Möte 2023-03-29

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare. 

• Svar på IVO granskning
• Hälsa på lika villkor, HLV
• Översyn av utjämningssystemet

En månadsrapport för februari 2023 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med februari 2023 var negativt och uppgick till 51 miljoner kronor, vilket var 45 miljoner kronor sämre än budget.

Helårsprognosen efter februari beräknas uppgå till - 300 miljoner kronor, vilket är en kraftig försämring jämfört med budget. Detta utifrån högre verksamhetskostnader än budget, men även högre pensionskostnader som ökat betydligt mer än budget på grund av inflationen. De finansiella kostnaderna avser främst ökade räntekostnader för pensioner. Dock är prognosen mycket osäker, då endast två månader gått på året, där verksamheten står inför stora utmaningar med att minska vårdköer samtidigt som bemanningssituationen är fortsatt svår. Kostnadsutvecklingen kommer att behöva följas noggrant löpande under året, utifrån inflationen som skapar kraftiga prishöjningar som också påverkar verksamhetskostnaderna.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med februari 2023 var 12,6 procent, 101 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 35 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 39 miljoner kronor. Patientavgifter lägre än budget med 3 miljoner kronor för vidarefakturering för utredningar som inte görs i år. Försäljning hälso- och sjukvård har ökat med 6 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna var 66 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 6,5 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 53 miljoner kronor, motsvarande 11 procent. Pensionskostnaderna var 27 miljoner kronor högre än föregående år. Köpt riks- och regionvård har minskat med 14 miljoner kronor.

Läkemedel har ökat med 11 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 7 miljoner kronor och uppgick till 43 miljoner kronor.

Likviditeten är fortsatt god men har under året försämrats med 97,1 miljoner kronor till och med februari. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 100 miljoner kronor och den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 90 miljoner kronor.

Det prognostiserade resultatet samt den höga prognostiserade investeringsnivån kommer under året påverka likviditeten negativt.

En fördjupad rapport för regionstyrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter november en positiv avvikelse mot budget med 17 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre regionövergripande kostnader samt högre riktade statsbidrag som inte fanns i budget.

Uppföljning av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen, vårdval medicinsk fotvård samt vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna sker enligt beskrivning i respektive förfrågningsunderlag. (RS/58,59,60/2021). Verksamhet som bedrivs inom Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOL) respektive Lag (1993: 1651) om läkarvårdsersättning (LOL), även kallad nationella taxan, följs upp enligt §25 för LOF och §26 för LOL.

Från årsskiftet bedrivs inom hälsovalet 21 regiondrivna vårdenheter, varav fyra enligt dispensansökan, samt 11 filialer. I annan regi 7 vårdenheter, varav en enligt dispensansökan samt 9 filialer. 21 leverantörer ingår i vårdvalet för medicinsk fotvård. Inom vårdvalet allmäntandvård för barn och unga vuxna har regionen avtal med folktandvårdsklinikerna samt 25 privata kliniker. Region Jämtland Härjedalen finansierar 23 fysioterapeuter verksamma enligt LOF samt en allmänläkare enlig LOL.

Vårdgivarna lämnar en årlig verksamhetsberättelse utifrån ett underlag från regionen. En sammanställning av verksamhetsberättelserna för hälsovalet redovisas i ett årsbokslut som ett separat beslutsunderlag. Då övriga vårdgivare har en senare tid för inlämning lämnas en kortare sammanfattning muntligt vid regionstyrelsens möte.

Uppföljning av tillgänglighet i vården 2022.

Tillgängligheten till vårdgarantin är fortsatt låg. Under hösten 2022 har produktionen ökat vilket gjort att väntetiderna börjat förbättrats något. Det finns skillnader mellan divisionerna där division medicin har något bättre tillgänglighet.
Återbesök som inte är inom vårdgarantin har legat högt med god tillgänglighet fram till oktober 2022 då tillgängligheten försämrats. Remissinflödet ökade under sensommaren 2022.

Under 2022 har överenskommelsen tillgänglighet i vården genererat medel och då strategiska medel, tilläggsöverenskommelse och prestationen. Regionen har även här ett lågt utfall utifrån de målsättningar som ställdes som krav i överenskommelsen.

Det är fortsatt stora utmaningar inför 2023 att klara vårdgarantin.

Regiondirektören har genomfört en riskbedömning av arbetsmiljöriskerna och det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån årlig uppföljning och arbetsmiljörapporterna från verksamheten i samverkan med huvudskyddsombud. Riskbedömningen är genomförd i stödsystemet Stratsys som nyligen implementerats gällande SAM utifrån ett krav från arbetsmiljöverket om dokumentation och systematik i arbetsmiljöarbetet ställt under 2022.

Riskbedömningen identifierar riskområden som påverkar arbetsmiljön; Korttidsfrånvaron i form av ökad arbetsbelastning, Komptensförsörjningssvårigheter (bemanning) med risk för obalans mellan krav och resurser, Fysiska arbetsmiljö i from av trångboddhet och kognitiv belastning, Chefers arbetsmiljö där det finns risk för ohälsa och en påverkan på arbetsmiljön för övriga medarbetare. Riskbedömning och förslag till åtgärder finns i genomfört arbete.

Regionens arbete med informationssäkerhet syftar till att stödja det övergripande målet att rätt information når rätt person i rätt tid. Detta ska bidra till en välfungerande verksamhet så att regionen kan nå sina mål till medborgarna.

Det försämrade säkerhetsläget med ökande cyberhot har höjt hotnivån ytterligare under 2022. Detta kräver ökade resurser för att införa aktiva skydd mot intrång, ransomware, stöld av information och utpressning/ekonomisk brottslighet. En viktig del i att undvika att vi drabbas av incidenter, som kan bli mycket kostsamma, är att öka medarbetarnas medvetenhet om risker i informationshanteringen.

Under 2022 har en ny organisatorisk enhet för informationsförvaltning skapats inom regionstaben. Enheten kommer att ansvara för ledning och stöd inom regionens informationsförsörjning där bland annat informationssäkerhet och dataskydd är ingående delar.

Den alltmer ökande digitaliseringen i regionens verksamheter innebär ändrade arbetssätt där nya risker uppstår. Därför krävs ett aktivt säkerhetsarbete för att tillgodose behoven av informationsförsörjning genom robusta och effektiva informationsflöden. Flera viktiga delar kvarstår i arbetet och kräver beslut.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska Regionstyrelsen inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Regionstyrelsen ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Regionstyrelsen skall inför varje nytt verksamhetsår ha plan för sin interna kontroll som ska följas upp två gånger under verksamhetsåret. Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys programmodul Verksamhetsplan. Internkontrollplanen bygger på en sammanställning av risker förknippande med regionens strategier för länets utveckling, vård, medarbetare och ekonomi samt prioritering utifrån sannolikhet och väsentlighet. Dessa riskbedömningar har tagits fram i huvudsak gällande de uppdrag som Regionstyrelsen fått från Regionfullmäktige. Riskerna har prioriterats avseende allvarlighet och sannolikhet.

Den 6 december 2022, § 244, beslutade regionstyrelsen om en verksamhetsplan för 2023. Vid den tidpunkten var dock inte detaljbudgetregistreringen klar varför avsnitten om budgetramfördelning i brutto och budgetgap (differensen mellan registrerad detaljbudget och budgetramar) inte kunde färdigställas. Detta har i sin tur medfört att budgetavsnitten i planer på underliggande nivåer inte heller kunnat färdigställas. I förslag till reviderad verksamhetsplan är nu avsnitten uppdaterade med text, budgetgap, främsta orsaker till det samt initiala åtgärder/ändringar som minskar gapet. Vidare har tabellen fyllts i med siffror avseende budgetgap per förvaltningsområde.

Regionstyrelsens verksamhetsplan omfattar de mål och aktiviteter som visar vad regionstyrelsen ska arbeta med under året för att uppdragen från fullmäktige i Regionplan 2023-2025 ska verkställas och tilldelad ekonomisk ram hållas. Regionstyrelsens mål ger också underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla sig inom fastställd budget.

Utmaningarna med att finansiera verksamheten 2023 inom befintlig budgetram är stora vilket till stor del beror på en rad externa omvärldsfaktorer som påverkar kostnaderna negativt. Det totala budgetgapet för regionstyrelsens verksamhet (regionstab, vårdval och regiondirektör) uppgår till 187,6 miljoner kronor för 2023.

