Möte 2021-01-26

Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

• Lägesbild Corona
• Vaccinering mot covid-19
• Nivåstrukturering
• IT-säkerhet

En månadsrapport för november 2020 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med november 2020 uppgick till 309 miljoner kronor, vilket var 204 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med november 2020 var 49 miljoner kronor lägre jämfört med samma period 2019, motsvarande en nettokostnadsminskning på -1,2 procent.

Verksamhetens intäkter ökade med 345 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 48,5 procent. Av dessa avser 48 miljoner kronor vidarefakturering av patientintäkter, justeras intäkterna för denna post är ökningen 43 procent. Justerat även för intäkter från område Kollektivtrafik är ökningen 30 procent.

Bruttokostnaderna har under 2020 ökat med 296 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 6,3 procent. Av dessa avser 48 miljoner kronor vidarefakturering, justeras kostnaderna för denna post är ökningen 5,3 procent. Justerat för tillkomna kostnader Kollektivtrafik med 188 miljoner kronor är förändringen 60 miljoner kronor, 1,3 procent.

Personalkostnaderna ökade totalt med 32 miljoner kronor, motsvarande 1,3 procent. Kostnaden för bemanningsföretag uppgick till 113 miljoner kronor vilket var ungefär samma kostnad som 2019. Kostnader för läkemedel har ökat med 30 miljoner kronor jämfört med föregående år och kostnader för riks- och regionvård har ökat med 10 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalen har under året amorterat ett av lånen från Kommuninvest på 73 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgick därefter till 360 miljoner kronor. Likviditeten förbättrades med 186 miljoner kronor till och med november. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 130 miljoner kronor under perioden.

Helårsprognosen efter november har förbättrats ytterligare och beräknas uppgå till 290 miljoner kronor, efter besked att ansökta medel för merkostnader avseende coronapandemin nu kommer att beviljas med upp till 91 procent, samt ytterligare ersättning för provtagning. Det är dock fortfarande väldigt osäkert, då nya prognoser för skatteintäkten och pensionskostnaderna kommer i december.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 § kommunallagen (2017:725). I paragrafens första stycke föreskrivs att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) eller enligt annan lag eller författning. Av andra stycket framgår att styrelsen också ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. I 6 kap. 9 § KL föreskrivs vidare att styrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § samma lag ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

I Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2019) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Av reglerna framgår bland annat att styrelsen ska övervaka den ekonomiska förvaltningen, tillse att medlen används ändamålsenligt, övervaka att fullmäktiges beslut blir verkställda, lämna råd och anvisningar samt påpekanden vid brister, liksom att påkalla ingripande av fullmäktige när så behövs.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av.

Under flera års tid har en diskussion förts kring hur styrelsen på bästa sätt ska kunna utöva uppsiktsplikten. Nuvarande ordning ger inte en tillräckligt likformig hantering av uppsiktsplikten, varför ett mer likformigt förfarande bör införas. Vidare kommer de fördjupade granskningsrapporterna för sent och uppfyller således inte kravet om ”löpande uppsikt” fullt ut. I den nya styrmodellen ställs också krav på mer analys av måluppfyllelse och ekonomiskt resultat.

På presidieberedningen inför styrelsens sammanträde i december 2020 lyfte presidiet att de vill se över hur uppsiktsplikten utövas och göra förändringar. Sekretariatet fick i uppdrag att ta fram ett förslag till nyordning. Ett förslag har tigits fram, som sammanfattningsvis innebär följande:

Löpande uppföljning sker i enlighet med nuvarande ordning (främst genom anmälda handlingar och föredragningar av rapporter):

• Protokoll,
• Verksamhetsplaner,
• Månads-, delårs-, och årsrapporter,
• Revisorernas granskningsrapporter,
• Nämndernas uppföljning av den interna kontrollen,
• Ägardirektiv eller motsvarande,
• Nämndernas rapporter vid fullmäktige.

Nyordningen innebär att

• En ansvarig person/handläggare utses (om det inte redan finns) för regionens samtliga verksamheter (nämnder, bolag och stiftelser m.fl.). Ansvarig person för respektive verksamhet ska noga följa berörd verksamhet och ”flagga upp” till styrelsen om utvecklingen kan föranleda att åtgärder behöver vidtas.
• Ansvarig person ska en gång per år sammanställa och analysera information till en uppföljnings-PM enligt standardiserad mall (detta görs i princip redan gällande bolagen och andra verksamhetsformer inom RUN:s ansvarsområde.)
• Stratsys används för uppföljningen.
• Verksamheter som utöver ovan behöver lyftas fram särskilt redovisas på styrelsesammanträde en gång per år (maj) av Sekretariatet. Detta för att kunna få med information från såväl årsbokslut som tertialrapporter.
• Urval av verksamheter görs i dialog med Presidiet och Ekonomi.
• Årlig plan för fördjupad uppsiktsplikt utgår. Utifrån behov/situation lyfts i stället vissa verksamheter fram särskilt vid föredragning.

För att formalisera denna delvisa nyordning behöver Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt revideras. Vidare får förändringen även konsekvenser för Styrmodell för Region Jämtland Härjedalen och Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar.

Regionstyrelsen beslutade om en verksamhetsplan för regionstyrelsen 2021 på sitt sammanträde den 4 november 2020, § 184. Sist i verksamhetsplanen återfinns en sammanträdesplanering och uppföljningsplan som anger vilka områden som styrelsen särskilt ska följa upp under året samt återkommande beslutsärenden. Inför fastställande av verksamhetsplanen hade det inte hunnits göras någon detaljplanering för hur regionstyrelsen ska följa upp frågor inom ramen för regionstyrelsens personalpolitiska ansvar samt personalansvar. Ett förslag på reviderad uppföljningsplan och sammanträdesplan för 2021 har därför tagits fram.

