Möte 2017-12-12

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänt till ledamöter och ersättare.

- Hälso- och sjukvårdsdirektörens verksamhetsplan 2018

- Regionstabens verksamhetsplan 2018

- Bemanningsprojektet

- Hemsjukvårdsavtalet

- Uppföljning resultatförbättrande åtgärder

- Beslut från RS 2017-11-07--08 § 254 - Regiondirektören får i uppdrag att återrapportera avvikelser i ekonomisystemet så att merkostnader i samband med hantering av fakturor tydliggörs och åtgärdas. Direktören får återkomma med en redovisning av hantering av patientfakturor och obetalda avgifter.

Det ackumulerade resultatet efter oktober uppgick till -118,0 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen till och med oktober 2017 har försämrats ytterligare och är nu 5,8 procent. De största kostnadsökningarna förutom personal avser bemanningsföretag och läkemedel. Sammantaget är därför helhetsbedömningen att helårsprognosen kraftigt försämrats från -170 miljoner kronor till -220 miljoner kronor. Orsakerna till den kraftigt försämrade helårsprognosen är flera.

Intäkterna har minskat med 4,3 procent jämfört med föregående år.

Bruttokostnaderna för perioden januari till och med oktober har ökat med 4,2 procent, motsvarande 159,2 miljoner kronor jämfört med samma period 2016. Personalkostnaderna har ökat med 89,9 miljoner kronor (5,3 procent). Kostnaden för bemanningsföretag fortsätter att öka, till och med oktober var ökningen 16,8 miljoner kronor (12,6 procent). Det är främst kostnader för inhyrda sjuksköterskor som ökar.

Regionstyrelsen har tidigare tagit beslut om resultatförbättrande åtgärder. Trots ett omfattande pågående förändringsarbete i verksamheterna kan nu konstateras att detta ännu inte gett nödvändiga kostnadsreducerande effekter. Den uppkomna situationer har därför diskuteras i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp där ett antal akuta åtgärder har tagits fram. Utifrån dessa åtgärder har Regiondirektör beslutat om följande åtgärder som ska gälla all verksamhet fram till och med sista januari 2018:

• Inköp – stopp av alla inköp bortsett från sjukvårdsmaterial.
• Resor – se över och stoppa de resor som är möjliga resten av året.
• Anställningar – restriktivitet kring alla anställningar.
• Hyrpersonal – stoppa det som är möjligt.
• Utbildningar – restriktioner gäller, skjut fram och gör kostnadseffektiva lösningar.

Likviditeten har under oktober förstärkts med ytterligare lån på 20 miljoner kronor från Kommuninvest. Den totala lånesumman uppgår nu till 100 miljoner kronor, vilket innebär att likviditeten utan den åtgärden skulle ha minskat med 59,8 miljoner kronor. Inklusive lån har likviditeten trots allt förbättrats med 40,2 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Sjukfrånvaron bland Region Jämtland Härjedalens medarbetare fortsätter att minska. Andel barn och unga som får ett första besök inom 30 dagar var under oktober 91 procent, vilket är betydligt bättre än föregående år. Målen för tillgänglighet till vård nås fortsatt inte. Återinskrivningar har ökat de senaste månaderna.

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017 – 2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Verksamhetsresultat – nettokostnadsutveckling följas upp vid regionstyrelsens sammanträde i december.

Målet för 2017 var en nettokostnadsutveckling på minus 2 procent, men detta ändrades efter beslut i juni till att högst öka till 1,4 procent. Till och med oktober 2017 var nettokostnadsutvecklingen för regionen 5,8 procent, vilket tyder på att målet 1,4 procent blir svårt att nå.

I Regionplan 2017–2019 återfinns 21 strategiska mål. För att bidra till att de strategiska målen uppnås har regionstyrelsen i sin verksamhetsplan för 2017 beslutat om åtta aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i månadsrapporter, tertialrapport, delårsrapport och årsbokslut samt som fördjupning två gånger under året. Ett aktivt mål under perspektivet Verksamhetsresultat handlar om att vårdgarantin ska vara uppfylld. En fördjupad rapport redovisades till regionstyrelsen den 3 maj 2017, § 87 och i oktober fick regionstyrelsen en uppföljning av vårdgarantin för olika patientgrupper. På regionstyrelsens möte den 12 december ska tillgängligheten följas upp igen varför en ny rapport har upprättats.

Rapporten visar att Region Jämtland Härjedalen inte uppfyller vårdgarantin i något av de fyra perspektiven 0-7-90-90. Förbättring av tillgängligheten har skett inom Primärvården för 0:an och 7:an. Försämring av tillgängligheten har skett inom specialiserade vården för 1:a besök och åtgärd/behandling.

