Möte 2017-10-04

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för styrelsens ledamöter och ersättare.

- Bemanningsprojektet

- Uppföljning vårdgaranti för olika patientgrupper

- Information om CERO-analys

- Resultatförbättrande åtgärder

- Redovisning av aktuellt läge för regionstyrelsens fattade beslut

- Tillnyktringsenheten/TNE

Delårsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar och skulder gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Delårsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

På grund av den rådande likviditetssituationen i regionen är likviditetsportföljen under avveckling. Detta görs genom att värdepapper som förfaller inte återinvesteras, vilket gör att de kvarvarande värdepapperen inte kommer kunna ligga inom kreditlimiterna för att de får för stor andel av den totala portföljen. Likviditetsporföljen avvecklades i sin helhet under sista augusti 2017.

Under perioden som rapporten avser har Region Jämtland Härjedalen tagit upp ett lån på 80 miljoner kronor från Kommuninvest.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017 – 2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Patient – återinskrivningar följas upp vid regionstyrelsens sammanträde i mars och oktober 2017.

Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2017 är att återinskrivning inom 30 dagar ska minska. Målvärdet är ett resultat med lägre procent än år 2014.

Utdata finns endast på förvaltningsnivå och hämtas från den nationella databasen Kvalitetsportalen. Möjlighet till utdata på områdesnivå är under upparbetning nu.

Mätetalen visar oplanerade återinskrivningar oavsett orsak och ålder inom 30 dagar efter ett tidigare vårdtillfälle inom slutenvård i Region Jämtland Härjedalen.

I riket ligger totalvärdet i juli 2017 på 14,3 %.

Region Jämtland Härjedalens resultat:

Målvärdet är uppnått. Återinskrivningarna varierar mellan 14 % och 18 % under året. Könsfördelningen varierar, någon trend ses inte.

Exempel på åtgärder som utförs är:

• Enkla läkemedelsgenomgångar följs och finns med som mål i 2017 års verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Närmare 10 000 enkla läkemedelsgenomgångar har utförts hittills i år.
• Utskrivningsmeddelanden till varje enskild patient. Där finns stora variationer i verksamheten. HIM och HNR har högsta frekvensen, ca 75 %.
• Samverkansmöten med kommunerna via Ledningskraft samt särskilda möten med Östersunds kommun (fokus på äldre).
• Patientsäkerhetsmöten med MAS-gruppen.
• Projekt LOSUS (lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård). Särskild projektledare finns (finansierad av professionsmiljarden). I arbetet ingår bla att implementera användandet av SIP

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges att FoUU-verksamheten inom Region Jämtland Härjedalen ska följas upp.

Denna uppföljningsrapport ger en beskrivning av pågående arbete med Forskning, och Utbildning (FoU), samt vissa delar av utvecklingsaktiviteter kopplade mot extern finansiering inom Region Jämtland Härjedalen som drivs av Projektkontoret, organiserat direkt under FoUU-avdelningen.

Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet, i ett trafikförsörjningsprogram, fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras. Det nu gällande trafikförsörjningsprogrammet 2016-2020 antogs av regionfullmäktige 2016-04-11—12 § 59. Samtidigt fick regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att följa upp arbetet med ökad tillgänglighet och redovisa detta till regionstyrelsen en gång per år.

Regionala utvecklingsnämnden har nu gjort en uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet, inklusive målet om tillgänglighet, och redovisar detta till regionstyrelsen.

Under vintern 2017 kontaktades Region Jämtland Härjedalen av ett företag, Gaversjö Innovation AB, med förslag om att Regionen skulle kunna upphandla urologiska operationer av utomlänspatienter under helger när det finns ledig kapacitet på operationssalar och vårdplatser.

Region Jämtland Härjedalen och företaget delar ambitionen om att stärka utvecklingen av Östersunds sjukhus genom att nyttja lokaler som inte används under helger. Företaget anställer regionens personal för att utföra helgverksamheten. Region Jämtland Härjedalen och företaget tror att genom detta kommer den kontinuerliga personalbemanningen och gemenskapen hos personal på Östersunds sjukhus att stärkas.

För att testa en modell med ett privat bolag, Gaversjö Innovation AB, har direktupphandling gjorts och avtal tecknats för två helger om att utföra urologiska operationer av utomlänspatienter. Bolaget har hyrt lokaler på centraloperation och på vårdavdelning samt hyrt nyttjande av instrument och köpt in sig på Region Jämtland Härjedalens förbrukningsmaterial för aktuella operationer.

Bolaget utförde fem operationer av godartat prostataförstoring i maj under en helg samt sex sådana operationer och fem polikliniska stenoperationer i juni. Utvärdering har gjorts av både företaget och regionen. Patienterna har främst kommit från Västerbottens län.

Erfarenheterna från de två testhelgerna är mycket goda och intresse för liknande samarbeten finns även inom andra vårdområden.

Regionstyrelsen beslutade i 2017-05-31, § 108 om att det ska göras en övergripande plan för köpt vård innehållande en analys av möjligheter att ta hem delar av den vård regionen köper liksom en analys av ekonomiska fördelar att köpa viss vård istället för bedriva i egen regi. Den utredningen föreslås också beakta erfarenheterna från detta test.

Indelningskommittén har genom tilläggsdirektiv (Dir.2017:72) bland annat fått i uppdrag att översiktligt kartlägga landstingens nuvarande samverkan med varandra inom deras olika verksamhetsområden. I vissa län är det kommunala samverkansorgan som ansvarar för det regionala utvecklingsuppdraget.

Som ett led i arbetet med dessa uppdrag vill kommittén ha underlag från landstingen/regionerna och de kommunala samverkansorganen i form av svar på ett antal frågor.

Ett förslag till svar har upprättats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen tillsammans med strateg från regionala utvecklingsförvaltningen.

Landstingsstyrelsen beslutade 2013-08-28 att inrätta ett projekt för förberedelse för övertagande av det regionala utvecklingsansvaret från staten. Projektet fick namnet Region 2015. Inom ramen för projektet startades upp ett strategiskt arbete med varumärket för den kommande regionen. I arbetet ingick bland annat att ta fram en logotyp för regionen. Arbetet genomfördes till största delen med egna resurser, men experthjälp anlitades av Label Varumärkesutveckling Sweden AB och för arbete med framtagande av logotyp anlitades Adeprimo.

