Möte 2020-04-29

Observera att sammanträdet är nedkortat till en dag, onsdag 29 april. Sammanträdet hålls inom stängda dörrar pga regionens besöksrestriktioner.

Presentationer finns tillgängliga för regionstyrelsens ledamöter genom att logga in i Meetings Plus.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

• Status Coronapandemin
  - Lägesrapport och skyddsutrustning
  - Smittskydd
  - Uppföljning av läget under påsken, fjällen
  - Läget i länet, regional utveckling                              
• Jamtli o Länstrafiken
• Bemanning sommaren
• Organisationsförändringar
• Digitalisering
• Migrationsverkets avslag på regionens ansökningar om ersättning för kostnadskrävande vård

En månadsrapport för mars 2020 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med mars 2020 uppgick till -1 miljon kronor.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med mars 2020 var 22 miljoner kronor högre jämfört med samma period 2019, motsvarande en nettokostnadsökning på 2 procent.

Verksamhetens intäkter ökade med 34 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 17 procent, främst på grund av ökade bidrag och ökad försäljning av hälso- och sjukvård.

Bruttokostnaderna har under 2020 ökat med 57 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 4,4 procent. Personalkostnaderna utgjorde den största ökningen och ökade totalt med 2,7 procent.

Region Jämtland Härjedalen har under året amorterat ett av lånen från Kommuninvest på 73 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgick därefter till 360 miljoner kronor. Likviditeten försämrades med 143,9 miljoner kronor till och med mars.

Helårsprognosen efter mars har försämrats jämfört med budget och beräknas uppgå till 30 miljoner kronor. Detta bland annat på grund av merkostnader för coronapandemin. Det är fortfarande väldigt osäkert hur mycket detta kommer att påverka resultatet.

Samtidigt som Region Jämtland Härjedalens informationssäkerhetsarbete har tagit stora och viktiga steg framåt de senaste åren så går utvecklingen inom IT-området oerhört snabbt och de tekniska möjligheterna ökar för all verksamhet inom Regionen. Den pågående digitaliseringen påverkar också arbetet i hög grad. Verksamheterna idag har ett högt IT-beroende och därmed ökar också våra risker och sårbarheter. Det finns ett växande behov av att Regionen har förmåga att arbeta med systemförvaltning på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt. Detta är en grundförutsättning för att kunna nyttja digitaliseringens fördelar inom en allt större del av verksamheten.

Ny lagstiftning som påverkar arbetet i hög grad är NIS-direktivet med tillhörande svensk lagstiftning (Lag 2018:1174 om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster) som trädde i kraft i november 2018. En ny reviderad säkerhetsskyddslag trädde i kraft i april 2019 och vikten av informationssäkerhetsarbete kopplat till säkerhetsskydd och civilt försvar/totalförsvar ökar i omfattning. Utvecklingen har således gått mot en hårdare kravbild och ett ökat behov av tydligare kontroll avseende att det finns rätt åtgärder på plats för att skydda vår information. Behovet av ett systematiskt informationssäkerhetsarbete och riskbaserade gransknings- och uppföljningsverktyg har aldrig varit större.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde under våren 2019 en inspektion av Region Jämtland Härjedalens ledningssystem för informationssäkerhet utifrån NIS direktivet och motsvarande svensk lagstiftning (lag 2018:1174 om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster). IVO har inte identifierat några brister inom området, så bedömningen är att informationssäkerhetsarbetet kan fortsätta på inslagen väg.

Ett antal förbättringsåtgärder har vidtagits såväl inom informationssäkerhets – som IT säkerhetsarbetet. Det har också genomförts riskanalyser samt internrevision och internkontroll. Behoven inom området är fortsatt stora och det krävs avvägda prioriteringar i det fortsatta arbetet. För att skapa effektiv styrning av arbetet som även tar höjd för digitaliseringen, har en översyn och justering gjorts avseende vilka interna forum som ska finnas för informationssäkerhetsfrågorna. Mycket av det som prioriterades inför 2019 har genomförts eller är påbörjats. Allt har inte hunnits klart, utan får fortsätta under kommande år. Inför 2020 planeras en utökning av resurs för dataskyddsarbetet, vilket känns viktigt för fortsatta arbetet.

Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan ska aktuella upphandlingar följas upp vid styrelsens sammanträde 29 april 2020.

Regionens upphandlingsbara volym är 1,5 mkr per år och enheten för Inköp och upphandling strävar efter att upphandla så stor del som möjligt på ett hållbart och ekonomiskt sätt. För närvarande är Inköp och upphandling en av alla enheter som markant påverkas av den pågående pandemin till följd av Covid-19. Vi arbetar dagligen med att försöka säkerställa att vi får leverans av skyddsutrustning och övrigt material till vården. Detta arbete måste prioriteras av flera medarbetare på enheten och innebär att annan produktion blir nedprioriterad. Pågående upphandlingar flyttas fram och det blir kö på inkomna uppdrag. I bifogad förteckning över aktuella upphandlingar, redovisas också upphandlingar på kö och specialbeställningar som genomförts till följd av Covid-19.

För att få en uppfattning av omfattningen av alla aktuella upphandlingar finns även de upphandlingar som rör hälso- och sjukvårdsnämnden samt regional utveckling med i förteckningen.

Nationella riktade statsbidrag (specialdestinerade) är öronmärkta för ett visst ändamål. De flesta av dessa betalas ej ut med automatik utan måste sökas.  De riktade bidragen innebär ofta ökad administration för kommuner och regioner.

Inom området vård och omsorg har staten och SKR kommit överens om olika överenskommelser för riktade statsbidrag. Samarbetet mellan SKR och regeringen sker inom områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner och regioner.

I syfte att underlätta för kommuner och regioner i det svåra läge de befinner sig i har regeringen beslutat att ta bort krav på rapportering för 2020 inom fem överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Det innebär att regioner och kommuner inte kommer att behöva rapportera in uppgifter om resultat av satsningarna. SKR:s rapporteringskrav kvarstår.

Beslutet gäller följande överenskommelser
- Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2020
- Patientsäkerhet, nationella kvalitetsregister mm 2020
- Ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa
- God och nära vård 2020 – En omställning av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården
- Insatser inom området psykisk hälsa

Medlen inom ramen för överenskommelserna har redan tidigare i huvudsak betalas ut. Inom överenskommelsen om jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2020 skulle dock medel ha utbetalats först i höst. Dessa utbetalningar tidigareläggs nu.

SKR har även föreslagit att omförhandling/förändring sker inom överenskommelsen för ökad tillgänglighet, där de prestationsbaserade delarna av utbetalningarna helt bör tas bort och istället fördelas jämnt mellan regionerna. Kring denna överenskommelse har idag 2020-04-20 ännu inget besked lämnats. Omförhandlingen gäller 2020 och 2021.

I bilagd sammanställning redovisas de nu kända nationella riktade statsbidragen och aktuellt läge.

Sedan 2006 har SKL och regeringen ingått ett antal överenskommelser för att stimulera hälso- och sjukvården till att ge sjukskrivningsfrågorna ökad prioritet och för att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i de olika landstingen/regionerna.

För åren 2017–2018 tecknade SKL och regeringen en tvåårig överenskommelse med målsättning att slutföra flera av de insatser som utvecklats i tidigare överenskommelser såsom kompetenssatsning i försäkringsmedicin, funktion för koordinering och utökat elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan. Utifrån förseningar i lagen om koordineringsinsatsers ikraftträdande tecknades en ettårig förlängning av överenskommelsen. För Region Jämtland Härjedalens del innebar överenskommelsen 2019 14 mkr per år, utifrån att man klarade alla skallkrav i överenskommelsen.

Inför 2020 bedömdes att det fanns behov av en ettårig överenskommelse för att förbereda inför avslutandet av stimulansmedel för vissa riktade behandlingsinsatser, informationsöverföring samt säkerställa god kvalitet i koordineringsuppdraget enligt Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.

Från och med februari 2020 gäller Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Finansiering för genomförandet av denna lag kommer från detta år via det generella stadsbidraget.

Överenskommelsen för 2020 består av villkorad ersättning på dessa fem områden:
1. Ledning och styrning i försäkringsmedicin
2. Kompetensutveckling inom funktion för koordinering
3. Insatser för lindrig till medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
4. Utökat elektroniskt informationsutbyte
5. Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning (berör inte regionnivån)

Överenskommelsen möjliggör för regionerna att fortsätta det arbete som pågår inom detta område. Det innebär bland annat en fortsatt utveckling och fördjupning av kompetenssatsningen inom försäkringsmedicin och inom funktionen för koordinering. Men också att elektroniskt informationsutbyte mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer kan vidareutvecklas, kvalitetssäkras och etableras för förvaltning.