Målvärden för 2017 är; 0:an – patienterna ska få kontakt med primärvården samma dag (100 %), 7:an - Vid bedömt behov av läkarbesök inom primärvården ska detta erbjudas inom sju dagar (100 %), 90 - Besök inom den planerade specialistvården ska genomföras inom 90 dagar (100 %) och 90 – Andel genomförda åtgärder/behandlingar inom 90 dagar (100 %).

I rapporten presenteras vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten. Exempelvis har arbetssätt med produktions- och kapacitetsplanering reviderats och det har också genomförts ett HIFA, högintensivt förbättringsarbete, kopplat till tillgänglighet. Det sker också löpande uppföljningar i olika former. I rapporten finns också en beskrivning av utvecklingsområden. Bland annat saknas standardisering av både in- och utdata från hälso- och sjukvården. Det behövs också ett nytt IT-system för produktions- och kapacitetsplanering behövs.

Arbetet med att minska sjukskrivningar i länet och hos Region Jämtland Härjedalen som arbetsgivare har gett gott resultat. Huvuddelen av de aktiviteter som beskrivs i den långsiktiga utvecklingsplanen pågår eller är genomförda och sjuktalen närmar sig genomsnittet för riket, vilket är ett av de övergripande målen för arbetet.

Under år 2017 har antalet sjukpenningdagar per länsinvånare minskat med 1,7 dagar. September månad var den 19 månaden i rad som Jämtlands län uppvisade oförändrade eller sänkta sjuktal. När arbetet inleddes 2015 skiljde det i genomsnitt 3,0 sjukpenningdagar mellan invånarna i Jämtlands län och riket. I september 2017 är skillnaden 0,7 dag.

Skillnaden mellan könen är fortsatt stor även om den minskar. Kvinnor i Jämtlands län är i genomsnitt sjukskrivna 14,5 dagar per år, vilket är 0,8 dag mer än genomsnittet för riket. När arbetet inleddes var skillnaden till riket 4,1 dag. Män i Jämtlands län är i genomsnitt sjukskrivna 7,6 dagar per år, vilket är 0,5 dagar mer än genomsnittet för riket. När arbetet inleddes var skillnaden till riket 2,0 dagar.

Det pågår ett brett spektra av utvecklingsinsatser för att stötta den positiva utvecklingen. Många av insatserna handlar om förbättrad myndighetssamverkan och dialoger med länets arbetsgivare. Resurser läggs även på att utbilda vårdens medarbetare i arbetssätt och metoder som främjar alternativ till sjukskrivning och ökad arbetsåtergång. Då psykisk ohälsa är den dominerande sjukskrivningsorsaken i länet, liksom i övriga landet, krävas fortsatta diskussioner om hur vården ska möta upp detta på bästa sätt.

Den statliga överenskommelsen ”En kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings och sjukskrivningsprocess” bidrar med de finansiella förutsättningarna för arbetet, drygt 14 miljoner kronor per år. Pengarna används bl.a. till att finansiera länets rehabkoordinatorer, behandlingar i primärvård för riktade patientgrupper samt utbildning av vårdpersonal. Då den statliga överenskommelsen upphör efter år 2018 bör ställning tas till hur arbetet i sjukskrivningsprocessen fortsatt ska drivas och finansieras.

I bifogad redovisning framgår att Region Jämtland Härjedalen bidrar på flera olika sätt till de fyra utvecklingsområden som är det politiska samordnade fundamentet i länets Folkhälsopolicy 2015 - 2019. Båda förvaltningarna inom Region Jämtland Härjedalen genomför aktiva insatser inom egna ansvarsområden. Det framgår dock att möjligheten till en bättre samordning av samtliga insatser kan utvecklas i form av en folkhälsoprocess där det framgår vem som levererar och vad som levereras.

Syftet med det är att förbättra det tydligt utpekade befolkningsperspektivet. Detta kommer innebära ett minskat mätande av vårdproduktion till förmån för resultat i befolkningens hälsa.

I regionstyrelsens verksamhetsplan ingår att följa upp de verksamheter som ingår i styrelsens ansvarsområden.

Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för funktionshinderorganisationerna och regionens politiska organ och verksamheter, vilket har beaktats vid rådets samtliga sammanträden. Rådet har under perioden lämnat synpunkter på remisser, tagit del av informationer från verksamheter, samt arrangerat Tillgänglighetskonferensen 2017.

