslut om prioriteringar fattas i samverkan med sjukvården.

Remissvaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 13 oktober 2025.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att svara på promemoria om förslag till förbättrade förutsättningar för IVO att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården.

Utredaren har haft i uppdrag att

• analysera och lämna förslag som ger IVO möjlighet att ta ut en sanktionsavgift eller förbjuda en verksamhet, både interimistiskt och slutligt, som bedriver hälso- och sjukvård och som inte fullgjort sin anmälningsplikt enligt patientsäkerhetslagen (PSL)
• analysera och bedöma om det i samband med en anmälan av verksamhet enligt PSL bör lämnas ytterligare uppgifter, och i så fall vilka
• bedöma om vårdgivarens skyldighet att anmäla förändringar eller flytt av verksamhet bör skärpas
• analysera och ta ställning till om det bör införas en skyldighet för regioner och kommuner att underrätta IVO när de på grund av oegentligheter eller brister i vårdens utförande inleder granskning, säger upp, häver eller inte förlänger avtal som slutits med en verksamhetsutövare.

Förslag finns på tillägg och justering i Patientsäkerhetslagen (2020:659), Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) samt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Region Jämtland Härjedalen välkomnar åtgärder som kan motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården och ställer sig positiva till förslagen.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 29 september men vi har fått förlängd svarstid till 2 oktober 2025. Paragrafen behöver därför justeras omedelbart.

Regionstyrelsen beslutade 2025-05-27 § 79 Regionstyrelsens uppsiktsplikt 2025 följande:

• Regionstyrelsen ska under 2025 särskilt bevaka hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta för att kunna snabbt agera och initiera åtgärder om inte nämnden håller tillräckligt hög takt i arbetet med att fullfölja planerade åtgärder och hålla budget.
   
• Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium bjuds in till regionstyrelsens sammanträde 27 maj 2025, samt till samtliga efterföljande möten för 2025 för rapportering om månadsvis uppnådd effekt av nämndens resultatförbättrande åtgärder, samt vilka ytterligare åtgärder som planeras.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]

En delårsrapport per augusti för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Rapporten innehåller en redovisning om måluppfyllelse, verksamhet och ekonomiskt utfall.

Delårsrapporten visar att Region Jämtland Härjedalens ackumulerade verksamhetsresultat före finansiella poster var -17 miljoner kronor, vilket var 12 miljoner kronor bättre än vad som budgeterats. Intäktssidan uppvisar en förbättring jämfört med budget. Huvudsakligen förklarat av ökade riktade bidrag, då främst i form av stärkt tillgänglighet och vårdkapacitet, som fick en särskild satsning om 100 miljoner kronor för året. Satsningen täcker inte de ökade bruttokostnaderna men däremot förstärker de generella bidragen verksamhetens resultat. På kostnadssidan är det framför allt utgifter för egen och in personal exklusive pensionskostnader som bidrar till en högre avvikelse. Pensionskostnaderna har hittills varit betydligt lägre än föregående år vilket påverkar resultatet positivt.

Resultat efter finansiella poster påverkas kraftigt negativt för året av orealiserade förluster och uppgår till minus 191 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. Orealiserade vinster och förluster är att betrakta som mycket osäkra, framför allt då det varit stora svängningar på börsen under årets första månader.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med augusti 2025 var 96 miljoner kronor lägre än föregående år vilket motsvarar en sänkning med 2,4 procent.

Verksamhetens intäkter var 124 miljoner kronor högre jämfört med samma period föregående år. Denna ökning förklaras främst av högre riktade statsbidrag. Samtidigt har intäkterna från försäljning, patientavgifter och övriga intäkter minskat med 5 miljoner kronor, motsvarande en nedgång på 1 procent.

Bruttokostnaderna har ökat med 29 miljoner kronor, vilket motsvarar en kostnadsökning på 0,6 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 68 miljoner kronor, motsvarande 3 procent. Pensionskostnaderna var 90 miljoner kronor lägre än föregående år, vilket framför allt förklaras av den höga inflationen föregående år. Köpt riks- och regionvård har ökat med 14 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning på 4,4 procent, vilket kan härledas till ett flertal kostsamma patientfall. Kostnad för inhyrd personal har minskat med 41 miljoner kronor, motsvarande 22 procent mot föregående år, och uppgick till 146 miljoner kronor totalt.