Landstingsfullmäktige beslutade 2014-11-25 att anta logotyp för Region Jämtland Härjedalen enligt en framtagen skiss. Fullmäktige beslutade också att logotypen skulle användas från årsskiftet i allt material som framställdes inom Region Jämtland Härjedalen. Ärendet behandlades av landstingsstyrelsen 2014-11-05 och handlingarna i ärendet, bland andra skissen av logotypen var utlagda på webben den 28 oktober 2014.

2015-10-28 mottog Region Jämtland Härjedalen brev från advokat Christer Nyström som företrädare för Mibove i Jämtlands län AB. I brevet anfördes att varumärket Sustainable Enviroment med tillhörande figur tillhörde bolaget som registrerat varumärke. Figuren som registrerats överensstämde med Region Jämtland Härjedalens figur i regionens logotyp. Av registreringsbeviset framgår att ansökan om registrering ingavs till patent och registreringsverket 2014-11-10 och att registrering beviljades 2015-03-17. I brevet förbjöd Mibove AB Region Jämtland Härjedalen att använda varumärket.

Region Jämtland Härjedalen bestred kravet i brev 2016-02-10 från regionens ombud med hänvisning till att figurmärket tillhörde regionen. Därefter hördes inget från Mibove AB förrän Region Jämtland Härjedalen mottog stämning från Stockholms tingsrätt. Mibove yrkade att domstolen skulle besluta att Region Jämtland Härjedalen omedelbart skulle upphöra med att använda bolagets Varumärke/logga.

Region Jämtland Härjedalen bestred yrkandet och genstämde och yrkade att domstolen skulle besluta att upphäva Mibove ABs varumärke eftersom märket tillhör Region Jämtland Härjedalen.

Vid muntlig förhandling 2017-08-30 enades Region Jämtland Härjedalen och Mibove AB, under ledning av domaren i målet, om en överenskommelse om båda parters användning av varumärket. Överenskommelsen innebär ingen utväxling av pengar och vardera parten svarar för sina rättegångskostnader.

Överenskommelsen innehåller också en option för Region Jämtland Härjedalen att förvärva det registrerade varumärket från Mibove AB för 100 000 kronor. Ett förvärv innebär att rätten att använda det registrerade varumärket övergår från Mibove AB till Region Jämtland Härjedalen och att Mibove AB därefter inte kan använda varumärket.

Med hänsyn till att överenskommelsen innebär att Region Jämtland Härjedalen fritt kan använda sitt varumärke innebär ett förvärv av det registrerade varumärket inte någon utökning av regionens möjligheter att använda regionens märke. Med hänsyn till regionens ekonomiska läge bör optionen därför inte utnyttjas.

Regionstyrelsen beslutade under 2015 om delegationsbestämmelser för styrelsen. Delegationsbestämmelserna behöver nu anpassas till de ändrade reglerna för investeringar i Region Jämtland Härjedalen och för finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel, samt förtydligas vad gäller forskningsprojekt/studier och finansiering av dessa. Vidare bör direktören ges möjlighet att utse beslutsattestanter för att ha möjlighet snabbt kunna säkra hanteringen av attester. Ändringarna och tilläggen är markerade med gult i förslaget.

Den 1 januari 2017, § 11, beslutade regionstyrelsen om ett attest- och utbetalningsreglemente. Reglementet gäller för Region Jämtland Härjedalens samtliga ekonomiska händelser, såsom exempelvis in- och utbetalningar, transaktioner och uppkomna fordringar och skulder.

Attest är ett sammanfattande begrepp för ett antal olika kontrollåtgärder som riktar sig mot ekonomiska transaktioner och de som utför dessa. Att attestera innebär att intyga att kontroll utförts utan anmärkning. I enlighet med reglementet utser varje nämnd attestanter samt ersättare för dessa. Uppgifterna ska sammanställas i en attestantförteckning. Nämnden ansvarar för att attestantförteckningen hålls aktuell och att det finns underlag för beslut om ändringar i attestantförteckningen. Hittills har regionstyrelsen och nämnderna inte delegerat beslut om attestanter.

Under våren har en översyn av delegationsbestämmelserna för regionstyrelsen och nämnderna genomförts. I de reviderade bestämmelserna för regionstyrelsen som kommer att fastställas på regionstyrelsens sammanträde den 3-4 oktober 2017 finns reglerat att regiondirektören kan besluta om attestanter. Regiondirektören har sedan möjlighet att delegera det beslutet vidare. Beslut om attestanter ska precis som andra delegationsbeslut sedan anmälas till styrelsen. Under våren 2017 har också en rutin för attestantförteckningar upprättats. Den omfattar bland annat rutiner för hur attestantförteckningarna i Centuri ska hållas uppdaterade.

För att underlätta implementeringen av de nya rutinerna behövs ett beslut från regionstyrelsen om nu aktuell attestantförteckning.

LUP-uppdraget ”sjukresor i egen regi” handlar om att minska kostnaderna för sjukresor med dyrare färdsätt. Den största sjukresekostnaden är taxiresorna som är många och långa. Av taxiresorna är de liggande transporterna dyrast. Regionstyrelsen beslutade i december 2015 att en utredning om att eventuellt utföra sjukresorna i egen regi skulle tas fram. Frågan har sedan förtydligats av regionstyrelsens presidium till att handla om en utredning av sjukreselinjer i egen regi. Ett tillkommande uppdrag innehåller även en utredning kring endast dialyspatienter. Detta uppdrag ligger under avsnitt 6 i utredningen.

Sterilcentralen vid Östersunds sjukhus står inför omfattande återinvesteringsbehov.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2017-05-31 beslutades därför att:

1. utreda möjligheten och förutsättningar för samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Västernorrland rörande sterilcentralen och samordning av logistik.
2. Om samverkan med Landstinget Västernorrland inte är möjlig får regiondirektören i uppdrag att utreda alternativa och kostnadseffektiva arbetssätt inom steriliseringscentralens verksamhet samt möjligheter till samverkan med annan extern part gällande sterilisering av sjukvårdsutrustning.
3. Regiondirektören ska rapportera förutsättningarna för eventuell samverkan vid regionstyrelsen i oktober 2017.