Inom regionstabens verksamhet ses kostnadsökningar inom framför allt IT men de märks även inom Fastighet och Regionservice. Budgetgapet för regionstaben avseende personalkostnader är 47,6 mkr för 2023. Det avser till stor del personal som tidigare varit finansierad med externa medel samt ett antal beslutade nytillkomna tjänster. Ett arbeta med att ser över personalkostnaden har initierats och hittills har ca 10 mkr identifierats och avser vakanser som fram till februari inte anställts och där flertalet bedöms anställas senare under året än budgeterat på grund av svårigheter att hitta kompetens. Ytterligare ca 11 mkr har lokaliserats och avser framför allt kostnader som finns inom regionstaben men där budget ligger utanför förvaltningen och kommer behöva flyttas. Utöver detta kommer riktade statliga bidrag att komma staben till godo och bedöms uppgå till ca 25 mkr varav 15 mkr avser personalkostnader. Detta innebär att det kvarstående budgetgapet för regionstaben uppgår till ca 45 mkr.

För förvaltningsområde Regiondirektören uppgår budgetgapet till 96,2 mkr. Det beror huvudsakligen på ökade pensionskostnader för regionen till följd av den höga inflationen. För vårdval finns inget budgetgap.

På regionstyrelsens sammanträde i mars 2023 behandlas ärendet om Månadsrapport februari (RS/3/2023). Regionstyrelsen får då information om aktuellt ekonomiskt läget för regionstyrelsens verksamhet inklusive budgetgap efter februari 2023. I det ärenden finns också förslag på uppdrag till regiondirektör om att till regionstyrelsens nästa sammanträde redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att nå en ekonomi i balans samt föreslå eventuella ytterligare åtgärder.

Utifrån ovan har det också förts ett resonemang om eventuella ytterligare justeringar i verksamhetsplanens målavsnitt. Bedömningen är den att sådana förändringar i så fall får göras senare efter att åtgärder med anledning av det ekonomiska läget presenterats närmare. Samt att det är först efter tertialrapporten per april som en första signal om måluppfyllelse för 2023 kan presenteras. Men utifrån den osäkerhet som finns i ekonomin föreslås att följande mål tas bort för 2023 och hanteras i stället i annan ordning:

Mål: Kvalitetssäkrade underlag ska finnas för prioriteringar inom miljöområdet utifrån Långsiktig utvecklingsplan (LUP) miljö.
Beskrivning: Under året ska en miljöekonomisk analys genomföras, vilken ska ge underlag till prioriteringar inom miljöområdet utifrån LUP.

Målet har satts med utgångspunkt i det uppdrag som regionstyrelsen gav till regiondirektören den 2 juni 2021, § 123, om att externt upphandla en miljöekonomisk analys av i LUP föreslagna åtgärder (Dnr RS/123/2019). För 2023 finns ingen finansiering för att genomföra en extern analys och den delen bör därför skjutas fram. Det är dock viktigt att i planerings- och budgetarbetet tydliggöra prioriteringar inom miljöområde. De delar i det arbetet som kan genomföras i mindre skala och inom befintlig ram och med egna resurser bör därför fullföljas. Ett viktigt fokusområde är det som innefattar dialog mellan sakkunniga och förtroendevalda inför 2024 samt att i arbetet med ny styrmodell tydliggöra hur olika stödprocesser, såsom miljö, ska kopplas mot regionens kärnverksamheter och övergripande målområden. Dessa delar ska följas upp inom ramen för ordinarie uppföljning om miljö i regionstyrelsens uppföljningsplan.

Utöver justeringar ovan har det också gjorts några mindre redaktionella ändringar samt anpassningar i regionstyrelsens uppföljningsplan.

Enligt smittskyddslagen (2004:168) svarar varje region för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom regionens område. Till sin hjälp har regionen en smittskyddsläkare som planerar, organiserar och leder smittskyddet. En del i smittskyddet är att ha en planering för världsomspännande smittutbrott, en pandemi.

Redan innan Coronapandemin fanns behov av revidering av den regionala epidemi- och pandemiplanen. En särskild pandemiplan för Corona togs fram i början av pandemin, det har varit ett dokument som reviderats under pandemins gång. Den är nu inaktuell och en ny pandemiberedskapsplan behöver beslutas.

Tidigare planer är beslutade/godkända av hälso- och sjukvårdsdirektör. Denna nya Regionala pandemiberedskapsplan utgör det övergripande ramverket för lokala pandemi-beredskapsplaner och ska omfatta all verksamhet inom Regionen samt verksamheter som helt eller delvis finansieras av Regionen. Pandemiberedskapsplanen är kopplad till Regionens regionala kris- och katastrofmedicinska beredskapsplan och bör därför beslutas av Regionstyrelsen.

Pandemiberedskapsplanen utgår från Folkhälsomyndighetens dokument ”Pandemi-beredskap”. Planen beskriver hur Regionens smittskyddsverksamhet ska organiseras och ledas, aktuella benämningar, regelverk samt roll- och ansvarsfördelning mellan till exempel smittskyddsläkaren, krisledningar, särskilda sjukvårdsledningar, tjänsteman i beredskap (TiB) och verksamhetsansvariga inför, under och efter en pandemi. Planen beskriver också en pandemis olika faser och vilka åtgärder som ska ske vid dessa samt att den utgör ett stöd vid planering för smittskydd under höjd beredskap och vid krigssituationer. I planen används de olika begreppen influensa, virus och influensavirus som exempel på pandemiskt smittämne.

Samtliga förvaltningsområden ska utforma lokala planer som utgår från den regionala planen. Respektive förvaltningsområdeschef ansvarar för att det finns en aktuell, uppdaterad lokal plan

I juni 2018, § 144, tog regionfullmäktige beslut om en Forsknings-, utvecklings- och innovationspolicy för Region Jämtland Härjedalen. Policyn var en revidering av tidigare version. Under hösten 2022 initierades behov av en ny revidering och frågan togs upp i regionstyrelsens FoU-råd i november 2022. Rådet gav då Region Jämtland Härjedalens FoU-direktör i uppdrag att till rådets möte i februari ta fram förslag på en reviderad policy. Ett förslag har nu tagits fram och som tas upp på FoU rådets möte den 22 februari.

Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för politiska styrdokument (Dnr RS/1060/2018) är en policy ett dokument som ska ange Region Jämtland Härjedalens förhållningssätt till något, samt regionens värderingar. En policy ska inte ge några fasta regler, bara principer som vägledning för bedömningar från fall till fall. Region Jämtland Härjedalens policyer ligger till grund för region Jämtland Härjedalens planer, såsom Regionplan med budget och verksamhetsplaner. Enligt reglementet för regionstyrelsen ansvarar styrelsen för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella. En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av att det är en ny mandatperiod från 1 januari 2023.

Det förslag till reviderad policy som utarbetats har utgått från Region Jämtland Härjedalens uppdrag att arbeta med forskning, utbildning och utveckling inom sina kärnverksamheter. Ett behov har funnits att knyta policyn närmare till verksamhetens uppdrag, utmaningar och förutsättningar. Där det bland annat handlar om att hantera utmaningarna med kompetensförsörjningen.

Eftersom även regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska arbeta med forskning och utveckling inom sina verksamhetsområden bör föreslagen policy sändas till dem på remiss. FoU-rådet rekommenderar att remissvaren skickas in senast den 1 maj 2023 så att policyn hinner behandlas på regionfullmäktige i juni.

På uppdrag av regionstyrelsen från maj 2022, § 81, pågår ett arbete med åtgärder för att skapa förutsättningar för en strategisk kompetensförsörjning i Region Jämtland Härjedalen. Regiondirektören har inom ramen för uppdraget tillsatt en särskild ledning med uppdrag att arbeta med dessa frågor. I den delrapport som gavs till styrelsen den 24 januari 2023, § 9, framgick bland annat vad de olika fokusområdena i ledningen har gjort, vad som pågår och vad som planeras. För fokusområde utbildning fanns förslag om att revidera behörighetskrav för vilka som ska vara berättigade att ansöka om interna forskningsprojektmedel (FoU-medel). Ett underlag med förutsättningar har utarbetats av regionens FoU-enhet.

För att säkra långsiktig kompetensförsörjning och goda anställningsvillkor finns i Regionplan 2023–2025 beskrivet att den strategiska kompetensförsörjningen ska säkerställa att verksamhetens behov av personal tillgodoses, samt bidra till mångfald på arbetsplatsen genom medarbetares blandade erfarenheter och bakgrund. Utvecklingen av regionen som en attraktiv arbetsgivare utgör en betydelsefull förutsättning för regionens kompetensförsörjningsarbete. Det finns också beskrivet att utvecklingsinsatser, lärandemiljö och den individuella kompetensplaneringen ska utgå från verksamhetens främsta behov och i så hög grad som möjligt tillgodose individuella intressen av kompetens- och karriärutveckling samt forskning.

