Möte 2022-06-01

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

• Säkerhetsläget 
• Personal- och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården
• Uppföljning personalsatsningar i regionplan 2022
• Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, KSA

En tertialrapport för april 2022 har upprättats. Rapporten visar följande: Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med april 2022 var positivt och uppgick till 46 miljoner kronor, vilket var 27 miljoner kronor bättre än budget men 26 miljoner kronor bättre än föregående år.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med april 2022 var -2 procent, 33 miljoner kronor lägre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 10 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 8 miljoner kronor. Patientavgifter och övriga avgifter var ungefär 10 miljoner kronor lägre, på grund av vidarefakturering föregående år som inte finns med i år, övriga intäkter var cirka 4 miljoner kronor lägre och försäljning hälso- och sjukvård var 13 miljoner kronor högre.

Bruttokostnaderna har minskat med 42 miljoner kronor, motsvarande -2 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 17 miljoner kronor. Pensionskostnaderna var 144 miljoner kronor lägre än föregående år, då ökade kostnader för nytt livslängdsantagande påverkade med 110 miljoner kronor. Köpt riks- och regionvård har ökat med 20 miljoner kronor, verksamhetsanknutna tjänster har ökat med 19 miljoner kronor och läkemedel har ökat med 11 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 10 miljoner kronor och uppgick till 57 miljoner kronor.

Helårsprognosen beräknas fortsatt uppgå till noll kronor. Detta beror främst på högre prognostiserade kostnader för verksamheten samt osäkerheter avseende det orealiserade resultatet som hittills påverkat resultatet negativt med 62 miljoner kronor i orealiserade förluster. Men dessa är osäkra poster som kan förändras över året. Även världsläget gör det osäkert att förutsäga påverkan på ekonomin.

Likviditeten har under året förbättrats med 222,5 miljoner kronor till och med april, förbättringen beror främst på inbetalningar av riktade statsbidrag. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 130 miljoner kronor under perioden. Ingen amortering av lån till Kommuninvest har skett och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 290 miljoner kronor, nästa amortering planeras till juni med 50 miljoner kronor.

Av de tretton strategiska inriktningarna har ett bedömts som otillfredsställande. Två bedöms som tillfredsställande och tio som inte helt tillfredsställande. Av de fyra finansiella målen har två bedömts som tillfredsställande och två som inte helt tillfredsställande.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats för april.

Region Jämtland Härjedalen är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och EMAS-registrerade. EMAS är EU:s miljöledningsförordning som bland annat ställer krav på en årlig offentlig miljöredovisning över organisationens miljöprestanda.

I aktuell redovisning, Miljöbokslut 2021, är resultatet för regionens interna miljöarbete sammanställt för kalenderåret 2021.

Regionen har också en långsiktig utvecklingsplan för miljö (LUP miljö) för det interna miljöarbetet, med långsiktiga mål och målbilder för arbetssätt för förbättringar. Den långsiktiga utvecklingsplanen utgör, tillsammans med en aktuell nulägesbeskrivning, underlaget för vilka mål som sätts i respektive regionplan. Under 2021 beslutade Regionfullmäktige om en reviderad LUP miljö.

Regionens miljöcertifiering ställer krav på ständiga förbättringar och förutom arbetet via målstyrning, så sker ett fortlöpande arbete med förbättringar inom miljöområdet. Bifogat finns även en sammanställning av det samlade nuläget utifrån LUP miljö.

I Regionplan för 2022 fastställs att nuvarande och blivande föräldrar ska ges goda verktyg att ge sina barn rätt förutsättningar för ett hälsosamt liv. Vidare att ett aktivt arbete ska bedrivas för att den förstärkta vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatri ska uppfylls. I Regionplan har budgetramen utökats inom områdena vårdval, allmän tandvård för barn och unga vuxna, barn- och ungdomspsykiatrin, kultur för barn och unga samt ungdomsmottagningarna.

I Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan finns ett antal skrivningar som rör barn och unga. Nämnden tydliggör att åtgärder för att förebygga övervikt och fetma hos barn och ungdomar samt behandling av barnfetma behöver prioriteras. Vidare skriver nämnden att psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna är en av våra viktigaste utmaningar. Region Jämtland Härjedalen behöver utveckla arbetet med förebyggande metoder och tidiga insatser. Barn och unga behöver bli sedda i ett tidigt skede. Där behöver samverkan mellan de verksamheter som arbetar med dessa grupper stärkas. En åtgärd innebär att utöka förmågan att samtala med barn och unga på deras villkor. Vidare lyfts att barnrättsperspektivet ska vara en central utgångspunkt i nämndens arbete.

Regionala utvecklingsnämnden har inom Kultur och bildning fått en ramförstärkning avseende organisationsbidrag och kultur genom scenkonst för barn och unga, vilket ger ökade möjligheter för barn och unga att ta del av kultur.

Då det gäller arbetet utifrån barnkonventionen har aktiviteter definierats inom tre delmål. 1) En organisation som känner till och tillgodoser barns rättigheter enligt lag om barnkonventionen, 2) En hälso-, och sjukvård-tandvård som identifierar och ger adekvat hjälp till särskilt utsatta barn. (14 kap 1§SoL) och 3) En hälso-och sjukvård som ger råd, information och stöd till anhöriga barn. (2g§ HSL)

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 § kommunallagen (2017:725). I paragrafens första stycke föreskrivs att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) eller enligt annan lag eller författning. Av andra stycket framgår att styrelsen också ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. I 6 kap. 9 § KL föreskrivs vidare att styrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § samma lag ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det kommunala ändamålet, såsom fastställt i Regionfullmäktige och därefter i bolagsordning, och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Regionstyrelsen antog den 24 mars 2021 (§ 40) reviderade regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2021). I reglerna finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Ytterligare anvisningar om uppgifter och ansvar finns i Tillämpningsanvisningar för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund samt regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/451/2019).

Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela regionstyrelsen och ska pågå löpande under hela året. Varje ledamot ansvarar för att hålla sig informerad om de frågor som kan påverka Region Jämtland Härjedalens utveckling och dess ekonomiska ställning.

En rapport över verksamheter som regionen antingen bedriver eller på annat sätt deltar i har inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt upprättats. Rapporten visar att majoriteten av de verksamheter som Region Jämtland Härjedalen bedriver eller deltar i fortlöper väl.

Coronapandemin har även under 2021 och inledningen av 2022 haft påverkan på alla verksamheter, dock i olika hög grad beroende på typ och omfattning. Verksamheter under Hälso- och sjukvårdsnämnden, liksom under Regionala utvecklingsnämnden - främst kopplat till kollektivtrafik - har fortsatt påverkats i hög grad.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har fortsatta stora utmaningar med personalbrist, vilket bl.a. ökar kostnaden för hyrpersonal och köpt vård. Måluppfyllnaden 2021 var låg, liksom T1 2022. Budgetavvikelsen för det första tertialet 2022 uppgick till -10,7 mkr och inkluderar både statlig ersättning för vaccination och provtagning samt kostnader för dessa aktiviteter. Helårsprognos för 2022 bedöms visa en budgetavvikelse uppgående till -105 mkr. Det är framför allt kostnaden för inhyrd personal som avviker. Verksamheten jobbar aktivt med medarbetardriven rekrytering för att minska kostnader för inhyrd personal. Aktiviteter ses även över för att utveckla nya arbetssätt, i syfte att tex kunna erbjuda vård i egen regi med hjälp av IT- baserade lösningar. På sikt skulle det kunna minska kostnaden för köpt vård. Det pågår också en omställning mot nära vård och ett mer proaktivt arbetssätt för att minska undvikbara sjukhusinläggningar.

Regionala utvecklingsnämndens verksamheter fortskrider enligt plan och måluppfyllnaden är överlag god. När det gäller ekonomin råder osäkerhet kring intäktsnivå inom kollektivtrafiken samt omvärldspåverkan av dess avtalsenliga kostnader, främst ökade kostnader för drivmedel. Det medför att tilldelade nettobudgetramar för nämnd och Område kollektivtrafik inte täcker finansieringsbehovet avseende verksamhet i den omfattning som bedrivs under 2022. Återgång och viss ökning av biljettintäkter är en målsättning. Dock kan ingen nedgång av kostnadsmassan för upphandlad trafik för närvarande skönjas. Till detta ska läggas att förhandlingar pågår mellan Norrtåg AB och trafikföretaget Vy Tåg med anledning av förlorade intäkter i pandemins spår. Förhandlingsresultatet kommer att ha stor påverkat på ägarnas ekonomiska åtaganden genom ökade driftsbidrag.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) har haft ett flertal inkörningsproblem. Sedan den 23 december 2021 är verksamheten i full drift för de fyra nordliga regionerna. Det råder dock viss osäkerhet hur de övriga 17 regionerna växlar över till Svenskt Ambulansflyg i beställning av ambulansflyguppdrag. Flera regioner har överlappande avtal med privata aktörer, som succesivt upphör under våren 2022. På grund av akut likviditetsbrist beslutade KSA i början av maj att förskottsfakturara regionerna baserat på budgeterade flygtimmar. Detta sker i två omgångar, maj (99 mkr) och september (49,5 mkr). Detta kommer sedan att avräknas mot verkligt antal genomförda flygtimmar.

Med anledning av ovan bör Regionstyrelsen under 2022 särskilt bevaka Hälso- och sjukvårdsnämnden, Regionala utvecklingsnämnden avseende kollektivtrafik och Norrtåg AB, liksom KSA. Detta för att vid behov kunna initiera åtgärder med kort varsel.

Regionplan med budget utgör grunden för Region Jämtland Härjedalen verksamhetsplanering. Arbetet med Regionplan med budget inleds på våren genom att tjänstemannaorganisationen sammanställer inspel för Regionala utvecklingsnämnden, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Regionstyrelsen.

Enligt styrmodellen ska inspelen till regionplan med budget summeras och redovisas för styrelsen under maj.

Summeringen innehåller följande avsnitt, se bilaga 1.:

• Budget för befintlig verksamhet
• Ekonomisk prognos för helår 2022
• Framtidsanalys
• Politiska prioriteringar under planperioden
• Prioriteringar till följd av lagkrav
• Förslag till verksamhetsutveckling
• Förslag för att nå en ekonomi i balans

Detaljerad information gällande nämnderna återfinns i följande ärenden:
RUN/14/2022 Regionala utvecklingsnämnden
HSN/422/2022 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Samt för Regionstyrelsens förvaltningsområde: Se bilaga 2.