Regionens skatteintäkter har ökat med 97 miljoner kronor, motsvarande 4 procent. Generella statsbidrag och läkemedelsbidrag har minskat med 25 miljoner kronor, motsvarande 2 procent.

Prognos

Efter det första kvartalet justerades prognosen, ursprungligen -23o miljoner kronor, till ett underskott på 330 miljoner kronor. I samband med delårsrapporten per augusti bedöms prognosen försämras ytterligare med en avvikelse mot budget på 190 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott på 420 miljoner kronor. Försämringen förklaras främst av utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Där sommaren blev dyrare än beräknat med fler öppna vårdplatser vilket ger dyrare personalkostnader, samtidigt som planerade kostnadsdämpande åtgärder ännu inte fått avsedd effekt. Verksamheten gör också bedömningen att det är svårt att få effekt innan årets slut, trots intern omföring av tillgänglighetsmedel.

Därtill har skatteprognosen försämrats med 36 miljoner kronor och pensionskostnaderna ökat med 10 miljoner kronor. Inom styrelsen, regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden har däremot prognoserna förbättrats något. För att vända utvecklingen arbetar verksamheten löpande med att identifiera, utföra och utvärdera lämpliga åtgärder.

Likviditet

Lånesumman för året beräknas uppgå till 300 miljoner kronor utifrån gällande helårsprognos. Om hela denna budget behöver användas kommer skulden till Kommuninvest uppgå till 590 miljoner kronor vid årsskiftet. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor. Likviditetsprognosen är baserad på prognoser tillgängliga för perioden, årsprognosen för investeringar sänktes till 225 miljoner kronor sista april. Inbetalningar av riktade statsbidrag har stärkt likviditeten under maj och juni månad. Ett lån på 50 miljoner kronor för året kommer tas upp i början på september för köpet av fastigheten Getingen.

Måluppfyllelse

Av de åtta målområdena från Regionplan och budget 2025-2027 har sex bedömts som delvis uppfyllda och två som ej uppfyllt. Det senare avser tandvården, där rekryteringsproblem skapat omfattande tillgänglighetsutmaningar, främst inom vuxentandvården. Samt ledningsprocesser kopplade till budgetföljsamhet och kostnadskontroll.

Regionstyrelsen

En fördjupad delårsrapport för regionstyrelsen har upprättats. Regionstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse om 221,1 miljoner kronor för perioden januari–augusti 2025. Intäkterna överstiger budget med 37,4 miljoner kronor, främst genom högre riktade statsbidrag, EU-bidrag samt försäljning från förråd och hjälpmedel. Bruttokostnaderna är 183,7 miljoner kronor lägre än budget, där framför allt lägre pensionskostnader inom regiongemensamt, men även vakanser i flera avdelningar bidrar till den positiva avvikelsen.

Nämnder

Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar efter augusti 2025 en negativ budgetavvikelsen till 305 miljoner kronor. Avvikelsen består av högre intäkter om 109 miljoner kronor och högre kostnader om 414 miljoner kronor. Kostnadsavvikelsen beror huvudsakligen på personalkostnader inklusive inhyrd bemanning, som sammantaget överstiger budget med 411 miljoner kronor (−26 procent). För regionala utvecklingsnämnden är budgetavvikelsen efter augusti positiv och uppgick till 7,5 miljoner kronor.  Kollektivtrafiknämnden redovisar en positiv budgetavvikelse om 13 miljoner kronor för perioden januari–augusti 2025.

Resultatförbättrande åtgärder

Region Jämtland Härjedalen har negativa balanskravsresultat från 2023 och 2024 att reglera med 675,1 miljoner kronor. Balanskravsunderskottet borde återställas inom tre år men synnerliga skäl att återställa på längre tid har åberopats.

Hösten 2023 åberopade Region Jämtland Härjedalen synnerliga skäl för att lägga en negativ budget för år 2024 på minus 300 miljoner kronor. Anledningen då var den snabba förändringen i omvärlden som fick inflationen att stiga, vilken resulterade i höga pensionskostnader under år 2023 och 2024. Även för 2025 åberopades synnerliga skäl och en negativ budget beslutades.