För att främja kompetensutveckling genom forskning utlyser Region Jämtland Härjedalen varje år sökbara FoU-medel. FoU-medel är en förutsättning för att bedriva forskning och möjliggöra akademisk karriär för regionens medarbetare. För att säkerställa regionens kompetensförsörjning mot utbildningsuppdraget (främst regionaliserade läkarutbildningen), stärka patientsäkerheten samt bidra till verksamhetsutveckling i det patientnära arbetet är FoU-medel idag sökbara endast för kliniskt verksamma medarbetare, minst 50 % av heltid, i Region Jämtland Härjedalen. Övriga medarbetare anställda i regionen och medarbetare anslutna till privata vårdgivare anslutna till vårdvalet är inte behöriga att söka FoU-medel. Medel kan sökas för bland annat personalkostnader, kostnader i och med interna och externa undersökningar och analyser, materiel nödvändigt för forskningsprojektet, resor samt litteratur. Region Jämtland Härjedalens FoU-enheten har ansvar för att administrera, samordna granskning samt ta fram beslutsunderlag för fördelning av FoU-medel. FoU-direktör beslutar om tilldelning. År 2023 är 7 miljoner kronor avsatta för FoU-medel.

Utmaningarna med kompetensförsörjningen gäller såväl hälso- och sjukvårdsutbildad personal som personal inom IT, folkhälsovetenskap, verksamhetsutveckling, juridik, ekonomi och personal. På kort sikt är det fortsatt viktigt för Region Jämtland Härjedalen att konkurrera om resurserna på den konkurrensutsatta arbetsmarknad som utvecklats. För att stärka Region Jämtland Härjedalens attraktionskraft som arbetsgivare, oavsett profession, föreslås därför att samtliga medarbetare med huvudanställning i regionen ska ges möjlighet till att söka FoU-medlen. Med förslaget ges alla medarbetare möjlighet till att söka och bedriva forskning och kompetensutveckling med FoU-medel. Förutom att det är ett viktigt incitament för Region Jämtland Härjedalen som attraktiv arbetsgivare kan en revidering av kriterierna bidra till att stärka regionens gemensamma förmåga att möta nya utbildningsuppdrag som följer med God och Nära vård och den nya läkarutbildningen.

För kompetensförsörjning, bibehållen forskning samt utbildning av framtidens vårdpersonal är det viktigt att även privata hälsocentraler tar sitt ansvar i dessa frågor. Privata hälsocentraler anslutna till vårdvalet bör ges samma förutsättningar som regiondrivna hälsocentraler att söka och erhålla FoU-medel. Vårdpersonal som idag går till privatdriven vård kan med vidgade behörighetskriterier fortsätta forska, varpå den totala akademiska kompetensen och forskningsproduktionen kan bibehållas och stärkas.

En revidering av behörighetskraven medför inga utökade kostnader för 2023. Inför 2024 måste eventuella utökade behov beskrivas i arbetet med inspel till Regionplan och budget 2024–2026.

FoU-rådet behandlar förslaget på sitt möte den 22 februari 2023. 

Den första biobankslagen trädde i kraft den 1 januari 2003 (2002:297). Den 25 januari 2023 beslutades om en ny biobankslag (2023:38) som ska träda i kraft den 1 juli 2023. I korthet innebär den nya lagen ett utökat tillämpningsområde genom att dess bestämmelser ska tillämpas direkt på identifierbara prover som samlas in, bevaras eller används för vård, forskning eller produktionsframställning. Avvikande bestämmelser i annan lag ska inte längre ha generellt företräde framför den nya lagen. Systemet med primär- och sekundärbiobanker tas bort. Samtycke till att samla in och bevara prover för provgivarens vård eller behandling ska inte krävas om patienten har samtyckt till vård eller behandling enligt patientlagen eller tandvårdslagen och fått viss information.

Region Jämtland Härjedalen har två biobanker registrerade till IVO. Biobanksfrågorna har genom åren varit relativt anonyma i Region Jämtland Härjedalen och har under 2022, med anledning av bland annat det nya lagförslaget, varit föremål för översyn. (HSN/625/2022).

I översynen framkommer att Region Jämtland Härjedalen, genom anslutningsavtal till huvudöverenskommelse för biobanksinfrastruktur, ingår i Biobank Sverige (BBS) som är ett samarbete mellan hälso- och sjukvård, universitet, näringsliv och patientorganisationer för att stärka förutsättningarna för medicinsk forskning och bidra till en god diagnostik och behandling av patienter (RS/1719/2018). Biobankssamordnarna är regionernas ingång till BBS Regionstyrelsen beslutade 2022-06-20 om att ansluta sig till Biobank Sveriges nationella projekt för samordning och implementering av den nya lagen mot en kostnad av 91 tkr/ år under två år. I avtalet ingår att bistå med 50-100% lokala resurser.

Enligt samverkansavtalet med Biobank Sverige ska en lokal biobanksamordnare utses som bl a har till uppdrag att ge stöd i biobanksfrågor inom regionen samt verka för gränsöverskridande kvalitetsutveckling i biobanksfrågor inkl medverka till lösningar för efterlevnad av biobankslagen inom regionen. För uppdraget som biobanksamordnare har Region Jämtland Härjedalen haft en resurs på 25%. I övrigt saknas lokala administrativa resurser.

I den nationella strukturen för biobanksfrågor finns sex Regionala Biobankscentrum (RBC) varav ett i norra regionen som inrättades 2011, där Region Jämtland Härjedalen ingår tillsammans med regionerna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Detta har tidigare finansierats med hjälp av statsbidrag men som upphört från 2023. Regionstyrelsen förväntas fatta beslut om fortsatt deltagande och finansiering av samordning från 2023 i ett separat ärende enligt rekommendation från Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF) till en kostnad motsvarande 143 tkr/år som sen kommer att ingå i samverkansavtalet om sjukvårdsregional vård. (RS/68/2023)

Dåvarande Jämtlands läns landsting fattade 2009 beslut om att leverera uppgifter till ett nationellt samordnat biobanksregister (LS/1266/2008) som då utvecklades och driftades av Inera AB. 2018 konstaterades att den nya versionen av registret inte hade tillräcklig funktionalitet och att det i Ineras framtida strategi inte ingick att utveckla och förvalta systemet så därför erbjöds regionerna registret. Från 2021 förvaltar och utvecklar Region Uppsala det Svenska Biobanksregistret (SBR) där Region Jämtland Härjedalen ingår i avtalssamverkan enligt kommunallagen tillsammans med övriga regioner (HSN/1491/2020). För detta faktureras, utifrån befolkningsmängd, vår region cirka 126 tkr per år under 2022-2025, därefter ska summan ses över. Förvaltning av SBR inom Region Jämtland Härjedalen behöver byggas upp.

Sammanfattningsvis saknas resurser i Region Jämtland Härjedalen för att uppfylla lagkrav och krav som tecknats i avtal med Biobank Sverige, Svenska Biobanksregistret samt det Regionala Biobankscentret. För att fullgöra kraven och uppdraget behövs en utökning av tjänst som biobankssamordnare från 25% till 40%, inrättande av 50% biobankshandläggare inkl omkostnader samt kostnader för handläggare av lager för biobanksprover i Västerbotten, sammanlagt 653 000 kronor. Därutöver behöver kostnaderna för avtalet med Biobank Sverige och avtalet med Svenska Biobanksregistret motsvarande 217 000 kronor finansieras.

Enligt den nya lagen ska en biobank inrättas av en juridisk person som blir dess huvudman med ansvar för att det finns förutsättningar att bedriva verksamheten enligt lagstiftningen och ska utse vem som ska vara ansvarig för biobanken. Inom Region Jämtland Härjedalen är, enligt den nuvarande lagstiftningen, FoU direktören utsedd som biobanksansvarig och föreslås få fortsatt uppdrag även när nya lagen träder i kraft från 1 juli 2023.

Politiskt sett har biobanksfrågorna beslutats av antingen regionstyrelsen eller av hälso- och sjukvårdsnämnden. Då nya biobankslagen innebär att avvikande bestämmelser i annan lag inte längre ska ha generellt företräde behöver regionen besluta om vilket politiskt organ som ska ansvara för biobanksfrågorna och föra in det i dess reglemente. Eftersom biobank handlar både om hälso- och sjukvård och forskning föreslås ansvaret ligga på regionstyrelsen.

Biobankslagen (2002:297) trädde i kraft 1 januari 2003 och omfattar alla humanbiologiska (från människa eller foster) prov som tagits inom hälso- och sjukvården, som ska bevaras och som kan kopplas till en enskild individ. Lagen är till för att skydda den som lämnat prov och stärka dennes integritet vid insamling, förvaring och användning av biobanksprov. Lagen ska samtidigt möjliggöra att den medicinska forskningen får tillgång till provmaterial för att kunna förbättra och utveckla vården. Riksdagen beslutade den 25 januari 2023 om införande av ny biobankslag vilket rör områden såsom terminologi, information, samtycke, kvalitetskrav, spårbarhet och dokumentation. Den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2023.