I Region Jämtland Härjedalen finns en gemensam styrmodell. Syftet med styrmodellen är att det ska finnas en enhetlig och systematisk struktur för hur organisationen ska ledas, styras och följas upp. Styrmodellen ska säkerställa nedbrytning från vision, strategier och ekonomiska ramar på politisk nivå till genomförande och resultat samt uppföljning i verksamheten. Styrmodell har kontinuerligt setts över och anpassats genom åren. Senaste revideringen fastställdes av regionfullmäktige så sent som i oktober 2021, § 123.

De revideringar som gjorts av styrmodellen senaste åren har fokuserat mycket på anpassningar för att på ett bättre sätt kunna summera regionfullmäktiges inriktning, mål och ekonomiska ramar i regionplan och budget. Bland annat har en mer sammanhållen tidsplan tagits fram, processen för inspel har utvecklats för att skapa en hög delaktighet på alla nivåer och dessutom har det administrativa IT-systemet Stratsys implementerats för att mycket enklare följa processen från övergripande mål och mätetal ner till aktiviteter i verksamheten. Vidare har det i de senaste årens regionplan lagts in särskilda textavsnitt för att tydliggöra att god ekonomisk hushållning ska spegla och genomsyra samtliga strategier, mål och aktiviteter etc. I den senaste regionplanen för 2022-2025 finns för varje strategi ett antal indikatorer samt i förekommande fall mätbara mål.

Men trots de anpassningar som gjorts i styrmodellen finns fortsatta behov att göra förändringar som kan bidra till en bättre måluppfyllelse genom tydligare och färre mål och träffsäkrare mätetal. Det märks bland annat i det interna arbetet där det finns ett fortsatt problem att bryta ner mål på ett bra sätt. I revisionsgranskningar framförs också att det finns en otydlighet i roller, befogenheter och ansvar, att rutiner för intern kontroll behöver utvecklas och att budgetprocessen kan tydliggöras. 1 januari 2023 börjar en ny mandatperiod med en ny politisk organisation. Det har inför 2023 också gjorts översyner av förvaltningsorganisationen.

Inte sedan 2012 har det gjorts en större och bredare översyn av styrmodellen, som också involverade såväl förtroendevalda som tjänstepersoner på bred front. Med anledning av ovan föreslås nu en ny översyn av befintlig styrmodell. Den nya översynen bör förutom ovan beskrivna brister med nuvarande styrmodell beakta de förändringar som gjorts i organisationen inför 2023, såväl på politisk nivå som i förvaltningsorganisationen, och vad gäller anpassningar i de administrativa IT-systemen som påverkar styrmodellen. Översynen bör inkludera förtroendevalda samt olika funktioner och sakkunniga. För översynen bör det skapas tydliga direktiv för arbetet. Det bör bland annat omfatta syfte, tidsplan och resurser för arbetet.

Fullmäktiges presidium beslutade vid sitt sammanträde 2020-11-10 § 95 att inte inrätta något vårdvalsutskott utan överlät till regionstyrelsen att fatta beslut om hur vårdvalsfrågorna ska hanteras inom innevarande mandatperiod. (RS/2343/2016). Regionstyrelsen beslutade den 9 december 2021 § 237 om att inrätta en politisk styrgrupp med följande uppdrag:

• Se över åtagandet för somatisk och psykiatrisk akutvård inom hälsovalet och förutsättningarna för det i hela länet
• Följa upp 2021 års resultat utifrån det beslutade dokumentet om ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen” avseende huvudmannauppdrag och sistahandsansvar kopplat till eventuell underskottskompensation. (RS/383/2021)
• Styrgruppen får i uppdrag att föreslå eventuella kompletteringar och justeringar inom vårdval för medicinsk fotvård, allmäntandvård för barn och unga vuxna samt hälsovalet inför 2023

Arbetsgruppen har dokumenterat sitt arbete i en rapport som överlämnas till Regionstyrelsen vid samma möte som förfrågningsunderlagen 2023 för regionens samtliga vårdval också redovisas. I rapporten beskrivs hur styrgruppen genomfört sitt arbete med diskussioner och resultat av dialogerna.

Vid översynen av åtagandet för somatisk och psykiatrisk akutvård i hälsovalet kom styrgruppen fram till att frågan var så pass komplex att den behöver utredas vidare.

Vidare lyfter styrgruppen regionstyrelsens beslut från maj 2021 att förslag ge regiondirektören i uppdrag att utreda och föreslå förändringar som får till effekt att personer söker vård vid sjukhusets akutmottagning med vårdbehov som inte bedöms akuta i högre grad söker vård till rätt vårdinstans (RS/754/2020).

Utifrån den regiondrivna primärvårdens avvikelse mot budget för 2021 beskriver styrgruppen i rapporten förslag till beräkning av huvudmannauppdrag, sistahandsansvar och särskilt åtagande som kan ligga till grund för underskottskompensation. Förslag för underskottskompensation till alternativa vårdgivare lämnas i ett separat ärende (RS/279/2022). Vid beräkningen upptäckte styrgruppen kostnader, uppdrag och tjänster som åvilar den regiondrivna primärvården vilka borde finansieras och/eller organiseras utanför uppdrag och ersättning för hälsovalet.

Förslag till kompletteringar och justeringar inom vårdval för medicinsk fotvård, allmäntandvård för barn och unga vuxna samt hälsovalet redovisas i respektive förfrågningsunderlag. Där framkommer även förslag som berör budgeten för hälsovalet vilket regionstyrelsen behöver ha i beaktande i kommande arbete med Regionplan och budget inför 2023 (RS/850/2021).

Den 1 januari 2010 blev det obligatoriskt för dåvarande landsting att införa vårdval i primärvården enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962) som i vår region benämns Hälsoval Region Jämtland Härjedalen. Det innebär att alla aktörer i hälsovalet, oavsett driftform, har samma uppdrag vilket regleras i ett speciellt förfrågningsunderlag. Regionen ersätter leverantörerna enligt fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:

• Ersättning för listade personer
• Rörlig ersättning
• Tilläggsersättning

Regionfullmäktige fastslog den 23 juni 2021 § 84 dokumentet ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen” (RS/383/2021) vilket syftar till att tydliggöra hur regionen hanterar konkurrensneutralitet i sina vårdvalssystem. Vidare är målet med dokumentet att konkretisera hur regionen beräknar ekonomisk konkurrensneutralitet och ge utförare, oavsett driftform, en trygghet i att konkurrensneutralitet eftersträvas och råder.

Den 9 december 2021 § 237 beslutade regionstyrelsen att ge en politisk styrgrupp ett uppdrag ”att följa upp 2021 års resultat utifrån det beslutade dokumentet om Likvärdiga villkor inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen avseende huvudmannauppdrag och sistahandsansvar kopplat till eventuell underskottskompensation”. (RS/773/2021)

Den politiska styrgruppen har utifrån sitt uppdrag och ovan beskrivna dokument tagit fram underlag för kostnader avseende huvudmannauppdrag, särskilda åtaganden och sistahandsansvar arbetat fram ett förslag till underskottskompensation. (RS/773/2021).
 

Beräkning har gjorts enligt nedan:

Underskottet fördelas på samtliga invånare för att därefter sammanföra antalet listade per hälsocentral respektive år, inklusive de regiondrivna. Beräkningen ger ett underskott per hälsocentral som därmed ger en sammanställning för de privata hälsocentralerna avseende kompensation.

Kompensationen till de privata utförarna är beräknade i hälsovalet är beräknade till 1 542 642 kronor och fördelas enligt nedanstående:

Fjällhälsan 276 552 kr
Hälsorum Offerdal 195 563 kr
Hälsocentralen Ripan 626 485 kr
Hälsocentralen Renen 52 564 kr
Nya Närvården 385 617 kr
Hälsocentralen Fjällvivan 5 860 kr
SUMMA 1 542 642 kr

Patientnämnden genomförde ett kommunbesök i Krokom under mars 2022. I samband med besöket framkom synpunkter på att privata vårdgivare med avtal med Region Jämtland Härjedalen har fått försämrad tillgång till Centuri. Enligt patientnämnden så har den privata vårdgivaren uppgett att denna förändring försvårat avvikelsehanteringen samt åtkomsten till aktuella vårdprogram, rutiner och riktlinjer.

Utifrån det har Patientnämnden gjort bedömningen att det finns en risk att avvikelserapporteringar mellan Region Jämtland Härjedalen och privata vårdgivare och omvänt kommer minska då det inte går att kommunicera med varandra i samma system. Patientnämnden ser det som en ökad patientsäkerhetsrisk.

Vidare har Patientnämnden gjort bedömningen, utifrån att de privata vårdgivarna har begränsat antal licenser med tillgång till dokument i Centuri, att tillgängligheten till dokument försämrats. Tidigare hade de privata vårdgivarna fri tillgång till dokumenten via regionens insida.

Patientnämnden önskar utifrån detta ta del av varför förändringen har genomförts samt om det är möjligt att de privata aktörerna med avtal kan återfå tillgång till Centuri så som det var tidigare.

Patientnämnden ställde ovan frågor till Hälso- och sjukvårdsnämnden, men utifrån Regionstyrelsens ansvar för Hälsovalet i Region Jämtland Härjedalen har frågorna överförts till Regionstyrelsen.

Sedan oktober 2020 har de privata utförarna inte längre behörighet i Centuri. Regionens avtal med Centuri AB medger fri användning av Centuri för samtliga anställda inom Region Jämtland Härjedalen. Avtalet tillåter inte externa personer till exempel privata vårdgivare att använda Centuri inom Regionens avtal och licenser.

Om avtal skulle tecknas med licenser även för externa är det inte möjligt att styra behörigheter i Centuri till att enbart få tillgång till viss del av systemet. Vilket skulle leda till fri tillgång till regionens egna rutiner och information som bland annat kan ge fördelar i en konkurrensutsättning.

Under en övergångsperiod har beslut tagits att de privata vårdgivarna ska ha tre licenser vardera för att komma åt Centuri.

Sedan tidigare ansvarar regionens verksamheter för att de styrande och redovisande dokument som är regionövergripande och som berör samtliga vårdgivare och kommuner publiceras externt på regionjh.se via ledningssystemet.