Vid återkommande tillfällen kommer regionstyrelsen att få en uppföljning av relevant personalstatistik. Därutöver finns förslag om uppföljning av bland annat ledarskap, arbete på distans, kompetensförsörjning och medarbetarenkät. Uppföljningsplanen har också justerats utifrån att det pågår ett arbete med reviderade regler för uppsiktsplikt. Regionstyrelsen kommer att få en särskild redovisning om det på sitt möte den 26 januari 2021. Därutöver har den redan beslutade tiden för en gemensam budgetdag i februari lagts till i uppföljningsplanen. Det har också gjorts några mindre redaktionella ändringar.

De områden som valts ut i uppföljningsplanen utgår från regionstyrelsens ansvarsområden och utvalda prioriteringar för året där en fördjupad uppföljning är viktig. Uppföljningen redovisas genom en skriftlig rapport utifrån följande frågeställningar; Vilka mål finns för området/verksamheten? Hur ser måluppfyllelsen ut? och Om målen inte ser ut att kunna uppfyllas – vilka åtgärder genomförs eller behöver genomföras? Utöver de områden som tas upp i uppföljningsplanen sker också uppföljning på andra sätt, till exempel genom ekonomiska rapporter, regiondirektörens rapport, uppsiktsplikt och intern kontroll.

Enligt beslut i regionstyrelsen 2020-04-29 ska uppföljning av arbetsgivarpolitiska frågor vara ett återkommande ärende vid varje regionstyrelsesammanträde. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-09-30 beslutades att redovisningen även ska innefatta en mer detaljerad redovisning gällande regionstaben. Uppdelningen och redovisningen bör för tydlighetens skull motsvara redovisningen angående hälso-och sjukvårdens personal.

Rapporten avseende uppföljningen av det arbetsgivarpolitiska området redovisar dels regionövergripande personalstatistik, dels bemanningsstatistik för samtliga förvaltningsområden inom Region Jämtland Härjedalen.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-08-25 § 123 fick regiondirektören i uppdrag att ta fram ett förslag på modell för hur regionen kan möjliggöra för äldre anställda inom arbetsbelastningstunga yrkesgrupper att gå ner i arbetstid utan att pensionsgrunden påverkas. Detta för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv samt stärka förutsättningarna att överföra senior kompetens till nyanställda och yngre anställda. Uppdraget har utretts och i bifogad rapport redovisas beslutsunderlag och regiondirektörens förslag till beslut i frågan.

Modellen 80-90-100 är en del i arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare och innebär att medarbetaren har en sysselsättningsgrad på 80%, får 90% lön och 100% tjänstepensionsavsättning. Syftet med modellen är att möjliggöra för äldre anställda inom arbetsbelastningstunga yrkesgrupper att gå ner i arbetstid utan att pensionsgrunden gällande tjänstepension påverkas.

Rapporten utgör en inriktning för införande av 80-90-100-modellen. Innan införandet behöver modellen formaliseras i en riktlinje med regelverk och ytterligare tillämpningar behöver tydliggöras. Enskilda inriktningar kan komma att ändras i samband med riktlinjens framtagande.

Kostnaderna för modellen beräknas bli ca 3 300 000 kr/år (inklusive sociala avgifter och exklusive eventuell frånvaroersättare) för de 10% extra som arbetsgivaren betalar lön för men inte erhåller någon arbetstid. Ytterligare kostnad för tjänstepensionsavsättning upp till heltid tillkommer. Då inga tidigare erfarenheter finns av 80-90-100-modellen har antaganden gjorts avseende medarbetarnas intresse av att minska sin sysselsättningsgrad med de föreslagna anställningsvillkoren. Kostnadsberäkningen behöver därav ses som ungefärlig och erfarenheterna behöver byggas över tid om beslut tas att modellen ska införas i regionen.

Modellen fanns med som ett förslag i satsningen på personalbefrämjande åtgärder i Regionplan och budget 2021-2023 och finansieras genom det riktade statsbidraget Goda förutsättningar för vårdens medarbetare som är en del av satsningen God och nära vård.

I Region Jämtland Härjedalens långsiktiga utvecklingsplan för miljö finns följande mål:
”Minimera behovet av tillförsel av energi och minimera klimatpåverkan från energianvändningen genom effektiv energianvändning, energi från förnyelsebara källor och egen förnyelsebar energiproduktion.”

Och i regionens energi- och klimatstrategi som fastställdes av regionfullmäktige 2019-10-16 § 113 är ett insatsområde att främja nyinstallation av solcellsanläggningar till exempel vid nybyggnation och på offentliga byggnader.

Regionen bör se över möjligheterna för att uppnå dessa mål och minimera regionens klimatpåverkan.

Utifrån en motion från Thomas Andersson (C) om en satsning på förnybar solenergi beslutade regionfullmäktige 2015-04-14—15 § 40 att inte installera solceller utifrån att det ekonomiskt inte var genomförbart. Anledningen var att Region Jämtland Härjedalen har egen vindkraftsproduktion som täcker en stor del av elbehovet. Ytterligare elproduktion via till exempel en solcellsanläggning skulle därmed inte kunna nyttjas fullt för eget behov. Dåvarande regelverk sa att vi inte fick behålla den skattesubvention regionen hade på vindkraftsproduktionen om vi säljer eventuellt överskott på marknaden. Bland annat av den anledningen var det då mycket svårt för Region Jämtland Härjedalen att räkna hem nya anläggningar med egenproducerad el.

Det finns numera en möjlighet att upphandla solceller som tjänst. Till exempel har Järfälla kommun gjort en offentlig upphandling där elköpsavtal (internationellt känt som PPA, Power Purchase Agreement) för lokalproducerad solel upphandlas.

