Möte 2026-09-30

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor
• Ägarbyte inom hälsovalet
• Omställning av hälso- och sjukvården
• Organisation patientsäkerhet
• Uppföljning sommaren

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga plan med budget. Enligt 2026 års uppföljningsplan ska styrelsen 29-30 september följa upp följande områden:

• Folkhälsa inkl LUP psykisk ohälsa
• Välfärdsbrott

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationen läggs ut som bilaga under sammanträdet.

För en region finns lagkrav på intern kontroll där det framgår att styrelsen och ev. nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt att föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde 2026-01-20 § 6 antagit en plan för intern kontroll för år 2026. Planen skall följas upp under 2026.

I 2026 års internkontrollplan har risker identifierats när det gäller möjligheterna att kunna genomföra de uppdrag som regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan. För de 6 risker som bedömdes ha störst konsekvens och sannolikhet (Risknivå 3 Åtgärdas snarast) identifierades förebyggande åtgärder som ska säkerställa att uppdragen i regionstyrelsens verksamhetsplan 2026 ska kunna genomföras. I samband med uppföljning i april nedgraderades en risk till lägre nivå och status på återstående fem förebyggande åtgärder har nu följts upp per den 30 augusti.

• Planerade åtgärder för att förebygga risker är pågående, helt eller delvis genomförda och bedöms kunna slutföras enligt plan under 2026.

Bifogad rapport beskriver status för kontrollmomenten i planen 2026-08-31.
Övriga uppdrag där risknivån bedömdes som lägre följs upp i regionstyrelsens delårsrapport per augusti. De följs dessutom upp i årsbokslut 2026.

Region Jämtland Härjedalen har sedan många år ett samiskt samråd med övergripande syfte att bereda samisk befolkning möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Inrättandet av rådet har sin bakgrund i att Region Jämtland Härjedalen är enligt lag (SFS 2009:724) skyldig att ”ge [samerna] möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med [samerna] i sådana frågor”. Samrådet ska ske genom vad som i lagen betecknas som ”strukturerad dialog” med syftet att regionen ska kunna ”beakta [samernas] synpunkter och behov” i beslutsfattandet.

Under mandatperioden gavs regiondirektören i uppdrag att ta fram ett reglemente för det samiska samrådet att beslutas om i regionstyrelsen. Tidigare reglemente har beslutats om på tjänstepersonsnivå. Behov att revidera reglementet lyftes även från samrådet där det förts diskussioner kring rådets funktion, arbetsformer och delaktighet.

Mot bakgrund av lågt deltagande i samrådet under 2025 har inga ordinarie samrådet hållits under 2026. Arbete har istället fokuserats på att föra dialog med enskilda samer och samla synpunkter från nuvarande och tidigare samrådsmedlemmar. Dessa synpunkter kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med det samiska samrådet.

Föreslaget reglemente har sin grund i tidigare version med några betydande förändringar som inkluderar:

• Den samiska representationen föreslås utgöras av 8-10 fasta deltagare till skillnad från ett tidigare helt öppet samråd.
• Att samrådet ska arbete med en handlingsplan har helt uteslutits då regionen numer inte har en övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet.
• Att samrådet ska besluta över hur statsbidrag för nationella minoriteter budgeteras har ändrats till att samrådet har inflytande över hur statsbidraget fördelas i enlighet med gällande delegationsbestämmelser.
• Regionens politiska representation föreslås att utökas till ledamöter från styrelse samt vardera nämnd.
• Arvoderingsreglerna har förtydligats.

Nuvarande reglemente bifogas.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2026-08-25 § 126 bifölls Robert Hambergs (M) initiativärende om hantering av initiativärenden och regiondirektören fick i uppdrag att ta fram en rutin för detta.

Syftet med riktlinjen är att skapa samsyn, tydlighet och enhetlig hantering av initiativärenden inom Region Jämtland Härjedalens styrelse och nämnder.

Ett förslag till riktlinje för hantering av initiativärenden i styrelse och nämnder har upprättats inom sekretariatet.

Regionstyrelsen beslutade den 25 augusti 2026, §133, att Region Jämtland Härjedalen ansluter sig till Klimatlöftet Jämtlands län för perioden 2026-2028.

Regiondirektören fick i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med förslag på vilka insatser Region Jämtland Härjedalen ska fokusera på under perioden 2026-2028 utifrån de områden som Klimatlöftet valt ut. Insatserna ska gå i linje med redan beslutade prioriteringar i regionens Miljöplan 2026-2030 och i Regionplan och budget 2026-2028. Arbetet ska genomföras inom befintliga ekonomiska ramar och inte medföra behov av utökade resurser.

Klimatlöftet i Jämtlands län är en regional satsning som syftar till att stödja företag och organisationer i arbetet med att minska klimatpåverkan och bidra till den gröna omställningen. Initiativtagare till Klimatlöftet är Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen. Genom Klimatlöftet åtar sig deltagande organisationer att under perioden 2026-2028 genomföra minst fem konkreta klimatåtgärden inom områden såsom organisation och styrning, transporter och arbetsmaskiner, energi och byggd miljö samt konsumtion och resurshushållning. Därutöver ingår att aktivt delta i erfarenhetsutbyte, gemensamt lärande och dialog samt att årligen dela information om genomförda insatser och resultat.

Genom att ansluta sig till satsningen stärker Region Jämtland Härjedalen sitt engagemang i den regionala klimatomställningen, bidrar till kunskapsutbyte och samverkan med andra aktörer i länet samt synliggör redan pågående och planerade insatser för att minska klimatpåverkan. Anslutning till Klimatlöftet medför ingen deltagaravgift för Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade i december 2024 ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) med NSPH Jämtland Härjedalen för perioden 2025-2026. Partnerskapet har som övergripande syfte att främja inflytande och medbestämmande för personer med psykisk ohälsa och beroende samt deras anhöriga/efterlevande i regionen genom att skapa en stabil struktur mellan Region Jämtland Härjedalen och brukarorganisationer.

Arbetet inom ramarna för partnerskapet har planerats och följts upp i nära dialog med Folkhälsoenheten. Det kan konstateras att partnerskapet har bidragit till stärkt samverkan mellan regionen och NSPH Jämtland Härjedalen samt ökad involvering av brukarperspektivet i utvecklingsarbete, överenskommelser och handlingsplaner. Efterfrågan på Hjärnkolls utbildningsinsatser och samtalsgruppen Din egenmakt har ökat, vilket visar på ett behov och ett mervärde för regionens verksamheter och invånare.

Samtidigt har flera av de långsiktiga målen endast delvis uppnåtts. Regionen har inget permanent forum för strategiskt brukarinflytande i beslutsprocesser och det finns fortfarande behov av tydligare strukturer för delaktighet och inflytande. NSPH:s arbete med att stärka medlemsföreningarnas engagemang och skapa stabila kommunikationsvägar har påbörjats men utvecklingen går långsammare än planerat, bland annat på grund av organisatoriska omställningar och föreningarnas utmaningar med medlemsengagemang.

Partnerskapet bedöms därför ha lagt en viktig grund för fortsatt arbete, men flera centrala utvecklingsområden återstår för att målen fullt ut ska uppnås. För att nå avsedd effekt krävs tydligare strukturer för brukarinflytande, en samordnande funktion inom regionen samt på sikt långsiktig finansiering och resurser för arbetet.

I ett första led föreslås en ny IOP för perioden 2027-2028 med tydligare fokus på systematiskt brukarinflytande och en nivåindelning mellan systemnivå och verksamhetsnivå. Till skillnad från nuvarande IOP regleras inga specifika aktiviteter i överenskommelsen. Fokus ligger istället på att utveckla systematiskt brukarinflytande Förslaget tydliggör att regionen ansvarar för att initiera brukarmedverkan och tydliggöra vilken grad av delaktighet och inflytande som efterfrågas i respektive process.

Finansieringsmodellen förändras från ett samlat uppdrag till en basfinansiering för det strukturella arbetet. Denna föreslås vara 400 000 kronor per år under tre år, under förutsättning att statliga medel beviljas och erforderliga beslut kopplat till dessa tas.

Därutöver tydliggör förslaget att NSPH kan tillhandahålla specifika insatser på verksamhets- och individnivå men att dessa behöver avtalas om mellan berörd verksamhet och NSPH separat. i samverkan med verksamheterna samt att årligen följa upp och utvärdera genomförda pilotinsatser.

Det nya förslaget öppnar också för att arvode kan utgå till NSPH:s representanter vid uppdrag enligt regionens gällande regelverk, vilket skiljer sig från nuvarande avtal.