Rådet har under perioden haft tre protokollförda sammanträden, samt fyra sammanträden med rådets arbetsutskott.

I regionstyrelsens verksamhetsplan ingår att följa upp de verksamheter som ingår i styrelsens ansvarsområden.

Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionens politiska organ och verksamheter, vilket har beaktats vid rådets samtliga sammanträden. Rådet har under perioden lämnat synpunkter på rutiner vid röntgenundersökningar och förslag till förbättringar vid akutmottagningens väntrum. Ledamöter har fått information om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och getts möjlighet att lämna synpunkter.

Rådet har under perioden 2017-01--2017-10 haft fem protokollförda sammanträden.

Vid styrelsen i augusti beslutades om en fördjupning, med fokus på den specialiserade vården på Östersunds sjukhus, av den analys av regionens hälso- och sjukvård samt ekonomi som SKL presenterade i juni.

Med SKL som bollplank har en arbetsgrupp på regionen arbetat vidare med analyser. För att få svar på frågor kring utvecklingen av hälso- och sjukvårdens kostnader, har områdescheferna på Östersunds sjukhus lämnat rapporter till arbetsgruppen. Den 29 november hölls sedan en workshop med HS ledningsgrupp, där förslag till åtgärder togs fram.

Åtgärderna bearbetas och kompletteras nu av arbetsgruppen tillsammans med hälso- och sjukvårdsdirektören och kommer att stämmas av med HS ledningsgrupp den 14 december för att därefter presenteras på det inplanerade mötet den 15 december med den politiska ledningen.

För övrigt föreslås fördjupningar på två områden: En analys av orsakerna till den stora andelen ytterfall (188 mkr) 2016 och en pilotstudie på KPP för ortopeden. Pilotstudien planeras ske genom att ortopeden tillsammans med samma verksamhet i annat landsting jämför sina KPP-siffror. Syftet är både att utveckla en analysmodell för användning på andra områden och att finna orsaken till skillnaderna mellan annat landsting och Region Jämtland Härjedalen.

I anslutning till regionstyrelsens behandling av tertialrapporten 2017-05-31 § 108 uppdrogs till regiondirektören att revidera den långsiktiga utvecklingsplanen för god ekonomisk hushållning under hösten 2017 med syfte att uppdatera och förlänga med åtgärder för perioden 2018-2023. Återredovisas till regionstyrelsen i december 2017.

Efter detta beslut har följande hänt som påverkar arbetet:

• Juni - Presentationen av SKL-analysen.
• Augusti – Uppdrag till regiondirektören att fördjupa SKL-analysen och komma med åtgärder
• November – Presentation av fördjupade analyser, workshop i Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp
• Till i december förväntas förslag till åtgärder presenteras för regionstyrelsen som ska fördjupas vid särskilt möte efter regionstyrelsen
• I januari ska regionstyrelsen därefter behandla förslagen från december
• I januaris regionstyrelse och februaris fullmäktige kommer fastighetsutvecklingsplanen att behandlas – den är en del i den befintliga LUP god ekonomisk hushållning
• I januari kommer genomlysningen av psykiatrin att presenteras
• Till februari ska en plan för köpt vård tas fram.

Alla dessa händelser och aktiviteter är delar som ger underlag för en långsiktig plan för god ekonomisk hushållning.

Under våren kommer Regionplan och Finansplan för 2019-2021 att tas fram. Regiondirektören ser fördelar med att avvakta med revidering av LUP god ekonomisk hushållning och samplanera den och Regionplan och Finansplan 2019-2021. Revideringen av LUP god ekonomisk hushållning föreslås därför behandlas samtidigt med Regionplan och Finansplan i regionstyrelsen i maj och regionfullmäktige i juni 2018.

Regionstyrelsen beslutade vid sammanträdet i maj 2017 om en översyn av regelverket för konkurrensneutral organisation för primärvård i regionens regi.

Bakgrunden till översynen är det beslut som togs 2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården (LS/935/2009) samt beslutet om regler för över- och underskottshantering (LS/42/2010).

Översynen innebar att utvärdera om den regiondrivna primärvården upplever att de har intraprenadvillkor, vilka regelförändringar som skulle underlätta ett flexiblare agerande, minskad administration och mer entreprenadliknande förhållanden. Vidare ska villkoren för den regiondrivna primärvårdens möjligheter att agera som ett sammanhållet bolag eller koncern analyseras. Översynen ska också inkludera en omvärldsanalys samt en analys om det finns andra verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen som skulle kunna effektiviseras om de fick intraprenadvillkor. Slutligen ska översynen ge förslag på uppdaterade villkor för intraprenader till nutida förhållanden.