En ny utredning bör därför göras för att se om förutsättningarna för att installera solcellsanläggningar på regionens egna fastigheter förändrats samt om det går att upphandla tjänsten.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2019-06-18 § 114 fick regiondirektören i uppdrag att utreda försäljning av hela eller delar av fastighetsbeståndet i Landstingsbostäder AB. Utredningen skulle ge förslag på hur regionens likviditet kan förstärkas genom försäljning av hela eller delar av fastighetsbeståndet eller avyttra hela bolaget. Utredningen skulle också analysera hur de rekryteringsbefrämjande aspekterna med tillgång till lägenheter påverkar rekryteringen av personal samt vilka alternativ för att hantera konsekvenserna som kan finnas.

Landstingsbostäders styrelse har tagit initiativ till en utredning och marknadsvärdering av fastighetsbeståndet. Denna utredning motsvarar till viss del det uppdrag som regiondirektören fick att utreda.

Bolagets styrelse tillsatte en styrgrupp och anlitade Bryggan Fastighetsekonomi för att göra utredningen. Styrgruppen redovisade utredningen för bolagets styrelse den 10 december 2020. Styrelsen beslutade samtidigt att lämna över utredningen inklusive en sammanställning av intervjuer med rekryterare och fackliga organisationer till ägaren.

Utredningen kommer att redovisas muntligt för regionstyrelsen 26 januari.

Konsekvenserna för regionens verksamheter av de olika alternativen i utredningen behöver belysas innan beslut tas om fortsatt hantering.

Med anledning av den pågående Coronapandemin kan det uppkomma brådskande behov av investeringar inom framförallt hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen beslutade därför 2020-03-24 § 39 att regiondirektörens delegation om akuta investeringar (haveripotten) även skulle omfatta nödvändiga investeringar med anledning av pandemin. Beslutet förlängdes 2020-08-25 § 134 till och med 31 december 2020.

En ny investeringsbudget för 2021 om 120 miljoner kronor har fastställts i regionplanen och en fördelning på objektsnivå gjordes av regionstyrelsen i december. Haveripotten omfattar 5,7 miljoner kronor.

Då pandemin förväntas fortsätta även under våren 2021 bör beslutet att regiondirektörens delegation om akuta investeringar (haveripotten) även ska omfatta nödvändiga investeringar med anledning av pandemin förlängas till 31 augusti 2021.

Enligt regler för investeringar ska investeringsrådet hantera och prioritera samtliga investeringar. För att hantera brådskande behov med anledning av pandemin föreslås att dessa nödvändiga investeringar bereds och prioriteras av ekonomidirektör i samråd med hälso- och sjukvårdsdirektör/regional utvecklingsdirektör eller regionstabschef istället för av investeringsrådet.

En samlad redovisning för användningen av potten för akuta investeringar under 2020 bifogas.

Ann-Marie Johansson (S) har lämnat ett initiativärende angående konsekvensanalys av större andel privata vårdgivare.

Ann-Marie Johansson föreslår följande:
- Regiondirektören får i uppdrag att utreda hur sistahandsansvaret skall regleras ekonomiskt inom ramen för Hälsovalet.
- Regiondirektören får i uppdrag att utreda vilka konsekvenser en större andel privat primärvård kan få för regionens forskning- och utbildningsverksamhet.
- Ärendet återredovisas till styrelsen på sammanträdet 2020-04-27.

Revisionskontoret har genomfört en granskning avseende upphandling och avtalstrohet. Granskningens syfte har varit att svara på om Regionstyrelsen och nämndernas interna kontroll i samband med upphandling är tillräcklig samt om regionens inköps- och upphandlingsverksamhet är organiserad på ett ändamålsenligt sätt och följer lämpliga lagar.

Sammantaget gör revisorerna bedömningen att det finns brister gällande efterlevnaden av lagar och interna styrdokument och att det är viktigt att säkerställa att synen på inköp- och upphandlingsfrågor inom regionen stärks och att detta bör ske genom att inköp och upphandlingsfrågor lyfts som en strategisk fråga och att Inköp- och upphandlings- och ekonomers roller/mandat gentemot verksamheten stärks både i samband med upphandling och vid kontroller/uppföljning av inköp. Senast den 29 januari 2021 ska ett svar lämnas av vilka åtgärder som vidtagits eller avser att vidgas med anledning av det som framkommit i rapporten.

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och regionala utvecklingsnämnden att tillse att samtliga rutiner och riktlinjer gällande upphandling är aktuella och fastställda, att det finns aktuella avtal inom samtliga områden där det kan anses vara rimligt och att dessa efterlevs. Revisorerna rekommenderar vidare regionstyrelsen att se över uppföljningen av avtals-/leverantörstrohet och begränsa antalet medarbetare som har rätt att genomföra inköp/beställningar samt att säkerställa att upphandlingar och anmälan av delegationsbeslut sker på ett korrekt sätt och enligt i var tid gällande delegationsbestämmelser.

Revisorerna rekommenderar också regionstyrelsen att säkerställa att hanteringen av mutor och jäv är en ständigt pågående process.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på en remiss från Socialdepartementet om Europeiska kommissionens förslag om en europeisk hälsounion och att stärka EU:s förmåga att hantera gränsöverskridande hälsohot.