Bifogas i ärendet:

• Utkast till nytt partnerskap för perioden 2027-2028
• Nulägesanalys Nationell Samverkan för psykisk ohälsa (NSPH) Hjärnkoll Jämtland Härjedalen

Regionfullmäktige beslutade 2026-06-16—17 § 85 att Region Jämtland Härjedalen ska förvärva maximalt 155 000 aktier i Axera Inkubator AB, org. nummer 556730–0727 för 1 krona per aktie. Förvärvet finansieras av regionala utvecklingsnämndens, Område Hållbar tillväxts budgetram för år 2026. Regionstyrelsen fick i uppdrag att slutföra aktieköpet.

Förslag till aktieöverlåtelseavtal har upprättats och är avstämt med säljaren av aktierna (Stiftelsen Zenit) samt Region Jämtland Härjedalens jurister.

Arbetsgivaren avser att ansöka om förlängd dispens från de nya arbetstidsreglerna enligt tilläggsöverenskommelsen mellan centrala parter, tecknad 2023-05-05. Dispens skulle möjliggöra undantag från Allmänna Bestämmelser § 13 mom. 5 och ge möjlighet att planera arbetspass med en total arbetstid på upp till 24 timmar, givet godkännande av den centrala arbetstidsnämnden. Ansökan avser ambulansstationerna i Funäsdalen, Hede och Sveg.

Det finns fortsatt stora svårigheter att rekrytera till Härjedalen på grund av att det är extrem glesbygd. Den nya arbetstidsförläggningen resulterar i fler tillfällen att pendla för medarbetarna, då det är vanligt förekommande att medarbetare har långa pendlingsavstånd. Vidare ser man att det är svårt att finna behörig kompetens på lokal nivå och området ser en brist på inflyttande personer med rätt kompetens. Idag är verksamheten beroende av att bemanna med medarbetare från tex Östersund (15 – 20 mil enkel väg). Möjligheterna att ta in nyexaminerade sjuksköterskor är även begränsade då det är lång inskolningstid som förutsätter att verksamheten har erfaren personal på plats. Två nya medarbetare kan heller inte ha samma arbetspass på grund av avsaknad av ambulansrelaterade utbildningar och körutbildningar.

Arbetsgivaren behöver söka dispens då tillämpning av 20-timmarspass (undantag) resulterar i en förskjutning av passtiderna. Ytterligare en faktor som gör att det inte är en hållbar lösning beror på de långa pendlingsavstånden; vid beviljat undantag behöver medarbetare som bor långt från stationen behöva pendla lika många tillfällen då jour ej räknas som arbetstid. Konsekvensen av detta är att de utför lika många pass och pendlingar men har längre arbetspass på grund av jouren. Arbetsgivaren bedömer att med detta arbetssätt kommer man inte kunna leva upp till kraven i AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö och skapa en balans mellan arbete, fritid och familjeliv; arbetsgivaren förutsätter att en sådan balans är väsentlig för att kunna prestera i arbetet.

Arbetsgivaren ser stora svårigheter att lösa bemanningen till kommande sommarsäsong. Arbetsgivaren ser också svårigheter för vidare kompetensförsörjning då det lönetillägg för svårrekryterade stationer är under förändring. Verksamheten har individer som pendlar från andra län och oro finns för att dessa inte ser anledning till att fortsätta av ekonomiska skäl. Detta innebär att arbetsgivaren behöver söka dispens mellan 2027-01-01 – 2027-12-31 för att kunna fortsätta arbetet med kompetensförsörjning inom området.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-09-24 § 112 och föreslår regionstyrelsen
Ansökan om dispens från arbetstidsregler för ambulansverksamheten i Härjedalen skickas till Centrala parters arbetsnämnd.

En sjukresa är en resa som görs mellan en persons folkbokföringsadress och ett besök i sjukvården. Den är dock inte en del av vårdåtagande utan något som invånaren ansvarar för själv. Region Jämtland Härjedalen har det ekonomiska och administrativa ansvaret för sjukresor för patienter som är bosatta inom regionens område. I lag (1991:419) om reskostnadsersättning vid sjukresor står det vilka som har rätt till sjukreseersättning och vilka typer av besök som ger rätt till ersättning. Ersättningen för resekostnader beräknas enligt de grunder som regionfullmäktige beslutar. Nuvarande regelverk fastställdes av regionfullmäktige i juni 2022 (RS/307/2021). Det finns nu anledning att se över det.

Syftet med befintligt regelverk är att på ett tydligt sätt visa för invånare och medarbetare var gränserna går för användandet av samhällsbetalda resor och den bidragsgrund som folkbokförda i Region Jämtland Härjedalen har för resor till och från sina sjukvårdsbesök. Samtidigt ska regelverket hjälpa handläggare att tillämpa regelverket på ett likställt sätt och motverka godtycklighet.

Reseservice agerar förvaltningsorganisation för sjukresefrågor inom Region Jämtland Härjedalen, med uppdrag att avlasta vården från administrationen kring sjukresor vilket även innefattar budgetansvar samt säkerställande av en likställd bedömning- och beslutsprocess. Dock upplever handläggarna att regelverket kan vara otydligt i vissa avseenden. Invånare har i enskilda fall beskrivit negativa erfarenheter av hur reglerna har tillämpats. Vårdpersonal har upplevt utmaningar när de utanför sitt uppdrag hjälper patienter som är i behov av sjukresor. Därtill har flera politiska motioner och initiativärenden väckts med förslag om förändringar.

I Region Jämtland Härjedalen pågår också ett omfattande omställningsarbete av hälso- och sjukvården. Vården behöver bli mer lättnavigerad och nära patienten, i linje med den nationella omställningen mot God och nära vård som pågått sedan 2017. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar vård. Arbetet är omfattande och kommer att involvera all verksamhet inom hälso- och sjukvården. Ett nytt sjukvårdssystem innebär också nya resmönster inom regionen.

Sammantaget innebär detta ett behov av översyn av befintligt regelverk. Översynen ska leda till att skapa ett regelverk som är enklare att tillämpa, möjliggör individuell bedömning, matchar Reseservice uppdrag samt möter Region Jämtland Härjedalens pågående omställningsarbete av hälso- och sjukvården. Under arbetet med översynen är det viktigt att möjliggöra inspel från politiska partier.

Elin Hoffner (V) lämnade i mars 2026 in ett initiativärende om undantag i regelverket för sjukresor vid särskilda behov. Elin föreslår att regiondirektören får i uppdrag att utreda och ta fram förslag till vilka resor som kan berättiga till bidragsgrund för sjukresa mellan folkbokföringsadressen och av Region Jämtland Härjedalen hänvisad vårdinrättning. Förslagsställaren vill även att uppdrag skall ges till regiondirektören att ta fram förslag till beslut om tillägg i Regelverk och ersättningsgrunder för sjukresor till och från vård.

I lag (1991:419) om reskostnadsersättning vid sjukresor står det vilka som har rätt till sjukreseersättning och vilka typer av besök som ger rätt till ersättning. Ersättningen för resekostnader beräknas enligt de grunder som regionfullmäktige beslutar. Vad som är bidragsgrundande framgår i Region Jämtland Härjedalens regelverk för sjukresor, som i sin tur grundar sig på lagens föreskrifter.

För de som är folkbokförda i Region Jämtland Härjedalen och som besöker sjukvård inom den egna regionen gäller bidragsgrunden för de besök som personen blivit hänvisad till av regionens vårdgivare. Detta sker via en remiss. Remissen är en så kallad vårdbegäran och kräver ingen betalningsförbindelse, då det sker inom den egna regionen. Kravet för att göra detta remitterade vårdbesök bidragsgrundande är att besöket är sjukvårdande och inte förebyggande, samt att det gäller närmsta adekvata vård.

Befintligt regelverk tydliggör redan vilka resor som kan berättiga till bidragsgrund för sjukresa mellan folkbokföringsadressen och av Region Jämtland Härjedalen hänvisad vårdinrättning.

Nuvarande regelverk har dock i flera avseenden visat sig vara svårtolkat. Reseservice, som hanterar frågor och beställningar av sjukresor, avsätter mycket tid för att bedöma hur regelverket ska tillämpas i olika situationer. Regelverket har även mött kritik från både invånare och vårdpersonal. Samtidigt pågår inom Region Jämtland Härjedalen också ett omfattande omställningsarbete av hälso- och sjukvården. Målet är att skapa en långsiktig hållbar vård i linje med den nationella omställningen mot God och nära vård. Med anledning av detta kommer ett förslag att lyftas på regionstyrelsens sammanträde den 29 september 2026 (Dnr RS/658/2026) om att se över regelverket och ersättningsgrunder för sjukresor. Uppdraget ska slutredovisas till regionstyrelsen i maj 2026.

Via ett initiativärende (RS/610/2026) föreslår Magnus Rönnerfjäll (C) att Norrtåg AB får i uppdrag av Region Jämtland Härjedalen att samverka med andra operatörer om den kommande gränsöverskridande tågtrafiken mot Norge. Norrtåg AB ägs av de fyra nordligaste Regionerna och däribland Region Jämtland Härjedalen. Genom ägardirektivet styrs uppdraget för Norrtåg AB. I ägardirektivet finns samverkan med andra tågoperatörer angivet i uppdragsbeskrivningen.