Som en följd av tecknandet av den nya överenskommelsen mellan staten och SKL har ett reviderat budgetförslag utarbetats inom Region Jämtland Härjedalen.

Sedan många år har hälso-och sjukvården genom de statliga överenskommelserna fått ca 4–6 miljoner kronor årligen för att genomföra ett urval av behandlingar till dessa patientgrupper.

Alla pengar är inte utlagda i budgeten utan i planeringen ligger ett överskott på 1,53 miljoner kronor att nyttja för annan angelägen verksamhet.

Utifrån Skatteverkets ställningstagande att uthyrning av bemanningspersonal till hälso- och sjukvård omfattas av mervärdesskattelagen, kallat vårdmoms, har privata vårdgivare sedan den 1 juli 2019 fått ökade kostnader för dessa tjänster.

Med anledning av Skatteverkets ställningstagande beslutade regeringen att avsätta 210 miljoner kronor för att ”omförhandla avtal med privata utförare som fått ökade bemanningskostnader”. Sveriges kommuner och regioner (SKR) förde inledningsvis dialog med Socialdepartementet om hur dessa medel skulle fördelas. Med anledning av det oklara rättsläget i frågan avvisade SKR förslaget om att de tillsammans med regionerna skulle hantera frågan och fick då uppfattningen att en statlig myndighet skulle få ansvaret att fördela ersättningen direkt till privata utförare. Därefter meddelades att Kammarkollegiet fått uppdraget att fördela pengarna till regionerna. Fördelning av medlen grundar sig på regionernas befolkningsantal vilket gör att Region Jämtland Härjedalen fått 2 659 668 kronor.
Beslutet är ettårigt.

Det förbehåll som givits medlen är att rekvisition skall vara inlämnad senast den 15 november 2020 samt att regionerna ska redovisa hur medlen använts senast 31 mars 2021

I uppdraget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen kompenseras privata utförare för moms med 3% av den utbetalda ersättningen för listade personer. Något som tillämpats sedan införandet år 2010. Då detta bidrag kom var avtalet för 2020 redan beslutat, vilket gör att ett ställningstagande om eventuella ändringar i avtalet inte kunnat göras under 2020.

SKR har i rekommendationer till regionerna föreslagit att fördela medlen för 2020 års kostnader utifrån antal listade personer vid vårdenheten. Vilket gör att Region Jämtland Härjedalen föreslår en fördelning utifrån antal listade per april enligt följande:

Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning. Regionen ersätter leverantörerna enligt fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:
- Ersättning för listade personer
- Rörlig ersättning
- Tilläggsersättning

Landstingsstyrelsen beslutade 2010 §24 om modell för över- och underskottshantering inom Jämtlands läns landsting (LS/42/2010) där den regiondrivna primärvården hade krav på att underskott ska täckas under de kommande tre åren. Denna modell upphörde att gälla fr o m 2018-01-01 genom beslut i regionfullmäktige 2018-04-11 § 64.

Regionstyrelsen beslutade 2019-05-29 § 88 (RS/328/2019) att kompensera privata vårdgivare enligt samma princip som tidigare avseende underskott för 2015 som togs upp 2018 med tre års eftersläpning och utbetalades våren 2019. Tidigare har utbetalda kompensationer genomförts avseende underskott 2011, 2012, 2013, 2014 med tre års eftersläpning. Regiondrivna primärvårdens resultat 2010-2019 har varit underskott varje år med kompensation. Se, nedan, belopp i miljoner kronor och kursiva belopp har inte utbetalats.
 

Mot den bakgrunden föreslås Regionen tillämpa samma beräkningsmodell som tidigare, men med förändring avseende aktualitet i enlighet med god redovisningssed. Modellen ska avspegla sig i en transparens mellan den regiondrivna primärvården och de privata hälsocentralerna. De ska kunna drivas på samma villkor och därför behövs hänsyn tas till att den regiondrivna primärvården inte riskerar att gå i konkurs vid negativt resultat, vilket den privata hälsocentralen gör.