Förslaget från Europeiska kommissionen innehåller ett flertal åtgärder och förslag för bättre samordning och stärkt krisrespons. Bl.a. talas det om en stärkt Hälsosäkerhetskommitté (HSC) och om ändringar i det juridiska ramverket för att tydliggöra vilka extraordinära åtgärder som kan vidtas vid hälsokriser. Vidare föreslår kommissionen stärkt EU-gemensam upphandling och åtgärder för att stärka EU:s möjligheter vad gäller försörjning och produktionskapacitet i fråga om nödvändiga produkter på hälso- och sjukvårdsområdet. Kommissionen vill också stärka den europeiska läkemedelsmyndighetens (European Medicines Agency, EMA) roll vad gäller snabbare godkännande av läkemedel och medicintekniska produkter, samt utöka uppdraget till att permanent kartlägga tillgång på och behov av sådana produkter. Stärkt EU-samordning genom bindande hälsoberedskapsplaner på EUnivå, inklusive övningsverksamhet för att tillse att dessa planer är operativt genomförbara föreslås också. Utöver detta aviseras också stärkta rapporteringskrav för data och EU-gemensam övervakning av nya och pågående hälsohot (inklusive centrala smittspårningskapaciteter), utbyggd laboratoriekapacitet med EU-referenslaboratorier.

Vad gäller den europeiska smittskyddsmyndighetens (European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC), föreslås ett utvidgat mandat och här nämns även behovet av att stärka ECDC:s kapacitet genom utökning av antalet anställda. År 2021 väntar dessutom förslag om att etablera en ny EU-myndighet för krisberedskap och insatser (preliminärt förkortad HERA, Health emergency response authority).

Region Jämtland Härjedalen är generellt positiv till en ökad samordning på europeisk nivå utan att detta skall få påverka det enskilda medlemslandets fastställda hälsopolitik avseende organisering och genomförande av god vård.

Ett förslag till svar har upprättats av folkhälsostrateg inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen i samråd med läkemedelsenheten, krisberedskap och patientsäkerhet. Remissen ska besvaras senast 12 januari men vi har fått förlängd svarstid till den 28 januari. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalens attest- och utbetalningsreglemente fastställdes senast av regionstyrelsen den 25 januari 2017, § 11. Ett arbete har pågått inom ekonomiavdelningen för att förbättra rutiner och kontroller och minska risken för felaktiga utbetalningar. Reglementet har i samband med det setts över och ett förslag till reviderat reglemente har tagits fram.

Revideringen har bland annat omfattat förtydliganden gällande regionstyrelsens och nämndernas hantering av attestlistor samt attestordning för de förtroendevalda samt regiondirektör. Vissa delar har flyttats från reglementet till tillämpningsanvisningar. I arbetet har också beaktats revisionens granskning av regionens rutiner och kontroll vid betalning av leveransfakturor (RS/839/2019).

Region Jämtland Härjedalens attest- och utbetalningsreglemente gäller för samtliga ekonomiska händelser. Med ekonomiska händelser avses alla förändringar i storleken och sammansättningen av förmögenheten som beror på ekonomiska relationer med omvärlden, såsom In- och utbetalningar, Uppkomna fordringar och skulder och andra åtgärder eller bokföringsposter som påverkar förmögenhetens storlek eller sammansättning. Reglementet omfattar också interna transaktioner, transaktioner avseende medelsförvaltning, transaktioner avseende medel som Region Jämtland Härjedalen ålagts eller åtagit sig att förvalta eller förmedla och projekt som helt eller delvis finansieras av externa bidrag, till exempel EU-projekt.

Den som begär ut en allmän handling har rätt att utan avgift få ta del av den på plats hos myndigheten eller att mot en fastställd avgift få en kopia av handlingen (TF 2 kap. 15-16 §§). För statliga myndigheter är avgifterna för kopior av allmänna handlingar fastställda i avgiftsförordningen (1992:191). För att en kommun eller region ska få ta ut en avgift för kopior måste det finnas en av fullmäktige fastställd taxa (se JO 1989/90 s. 392). I Region Jämtland Härjedalen finns ett fullmäktigebeslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar från år 1997 (dnr CF 485/97). Eftersom beslutet är gammalt har det funnits anledning att se över det. Bland annat utifrån förändringar i avgiftsförordningen. Översynen har resulterat i ett förslag till nytt avgiftsbeslut.

Utöver fullmäktiges beslut från år 1997 har regionstyrelsen antagit en Avgiftshandbok för Region Jämtland Härjedalen (dnr RS/610/2016). Denna handbok innehåller ett kapitel som handlar om avgifter för journalkopior och syftet med det är närmast att redovisa vad fullmäktige har beslutat på området. Avgiftshandboken innehåller dock i praktiken en del ställningstaganden som avviker från fullmäktiges beslut. Dessa ställningstaganden har därför gåtts igenom och i den mån som de har varit rimliga, har de förts in i det nya förslaget om avgifter till fullmäktige.

Under arbetets gång har det även framkommit att regionen har tagit ut avgifter för utlämnande av kopior av handlingar utan att det har varit förankrat i något fullmäktigebeslut. Dessa avgiftsuttag har därför gåtts igenom för att se om det har varit aktuellt att arbeta in dem i det nya förslaget om avgifter. Det har framför allt handlat om avgiftsuttag för utlämnande av ultraljudsbilder inom område Kvinna och Röntgens avgiftsuttag för utlämnande av bilder på CD. I en särskild utredning har det konstaterats att det saknas juridiskt stöd för att kunna ta ut andra avgifter för bilderna än vad som gäller för andra allmänna handlingar. Fullmäktige kommer därmed inte att rekommenderas att fatta något beslut om särskilda avgifter för röntgenbilder. Detta innebär vidare att de berörda enheterna behöver anpassa sitt uttag av avgifter så att det är i linje med fullmäktiges beslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar.