God ekonomisk hushållning är en central del i styrningen där en långsiktig plan för ekonomi i balans är en del av ordinarie arbete med planering, budget och uppföljning. För att klara målet enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030 måste regionstyrelsen och samtliga nämnder bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet. Enligt uppdrag från regionfullmäktige har regionstyrelsen och nämnderna beslutat om särskilda åtgärdsplaner.

Arbetet med att nå en ekonomi i balans är en ständigt pågående och gemensam insats för samtliga av regionens verksamheter. Planen för resultatförbättrande åtgärder består av långsiktiga och strukturella förändringar, utöver kortsiktiga aktiviteter. För att möta regionens utmaningar behöver åtgärderna beakta behovet av utveckling, förändring och prioriteringar. Åtgärder som ger direkta effekter på en bättre ekonomi och samtidigt bidrar till en effektivare verksamhet ska prioriteras. Särskilda beslut har också tagits om att minska kostnader inom administration. Bland annat har beslut tagits om anställningsstopp för administrativ personal från 1 juni.

Uppföljningen i delårsrapporten visar ännu inte någon sammantagen positiv effekt av de beslutade åtgärderna. Det kan delvis följa av att utfall kan vara förskjutna mellan månader och år. Åtgärderna är även svåra direkt koppla till adekvat ekonomisk mätpunkt.

Särskild bevakning av hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanfattningsvis visar delårsrapporten per augusti att avvikelserna mot budget är negativa inom hälso- och sjukvårdsnämnden samt finansförvaltningen medan övriga delar inom verksamheten utvisar positiv avvikelse. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlar ärendet om nämnden delårsrapport per augusti på sitt möte den 23 oktober 2025.

Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens resultatförbättrande åtgärder som nämnden beslutat om i sin verksamhetsplan samt påverkan från inköpsstopp av ej verksamhetskritiska inköp visar i delåret inte det sammanlagda positiva utfall som önskats och krävs. Åtgärderna bedöms fortsatt vara relevanta som en del i långsiktigt och hållbart omställningsarbete, men är i sig inte tillräckliga för att uppnå en budget i balans. Problematiken synliggörs tydligt genom att det ackumulerade underskottet mot budget uppgår till -305 mkr som motsvarar mer än var 7:e krona av tilldelad budgetram.

Hälso- och sjukvårdsnämndens prognos för helår 2025 är genomgången utifrån sommarens utfall och det faktum att resultatförbättrande åtgärder inte har nått den nivå av positiva effekter som krävs. Prognosen ligger därmed trots förstärkning i form av tillförda intäkter kvar vid -500 mkr sämre än budget. För att nå budget i balans år 2025 skulle krävas att nettokostnad per månad är 96 mkr (33%) lägre under resterande året.

Regiondirektörens förslag utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport är följande:
1. Delårsrapporten augusti 2025 för hälso- och sjukvårdsnämnden godkänns.
2. Regiondirektören får i uppdrag att sätta ett tak vilken kostnad för inhyrd bemanning inte får överskrida i snitt per månad för resterande år 2025. Uppföljning av planering för inhyrd bemanning ska redovisas på nämnden i oktober.
3. Regiondirektören får i uppdrag att införa särskild prövning av samtliga avrop av hyrbemanning för resterande år 2025.
4. Regiondirektören får i uppdrag att införa särskild prövning av alla anställningar för samtliga yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården för resterande år 2025.
5. Regiondirektören får i uppdrag att se över planering av vårdens utförande under slutet av året på så vis att hälso- och sjukvårdens totala kostnadsmassa hålls nere.
6. Regiondirektören får i uppdrag att införa ett skarpt totalt inköpsstopp för vissa omkostnader under resterande år 2025. De inköp som berörs är möbler och inredning, tidningar och litteratur samt noga värdera alla övriga inköp som inte är direkt kritiska för verksamheten.
7. Trots omfattande arbete med kostnadsminskningar som har gett positiva effekter under året bedömer nämnden att det inte är realistiskt att återställa underskottet under 2025. Nämnden föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att tillåta att hälso- och sjukvårdsnämnden går med underskott under 2025.
8. Paragrafen justeras omedelbart.