Utredningen har sett över förutsättningarna för Region Jämtland Härjedalen att samverka med Landstinget Västernorrland rörande sterilteknisk verksamhet.

Utpekade samverkansområden har varit:

• Samnyttjande av sterilcentral/logistik
• Gemensam upphandling/drift- och serviceavtal

Den rådande trenden inom svensk sjukvård är att utvidga de steriltekniska verksamheter som ryms inom sjukhusen, upprätta sterilcentraler så nära den opererande verksamheten som möjligt i syfte att förkorta ledtider och patientflöden. En utlokalisering av sterilcentralen torde inte kunna ge några väsentliga ekonomiska besparingar. Långa ledtider och nödvändig utökning av instrumentlager och godshantering gör att de besparingar som erhålls torde bli försumbara. Ytterligare ett flertal aspekter måste beaktas, såsom patientsäkerhet, sårbarhet och patientflöden. Östersunds sjukhus är ett akutsjukhus och behöver därför upprätthålla viss sterilteknisk verksamhet. Det är således inte rimligt att flytta hela den steriltekniska verksamheten till exempelvis Sundsvall. Utredningen belyser även möjligheten att flytta delar av verksamheten. Dock kräver detta alternativ investeringar i paritet med de investeringar som krävs för att hålla nuvarande sterilcentral i full drift.

Idag finns inget samarbetsavtal mellan Landstinget Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen avseende upphandling av steriltekniska produkter och/eller serviceavtal. Region Jämtland Härjedalen bör således se över möjligheten att samarbeta med exempelvis Landstinget Västernorrland för att hitta kostnadsbesparingar inom upphandlings-/avtalsområdet.

SKL:s förbundsstyrelse har den 12 maj 2017 beslutat att rekommendera landsting och regioner att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i enlighet med förslaget i Etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning – hälso- och sjukvård som är framtagen av en intermistisk styrgrupp med representanter från landsting, regioner och SKL. Uppdraget för den intermistiska styrgruppen har varit att ta fram en organisationsstruktur, styrmodell, roller, ansvar och uppdrag för den nationella nivån, men även för den regionala och lokala nivån. Bakgrunden är att landsting och regioner 2016 tog beslut om att långsiktigt delta i, stödja och finansiera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning.

Den föreslagna organisationsstrukturen innehåller 22 programområden indelade utifrån den internationella sjukdomsklassifikationen ICD 10 SE, men även några grupper av mer organisatorisk karaktär. Nationella samverkansgrupper kompletterar utifrån expertområden, exempel på sådana är Uppföljning och analys, Nationella kvalitetsregister, Metoder för kunskapsstöd samt Läkemedel och medicintekniska produkter. En nationell stödfunktion ska fungera som stöd till programgrupperna och samverkansgrupperna.

För att den nationella kunskapsstyrningsmodellen ska få största möjliga nytta är förutsättningen att huvudmännen bygger upp regionala strukturer för mottagande och omsättning till regional och lokal nivå. Ytterst är meningen att effekten ska nå ut till patientmötet.

Förbundsstyrelsen föreslår utöver liggande förslag att landstingen och regionerna omgående, men senast den 31 oktober 2017, godkänner och ställer sig bakom rekommendationen och att landstingen och regionerna anmäler till SKL när lokala beslut är fattade.

Regionstyrelsen beslutade i maj 2017 att införa e-tjänsten Journal via nätet från 1 oktober 2017.

Ett regelverk för vilka delar av journalen som ska vara tillgängliga för direktåtkomst ingick i beslutet men för att kunna införa e-tjänsten Journal via nätet krävs även att en jour- och supportorganisation upprättas där patient och vårdgivare exempelvis kan försegla journal, häva försegling eller dela journal. En sådan organisation behöver finnas på plats innan Journal via nätet kan bli tillgängligt för medborgarna. Detta beräknas bli klart i början av 2018.

Det tidigare beslutet om införande från 1 oktober behöver därför ändras till att Journal via nätet införs så snart en jour- och supportorganisation upprättats.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på promemorian Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument.

Lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument föreslås upphöra och bestämmelserna i lagen överförs till en ny lag benämnd Lagen om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. De bestämmelser i lagen som gäller anmälningsskyldighet för funktionärer vid värdepappersinstitut och börser flyttas till Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Enligt nuvarande lag är Region Jämtland Härjedalen inte anmälningsskyldig för de finansiella instrument som dess valda ledamöter och ersättare innehar. De föreslagna lagförändringarna bedöms inte ändra på detta förhållande. Remissvaret föreslås bli att Region Jämtland Härjedalen tagit del av promemorian och inte har några kommentarer till de föreslagna lagförändringarna.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska vara besvarad senast 2 oktober men vi har begärt och fått förlängd svarstid till 5 oktober. Paragrafen ska därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att bidra med synpunkter på Delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (SOU 2017:53). Delbetänkandet innehåller en tydlig ansats utifrån rapporten Effektiv vård (SOU 2016:2) om utveckling av primärvården. Delbetänkandets fokus är att ge en första målbild och färdplan för det kommande arbetet. Uppdraget är även att ge förslag om förändring av vårdens styrande principer samt förslag om införande av förstärkt och behovsstyrd vårdgaranti. Nästa delbetänkande ska levereras i juni 2018 och utredningens slutbetänkande planeras vara klart i mars 2019.

Ett förslag till svar har upprättas inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 2 oktober men Region Jämtland Härjedalen har begärt och fått förlängd svarstid till den 5 oktober varför paragrafen måste justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att yttra sig av seende utredningen om Kunskapsbaserad vård. Utredningen lämnar förslag om definition av kunskapsstyrning, inriktning av nationella riktlinjer, vårdkommittéer istället för läkemedelskommittéer, relationen mellan landsting och kommuner gällande hälso- och sjukvård med flera delar, som påverkar hälso- och sjukvården både lokalt, regionalt i länet, sjukvårdsregionalt och nationellt. Bifogade yttrande förtydligar de delar av utredningen som de fyra norra landstingen anser vara mest angelägna att besvara.

Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att komma med synpunkter på delbetänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60). Remissvaret sammanfattas nedan:

• Region Jämtland Härjedalen är positiva till lagstadgade krav på mål och riktlinjer men ser utmaningar med kravet på att genomföra kartläggningar. Utmaningarna är dels metodologiska och dels etiska. Vi förutser behov av metodstöd och samordning. Vi föreslår också att begreppet ”kartläggning” ses över och att det – om begreppet kvarstår – tydliggörs att kartläggningar ska genomföras i samråd med de nationella minoriteterna.
• Vi välkomnar en tydligare informationsskyldighet och förtydligandet kring samrådsförfarandet. I relation till det sistnämnda ser vi behov av ett utvecklat stöd från samordningsmyndigheterna.
• Vi välkomnar att utredningen lyfter barn och ungas rättigheter men menar att den föreslagna lagändringen är för vag. Det bör tydliggöras att förvaltningsmyndigheterna ska vinnlägga sig om att klargöra barns inställning i relevanta frågor.
• Region Jämtland Härjedalen anser att statsbidraget till landsting och regioner bör höjas. Vi bedömer dels att kartläggningar är mer resurskrävande än vad utredningen ger vid handen, och dels att en anpassad hälso- och sjukvård inte kommer att utvecklas i önskad riktning utan stora arbetsinsatser. Vi föreslår därmed att statsbidraget till landsting och regioner höjs till en nivå som möjliggör rekrytering av en särskild samordnare, motsvarande förvaltningskommunerna.
• Vi förhåller oss neutrala till förslaget om en ny myndighet. Vi vill dock lyfta behovet av att samordningsmyndigheten stärker sin förmåga att ge stöd till landsting och regioner i frågor som är specifika för våra verksamheter.
• Region Jämtland Härjedalen ser mycket positivt på att utredningen väljer att lyfta de nationella minoriteternas behov i hälso- och sjukvården. Vi vill dock betona att behoven är stora och svåra att tillgodose utifrån rådande förutsättningar. Om ett höjt statsbidrag till landsting och regioner inte blir aktuellt föreslår vi istället att sökbara utvecklingsanslag inrättas.
• Vi välkomnar att regeringen föreslås utreda frågan om ett centrum för samisk hälsa. Vi ser stor potential i förslaget och förordar dessutom att regeringen överväger Region Jämtland Härjedalen som värdinstitution för en sådan etablering.
• Vi uttrycker avslutningsvis vårt stöd till förslaget om ett ökat fokus på nationella minoriteter i folkbildningen.

Ett förslag till svar har upprättats inom utvecklingsenheten. Remissen ska vara Kulturdepartementet tillhanda senast 5 oktober varför beslutet bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har av Justitiedepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över Remiss, En ny kamerabevakningslag, SOU 2017:55.

Utredningens uppdrag har varit att utreda vissa frågor om kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen (2013:460). I uppdraget har även ingått att göra en analys av hur kameraövervakningslagen behöver anpassas till EU:s nya reglering om behandling av personuppgifter.

I betänkandet föreslås att kameraövervakningslagen ska ersättas av en ny lag, som ska heta kamerabevakningslagen. Lagen ska träda i kraft den 25 maj 2018.

Skälen för att en helt ny lag föreslås är att den nya EU-förordningen kommer att gälla direkt i Sverige. Detta innebär att bestämmelser om kameraövervakning som upprepar eller avviker från innehållet i förordningen inte kan behållas i svensk lagstiftning annat än om förordningen lämnar utrymme för det.

Kamerabevakningslagens syfte ska vara att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda enskilda mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning.

Den nya lagen innehåller få helt nya krav men i vissa avseenden skärps kraven och i andra mildras de. De av utredningen lämnade förslagen innebär några mindre men positiva förändringar för Region Jämtland Härjedalens del.

Region Jämtland Härjedalen lämnar synpunkter endast på de delar av utredningens förslag som har anknytning till regionens verksamhet.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på de ändringar som föreslagits i arbetet med översynen av rättsområdet. Region Jämtland Härjedalen tillstyrker därför utredningens förslag men gör bedömningen att vissa delar kräver förtydliganden utöver dem som föreslagits.

Ett remissvar har utarbetats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö. Svar på remissen ska lämnas till Justitiedepartementet senast 19 september. Då regionstyrelsen har sitt sammanträde 3-4 oktober har Region Jämtland Härjedalen begärt och fått förlängd svarstid till 5 oktober. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har av Justitiedepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över remiss, Meddelarskyddslagen - fler verksamheter med stärkt meddelarskydd SOU 2017:41.

Utredningens uppdrag har varit att se över och analysera behovet av stärk meddelarskydd för privatanställda i verksamheter som är helt eller delvis offentligt finansierade. I verksamheterna skola, vård och omsorg finns redan meddelarskydd. Ett skäl för detta är att allt fler offentligt finansierade verksamheter bedrivs i privat regi. Det är angeläget att kvaliteten på verksamheten upprätthålls och att insynen i hur skattemedlen används är god.

Utredarens förslag innebär att även privatanställda, som är verksamma i offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av meddelarskyddet, dvs. få möjlighet att vända sig till massmedia med sin information utan att riskera efterforskning och ingripanden från arbetsgivarens sida.

Utredningen föreslår att inom allmän kollektivtrafik (interregional, regional och lokal kollektivtrafik) ska stärkt meddelarskydd enligt meddelarskyddslagen införas. Inom särskild kollektivtrafik ska färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts omfattas av meddelarskyddslagen.

Utredningen anser att sjukresor inte ska omfattas av meddelarskyddslagen. Argumentet för detta är att sjukreselagen är en ersättningslag. Sjukresor är organiserade på olika sätt i olika län/regioner. Utredningen menar att det inte går att avgränsa området sjukresor på ett rättssäkert och godtagbart sätt

Region Jämtland Härjedalen tillstyrker utredningens förslag att meddelarskydd införs i allmän kollektivtrafik, i särskild kollektivtrafik utom sjukresor. Region Jämtland Härjedalen ser heller inget hinder mot att även sjukresor skulle omfattas av meddelarskyddet.