År 2011 inrättades ett Regionalt Biobankscentrum (RBC) av regionerna i Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtlands län som en gemensam resurs för norra sjukvårdsregionen vars uppgift är att verka för integritetsskyddad och säker förvaring av biobanksmaterial samt fungera som stöd i biobanksfrågor till intressenter i norra sjukvårdsregionen. För samråd angående planering och styrning av verksamheten finns ett regionalt biobanksråd upprättat med representation av biobankssamordnarna från samtliga ingående regioner. Organisatoriskt och lokalmässigt är verksamheten placerad inom Region Västerbotten.

Det Regionala Biobankscentret har tidigare finansierats genom erhållet statsbidrag men sedan statsbidraget utgått finansieras uppdraget av Region Västerbotten. Under 2022 har frågan om sjukvårdsregional samfinansiering beretts inom norra sjukvårdsregionförbundet (NRF). Den 13 december 2022 §105 beslutade förbundsdirektionen inom NRF att rekommendera regionerna att besluta om samfinansiering av sjukvårdsregionalt biobankcentrum från 2023 med befolkningsmängd som finansieringsgrund enligt nedan:
 

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans med staten slutit överenskommelsen God och nära vård 2022 - En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav.

Runtom i Sverige pågår omställningen till en god och nära vård. Omställningen syftar till en hälso- och sjukvård som tillhandahålls sammanhållet med utgångspunkt i patientens individuella behov och förutsättningar så att individens hela livssituation kan beaktas. Innebörden av begreppen nära och tillgänglig ska definieras med utgångspunkt i patientens behov. Nära vård innebär inte en ny organisationsform eller vårdnivå och är inte heller en ny benämning på dagens primärvård. Det handlar om ett förhållningssätt som avser en mer personcentrerad hälso- och sjukvård där samarbetet och samverkan mellan regioner och kommuner är central. Det tydliggörs att primärvården som utförs av såväl kommuner, regioner som privata utförare, är basen och navet i primärvården. Primärvården behöver samspela med den specialiserade vården både på och utanför sjukhusen, den kommunala omsorgen och socialtjänsten samt andra intressenter som behövs utifrån patientens perspektiv. Den nära vården har hälsan i fokus och kan inte uppnås om inte primärvården och folkhälsoarbetet sker i nära samverkan.

Överenskommelsen består av fyra utvecklingsområden:

• Utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav
• Goda förutsättningar för vårdens medarbetare
• Insatser inom ramen för Vision e-hälsa 2025
• En förstärkt ambulanssjukvård

Utvecklingsområde Nära vård med primärvården som nav bygger i stort vidare på inriktningen från tidigare överenskommelser och handlar om att stödja omställningsarbetet, förbättra och utveckla tillgängligheten i primärvården, relationsskapande och ökad kontinuitet i vården samt personcentrerad hälso- och sjukvård. Nytt för 2023 är att medel finns avsatta för att utveckla primärvården i landsbygden som exempelvis kan användas till att införa eller utveckla digitala lösningar.

Utvecklingsområdet som handlar om Goda förutsättningar för vårdens medarbetare bygger vidare på inriktningen i tidigare överenskommelser som ska bidra till att stärka huvudmännens planering av sitt kompetensbehov i syfte att utveckla vårdens verksamheter mot en god och nära vård. Lärandet i vården har stor betydelse för dess kompetensförsörjning, framtida rekryteringsmöjligheter och är en förutsättning för omställning till nära vård. Vårdens medarbetare behöver kontinuerligt utveckla sin kompetens och de behöver samtidigt utveckla nya arbetssätt som är teambaserade, personcentrerade och hälsofrämjande samt förmågan att arbeta i nya vårdmiljöer med digitalt stöd.

I Vision e-hälsa-2025 lyfts tre områden fram som grundläggande förutsättningar för att möjliggöra en hållbar förnyelse av hälso- och sjukvården och socialtjänsten med stöd av digitalisering. Dessa är regelverk, enhetligare begreppsanvändning och standarder. Fokus under 2023 ska ligga på enhetligare begreppsanvändning och standarder, med särskild inriktning mot strukturerad vårdinformation och utvecklingen av en mer enhetlig och nationell digital infrastruktur.

För att få ta del av medlen inom utvecklingsområde Förstärkt ambulanssjukvård ska regionerna genomföra insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården, göra ambulanssjukvården mer jämlik och effektiv och anpassa den till de förändringar som omställningen till god och nära vård innebär.

Region Jämtland Härjedalen får inom ramen för överenskommelsen knappt 75,5 mkr.

I beslutsunderlaget redovisas förslag till användning av den statliga satsningen för God och nära vård 2023 per utvecklingsområde med utgångspunkt från kraven i överenskommelsen samt verksamhetsplanerna 2023 för regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionledningen föreslås fastställa den slutliga fördelningen av aktiviteter utifrån förslag från en beredande arbetsgrupp bestående av representanter från ekonomienheten, hälso- och sjukvårdsledningen och regionstaben.

Kompetensförsörjningen i den svenska hälso- och sjukvården är sedan flera år ansträngd. I många svenska regioner används ekonomiska extraersättningar som incitament för medarbetarna att frivilligt förlägga semester utanför sommarmånaderna samt för att ta på sig extrapass. Även i Region Jämtland Härjedalen har extraersättningar tillämpats de senaste åren. Extraersättningarna har i alla steg administrerats manuellt, vilket inneburit ett otympligt och tidsödande arbetssätt, med fördröjda utbetalningar till medarbetare och svårigheter att följa upp kostnaden för extraersättningarna som följd. Arbetssättet har också lett till att avdrag för engångsskatt gjorts vid löneutbetalning. Vidare har några av ersättningarna saknat en tydlig koppling till utförd tid. Exempelvis har ersättningen för en flyttad semestervecka varit lika stor oavsett hur många arbetspass eller -timmar som flytten tillgängliggjort för verksamheten.

Inför sommaren 2023 är bedömningen att behovet av särskilda extraersättningar för vissa enheter och yrkesgrupper inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård kvarstår, främst inom dygnet-runt-verksamheterna. För att underlätta hantering och uppföljning har ett förslag till ny form för extraersättningar tagits fram. Detta innebär att det tidigare systemet med en fast krontalsersättning ersätts med procentuell, kontant ersättning per utförd timme utifrån medarbetarens individuella grundlön. Detta bedöms bättre spegla den enskilde medarbetarens faktiskt utförda tid. Paketeringen av samtliga tidigare extraersättningar till en sammanhållen och enhetlig hantering innebär en tydlighet för både medarbetare och verksamhet. Utvecklingen innebär att systemförändringar i det personaladministrativa systemet Heroma krävs, vilket innebär en kostnad. Storleken på kostnaden är beroende på hur stor del av systemförändringarna som kan ske i egen regi. Hälso- och sjukvårdsledningen bedömer utifrån ett förvaltningsområdesperspektiv att denna kostnad vägs upp av nyttan av en sammanhållen, tydlig och uppföljningsbar hantering.

Hanteringen innebär att hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar om för vilka yrkesgrupper och enheter extraersättningarna kan aktiveras och under vilken tidsperiod det kan ske. Aktivering sker först när hälso- och sjukvårdsdirektören bedömer att de åtgärder som ansvariga chefer normalt har i sitt mandat är vidtagna men inte tillräckliga för att uppnå adekvat bemanning. Hanteringen omfattar extraersättningar för pensionerade medarbetare som är timanställda, föräldralediga som arbetar under ledigheten, ersättning för arbete på obekväm tid för mottagningspersonal, flytt av semester till andra tider under året, avbrott av påbörjad semester samt extrapass. Besluten diarieförs och Löneservice aktiverar extraersättningen i det personaladministrativa systemet Heroma utifrån beslutet. Ansvarig chef registrerar den tid som extraersättning ska utges och systemet räknar ut medarbetarens ersättning. Hanteringen innebär att ansvarig chef inte riskerar felregistrering av extraersättningar. För medarbetarens del innebär hanteringen att ersättningen betalas ut snabbare (inom en till två månader), istället för under höstens senare del. För verksamhetens del innebär hanteringen också att en snabb och tydlig uppföljning av kostnaden kan ske i den ordinarie ekonomiuppföljningen.

Kostnaden för enbart extraersättningar under sommaren 2022 har bedömts vara omkring 11 miljoner kronor inklusive PO-pålägg, även om verksamheternas överslag visat på en högre kostnad. Därtill kommer kostnaderna för övertid som inom slutenvården samt akut- och ambulansverksamheterna var omkring 13 miljoner kronor inklusive PO-pålägg under sommaren. I sammanhanget ska noteras att under 2022 har extraersättningar också utgetts till inhyrd personal, vilket inte redovisas här. Den totala kostnaden för inhyrda sjuksköterskor och barnmorskor var inom slutenvården samt akut- och ambulansverksamheterna omkring 16 miljoner kronor sommaren 2022. Den totala kostnaden för extraersättningar och därtill kombinerad övertid bedöms för egenanställd personal slutenvården samt akut- och ambulansverksamheterna (med reservation för betydande osäkerhetsfaktorer) ha varit 25 till 30 miljoner kronor.