På regionstyrelsens sammanträde den 27 maj 2025, § 79, behandlades ärendet om regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/118/2025). Utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens redan då kraftiga underskott beslutade regionstyrelsen följande:
 

• Regionstyrelsen ska under 2025 särskilt bevaka hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta för att kunna snabbt agera och initiera åtgärder om inte nämnden håller tillräckligt hög takt i arbetet med att fullfölja planerade åtgärder och hålla budget.

• Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium bjuds in till regionstyrelsens sammanträde 27 maj 2025, samt till samtliga efterföljande möten för 2025 för rapportering om månadsvis uppnådd effekt av nämndens resultatförbättrande åtgärder, samt vilka ytterligare åtgärder som planeras.

• Regionstyrelsen ska få del av hälso- och sjukvårdsnämndens månadsrapport per 30 juni när rapporten är klar.

På samma möte, § 75, behandlade också Region Jämtland Härjedalens tertialrapport per april 2025. Regionstyrelsen beslutade att ge regiondirektören i uppdrag att noga följa det fortsatta arbetet med kostnadsminskande åtgärder och effekterna av dessa. Om inte arbetet bedöms hålla tillräckligt hög takt för att kunna fullfölja planerade åtgärder och hålla budget ska regiondirektören initiera ytterligare åtgärder.

Nya åtgärder har sedan dess beslutats, främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden, men sammantaget visar nu delårsrapporten att åtgärderna inte gett den effekt som behövs för att komma tillrätta med Region Jämtland Härjedalens underskott.

Summering

Regionstyrelsen leder och samordnar allt arbete i Region Jämtland Härjedalen och har det övergripande ansvaret för ekonomin och de personalpolitiska frågorna. Tillsammans med övriga nämnder ska styrelsen se till att den viljeinriktning och politiska mål som regionfullmäktige beslutat om genomförs.

Liksom de flesta andra regioner är det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen för närvarande mycket ansträngt. Åren 2023 och 2024 har inneburit kraftiga underskott om sammantaget 1 miljard kronor och det på grund av stora svängningar på både intäkter och kostnader. 2025 har budgeterats med ytterligare underskott och preliminär prognos för 2025 innehåller stora osäkerheter avhängigt framför allt nivå på statliga bidrag som ej var kända vid budgetens upprättande samt påverkan från omvärlden, där börsen inledde året med ett kraftigt ras.

Utmaningarna för att nå en budget i balans är stora kommande år. Fortsatt arbete med att ta fram effektiviseringar och kostnadsbesparingar i verksamheten behövs. Det innebär också prioriteringar och omställningar inom verksamheten. Enligt regionfullmäktiges beslut har regionstyrelsen och nämnderna beslutat om åtgärdsplaner. Vilka nu också uppdateras inför 2026.

Bedömningen utifrån hälso- och sjukvårdsnämnden delårsrapport per augusti är att det inte är realistiskt att återställa upparbetade underskott under innevarande år. Utifrån Region Jämtland Härjedalens långsiktiga plan för en ekonomi i balans bedöms de negativa konsekvenserna av tillfälligt stora neddragningar i verksamheten bli större än de kortsiktiga ekonomiska vinsterna. Eftersom regionen också går med kraftiga underskott totalt sett, så finns inte heller under hösten några medel att tillskjuta eller omfördela mellan styrelsen och nämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden bör därför tillåtas gå med underskott 2025.

Regionstyrelsen kommer under de sista månaderna för 2025 att fortsätta följa Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med åtgärder. Regionstyrelsen ser också positivt på de ytterligare åtgärder nämnden har föreslagit efter delårsbokslutet per augusti 2025. Men regionstyrelsen konstaterar att kostnaderna fortsatt utvecklas på en hög nivå och att de hittills beslutade åtgärderna ännu inte är tillräckliga för att nå en ekonomi i balans. Det är därför angeläget att arbetet med åtgärder fortsätter. För att stärka den långsiktiga ekonomin behöver nämnden inför kommande år analysera och presentera möjliga ytterligare åtgärder.

En översyn har gjorts av bolagsordning och ägardirektiv för Regionbo Jämtland Härjedalen AB (tidigare Landstingsbostäder i Jämtlands län AB) samt tidigare fattade beslut som rör bolaget.