Under de senaste åren har det funnits en funktion som har bevakat att övergripande vårdrutiner har publicerats på rätt sätt i Centuri för att de ska finnas tillgängliga via Region Jämtland Härjedalens externa hemsida.

Regionstyrelsen har tidigare uppmärksammat att det finns utmaningar kopplat till att både nya och uppdaterade dokument publiceras på regionens externa hemsida.

Utifrån det har Regionstyrelsen 2022 tagit fram ett särskilt mål i sin verksamhetsplan.
”Lättillgänglig information samt tillgång till vårdrutiner även för alternativa utförare”

Vid uppföljning per sista april har konstaterats att det finns tydliga rutiner kopplat till hur dokument ska publiceras för att vara fullt tillgängliga, men att dokument ibland inte ges rätt behörighet. Detta följs upp löpande.

Just nu pågår en utveckling av regionens interna hemsida och därtill kopplat en diskussion kring en gemensam vårdgivarwebb för alla utförare inom hälso- och sjukvården. Flera regioner har infört det, där samtliga aktörer på en extern hemsida får samma tillgång till gemensamma dokument samt koppling till exempelvis kunskapsstyrning, lokala programområden (LPO) och nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK).

Då det gäller avvikelsehantering är bedömningen att det inte är främst tillgång till regionens avvikelsehanteringssystem som är den kritiska frågan utan att avvikelser hanteras på rätt sätt.

Ansvar för vårdgivarens avvikelsehantering fördelas enligt regelverk (Patientsäkerhetslagen 2010:659 samt HSLF-FS 2017:40 Vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete) som gäller alla vårdgivare, både region och privata. Medarbetare har skyldighet att rapportera och vårdgivare har skyldighet att utreda. De skyldigheterna och det ansvaret är systemoberoende.

Detta tydliggörs också i det förfrågningsunderlag som samtliga vårdgivare godkänner. Vårdgivaren ska enligt förfrågningsunderlaget ha rutiner för lokal avvikelsehantering, vårdskadeutredningar och anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren har ansvar för att det finns rutiner för analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring till berörda av lokala avvikelser, vårdskadeutredningar och anmälningar av risk för allvarlig eller inträffad allvarlig vårdskada (Lex Maria), samt ärenden till patientnämnden och patientförsäkringen.

Då det gäller avvikelsehantering så lyfts den också särskilt i Regional handlingsplan för ökad patientsäkerhet 2022-2024 som Regionstyrelsen fastställt. Det ligger inom fokusområdet ”Öka kunskap om inträffade vårdskador”, där avvikelsehantering är ett viktigt redskap i arbetet med att utveckla verksamheten och undvika framtida avvikelser.

Health Technology Asessment (HTA) är benämningen på de vetenskapliga metoder och den process som används för utvärdering inom hälso- och sjukvården och för att bedöma den evidensgrund som finns för införande av exempelvis nya undersökningsprocedurer, medicintekniska produkter, läkemedel, vacciner, ingrepp, terapier, program och system inom hälso- och sjukvård.

HTA använder specifika standardiserade utvärderingsmetoder för att bedöma värdet av en åtgärd med syftet att ta farm ett beslutsunderlag som främjar likvärdig och effektiv hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Även hälsoekonomi och etik inkluderas i analysen. Granskningen görs systematiskt av vetenskaplig litteratur utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) arbetsmetod.

Under perioden juni 2021 till mars 2022 har införande av HTA norr drivits i projektform i ett samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland och Norra sjukvårdsregionförbundet. Målet med projektet har varit att etablera en driftsform för en HTA-enhet med uppdrag inom hela norra sjukvårdsregionen (NRF), organisatoriskt inrättad i Region Västerbotten.

Ett förslag till överenskommelse mellan regionerna gällande samarbete och ekonomi har utarbetats. Förbundsdirektionen för norra sjukvårdsregionförbundet beslutade den 18 februari 2022 §7 att rekommendera regionerna att godkänna överenskommelsen och kostnadsfördelningen.(dnr 015/22)

Huvudansvaret för HTA norr kommer att vila på Region Västerbotten med delaktighet från samtliga fyra regioner innebärande resurser såväl ekonomiskt som med personal och kompetens.

HTA Norr enhetens uppdrag

• Ansvarig för ett grundläggande HTA stöd för hela norra sjukvårdsregionen
• Ta fram kunskapsunderlag som stöd för beslut och implementering av evidensbaserad vård inom hela norra sjukvårdsregionen
• Främja en evidensbaserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet
• HSA-metodik som stödjer beredning av underlag för beslut både direkt för verksamheterna (utförarna i vården) och för beslutsfattare på olika nivåer
• Arbeta utifrån ett verksamhetsnära arbetssätt och sprida kunskap om HTA-metodiken och evidensbaserad medicin till medarbetarna samt genom pågående utbildningar inom vården
• Arbetar utifrån vedertaget HTA-arbetsmetod som kommer att använda SBU:s rekommendationer som grund
• Ingå som stödfunktion för kunskapsstyrning

Att driva HTA Norr verksamheten uppskattas till ca 3,3-3,6 mkr/år beräknad utifrån antal professioner och den arbetstid som kommer att behövas för att driva verksamheten samt de förvaltnings- och arvodeskostnader för granskare som tillkommer. Under 2022 kommer ALF-systemet bidra med 350 tkr för finansiering av en processledare och NRF kostnader för de hälsoekonomiska analyser som kommer bedrivas inom HTA Norr. Resterande kostnader föreslås fördelas enligt en modell med 50% för region Västerbotten som har huvudansvar och övriga regioner delar lika på resterande 50%, dvs 16,7% per region, vilket för Region Jämtland Härjedalen skulle motsvara ca 600 tkr/år.

För Region Jämtland Härjedalen föreslås uppdraget att samordnas, administreras och finansieras inom FoUU avdelningen. Hänsyn till den utökade kostnaden på 600 000 kr bör tas i samband med budgeten och regionplanen 2023.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2022-01-25 § 7 fick regiondirektören i uppdrag att göra en översyn av regelverk och rutiner för regionens chefer, med start i HR- och ekonomifrågor. Det för att se om dessa är lättillgängliga, lättförståeliga eller eventuellt motsägelsefulla/ svårtolkade. Där otydligheter påträffas ska dessa åtgärdas för att skapa enklare, möjligen färre rutiner som är lätta att hitta och tolka. Översynen rekommenderades att ske i samverkan med verksamhetens samtliga chefsled.

HR-avdelningen (HR) samt ekonomienheten (ekonomi) har vidtagit flertalet åtgärder med syfte att ha regelverk och rutiner som uppfattas som lättillgängliga och lättförståeliga. HR har gjort en genomlysning av sina samtliga dokument i Centuri och vid behov arkiverat, bytt ägare och fastslagit att dokument är korrekt. Ekonomi har ändrat hanteringen för projektredovisning för att tydliggöra och förenkla hanteringen av projektmedel och säkerställa att dessa hanteras på ett korrekt redovisningsmässigt sätt. Vidare har HR och ekonomi gemensamt genomfört intervjuer med chefer i verksamhetens olika chefsled för att skapa sig en bild av hur chefer i regionen uppfattar de regelverk och rutiner som HR och ekonomi tillhandahåller. I intervjuerna framkom det att de regelverk och rutiner som tillhandahålls är i mångt och mycket är väl bearbetade och lättförståeliga men i vissa fall väl omfattande. Däremot är det de olika sökvägarna, främst Centuri och Insidan, som lyfts som stora hinder till att nå informationen.

HR planerar, utifrån olika behov och förutsättningar, kommande insatser för att göra det än enklare för verksamhetens chefer. Bland annat planerar HR och Kommunikation ett förbättringsarbete med syfte att förenkla och tydliggöra information gällande avsnittet ”Medarbetare” på Insidan. HR bedriver också en rad utvecklingsinsatser som kommer skapa bättre förutsättningar för chefer i regionen i att det ska vara lätt att göra rätt.

Gällande Insidan håller också informationsförsörjning på att starta upp ett nytt projekt med att ta fram ett nytt Intranät.

Utifrån ett initiativärende från Bengt Bergqvist (S) fick regiondirektören vid regionstyrelsens sammanträde 2022-03-29--30 § 54 i uppdrag att redovisa vilka rutiner kring bakgrundskontroller som gäller vid anställning i Region Jämtland Härjedalen. Uppdraget ska återrapporteras till styrelsen senast 2022-05-04.

Inom de områden och arbetsuppgifter där lagen kräver/medger det sker en belastningskontroll redan i nuläget (psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda, vård av barn och ungdom samt tvångsvård av missbrukare). Inom dessa områden gäller striktare regler om registerkontroll, till skydd för patienter och brukare.

Inför beslut om anställning av personal inom rubricerade verksamhetsområden har kommunen och landstinget getts möjlighet med stöd i förordningen om belastningsregister att själva begära utdrag ur belastningsregistren hos Polismyndigheten. Detsamma gäller vid anlitande av uppdragstagare inom nämnda verksamhetsområden, 11§ p. 5 förordning (1999:1134) om belastningsregister. Registerkontrollen är obligatorisk.

Att införa obligatorisk och systematisk belastningskontroll inom andra områden är mycket svårt och en fråga där andra Regioner tidigare inte lyckats genomdriva det. Rutiner för referenstagning och dokumentation av frågor runt tidigare brottslighet är på övergripande nivå på gång och redan infört i lokala processer. Däremot kan definitionerna av vad som anses ligga inom respektive avgränsning i kravet för registerkontroll behöva göras.

Gällande personal som avropas (stafetter) beslutar respektive avropande chef om utdrag ur belastningsregistret ska tas på inhyrd personal. Det finns i avtalen en skyldighet för bolagen att säkerställa leverans av begärda kontroller.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2022-05-03—04 § 80 blev ärendet återremitterat för att kompletteras med en redovisning där följande frågor ska redovisas och besvaras:

• Hur registerutdrag görs i de områden där det krävs och hur dessa rutiner efterlevs.
• Om det finns någon kontrollfunktion för efterlevnad av registerutdrag i organisationen och hur den i så fall följs upp.
• Hur efterlevnaden av registerutdrag kontrolleras beträffande personal som avropas.