Utifrån att lönenivån justeras i och med den årliga lönerevisionen och att ett nytt pensionsavtal medför ökade kostnader för pensionsavsättningar ökar totalkostnaden för extraersättningar 2023, även om hanteringen är oförändrad jämfört med 2022 och nyttjandegraden är på samma nivå. I och med att en större andel egen personal rekryteras kan fler medarbetare komma att vara aktuella för av extraersättningar, vilket kan leda till högre kostnader. I gengäld minskar kostnaden för inhyrd personal. Utifrån de uppskattningar som hälso- och sjukvårdsledningen gjort beräknas kostnaden för perioden 2023-05-01 till och med 2023-11-30 till mellan 40 och 50 miljoner kronor inklusive PO-pålägg med den föreslagna, tydligare, hanteringen. Övergången till denna hantering innebär vissa osäkerhetsfaktorer om slutkostnaden, vilka kommer att kunna elimineras inför 2024. Finansiering sker i likhet med tidigare år inom förvaltningsområde hälso- och sjukvårds ordinarie ram. I och med den nu föreslagna hanteringen kan (beroende på hur det personaladministrativa systemet Heroma konfigureras) extraersättningen helt komma att ersätta övertidskostnader på vissa enheter. Det innebär att kostnadsanalysen för år 2023 behöver innehålla både extraersättningskostnader och övertidskostnader, såväl som kostnader för inhyrd personal för att ge en fullständig bild av hur extraersättningarna använts.

Hanteringen av extraersättningar ska i samverkan med fackliga företrädare riskbedömas avseende påverkan på medarbetarnas arbetsmiljö och möjlighet till återhämtning. Efter sommaren planeras utvärdering av både hantering och kostnader.

I Region Jämtland Härjedalen faller frågor om arbetsvillkor huvudsakligen under regionstyrelsen. Beslut om ekonomiska ersättningar under anställningen finns inte inom delegationsbestämmelserna, varför beslut ska fattas i regionstyrelsen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-02-23 § 21 och beslutade att föreslå regionstyrelsen att anta regler för extraersättning. Nämnden beslutade även för egen del att analys av kostnader för extraersättningar särskilt ska beaktas i nämndens tertialrapport för augusti 2023.

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen
1. Regler för extraersättning till medarbetare inom förvaltningsområde Hälso- och sjukvård 2023-05-01 – 2023-11-30 antas.
2. Regiondirektören får i uppdrag att säkerställa att adekvat kostnadsuppföljning kan ske från 2023-05-01.
3. Regiondirektören får i uppdrag att under september 2023 utvärdera hanteringen av extraersättningar och föreslå en långsiktig lösning som vid behov kan aktiveras för användande från 2023-12-01.

-------------------------
HR-avdelningens bedömning:
De systemförändringar som krävs i det personaladministrativa systemet Heroma kommer inte att kunna färdigställas till den 1 maj. Arbetet bedöms inte kunna göras i egen regi utan externa systemleverantörer behöver involveras vilket innebär att anpassningarna av systemet kan ta upp till 6 månader. Detta innebär pappershantering med retroaktiva utbetalningar såsom tidigare tills den tekniska lösningen är på plats. Kostnaden för systemförändringarna är i nuläget osäker och kommer att belasta regionstyrelsens budgetram.

I samband med årsbokslut 2022 har en sammanställning gjorts av i investeringsplan 2022 beslutade investeringsobjekt som vid årsskiftet antingen är påbörjade men ej avslutade eller fortfarande vid årsskiftet ej är påbörjade.

Enligt nu gällande regler för investeringar, fastställer regionstyrelsen investeringsbudgeten på objektsnivå. Enligt samma regler ska beviljad investering utgå ur investeringsbudgeten om inte investeringen påbörjats före september månad budgetåret. Om anslaget behöver finnas kvar därefter krävs det ett nytt beslut i regionstyrelsen.

Investeringsrådet har behandlat investeringsärendena den 3 februari 2023. Merparten av investeringarna har ej genomförts eller blivit försenade på grund av pandemin eller resurs-/komponentbrist och eller är påbörjade. Rådet gör bedömningen att särskilda skäl föreligger till att investeringarna enligt bilaga 1 inte påbörjats i tid och därmed föreslås att en budgetreservering för överföring från år 2022 till 2023 bör bli aktuell.

164 830 000 kr föreslås överföras till år 2023 och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar, varav:
Hälso- och sjukvård, 79 699 000 kr
Regionstab, 10 176 000 kr
Regional Utveckling, 1 131 000 kr
Haveripott, 5 134 000 kr och
Fastighet, 68 690 000 kr

I bilaga 1 redovisas en sammanställning avseende 2022 års investeringsobjekt/investeringsbudget som föreslås att överföras till år 2023 och i bilaga 2 redovisas investeringsobjekt som ej genomförs och dras tillbaka/utgår.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-02-22--23 § 22 och godkände att
1. Föreslagen överföring av 79 699 000 kr av hälso- och sjukvårdsnämndens investeringsbudget för år 2022 till år 2023 godkänns och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar.
2. Beviljade investeringsobjekt 2022 enligt bilaga 2, som ej genomförts dras tillbaka/utgår.
3. Förslaget överlämnas till regionstyrelsen

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet 2023-02-23 § 21 och godkände att
1. Föreslagen överföring av 1 131 000 kronor från beslutad investeringsbudget år 2022 till år 2023 godkänns och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar.
2. Förslaget överlämnas till regionstyrelsen.

I investeringsplanen för 2023 har, enligt (RS/417/2022), ambulansverksamheten beviljats 11 250 tkr för reinvestering av 5 st ambulansfordon. Behovet har dock reviderats till 4 st. Istället föreslås att del av de beviljade medlen 1 600 tkr för ett fordon får användas till att investera i nya fordonsdatorer/navigeringssystem till de befintliga ambulanserna samt inköp av fler mobimedenheter. Beslutad total investeringsram för år 2023 förändras inte genom föreslagen omdisponering men förändringen innebär en minskning av den totalt beslutade investeringsramen för ambulansverksamheten.

Bakgrund/Behovsanalys
Ambulanssjukvården har för tillfället en relativt bra fordonsflotta. I flera år har det sparats in på utrustning i ambulanser genom att återanvända teknisk utrustning och istället har det prioriterats att kunna köpas in någon fler ambulans. I dagsläget har det uppstått ett problem med för gamla fordonsdatorer som det inte går uppgradera kartor i. Detta har blivit ett patientsäkerhetsproblem då navigeringen inte stämt på larm ut till patient och därför fördröjt insatsen med minuter på brådskande larm. I dagsläget ser ambulanssjukvården även en brist i medicinteknisk reservutrustning när mobimedenheter skadas, går sönder eller inte fungerar tekniskt. Även detta är en patientsäkerhetsrisk, då ambulanser riskera att stå utan fungerande medicintekniskutrustning för att tex sända ekg eller skriva journal.

Konsekvenser vid utebliven omfördelning
Ambulanssjukvården gör bedömningen att i dagsläget måste det prioriteras utrustning för att verksamheten ska kunna fungera bättre, samt för att möta patientsäkerhetsavvikelser. Detta för att förebygga risk för brister i navigation samt brist på medicinteknisk utrustning. Baserat på budgetplanen för kommande år med inköp av 4st ambulanser 2024, 2025 och 2026, så bör denna omprioritering inte påverka fordonsflottan negativt.

Mot bakgrund av ovanstående önskas beslut om att få byta investeringsobjekt för 2023 från 1 st ambulans till en samlad investering av fordonsdatorer och mobimedenheter.

Investeringsrådet har behandlat ärendet den 23/2 2023 och föreslår att omdisponeringen godkänns.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-03-22 § 36 och föreslår regionstyrelsen att bevilja omdisponeringen.

I Regionplan och budget 2022-2024 identifierades behovet av nya lokaler i Funäsdalen och i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan tydliggjordes att beslut om detta skulle fattas under 2022. Mot bakgrund av ovan fattade regionstyrelsen den 25 januari 2022 §12 beslut om att göra en ny behovsanalys gällande lokaler för regionens hälso-och sjukvårdsverksamhet i Funäsdalen. I ärendet framgick att den färdiga behovsanalysen ska redovisas till hälso-och sjukvårdsnämnden som därefter ska överlämna den till regionstyrelsen som underlag till projekteringen. Nybyggnation ska stödja framtida arbetssätt och bland annat ta hänsyn tillföljande:

• Primärvårdens, ambulanssjukvårdens och folktandvårdens behov lokalt samt behov från specialiserad vård att bedriva utflyttad specialiserad vård på plats
• Omställningen till Nära vård med fokus på att tillgodose befolkningens behov av hälso-och sjukvård.
• Behovet av lokaler för ett kliniskt träningscenter eller fortbildningsverksamhet skall utredas.
• Behov av att arbeta med digitala verktyg och digitala arbetssätt i olika vårdsituationer och andra möten som sker i verksamheten.
• Lokalutformningen ska möjliggöra ett effektivt nyttjande av resurser.
• I uppdraget ingår att, vid behov, anskaffa mark för att kunna bygga lokalerna.
• Samverka med andra externa verksamheter som kan samlokaliseras i nya lokaler.
• Vid framtagande av lokalbehov skall den av regionledningen beslutade lokalprocessen följas.

Under hösten 2022 har ett funktionsinriktat arbete med representanter från alla tre verksamheter (hälsocentral, tandvård och ambulans), beskrivit nuläge och ett önskat framtida läge i en ny gemensam lokal som möter krav enligt ovan inkluderat en förväntad ökning av patientbesök. Resultatet har därefter omformats till en lokalförteckning som beskriver antal rum för olika typer av verksamhet, behandling, administrativa rum mm. Särskild vikt har lagts vid att tänka i generella termer för maximalt nyttjande av respektive rum. Nästa steg som pågår är att med stöd av PTS (Program Teknisk Standard) dokument översätta lokalförteckningen till en lokalbehovsplan där vi ser över flöden och samband för olika spår, t.ex. akut flöde och ett planerat tids bokat flöde, med fokus på patient.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-03-22 § 37 och beslutade att behovsanalys avseende ny hälsocentral i Funäsdalen godkänns och överlämnas till regionstyrelsen.

I investeringsplan 2022 avsattes 2 miljoner kronor för behovsanalys och projektering. Dessa medel är inte förbrukade utan överförs till 2023 års investeringsbudget (se Överföring av beslutad investeringsbudget från 2022 till 2023 RS/703/2021)

Robert Hamberg (M) har den 24 januari 2023 lämnat in ett initiativärende till regionstyrelsen. Han föreslår:

• Att regiondirektören får i uppdrag att föreslå förändringar av den personalpolitiska policyn i syfte att stärka den strategiska kompetensförsörjningen samt skapa förutsättningar för tillitsbaserad ledning och styrning
• Att de fackliga organisationerna ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet samt samtliga politiska partier

I enlighet med regionstyrelsens reglemente ansvarar regionstyrelsen för att ta fram övergripande styrdokument för regionen och hålla dem aktuella, Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska alla politiska styrdokument regelbundet och enligt planerat intervall utvärderas och följas upp. Region Jämtland Härjedalen har cirka 45 sådana dokument. Långsiktiga styrdokument ska revideras/aktualiseras minst vart fjärde år.

Sekretariatet har inför mandatperioden 2022-2024 påbörjat en översyn av dessa övergripande styrdokument. En plan för fortsatt arbete med förslag på ordning för när respektive styrdokument ska revideras och tas upp för beslut kommer att presenteras för presidiet under mars 2023. Den nuvarande personalpolitiska policyn fastställdes av regionfullmäktige den 12 februari 2020, § 21. Men policyn tillhör ändå den grupp av dokument där det finns behov av en revidering redan under 2023. Bland annat utifrån de utvecklingsarbeten som pågår inom det personalpolitiska området och som också tas upp i initiativärendet.

Vad gäller översynen av styrdokument fick i ett första steg ansvariga handläggare för policyer, strategier och andra övergripande styrdokument kommentera enligt följande frågeställningar:

• Har det skett några lagändringar eller andra ändringar i såsom nationella riktlinjer, politiska beslut eller övergripande planer som gör att dokumentet behöver revideras?
• Är några revideringar nödvändiga i dokumentet utifrån att det nästa mandatperiod kommer att inrättas en kollektivtrafiknämnd och det nuvarande utskottet för kollektivtrafikfrågor tas bort i den politiska organisationen?
• Beaktas det sociala perspektivet i dokumentet, som exempelvis inkluderar jämställdhet, barns rätt och det samiska perspektivet?
• Beaktas miljöperspektivet i dokumentet?
• Beaktas det ekonomiska perspektivet i dokumentet? 
• Finns det något övrigt i dokumentet som föranleder förändring?

Regionstyrelsen gav i maj 2022, § 81, regiondirektören i uppdrag att utarbeta en strategisk handlingsplan med konkreta åtgärder för att attrahera och behålla kompetenta och engagerande medarbetare för att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt (RS/351/2022). Regionstyrelsen fick senast vid sitt sammanträde i januari en rapport om pågående arbete och föreslagna åtgärder för att möta kompetensförsörjningsutmaningarna. Det handlar bland annat om åtgärder kopplat till utbildningar, arbetsmiljö, chefs- och ledarskap och rätt använd kompetens (RAK). Arbetet leds av en särskild ledning och en slutrapport ska presenteras under sommaren 2023. Det pågår också ett arbete med att införa tillitsbaserad styrning i organisationen i enlighet med mål i regionstyrelsens verksamhetsplan för 2023.

I planerad revidering av den personalpolitiska policyn kommer ovan beskrivna områden att beaktas liksom andra pågående utvecklingsområden inom det personalpolitiska området. Förslag till reviderad policy kommer också att samverkas med de fackliga organisationerna genom att den tas upp i Regionkommittén.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit en kallelse till ordinarie föreningsstämma för medlemmarna i Kommuninvest Ekonomisk förening torsdag den 30 mars 2023, kl. 16.00 i Stockholm. Medlemmarna ges möjlighet att delta på föreningsstämman digitalt.
Region Jämtland Härjedalens ombud på stämman är Bengt Bergqvist (S), ombud, och Björn Hammarberg (M), ombudsersättare.

Kommuninvest bildades 1986 som ett regionalt projekt för interkommunalt samarbete i Örebro Län, via bolaget Kommuninvest i Örebro Län AB. Från och med 1993 blev det möjligt för alla kommuner och regioner i landet att söka medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening (Föreningen). Föreningen äger kreditmarknadsbolaget Kommuninvest i Sverige AB (Bolaget). Det primära syftet med verksamheten är att uppnå långfristigt goda villkor för medlemmarnas finansiering. Verksamheten omfattar främst lån för investeringsfinansiering men Kommuninvest verkar också som medlemsorganisation för att påverka de allmänna förutsättningarna för sektorns finansiering. Kommuninvest ägs av 280 kommuner och 14 regioner.

På föreningsstämma den 30 mars behandlas sedvanliga ärenden som exempelvis Fastställande av Ägardirektiv, Framläggande av årsredovisning och Fastställande av resultat- och balansbudget samt beslut om dispositioner beträffande föreningens och koncernens vinst eller förlust. Stämman ska också välja styrelse och styrelsens ordförande och vice ordförande och fastställa Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad med riktlinjer och beslutsordning. Tillsammans med gällande lagstiftning och stadgarna, styr planen och riktlinjerna hur föreningsstyrelsen och medlemmarna ska agera vid kapitaluppbyggnaden. Vid 2020 års föreningsstämma beslutades om väsentliga förändringar i Kommuninvests Plan för kapitaluppbyggnad och beslut togs om en kapitaluppbyggnad som sträcker sig fram till 2024.

Kommuninvest anger i sin årsredovisning för 2022 att bolaget trots en orolig omvärld fortsatt uppvisar en stabilitet.Bolaget gick omedelbart efter den ryska invasionen upp i krisläge enligt intern krisplan. En rad åtgärder vidtogs för att höja beredskapen samt säkra verksamheten i förhållande till exempelvis motparter och cyberhot. I juni återgick Bolaget till normalläge. Kommuninvests utlåning fortsatte under året att växa. Hösten präglades dock av en dämpad utlåningstillväxt. Hög inflation och stigande räntor bidrog på sina håll till lägre investeringstakt. Utlåningen till medlemmarna uppgick sammantaget till 482 miljarder kronor vid utgången av 2022. Kommuninvest räknar med att även under 2023 behöva betala så kallad riksskatt. Beräknat belopp är 326 miljoner kronor.

Föreningen redovisar för 2022 ett resultat före skatt om –0,5 (473,0 år 2021) miljoner kronor. Resultatet är främst hänförligt till att Bolaget ej lämnat något koncernbidrag till Föreningen. Resultat efter skatt uppgick till –0,5 (472,9 år 2021) miljoner kronor.

Styrelsen för Kommuninvest Ekonomisk förening föreslår att ingen ränta på insatskapital eller återbäring utbetalas till medlemmarna. Till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel på 6 732 261 kronor föreslås disponeras i ny räkning.

Utsedda lekmannarevisorer har i revisionsberättelse utöver revision av årsredovisningen och koncernredovisningen även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Kommuninvest Ekonomisk förening för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Revisorerna tillstyrkte att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslag och beviljade styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har under 2022 granskat Region Jämtland Härjedalens beslutade och uppskjutna investeringar. Syftet med granskningen har varit att svara på om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden regionstyrelsen har säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av uppskjutna investeringar. Revisorernas sammanfattande bedömning är att Region Jämtland Härjedalen i huvudsak arbetar med investeringar enligt regionplan på ett tillfredställande sätt.

På grund av bristande resurser och samplanering saknas förutsättningar för att genomföra den årliga och godkända investeringsplanen i sin helhet. Den del som inte hinner genomföras överförs till stor del till året därefter och adderas till årets planerade investeringar.

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen följande:

• Ta fram dokumenterade rutin- och processbeskrivningar för alla delar i investeringsprocessen och samla dessa i ett och samma dokument.
• Utveckla arbetet med investeringar för att få en situation där genomförda investeringar i högre grad överensstämmer med planerade investeringar och minskar överföringar av godkända investeringar till efterföljande år.
• Implementera en strukturerad samplanering vid investeringar som berör flera funktionsområden.
• Vidta åtgärder för att minska risk för akuta investeringar.

Regionens revisorer vill senast 3 april ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet.

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen. Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för Region Jämtland Härjedalens investeringar och samlade investeringsprocess. Regionstyrelsen har därför hållit ihop arbetet med det övergripande svaret på granskningen av beslutade och uppskjutna investeringar.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och beretts tillfälle att lämna synpunkter på promemoria Långsiktig reglering av forskningsdatabaser (S2022/04089). I promemorian lämnas ett förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser. Vid framtagandet av förslaget har Registerforskningsutredningens respektive Forskningsdatautredningens förslag till lagar om forskningsdatabaser och remissvaren avseende dessa förslag beaktats.

Region Jämtland Härjedalen välkomnar arbetet och ser positivt på de breddade möjligheterna att bygga upp forskningsdatabaser som följer med förslaget.

Ett förslag till svar har upprättats inom FoU-avdelningen. Remissen ska besvaras senast 29 mars. Paragrafen behöver därför justeras omedelbart.

1. Politiskt råd för folkhälsa: Val av 1 ledamot för tiden t.o.m. 2026-12-31.

Ledamöter
Vakant (oppositionen)

En årsredovisning för Region Jämtland Härjedalen har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med december 2022 var positivt och uppgick till 140 miljoner kronor, vilket var 72 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med december 2022 var 6,5 procent, 298 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens intäkter var 131 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag från staten med 113 miljoner kronor. Försäljning hälso- och sjukvård har ökat med 14 miljoner kronor och intäkter från kollektivtrafik har ökat med 28 miljoner kronor. Övriga intäkter var cirka 18 miljoner kronor lägre.

Bruttokostnaderna var 167 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 2,7 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 98 miljoner kronor, motsvarande 4 procent. Pensionskostnaderna var 166 miljoner kronor lägre än föregående år, då ökade kostnader för nytt livslängdsantagande påverkade med 111 miljoner kronor. Köpt riks- och regionvård har ökat med 49 miljoner kronor. Köp av verksamhet har ökat med 42 miljoner kronor vilket främst avser kostnader för Kollektivtrafik för indexreglering och entreprenörsersättning. Läkemedel har ökat med 47 miljoner kronor, motsvarande 9,4 procent. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 53 miljoner kronor vilket motsvarar 34,6 procent och uppgick till 205 miljoner kronor.

2021 uppgick soliditeten till -1,3 procent, efter 2022 har soliditeten förbättrats ytterligare, och är nu positiv och uppgick till 3 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse var dock fortsatt negativ och uppgick efter 2022 till -55,3 procent Amortering på 100 miljoner kronor har skett under året på de lån som har tagits via Kommuninvest sedan tidigare. Totala lånebeloppet är efter amorteringen 190 miljoner kronor. Likviditeten för Region Jämtland Härjedalen har under året försämrats med -152,4 miljoner kronor till och med december. Avsättning till pensionsportföljen har dock gjorts med 280 miljoner kronor under perioden.

I årsredovisningen framgår också måluppfyllelse utifrån de övergripande strategierna med tillhörande prioriterade insatsområden i regionplan och budget 2022-2024. Av de 129 verksamhetsmålen är 52 procent uppnådda, 20 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning och 22 procent har inte nåtts och 5 procent har inte kunnat mätas. Strategi för länets utveckling hade 57 procent uppnådda mål. Bra resultat visas framför allt inom utvecklingskraft i hela länet. Inom Strategi för vård hade 51 procent uppnåtts, då främst inom god och nära vård. Strategi för våra medarbetare hade 50 procent uppnådda mål, främst inom aktivt medarbetarskap och ledarskap. Inom Strategi för ekonomi hade 36 procent uppnåtts, främst inom en ekonomi i balans.

Av de tretton prioriterade insatsområdena har fyra bedömts som tillfredsställande och nio som inte helt tillfredsställande. Av de fyra finansiella målen har två bedömts som tillfredsställande, ett som inte helt tillfredsställande och ett som otillfredsställande.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte fullt ut uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål under 2022. Arbetet inom flera prioriterade insatsområden är påbörjat och har delvis nått positiva resultat.

En årsredovisning för regionstyrelsens förvaltningsområde har upprättats. Regionstyrelsen inklusive Regionstaben, Vårdval och Regiondirektör hade en positiv budgetavvikelse på 90 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre regionövergripande kostnader samt högre riktade statsbidrag än budget.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Enligt regionstyrelsens reglemente ansvarar regionstyrelsen för att ta fram övergripande styrdokument för regionen och hålla dem aktuella. Ett förslag till policy för informationsförsörjning har tagits fram.

Information som en av organisationens viktigaste tillgångar förutsätter systematiska och väl genomarbetade arbetssätt, dels för att säkerställa riktigheten, dels så att informationen finns tillgänglig för att skapa nytta i verksamheten. Inom Region Jämtland Härjedalen pågår därför ett arbete med att uppdatera och skapa styrande strategier, regler, riktlinjer och rutiner för att öka kvalité och nytta inom ramen för informationsförsörjningen.

Med god informationsförvaltning avses en informationsförvaltning som genomförs i enlighet med gällande lagstiftning, regelverk och krav i styrdokument. Informationsförvaltningen ska utgöra ett bidrag till god hushållning med organisationens resurser via väl utformade processer och tillämpningar för informationshanteringen. Detta ska genomföras på ett sådant sätt att man uppfyller behoven från användare i verksamheten, allmänhetens behov samt kraven i offentlighetslagstiftningen och andra författningskrav som ställs på Region Jämtland Härjedalen.

För att underlätta styrningen av Regionens verksamheten mot en god informationsförvaltning behövs en avsiktsförklaring i form av policy för att vägleda verksamhetens arbete.

I april 2022 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att regiondirektören skulle ansöka om Torvalla hälsocentral som en egen vårdenhet. Vidare beslutades att lokalfrågan skulle utredas inom ramen för processen för lokalförändring, med början i en behovsanalys och efterföljande förstudie innehållande lokalprogram, planlösning, teknisk redovisning och bedömd kostnad och förslag till lösning.

Utifrån uppdraget att återetablera en hälsocentral i befintliga lokaler i Torvalla samt framtaget underlag i form av lokalbehovsförteckning för Hälsocentralen (HC) och Familjecentralen (FC) har ett lösningsförslag arbetats fram i form en planlösningsskiss samt en utrymmesredovisning (lokalprogram).

Förutom ytskiktanpassning så måste viss anpassning ske av lokalerna både utifrån hälsocentralens behov men även utifrån anpassningar kopplat till familjecentralen.

I förstudien bedöms projektkostnaden till ungefär 15,5 miljoner kronor med en osäkerhet på ungefär 30%. Vilket innebär en total investeringskostnad på ungefär 20 miljoner kronor. Investeringsramen fördelas med 2 miljoner kronor 2023 för projektering och 18 miljoner kronor 2024 för genomförande av investeringen.

I den bedömda kostnaden ingår inte lös inredning och utrustning, eventuellt yttre installationer (såsom fjärrvärme, fjärrkyla, VA, el/tele/data) eller eventuellt yttre byggnation (såsom cykel/barnvagnsparkering under tak etc). Medel för konstnärlig gestaltning ska enligt gällande riktlinje hanteras med 1% av årlig fastighetsinvesteringsplan och behöver beaktas i det sammanhanget.

Kostnad för projektering 2023 ryms i den investeringsram för fortsatt utveckling av Torvalla på 5 miljoner kronor som ligger hos Fastighetsavdelningen (HSN/649/2022).

För 2024 behöver Hälso- och sjukvårdsnämnden få en utökad investeringsram med 18 miljoner kronor för genomförande av själva investeringen i fastigheten. Vidare behöver nämnden få utökad investeringsram för inköp av inventarier och annan utrustning till Hälsocentralen. Kostnaden för detta beräknas till 6 miljoner kronor.