Ett remissvar har utarbetats inom samordningskansliet och avdelningen för infrastruktur och kommunikation, Regionala utvecklingsförvaltningen. Svar på remiss ska lämnas till justitiedepartementet senast 9 oktober varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över departementspromemorian Kommunikation för vår gemensamma säkerhet – ansvarsfrågor och samordning. Tidigare i år lämnade Regionen ett yttrande (RS/683/2017) över utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7), där det föreslogs en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Regionen tillstyrkte då huvuddragen om att staten ska äga och kontrollera ett säkert system för mobil datakommunikation. Som tilläggsuppdrag remitteras nu ett förslag på vilka aktörer som ska ansvara för att bygga och förvalta nämnda kommunikationslösning. Det omfattar en fördjupning av frågeställningar kring huvudmannaskap för kommunikationslösningen och möjligheterna att säkra samutnyttjande av statlig bredbandsinfrastruktur.

Sammanfattningsvis föreslår utredaren att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), det statliga bolaget Teracom AB och Trafikverket inom ramen för sina olika roller ges uppdraget att kravställa, utöva tillsyn, etablera, driva och förvalta den nya kommunikationslösningen.

Region Jämtland Härjedalen delar utredningens uppfattning om att det är rimligt att använda etablerade aktörer och befintliga strukturer bl.a. med hänvisning till tidsaspekter, säkerhet och samordningsvinster och finner ingen anledning att ifrågasätta utredningens förslag om utpekade aktörer och roller. Regionen framför oro över att det inte går att bedöma ekonomiska konsekvenser för landsting/regioner och att det finns behov av att förtydliga och kommunicera finansiella aspekter med tilltänkta användare.

Region Jämtland Härjedalen ser särskilt positivt på om införandet av en ny kommunikationslösning bidrar till att nå ut med mobilt bredband samt optofiber på ett sätt som ökar kommunikationssäkerheten i glesbygd, särskilt i de områden där det saknas marknadsekonomiska incitament.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för Krisberedskap, säkerhet och miljö i samverkan med bredbandssamordnare inom Regionala utvecklingsförvaltningen. Svar på remissen ska lämnas till Justitiedepartementet senast 29 september. Då regionstyrelsen har sitt sammanträde 3-4 oktober har Region Jämtland Härjedalen begärt och fått förlängd svarstid till 5:e oktober varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på delbetänkandet SOU 2017:40 För dig och för alla.

Utredningen om regleringen av biobanker har i detta delbetänkande undersökt och lämnat förslag avseende sex frågor, dessa är:
- Undantag för prover som inte sparas en längre tid
- Om en patients samtycke till vård och behandling också kan omfatta ett samtycke till att spara prover i vård- och behandlingssyfte
- Vävnadsprover från barn
- Identifiering av avlidna
- Utlämnande av prover utomlands och utredning av föräldraskap.

Region Jämtland Härjedalen har varit delaktig i remissvaret som Nationella Biobanksrådet lämnat. Vi ställer oss därför bakom detta remissvar.

Remissvaret ska ha lämnats in till Socialdepartementet senast 2 oktober. Region Jämtland Härjedalen har begärt och fått förlängd svarstid till 5 oktober. Paragrafen måste därför justeras omedelbart.

1. Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

• Svar på remiss av betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50) (RS/1430/2017).

2. Beslut fattade av ordförande/vice ordförande/ 2:e vice ordförande

• Svar på remiss från Folkhälsomyndigheten om HPV-vaccination av pojkar (RS/1566/2017).
• Ann-Marie Johansson (S) beviljas att delta på konferensen Framtidens utmaningar, SKL den 30 augusti i Umeå.
• Elin Lemon (C), Susanné Wallner (M) och Robert Uitto (S) beviljas att delta på konferensen Framtidens utmaningar, SKL den 30 augusti i Umeå.

3. Beslut fattade av regionstabschef

• Tillfälligt gallringsbeslut – Körjournaler för autoklav (RS/1912/2017).

4. Beslut fattade av ekonomistrateg

• Ansökan om bidrag ur Per Sundells fond (RS/2021/2017).

5. Beslut fattade av chefer

• Anställningsbeslut för perioden 2017-08-18 – 2017-09-21 (RS/602/2017).

• Protokoll: Vårdvalsnämnden 2017-09-14.
• Protokoll: Pensionärsrådet 2017-09-05.
• Protokoll: Utskottet för ekonomi 2017-08-17.
• Protokoll: FoU-rådet 2017-09-04.
• Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2017-09-15.
• §43 Vårdvalsnämnden, Direktiv för översyn av förfrågningsunderlag Hälsoval 2019.
• §39 Vårdvalsnämnden, Val av representanter från vårdvalsnämnden för översyn av förfrågningsunderlag Hälsoval 2019.
• Minnesanteckningar Regionstyrelsens träff med Jamtlis styrelse 2017-06-12.

En delårsrapport per augusti 2017 om Region Jämtland Härjedalens verksamhet, ekonomi, räkenskaper och måluppfyllelse har upprättats.

Rapporten visar att det ekonomiska resultatet per augusti 2017 uppgick till -36,4 miljoner kronor. Nettokostnadsökningen till och med augusti var 5,0 procent, vilket är en försämring jämfört med juni då utfallet var 4,2 procent.

Bruttokostnaderna för perioden januari till och med augusti 2017 har ökat med 3,9 procent jämfört med samma period föregående år men med en lägre ökningstakt jämfört med 2016. Det är främst personalkostnader och kostnader för bemanningsföretag som ökar. Nyttjandet av bemanningsföretag fortsätter att öka för sjuksköterskor men har minskat för läkare jämfört med samma period föregående år.

Intäkterna totalt sett har minskat med 1,7 procent jämfört med samma period föregående år. Det är minskade intäkter från patientavgifter medan försäljning av hälso- sjukvård och specialdestinerade statsbidrag är i nivå med föregående år.

Nettokostnadens ökningstakt samt att bruttokostnaderna har ökat samtidigt som intäkterna har minskat, gör att prognosen därför ligger kvar på -170 miljoner kronor. Regionstyrelsen har under året fattat en rad beslut om resultatförbättrande åtgärder.

Likviditeten har försämrats med 3,4 miljoner kronor sedan årsskiftet. Likviditeten har under denna period även förstärkts med lån från Kommuninvest på 80 miljoner kronor. Investeringarna till och med augusti uppgick till 57,2 miljoner kronor exklusive hjälpmedel.

En summering av regionfullmäktiges 21 strategiska mål visar att totalt 52 procent av framgångsfaktorerna är uppnådda, 43 procent är pågående, 3 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut och 2 procent kan inte mätas förrän vid årsskiftet.

Samhällsperspektivet: Andelen barn och unga som får ett första besök inom 30 dagar uppnås inte. Målet för minskning av sjukpenningtal hos länets medborgare uppnås.

Patientperspektivet: Andelen vårdskador har minskat och målet uppnåtts. Minskade återinskrivningar har inte uppnåtts till fullo men närmar sig målvärdet.

Medarbetarperspektivet: Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 5,7 procent, främst bland kvinnorna. Bemanningskostnaderna för läkare minskar men fortsätter öka för sjuksköterskor, men i lägre ökningstakt än tidigare.

Verksamhetsresultat: I perspektivet verksamhetsresultat uppnås varken målet för nettokostnadsförändringen eller vårdgarantin.

I delårsrapporten finns också en uppföljning av mål och aktiviteter i övergripande handlingsplaner för 2017. Sammantaget visar den uppföljningen att för de flesta handlingsplaner pågår arbete enligt plan.

En motion från Owen Laws (MP) angående gratis hälsokontroll till alla invandrare (LS/1218/2008) bifölls 2009. Beslutet upphävdes formellt i och med beslut 2015 om mer enhetliga patientavgifter (RS/200/2015).

Enligt Lag om hälso-och sjukvård för asylsökande m.fl. (då SFS 1990:927, nu SFS 2008:344) ska kostnadsfri hälsoundersökning erbjudas asylsökande, kvotflyktingar och vissa anknytningsinvandrade personer. Modellen för dessa hälsoundersökningar fungerar utmärkt i länet. Där sker erbjudande direkt utifrån asyl-flyktingsamordnings information om nya asylsökande i länet samt i samverkan med kommunernas integrationsenheter som lotsar nyanlända kvot och anknytningsinvandrade till erbjudandet om Hälsoundersökning. Anslutningsgraden till detta erbjudande är mycket hög.

När tidigare beslut togs 2009 lyftes behovet att även kunna erbjuda samma kostnadsfria hälsoundersökning till anknytningsfall som kommer efter flyktings etableringsfas samt till kärleksinvandrade personer. Det är olyckligt att det försvunnit då behovet kvarstår. Erfarenheten visar att enstaka personer i denna grupp uppvisar ökad risk för allmänfarlig sjukdom. Tidig upptäckt och behandling av sådan sjukdom (exempelvis tuberkulos eller blodsmittor) är oerhört viktigt både för individen som är drabbad och för personens närmaste kontakter. Onödig fördröjning av upptäckt av sådan sjukdom riskerar att leda till smittspridning och olycklig stigmatisering av dessa grupper, något som inte underlättar deras etablering i samhället.

Kommunernas integrationsenheter ansvarar inte för dessa grupper utan det är av stor vikt att ny effektiv samverkan utarbetas i syfte att förbättra erbjudandet av hälsoundersökning, något som kommunerna ser som positivt. Landsting och regioner har ingen information om att personer kommit som kärleksinvandrade eller sen anknytningsinvandring. Kommuner får inflyttarinformation men separerar inte dessa grupper från övriga inflyttare. Information till dessa invandrare, samt i förekommande fall erbjudande om SFI mm, sker som för alla andra inflyttade i länet via kommunernas inflyttarservice. Det är därför inte möjligt att i ett utökat erbjudande rikta sig enbart till, till exempel utomeuropeiskt födda invandrare utan ett erbjudande blir allmänt till alla inflyttade från annat land.

Det finns inte behov av att erbjuda alla personer som flyttar till Region Jämtland Härjedalen från annat land en fullskalig hälsoundersökning med provtagning mm men att erbjuda alla direktinflyttade från annat land ett kostnadsfritt hälsoscannande samtal som i sin tur påvisar riskområden som kan föranleda fortsatt provtagning etc. vore fullt möjligt. Viktigt också med tydlig information om hälsosamtalets syfte att finna brådskande vårdbehov och smittfarliga sjukdomar och i sådana fall erbjuda den vård och behandling som behövs.

Ett hälsoscannande samtal samt hälsoundersökning är alltid ett erbjudande och inte tvingande, men bedömningen är att de flesta av personer inflyttade från riskområden skulle ta emot erbjudandet om de fick kännedom om det och att det är kostnadsfritt.

Kostnadsberäkning:
Inflyttningen till länet 2016, som inte skedde inom Sverige, var 1943 personer. De flesta tillhör de stora grupperna asylsökande vilka redan fångats upp via asyl eller kvotflyktingserbjudande om hälsoundersökning.

Ca ett 200 tal personer kommer direktinflyttade från annat land till länet varje år. Av dessa är det ca 5-10 personer som kommer som sen anknytningsinvandrad eller kärleksinvandrad från riskområde och bör erbjudas en grundligare hälsoundersökning. En kostnadsberäkning visar att 190 st hälsoscannande samtal ger ersättning till utförande enhet som för "annan sjukvårdande behandling", regional prislista 772kr x 190 = 146 680kr och högt räknat 10 st utökad hälsoundersökning med provtagningar - ersättning samma som hälsoundersökning för asylsökande 2 080kr x 10= 20400kr.

Totalt innebär detta, högt räknat, en kostnad på 148 720kr om alla inflyttade från annat land skulle tacka ja till ett hälsoscannande samtal på Asyl-flyktinghälsan. Kostnaden ersätts från Asyl-flyktingsamordning med medel från schablonersättning för asyl-sjukvården.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

Under 2016-2017 har fullmäktiges presidium genomfört en översyn av samtliga policyer. Bland annat utifrån den regionbildning som ägde rum 2015 och att en ny politisk organisation trädde i kraft samma år. Översynen har också omfattat en utredning om policyerna innehåller de perspektiv som regionens styrande dokument ska innehålla, exempelvis ett miljöperspektiv och ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

En av de policyer som behöver revideras är upphandlingspolicyn. Befintlig policy fastställdes av Jämtlands läns landstingsfullmäktige den 11 februari 2014, § 36. Den behöver förändras i enlighet med Region Jämtland Härjedalens nya organisation och vision samt nya lagkrav kopplade till den nya Lagen om offentlig upphandling, LOU samt nya lagkrav på arbetsrättsliga villkor. Dessa förändringar är nu genomförda i förslaget till reviderad policy.

Upphandlingspolicyn omfattar alla verksamhet inom Region Jämtland Härjedalen och utgår från ett regiongemensamt perspektiv. Helhetssyn har företräde framför enskild verksamhets intresse.

Region Jämtland Härjedalens arkivreglemente behöver revideras efter regionbildningen. Reglementet har uppdaterats med rätt organisationsnamn och logotype. I övrigt har texten setts över och smärre korrigeringar gjorts.

Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2006, § 64, att teckna avtal om borgensutfästelse där landstinget förband sig att gentemot AB Transitio ingå separata borgensförbindelser enligt vilka landstinget åtog sig att solidariskt svara för AB Transitios samtliga existerande och framtida förpliktelser enligt leasingavtal, kreditavtal och andra finansieringsrelaterade åtaganden avseende spårfordon som AB Transitio hade ingått eller skulle komma att ingå.

Under 2011 beslutade fullmäktige tillsammans med övriga landsting och regioner och delägare i AB Transitio om omstrukturering av bolaget. Omstruktureringen innebar att man frångick lösningen med solidarisk borgen för bolagets förpliktelser till att var och en av landstingen eller regionerna skulle borga bara för de förpliktelser som rör fordonen som används i respektive landstings/regions kollektivtrafik.

Regionfullmäktige beslutade 2016-11-23, § 179, i enlighet med de nya reglerna, att Region Jämtland Härjedalen gå i borgen för AB Transitios lån motsvarande 400 000 kronor avseende Region Jämtland Härjedalens relativa andel av finansiering av reservtåg och högkostnadskomponenter, vilka förvaltas av AB Transitio.

Det har nu visat sig att det finns en felaktig skrivning i det låneavtal som Region Jämtland Härjedalen nyligen ställt ut borgen för. Det gäller definitionen av slutlig återbetalningsdag på sidan 2 under avsnittet ”definitioner och tolkning” där slutlig återbetalningsdag angetts till 29 september 2017. Slutlig återbetalningsdag skulle rätteligen varit 29 september 2022.

AB Transitio har tillsammans med Svensk Exportkredit, SEK, beslutat att göra en manuell korrigering av detta bekräftad av parternas signaturer. Härutöver vill SEK även ha en bekräftelse från Region Jämtland Härjedalen som borgensmän enligt följande:

”Med referens till bifogad borgensförbindelse och bifogade korrigerade låneavtal får jag informera om att ett fel i kreditavtalet har korrigeras av avtalsparterna. I definitionen av Slutlig Återbetalningsdag hade sista dag för återbetalning felaktigt satts till den 29 september 2017 (samma dag som sista dag för lyft av lånet) vilket har korrigerats till motsvarande dag 2022 för att motsvara lånets överenskomna löptid om fem år. Vänligen bekräfta att ni har tagit del av informationen ovan och försäkra att Borgensförbindelsen gäller oförändrad.”

Eftersom det är fråga om en felskrivning i avtalet bör Region Jämtland Härjedalen bekräfta att borgensförbindelsen gäller för det korrigerade avtalet.

Regionfullmäktige, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, beslutade 2016-02-09—10 §22 om taxor och produkter för Länstrafiken i Jämtlands län AB fr o m 2016-07-01. En produkt som då infördes var 20-resorskortet.

20-resors rabattkort är ett komplement till 30-dagars periodkortet. Kortet är giltigt för en bestämd relation. Rabattkortet vänder sig till pendlare som inte åker så frekvent och till sällanresenärer. Rabattkortet gäller för övergång till tätortstrafiken, det är inte giltigt på Norrtåg. 20-resorskortet finns i kategorierna barn, ungdom, vuxen och senior.

20-resorskortet har samma avståndstak som periodkortet 62 km. Priset för en resa med 20-resorskortet är vid 62 km och längre är 47,15 kr. Länstrafiken föreslår att taket för ett 20-resorsrabattkort sätts lika som för enkelbiljett, 170 km. På avstånd över 170 km blir priset då 83 kr.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-09-05, § 128 och föreslår regionfullmäktige

1. Prisstegen för 20-resorskortet inom Länstrafiken förlängs till 170 km.
2. Den nya prisstegen för 20-resorskortet inom Länstrafiken tillämpas från och med 2017-12-01.

Bussgods ingår som en avdelning inom Länstrafiken i Jämtlands län AB. Uppgiften är att på persontrafikens villkor befordra gods inom länet och över landet. Bussgods ska agera på marknadens villkor och inte vara samhällsunderstödd.

Godsmarknaden har ökat de senaste åren, trots det minskar antalet frakter för bussgods. Under januari – juni 2017 var antalet frakter 33 400, 8 % lägre än samma period 2016. Verksamheten har redovisat underskott de senaste åren, årsprognosen för 2017 är – 4,4 mkr.

Olika förslag till åtgärder har utretts. Förslaget att ingå i ett ”Bussgods Norr AB” tillsammans med Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten är en konkret åtgärd.

Den utveckling som sker inom bussgods Jämtlands län ger ändå anledning till eftertanke. Att gå in i ett större bussgodsbolag med de stora förluster som verksamheten uppvisat de senaste åren och den vikande utveckling som några av de andra länen uppvisar, innebär en risk. Risken är att det nya bussgodsbolaget kommer att få lönsamhetsproblem, om avveckling blir aktuell så är länet till 25 % ägare genom Länstrafiken i Jämtlands län AB.

Om bussgods läggs ner kommer den privata marknaden att ta över allt eller stora delar av verksamheten. Var försörjningssvårigheter kan komma att uppstå är svårt att förutse.

Av bolagsordning för Länstrafiken i Jämtlands län AB framgår att ” godshantering kan bedrivas, godsservice ska erbjudas på kommersiella villkor…”

Regionala utvecklingsnämnden behandlades ärendet 2017-09-05, §129 och föreslår regionfullmäktige

1. Länstrafiken i Jämtlands län AB ska inte köpa aktier eller överlåta bussgodsverksamheten till bolaget Bussgods i Norr AB, som är under namnändring.
2. Bolagsordning för Länstrafiken i Jämtlands län AB revideras, i punkt 3 utgår skrivningarna ”Även godshantering med linjetrafik i länet, till grannlänen samt övriga landet kan bedrivas - Bussgods”, och ”Bolaget ska också erbjuda godsservice på kommersiella grunder”.
3. Länstrafiken i Jämtlands län AB ges i uppdrag att avveckla avdelningen bussgods inom bolaget.

Leif Hansson har lämnat in ett medborgarförslag om att tillskapa en aktiv uremienhet med sex behandlingsplatser förlagda till Strömsund. Som grund för sitt förslag har bifogats en utredning där förslagsställaren lyfter fram mänskliga, ekonomiska och medicinska fördelar med en dialysenhet i Strömsunds kommun. Medborgarförslaget återremitterades vid regionstyrelsens sammanträde den 31 maj 2017.

Region Jämtland Härjedalen har vid flertalet tillfällen utrett huruvida en dialysenhet i Strömsund skulle vara möjlig. Region Jämtland Härjedalen anser det viktigt att beakta medborgarnas förslag och vill hitta nya möjligheter att utveckla vården. Dialysenheten jobbar ständigt med detta och ser förslaget om att starta en filial i Strömsund som intressant och utmanande men inte utan risker. Det finns en vilja att ge möjlighet till behandling så nära patienten som möjligt, vilket också är ett mål i den nuvarande regionplanen. Att fortsätta att utveckla möjligheten att dialysera i hemmet är ett prioriterat område och sker idag i de flesta delar i Sverige, Region Jämtland Härjedalen inkluderat. Den rådande trenden är också att utbilda fler patienter till att klara egen dialys i hemmet allt eftersom tekniken blir enklare att hantera. Detta är också en kostnadseffektiv lösning i förhållande till att starta fler dialysenheter vid hälsocentraler i länet. Att bemanna hälsocentralen i Strömsund med personal som är kunniga inom dialysområdet och skapa en dialysfilial är således inte möjligt, främst på grund av

• Svårigheter att uppnå hög patientsäkerhet
• Svårigheter med tryggad bemanning och kompetens
• Kostnadsökningar för personal, dialysmaskiner och lokalanpassningar som inte uppvägs av de minskade resekostnaderna

Sammantaget bidrar detta till att Region Jämtland Härjedalen inte förordar medborgarförslaget. Utredningen bifogas detta svar.

Cristine Persson och Elin Lemon (C) har lämnat en motion till regionfullmäktige om att införa handledning på distans för studerande specialistläkare där det är möjligt utifrån lagstiftningen.

Inom ramen för samarbetet i Norrlandstingens Regionförbund skrev de fyra norrlandstingen i januari 2016 till SKL med begäran om att de agerar i lämpliga forum i denna fråga. SKL svarade då muntligt att vi borde skriva direkt till Socialstyrelsen. Så gjordes också där norrlandstingen påtalade behovet av att kunna få genomföra handledning på distans. När då Socialstyrelsen svarade 2016 i april att de inte ser denna utveckling som önskvärd beslutade vi att ånyo agera i frågan. Det har gjorts i muntliga samtal med ministrar och slutligen våren 2017 genom ett brev till Socialdepartementet. Detta har vi ännu inte fått något svar på.

Tjänstepromemorian från ST-studierektorerna, FoU-direktören och medicinsk rådgivare inom primärvården beskriver hur regionen idag hanterar det läge som råder.

Summerat betyder detta att motionärernas tolkning av att det finns möjligheter som regionen inte tillämpar inte stämmer med de föreskrifter som Socialstyrelsen utgivit.

Region Jämtland Härjedalen har inom ramen för samarbetet inom Norrlandstingens Regionförbund agerat för att uppnå det som motionärerna önskar och inväntar erforderliga svar för att agera vidare i frågan.

Lennart Ledin (L) och Mats El Kott (L) har lämnat en motion till regionfullmäktige där de föreslår att ärendet ”Svar på interpellationer och frågor” på regionfullmäktiges sammanträden regelbundet ska placeras i föredragningslistan så att de hinner behandlas under första dagens sammanträde.

Som motionärerna framhåller är möjligheten för fullmäktiges ledamöter att lämna interpellationer och frågor viktigt utifrån demokratisk synpunkt. Det ger ledamöterna, framförallt oppositionen, möjlighet att skapa debatt, utkräva ansvar och inhämta upplysningar.

I regionfullmäktiges arbetsordning framgår att ett svar på interpellationen ska vara skriftligt och att det ska tillhandahållas ledamöterna dagen före den sammanträdesdag då interpellationen ska tas upp för behandling. Den ledamot som har ställt interpellationen bör om möjligt få ta del av svaret före det sammanträde då svaret ska lämnas. För frågor finns inte motsvarande krav att svaret ska vara skriftligt eller att frågeställaren ska få ta del av svaret i god tid.

Svar på interpellationer och frågor brukar stämmas av politiskt under partigruppsmötena på fullmäktiges första sammanträdesdag. Det blir därför i praktiken svårt att lägga punkten ”Svar på interpellationer och frågor” på dag 1 och skulle innebära kort tid för ledamöterna att förbereda sig.

Fullmäktiges presidium har i uppdrag att planera och genomföra regionfullmäktiges sammanträden. Mängden ärenden och övriga informationspunkter avgör hur föredragningslistan kommer att se ut. Eftersom det är viktigt att beslutsärenden hinns med först läggs ofta ”Svar på interpellationer och frågor” sist i föredragningslistan.

Motionen kan inte bifallas eftersom fullmäktiges sammanträden måste planeras från gång till gång utifrån aktuella ärenden och informationspunkter. Synpunkterna om att tidigarelägga punkten ”Svar på interpellationer och frågor” i föredragningslistan bör dock tas i beaktande vid planering av sammanträdena.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2017-09-05, § 62 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

- Redovisning från konferenser, utskott mm