Kompensation föreslås därför utgå från den regiondrivna primärvårdens eventuella underskott för respektive år, med hänsyn tagen till riktade statsbidrag.

Underskottet fördelas på samtliga invånare för att därefter sammanföra antalet listade per hälsocentral respektive år, inklusive de regiondrivna. Det ger ett utfördelat underskott per hälsocentral som därmed ger en sammanställning för de privata hälsocentralerna avseende kompensation. Beloppet reserveras i innevarande årsbokslut och belastar Hälsovalet.
Regionstyrelsen beslutar årligen om eventuell kompensation ska utbetalas till de privata hälsocentralerna.

Fram till nu har kompensation gjorts med tre års eftersläpning, kostnad för 2016 års kompensation togs 2019 för utbetalning våren 2020. Men i enlighet med god redovisningssed bör detta vara mer aktuell redovisning och därför kompenseras i anslutning till föregående år istället.

Utbetalning av kompensation för 2016 på 4 365 030 kr påverkar regionen enbart likvidmässigt och ska fördelas enligt nedanstående.
 

Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning. Regionen ersätter leverantörerna enligt fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:
- Ersättning för listade personer
- Rörlig ersättning
- Tilläggsersättning

Landstingsstyrelsen beslutade 2010 §24 om modell för över- och underskottshantering inom Jämtlands läns landsting (LS/42/2010) där den regiondrivna primärvården hade krav på att underskott ska täckas under de kommande tre åren. Denna modell upphörde att gälla fr o m 2018-01-01 genom beslut i regionfullmäktige 2018-04-11 §64.

Regionstyrelsen beslutade 2019-05-29 § 88 (RS/328/2019) att kompensera privata vårdgivare enligt samma princip som tidigare avseende underskott för 2015 som togs upp 2018 med tre års eftersläpning och utbetalades våren 2019. Tidigare har utbetalda kompensationer genomförts avseende underskott 2011, 2012, 2013, 2014 med tre års eftersläpning. Regiondrivna primärvårdens resultat 2010-2019 har varit underskott varje år med kompensation. Se nedan, belopp i miljoner kronor och kursiva belopp har inte utbetalats.
 

Mot den bakgrunden föreslås Regionen tillämpa samma beräkningsmodell som tidigare, men med förändring avseende aktualitet i enlighet med god redovisningssed.

Modellen ska avspegla sig i en transparens mellan den regiondrivna primärvården och de privata hälsocentralerna. De ska kunna drivas på samma villkor och därför behövs hänsyn tas till att den regiondrivna primärvården inte riskerar att gå i konkurs vid negativt resultat, vilket den privata hälsocentralen gör.

Kompensation föreslås därför utgå från den regiondrivna primärvårdens eventuella underskott för respektive år, med hänsyn tagen till riktade statsbidrag.

Underskottet fördelas på samtliga invånare för att därefter sammanföra antalet listade per hälsocentral respektive år, inklusive de regiondrivna. Det ger ett utfördelat underskott per hälsocentral som därmed ger en sammanställning för de privata hälsocentralerna avseende kompensation. Beloppet reserveras i innevarande årsbokslut och belastar Hälsovalet. Regionstyrelsen beslutar årligen om eventuell kompensation ska utbetalas till de privata hälsocentralerna.

Fram till nu har kompensation gjorts med tre års eftersläpning, kostnad för 2016 års kompensation togs 2019 för utbetalning våren 2020. Men i enlighet med god redovisningssed bör detta vara mer aktuell redovisning och därför kompenseras i anslutning till föregående år istället.

De tidigare tre årens (2017-2019) eftersläpning av kompensation på 20 572 709 kr föreslås utbetalas och att kostnaden belastar kostnadsställe 7000 (Motsedda kostnader) och fördelas enligt nedanstående.
 

Sedan 2017 ingår Region Jämtland Härjedalen i Kunskapsnätverket för samisk hälsa tillsammans med Regionerna Norrbotten, Västerbotten och Dalarna. Under 2017-19 drevs samarbetet som ett projekt finansierat av Socialdepartementet. I januari 2020 övergick arbetet i ordinarie verksamhet. Detta innebär att kostnaderna för styrgrupp, politisk referensgrupp och en samordnande huvudkoordinator finansieras gemensamt av regionerna. Länskoordinatorer har också anställts i respektive region. En ny ansökan till Socialdepartementet som rör utvecklingsmedel förbereds.