I beslutsunderlaget framgår bland annat att primärvårdens egenregi inte känner till beslutet från 2009 och att de således inte upplever att de arbetar under intraprenadliknande villkor. Vid en fråga till cheferna i primärvårdens egenregi framkommer att mer självständighet inte nödvändigtvis är kopplat till intraprenadvillkor utan det är andra faktorer exempelvis ökad tillit och befogenheter som kan skapa en högre känsla av självständighet. Otydlighet ifråga om utvecklingsansvar inom primärvården har också tagits upp i flera sammanhang.

I omvärldsanalysen framkommer att det inom landsting och regioner är ett fåtal verksamheter som arbetar i intraprenadform, varav ingen i primärvård. Anledningen till det är införandet av vårdval 2010 där man istället försöker arbeta enhetsvis på liknande villkor som privata utförare. I takt med att primärvårdens egenregi blir mer konkurrensutsatt arbetar fler regioner och landsting istället med koncernkänslan.

Det framkommer inga möjligheter att ta in nya villkor för intraprenaderna än de som Åre/Krokom hade under sin tid som intraprenad 2006-2008.

I och med regionens årliga underskott finns ingen anledning att behålla modellen från 2010 för över- och underskottshantering.

På regionstyrelsens sammanträde den 29 mars 2017, § 58, i samband med att ärendet om månadsrapporten för februari 2017 behandlades, fick regiondirektören ett uppdrag att snabbutreda att centralisera inköpsfunktionen som stöd till enhetscheferna.
 

I maj 2017 beslutade Region Jämtland Härjedalens inköpsråd att genomföra en genomlysning av hela inköpsprocessen i syfte att få fram möjliga besparingar, effektiviseringar och en optimal inköpsorganisation. Resultatet av genomlysningen redovisas i en rapport som levererades den 28 september.
 

I rapportens nulägesanalys framkommer att det saknas ett tydligt uttalat uppdrag och vision för inköpsverksamheten i organisationen men att det finns stora möjligheter att bygga vidare på det som finns och fungerar idag. För att Region Jämtland Härjedalen ska erhålla en effektivare inköpsprocess med lägre kostnader föreslås organisatoriska förändringar och ny styrmodell för inköp.
 

Åtgärderna styr mot att lyfta inköpsfrågorna från taktiskt upphandlingsperspektiv till strategisk styrning och uppföljning samt utveckla systemstöd för beställningar.
 

På sammanträdet med utskottet för ekonomi den 13 november 2017 redovisades innehållet i den genomlysning som har genomförts och förslag på åtgärder presenteras. Utskottet fick möjlighet att ställa frågor. Utskottet poängterade att det är viktigt att alla i verksamheten förstår sin soll i inköpsprocessen.

Vid Direktionsmötet 2017-09-27 § 71 i Norrlandstingens Regionförbund behandlades en utredning avseende behovet av PET-CT i norra sjukvårdsregionen. PET står för Positron Emissions Tomografi, och kombineras med CT (Computed Tomography, även kallat datortomografi, "skiktröntgen"). Denna teknik används för att skapa bilder där sjukdomstillstånd som påverkar ämnesomsättningen lokalt i kroppen kan studeras. Principen är att ett radioaktivt märkt spårämne injiceras och tas upp i vävnaderna, varefter radioaktiviteten kan lokaliseras med hjälp av PET-detektorn kombinerad med en röntgenundersökning, som ger en god bild av de anatomiska förhållandena.

I norra regionen finns idag en PET-CT-utrustning vid Norrlands universitets-sjukhus (Nus), som används för utredningar av patienter från hela regionen. Efterfrågan på PET-CT-analyser i Sverige har de senaste åren ökat med 15-20 % per år. Mot denna bakgrund behöver norra sjukvårdsregionen gör en bedömning av det framtida behovet av PET-CT.

Av förbundsordningen framgår att Norrlandstingens Regionförbund (NRF), har ett ansvar att ”Värdera vissa strategiska lokal- och medicintekniska investeringar på kort och lång sikt.”

Den utrednings som gjorts har beaktat tekniska, kompetensmässiga och logistiska faktorer och patientperspektivet har varit centralt. Utredningen visar att antal PET-CT-utredningar i norra sjukvårdsregionen har ökat 80 % mellan 2012 och 2015. Detta exemplifierar de senaste åren när PET-CT blivit mer fast etablerat och under tiden som standardiserade vårdförlopp införts. Dessa år speglar dock väl den tidigare utvecklingen och de bedömningar som gjorts nationellt med en ökning av behovet med 15-20 % per år.

Priset för en PET-CT-utredning varierar beroende på vilken tracer som används. För den vanligaste utredningen, med 18F-fluorodeoxyglucose (FDG), är kostnaden 13 000 - 15 000 SEK, beroende på vilket CT-protokoll som används.

En PET-CT-scanner kostar cirka 19 000 000 - 24 000 000 SEK, beroende på leverantör och utförande. Då ingår inte cyklotron eller kostnader för lokal etc. Enligt utredningen kan befintlig cyklotron vid Nus försörja ytterligare PET-CT-utrustningar i regionen med tracers. Halveringstiden hos FDG möjliggör leverans till andra orter än Umeå, med daglig produktion och transport.

Geografisk placering av nuvarande PET-CT-utrustningar i Sverige: Alla universitetssjukhus i landet har PET-CT-utrustning och en PET-CT-scanner finns även i Växjö. Region Jönköping tog ett investeringsbeslut om PET-CT i slutet av 2016.

Utredningen redovisar en lämplig turordning för utbyggnad av kapaciteten för PET-CT i norra sjukvårdsregionen. Som första åtgärd föreslås att Västerbottens läns landsting arbetar för att öka kapacitetsnyttjandet av nuvarande utrustning, att investering i nästa PET-CT utrustning sedan sker vid NUS samt att investering i en tredje PET-CT utrustning i norra sjukvårdsregionen därefter görs i Sundsvall.

Förbundsdirektionen beslutade att rekommendera landstingen/regionerna att ställa sig bakom rapportens förslag avseende principerna för att öka kapaciteten i Norra sjukvårdsregionen och i vilken turordning det sker.

Region Jämtland Härjedalen har för närvarande inga planer på investeringar i PET-CT utrustning.

I bifogat inriktningsdokument beskrivs en föreslagen utvecklingsinsats i form av samverkan mellan Funäsdalens Hälsocentral (FHC) och Röros sjukhus samt Tynset sjukhus i Norge för utveckling av vårdsamverkan i västra Härjedalen. Innevånare och patienter geografiskt boende väster om Lossen-dammen samt de patienter som är listade på FHC kommer erbjudas möjlighet att efter medicinsk bedömning på FHC få bli remitterade till ovan nämnda norska resurser som alternativ till Östersunds sjukhus.

Utvecklingsinsatsen är upplagd som ett treårigt ”lärande-projekt” där förutsättningarna är definierade i form av ett politiskt uppdrag utgående från ett intentionsdokument (Letter of Intent) mellan Region Jämtland Härjedalen och St Olov Hospital. Insatsen avser primärt elektiva patienter listade på Funäsdalens Hälsocentral.

Utvecklingsinsatsen omfattar därutöver att analysera samverkan över nationell gräns för att förbättra och kvalitetssäkra vården i gränsnära områden inom Region Jämtland Härjedalen med dess långa avstånd till Östersunds sjukhus. Detta innebär att det inte är en färdigformaterad lösning som beskrivs i detta dokument utan en tidslinje i vilket ingår att med ett konstruktivt förfaringssätt lösa de olika gränshinder som framkommer under utvecklingsinsatsen, men med en fortsatt patientsäker process som förväntat resultat.

Bakgrund
Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Region Norrbotten samt Landstinget Västernorrland samarbetar kring gemensamma upphandlingar. Uppdraget att samarbeta gällande upphandlingen av inhyrd vård har beslutats av region-/landstingsdirektör i respektive län.

I juni 2015 skickade Region Jämtland Härjedalen en fullmakt till Västerbottens läns landsting för genomförande av upphandling gällande bemanningstjänster. Regionstyrelsen i Västerbottens läns landsting stoppade arbetet med upphandlingen i april 2016 med anledning av att underlaget behövde utvecklas. Arbetet återupptogs i september och annonserades därefter. Upphandlingen avbröts igen under oktober, då det hade inkommit många frågor från leverantörerna. Det höga antalet frågor och dess svar gjorde att förfrågningsunderlaget behövde förändras i så stor utsträckning att det bedömdes utgöra ett helt nytt underlag. Kommunikation gällande upphandlingen hänvisades till landstingsdirektören i Västerbotten och fördes mellan landstings-/regiondirektörerna i respektive län.

En ny annonsering genomfördes i december 2016. Därefter har arbetet pågått fram till juni 2017 då tilldelningsbeslutet tillkännagavs och upphandlingen överprövades till Förvaltningsrätten i Umeå. Efter Förvaltningsrättens dom till vår fördel har ett par leverantörer valt att överklaga Förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten.

En bild över handläggningens process av upphandlingen bifogas.

2017-10-30 inkom ett ärende från Konkurrensverket, RS/2402/2017, med frågor kring upphandlingen av bemanningstjänster. Frågorna ställdes till samtliga fyra län och har besvarats av respektive upphandlande myndighet. I regionens svar till Konkurrensverket har en ingående beskrivning av processen kring upphandlingen och regionens direktupphandling lämnats. Svaret skickades till Konkurrensverket 2017-11-13.

Hantering under pågående upphandlingsprocess
Region Jämtland Härjedalen har sedan 2012 en avropsfunktion för bemanningstjänster som hanterar regionens avrop utifrån verksamheternas behov.

Under 2012 genomfördes en gemensam upphandling av bemanningstjänster tillsammans med Region Norrbotten, Västerbottens läns landsting, Landstinget Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen (dåvarande landstinget). Västerbotten var även då ansvarigt landsting. Upphandlingen resulterade i det ramavtal vars avtalstid löpte ut 2016-12-31.

Region Jämtland Härjedalen har genomfört direktupphandling och ingått avtal om läkartjänster till följd av att den nya annonserade upphandlingen inte gått att slutföra.

I november 2016 skickades en offertförfrågan till 73 leverantörer gällande avrop av bemanningstjänster avseende läkare och till 40 leverantörer avseende sköterskor.

Avtal har tecknats för varje avrop som genomförts under året. I dagsläget 906 stycken.

Processen dokumenteras och diarieförs.

Direktupphandling har skett med utgångspunkt från de grundläggande principerna i LOU och har inte utformats i syfte att begränsa konkurrensen.

Regionen har en god överblick över priser och kvalitet och har under året utdömt vite för bristande kvalitet och bristande tillgänglighet utifrån avtalsvillkoren.

Region Jämtland Härjedalen är skyldig enligt hälso- och sjukvårdslagen att erbjuda adekvat vård för boende i länet. Regionen har haft behov av att köpa in sjukvårdspersonal för att tillgodose innevånarnas behov även under det pågående arbetet med norra regionens gemensamma upphandling.

Regionens revisorer har på uppdrag av regionens förtroendevalda revisorer under granskat regionstyrelsens arbete med den interna kontrollen. Granskningen har syftat till att ta reda på om den interna kontrollen är tillfredsställande och om den är organiserad på ett tillfredsställande sätt. Granskningen har visat att regionstyrelsen för närvarande inte har en helt tillfredsställande internkontroll.

Regionstyrelsen instämmer i de punkter som granskningen uppmärksammat. Med anledning av detta kommer regionstyrelsen att ytterligare förstärka sitt arbete med den interna kontrollen genom att:

• Genomföra riktade utbildnings- och informationsinsatser till chefer inom regionstaben och förvaltningarna.
• Tydliggöra kopplingen mellan riskanalys och regionstyrelsens mål.
• Inkludera hälso- och sjukvårdsförvaltningen i riskinventering och riskanalys.
• Skapa bättre kontrollåtgärder för att inte felaktiga delegationsbeslut fattas.

Ett förslag till svar på granskningen har upprättats inom sekretariatet.

Region Jämtland Härjedalen har av Finansdepartementet getts möjlighet att lämna synpunkter på remiss En generell rätt till kommunal avtalssamverkan. Utredningen har haft i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Utredningen har även haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna generella möjligheter till avtalssamverkan. Utredningen har analyserat behovet av utökade möjligheter till kommunal avtalssamverkan utifrån särskilt tre perspektiv: betydelsen för demokratin, konkurrenspolitiska effekter samt förhållandet till upphandlingslagstiftningen.

Utredningen föreslår att det i kommunallagen införs en generell möjlighet till avtalssamverkan. Regeln innebär att en kommun eller ett landsting får träffa avtal om att dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting. Genom ett sådant avtal får en kommun eller ett landsting utföra uppgifter åt en annan kommun eller landsting utan hinder av lokaliseringsprincipen.

Utredningen föreslår också att kommunstyrelsen ska utöva uppsikt över kommunens eller landstingets avtalssamverkan. Styrelsen ska enligt förslaget rapportera till fullmäktige vilken avtalssamverkan kommunen eller landstinget ingår i.

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Ett förslag till svar har upprättats inom Sekretariatet. Synpunkterna ska vara Finansdepartementet tillhanda senast 8 januari.

1. Protokoll: Utskottet för ekonomi 2017-11-13.
    
2. Protokollsutdrag § 60 Utskottet för ekonomi: Svar på uppdrag till regiondirektören om att undersöka hur Region Jämtland Härjedalen i större utsträckning kunna upphandla begagnade inventarier.
   
   Rapport: Svar på uppdrag till regiondirektören om hur Region Jämtland Härjedalen i större utsträckning kan upphandla begagnade inventarier.
    
3. Protokollsutdrag § 59 Vårdvalsnämnden: Rapport vårdvalsnämndens internkontrollplan 2017.
   
   Rapport: Vårdvalsnämndens interkontrollplan 2017.
    
4. Protokoll: Pensionärsrådet 2017-10-17.
    
5. Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2017-10-20.
    
6. Protokoll: Vårdvalsnämnden 2017-11-16.
    
7. Cirkulär 17:57 från SKL Ny kommunallag
    
8. Minnesanteckningar insynsgruppen Nationalmuseum Jamtli 2017-11-07

Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

• Inga beslut att anmäla.

Beslut fattade av ordförande/vice ordförande/ 2:e vice ordförande

• Svar på remiss Konsultation i frågor som rör det samiska folket (RS/2074/2017).

Beslut fattade av områdeschef

• Löneöversyn 2017, område Kirurgi (RS/678/2017).
• Löneöversyn 2017, 2017-2018, område Barn och Unga vuxna (RS/204/2017).
• Löneöversyn 2017, område Barn- och ungdomsmedicin (RS/205/2017).
• Löneöversyn 2017, område Akutvård (RS/676/2017).
• Löneöversyn 2017, område Psykiatri (RS/206/2017).

Beslut fattade av chefer

• Anställningsbeslut för perioden 2017-10-27 – 2017-11-30 (RS/602/2017).

Styrelsen för Sveriges kommuner och landsting har vid sammanträde i oktober 2017 beslutat rekommendera landsting/regioner att kostnadsfritt återkoppla medicinska bedömningar, från hälsoundersökningar av barn och unga när samhällsvård inleds, till socialtjänsten.

För att säkerställa att barn och unga personer som vårdas utanför hemmet får ta del av samma goda förebyggande hälsovård som andra barn har en ny bestämmelse införts i socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska underrätta landstinget om att ett barn eller ung person 18–20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning. Samtidigt infördes en ny lag som reglerar landstingets skyldighet att erbjuda hälsoundersökning av barn och unga vid placering, lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Landstingen tillförs enligt den kommunala finansieringsprincipen 10 miljoner årligen för att utföra hälsoundersökningarna, motsvarar ca 100-150 000 kronor för Region Jämtland Härjedalen. Lagändringarna bedömdes inte orsaka kommunerna extra kostnader.

För att de barn som vårdas utanför hemmet ska säkerställas samma goda vård som sina jämnåriga och för att socialtjänsten ska kunna uppfylla de lagkrav som ställs på dem behöver hälso- och sjukvården överföra resultaten från hälsoundersökningar till socialtjänsten. Landstingen föreslås göra detta kostnadsfritt.

För närvarande finns en länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning för placering i familjehem eller hem för vård och boende gällande från 1 december 2013. Den är just nu under revidering. Varken i nuvarande överenskommelse eller i samtal i anslutning till revideringen diskuteras de ersättningar som SKLs rekommendation avser, dvs Region Jämtland Härjedalen gör redan detta kostnadsfritt.

Elin Hoffner (V) har lämnat in en motion om rutiner och register för sepsis. Elin Hoffner yrkar i sin motion om att ett arbete med ökad kunskap kring sepsis inleds och att rutiner och register upprättas.

Region Jämtland Härjedalen har idag en god beredskap och organisation för sepsis (blodförgiftning) och det finns sedan något år tillbaka en rutin för hur man slår larm vid misstanke på akutmottagningen, redan från ambulansen. Syftet med denna rutin är att:

• Tidigt få en snabb och samlad bedömning av patientens tillstånd samt påbörja adekvat utredning och behandling.
• Förkorta tiden till första dos antibiotika.
• Direkt kunna styra patienten till optimal vårdnivå.

Det finns ett nationellt sepsisregister där de patienter som drabbats av samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock och som hamnar på IVA inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus registreras. Tiden till identifiering av behandling av dessa sjukdomstillstånd är avgörande för prognosen. Det är således viktigt att studera hur handläggningen har gått till redan i ambulansen men framförallt på akutmottagningen. Region Jämtland Härjedalen är med i detta register.

Infektionsläkarnas programgrupp för sepsis har satt upp nationella kvalitetsmål för handläggningen av dessa patienter. Dessa kvalitetsmål följs upp genom det nationella sepsisregistret.

Idag saknas dock delvis resurser inom Region Jämtland Härjedalen för att fullt ut hålla registret uppdaterat med Jämtland Härjedalens patienter, vilket gör att Regionen har en låg täckningsgrad och inte kan följa upp kvalitetsmålen fullt ut.

Framledes är målsättningen att regionen ska kunna integrera olika kvalitetsregister med journalsystemet Cosmic, så att journaldokumentationen automatiskt förs över från Cosmic till kvalitetsregistren. Då behövs ingen resurs som gör överföringen manuellt som idag. Integration av kvalitetsregister är en fråga som är högt på den nationella agendan. Om det skapas nationella lösningar för integration så kommer Regionen att ansluta sig till dessa.

Cirka 2 % av samtliga patienter som inkommer till Östersunds sjukhus har allvarlig sepsis eller septisk chock. Denna grupp utgör således en väldigt liten patientkategori. Region Jämtland Härjedalen deltar i en stor mängd kvalitetsregister och måste aktivt prioritera de stora registren, t.ex. strokeregistret, Swedeheart och nationella diabetesregistret där Regionen har en stor mängd patienter. Den prioriteringen påverkar också i vilken takt Regionen väljer att satsa på egna integrationer mellan kvalitetsregister och Cosmic. De stora registren går före.

Sammanfattningsvis:

• Region Jämtland Härjedalen har idag en väl fungerande organisation för sepsis och vårdprogram som fungerar bra.
• Diagnosen är känd hos verksamheterna.
• Utbildningsinsatser har genomförts under de senaste åren.
• Regionen är idag med i det nationella kvalitetsregistret (men kan bli bättre på att underhålla registret.)

Motionen bör således anses besvarad.

Margareta Mahmoud Persson och Lars-Erik Olofsson (KD) har inkommit med en motion till regionfullmäktige om subventionering av medicinskt förskrivna kompressionsstrumpor klass 2 och uppåt. De framhåller att många patienter har stora problem med cirkulation i ben av olika orsaker och att kompressionsstrumpor rekommenderas/ordineras för att förebygga sår, obehag och smärta, invaliditet med mera.

Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län har kommit överens om att samverka i en gemensam nämnd med syfte att på affärsmässiga villkor svara för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter och hjälpmedel åt kommunerna och Region Jämtland Härjedalen. Nämndens uppgifter regleras i ett reglemente som fastställts av fullmäktige i länets kommuner och i Region Jämtland Härjedalen. Ett styrdokument för nämndens verksamhet är också den nya hjälpmedelspolicyn som fastställts av parternas fullmäktigeförsamlingar under våren 2017. I policyn finns en beskrivning av synsätt och viljeinriktningen för hjälpmedelsförsörjningen i Jämtland Härjedalen.

När den nya hjälpmedelspolicyn fastställdes reviderades också nämndens reglemente. I det reviderade reglementet framgår att nämnden får besluta om vilka hjälpmedel som ska finnas och till vilken hjälpmedelsgrupp de ska tillhöra. Nämnden får också besluta om tillämpningsanvisningar och rutiner för verksamheten, tolkning av hjälpmedelsfrågor där oklarheter råder och övergripande prioriteringsärenden.

Sedan 2009 finns i Jämtlands län ett gemensamt arbetssätt för Region Jämtland Härjedalen och alla kommuner för ordnat införande av nytt sortiment inom hjälpmedelsverksamheten. Förslag på nya produkter kommer in från brukare, leverantör eller vårdpersonal och utreds av beredningsgruppen, eller av en utsedd arbetsgrupp. Utifrån ändringen i reglementet pågår just nu ett arbete i nämnden med att ta fram rutiner och tillämpningsanvisningar för införande av nytt sortiment inom hjälpmedelsverksamheten samt se över övriga rutiner kring hjälpmedel.

Sammantaget innebär ovanstående att den gemensamma nämnden har delegation på att besluta om vilka hjälpmedel som ska finnas. Det är ett enhetligt beslut av länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen och ett resultat av den samverkan som parterna kommit överens om vad gäller hjälpmedel. Nämnden beslutar också om rutiner och tillämpningsanvisningar kring hjälpmedel. Utifrån det är det inte lämpligt att i nuläget besluta om specifika hjälpmedel som kompressionsstrumpor. Motionen bör därför avslås.

Gemensamma nämnden för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter och hjälpmedel behandlade ärendet 2017-11-27 § 42 och föreslår regionfullmäktige att motionen ska avslås.