De ändringar som föreslås i bolagsordningen handlar om ändring av bolagets namn (enligt regionfullmäktiges beslut 2025-04-30 § 51), språkliga anpassningar och förändringar när det gäller bolagets verksamhetsföremål samt avkastningskrav och utdelning.

Idag har bolaget som föremål för sin verksamhet att inom Jämtlands län förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträtter och bostadsrätter med huvudsakligen bostäder och därtill hörande kollektiva anordningar. Region Jämtland Härjedalen ser idag över sitt ägande och förvaltning av fastigheter inom Regionens totala verksamhet.

För att möjliggöra att Regionbo kan vara en part i det arbetet föreslås att bolagets verksamhetsföremål i bolagsordningen ändras så att bolaget också ska ha som ändamål att inom Jämtlands län kunna förvärva, förvalta och utveckla fastigheter som behövs för regionens verksamhet. Utifrån förändringen i verksamhetsföremålet föreslås också under regionens direktivrätt att regionfullmäktige ska beredas möjlighet att yttra sig innan bolaget får beslut om att anskaffa verksamhetslokaler för regionens verksamhet. Detta då beslut om verksamhetslokaler både påverkar bolaget och regionens ekonomi.

Utifrån förändringen i bolagsordningen görs justeringar i ägardirektivet. I ägardirektivet föreslås även av avkastningskrav och utdelning till att i stället vara formulerat som ekonomisk mål.

Under 2020 genomfördes en utredning om försäljning av dåvarande Landstingsbostäder. Resultatet av den utredningen innebar att regionfullmäktige beslutade att bolaget fick i uppdrag att minska antalet lägenheter utifrån dåvarande behov och möjlighet att bilda dotterbolag inför försäljning av bostäder kopplat till beslutet. För att skapa en långsiktighet i bolagets planering föreslås justering i bolagsordningen så att bolaget ska ha ett lägenhetsinnehav som svarar mot behovet på både kort och lång sikt. Mot den bakgrunden föreslås också att regionfullmäktiges beslut 2021-06-23 §91 (RS/469/2019) upphävs.

Regionfullmäktige beslutade den 26 november 2024, § 144, om förtida avslut av Överenskommelse med Stiftelsen Jamtli verksamhetsåren 2023–2027 samt att uppdra Regionala utvecklingsnämnden att tillsammans med övriga stiftare ta fram ett förslag till ny överenskommelse gällande Jamtlisamråd som kan presenteras för regionfullmäktige senast i november 2025.

Det långsiktiga uppdragsavtalet, som 2022 ändrade namn till långsiktig överenskommelse, har varit ett försök att möta och beskriva huvudfinansiärernas intentioner över tid, den regionala utvecklingsstrategin, de kulturpolitiska målen, den regionala kulturplanen samt museilagen från 2017. Bakgrunden och huvudskälet till förtida avslutet är den externa utredningens tydliggörande av stiftelsens ändamål samt stiftarnas ansvar i relation till ändamålet, det vill säga stiftelsen basuppdrag, men även att rensa i mängden styrande dokument och uppföljning gällande stiftelsen. Från och med 2025 så tecknas endast ettåriga överenskommelser mellan stiftarna och stiftelsen.

Den långsiktiga överenskommelsen reglerade även de samråd med politisk- och tjänstemannarepresentation från stiftelsen, regionen och kommunen, även kallat Jamtlisamråd. Regleringen gäller exempelvis antal samråd under verksamhetsåret, uppföljning av ekonomi, verksamhet och överenskommelser samt andra avgörande förändringar. En central del i samrådet bör vara att samtliga stiftare finns representerade med andra representanter än som är valda till stiftelsens styrelse.

Under 2025 har samrådet reglerats i den årliga överenskommelsen med stiftelsen. Samrådets representanter är överens om att detta fortsättningsvis bör vara en gällande ordning. Förutsättningen är då att kommande årliga överenskommelser behöver beslutas av samtliga stiftare och stiftelsen gemensamt.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2025-09-16 § 112 och föreslår regionfullmäktige:

1. Reglering av Jamtlisamråd sker inom ramen för den årliga överenskommelsen mellan stiftelsen och stiftarna.
2. Beslut om representanter i Jamtlisamråd sker av regionfullmäktige i början av varje mandatperiod.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 11 juni 2024, § 74, att godkänna slutrapporten ”8 perspektiv Stiftelsen Jamtli” av den externa utredning som genomförts under 2023 och 2024. För att möta utredningens resultat och reflektioner så beslutade nämnden även om en fortsatt hantering som bland annat innebar att revidera gällande samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. Avtalet reglerar bland annat ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna samt att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen.

För att tydliggöra roller och ansvar mellan stiftarna beslutade regionfullmäktige den 26 november 2024, § 145, att säga upp gällande samarbetsavtal för att ta fram ett nytt samarbetsavtal som innefattar alla stiftare, det vill säga även Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun har finansieringsansvaret för Stiftelsen Jamtli men övriga stiftare har en viktig del i övrigt ansvar för stiftelsen. Processen med ett nytt samarbetsavtal har skett i särskilda samråd mellan Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening.

Ändringar i avtalet har föreslagits för att bättre stämma överens med gällande stadgar för stiftelsen. De gemensamma kostnader för driften av stiftelsens verksamhet som ersätts av huvudmännen fördelas fortsättningsvis med 65 % på regionen och 35 % på kommunen. Kostnader för verksamheter som beställs ensidigt av en part och som ligger utanför det gemensamma grunduppdraget bekostas i sin helhet av den beställande parten. Förslaget innebär även att samarbetsavtalet ska ses över för eventuell revidering varje ny mandatperiod.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2025-09-16 § 113 och föreslår regionfullmäktige:

1. Samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening avseende Stiftelsen Jamtli 2026-2027 antas.
2. Samarbetsavtalet ses över varje ny mandatperiod.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 28 november 2023, § 144 (RS/677/2023), fattade regionfullmäktige beslut om ny zonindelning, biljetter och priser för den allmänna kollektivtrafiken i Jämtlands län (buss). Oavsiktligt så omnämndes inte två prisvillkor i det fattade beslutet, nämligen resenär med barnvagn inom stadstrafiken och resenär med upp till två medföljande barn upp till 6 år.

Det finns sedan tidigare inget politiskt fattat beslut inom stadstrafiken eller regionaltrafiken att resenärer med barnvagn, samt resenärer med två medföljande barn mellan 0-6 år får åka avgiftsfritt. Det har snarare varit praxis att barn 0-6 år åker avgiftsfritt tillsammans med resenär som har giltigt färdbevis, samt att resenär med barnvagn reser gratis inom stadstrafiken. Inom regionaltrafiken har däremot krav på giltigt färdbevis tillämpats för resenär med barnvagn.

För att säkerställa att likabehandlingsprincipen och lika villkor iakttas, oavsett vilket trafikslag det gäller, föreslås nu att krav på färdbevis införs inom både stadstrafiken och regionaltrafiken. Tidigare hänsyn, så som svårigheter att betala på bussen med barnvagn, bedöms nu underlättas genom möjligheten att betala i appen och kan därför inte längre motivera en kostnadsbefrielse.

Förslaget innebär att från och med den 3 november 2025 ska kraven införas inom både stadstrafiken och regionaltrafiken. Resenär med barnvagn kommer därför inte längre kunna resa gratis i stadstrafiken. Två barn 0-6 år reser avgiftsfritt med resenär som har ett giltigt färdbevis.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet 2025-09-17 § 42 och föreslår regionfullmäktige:
1. För resenärer med barnvagn gäller samma krav på giltigt färdbevis som för övriga resenärer inom både stadstrafiken och regionaltrafiken.
2. Två medföljande barn upp till 6 år per betalande resenär är avgiftsbefriade inom både stadstrafiken och regionaltrafiken.
3. Beslutet gäller från och med 3 november 2025.

Med anledning av den av regeringen aviserade tandvårdsreformen (Tiotandvård) har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat om nya referenspriser från och med den 1 november 2025. Normalt brukar den årliga förändringen ske från och med 15 januari.