Under möte (2020-03-12) kom Kunskapsnätverkets politiska referensgrupp överens om att förorda fortsatt finansiering av styrgrupp, politisk referensgrupp och huvudkoordinator. Budgeten har räknats upp efter LPIK (2,5 procent). Den politiska referensgruppen förordar samma procentuella fördelning mellan regionerna som föregående år, vilket ger följande fördelning: Norrbotten 319tkr, Västerbotten 287tkr, Jämtland Härjedalen 257tkr och Dalarna 162tkr.

Enligt regiondirektören instruktion har direktören det övergripande ansvaret för att Region Jämtland Härjedalen upprättar mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete i enlighet med Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Av lagen framgår också att Region Jämtland Härjedalen är samisk förvaltningsmyndighet. Utifrån det ska regiondirektören se till att det finns en organisation som arbetar med insatser för att främja samisk kultur och samiska språk. För att förbättra samers hälsa ska regiondirektören arbeta för att utveckla verksamheten mot en vård på lika villkor för länets samiska befolkning i enlighet med gällande lagstiftning och strategi för samisk hälsa.

Inera AB har inkommit med en inbjudan till bolagets ägarsamråd den 13 maj. Vid ägarrådet ska alla ägare representeras, dock kan detta ske via ombud. Region Jämtland Härjedalens fullmäktige beslutade den 11 december § 183, att regionens ombud för perioden 2019-01-01 – 2022-12-31 i Inera AB Ägarråd är Lennart Ledin (L) och ombudsersättare är Ann-Marie Johansson (S). Ett förslag till ombudsinstruktion inför sammanträdet har nu upprättats.

Inera koordinerar och utvecklar gemensamma digitala lösningar till nytta för invånare, medarbetare och beslutsfattare. Syftet är att öka tempot i digitaliseringen genom att återanvända Ineras kompetens och bredda Ineras tjänsteutbud. Ägarrådet är det högsta beslutande organet för Ineras ägare, dvs 21 regioner, 287 kommuner och SKR. Fördelningen av aktier mellan ägarna är SKL Företag 52 %, Regioner ca 3 % och Kommuner 45 %. Ägarrådet har möte en gång per år och tar då beslut kring strategiska, ekonomiska och viktiga övergripande frågor för bolaget. Ägarrådet följs av en årsstämma den 17 juni. Ägarna har förbundit sig, enligt aktieägaravtalet, att vid årsstämman rösta i enlighet med de beslut som tagits vid ägarrådet. Vid årsstämman inbjuds alla ägare att närvara: Även vid årsstämman kan det ske via ombud.

Vid ägarrådet 2019 ställdes krav på Inera att se över styrmodeller, strategi och innehåll i verksamheten. Förändringar vidtogs i styrelsen och ledningen för företaget. Den efterfrågade översynen är nu gjord och för ägarna presenteras inte bara en ny strategi utan även ett förslag till långtidsplan för perioden 2020 till 2025. Förändringen i strategin innebär främst att Inera koncentrerar sig på infrastruktur och arkitektur. I detta innefattas 1177 Vårdguiden. Det innebär enligt bolaget en efterfrågad fokusering av verksamheten och en tydligare roll för Inera som ansvarig för sektorns grundläggande infrastruktur.

Besluten som ägarrådet föreslås att fatta innefattar både hantering av innehåll till långtidsplan perioden 2020 till 2025, samt därmed sammanhängande förslag till justeringar i styrande dokument i syfte att förstärka förankringen av Ineras beslut bland regioner och kommuner. Styrelsen föreslår att beslutsfattandet sker i etapper. Strategin föreslås beslutas vid ägarrådet 13 maj 2020 medan långtidsplanen anmäls för senare beslut under hösten 2020. Ägarrådet ska även besluta om Verksamhetsplan 2020–2022 och sammanhängande budgetar. Dessa kan enligt bolaget revideras under hösten om så skulle påkallas av förändrat beslut vad gäller långtidsplanen.