Först och främst behöver man skilja på registerutdrag och kontroll mot belastningsregister. Kontroll mot register görs kontinuerligt vid anställning av personal där legitimation krävs, det finns rutiner för detta och följs upp av HR. Dessa register är offentliga och har inga begränsningar om vem som får ta del av uppgifterna. Vi upplever inte heller att det är något som inte fungerar och att det vid ytterst få tillfällen (enstaka fall nationellt) där det uppstått problem varit felaktiga uppgifter hos Socialstyrelsen och deras uppgiftsinhämtande. Som nedan redovisas finns även rutiner för hur vi tillvaratar de eventuella förändringar som sker efter att någon börjat hos oss. 

 Begäran om utdrag ur belastningsregister är långt mer reglerat, arbetsgivaren har skyldighet/möjlighet att begära detta endast i speciella omständigheter, såsom vid ”uteslutande arbete med särskilt utsatta patientgrupper”, i realiteten gäller det på Barnavdelningen, slutenpsykiatrin och BUP. I övrig verksamhet kan arbetsgivaren endast fråga tilltänkt medarbetare om hen kan tänka sig visa ett utdrag ur belastningsregistret men aldrig kräva, inte heller neka anställning utifrån att man inte tillmötesgår frågan. Flertalet utredningar har gjorts om man kan utöka anställningar där krav ställs på utdrag i belastningsregister men samtliga har hittills stupat på ”Proportionalitets-principen”. Det är vidare inget särskilt säkert verktyg då det inte omfattar vare sig misstankeregister eller under utredning/överklagande. 

• Hur registerutdrag görs i de områden där det krävs och hur dessa rutiner efterlevs:
  
  I dagsläget sker det enligt rutin på de områden där det krävs, någon ”kontrollfunktion” finns inte utöver det HR-stöd som finns i rekryteringen. 
   
• Om det finns någon kontrollfunktion för efterlevnad av registerutdrag i organisationen och hur den i så fall följs upp:
  
  Respektive områdes HR-stöd tillser att kontroll av legitimation mot IVO/HOSP genomförs vid nyanställning. HR-administrationen får regelbundet återkoppling från Socialstyrelsen om det sker förändringar i legitimationer, såsom indragning, speciella villkor, ändrad förskrivningsrätt eller prövotider för alla med legitimation inom hälso- och sjukvård i Sverige. Är det person med koppling anställning eller annan koppling till oss som arbetsgivare meddelas berörda chefer, HR och Chefsläkare. Någon kontrollfunktion gällande om utdrag i belastningsregister eller rutiner runt när/hur finns i dagsläget inte men HR tillsammans med regionjurist tittar på frågan.
   

•  Hur efterlevnaden av registerutdrag kontrolleras beträffande personal som avropas:
  
  Utdrag från HOSP och IVO där datum för genomförd kontroll framgår (alternativt en skärmbild). Utdragen får inte vara äldre än sex månader. Leverantören ska även på berörd verksamhets anmodan begära att uthyrd person lämnar utdrag från belastningsregistret för de verksamheter där det är relevant. Första delen med IVO/HOSO sker alltid medan kontroll mot belastningsregister är helt upp till berörd verksamhet och inget som kontrolleras centralt. 

 Mer information om problematiken/begränsningarna finns i följande utredningar:
https://www.regeringen.se/4adaba/contentassets/4e2fdb9e2db5486fb1c3d82f6314c75a/belastningsregisterkontroll-i-arbetslivet-sou-201919

https://www.regeringen.se/4aab79/contentassets/b014225e50ac4f249984ec1d0bb56ac1/belastningsregisterkontroll-och-avskiljande-av-studenter-sou-202183

Modell 80-90-100 är en del i arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare och innebär att medarbetaren har en sysselsättningsgrad på 80%, får 90% lön och 100% tjänstepensionsavsättning. Syftet med modellen är att möjliggöra för äldre medarbetare inom arbetsbelastningstunga yrkesgrupper att gå ner i arbetstid utan att pensionsgrunden gällande tjänstepension påverkas. Skapa en långsiktig kompetensförsörjning genom att överföra senior kompetens till nyanställda och yngre medarbetare samt skapa förutsättningar för medarbetare att stanna kvar längre i arbetslivet. Denna modell är tillämplig för yrkesgrupper med statiskt tunga arbetsuppgifter samt inom vårdavdelning där rotationsarbete är mer belastande i jämförelse med övriga yrkesgrupper inom regionen. De grupper som identifierats och som i dagsläget ingår i modellen är undersköterskor/skötare inom vårdavdelning, sjuksköterskor/barnmorskor inom vårdavdelning, städare, köksbiträde samt kockar. Ansökan om att gå med i modellen har varit möjlig sedan den 2022-01-01.

Vid beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden den 16 mars 2022, § 39, (HSN/293/2020) fick regiondirektören i uppdrag att, utifrån en ökad finansiering, föreslå en revidering av vilka grupper/områden som ska ingå i modell 80-90-100.

Regiondirektören föreslår nu att utvidga gruppen som ska ingå i modell 80-90-100 inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård till att innefatta samtliga undersköterskor, skötare, sjuksköterskor samt röntgensjuksköterskor som arbetar i dygnet runt verksamhet. Med dygnet runt verksamhet menas här verksamhet som tar emot patienter dygnets alla timmar.

Revideringen av modellen skulle innebära att områden som kommer kunna ingå i modell 80-90-100 är vårdavdelning med dygnet runt-verksamhet, akutmottagningen, anestesi, centraloperation, röntgen och ambulanssjukvården inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård.

Beräknad kostnad för modell 80-90-100
Om samtliga medarbetare som har rätt att ingå i modell 80-90-100 inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård tar del av modellen beräknas kostnadsprognosen uppgå per år (inkl sociala avgifter).
År 2022: 5 207 608 kr
År 2023: 6 204 964 kr
År 2024: 6 960 647 kr
År 2025: 7 304 269 kr.

Ersättningen innebär i dagsläget att förvaltningsområde hälso- och sjukvård får ersättning för de 10% extra som den betalar lön men inte erhåller någon arbetstid för.

På regionstyrelsens sammanträde den 10 november 2021, § 208, behandlades ärende om breddinförande av tjänstemobiler. En fördjupad utredning om förutsättningar att tillhandahålla en teknisk lösning till regionens medarbetare hade genomförts. I utredningen fanns en beskrivning av nuvarande process och förutsättningar för en alternativ lösning. Sammantaget konstaterades att ytterligare detaljer behövde belysas närmare och tydliggöras innan ett eventuellt förslag om breddinförande kunde läggas fram. I den processen ansågs viktigt att medarbetarna får bidra med sina erfarenheter och synpunkter. Utifrån utredningen konstaterades också att Region Jämtland Härjedalen behöver anpassa sin modell för hantering av mobiltelefoner så att den på ett bra sätt kan tillfredsställa verksamheternas och medarbetarnas behov. Men för att optimera nyttan av ett eventuellt breddinförande behöver nuvarande organisation för hanteringen ses över och brister åtgärdas.

Regionstyrelsen beslutade följande:
1. Regionstyrelsen har tagit del av utredningen och de sammanfattande bedömningar och lägger utredningen till handlingarna.
2. Regiondirektör får i uppdrag att genomföra en pilot under 3-4 månader. Piloten ska omfatta minst tre yrkeskategorier.
3. Regiondirektör får i uppdrag att arbeta vidare med att åtgärda brister i nuvarande process för hanteringen av mobiltelefoner. I det arbetet ska ingå att beakta möjligheten att tillskapa rutiner och andra tekniska lösningar för ett eventuellt breddinförande.
4. En återrapport ska återredovisas till styrelsen senast i april 2022.

En pilot har genomförts under perioden 2022-02-14 – 2022-04-24 med deltagare från Akutmottagningen och för att utöka antalet yrkeskategorier har även arbetsterapeuter (AT) och fysioterapeuter (FT) från enheten för Arbetsterapi och sjukgymnastik opererande specialiteter deltagit, totalt har fem olika yrkeskategorier deltagit samt berörda chefer som fått lämna synpunkter via mejl.

Syftet med piloten har varit att komplettera det tidigare utredningsunderlaget avseende en teknisk lösning genom att undersöka om det går att påvisa en skillnad mellan olika yrkeskategorier avseende upplevd nytta/behov av att ha tillgång till digitala hjälpmedel i sitt dagliga arbete. Piloten har utgått från följande delsyften;

• Till vad och hur ofta används det digitala hjälpmedlet?
• Saknar användarna tillgång till något system eller app?
• Vilken konfigurering (klassning) och abonnemangstyp passar bäst rent generellt?
• Har tillgången till ett digitalt hjälpmedel inneburit att man känt sig stressad eller störd i sitt arbete?
• Hur har berörda chefer upplevt det att vissa av deras medarbetare haft tillgång till ett digitalt hjälpmedel.

De digitala hjälpmedel (device) som användes i piloten var Iphone 12, Samsung Xcover 5, Ipad mini (8,3”) och Ipad (10,2”). Resultatet för piloten bygger på insamlat och aggregerat underlag från veckovisa frågeformulär. En rapport om piloten har upprättats (bilaga 1). Sammantaget kan konstateras att det utifrån svaren som kommit är svårt att tydligt peka ut en specifik yrkeskategori som har en större nytta av ett digitalt hjälpmedel i sitt arbete än någon annan yrkeskategori. Däremot visar underlaget att majoriteten av deltagarna har haft nytta eller stor nytta av en mobiltelefon/läsplatta i sitt dagliga arbete.

Arbetet med att på sikt skapa förutsättningar för ett breddinförande kommer att fortsätta. Arbetet är inställt på att kunna genomföra ett breddinförande under 2024 och därmed inarbeta behov och förutsättningar i inspels- och budgetarbetet under våren 2023.

Utöver genomförd pilot pågår arbete med rutiner och riktlinjer för att åtgärda brister i nuvarande process och organisation för hanteringen av mobiltelefoner. Det arbete behöver fortsätta. Utifrån genomförd pilot kan konstateras att förutsättningarna för att genomföra ytterligare en pilot också bör undersökas. Innan en sådan genomförs bör mer tid läggas på att analysera vilka yrkeskategorier som ska delta samt göra en bättre inventering i organisationen (IT, informationssäkerhet mm) om vad som ska testas i en pilot.