För kännedom så arbetar Norrtåg AB med frågan om den gränsöverskridande trafiken i samverkan med andra tågoperatörer. Region Jämtland Härjedalen får en löpande återkoppling från Norrtåg AB i ärendet.

Förvaltningsrätten i Härnösand har inkommit med ett föreläggande i mål nr 2953-26 om att lämna in ett skriftligt svar till domstolen och tala om ifall Region Jämtland Härjedalen går med på eller motsätter sig det som begärs i överklagandet.

Målet gäller ett överklagande av regionfullmäktiges beslut 2026-06-16—17 § 87 Översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2027–2030 (RS/566/2024) från Vänsterpartiets fullmäktigegrupp genom Elin Hoffner. Klaganden yrkar att Förvaltningsrätten upphäver beslutet med stöd av 13 kap kommunallagen, då beslutet inte tillkommit i laga ordning.

Ett förslag till svar har upprättats inom sekretariatet. Region Jämtland Härjedalen motsätter sig att regionfullmäktiges beslut 2026-06-16—17 § 87 upphävs och framhåller att beslutet tillkommit i laga ordning.

Svaret ska lämnas senast en vecka efter nästkommande sammanträde.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att lämna synpunkter på rubricerad remiss. Stärkt läkemedelsförsörjning i samverkan är ett delbetänkande i utredningen Säkrare tillgång till läkemedel.

Tillgång till läkemedel är nödvändigt för en fungerande hälso- och sjukvård. Brist på läkemedel kan leda till allvarliga konsekvenser för patienters och vårdbehövande djurs liv och hälsa. Delbetänkandet omfattar två insatser i syfte att möjliggöra ytterligare åtgärder vid läkemedelsbrister, utöver de som möjligheter som redan finns.

Tvingande fördelning, retur och omfördelning av läkemedel

I bristsituationer behöver tillgängliga läkemedel användas där behoven är störst, och av den anledningen behöver det finnas möjlighet att fördela eller omfördela tillgängligt läkemedel till den vård som är prioriterad. Socialdepartementet har tidigare lämnat förslag på bestämmelser i Lagen om handel med läkemedel som ska ge förutsättningar för frivillig fördelning och omfördelning av läkemedel. Utredningens bedömning är att de allra flesta bristsituationer kan hanteras genom förebyggande insatser och frivillig samverkan, men att det kan uppstå situationer då det behöver gå att fatta beslut om tvingande fördelning, retur och omfördelning av läkemedel.

Utredningen föreslår därför ändringar i Lagen om handel med läkemedel som gör det möjligt att fatta tvingande beslut om fördelning, retur och omfördelning av läkemedel i sådana situationer. Omfördelning ska även kunna omfatta läkemedel på vårdenhet, vilket i nuläget inte är möjligt av författningsmässiga skäl. Läkemedelsverket föreslås vara den myndighet som får fatta beslut att läkemedel ska fördelas på ett visst sätt. Detta ska endast ske när det är brist eller risk för brist på ett läkemedel, läkemedlet behövs för vård som är nödvändig för människors eller djurs liv och hälsa, och frivilliga åtgärder inte antas vara tillräckliga.

Nationell inköpscentral för läkemedel

Utredningen föreslår också att inrätta en nationell inköpscentral för läkemedel, som ska samordna och genomföra inköp eller på annat sätt tillgängliggöra läkemedel för nationella behov. Det kan endast bli aktuellt när det är brist eller risk för brist på ett läkemedel, läkemedlet behövs för vård som är nödvändig för människors eller djurs liv och hälsa, och det krävs eftersom andra åtgärder för läkemedelsförsörjningen inte i tillräcklig utsträckning kan, eller inte förväntas kunna, säkerställa tillgång till läkemedlet. Socialstyrelsen föreslås ansvara för den nationella inköpscentralen. Så långt det är möjligt ska de läkemedel som köps in av den nationella inköpsfunktionen finansieras av den verksamhet som behöver dem.

Ett förslag till svar har tagits fram av Läkemedelsenheten. Vi ser positivt på utredningens förslag och välkomnar fler verktyg i arbetet vid läkemedelsbrister. Sannolikt är det väldigt sällan dessa åtgärder kommer behövas. Historiskt finns dock situationer där dessa åtgärder hade varit önskvärda, men där det då inte fanns juridiska och organisatoriska förutsättningar. Som ett exempel nämns den långvariga bristsituationen på Metalyse och Actilyse under åren 2022–2024, där regionen tvingades prioritera vilka enheter som fick tillgång till preparaten. Läkemedelsenheten anser att det är viktigt att lagligt utrymme skapas för att kunna agera snabbt och nationellt sammanhållet nästa gång en liknande situation uppstår.

Remissen ska besvaras senast 28 september men Region Jämtland Härjedalen har beviljats förlängd svarstid till 1 oktober varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Utredningen har haft i uppdrag att se över vissa frågor som rör läkemedelsförskrivningar, i syfte att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer.

I betänkandet finns förslag som syftar till att ge statliga myndigheter och regioner bättre förutsättningar för sin tillsyn och uppföljning av förskrivningen. Exempelvis:

• Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska få tillgång till ytterligare uppgifter från E-hälsomyndigheten för att bedriva en effektiv tillsyn.
• IVO ska tillfälligt kunna återkalla en yrkesutövares legitimation eller annan behörighet alternativt dra in eller begränsa behörigheten att förskriva läkemedel. Utredningen föreslår även sänkt beviskrav för att fatta beslut om interimistisk indragning eller begränsning av förskrivningsrätten.
• Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ska få tillgång till fler uppgifter för att utveckla sin tillsyn och uppföljning.
• Regionerna ska få tillgång till fler uppgifter gällande läkemedelsförskrivningar för att utveckla sin uppföljning.
• Verksamhetschefernas möjlighet att kontrollera läkemedelsförskrivningen inom den egna verksamheten förbättras.

Utredningen föreslår också att arbetsplatskoder byter namn till förmånskoder, och att det i Lagen om läkemedelsförmåner mm förtydligas när förmånskoder ska tilldelas samt att regionerna ska kunna återkalla koder om dessa förutsättningar inte är uppfyllda. Ett annat förslag är att en förskrivare på receptet endast får ange den förmånskod som denne blivit tilldelad eller anvisad. Vidare bedömer utredningen att regeringen bör ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att utreda möjligheten att koppla förskrivarkod till en eller flera förmånskoder, för att tekniskt hindra att förskrivare använder koder som de inte blivit tilldelade eller anvisade.

För Region Jämtland Härjedalen innebär utredningens förslag att regionens möjligheter att följa upp förskrivningar och ersättningsanspråk från öppenvårdsapoteken ökar. Att samhället stärker insatserna mot förskrivning och annan hantering av läkemedel som felaktigt belastar läkemedelsförmånerna kan leda till att regionens kostnader för läkemedelsförmånen minskar. Det förutsätter dock att de statliga myndigheterna och regionerna har utrymme att ta tillvara de möjligheter som utredningens förslag innebär. För Region Jämtland Härjedalen skulle en nationell datadriven analys av de statistikuppgifter som levereras vara av stort värde.

Ett förslag till svar har tagits fram av Läkemedelsenheten. Remissen ska besvaras senast 28 september men Region Jämtland Härjedalen har beviljats förlängd svarstid till 1 oktober varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remissen av promemorian En skyldighet för kommuner och regioner att anmäla anställda som är misstänka för brott.

I promemorian föreslås att föreskrifterna om åtalsanmälan i 22 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ska gälla även arbetstagare hos kommuner och regioner. Det innebär att kommuner och regioner ska vara skyldiga att till åtal anmäla den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott, om misstanken avser tagande av muta enligt 10 kap. 5 a § brottsbalken, grovt tagande av muta enligt 10 kap. 5 c § brottsbalken, tjänstefel eller grovt tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken, brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § första stycket brottsbalken, grovt brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § tredje stycket brottsbalken eller annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Regeringen har också föreslagit att skyldigheten fr.o.m. den 1 augusti 2026 även ska omfatta missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning enligt 20 kap. 2 § brottsbalken (prop. 2025/26:217). Förslaget syftar till att förhindra brottslighet i kommuner och regioner. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Konsekvenser för Region Jämtland Härjedalen
Förslaget om en anmälningsskyldighet innebär en skyldighet för regionen att anmäla vissa brott till åtal. Regioner är redan i dag skyldiga att enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna lämna uppgifter som behövs i deras verksamhet. Regioner är även skyldiga att säkerställa att det finns en intern kontroll som är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Kommuner och regioner har, i likhet med statliga myndigheter, en viktig roll i arbetet med att förhindra och bekämpa brott. Den nuvarande ordningen, där dessa inte omfattas av skyldigheten att anmäla arbetstagare som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott, innebär en omotiverad skillnad i lagstiftningen. Förslaget innebär att kommuner och regioner också får en skyldighet att anmäla vissa brott till åtal, på motsvarande sätt som redan i dag gäller för statliga myndigheter. Den föreslagna anmälningsskyldigheten gäller endast vid skälig misstanke och för vissa särskilt utpekade brott eller brott som kan antas leda till någon annan påföljd än böter.