En fråga som har uppmärksammats under arbetets gång, men inte resulterat i något förslag, är om Region Jämtland Härjedalen ska ta ut avgifter vid elektroniskt utlämnande av handlingar. Det beror bland annat på att det utifrån rådande regelverk överhuvudtaget är svårt att ta ut en avgift vid utlämnande av elektroniska handlingar. Det är dock möjligt att de förslag som nyligen har lagts fram i fråga om revidering av Avgiftsförordningen (SOU 2020:82) kan erbjuda en möjlig modell för avgiftsuttag om förslagen blir verklighet. En annan anledning till att det inte har lagts fram något förslag beror på likställighetsprincipen. Den ger inte regionen rätt att ta ut en avgift vid utlämnande av handlingar från en del verksamheter medan andra verksamheter tillhandahåller handlingar avgiftsfritt. Om regionen vill ha möjlighet att i en del fall lämna ut elektroniska handlingar utan avgift, t.ex. Journal via nätet, kan det därför vara svårt att förena det med ett beslut om avgifter för elektroniska handlingar.

Förslaget till ett nytt avgiftsbeslut för kopior av allmänna handlingar har varit på remiss hos referensgruppen för avgiftsfrågor.

I oktober 2019 § 100 biföll regionfullmäktige en motion från Jenny Sellsve (S) om att införa digital signering av protokoll inom Region Jämtland Härjedalen.

En upphandling har nu gjorts och ett införande av ett system för digital justering kommer att ske under början av 2021.

Ett sådant införande kräver att arbetsordningen för regionfullmäktige samt reglemente för regionstyrelsen, nämnderna och revisionen ändras. Idag gäller att ”justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signering på varje sida av protokollet”.

Möjligheten att justera protokollet på traditionellt sätt bör finnas kvar och därför föreslås att skrivningen ändras genom att lägga till möjligheten till digital signering.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2021-01-15 § 5 och föreslår regionfullmäktige följande:
Regionfullmäktiges arbetsordning, regionstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens, regionala utvecklingsnämndens, krisledningsnämndens, patientnämndens och revisorernas reglementen, under rubriken Justering av protokoll ändras till:
Justering sker antingen genom namnteckning på därför avsedd plats och signering på varje sida av protokollet eller genom digital signering.

Inför varje mandatperiod har det i Region Jämtland Härjedalen, och tidigare Jämtlands läns landsting, gjort en större eller mindre översyn av den politiska organisationen. Översynen inför nuvarande mandatperiod 2019-2023 gjordes av en särskild beredning bestående av en ledamot från varje parti som var representerat i regionfullmäktige samt regionfullmäktiges presidium. Beredningens arbete var reglerat i av fullmäktige fastställda direktiv. Det behöver nu göras en ny översyn. För att i god tid kunna förbereda för den organisationen som ska gälla inför nästa mandatperiod, 2023-2026, måste beslut om översynen tas senast i fullmäktige i februari 2021.

På samma sätt som inför nuvarande mandatperiod bör översynen genomföras av en särskild beredning. Ett förslag till direktiv har under hösten 2020 tagits fram av regionfullmäktiges presidium. Förslaget har också diskuterats med partiernas gruppledare under december 2020. Beredningen föreslås ska bestå av en ledamot från varje parti samt regionfullmäktiges presidium. De politiska partierna ges rätten att låta en politisk sekreterare per parti närvara och ha yttranderätt. En ordförande och vice ordförande utses. Den särskilda beredningen ska lägga fram sina förslag till fullmäktige senast under november 2021. Beredningen börjar sitt arbete den 1 mars 2020. Kostnaderna för beredningen beräknas uppgå till 325 000 kronor och får rymmas inom ramen för förtroendevalda. Budgeten ska täcka kostnader för resurser för ledning och sammanträden, resor samt övriga kostnader.

Översynen syftar till att skapa en tydlig och effektiv politisk styrning, utvecklad samverkan och fler strategiska beslut med övriga aktörer inom länet, större möjlighet till inflytande från medborgare och grupper, en organisation där både majoritet och minoritet ges goda förutsättningar för politiskt arbete. Och möjlighet till deltagande i politiska möten på lika villkor, även digitala. Översynen ska leda till förslag till politisk organisation för mandatperioden 2023-2026, förslag på arbetsordning och reglementen för den politiska organisationen, förslag till regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, förslag till regler för stöd till de politiska partierna och förslag på arbetsformer där teknik används för att underlätta det politiska arbetet.

Inför nuvarande mandatperiod gjordes två större förändringar i organisationen. Dels fördes hälso- och sjukvårdsfrågorna över från regionstyrelsen till en ny hälso- och sjukvårdsnämnd. Beredningens motivering till det var att det behövde göras stora ansträngningar för att komma tillrätta med de stora ekonomiska underskotten i verksamheten. Styrelsen bedömdes ha en allt för stor belastning och borde få mer utrymme för den ekonomiska styrningen och uppföljningen. Den tidigare vårdvalsnämndens uppgifter fördes över till styrelsen för att upprätthålla objektiviteten och transparensen i behandlingen av olika utförare i valfrihetssystem. Den andra stora förändringen var att utskotten under styrelsen och nämnder togs bort. Under mandatperiodens gång har det dock tillsatts ett utskott för kollektivtrafiksfrågor under regionala utvecklingsnämnden.

I förslag till direktiv för kommande översyn har regionfullmäktiges presidium lyft fram några områden som särskild behöver beaktas i översynen inför kommande mandatperiod. Det handlar bland annat om ansvarsfördelningen mellan fullmäktige och styrelse/nämnder, regionstyrelsens övergripande, sammanhållande och ledande roll i organisationen i förhållande till nämndernas ansvar, styrelsens och nämndernas ansvar vad gäller personalansvar och det personalpolitiska ansvaret samt regionfullmäktiges presidiets ansvar. Frågor om det politiska uppdraget, inflytande och demokratiutveckling bedöms också vara centrala frågor i översynen.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2021-01-15 § 2 och förslår regionfullmäktige följande:
1. Förslaget till direktiv för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019 – 2022 antas.