I och med den ryska invasionen av Ukraina i början på 2022 har det säkerhetspolitiska läget förändrats vilket också får konsekvenser för Region Jämtland Härjedalens organisation och arbete. Bland annat har det inom IT- enheten initierats särskilda uppdrag i förebyggande syfte. En annan konsekvens är att leverantörer flaggar för långa leveranstider av teknisk utrustning. Detta sammantaget är också delar som påverkar möjligheten med ett breddinförande av mobiltelefoner.

Regionstyrelsen gav 2022-01-25 § 12 regiondirektören i uppdrag att ta fram en behovsanalys för att påbörja projektering för byggnation för ny hälsocentral i Funäsdalen. Regiondirektören fick även i uppdrag att förbereda köp av mark av Härjegårdar AB för att kunna genomföra byggnationen. Markköpet ska finansieras av investeringsmedel i 2022 års regionplan.

Status för närvarande är att Fastighetsavdelningen utreder övergripande praktiska frågor för att kunna placera en ny hälsocentral i Funäsdalen. Dialog förs med Härjegårdar fastigheter AB kring köp av tomtmark del av fastighet Funäsdalen 30:41. Det är den tomtmark som i nuläget anses vara mest lämplig för en ny hälsocentral. En värdering är utförd gällande överenskommen yta för avstyckning av fastigheten, vilken bedöms vara marknadsmässig, varför inköp av denna fastighet rekommenderas.

För att kunna nyttja nedre delen av ny hälsocentral enligt aktuellt skissförslag kommer infartsväg att passera fastighet Funäsdalen 32:155, ägare är Funäs Fastigheter AB. Regionen har enligt dialog med ägare möjlighet att köpa del av denna fastighet för att anlägga väg alternativt erhålla ett avtalsservitut med årligt arrende. Fastighetsavdelningen anser att ett köp av del av fastighet är att föredra och säkrar tillfart samt utbyggnadsmöjlighet för framtiden. Ett utkast gällande avtalsservitut för infartsväg är även skickat till Adven Sverige AB för att nyttja del av fastighet Funäsdalen 32:117. Företrädare för Adven ser inga hinder föreligga för detta vid telefonsamtal och enligt utkast skickat via mail.

Kostnad för markköpet regleras efter det marknadsvärde man bedömt för tomtmark i Funäsdalen ca 1,4 mkr plus förrättningskostnader. Köpet finansieras ur den ospecificerade potten på 45 mkr i 2022 års investeringsbudget.

Regionfullmäktige har delegerat till regionstyrelsen att besluta om köp av fastigheter till ett värde upp till 100 basbelopp (4 850 300 kronor) i varje enskilt ärende och inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt.

Bakgrund
Listorna på behov i krigets Ukraina är långa. Sveriges regering har genom ett historiskt beslut bidragit med vapen till Ukrainas försvar men också med bland annat skyddsvästar och frystorkad mat. Samtidigt gör civilsamhället stora insatser för att hjälpa Ukrainas folk, både i landet och på flykt utomlands. Det finns stora behov av medicinskt förbrukningsmaterial och medicinteknisk utrustning.

Regionstyrelsen tog den 4 maj 2022 beslut om att skänka tre begagnade ambulanser som annars skulle ha sålts på den privata marknaden efter att de utrangerats och ersatts av nya ambulanser.
I samband med detta beslut fick Regiondirektören också i uppdrag att skyndsamt undersöka vilka möjligheter vi har att skänka även annat medicinskt material till Ukraina eller på andra sätt underlätta att detsamma kommer det ukrainska folket till dels.

Socialstyrelsen har i ”PM– angående förfrågningar om stöd till Ukraina: gemensam inriktning” från 2022-03-09 i samråd med regionernas hälso- och sjukvårdsdirektörer gett rekommendationer/riktlinjer med kriterier för att den utrustning och förbrukningsmateriel som identifierats som möjligt bistånd är enligt lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter att biståndet avser sådant som regionen inte behöver för sin verksamhet och att biståndet inte påverkar regionens egen redundans.

När det gäller kriterier för utrustning och förbrukningsmaterial sägs också följande:

Ytterligare kriterier för den utrustning som identifierats för bistånd är att:

• Förebyggande underhåll och service är genomförd på all utrustning och att det finns manualer på engelska.
• Materiel kopplat till användning av medicinteknisk apparatur behöver medfölja för 7–14 dygn. Materielen bör var sampackad med apparaten för att säkerställa att de inte hamnar på olika platser.

Ytterligare kriterier för det förbrukningsmateriel som identifierats är att:

• Det är oöppnade förpackningar (dvs. avdelningsförpackningar).
• Det inte består av lösa, styckeförpackade artiklar. Dessa måste i sådana fall plastas in.
• De har en hållbarhet på minst 12 månader.

Inventering
En inventering av utrustning som uppfyller ovanstående kriterier har nu gjorts avseende förbrukningsmaterial i förråd samt medicinteknisk utrustning.

När det gäller förbrukningsmaterial finns höga lagersaldon på exempelvis vissa munskydd och skyddsrockar men det finns också möjligheter att skänka vissa kanyler och sprutor där lagersaldona är höga och inte bedöms påverka den egna verksamheten. Utöver detta finns troligen möjligheter att skänka andra artiklar där vi ser att våra möjligheter till påfyllnad av lagervaror inte bedöms som en begränsning.

Det finns också möjlighet att skänka utrangerad medicinteknisk utrustning som uppfyller Socialstyrelsens kriterier ovan. Det handlar exempelvis om sprut- och volympumpar, EKG-apparater samt ultraljudsutrustning.

Utöver detta finns också förbrukningsmaterial med kort eller utgånget datum som inte uppfyller Socialstyrelsen kriterier ovan men som är fullt användbara i en krissituation. Det handlar om olika förbandsmaterial eller tex suturer, iv-kanyler, staples för sår m m. Dessa kan skänkas som utbildnings- och övningsmaterial.

Finansiering behövs inte när det gäller utrangerad medicinteknisk utrustning samt förbrukningsmaterial med utgånget datum. Däremot behöver finansiering ske om förbrukningsmaterial ur ordinarie sortiment med lång hållbarhet ges som bistånd. Den finansieringen föreslås göras ur Regiondirektörens utvecklingsanslag.

I februari kom förfrågan från Socialstyrelsen om regionens möjlighet att bistå med utrusning och material. Region Jämtland Härjedalen erbjöd, den 2 mars, att bistå med i princip samma typ av material som ovan beskrivits. Ingen formell begäran har sen dess kommit från Socialstyrelsen.

Tjänsteskrivelsen ligger som Intern - logga in i Meetings för att se förslaget

De förtroendevalda revisorerna i Region Jämtland Härjedalen har genom Endredi Konsult genomfört en granskning av roller, ansvar och befogenheter. Syftet med granskningen har varit att granska om roller och ansvarsfördelning mellan styrelsen och nämnderna är tydliga, dels om regleringen av ansvar, befogenheter och inbördes förhållanden mellan regiondirektören och förvaltningsområdescheferna är tydliga.

Vid avslutad granskning överlämnades den 24 mars 2022 en revisionsrapport samt en skrivelse innehållande rekommendationer. Revisorerna vill senast den 7 juni ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet.

Revisorernas samlade bedömning är att det finns en otydlighet kring roller och ansvarsfördelning. Revisorerna anser att otydligheten till stor del handlar om vilket politiskt organ som har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. De anser att oklarheten finns i reglementena men förstärks av hur övriga regelverk är formulerade samt av hur ärendena i praktiken hanteras. Revisorerna anser att det i första hand är relationen mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden som är oklar.

Ett förslag till svar har upprättats. I svaret finns bland annat en redogörelse för pågående och planerade åtgärder utifrån granskningen. Bland annat beskrivs det arbete som genomförts under våren med att revidera reglementen för regionstyrelse och nämnder inom ramen för översyn av den politiska översynen inför nästa mandatperiod. Det ges också exempel på hur regionstyrelsen gjort förändringar i arbetssätt gällande uppföljning.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att svara på remiss av promemorian Viktigt meddelande till allmänheten – en översyn av VMA-systemet (Ds 2022:1)

Varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA-systemet) syftar till att kunna varna och ge vägledande information vid t.ex. olyckor och svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner. Meddelanden som behöver nå allmänheten i samband med sådana situationer, är grundläggande för att kunna skydda medborgare och egendom. VMA-systemet är inte något tekniskt system utan kan beskrivas som en ordning för varning och information till allmänheten genom olika kanaler.

Utredningens uppdrag har bestått i att göra en översyn av VMA-systemet och föreslå en mer sammanhållen författningsreglering av hela systemet som ska vara tillämplig på varning i fred och krig. I översynen har utredningen haft att utgå från det nuvarande systemet.

Utredningen har genomfört en gedigen kartläggning och utförlig beskrivning av det nuvarande systemet för VMA. Region Jämtland Härjedalen stödjer i stort utredningens bedömning och de lagda förslagen. Regionen har valt att kommentera fem av förslagen.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö. Remissen ska besvaras senast 3 juni. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att svara på remiss av slutbetänkande (SOU 2022:6) Hälso- och sjukvårdens beredskap - struktur för ökad förmåga.

Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har haft i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas. I detta slutbetänkande redovisar utredningen förslag kring övriga delar av utredningens uppdrag som syftar till att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera allvarliga händelser i fredstid och under höjd beredskap.

Region Jämtland Härjedalen anser att utredningen gjort ett gediget arbete med att ta fram fakta och bedöma rådande förutsättningar för beredskapsplanering. Regionen styrker i stort utrednings lagda förslag och bedömningar. Regionen har valt att kommentera förslag och bedömningar under följande rubriker; Planeringsbestämmelser, Skyldighet att hjälpa, Förstärkningsresurser, Finansiering samt Övrigt.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö. Remissen ska besvaras senast 10 juni.

Regionen har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss. Det här är ett delbetänkande i den utredning som ska genomföras.

Idag är det möjligt att expediera pappersrecept från ett annat EES-land på svenska öppenvårdsapotek, och pappersrecept förskrivna i Sverige får expedieras i andra EES-länder. Medlemsländerna i EES samarbetar nu för att öppna upp för e-recept (elektroniska recept) över landsgränserna. Jämfört med pappersrecept är e-recept mer patientsäkert och tydligare vid expedition på apotek. Ett informationsutbyte med e-recept skulle även innebära att expedierande apotek ska rapportera till patientens hemland vilket läkemedel som lämnats ut.