I förslag till långtidsplan för digital utveckling av framtidens välfärd för åren 2020– 2025 har förslag till fortsatt samverkan inom digitalisering utarbetats och beskrivits. Sammanfattningsvis betonas vikten av att brett och snabbt utnyttja digitaliseringens möjligheter och vikten av en nationell infrastruktur som utvecklingsarbetet i kommuner och regioner kan utgå från. Ineras verksamhetsplan 2020-2022 fokuserar på de grundläggande förutsättningar som, i samspel med marknadens innovationskraft, förväntas ge mest effekt för verksamhetsutvecklingen hos kommuner och regioner.

Bolaget anger att ett förverkligande av strategi och verksamhetsplan innebär ökade kostnader i form av förvaltning och volymtillväxt. Det innebär således ökade åtaganden för ägarna. Bolaget motiverar det med att alternativen i de flesta fall är dyrare. Bolaget menar också att det bör finnas förutsättningar för överenskommelse med staten för att förmildra belastningen. Volymtillväxten ses också som mestadels positivt då det enligt bolaget avlastar andra kanaler och blir effektivare än om varje kommun eller region skulle göra satsningen var för sig.

Kostnadsökningen för Region Jämtland Härjedalen beräknas bli 1 – 1,5 Mkr per år fram till och med 2025.

Hej främling! är en ideell organisation som erbjuder gratis hälsofrämjande aktiviteter som är öppna och tillgängliga för alla. Organisationen grundades 2013 och har utvecklat en integrationsmetod som tusentals asylsökande och nyanlända tillsammans med etablerade svenskar har deltagit på genom åren.

Delegationen mot segregation har fått regeringens uppdrag att fördela statsbidrag för att minska och motverka social och ekonomisk segregation. Det sker i enlighet med Förordning (2018:118) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation. Även kommuner och regioner kan söka medel. Ideella föreningar och stiftelser kan 2020 exempelvis söka bidrag för:
- Ideella föreningar och stiftelsers möjligheter att vara en del i ett sektorsövergripande arbete i samverkan med kommuner och regioner.
- Att stärka invånarnas röster i ett område (till exempel mobilisera de lokala krafterna, stärka och etablera relationer och tillit, minska stigmatisering av områden samt skapa arenor för möten).
- I samverkan med andra föreningar, etablera eller utveckla samverkan med kommunen.
- Samordning av de föreningar som verkar i området i insatser (till exempel byggandet av mötesplatser).
- Kompetensutveckling (till exempel av nyckelpersoner, i samverkan med kommun).
I utlysningen för 2020 kommer delegationen att prioritera ansökningar som kan visa upp ett stöd i ansökan från en kommun och beaktas ur ett helhetsperspektiv i arbetet med att minska och motverka segregation.

Hej främling! har för avsikt att ansöka om medel och söker därför samverkan med Region Jämtland Härjedalen. Ansökan ska lämnas in senast 15 maj. Representant för Hej främling! föredrar ärendet vid sammanträdet 29 april.

Finansdepartementet har lämnat ut SOU 2019:56 Idéburen välfärd på remiss. Region Jämtland Härjedalen är inte utvald att besvara remissen. Det är sex andra regionen som fått det erbjudandet. Regionen väljer ändå att av intresse besvara denna remiss.

Ett förslag till svar är utarbetat inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 30 april varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Bilagor och övriga handlingar kopplade till delegationsbesluten finns tillgängliga i regionens webbdiarium https://diariet.regionjh.se/diariet/

Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2020-04-02
Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2020-03-31
Protokoll Regionens samverkansråd 2020-03-30
Protokoll Revisorerna 2020-04-07

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se/committees

Gällande Riktlinjer för företagsstöd utifrån regionalekonomiska 1.1-medel (RS/913/2016) fastställdes av regionfullmäktige i juni 2016, § 98. Den 22 oktober 2019, i samband med en uppföljningsrapportering av 1:1-anslaget, beslutade regionala utvecklingsnämnden att ge regiondirektören i uppdrag att se över dessa riktlinjer. Förslag till nya riktlinjer presenterades för regionala utvecklingsnämnden i mars. De nya riktlinjerna har renodlats till ett ramverk för Region Jämtland Härjedalens företagsstöd och riktar sig i större utsträckning till stödsökande (tidigare riktlinjer innehöll även rutinbeskrivningar för berörda handläggare). Till riktlinjerna har nämnden även tagit fram tre villkorsbilagor för olika stödtyper. Utöver riktlinjerna har ytterligare ett dokument arbetats fram, innehållande förslag på erbjudanden om företagsstöd som ska gälla för verksamhetsåret 2020. Arbetet har kopplats till regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan och uppdraget att skapa en struktur för årlig politisk styrning av det regionala tillväxtanslaget.

Nu gällande riktlinjer är fastställda av regionfullmäktige. Med anledning av de nya riktlinjernas karaktär och innehåll, samt att regionala utvecklingsnämnden enligt sitt reglemente har i uppdrag att besluta om fördelning av statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel och övriga tillväxtmedel, är bedömningen att riktlinjerna bör fastställas av nämnden. Detta förutsätter att regionfullmäktige upphäver tidigare riktlinjer innan de nya kan träda i kraft. Regionala utvecklingsnämnden beslutade därför följande vid sitt sammanträde den 31 mars 2020, § 41:

1. Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för företagsstöd fastställs. Beslutet gäller under förutsättning att regionfullmäktige upphäver nu gällande Riktlinjer för Företagsstöd utifrån regionalekonomiska 1:1-medel (RS/913/2016).
2. Erbjudande om företagsstöd Verksamhetsåret 2020 fastställs.
3. Allmänna villkor för stöd enligt SFS 2015:210, Allmänna villkor för stöd enligt SFS 2015:211 och Särskilda villkor vid stöd som har medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden fastställs.

4. Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige:

Riktlinjer för Företagsstöd utifrån regionalekonomiska 1:1-medel (RS/913/2016) upphävs.

Ann-Marie Johansson (s) har i en motion om Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna föreslagit att informationen till målsmän och unga vuxna om rättighet att välja vårdgivare uppdateras och förtydligas kontrollen av efterlevnad av avtalen vid byte av vårdgivare förbättras

Region Jämtland Härjedalen införde 2014 vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna enligt Lag om valfrihetssystem (2008:962). Från 2019 gäller valet för åldrarna 3-23 år. Valfriheten innebär personer i åldersgruppen har rätt att välja vart man vill få sin allmäntandvård utförd i länet bland de vårdgivare som uppfyllt kraven i förfrågningsunderlaget och tecknat avtal/överenskommelse med regionen. Med valet följer en ersättning till vårdgivaren.

Genom avtalet/överenskommelsen åtar sig vårdgivaren att behandla samtliga barn och unga vuxna som listar sig. Från 1 januari 2020 har vårdgivaren möjlighet att ansöka om tillfällig begränsning av totalantalet listade. Som skäl för begränsning kan exempelvis vara tillfällig brist på personal eller annat relaterat till arbetsmiljö och säkerhet. Begränsning kan dock medges för högst tolv månader.

Under slutet av 2019 blev Beställarenheten kontaktad av några medborgare som inte fått sina val eller sina barns önskemål om byte av vårdgivare godkända. Detta föranledde en översyn över hur medborgarnas rättigheter och vårdgivarnas skyldigheter behövde förtydligas.

Val av vårdgivare, hanteras precis som motionären skriver, genom att blankett skickas till önskad vårdgivare, som inom fyra veckor ska tillgodose önskemålet. Skyldigheter för vårdgivarna har kommunicerats och förtydligats skriftligen och kommer längre fram att fortsätta även muntligt i samband med information om uppgradering av systemstödet för beställd tandvård.

När det gäller medborgarnas rättigheter är information uppdaterad och förtydligad på Region Jämtland Härjedalens hemsida med uppmaning att kontakta Beställarenheten vid oklarheter. Samma information har även lagts till i det brev som skickas till nyinflyttade och i det årliga utskicket till länets 3-åringar. Detta leder förhoppningsvis till bättre kontroll av efterlevnaden och kommer att följas upp.

Efter att motionen lämnades har tre vårdgivare valt att säga upp avtalet med Region Jämtland Härjedalen. Som skäl anger minst en att man vill kunna sätta ett permanent tak för antalet listade. Den frågan kommer att lyftas i samband med översyn över förfrågningsunderlag inför kommande år.

• Redovisning från konferenser, utskott mm