2. Den särskilda beredningen ska bestå av en ledamot från varje parti som är representerade i regionfullmäktige samt regionfullmäktiges presidium. De politiska sekreterarna har närvarorätt och yttranderätt.

3. Reglemente för den särskilda beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2023-2026 antas.

4. Kostnaderna för beredningen ska rymmas inom ramen för budgeten för den politiska organisationen.

På regionfullmäktiges sammanträde den 26 november 2019, § 132, fattades beslut om att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB ska till förvaltning från den 1 juli 2020. Vidare fattades det i samma ärende även beslut om att bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.

I samband med att verksamheten fördes över beslutade regionfullmäktige om en ny bolagsordning för bolaget (§ 74/2020). De revideringar som då gjordes berörde främst bolagets styrelse. Då bolaget inte längre bedriver någon verksamhet föreslås nu en ytterligare revidering av bolagsordningen gällande punkt 5. Aktiekapitalet.

I nuvarande bolagsordning anges att aktiekapitalet ska utgöra lägst 8 000 000 kronor och högst 32 000 000 kronor, vilket föreslås ändras till följande:
Aktiekapitalet skall utgöra lägst 25 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Detta medför att överskridande aktiekapital om 7 975 000 kronor omfördelas från bundet eget kapital till fritt eget kapital.

Förslaget kan endast genomföras efter erhållet tillstånd från Bolagsverket.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 december 2019, § 193, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2020. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj och i oktober göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform. Vid sammanträdet den 13 oktober, § 133, gjordes en uppföljning av nämndens engagemang i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Uppföljningen resulterade i följande uppdrag:
Regiondirektören får i uppdrag att utreda regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform och återredovisa detsamma vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i december 2020.

Översynen har utgått från tidigare uppföljningsrapporter och dialog med berörda aktörer, och resulterat i förslag som berör regionens engagemang i följande verksamheter: Vattenbrukscentrum Norr AB, Jämtlandsgården AB samt Folkets hus ekonomisk förening.

Vattenbrukscentrum Norr AB
I Kälarne har sedan 1909 bedrivits försöksverksamhet, forskning, avel och uppfödning av sättfisk för svenskt vattenbruk och sportfiske, med särskilt fokus på den för Jämtlands län karaktäristiska arten röding (Arctic superior). Fiskeriverket var huvudman 1931–2009, då verksamheten efter hot om nedläggning, ombildades till Vattenbrukscentrum Norr AB (svb) bestående av fyra ägare: Bräcke kommun (20%), Jämtlands läns landsting (20%), SLU Holding AB (20%) och Fiskodlare i Norr ekonomisk förening (40%). Efter något år sålde Bräcke kommun sin andel till Aquakulturforskare i Norr ekonomisk förening som är en sammanslutning av enskilda forskare. Region Jämtland Härjedalen övertog landstingets ägarandel vid regionbildningen. Inga ägardirektiv finns idag beslutade för bolaget.

För att säkerställa att regionens resurser till bolaget driver på en hållbar omställning av branschen som leder till etableringar, jobb och skattekraft i Jämtlands län krävs fortsatt analys och utredning. Arbetet ska utgå från den regionala utvecklingsstrategin och strategi för smart specialisering och utifrån länets goda tillgång på mark, vatten och förnyelsebar el.

Jämtlandsgården AB
Bolaget utför slakt och styckning av nötboskap, får, lamm och hästar. Region Jämtland Härjedalens aktiepost uppgår till 10 500 kronor av totala aktiekapitalet på 7 713 000 kronor, motsvarande 0,14 %. Utifrån storleken på aktieinnehavet samt den otydliga kopplingen till regionens huvuduppdrag föreslås att innehavet avyttras. Dialog har förts med Torsta AB om intresse finns för att överta regionens aktiepost i bolaget.

Folkets hus ekonomisk förening
Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i egna eller förhyrda fastigheter tillhandahålla samlingslokaler, bedriva restaurangverksamhet, anordna dans, konserter och andra kulturella evenemang, uthyrning av lokaler samt annan därmed förenlig verksamhet. Region Jämtland Härjedalens insats i föreningen uppgår till 2 500 kronor, vilket utgör 0,253% av föreningens totala andelskapital om 987 000 kronor. Medlemskapet tecknades av Kommunförbundet i Jämtlands län och övertogs därefter av Regionförbundet Jämtlands län. I samband med regionbildningen 2015 övergick medlemskapet till Region Jämtland Härjedalen. Det finns i dagsläget inga ekonomiska skäl till medlemskapet, därför föreslås att medlemskapet avslutas.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2020-12-15, § 213, och föreslår regionfullmäktige:
1. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att avyttra Region Jämtland Härjedalens aktier i Jämtlandsgården AB.
2. Region Jämtland Härjedalen avslutar sitt medlemskap i Folkets hus ekonomisk förening.

Gällande Vattenbrukscentrum Norr AB beslutade regionala utvecklingsnämnden att ge regiondirektören i uppdrag att under 2021 utreda förutsättningarna för ett fortsatt delägande i Vattenbrukscentrum Norr AB, med fokus på möjligheterna att utifrån en hållbar omställning skapa företagsamhet, jobb och skattekraft i hela länet.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sitt sammanträde den 18 december 2018, § 189, beslutat att en revidering av den regionala utvecklingsstrategin ska ske med start från 1 januari 2019.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i maj 2020, § 57, en remissutgåva av den nya Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Under remisstiden har cirka 40 remissvar inkommit. Samtliga remissvar finns tillgängliga via regionens webbdiarium. Den slutversion som nu presenterats har bearbetats utifrån de svar som kommit in.

Övergripande synpunkter som kommit in och som bearbetats är:

• De ställer sig bakom omställningen till en mer visionär RUS.
• Målbilden är bra och något man ställer sig bakom, dock ett antal tillägg och omformuleringar önskades.
• Saknade beskrivning på framtagande av Vad? Hur? Vem? När?
• Flertalet aktörer vill vara med i framtagandet av färdplan och i genomförandet av RUS.