Utredningen har haft uppdraget att utreda vad som krävs för en patientsäker och effektiv process för e-recept inom EES och att föreslå de åtgärder som krävs för en sådan process. Utredningen har också kartlagt informationsflöden och ansvarsfördelning i läkemedelsprocessen för e-recept inom EES. Denna kartläggning ligger till grund för utredningens fortsatta arbete.

Remissens förslag innebär förbättringar för patienterna, den expedierande personalen och förskrivarna. Förslagen medför kostnader för E-hälsomyndigheten och för öppenvårdsapoteken. Utredningen bedömer att fördelarna med förslagen överväger de integritetsrisker som finns.

Ett förslag till svar har upprättats inom läkemedelsenheten. Regionen är i överlag positiv till utredningen och bedömer att utredningen tagit höjd för en patientsäker och effektiv process.

Synpunkter ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 3 juni. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen är remissinstans för remissen En effektivare upphandlingstillsyn, från Finansdepartementet. Regionen har tidigare svarat på en tidigare remiss i samma ämne, Förslag till utvecklad reglering av upphandlingstillsynen Fi2019/02619/OU.

Båda remisserna syftar till att ge Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ökad utökade sanktions- och utredningsmöjligheter vid tillsynen över lagen. Regionen yrkar på att förslaget avslås.

Om förslaget antas är risken att upphandlande myndigheter kommer att fokusera på att dokumentera korrekt för att undvika vite i stället för att arbeta kreativt och hitta innovativa lösningar för att genomföra goda affärer. Den absoluta merparten av förslagen motverkar en framåtblickande och kreativ offentlig upphandling för att i stället premiera fördyrande dokumentation, byråkrati och bakåtsträvande försiktighet. Regionen kan inte se att dessa förslag på något sätt skulle stävja korruption - i stället riskerar regeringen att ytterligare formalisera en redan svåråtkomlig marknad för små- och medelstora företag när fokus hamnar på dokumentation och rapporter.

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen, enheten för inköp och upphandling. Remissen ska besvaras senast 22 juni.

Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2022-05-17
Protokoll regionens samverkansråd 2022-04-25
Protokoll regionens revisorer 2022-05-05
Protokoll beredningen för översyn av den politiska organisationen 2023-2026, 2022-05-05
Protokoll patientnämnden 2022-05-19
Protokoll tillgänglighetsrådet 2022-05-12
Protokoll regionfullmäktige 2022-04-26--27

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview  

Den 17 februari 2021 beslutade regionfullmäktige, § 17, att tillsätta en särskild beredning för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2023-2026. Beslutet innefattade att beredningen skulle bestå av en ledamot från varje parti som är representerat i regionfullmäktige samt regionfullmäktiges presidium. I beslutet antog regionfullmäktige också ett reglemente samt direktivet för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2023-2026.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2023-2026 har utifrån direktivet fört diskussion om den politiska organisationen. Dels vad som kännetecknar den nuvarande organisationen, dels vad den framtida organisationen förväntas åstadkomma.

Utifrån utvärderingen som genomfördes i inledningen av beredningens arbete och det antagna direktivet har den särskilda beredningen utarbetat förslag till ny politisk organisation. Därtill har beredningen arbetat fram förslag till arbetsordning och reglementen för den politiska organisationen, förslag till regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, förslag till regler för stöd till de politiska partierna, förslag till regler för stöd till politiska sekreterare och förslag på arbetsformer där teknik och metoder används för att underlätta det politiska arbetet.

Den särskilda beredningen föreslår att det nuvarande utskottet för kollektivtrafikfrågor ska tas bort och ersättas av en kollektivtrafiknämnd med 7 ledamöter. Beredningen förslår att antalet ledamöter i styrelsen ändras från 15 till 13. Kollektivtrafiknämnden föreslås ha en ordförande och en förste vice ordförande, som arvoderas 50 % respektive 30 %. Basarvodet föreslås kvarvara 90 % av en riksdagsledamots arvode som fastställs i november varje år av riksdagens arvodeskommitté. Förslag till förändring är att arvodet ska justeras varje år från och med den 1 januari. Beredningen för översyn av den politiska organisationen föreslår att gränsen för rätt till förlorad arbetsförtjänst ändras från 60 % till 40 %.

I framställan av förslag till arbetsordning och reglementen har ett flertal olika aspekter beaktats. I huvudsak har arbetet haft sin grund i att tydliggöra tidigare skrivningar, förtydliga laghänvisningar samt klargöra regionstyrelsens övergripande ansvar i förhållande till nämndernas ansvar. Beredningens närmare överväganden framgår av promemorian Översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2023-2026.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2023-2026 bedömer att den sammanlagda ekonomiska effekten av förslagen medför en ökning av kostnaden för den politiska organisationen med cirka 2 mkr. Kostnaden hänför sig till den kostnadsökning inrättandet av en ny nämnd innebär. Dels för behovet av ökade administrativa resurser, dels för ökade arvodeskostnader. Även den årliga uppräkningen av basarvodet ligger till grund för kostnadsökningen för ny politisk organisation.

Mot bakgrund av omfattningen på beredningens arbete och de noggranna övervägningarna som krävts för att utarbeta ovan angivna förslag har den särskilda beredningen varit i behov av att förlänga sitt arbete. Den 16 februari 2022, § 20, fattade regionfullmäktige beslut om att förlänga den särskilda beredningens arbete, varför förslag till ny politisk organisation överlämnas till regionfullmäktige att ta ställning till under sammanträdet i juni 2022.

Beredningen behandlade ärendet 2022-05-05 § 23 och föreslår regionfullmäktige följande:
1. Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
2. Reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
3. Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
4. Reglemente för regionala utvecklingsnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
5. Reglemente för kollektivtrafiknämnden i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
6. Reglemente för krisledningsnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
7. Reglemente för patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
8. Reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
9. Reglemente för Tillgänglighetsrådet i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
10. Reglemente för Pensionärsrådet i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
11. Regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
12. Regler till stöd för politiska sekreterare i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 antas.
13. Digitala verktyg till stöd för förtroendevalda antas.

Regionfullmäktige beslutade 2021-06-23 om förfrågningsunderlaget gällande 2022 (RS/60/2021).

Regionstyrelsen beslutade den 9 december 2021, §237 att inrätta en politisk styrgrupp för vårdval/hälsoval med uppdrag att föreslå eventuella kompletteringar och justeringar inom hälsovalet inför 2023. Styrgruppen fick även uppdrag att se över åtagandet för somatisk och psykiatrisk akutvård inom hälsovalet och förutsättningarna för det i hela länet. (RS/773/2021)

För åtagandet över somatisk och psykiatrisk akutvård har styrgruppen fört en dialog med utförare i primärvården, Beställarenheten representanter för 1177 rådgivning, akuten, ambulanssjukvården, vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) som sammanfattats i en rapport (RS/773/2021)

Endast redaktionella förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2023 föreslås, vilka presenteras i beslutsunderlaget. Inga ändringar för det akuta omhändertagandet för somatisk och psykiatrisk akutvård föreslås.

Utifrån ett ökat uppdrag med HPV-vaccin för pojkar samt tidigare underfinansiering föreslås en höjning av budgeten för hälsovalet från 2023 med en miljon kronor. Något som behöver tas hänsyn till i budgeten och regionplanen inför 2023.

P g a den lagändring som träder i kraft 1 juli 2022 behöver Region Jämtland Härjedalen uppdatera listningsbilagan med lokala anpassningar varför beslut om listningsbilagan föreslås fastställas av Regionstyrelsen i november.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).

Regionstyrelsen beslutade den 9 december 2021, §237 att inrätta en politisk styrgrupp för vårdval/hälsoval med uppdrag att bland annat föreslå eventuella kompletteringar och justeringar inom vårdval för allmäntandvård för barn och unga vuxna inför 2023.

Styrgruppen har haft dialog med regionens bedömningstandläkare vilket redovisas i den rapport som styrgruppen lämnar till Regionstyrelsen för sitt uppdrag (RS/773/2021).

Förslag till ändringar framkommer i det årliga beslutet om villkorsförändringar i förfrågningsunderlag som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslaget redovisas i beslutsunderlag.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 9 december 2021, §237 att inrätta en politisk styrgrupp för vårdval/hälsoval med uppdrag att bland annat föreslå eventuella kompletteringar och justeringar inom vårdval för medicinsk fotvård.

Styrgruppen har inte kommit fram till några förslag till förändringar inför 2023.
Därmed fastslås att villkoren i förfrågningsunderlaget för vårdval medicinsk fotvård 2022 även ska gälla för 2023.

Nuvarande ersättning till fotvårdarna med 650 kr kommer inför 2023 att räknas upp i enlighet med landstingsprisindex, vilket framkommer i förfrågningsunderlaget, där summan fastställs senare i år.

Regionfullmäktige fastslog 2020-02- 11—12 § 13 en första version av Långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk hälsa. RS/1437/2018. Vid uppföljning, utvärdering våren 2021 framkom behov av revidering och anpassning till pågående utredningar, utvecklingsarbeten och länsövergripande planer.

Syftet med en långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk ohälsa i Jämtlands län är att få en samlad bild av läget inom fokusområde Psykisk ohälsa och att följa utvecklingen inom några strategiska målområden. Genom att planen regelbundet följs upp och återkopplas till den politiska ledningen ges förbättrade förutsättningar för styrning, ledning och resurssättning inom detta, för medborgarna och samhället, viktiga område. 

Stress, depression och ångest tillhör de stora folksjukdomarna i Sverige och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. Den största ökningen har skett efter 2010. På sex år har antalet som sjukskrivits på grund stressrelaterad psykisk ohälsa i landet mer än dubblerats för kvinnor. Den stora ökningen ligger inte hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom utan i de grupper som lider av stress, ångest och depression. Under 2020 dog 1 168 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Av dessa var 839 män och 323 kvinnor och 6 var barn under 15 år. Ytterligare 273 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid men där avsikten inte kunnat styrkas. 

I Jämtlands län ser vi en likartad utveckling som i landet i övrigt. Den psykiska ohälsan ökar mest av alla diagnoser i länet och utgör en ökande andel av primärvårdsbesöken liksom av sjukskrivningarna. Många människor är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Om vi kan minska den psykiska ohälsan kan vi också minska sjukfrånvaron och fler kan börja jobba igen. 