Viss justering av investeringskostnaden 2024 kan behöva ske när projekteringen är genomförd och nuvarande kostnadsbedömning är mer exakta. Ifall nämnden inte ges en utökad ram för 2024 kommer antingen nämnden att behöva prioritera bort andra investeringar med motsvarande summa i sin investeringsram alternativt avbryta återetablering av Torvalla hälsocentral. Då det gäller möjligheten att göra omprioriteringar i befintlig investeringsbudget så görs bedömningen att det inte är möjligt då det skulle få stora effekter på övrig verksamhet.

Förvaltningen föreslår utifrån detta att Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår fullmäktige att nämnden får en utökad investeringsram med totalt 24 miljoner kronor för 2024.

Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 7 mars 2023. Investeringsrådet föreslår att finansiering bör göras enligt ovan och genom utökad investeringsram för år 2024 med totalt 24 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-03-22 § 38 och beslutade följande:
1. Förstudien godkänns.
2. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra projektering utifrån förstudien. Kostnaden finansieras via avsatta investeringsmedel för fortsatt utveckling av Torvalla 2023.

3. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige
a. Fullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsnämnden utökad investeringsram med 18 miljoner kronor för återetablering av Torvalla Hälsocentral i investeringsbudget 2024.
b. Fullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsnämnden utökad investeringsram med 6 miljoner kronor för inventarierar och lös utrustning till Torvalla Hälsocentral i investeringsbudget 2024.

Januari 2019 kom en ändring i lagen om genetisk integritet (2016:351) som innebar att kravet på att det blivande barnet har en genetisk koppling till minst en förälder togs bort. Med anledning av ändringen blev det tillåtet att utföra assisterad befruktning med dubbeldonation (DD) och embryodonation (ED).

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beslutade vid sitt sammanträde den 18 november 2022 om en revidering av rekommendation om enlighet i regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning.

I rekommendationen anges vilka som kan komma i åtnjutande av regionfinansierad assisterad befruktning, åldersgränser med mera.

I samverkan med övriga regioner föreslås tillsvidare enbart dubbeldonation med anledning av att embryodonation behöver utredas mer och först kan bli aktuellt om några år då de som ska donera sina embryon, på grund av smittorisken, måste vara provtagna enligt en viss procedur samt att de ska vara färdiga med sin egen familjebildning. Beslut om införande av embryodonation får därför fattas vid senare tillfälle.

Behovet av dubbeldonation är oklart vilket gör att ekonomiska beräkningar saknas liksom uträkning för eventuella merkostnader för Region Jämtland Härjedalen.
Uppskattningsvis handlar det om mellan noll och fem dubbeldonationer per år.

Den nya lagstiftningen har inte åtföljts av statlig finansiering och det står varje region fritt att besluta om avgifter i samband med assisterad befruktning. I ett tidigare ärende (RS/1016/2016) om assisterad befruktning beslutades att införa en avgift på 2 500 kr för alla former av assisterad befruktning samt att avgiften inte ska ingå i högkostnadsskyddet. Vilket föreslås gälla även för assisterad DD.

Kvinnokliniken planerar att från 1 januari 2024 ta emot vårdbegäran avseende DD och ED.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-03-22 § 39 och föreslår regionfullmäktige:
1. Region Jämtland Härjedalen antar den uppdaterade rekommendationen från SKR om assisterad befruktning avseende dubbeldonation från och med 2024-01-01
2. Tidigare beslutad avgift på 2 500 kronor för assisterad befruktning gäller även för dubbeldonation från 2024-01-01. Avgiften ingår inte i högkostnadsskyddet

Coompanion – Kooperativ Utveckling Jämtlands län är en ekonomisk förening som främjar kooperativt företagande, och Region Jämtland Härjedalen är en av medlemmarna. Coompanion ser ett behov av att uppdatera sina stadgar, för att säkerställa att dessa harmoniserar med nuvarande lagstiftning samt förändringar i hur föreningen arbetar med styrelse, revisorer och valberedning. Den senaste revideringen av stadgarna antogs på föreningsstämman 2018. Förslag på nya stadgar kommer att läggas fram till beslut på föreningens stämma som är planerad att genomföras i slutet på april.

De förändringar som nu föreslås i stadgarna kan sammanfattas enligt nedan:

• Byte av namn från Coompanion – Kooperativ Utveckling Jämtlands län ekonomisk förening till Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ekonomisk förening.
• Skrivningen ”socialt företagande” inkluderas i föreningens ändamål.
• Referens till lagen 1987:667 ersätts av referens till ”lagen om ekonomiska föreningar”. Detta då lag 1987:667 inte längre är giltig.
• Skrivningen om överföring av minst 5% av överskottet till reservfonden utgår, då detta inte längre är ett lagkrav.
• Två ordinarie revisorer och två ersättare ersätts av två ordinarie revisorer.
• Tre ordinarie ledamöter för valberedningen och tre ersättare ersätts av tre ordinarie ledamöter för valberedningen.

Den tidigare skrivningen om styrelsen var enligt följande:

Styrelsen skall bestå av sju ordinarie ledamöter och högst sju ersättare. Styrelsen skall utses enligt följande;

• En ordinarie ledamot och en personlig ersättare väljs av föreningsstämman på förslag av landstingskommunen,
• En ordinarie ledamot och en personlig ersättare väljs av föreningsstämman på förslag av primärkommunerna,
• Minst tre ordinarie ledamöter och tre personliga ersättare från övriga kooperativa föreningar väljs av föreningsstämman,

I första hand skall den personligt valde ersättaren kallas till styrelsens sammanträden, och i andra hand skall ersättare kallas i den ordning de blivit valda.

Den nya skrivningen om styrelsen föreslås vara:
Styrelsens utses enligt följande:

• Två ledamöter väljes på förslag från Region Jämtland Härjedalen
• Två ledamöter väljs på förslag från primärkommunerna
• Tre ledamöter utses från övriga medlemmar.
• Föreningsstämman kan därutöver utse högst tre ersättare.

Region Jämtland Härjedalen har både under denna och föregående mandatperiod nominerat två ledamöter och en ersättare. Föreslagen förändring innebär således ingen förändring för regionens nominering till Coompanions styrelse.

De detaljerade ändringsförslagen finns i dokumentet ” Förslag till justerade stadgar 2023 Coompanion kooperativ utveckling Jämtland Härjedalen ek för”.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) har i en motion yrkat på att Region Jämtland Härjedalens uppdrag som samisk förvaltningsmyndighet tydligare ska synliggöras på den externa webbplatsen, regionjh.se.

Arbetet med att synliggöra de samiska språken är ett omfattande arbete. I Regionplanen 2023-2025 uttrycks regionens ansvar att synliggöra och främja samisk kultur och samiska språk. I regionstyrelsens verksamhetsplan för 2023 har ett särskilt mål inom området tagits fram där styrelsen pekar på behovet av systematik och att det krävs en plan för arbetet.

”För att kunna bemöta samerna på deras egna språk behöver Region Jämtland Härjedalen arbeta systematiskt och utifrån en plan när det gäller den information som ska finnas på de samiska språken.”

I verksamhetsplanen finns ett uppdrag att påbörja ett arbete med översättning av patientinformation samt annan relevant information till de samiska språken.

Då det gäller regionen webbplats så togs nuvarande webbplats fram 2016 i anslutning till regionbildningen. Det primära syftet med förstasidan för regionjh.se var då att verka platsvarumärkesstärkande, dvs. att lyfta och marknadsföra platsen Jämtland Härjedalen. Detta då varumärkesarbetet (för såväl plats och organisation) var nytt och högprioriterat, men också för människor i allt högre utsträckning googlar den information de söker och att webbplatsers startsida därmed förlorat sin roll som startpunkt i navigationen.

Sedan 2022 pågår ett omfattande arbete kopplat till regionens webbplatser som bland annat kommer att resultera i en ny extern webbplats med mer renodlat innehåll. En förstudie kring syfte, innehåll och design för regionjh.se pågår nu och kommer att färdigställas under våren. Det är troligt är vi där kommer ha bättre möjligheter att synliggöra rollen som samisk förvaltningsmyndighet.

I väntan på ny webbplats har rubriken ”Samisk förvaltningsmyndighet” lagts till i menyn som heter ”Genvägar” i sidfoten på regionjh.se. Då finns länken åtkomlig inte bara från förstasidan utan oavsett vilken sida besökaren befinner sig på. Via länken når man information om Region Jämtland Härjedalen som samisk förvaltningsmyndighet och vad det innebär och hur regionen arbetar med samiska frågor. Här finns även information om övriga nationella minoriteter och deras rättigheter.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
   
• Utbildning för förtroendevalda
  - Regionservice inkl. sjukresor
  - Patientsäkerhet
  - Patientnämndens roll
  - Arbetsmiljöansvar