Inför beslutet om ny referensprislista har TLV genomfört en enkätundersökning angående tandvårdens fasta kostnader. Sammanlagt 415 vårdgivare svarade på enkäten, däribland Region Jämtland Härjedalen. Baserat på enkätsvaren har TLV förändrat beräkningsmodellen av fasta kostnader inom tandvårdens referenspriser.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ville till sammanträdet i juni 2025 få en kartläggning av tandvårdstaxan samt förslag på möjliga förändringar (HSN/169/2025). Folktandvården föreslog då att eventuella förslag på förändringar skulle hanteras i den årliga taxeöversynen.

Av de analyser som varit möjliga att göra har inget framkommit som föranleder någon annan förändring än en generell prisuppräkning. Folktandvården föreslår därför att tandvårdstaxan revideras med referensprisökningen per åtgärdsgrupp enligt den bifogade tabellen med undantag från 400 - Kirurgiska och 800 - Protetiska åtgärder. Dessa åtgärder föreslås oförändrade, det vill säga samma taxa som fastställdes fr o m 15 januari 2025. Åtgärderna ligger redan högt i förhållande till referenspriset och därför görs bedömningen att ingen höjning bör ske i år. I samband med justering av tandvårdstaxan inför 2027 föreslås att en översyn görs avseende kirurgiska och protetiska åtgärder för att se om prisbilden för dessa åtgärder är densamma som vid den senaste omräkningen 2021.

Tandvårdstaxan för sjukdomsförebyggande åtgärder, som har största referensprisökningen, ska enligt tidigare beslut ligga lika med referenspris för att främja förebyggande tandvård. En lägre uppräkning än 15,7% skulle innebära att taxan för sjukdomsförebyggande åtgärder läggs under gällande referenspris.

Inga åtgärder har tillkommit eller tagits bort i TLVs referensprislista

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-09-25 § 95 och föreslår regionfullmäktige:

1. Prisjustering ska ske enligt TLVs generella prisjustering av referenspriserna per åtgärdsgrupp med undantag för 400 – Kirurgiska åtgärder och 800 – Protetiska åtgärder.
2. 400 – Kirurgiska åtgärder och 800 – Protetiska åtgärder behåller nuvarande taxa (Taxa gällande från 250115).
3. Beslutad tandvårdstaxa enligt ovan gäller från den 1 november 2025.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om att utbilda representanter från pensionärsföreningarna och andra föreningar i hur de kan använda Mina sidor på 1177.se. Förslagsställaren menar att dessa personer sedan kan utbilda föreningsmedlemmarna vidare och att detta på sikt borde innebära en kostnadsbesparing för regionen.

1177 består av tre olika delar;

• 1177 på telefon som primärvården ansvarar för.
• Webbplatsen 1177 som ägs gemensamt av Sveriges regioner men där kommunikationsavdelningen inom Region Jämtland Härjedalen har det regionala redaktörsansvaret.
• 1177:s e-tjänster där avdelningen för digital utveckling ansvarar.

Under åren har ett antal utbildningsinsatser för e-tjänsterna gjorts av kommunikationsavdelningen och i samverkan med medarbetare från digital utveckling. Utbildningar har skett specifikt i såväl pensionärsföreningar, regionens pensionärsråd men även via deltagande på event i exempelvis badhusparken eller via drop-in på Östersunds bibliotek. I takt med att de personella resurserna minskat och ansvarsområdena växt är det inte längre möjligt att prioritera den här typen av utbildningsinsatser.

Sedan en tid tillbaka har den nationella redaktionen för 1177 uppdaterat samlingssidan www.1177.se/e-tjanster, och vissa av undersidorna där, med en rad filmer som tydligt och pedagogisk visar hur det går till att logga in och använda e-tjänsterna. Dit går det alltså med fördel att hänvisa patienter och invånare som vill lära sig mer om e-tjänsterna.

Det finns också möjlighet att ta hjälp av den nationella supporten för den som behöver hjälp att hitta till eller använda en tjänst. Supporten för 1177 är öppen dygnet runt.

Många kommuner erbjuder även särskilt stöd för invånare över 69 år som vill ha hjälp med digitala tjänster och produkter som syftar att underlätta vardagen, exempelvis 1177. Ofta erbjuds hjälpen via särskilda drop-in-tider, men det går också att boka en träff för att få hjälp i hemmet, på en mötesplats eller via telefon.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-09-25 § 94 och föreslår regionfullmäktige att avslå medborgarförslaget.