Enligt Sveriges kommuner och Regioners (SKR) satsning ”Uppdrag psykisk hälsa” förväntas psykisk ohälsa år 2030 vara den dominerande folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt.  Psykisk hälsa är därmed ett av de mest prioriterade områdena inom hälso- och sjukvårdsområdet. Jämtlands län har bland de högsta suicidtalen i landet, en negativ trend som ännu inte lyckats brytas.

Arbetet med psykisk ohälsa inbegriper stora delar av Region Jämtland Härjedalens verksamheter. Hälso-och sjukvården, Folkhälsoarbetet, Forskning/utbildning/utveckling samt Regionalt utvecklingsarbete.  Samverkan sker med en rad olika myndigheter och organisationer och området omfattas av statliga överenskommelser. 

Det finns en rad faktorer som kan leda till psykisk ohälsa. För att åstadkomma en varaktig och stabil förändring och förbättring i länet måste resurser avsättas och aktiviteter samordnas - på flera plan. 

Region Jämtland Härjedalens insatser ska samordnas med nationella liksom länsövergripande planer och strategier samt med det lokala och nationella arbetet i Uppdrag psykisk hälsa, för en God och Nära vård, i enlighet med Nationell Kunskapsstyrning och Socialstyrelsens riktlinjer.
Där barn berörs utifrån eget behov av stöd och behandling, som anhörig eller efterlevande ska insatser säkerställa att det enskilda barnets behov uppmärksammas och tillgodoses.

Uppdrag utifrån LUP-psykisk ohälsa ska lyftas in i verksamhetsplan och uppföljningsmodell för ansvarig verksamhet 2023 för utvecklande av aktiviteter med uppföljningsbara mål och mätvärden. Aktiviteter ska kopplas till de övergripande mål som beskrivs ovan. Arbetet ska vara påbörjat under uppdragets första år, men med inriktning på det långsiktiga perspektivet.

Regelverk för sjukresor reviderades av regionfullmäktige senast 2021-04-14 §55.

Det har under det senaste året uppkommit behov av att justera några delar av det rådande regelverket för sjukresor. Dessa behov har uppkommit från flera olika håll, men är främst en begäran från förvaltningsområdet hälso- och sjukvård samt från reseservicehandläggare.

Justeringarna/ändringarna syftar både till att skapa förutsättningar för handläggarna att hantera specifika ärenden, men framför allt för att bemöta ett behov från barn- och ungdomsmedicin.

Regelverkets syfte är att på ett tydligt sätt visa för medborgare och medarbetare var gränserna går för användandet av samhällsbetalda resor och den bidragsgrund som folkbokförda i Region Jämtland Härjedalen har för resor till och från sina sjukvårdsbesök. Samtidigt skall regelverket hjälpa handläggare att tillämpa regelverket på ett likställt sätt och motverka godtyckliga bedömningar.

Bifogat förslag till reviderat regelverk återfinns även en konsekvensanalys.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-05-4 § 74 och föreslår regionfullmäktige:
Reviderat regelverk och ersättningsgrunder för sjukresor till och från vård antas.

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 fastställdes i november 2018, och upphör att gälla den 31 december 2022. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i mars 2021, § 37, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag till ny regional kulturplan för 2023-2026 (RUN/12/2021). Enligt den processplan och preliminära tidplan som upprättats för arbetet skulle en remissversion av den nya planen godkännas av nämnden i maj 2022 för att därefter skickas ut på remiss.

Med anledning av rådande personalsituation inom område Kultur och bildning med flertalet sjukskrivningar och vakanser under det senaste året har arbetet med den nya kulturplanen inte kunnat bedrivas i den takt och omfattning som planerats för. I dialog med tillträdande områdeschef och regional utvecklingsdirektör, samt med Kulturrådets ansvariga tjänsteperson för kultursamverkansmodellen, föreslås att processen att ta fram en ny kulturplan förskjuts med ett år. Detta innebär att nuvarande kulturplan behöver förlängas att även gälla år 2023. I tillägg föreslås ett antal särskilt prioriterade områden/insatser i kulturplanen som ska gälla för 2023. 

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärenden den 17 maj 2022, § 85, och föreslår regionfullmäktige:
Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige
1. Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 förlängs till att även gälla år 2023.
2. Följande områden ska särskilt prioriteras under 2023: 
- Fortsatt utveckling av egenproduktion inom scenkonsten och utveckling nya modeller för spridning av scenkonst 
- Stärkt samverkan med och särskilt främja barn och unga  
- Inkluderande av kulturella och kreativa näringar i det regionala tillväxtarbetet genom framtagen handlingsplan
- Främja nationella minoriteter, samisk kultur och samiska språk i samarbete med Gaaltije 
- Stärkt samverkan med kommunerna, kulturskaparna, civilsamhället och arrangörerna, med andra regioner och den statliga nivån
- Stärkt samverkan med Kultur i Norr 
- Stärkt samverkan mellan kulturen och folkhögskolorna

Regional biblioteksplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 fastställdes i oktober 2018, och upphör att gälla den 31 december 2022. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i februari 2021, § 9, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag till ny regional biblioteksplan för 2023-2026 (RUN/11/2021). Enligt den processplan och preliminära tidplan som upprättats för arbetet skulle en remissversion av den nya planen godkännas av nämnden i maj 2022 för att därefter skickas ut på remiss.

Med anledning av rådande personalsituation inom område Kultur och bildning med flertalet sjukskrivningar och vakanser under det senaste året har arbetet med den nya biblioteksplanen inte kunnat bedrivas i den takt och omfattning som planerats för. I dialog med tillträdande områdeschef och regional utvecklingsdirektör, samt med ansvariga tjänstepersoner på Kungliga biblioteket, föreslås att processen att ta fram en ny biblioteksplan förskjuts med ett år. Detta innebär att nuvarande biblioteksplan behöver förlängas att även gälla år 2023. I tillägg föreslås ett antal särskilt prioriterade områden/insatser i biblioteksplanen som ska gälla för 2023. 

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 17 maj 2022, § 84, och föreslår regionfullmäktige:
1. Regional biblioteksplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 förlängs till att även gälla år 2023.
2. Följande områden ska särskilt prioriteras under 2023:
- Stärkt samverkan med och särskilt främja barn och unga
- Särskilda insatser för att möta folkbibliotekens behov att möta flyktingar från Ukraina med information, kunskap och litteratur på egna språket
- Främja nationella minoriteter, främja samisk kultur och samiska språk i samarbete med Gaaltije
- Stärkt samverkan med kommunerna, kulturskaparna, civilsamhället och arrangörerna, med andra regioner och den statliga nivån
- Stärkt samverkan mellan kulturen och folkhögskolorna

På grund av det stora inflödet av flyktingar från kriget i Ukraina, tar det längre tid för Migrationsverket att bevilja skydd enligt EUs massflyktsdirektiv. Det medför att en del av flyktingarna från Ukraina tills vidare saknar rätt till subventionerad hälso- och sjukvård i Sverige. Samtidigt anser Folkhälsomyndigheten att människor från Ukraina, oavsett migrationsstatus, borde få tillgång till testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination mot Covid-19 mm. Då flyktingar från Ukraina inte kan växla in den ukrainska valutan i Sverige, bedöms möjligheten vara begränsad att själv betala för vården.

Fördröjd nödvändig vård kan få negativa effekter både ur ett smittskydd- och patientsäkerhetsperspektiv. De flesta regioner har därför fattat beslut om att alla flyktingar från Ukraina bör få rätt till hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel enligt samma regler som gäller för asylsökande, eller så har de gjort en tolkning med denna innebörd av tidigare fattade beslut. I den analys som görs i bilagan till detta ärende blir slutsatsen densamma. Den grupp som berörs bedöms bli liten, då de flesta flyktingar från Ukraina efterhand förväntas ansöka om skydd enligt EUs massflyktsdirektiv eller asyl. Av samma skäl bedöms regionens kostnader för denna grupp bli relativt liten. Till skillnad från de vårdsökande som redan beviljats uppehållstillstånd enligt Massflyktsdirektivet, får regionen ingen ersättning från staten för denna grupp.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-05-24 § 75 och föreslår regionfullmäktige:
1. Följande grupper ska ha rätt till hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel på samma villkor som asylsökande m fl, och till samma patientavgifter som i beslut RS/2123/2016, bilaga 1:
a. Flyktingar från Ukraina, enligt EUs massflyktsdirektiv, som ännu inte fått uppehållstillstånd.
b. Flyktingar från Ukraina som vistas viseringsfritt i Jämtlands län i 90 dagar.
2. Kostnaden för läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar på recept inom förmånen till flyktingar från Ukraina enligt ovan, faktureras till Region Jämtland Härjedalen enligt särskild rutin.
3. Eventuella merkostnader för den här flyktinggruppen som inte täcks av bidrag från staten, ska finansieras inom befintlig budget.

Ronny Karlsson (SD) har lämnat in en motion angående veckoslutstjänstgöring och att Region Jämtland Härjedalen borde utreda möjligheterna att införa veckoslutstjänstgöring i syfte att bättre utnyttja personalresurserna, möjliggöra ett minskat beroende av bemanningsföretag, minska antalet övertidstimmar samt påverka sjukfrånvaron i positiv riktning.

Motionären menar att det kan vara ett ytterligare steg i rätt riktning till att bli den attraktiva arbetsgivaren som Regionen vill vara. Motionären yrkar därav på att Region Jämtland Härjedalen utreder möjligheten att införa en modell för veckoslutstjänstgöring.

Under våren 2021 genomfördes förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna Vårdförbundet och Kommunal i Region Jämtland Härjedalen. Parterna var överens om att fokus för en överenskommelse skulle vara återhämtning, kompetensförsörjning och enkelhet.

I de lokala kollektivavtalen som undertecknades 21-04-26 för Vårdförbundet och 21-05-27 för Kommunal finns ett antal olika arbetstidsmått. I dessa avtal finns möjlighet att arbeta ständig helg med heltidsmåttet 30:00 h/v. De grupper som omfattas är sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, barnmorskor, undersköterskor och skötare inom dygnet-runt-verksamhet.

Ständig helg innebär att medarbetaren har ett heltidsmått motsvarande 30:00 h/v. Arbetstiden förläggs fredag till söndag eller lördag till måndag. Tid utöver dessa arbetspass är tid för kompetensutveckling, utbildning och administration. Modellen bygger på frivillighet från medarbetaren och i dagsläget arbetar 14 personer enligt detta heltidsmått.