Förslaget bedöms enbart innebära en begränsad inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Förslaget känns väl avvägt och bedöms i förlängningen kunna stärka kommunernas och regionernas arbete mot brottslighet. Det bedöms inte finnas några mindre ingripande åtgärder som är tillräckliga för att kunna uppfylla syftet med förslaget.

Med beaktande av detta uppskattas en anmälningsplikt för regioner innebära ca fyra gånger fler anmälningar per år. Eftersom förslaget endast medför marginella kostnader för regionen kommer det inte införas någon ekonomisk kompensation till följd av anmälningsskyldigheten.

Då Regioner redan idag är skyldiga att till åtal anmäla den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott samt att det inte bedöms att förslaget har ekonomiska eller annan större påverkan, föreslås att Region Jämtland Härjedalen ställer sig bakom förslaget.

Ett förslag till svar har upprättats inom HR-avdelningen med stöd av regionjurist. Remissen ska besvaras senast 10 oktober.

Den 1 januari 2026 trädde nya bestämmelser om hälso- och sjukvårdens beredskap i kraft genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Syftet med regeländringarna är att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att upprätthålla verksamheten vid fredstida krissituationer och under höjd beredskap.

För att stödja genomförandet av de nya bestämmelserna gav regeringen den 24 april 2025 Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda arbetet med att genomföra förslagen i lagrådsremissen Hälso- och sjukvårdens beredskap. Uppdraget innebär bland annat att Socialstyrelsen ska ta fram föreskrifter och annan vägledning i den utsträckning som behövs för tillämpningen av de nya reglerna, särskilt avseende vårdgivarnas skyldighet att erbjuda vård under fredstida krissituationer och under höjd beredskap.

Förslag till svar på remissen är framtaget av enheten Säkerhet och beredskap. Remissen ska besvaras senast 20 september men vi har beviljats förlängd svarstid till 1 oktober.

Mot bakgrund av att den ekonomiska uppföljningen för Region Jämtland Härjedalen under våren 2026 fortsatt visat på ett underskott för helåret har det bedömts nödvändigt att öka takten i genomförandet av beslutade åtgärder. Regionstyrelsen har därför löpande följt hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med de åtgärder nämnden beslutat om. Efter månadsrapporten per mars 2026 beslutade regionstyrelsen den 22 april 2026, § 58, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att säkerställa genomförandet av de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om för att nå en ekonomi i balans. För att stärka uppföljningen av åtgärdsarbetet och fullgöra regionstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet beslutades även att hälso- och sjukvårdsnämndens presidium löpande ska bjudas in till regionstyrelsen för att redovisa arbetet med åtgärderna samt deras resultat.

På regionstyrelsens möte i maj, § 73, hanterades också Regionstyrelsens uppsiktsplikt 2026. Regionstyrelsen beslutade i punkt 3 följande: Regionstyrelsen ska i enlighet med tidigare beslut under 2026 särskilt bevaka hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionstyrelsen ska fortlöpande ta del av skriftliga redovisningar av genomförda åtgärder, effekthemtagning och ekonomiska effekter inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt. Detta för att kunna snabbt agera och initiera ytterligare åtgärder om inte nämnden håller tillräckligt hög takt i arbetet med att fullfölja planerade åtgärder och hålla budget.

Vid regionstyrelsens möte i augusti, § 129, konstaterade styrelsen att åtgärderna för 2026 ännu inte har gett tillräcklig effekt för att säkerställa genomförandet av planerade åtgärder och gav hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att vid regionstyrelsens sammanträde i september 2026 särskilt redovisa:
a. De aktiviteter som genomförts och planeras för att minska personalkostnaderna, inklusive kostnader för hyrbemanning, samt vilka effekter dessa aktiviteter har gett eller förväntas ge.
b. vilka extra kostnader som uppstått till följd av sommarens personalbehov och hur de förhåller sig till åtgärderna.

I regionstyrelsens delårsrapportärende (RS/65/2026) noteras att det fortsatt finns osäkerhet kring om beslutade åtgärder kommer att ge den ekonomiska effekt som tidigare bedömts. Av nämndens delårsrapport framgår att åtgärder med status röd inte bedöms ge någon ekonomisk effekt under 2026. Åtgärder med gul och grön status måste ge ekonomisk effekt under året och behöver därför prioriteras och genomföras. Regionstyrelsen föreslår därför regionfullmäktige att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att genomföra dessa åtgärder 2026 samt att omgående påbörja arbetet med att identifiera och bereda ytterligare resultatförbättrande åtgärder inför 2027.

Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium har bjudits in till regionstyrelsens sammanträde den 29-30 september för att redovisa de aktiviteter som genomförts, vilka effekter de gett samt vilka extra kostnader som uppstått.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

En delårsrapport per augusti för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Rapporten innehåller en redovisning om måluppfyllelse, verksamhet och ekonomiskt utfall.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat efter finansiella poster till och med augusti 2026 var positivt och uppgick till 88 miljoner kronor. Det är 31 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på 57 miljoner kronor. Jämfört med samma period föregående år är resultatet tydligt bättre, då uppgick resultatet efter finansiella poster till -191 miljoner kronor. Verksamhetens resultat uppgick till -38 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor lägre än budgeterat resultat och även lägre än motsvarande period föregående år. Detta innebär att den tydliga förbättringen som skett på resultatet efter finansiella poster mot föregående år till största del förklaras av en bättre utveckling inom pensionsförvaltningen.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 130 miljoner kronor högre än föregående år vilket motsvarar en ökning med 3,3 procent.

Bruttokostnaderna har ökat med 138 miljoner kronor, vilket motsvarar en kostnadsökning på 2,9 procent.

Prognos
Utifrån de osäkerheter som föreligger i omvärlden är det fortsatt svårt att lämna en säker helårsprognos. Vid rapportens avlämnande bedöms helårsprognosen efter finansiella poster kunna förbättras något till minus 140 miljoner kronor. Prognosen bygger på att planerade åtgärder genomförs och får den effekt som anges i respektive nämnds verksamhetsplan. Samtidigt är en stor del av den ekonomiska effekten av åtgärderna förlagd till årets senare del, vilket innebär en risk för att full effekt inte uppnås under 2026. Prognosen förutsätter även att den positiva utvecklingen på de finansiella marknaderna i huvudsak består.

Likviditet
?Regionens likviditet har påverkats negativt av de underskott som ackumulerats under åren 2023 till 2025, vilket innebär att den ingående skulden för året uppgår till 490 miljoner kronor. Av finansieringsbudgeten i Regionplan med budget 2026–2028 framgår att en upplåning om 150 miljoner kronor planeras under 2026. Om hela det planerade beloppet lånas upp kommer skulden till Kommuninvest att uppgå till 640 miljoner kronor vid årsskiftet.

Måluppfyllelse
Av de åtta prioriterade målen bedöms ett ej vara uppnått och resterande sju vara delvis uppnådda. Till dessa mål har sammanlagt 30 uppdrag kopplats till regionstyrelsen och nämnderna, samtliga bedöms vara pågående enligt plan.

De kortsiktiga nyckeltalen omfattar fem finansiella mål. Av dessa bedöms två vara uppnådda, ett delvis uppnått och två inte uppnådda. De finansiella mål som inte uppnås är Netto- och bruttokostnadsutveckling som båda överstiger målet vilket sätter ytterligare press på de åtgärder som planerats av verksamheterna.

Balanskrav och resultatförbättrande åtgärder
Region Jämtland Härjedalen har under 2024 och 2025 åberopat synnerliga skäl för att besluta om negativa budgeterade resultat. Bakgrunden var bland annat de kraftigt ökade pensionskostnaderna och bedömningen att en alltför snabb ekonomisk anpassning skulle kräva omfattande tillfälliga neddragningar i verksamheten. Den långsiktiga ekonomiska planen innebär samtidigt att kostnadsutvecklingen behöver anpassas och att verksamhetsförändringar och resultatförbättrande åtgärder behöver genomföras för att regionen över tid ska nå en ekonomi i balans.

Hälso- och sjukvårdsnämnden står för den största ekonomiska utmaningen. Regionfullmäktige beslutade i juni 2026, § 76, att ”Hälso- och sjukvårdsnämnden tillåts gå med underskott på 400 miljoner kronor under 2026 men ska eftersträva obalans i budget på den absolut lägsta möjliga nivån som det går”. Den aktuella helårsprognosen uppgår till ett underskott i intervallet 400-550 miljoner kronor. Detta innebär en risk för att underskottet överstiger den nivå som regionfullmäktige tidigare godkänt. 

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan innehåller resultatförbättrande åtgärder om sammanlagt 216 miljoner kronor. Åtgärderna är en förutsättning för att begränsa underskottet, men uppföljningen till och med augusti visar att den ekonomiska effekten hittills inte har nått den nivå som krävs.

Den uppdaterade bedömningen i samband med delårsrapporten visar att 57 procent av åtgärderna bedöms gå enligt plan. För en betydande del av resterande åtgärder är effekthemtagningen osäker eller försenad och 18 procent av åtgärderna bedöms inte kunna uppnås under 2026. Flera åtgärder förväntas dessutom få ekonomisk effekt först under årets fjärde kvartal. Sammantaget finns därför en betydande risk för att den planerade resultatförbättringen om 216 miljoner kronor inte realiseras under året.

Regionstyrelsens delårsrapport
Regionstyrelsen redovisar i sin delårsrapport en positiv budgetavvikelse om 266 miljoner kronor för perioden januari–augusti.

Regionstabens intäkter överstiger budget med 40 miljoner kronor, främst till följd av högre försäljning från förråd och hjälpmedel samt högre statsbidrag.

Kostnaderna är 214 miljoner kronor lägre än budget. Den positiva avvikelsen förklaras framför allt av lägre pensionskostnader inom regiongemensamt. Pensionskostnaderna bygger dock på externa prognoser och avvikelsen kan därför förändras under året. Även personalkostnaderna är lägre än budget, vilket delvis förklaras av genomförda omstruktureringar och avveckling av tjänster inom regionstaben. Därutöver bidrar lägre kostnader för fastigheter, konsulter, programvara och datautrustning till den positiva avvikelsen. Den högre försäljningen från förråd och hjälpmedel medför samtidigt högre kostnader för sålda varor.

Sammantaget redovisar regionstaben en positiv nettokostnadsavvikelse om 254 miljoner kronor.

Vårdval redovisar en positiv budgetavvikelse om 12,3 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av att avsatta medel inom Hälsoval för bland annat AT- och ST-läkare, PTP-psykologer och riktade hälsosamtal inte har nyttjats i budgeterad omfattning. Även privata vårdgivare redovisar en positiv avvikelse, främst till följd av färre fysioterapi besök än budgeterat. Inom beställartandvården är kostnaderna lägre än budget, bland annat för nödvändig och särskild tandvård samt barntandvård.

Sammanfattning
Regionstyrelsen leder och samordnar arbetet i Region Jämtland Härjedalen och har det övergripande ansvaret för ekonomin och de personalpolitiska frågorna. Tillsammans med övriga nämnder ska styrelsen se till att den viljeinriktning och de politiska mål som regionfullmäktige beslutat om genomförs.

Det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen är fortsatt mycket ansträngt. Åren 2023 och 2024 präglades av stora underskott, bland annat till följd av kraftigt ökade pensionskostnader. För 2026 har regionen budgeterat ett nollresultat, men den aktuella helårsprognosen är fortsatt negativ och innebär därmed en betydande avvikelse från budget.

Samtidigt har resultatet påverkats positivt av utvecklingen inom regionens kapitalförvaltning och av högre intäkter från riktade statsbidrag än budgeterat. Dessa faktorer förbättrar det redovisade resultatet men förändrar inte i motsvarande grad den underliggande kostnadsutvecklingen i verksamheten.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2026, § 76, att ”Hälso- och sjukvårdsnämnden tillåts gå med underskott på 400 miljoner kronor under 2026 men ska eftersträva obalans i budget på den absolut lägsta möjliga nivån som det går”. Den aktuella helårsprognosen uppgår till ett underskott i intervallet 400-550 miljoner kronor. Detta innebär en risk för att underskottet överstiger den nivå som regionfullmäktige tidigare godkänt.

Uppföljningen visar samtidigt att beslutade åtgärder ännu inte har gett den ekonomiska effekt som krävs och att en betydande del av åtgärdsplanens effekter är osäkra eller bedöms inte kunna uppnås.

Regionstyrelsen gav 2026-08-25 §129 följande uppdrag:
Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att vid regionstyrelsens sammanträde i september 2026 särskilt redovisa:

• De aktiviteter som genomförts och planeras för att minska personalkostnaderna, inklusive kostnader för hyrbemanning, samt vilka effekter dessa aktiviteter har gett eller förväntas ge.

• vilka extra kostnader som uppstått till följd av sommarens personalbehov och hur de förhåller sig till åtgärderna.

Regionstyrelsen har tagit del av återredovisningen från hälso- och sjukvårdsnämnden och noterar att det fortsatt finns osäkerhet kring om beslutade åtgärder kommer att ge den ekonomiska effekt som tidigare bedömts. Av delårsrapporten framgår att åtgärder med status röd inte bedöms ge någon ekonomisk effekt under 2026. Åtgärder med gul och grön status måste ge ekonomisk effekt under året behöver därför prioriteras och genomföras.

Ett förslag till Policy för digitalisering och AI har tagits fram. Policyn anger Region Jämtland Härjedalens övergripande värderingar, inriktning och förhållningssätt för arbetet med digitalisering och artificiell intelligens (AI) och ska utgöra grund för styrning, prioritering och utveckling inom området.

Digitalisering och AI är strategiskt viktiga förutsättningar för att möta framtida utmaningar kopplade till demografisk utveckling, kompetensförsörjning, ekonomi samt ökade krav på kvalitet, tillgänglighet och service. Policyn tydliggör Region Jämtland Härjedalens ambition att tillvarata digitaliseringens och AI:s möjligheter på ett samordnat, säkert och ansvarsfullt sätt.

Policyn fastställer grundläggande principer för Region Jämtland Härjedalens arbete och anger att digitalisering och AI ska bidra till verksamhetsutveckling, effektiv resursanvändning och hållbar utveckling. Arbetet ska genomföras med beaktande av informationssäkerhet, dataskydd, rättssäkerhet och etiska principer. Policyn ska ligga till grund för kommande mål, riktlinjer och handlingsplaner inom området.

Insatser som följer av policyn hanteras inom ramen för ordinarie planerings- och budgetprocesser.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har gemensamt sett behov av att förenkla, tydliggöra och stärka den regionala samverkansstrukturen inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Regionens samverkansråd (RSR) beslutade 2025 om inriktning för en ny samverkansstruktur och gav parterna i uppdrag att ta fram former för etablering.

Ett förslag till överenskommelse om ny regional samverkansstruktur har tagits fram. Den föreslagna strukturen bedöms skapa förbättrade förutsättningar för gemensamt ansvarstagande, mer effektiv samverkan och bättre planering på länsnivå. Genom färre och tydligare arenor stärks förutsättningarna att gå från dialog till beslut och genomförande, med invånarnas behov som utgångspunkt. Strukturen bygger på två övergripande arenor:

• Politisk arena för hälsa, stöd och utveckling, PaHSU - för gemensam inriktning, prioritering och uppföljning, samt
• Tjänstepersonsarena för hälsa, stöd och utveckling, TaHSU - för strategisk beredning, samordning och genomförande.

Överenskommelsen syftar till att skapa en sammanhållen, handlingsinriktad och långsiktigt hållbar samverkan med tydlig ansvarsfördelning och systematisk uppföljning. Stödjande funktioner såsom samverkansledare, koordinatorer och arbets-/beredningsgrupper kopplas till strukturen vid behov, och överenskommelsen reglerar även ärendegång, dokumenthantering, uppföljning samt principer för ansvar och gemensamma kostnader.

I samband med att överenskommelsen om regional samverkansstruktur antas avvecklas samverkansarenorna Sociala vård och omsorgsgruppen, SVOM, och Barnarenan.

Sociala vård och omsorgsgruppen, SVOM, behandlade ärendet 2026-06-01 § 16 och rekommenderar Jämtlands gymnasieförbund, Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att godkänna överenskommelsen om regional samverkansstruktur avseende skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) är ett kommunalförbund med de fyra nordligaste länen som medlemmar med uppgift att bidra till att tillgängliggöra musikteater, dans och opera i hela norra Sverige. Detta gör NMD genom att administrera bidrag och koordinera turnéverksamhet, samt att bidra med övergripande perspektiv på geografisk spridning. NMD finansieras av de i kommunalförbundet ingående medlemmarna. Finansieringen består av statliga medel via kultursamverkansmodellen samt via regionala verksamhetsbidrag. Det regionala verksamhetsbidraget uppgår till 230 000 kronor per medlemsregion och finansierar driften av verksamheten. Under 2025 omsatte kommunalförbundet ca 12,9 miljoner konor. Kommunalförbundet NMD styrs idag av ett förbundsfullmäktige och en styrelse. Förbundsstyrelsen består av 5 ledamöter och 4 ersättare och förbundsfullmäktige 8 ledamöter samt 8 ersättare. Förbundets personal består av 60% koordinatorstjänst.

Under våren 2026 föreslog Region Västerbotten NMD:s förbundsstyrelse att inleda en process för en reviderad förbundsordning där förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse ersätts med en förbundsdirektion. Den huvudsakliga motiveringen är att skapa en administrativ och politisk struktur som bättre motsvarar behoven hos ett kommunalförbund med få medlemsregioner. I en direktionsmodell ska varje medlemsregion finnas representerad i direktionen, som utgör både styrelse och beslutande församling.

De huvudsakliga förändringarna som följer av förändringen av förbundsmodell är att:

• förbundsstyrelsen och förbundsfullmäktige ersätts med en förbundsdirektion som antar rollen som både styrelse och fullmäktige,
• samtliga medlemmar representeras i förbundsdirektionen med ledamöter som hämtas från medlemmarnas förbundsfullmäktige,
• medlemmarnas fullmäktige ska årligen besluta i frågan om ansvarsfrihet för direktionen samt
• att förbundets revisorer årligen ska avge revisionsberättelse till medlemmarnas fullmäktige.

Ett förslag till ny förbundsordning har tagits fram av NMD med stöd av Region Västerbotten som också hållit i den politiska dialogen rörande förslaget mellan medlemregionerna. Förbundsordningen ska godkännas i samtliga medlemsregioners fullmäktige innan den träder i kraft. Region Jämtland Härjedalen har tagit del av förslaget på ny förbundsordning för NMD. Förslaget föreslås ändras i punkten §4 Förbundsdirektionen i enlighet med det reviderade förslaget till förbundsordning. Region Jämtland Härjedalen anser att förbundets direktion ska bestå av totalt 8 ledamöter med lika många ersättare, och att ordförande ska utses inom direktionen.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2026-09-22 § 108 och föreslår regionfullmäktige att godkänna reviderat förslag till ny förbundsordning för Norrlands nätverk för musikteater och dans.

Den regionala transportplanen för 2022-2033 har reviderats med utgångspunkt från ”Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur” samt Regeringens direktiv LI2025/00640. Den nya planen omfattar åren 2026-2037. Den regionala transportplanen syfte är att fördela den ekonomiska ramen tilldelad av regeringen på de infrastrukturinvesteringar som anses ge bäst regional nytta och bidra till att den regionala utvecklingsstrategin samt de transportpolitiska målen, inklusive klimat- och miljömålen, nås. Planen ska vara ett verktyg för att skapa attraktiva och trygga livsmiljöer i Jämtlands län.

Den regionala transportplanen var ute på remiss under perioden 250918 till 251114. Efter remisstiden reviderades/kompletterades planen med utgångspunkt från inkomna synpunkter och planförslaget beslutades därefter i RUN den 16 december 2025 inför regeringens beslut.

Den 24 april 2026 beslutades den Regionala transportplanen och dess ekonomiska ramar av regeringen (LI2023/00651, LI2023/00732, LI2023/01555 m.fl). I samband med beslutet justerades tilldelningen upp med ca 2 mkr för tidsperioden 2026-2037, detta har uppdaterats i den slutliga versionen av planen. I övrigt har inga justeringar gjorts sedan beslutet i december 2025.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2026-09-22 § 106 föreslår regionfullmäktige att den Regionala transportplanen för Jämtlands län 2026-2037 fastställs.

Region Jämtland Härjedalen har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) ansvar för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Lagen ställer också ett antal krav på programmet, både på innehållet och processen. Programmet ska ange mål för den regionala kollektivtrafiken och beskriva den långsiktiga inriktningen för kollektivtrafikens utveckling i länet. I februari 2025, § 6, beslutade kollektivtrafiknämnden att påbörja arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2027–2033.

I enlighet med lagstiftningens krav har samråd och remiss genomförts med kommuner, angränsande regionala kollektivtrafikmyndigheter, myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag, näringsliv och andra berörda aktörer. Totalt inkom 17 yttranden från bland annat kommuner, regioner, universitet, intresseorganisationer och företrädare för besöksnäringen. Den samlade bilden från remissförfarandet är att det finns ett brett stöd för programmets övergripande inriktning och strategiska vägval.

Inkomna synpunkter har sammanställts och hanterats i en samrådsredogörelse. Remissynpunkterna har främst avsett behov av förtydliganden och kompletteringar kring tillgänglighet, samverkan, ansvarsfördelning, uppföljning och kollektivtrafikens roll i samhällsplaneringen. Med anledning av remissvaren har ett antal revideringar och förtydliganden gjorts i programmet. Den strategiska inriktningen har däremot inte förändrats.

Trafikförsörjningsprogrammets bilagor kan behöva uppdateras under programmets giltighetstid. Därför föreslås att revidering av programmets bilagor, eller beslut om ytterligare bilagor, delegeras till kollektivtrafiknämnden.

Uppföljning av programmet, med fokus på målen och åtgärder, ska ske årligen. En gång om året ska också en samlad rapport om den allmänna trafikplikten publiceras, enligt EU:s kollektivtrafikförordning artikel 7.1.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 23 september 2026, § 54, och föreslår regionfullmäktige:

1. Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Jämtland Härjedalen 2027–2033 antas.
2. Revidering av trafikförsörjningsprogrammets bilagor samt beslut om ytterligare bilagor delegeras till kollektivtrafiknämnden.

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – har en gemensamt beslutad taxa och ett gemensamt biljettutbud för resor över länsgräns. Principerna för Norrlandsresans taxa beslutades av regionfullmäktige 2015-06-17, § 70 (RUN/606/2015). Norrlandsresans taxa regleras inför årsskiftet varje år och följer index-utvecklingen i trafikavtalen. Under de fyra senaste åren har beslut om avsteg från taxan fattats (RS/534/2022) (RS/658/2023) (RS/651/2024) (RS/957/2025).

Med anledning av att avsteg från gällande taxa gjorts vid upprepade tillfällen beslutade kollektivtrafiknämnden, vid sammanträdet den 26 oktober 2023 (§ 72), att ge regiondirektören i uppdrag att tillsammans med övriga norrlandslän se över hanteringen av Norrlandsresans taxa samt att utreda hur framtida avsteg bör hanteras. Uppdraget återrapporterades till kollektivtrafiknämnden under hösten 2024 och hösten 2025 och summeras nedan.

Region Jämtland Härjedalen har, tillsammans med övriga norrlandslän, påbörjat denna översyn. En dialog har etablerats mellan länen kring prissättning och tillgängliggörande av resor över länsgränser. Trots detta har ännu ingen ny modell för hanteringen av Norrlandsresans taxa fastställts. Arbetet fortsätter i takt med införandet av det nya biljettsystemet och anpassningen till den nationella BoB-standarden (Biljett och Betalsystem), samt lanseringen av nya priser och biljetter.

Parallellt bedömer Region Jämtland Härjedalen att frågan behöver utredas vidare, eftersom Norrlandsresans taxestruktur bygger på en egen modell som avviker från de principer som tillämpas inom BoB-standarden. Detta medför bland annat begränsade möjligheter till integration med digitala försäljningskanaler, såsom Resplus, samt försvårar samverkan med andra aktörer som anslutit sig till BoB. Avvikelsen innebär även utmaningar för en enhetlig zonstruktur och den tekniska modularisering som regionen redan har påbörjat och avser att vidareutveckla i samband med införandet av ett nytt biljett- och betalsystem. Upphandling av detta system pågår och planerad driftsättning är 2027.

Mot denna bakgrund föreslås att ett eventuellt beslut om ny modell för hanteringen av Norrlandsresans taxa behandlas av kollektivtrafiknämnden under första halvåret 2027.

Under perioden 2023 till 2026 har indexutvecklingen enligt den beslutade indexkorgen varit förhållandevis låg, vilket resulterat i taxeuppräkningar om 3,5 procent inför 2025 respektive 3,0 procent inför 2026. Med anledning av detta har gemensamma överväganden gjorts inom samarbetet avseende nivåerna för uppräkning av Norrlandsresans taxa. Inför 2027 har Region Västerbotten presenterat ett förslag om att höja Norrlandsresans taxa med 2% procent. För att den föreslagna uppräkningen ska kunna genomföras krävs, i enlighet med gällande samarbetsformer, att samtliga län inom Norrlandsresan fattar motsvarande beslut.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 23 september 2026, § 53, och beslutade för egen del:
1. Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med övriga norrlandslän se över beslutad hantering av Norrlandsresans taxa samt hur eventuella framtida avsteg från denna ska hanteras. Uppdraget ska återrapporteras till nämnden under 2027, samt

2. Kollektivtrafiknämnden föreslår regionfullmäktige
a. Region Jämtland Härjedalen gör ett avsteg från beslutad hantering av Norrlandsresans taxa genom att höja taxan med 2% från och med 2027-01-01.

b. Beslutet gäller under förutsättning att övriga parter inom Norrlandsresesamarbetet fattar motsvarande beslut.

Det har inkommit ett medborgarförslag som innebär att Region Jämtland Härjedalen tillsammans med berörda aktörer ska genomföra en förstudie om möjligheterna att införa bärplansbåt på Storsjön. Förslagsställaren lyfter bland annat kortare restider, minskad klimatpåverkan, förbättrad tillgänglighet till målpunkter runt Storsjön samt potential för ökad turism.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på initiativ som bidrar till utveckling av hållbara transporter och som kan stärka tillgängligheten i länet. Tekniken med elektriska bärplansbåtar är intressant och följs med intresse i de försök och verksamheter som pågår på andra håll i landet.

Förutsättningarna i Jämtlands län skiljer sig dock väsentligt från de områden där bärplansbåtar idag prövas. Region Jämtland Härjedalen bedriver i dagsläget ingen kollektiv sjötrafik och det finns inte heller något identifierat resandeunderlag som motiverar investeringar i sådan trafik. För att etablera båttrafik krävs inte bara investeringar i fartyg utan även kostnader för infrastruktur, drift, underhåll, bemanning och trafikledning.

Region Jämtland Härjedalens bedömning är att det potentiella resandet på Storsjön i nuläget inte är tillräckligt omfattande för att motivera de kostnader som en förstudie och ett eventuellt införande av bärplansbåtstrafik skulle innebära. De exempel som lyfts från Stockholmsområdet bygger på helt andra befolknings- och resandeförutsättningar än de som råder kring Storsjön.

Mot denna bakgrund bedömer Region Jämtland Härjedalen att det i dagsläget inte är aktuellt att genomföra en förstudie avseende bärplansbåtstrafik på Storsjön. Förslaget bedöms kunna utgöra en möjlig framtida utvecklingsidé om förutsättningarna för sjöburen kollektivtrafik skulle förändras.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 23 september 2026, § 52, och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Ann-Sofie O’Dwyer och Marie-Louise Oscarsson (båda C) föreslår i en motion en väg in för 65+ i primärvården. Förslaget är att alla hälsocentraler fördelar en distriktsskötersketjänst som i planerad verksamhet vänder sig till målgruppen 65+ via ett telefonnummer till funktionen. Telefonnumret ska inte gälla för akuta ärenden.

Inom primärvården finns många prioriterade utvecklingsområden, däribland ”Utvidgad primärvård”, med vissa variationer mellan hälsocentralerna. Gemensamt för konceptet är att kontinuitet är den viktigaste faktorn. Detta skapar trygghet och förtroende hos patienten, och minskar (enligt forskning) akuta kontakter och behov av sjukhusvård. Målet med utvidgad primärvård är att genom ett konkret personcentrerat arbetssätt kring de sköraste invånarna, kunna ge ökad tillgänglighet, ökad trygghet och ökad patientkännedom oavsett ålder. Detta ska ske genom utsedd fast vård- och läkarkontakt. Arbetet ska underlätta för patienten, anhöriga och samarbetspartners (slutenvården, ambulansen, kommunen etc) genom en tydlig planering för patienten. Detta leder till en utökad möjlighet för dialog om den gemensamma planen för patienten. Inom konceptet (som också kan omfatta hemsjukvårdsanslutna patienter) bedöms patientens behov utifrån ett antal punkter:

• Huruvida ett omfattande omsorgsbehov (inklusive anhörigvård) och/eller stöd i läkemedelshantering föreligger.
• Om den fysiska rörligheten är nedsatt och det finns svårigheter att ta sig till hälsocentral.
• Om en bedömning ger värde 4 eller högre på den kliniska skörhetsskalan Clinical Frailty Scale (som också används vid bedömning av hemsjukvårdsbehov).
• Nylig fallhändelse i eller utanför hemmet (som inte nödvändigtvis har krävt vård)
• Om oro har väckts kring vårdsituationen, exempelvis från anhöriga, via Trygg och säker hemma eller andra vårdinstanser.
• Om det finns flera kroniska diagnoser såsom diabetes, KOL, hjärtsvikt, kronisk ischemisk hjärtsjukdom, njursvikt, stroke, kognitiv svikt, psykiatrisk sjukdom eller behov av palliativ vård.
• Om patienten varit inlagd på sjukhus de senaste tre månaderna, eller har haft återkommande akutbesök/sjukhusinläggningar/ambulanslarm eller har många läkarbesök på mottagning(ar) senaste året, eller varit högfrekvent kontaktsökande.

Om fler än två till tre kriterier uppfylls ger det stöd för anslutning till utvidgad primärvård, men det är alltid den samlade bilden som avgör. Anslutning sker enligt behovsprincipen, och kronologisk ålder är vare sig automatiskt kvalificerande eller diskvalificerande för att anslutas till utvidgad primärvård. Detta arbetssätt säkerställer en kostnadseffektiv organisering av hälso- och sjukvården, och säkerställer att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens krav.

Primärvårdens uppdrag är att hålla god tillgänglighet oavsett ålder. Hälsocentralerna bör därför inte organiseras specifikt utifrån ålder, utan generellt arbeta för att identifiera de patienter som har störst behov och genom preventiva insatser stötta dem. Det bedöms därför vara mer ändamålsenligt att fortsätta utveckla konceptet med utvidgad primärvård.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-09-24 § 115 och beslutade att motionen ska anses besvarad.

Robert Hamberg (M) föreslår i en motion en bättre övergång mellan BUP och VUP. Hamberg föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda hur en flexibel övergång mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin kan utformas för att förbättra kontinuiteten i vården och skapa bättre förutsättningar för vuxna patienter.

Inom sjukvården sker bytet från barnsjukvården till vuxensjukvården generellt vid 18-årsdagen. Detta gäller också i Region Jämtland Härjedalen, när man som patient på Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) skall överföras till Vuxenpsykiatrin (VUP). Precis som motionen beskriver infaller 18-årsdagen under en period i livet då många förändringar sker samtidigt. Man blir myndig, gymnasieutbildningen är i sitt slutskede och man är på väg att flytta till eget boende. I Jämtlands län är det dessutom inte ovanligt att man redan under gymnasietiden flyttar till eget boende på grund av långa avstånd till utbildningsorterna.

Överföring till specialiserad sjukvård som VUP sker i regel genom remiss. Remissen säkerställer att relevant bakgrundsinformation blir känd för remissmottagaren samt att remittenten får bekräftelse på att remissen accepterats och att vården därmed kan fortsätta med säkerställt patientansvar. Dock är det så att långa väntetider kan försvåra en sömlös övergång. Likaså kan det ju förhålla sig som så att den vård som är pågående vid 18-årsdagen inte lämpar sig för ett avslut och en remittering vid precis den tidpunkten.

För att möjliggöra en bra övergång finns en samverkansrutin mellan BUP och VUP sedan ett antal år tillbaka. I rutinen står det att VUP kan ta emot en remiss från 17 år och 9 månader samt att BUP skall fortsätta pågående vård fram till 18 år och 3 månader. Denna flexibilitet i åldersgränser syftar till att minska antalet ungdomar som får byta vårdkontakter i samband med 18-årsdagen. Man kan såklart tänka sig ännu vidare åldersramar. Dock finns ett prejudicerande fall i Region Jämtland Härjedalen från IVO, där IVO kritiserat BUP för att ha gett vård efter 18-årsdagen. Detta då ansvarig läkare var specialist inom barn och ungdomspsykiatri och inte vuxenpsykiatri. De läkare som arbetar inom BUP är specialister inom barn- och ungdomspsykiatri, inte inom vuxenpsykiatri. Den kritiken får man dock väga mot patientsäkerhetsriskerna att byta vårdkontakter under pågående utredning eller behandling. Rutinen säger också att patienten kan tillgodoräkna sig väntetid till utredningar vid övergång från BUP till VUP.

Neuropsykiatriska utredningar har ofta längre väntetider och detta syftar till att undvika dubbla väntetider. För ADHD patienter finns också ett specifikt avsnitt som skall säkerställa att ingen ska riskera avbrott i sin läkemedelsbehandling. För patienter som kommer sent vid 17-årsåldern till BUP och där man gör bedömningen att vårdtiden kommer vara mycket lång, exempelvis psykospatienter, finns möjlighet för BUP att överremittera patienten en bit innan 17 årsdagen. Vid samtliga överremitteringar kan BUP begära överföringsmöten med patient, BUP och VUP som deltagare. Detta för att underlätta övergången och etablerandet av nya vårdkontakter på VUP.

När det gäller ätstörningsvården så kommer BUP och VUP:s ätstörningsverksamheter att samlokaliseras i de nya lokalerna i Getingen (fd Jämtkrafts lokaler vid Östersunds sjukhus). Målet är att kunna erbjuda en åldersintegrerad ätstörningsvård. Ätstörningsbehandling har ofta långa vårdtider varför detta skulle vara av särskilt stort värde i de verksamheterna. BUP har en mer familjebaserad ätstörningsvård medan VUP har mer av individualiserad KBT-baserad vård. Det är tänkbart att vissa ungdomar som bor hemma efter 18-årsdagen skulle vara betjänt av en mer familjebaserad vård och att andra äldre ungdomar under 18 år skulle föredra och vara mer betjänt av en individualiserad vård som tillhandahålls av personal inom VUP.

Under 2025 gav Sociala vård- och omsorgsgruppen, SVOM, företaget Sirona i uppdrag att utreda vården för unga kring 18 år med psykisk ohälsa. Uppdraget slutrapporterades under våren 2026 (Dnr RS/357:2/2026). Under 2025 och 2026 har Region Jämtland Härjedalen fått statliga stimulansmedel för att arbeta med förbättrade övergångar. Under 2025 arbetade BUP och VUP med att förbättra samverkansrutinen men även med att genomföra en förstudie kring samlokalisering i Getingen. Under 2026 finns planer på att avdela en personalresurs för att under 2026 och 2027 arbeta vidare med frågan om förbättrade övergångar. I det arbetet tas rekommendationerna i Sironas rapport med. Likaså involveras även primärvården i det arbetet, då huvuddelen av BUP:s patienter överförs till hälsocentralerna. Det lokala programområdet (LPO) för psykisk hälsa i kunskapsstyrningsorganisationen involveras vid behov i arbetet. På så sätt involveras även kommunerna och brukarorganisationerna i arbetet.

I lagrådsremissen gällande samsjuklighetsutredningen finns förslag på förbättrad samordning för personer med komplexa vårdbehov. En hel del av patienter som förs över från BUP till VUP ingår i de grupper som beskrivs i lagrådsremissen. Det är därför av vikt att region och kommunerna tillsammans omsätter kommande lagändringar på ett tillfredställande sätt. Om så sker kan det också medföra förbättrade övergångar från BUP till både VUP, Primärvårdens hälsocentraler och de kommunala insatserna som finns för de över 18 år.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-09-24 § 116 och beslutade att motionen ska anses besvarad.

Robert Hamberg (M) har inkommit med en motion om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett etiskt prioriteringsråd. Motionen fördelades vid fullmäktiges sammanträde den 29 april 2026 till regionstyrelsen.

Motionären framhåller att hälso- och sjukvårdens ökande utmaningar i form av begränsade resurser, demografiska förändringar och en snabb medicinsk utveckling medför behov av tydliga, transparenta och etiskt förankrade prioriteringar. Ett etiskt prioriteringsråd är, enligt motionären, tänkt att utgöra ett stöd för såväl politiker som tjänstepersoner.

Hälso- och sjukvården har tidigare sett över möjligheterna att inrätta ett etiskt råd/ närverk på tjänstepersonsidan för att systematiskt kunna hantera etiska frågor. Av olika orsaker har planerna inte kunnat realiseras. I sammanhanget ska det dock nämnas att etiska frågor ändå ofta berörs i hälso- och sjukvårdens interna arbete, t ex i kopplingen till prioriteringar i krig och fredstida katastrofer. I och med att hälso- och sjukvården står inför omfattande omställningsinsatser kan det dock vara av värde att det förtydligas hur etiska diskussioner kan kanaliseras framgent.

Förutom motionärens förslag finns skäl att beakta ytterligare några faktorer. Det är av värde att motionärens föreslagna analys av erfarenheter från andra regioner och relevanta verksamheter tillmäts stor betydelse. Slutligen bör det dessutom inventeras vilka befintliga forum i den politiska organisationen (och i tjänstepersonsorganisationen) som skulle kunna utgöra forum för etiska prioriteringar, utan att ett dedikerat råd inrättas. Motionen bör således bifallas, med tillägget att utredningens uppdras vidare ramar jämfört med motionärens förslag.

Johannes Andersson (C) inkom den 16 juni 2026 med en motion om att utveckla kollektivtrafiken till länets fjälldestinationer. Motionen innehåller förslag om att ta fram en strategi för förbättrade kollektiva transportlösningar till fjällområdena, stärka samverkan med kommuner, näringsliv och andra aktörer, förbättra kollektivtrafiken över läns- och nationsgränser, utreda anropsstyrda och innovativa mobilitetslösningar samt förbättra samordningen mellan tåg-, buss- och flygtrafik.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan i dagsläget med dessa frågor inom ramen för den ordinarie trafikplaneringen, trafikförsörjningsprogrammet och de återkommande samråden med länets kommuner och andra berörda aktörer. Dialog förs löpande med kommuner, besöksnäring och destinationer kring utveckling av kollektivtrafiken och tillgängligheten till olika delar av länet.

Utvecklingen av kollektivtrafiken behöver samtidigt ske med utgångspunkt i Region Jämtland Härjedalens ansvar enligt kollektivtrafiklagen och de ekonomiska och praktiska förutsättningar som finns. Prioritet ges i första hand till de starkaste resandestråken samt resor för arbete och studier. Uppdraget omfattar även att främja förutsättningarna för taxinäringen, vilket behöver beaktas vid utveckling av nya trafiklösningar.

Uppdraget kan delvis utföras i samverkan med privata aktörer, exempelvis destinationsbolag och företag inom besöksnäringen såsom SkiStar. Dessa aktörer kan bidra med samverkan, medfinansiering och utveckling av kompletterande transportlösningar, medan Region Jämtland Härjedalen fortsatt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken.

Det pågår ett fortlöpande arbete med att utveckla trafiken där det finns förutsättningar för ett hållbart resande. Ett exempel är trafiken till Vålådalen där tidigare anropsstyrd trafik har utvecklats till linjelagd trafik. Möjligheterna till ytterligare utveckling av trafiken till fjälldestinationer påverkas dock av förutsättningarna i nuvarande trafikavtal och tillgången på fordon. Större förändringar och satsningar kan därför behöva prövas i samband med kommande trafikupphandlingar.

Mot bakgrund av att Region Jämtland Härjedalen redan bedriver ett kontinuerligt arbete inom de områden som motionen omfattar bedöms motionens intentioner vara omhändertagna.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 23 september 2026, § 50, och föreslår regionfullmäktige:
Motionen anses besvarad.

Johannes Andersson (C) och Thomas Andersson (C) inkom den 16 juni 2026 med en motion om att utreda möjligheten att införa fler kvälls- och helgturer i landsbygdstrafiken. Motionen lyfter vikten av att kollektivtrafiken skapar förutsättningar för arbete, studier, fritidsaktiviteter och service även utanför ordinarie kontorstid. Motionen föreslår att en utredning genomförs för att identifiera vilka orter och stråk som har störst behov samt att möjliga lösningar såsom anropsstyrd trafik och samordning med skol- och servicetrafik analyseras.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan kontinuerligt med dessa frågor inom ramen för den ordinarie trafikplaneringen. Behov av förändringar i trafikutbudet diskuteras löpande i samråd med länets kommuner och andra berörda aktörer. Inför de årliga trafikplanerna görs bedömningar av resandebehov, trafikupplägg och möjliga utvecklingsinsatser utifrån tillgängliga resurser och gällande trafikavtal.

I arbetet ingår att analysera behov av trafik i olika delar av länet samt att bedöma vilka trafiklösningar som är mest ändamålsenliga. Där så är lämpligt kan anropsstyrd trafik, samordning med annan trafik eller andra lösningar prövas. Bedömningar behöver samtidigt göras utifrån kollektivtrafikens uppdrag, tillgängliga ekonomiska resurser och resandeunderlag.

Region Jämtland Härjedalens resurser för kollektivtrafik behöver i första hand användas där nyttan är som störst och där trafiken bidrar till att uppfylla målen om tillgänglighet för arbets- och studiependling. Eventuella förändringar i trafikutbudet på landsbygden behöver därför vägas mot andra prioriterade behov inom kollektivtrafiken.

Uppdraget bedöms endast i begränsad omfattning kunna utföras av privata aktörer. Kommersiella trafikföretag kan bedriva trafik på marknadsmässiga grunder där resandeunderlaget är tillräckligt, men kvälls- och helgtrafik i landsbygdsområden saknar ofta förutsättningar för kommersiell drift. Möjligheter till samverkan med privata aktörer kan finnas i enskilda fall, men ett utökat trafikutbud är i huvudsak beroende av offentligt finansierad och upphandlad kollektivtrafik.

Mot bakgrund av att de frågor som motionen lyfter redan hanteras inom Region Jämtland Härjedalens ordinarie processer för trafikplanering och samråd bedöms motionens intentioner vara omhändertagna.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 23 september 2026, § 51, och föreslår regionfullmäktige:
Motionen anses besvarad.