Förslaget till ny regional utvecklingsstrategi för Jämtlands län är ett resultat av en omfattande process av utvärdering av nuvarande regional utvecklingsstrategi, inhämtning av kunskap samt med inspel genom medskapande aktörer och befolkning genom bland annat:

• En utlysning som Region Jämtland Härjedalen gjorde vid namn ”Stärkt kapacitet för regionalt utvecklingsarbete”, där 14 olika projekt tagit fram kunskapsunderlag om Jämtlands län ur olika perspektiv
• Workshops i alla länets kommuner
• Regiondagen 2019
• Slutkonferens Strukturanalys Jämtlands län
• Workshop med Länsstyrelsen
• Träffar med aktörer i länet
• Framtagande av Strukturanalys samt Strukturbilder för Jämtlands län
• Framtidsspaningar och scenarion via KTH, Sweco och Kairos Future
• Framtagande av analys för Smart specialisering i Jämtlands län
• Framtagande av analys av hållbarhetsaspekter
• Framtagande och utveckling av uppföljningen Läget i länet
• Omvärldsbevakning
• Enkät
• Framskrivning av remissutkastet har gjorts i ett digitalt team av ca 40 tjänstepersoner från Länsstyrelsen, Mittuniversitetet och Region Jämtland Härjedalen
• Omarbetning utifrån inkomna remissvar har gjorts i ett internt team på Region Jämtland Härjedalen

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2020-12-15, § 214, och föreslår regionfullmäktige:
Regional utvecklingsstrategi ”Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” fastställs.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i september 2020, § 120, att ge regiondirektören i uppdrag att till regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 15 december ta fram förslag på mål och prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet.

För att samla länets aktörer bakom en gemensam bild av hur Jämtland Härjedalen ser ut 2050 har den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) formen av en vision. Ambitionen med RUS är att den greppar brett över fler politikområden än den regionala tillväxtpolitiken. Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken tas fram i en egen del.

Mål och prioriteringar för att genomföra av regeringens regionala tillväxtpolitik och användandet av det regionala tillväxtanslaget 1:1 i statsbudgetens utgiftsområde 19 föreslås målet vara Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet. Politiken ska främja en hållbar strukturomvandling och utveckling av länets näringsliv samt bidra till att lösa en rad samhällsutmaningar.

De långsiktiga prioriteringarna för den regionala tillväxtpolitiken föreslås vara:

• Förutsättningar för utvecklingskraft i hela länet
• Hållbar utveckling genom att synliggöra och adressera målkonflikter i tillväxtarbetet
• Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i program för smart specialisering

Framtaget förslag på Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen bildar tillsammans med den Regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i och Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027 det styrdokument som sätter mål och prioriteringar för Jämtland Härjedalens regionala tillväxtpolitik och det regionala tillväxtarbetet. Styrdokumentet ska enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ses över minst en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige.

Den årliga rapporteringen som Region Jämtland Härjedalen gör till regeringen för att redogöra för det regionala tillväxtarbetet grundar sig på målen och de långsiktiga prioriteringarna.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2020-12-15, § 215, och föreslår regionfullmäktige:

Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen fastställs.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM), har ansvaret för att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) ställer ett antal krav på programmet, både på innehållet och processen. I juni 2019, § 114, beslutade regionala utvecklingsnämnden att påbörja arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026.

Samråd har skett löpande under processen, bland annat genom samrådskonferenser och utskick av en remissutgåva av trafikförsörjningsprogrammet till länets kommuner och andra intressenter. Remissen har skett parallellt med remiss av förslag till reviderad regional utvecklingsstrategi. Hur synpunkterna hanteras redovisas i en samrådsredogörelse som ligger som bilaga till trafikförsörjningsprogrammet. Samtliga remissvar finns tillgängliga via regionens webbdiarium.

Trafikförsörjningsprogrammets bilagor kan behöva uppdateras under programmets giltighetstid. Det bedöms främst vara aktuellt för Bilaga 3 Tillgänglighet hållplatser och linjer, där statusen avseende tillgänglighet och åtgärdsbehov behöver kartläggas. Ytterligare bilaga som kan tillkomma är analys av utbudet av kollektivtrafik i länets olika delar. Därför föreslås att revidering av programmets bilagor, eller beslut om ytterligare bilagor, delegeras till regionala utvecklingsnämnden.

Uppföljning av programmet, med fokus på målen och åtgärder, sker årligen till regionala utvecklingsnämnden. En gång om året ska också en samlad rapport om den allmänna trafikplikten publiceras, enligt EU:s kollektivtrafikförordning artikel 7.1.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2020-12-15, § 216, och föreslår regionfullmäktige:
1. Trafikförsörjningsprogram Jämtlands län 2021-2026 fastställs.
2. Revidering av trafikförsörjningsprogrammets bilagor samt beslut om ytterligare bilagor delegeras till regionala utvecklingsnämnden.

Elin Hoffner (V) har lämnat in en motion om långvarig smärta.
Motionären yrkar
Att region Jämtland Härjedalen arbetar fram rutiner för primärvård och specialiserad vård, hur de ska bemöta, hantera och följa upp smärtpatienter.

Beskrivning av aktuell situation i dagens smärtvård inom regionen:
Smärta är ofta ett symptom på bakomliggande sjukdom eller skada. Det finns väl vedertagna och inarbetade rutiner inom både primärvård och specialistsjukvård för att utreda dessa bakomliggande orsaker och under tiden smärtlindra patienten.

När smärta i sig blir eller är en sjukdom ska både primärvården och specialistsjukvården följa de rekommenderade behandlingar enl SBU rapporten om metoder för behandling av långvarig smärta 2006 och de efterföljande uppdateringarna som kom 2010 och 2019.

År 2010 startades smärtrehab i projektform inom regionen, för att sedan implementeras i verksamheten 2016. Uppdraget för verksamheten var omhändertagande av patienter med långvarig benign kronisk smärta där medicinsk utredning om primär orsak till smärttillståndet är färdigutrett.

Smärtrehabiliteringen erbjuder KBT-baserat behandlingsprogram i syfte att uppnå beteendeförändring/funktionsstödjande strategier för ökad livskvalitet.
För att påskynda implementeringen av de av SBU föreslagna metoderna har primärvården fått ökade stimulansmedel via den statliga överenskommelsen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess sedan ca 10 år tillbaka. Specialistsjukvården har fått det från och med 2020.

Framtida förbättringsarbeten
Nationellt programområde (NPO) för rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin håller på med en generisk beskrivning av rehabilitering. Analysen som genomförs kommer sedan att spridas via respektive lokalt programområde (LPO) för att stärka upp strukturerna och öka kvalitén i vården och omhändertagandet även för smärtpatienterna. Lokala programområdet- smärta (LPO) har påbörjat sitt arbete och kommer kunna stödja utvecklingen inom området framledes. Representanter från specialistvården och primärvården finns representerade i arbetsgruppen.

Motionären yrkar också:
Att Regionen ska följa nationella vårdprogram för långvarig smärta och arbeta mer effektivt med det nationella kvalitetsregistret, och då inte bara på de enheter som bedriver smärtrehabilitering

Kvalitetsregistret, Nationellt register över smärtrehabilitering (NRS), används inom smärtrehabiliteringens verksamhet och möjliggör strukturerad uppföljning av patienterna på gruppnivå. För Smärtmottagningen saknas ett kvalitetsregister som möjliggör uppföljning på individnivå, vilket behövs utifrån hur patienterna behandlas och följs upp inom verksamheten.

Primärvården har i projektform på enstaka enheter under 2017 jobbat med NRS. Erfarenheterna därifrån var att det var ett uppföljningssystem som tog mer tid från vård och behandling än det gav effekt i form av förbättrad verksamhet och behandlingseffekt. Någon fortsättning med NRS bedömdes därför inte aktuell. Totalt i riket används NRS idag på 45 primärvårdsenheter.

Primärvården har lång erfarenhet av användandet av andra utvärderingsinstrument för att mäta behandlingseffekt på individnivå, inom smärtbehandling används det väl vedertagna och vetenskapligt belagda instrumentet; Frågeformulär om smärtproblem (Steven J Linton).

Motionären yrkar också:
Att Regionen arbetar fram rutiner för och genomför utbildning av personal inom område smärta och säkerställer att kompetensen uppdateras över tid för att hålla samma kvalitét som övriga landet.

Utbildning och fortbildning inom området smärta sker inom samma ram som utbildning och fortbildning inom andra områden. Smärtenheten har inget övergripande uppdrag att utbilda medarbetare inom regionen i område smärta. Vid primärvårdens utbildningsdagar har Smärtenheten deltagit med utbildningsinsatser men även olika externa utbildare har använts. Utbildning i smärta ingår även i den regionaliserade läkarutbildningen.

Det arbete som nu har påbörjats inom LPO smärta kommer klart påverka och förbättra det strukturella omhändertagandet av smärtpatienter inom regionen. Personcentrerat vårdförlopp för smärtpatienter kommer säkerställa jämlik utredning, behandling och uppföljning för smärtpatienter.

Motionären yrkar också:
Att Regionens smärtvård ska arbeta proaktivt och undersöka risker innan patienter opereras och på så sätt undvika långvarig smärta.

När patienten bedöms kunna ha behov av ytterligare åtgärder efter initial utredning och eventuell behandling, remitteras patienten till en specialistklinik. Här utreds patienten och genomgår fler undersökningar för att säkerställa om invasiv* åtgärd behövs. Denna bedömning görs alltid av specialistläkare. I denna bedömning ingår bedömning av risker och fördelar samt möjligt resultat utifrån patientens status och symtom.

Motionär yrkar slutligen:
Att Regionen ska bygga multimodala interdisciplinära team med fördjupade kunskaper för en förbättrad vård av patienter med långvarig smärta.

Multimodala interdiciplinära team (MMR-team) har under ca 10 år krävts från alla primärvårdens enheter för att få ta del av stimulansmedlen från den statliga överenskommelsen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Vid uppföljning 2019 hade alla primärvårdsenheter, även de privata, MMR-team.

När primärvårdens resurser inte räcker för att möta patientens behov remitteras patienten vidare till upphandlad resurs alternativt smärtenheten. Den upphandlade resursen är utifrån upphandlingen skyldig att bland annat verka med MMR-team och i enighet med SBU-rapporterna om metoder för behandling av långvarig smärta. Uppföljningar visar på god följsamhet till kraven i upphandlingen och god behandlingseffekt.

Smärtenheten består av två verksamheter som båda arbetar i multimodala team. Smärtrehabiliteringen erbjuder KBT-baserat behandlingsprogram i syfte att uppnå beteendeförändring/funktionsstödjande strategier för ökad livskvalitet. Smärtmottagningen arbetar i huvudsak med medicinska åtgärder mot smärta i syfte att öka funktion och livskvalitet. Smärtenheten arbetar med patienter i grupp och individuellt och utvecklar kontinuerligt verksamhetens metoder för att säkerställa att behandling sker utifrån senaste forskning och beprövad erfarenhet

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-12-17 § 130 och föreslår regionfullmäktige att motionen ska anses besvarad.

*Invasiv är en medicinsk term, om tumör, infektion som sprider sig från en primär härd till omgivande vävnad.