Arbetstidsavtalet trädde i kraft 21-10-01 och implementering pågick under perioden 21-10-01 till 22-01-31. Utvärdering av avtalet samt statistik gällande sjukfrånvaro pågår. Om antalet övertidstimmar minskat i förhållande till tidigare period är för tidigt att säga. Pandemin och dess påverkan med karantänsregler kommer också att påverka siffrorna. Utvärdering av arbetstidsavtalet kommer att ske under hösten 2022.

Med anledning av att den modell för veckoslutstjänstgöring som motionären yrkar på redan finns i bruk föreslås att motionen avslås.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärende 2022-05-24 § 76 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

Sverigedemokraterna inkom den 1 februari 2022 med en motion som yrkar på att Region Jämtland Härjedalen erbjuder gratis PSA prov till alla män från och med det år man fyller 54 år och därefter vartannat år.

Socialstyrelsen avråder sedan 2007 från systematisk prostatascreening i Sverige, något som uppdaterades 2018 då man i stället sa att regionerna bör utvärdera införande av organiserad prostatacancertestning (OPT). OPT innebär att männen får tydlig information om PSAprovets för- och nackdelar och därefter tar beslut om att testa sig och ska inte förväxlas med screeningprogram där testning rekommenderas genom direkt inbjudan till provtagning. En utredning har genomförts av Regionalt cancercentrum norr (RCC) där man, på grund av kapacitetsproblem, föreslår att inledningsvis starta med inbjudan av OPT till 50-, 56- och 62- åriga män.

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslutade 2022-03-16 §31 att, under förutsättning att erforderliga beslut fattas i Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF), införa OPT i Region Jämtland Härjedalen från 2023 till gruppen män i åldern 50, 56 och 62 år. Vidare ställde sig nämnden bakom start av ett gemensamt OPT kansli kopplat till RCC. Finansiering under 2022 görs med medel från den statliga satsningen om jämlik och effektivare cancervård med kortare väntetider. Hälso- och sjukvårdsnämnden förslog att hänsyn ska tas till OPT i arbetet med regionplan 2023-2025. (HSN/85/2022).

Det råder i dag en brist på urologer och patologer samt inom bild- och funktionsmedicin vilket gör att kapacitetproblematiken behöver hanteras och att OPT utvärderas innan verksamheten kan utökas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-05-24 § 78 och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om att dö ensam i den palliativa vården.

Elin Hoffner yrkar att:

• Regiondirektören får i uppdrag att utreda hur man kan komma till rätta med problemet att patienter tvingas dö i ensamhet på sjukhuset och att det finns stora brister vad gäller personalresurser för att möjliggöra extra vak.
• Att en åtgärdsplan tas fram för snabbt genomförande av åtgärder.

Under åren 2016 – 2019 avled 46 % av alla länets inrapporterade dödsfall i hemmet eller i kommunala verksamheter. 19% avled på sjukhuset. 34% av dödsfallen rapporterades inte till registret, vilket innebär att dödsplatsen är okänd. Uppgifterna är hämtade från Palliativa registret.

I många fall kan tillräcklig symtomlindring och stöd ges i hemmet med närhet till närstående eller där personen känner personalen och är känd av personal. Att vårdas på sjukhuset i livets slut kan vara problematiskt då vården på sjukhuset bedrivs parallellt med akutsjukvård.

Socialstyrelsen har i det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård 2013 tagit fram nio kvalitetsindikatorer för palliativ vård i livets slutskede. En av dessa kvalitetsindikatorer är Två eller fler inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet. Personer som befinner sig i livets slutskede ska inte behöva förflyttas i onödan. Syftet med denna kvalitetsindikator är att följa inskrivningsfrekvenserna för patienter i livets slutskede, främst i den akutsomatiska vården. Socialstyrelsen har inte satt en målnivå.

Palliativa registret
I dagsläget är täckningsgraden i Palliativa registret låg. 43% av alla dödsfall i länet är inrapporterade i Palliativa registret. Senaste året har 1210 personer avlidit i Jämtlands län. 685 av dessa är inrapporterade till Palliativa registret. Av de inrapporterade dödsfallen var 613 förväntade dödsfall (89%). Enligt Palliativa registret är drygt 80% av alla dödsfall förväntade. Sjukhuset rapporterade totalt 124 dödsfallen senaste året. Av dessa var 100 förväntade dödsfall. 24 personer avled oväntat och för dessa kunde ingen planering göras, för närvaro i dödsögonblicket. Ungefär hälften av sjukhusets dödsfall är rapporterade till registret. Det påverkar resultatet för samtliga kvalitetsindikatorer och leder till osäkra siffror.

Närvaro i dödsögonblicket
Syftet med den palliativa vården är framför allt att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att lindra symtom och ge existentiellt stöd.

Palliativregistrets målvärde för mänsklig närvaro dödsögonblicket är 90%. Där räknas både närstående och personal. Det finns personer som inte önskar närvaro av någon person i dödsögonblicket och likaledes personer som avlider oväntat där man inte har möjlighet att planera för mänsklig närvaro.

Det stämmer att var fjärde person som avlidit på sjukhuset under år 2021 och registrerats i Palliativa registret har varit ensam i dödsögonblicket. Man kan se att 2021 års siffror är påverkade av pandemirestriktionerna på så sätt att närståendes närvaro har minskat till 41%, jämfört med 53% år 2016. Personalens närvaro under motsvarande period har ökat från 33% år 2016 till 45% år 2021. Det innebär att den totala närvaron i dödsögonblicket är på ungefär samma nivå i dagsläget som referensåret 2016. Sammantaget betyder det att personalen har kompenserat för pandemieffekten genom ökad närvaro i dödsögonblicket.

Region Jämtland Härjedalen når inte upp till det utsatt målvärdet. Registreringarna i registret är dessutom för få för att ge en rättvisande bild av hur den mänskliga närvaron ser ut vid dödsögonblicket.

För att komma till rätta med det bekymmersamma i att patienter dör ensamma på sjukhuset är det viktigt att dels återställa tidigare viktiga samarbete med närstående (som även är en viktig komponent i begreppet Nära vård), dels att öka täckningsgraden i Palliativa registret.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-05-24 § 77 och föreslår regionfullmäktige att motionen bifalls.

I en motion från Vänsterpartiet yrkar Elin Hoffner på att regiondirektören får i uppdrag att utreda regionens behov av hälsoekonom och att utifrån svaren på utredningen gå vidare med nödvändiga åtgärder för att uppfylla behoven av hälsoekonomisk kompetens. Elin Hoffner hänvisar till att hälsoekonomiskt material används sparsamt vid framtagande av underlag för beslutsfattande, och för att uppnå ett långsiktigt hållbart beslutsfattande krävs en beräkning på helheten för att visa vad som är det bästa beslutet.

I regionens beslutsunderlag beskrivs hälsoekonomiska effekter ofta i ord, men mer sällan i siffror. I det nationella kunskapsstyrningssystemet, som alla regioner deltar i, ingår i allt högre grad både hälsoekonomi och ett fokus på personcentrerad vård. Hälsoekonomi förväntas därför få allt större betydelse i framtiden. Innan utredning av införandet av hälsoekonom i regionen görs, bör dock resultatet av den föreslagna nya HTA-enhetens arbete utvärderas. HTA står för Health Technology Assessment och innehåller bl a hälsoekonomiska analyser av evidensbaserad vård. Med en ny HTA-enhet, i samarbete med övriga regioner i norr, kommer ett första steg att tas för att i högre grad inkludera hälsoekonomiska aspekter i beslutsfattandet.

Förvaltningen gör därför bedömningen att en utredning enligt förslaget inte bör göras nu. Motionen föreslås avslås.

Vänsterpartiet inkom den 11 februari 2022 med en motion som yrkar:
- att Regionfullmäktige arrangerar en utbildning för fullmäktiges ledamöter om mäns våld mot kvinnor och kvinnojourens verksamhet
- att uppdra åt regiondirektören att ta fram ett förslag på hur regionen kan stötta Kvinnojouren genom bidrag till en stabil och jämlik tillgång till kvinnojoursverksamheten i Region Jämtland Härjedalen. Exempelvis på liknande sätt som kommunerna bidrar till kvinnojourens verksamhet

En utbildning för fullmäktiges ledamöter om mäns våld mot kvinnor är en insats som behöver utredas vidare för att utröna möjligheter och kostnader. Enligt Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/2343/2016) ansvarar fullmäktiges presidium för att planera och genomföra regionfullmäktiges sammanträden samt för att utbilda förtroendevalda.

Regionfullmäktige beslutade 2021-06-22—23, § 74 om ”Regler och villkor för verksamhetsbidrag” där det framgår vilka organisationer som kan söka verksamhetsbidrag och hur förfarandet går till (RS/413/2021). Inom punkt 7.1 ”Övriga främjande- och intresseorganisationer” skulle en ansökan från Kvinnojouren kunna inrymmas. Det stöd som kan sökas årligen är ett verksamhetsstöd som ska användas till att utveckla och bedriva en verksamhet för organisationens medlemmar och som främjar dess mål och syfte. Stödet kan användas för administration, ledarutveckling, opinionsbildning och samverkan.

Regionala utvecklingsnämnden beslutar årligen vilka organisationer som ska erhålla bidrag. Verksamhetsbidragen för 2022 är redan beslutade. Ansökan om verksamhetsbidrag för 2023 ska vara inlämnad senast 31 augusti 2022. I ansökan ska redogörelse för dokumenterad verksamhet samt organisationens stadgar bifogas. Utifrån detta har Kvinnojouren möjlighet att för verksamhetsåret 2023 söka bidrag utifrån ordinarie regler och villkor för verksamhetsbidrag. Med hänvisning till detta föreslås att motionen avslås.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 17 maj 2022, § 86, och föreslår regionfullmäktige:
1. Motionen avslås.
2. Fullmäktiges presidium får i uppdrag att se över möjligheter och kostnader för en utbildning för fullmäktiges ledamöter om mäns våld mot kvinnor och kvinnojourens verksamhet.

• Tema fördjupning
  - Aktivt ledar- och medarbetarskap
  - Anställningsvillkor och lönebildning
   
• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm