Möte 2019-11-06

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

- Projektet Hållbara resor

- Information om årets influensavaccinering

- Materialförsörjning

- Hållbar upphandling

- Kommunalförbundet Svensk Luftambulans

- Aktuellt läge för regionstyrelsens fattade beslut

En månadsrapport för september 2019 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med september 2019 uppgick till -76 miljoner kronor inklusive finansiella intäkter. Justerat från finansiella intäkter var resultatet däremot -116 miljoner kronor.

Nettokostnadsökningen uppgick till 2,9 procent.

Verksamhetens intäkter har ackumulerat till och med minskat med 25 miljoner kronor jämfört med samma period 2018. Främst på grund av att statsbidrag och övriga bidrag har minskat med 35 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Bruttokostnaderna har ökat med 1,7 procent, motsvarande 65 miljoner kronor jämfört med samma period 2018. Ökningstakten har ändå stannat av något.

Personalkostnaderna inklusive pensioner har ökat med 2,3 procent mot föregående år, motsvarande 45 miljoner kronor.

Kostnaden för bemanningsföretag har till och med september minskat med 6,7 miljoner kronor. Inhyrda läkare har minskat med 3,5 miljoner kronor och kostnader för inhyrda sjuksköterskor har minskat med 3,3 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Kostnader för läkemedel har ökat med 8 miljoner kronor jämfört med föregående år. Riks- och regionvårdskostnaderna har däremot minskat med 11 miljoner kronor.

Likviditeten har hittills under 2019 förbättrats med 69,5 miljoner kronor, till 293,8 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalen har under året tagit upp nya lån från Kommuninvest på totalt 110 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 383 miljoner kronor.

Helårsprognosen ligger kvar oförändrad på -230 miljoner kronor.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (2017:725). Uppsiktsplikten innebär i korthet att regionstyrelsen i fråga om bolag ska pröva om verksamheten som har bedrivits under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av. Länstrafiken i Jämtland AB (Länstrafiken) var ett av de utvalda bolagen 2018. Med anledning av den fördjupade uppsiktspliktsrapporten 2018 beslutade Regionstyrelsen (§246) att fortsatt följa Länstrafikens ekonomiska situation. Bolaget är därför ett av de utvalda bolagen även i regionstyrelsens plan för fördjupad uppsiktsplikt 2019, som fastställdes vid styrelsens sammanträde den 30 januari 2019 (§ 62).

Uppsiktspliktsrapporten om Länstrafiken 2019 visar att bolaget i huvudsak bedriver verksamheten i enlighet med bolagsordningen, ägardirektivet, uppdragsavtal och beslut i bolagsstämma. Det finns tydliga mål för verksamheten och en struktur för hur målen följs upp och redovisas. Verksamhetsmålen för 2018 är till övervägande del uppfyllda. Målet i ägardirektivet om en god ekonomisk hållning uppfylls dock inte. Budgetprognosen för helåret 2019 pekar mot ett underskott om ca 500 000 kr och självfinansieringsgraden är fortsatt lägre än önskat. Eftersom aktiekapitalet uppgår till 8 miljoner kronor och det sedan tidigare finns ett ackumulerat underskott om ca 3,3 miljoner kronor medför ytterligare framtida negativa resultat en risk att bolaget återigen kan komma att behöva upprätta en kontrollbalansräkning och extra medel skjutas till av ägaren. Med anledning av den ansträngda ekonomin har tre ägarråd hållits under 2019. Bolagets styrelse har i juni 2019 beslutat om besparingsåtgärder. Länstrafiken lämnade samma månad även in en begäran om kapitaltäckningsgaranti till Region Jämtland Härjedalen. Regionala utvecklingsnämnden (RUN) har behandlat ärendet och föreslagit regionfullmäktige att teckna en kapitaltäckningsgaranti till Länstrafiken enligt upprättat förslag. Regionstyrelsen har nyligen tillstyrkt förslaget från RUN. Länstrafikens ekonomiska situation föranleder ett behov för Region Jämtland Härjedalen att fortsatt noga följa och analysera bolagets ekonomi. Detta särskilt inför en eventuell överföring av verksamheten till förvaltning. Kollektivtrafikverksamheten bör även under 2020 hållas under särskild uppsikt.

Det åligger regionstyrelsen att leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6§§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är med i. Under 2019 har regionstyrelsen valt att särskilt granska stiftelsen Zenit.

Granskningen visar att Stiftelsen uppvisar en god soliditet och att arbetet bedrivs enligt stiftelsens stadgar. Ett större förvärv av aktier under 2019 borde dock ha föregåtts av information till huvudmännen.

Det finns behov av att revidera Region Jämtland Härjedalens instruktion för regiondirektören för att tydliggöra vilket ansvar regiondirektören har utifrån Region Jämtland Härjedalens ansvar som samisk förvaltningsmyndighet och andra skyldigheter i enlighet med Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Under 2019 har det också utarbetats ett förslag till nationell Strategi för samisk hälsa. I den finns vision och mål som de samiska förvaltningsmyndigheterna har att förhålla sig till.

I den nya kommunallagen (2017:725) regleras bestämmelser om instruktion för direktören (KL 7 kap 1-2§§). Regionstyrelsen beslutade på sitt sammanträde den 21 mars 2018 § 73 om en instruktion för regiondirektören i Region Jämtland Härjedalen. Den har vid två tillfällen reviderats. Den senaste versionen fastställdes av regionstyrelsen den 30 januari 2019 § 7 och hade då reviderats med anledning av den nya politiska organisationen och den nya förvaltningsorganisationen.

Att vara samisk förvaltningsmyndighet innebär ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk. Region Jämtland Härjedalens ambition är att samiska perspektiv ska finnas med och bli synliggjorda i de flesta av våra verksamhetsområden. Det är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Under 2019 har Kunskapsnätverket arbetat med att ta fram en strategi för samisk hälsa. Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020-2030 gick ut på remiss under juni månad och är framtagen av regionerna, tillsammans med Sametinget och samiska organisationer, och implementeringen ska ske i fortsatt samverkan. Strategin innehåller en beskrivning av lagrum och styrande dokument, vision och mål samt strategisk inriktning för måluppfyllelse.

Ett förslag till reviderad instruktion har upprättats. I den finns ett avsnitt om regiondirektörens ansvar utifrån minoritetslagstiftningen.

Thomas Drevhammar, anställd som överläkare vid enheten Anestesi vid Östersunds sjukhus, har ansökt om att få ett fribrev. Fribrevet gäller utveckling och eventuell kommersialisering av följande projekt:

1) Vidareutveckling av återupplivningssystemet rPAP
2) Ett nytt CPAP system som är mindre och lättare än befintliga system
3) Flödesmätning och läckageoptimering vid CPAP behandling
4) Nebulisering vid CPAP behandling

Thomas Drevhammar har tidigare beviljats följande interna FoU-medel för år:
2016, 415 000 kr (deltidstjänst forskarutbildning)
2017, 60 000 kr + 100 000 kr (forskningsprojektmedel)
2018, 140 000 kr (deltidstjänst postdok - docentmeritering)
2019, 260 000 kr (deltidstjänst postdok – docentmeritering).

De interna FoU-medlen (forskningsprojektmedel, deltidstjänst forskarutbildning och postdok) gäller för ett år i taget.

Huvudregeln, enligt § 3 lag (1949:345) om arbetsgivares rätt till arbetstagares uppfinningar, är att en arbetstagare inte fritt kan förfoga över en uppfinning, som en arbetstagare gör i samband med anställning, utan att först avtala med dennes arbetsgivare.

För anställd som inte huvudsakligen arbetar med forsknings- eller uppfinnarverksamhet har arbetsgivaren rätt att förvärva rätt till att använda uppfinningen i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren förvärva en mer långtgående rätt har den företräde framför andra.

Regionen har dock beslutat (FU 84 04 25 § 200) att ”som huvudprincip förslås arbetsgivaren att inta en generös hållning vid beslut i frågor av denna art, dvs att inte generellt hävda sin företrädesrätt till uppfinningen. Detta innebär att arbetsgivaren utfärdar ett fribrev till uppfinnaren/arbetstagaren med eventuellt förbehåll om återbetalning av arbetsgivarens nedlagda kostnader. I de fall arbetsgivaren vill göra anspråk på sina rättigheter bör det i första hand vara av näringspolitiska skäl eller vårdskäl.”

På FOU-rådets möte den 26 september framför ledamöterna att det vore positivt att undersöka möjligheten till en eventuell produktion i länet. Förvaltningsområde regional utveckling borde kunna bidra med information om länets stödsystem kring innovationer och hur dessa kan användas för att starta en produktion i länet.

Regionstyrelsen beslutade 2019-08-27 § 121 om fördelning av 9 500 000 kronor av de totalt 16 981 368 kronor som tilldelats Region Jämtland Härjedalen enligt flyktingvariabeln.

För kvarvarande medel 7 481 368 kronor togs inget beslut. Ett förslag på fördelning av kvarvarande medel 2019 har nu tagits fram. Fördelningen grundar sig på prioriterade verksamheter, definierade ohälsoområden, från folkhälsomyndighetens rapport, Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland, samt statistik från flyktingsamordning gällande faktiska vårdkostnader.

SKL och staten har träffat en överenskommelse om att under 2019 införa en ny uppdaterad kömiljard. Målet med överenskommelsen är att åstadkomma förnyad kraft i arbetet med att förbättra tillgängligheten samt att utveckla uppföljningen av väntetider till att ge en mera komplett bild av tillgängligheten i vården.

För Region Jämtland Härjedalen innebär överenskommelsen initialt ett tillskott av statliga medel med en summa av 4 075 153kr för förberedelsearbete. Regionen behöver genomföra insatser för att kunna möta de nya kraven och få del av kommande medel. Regionstyrelsen gav därför 2019-08-27 § 123 Regiondirektören i uppdrag att snarast utreda och ge förslag på nödvändiga åtgärder för att möta kraven i överenskommelsen Ny uppdaterad kömiljard.

Regionstyrelsen beslutade också att de 4 075 153kr, som regionen erhållit för förberedelsearbetet med ny uppdaterad kömiljard i sin helhet ska nyttjas för detta arbete.

Regiondirektören har nu arbetat fram ett förslag på åtgärder för att möta kraven för att kunna ta del av kommande medel. Förslaget innebär framförallt att tillsätta en väntetidssamordnande funktion på 100 % samt att avsätta medel för utveckling av IT-stöd.

I överenskommelsen finns också krav på landstingen att lämna in en redovisning med en nulägesrapport som kan ligga till grund för utvecklingen av en regional handlingsplan under 2020. Rapporten lämnades in till Sveriges kommuner och landsting 11 oktober 2019 och bifogas detta ärende.

För att få ta del av de statliga medlen enligt överenskommelsen om God och nära vård - En omställning av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården ska respektive region med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lämna in en redovisning av genomförda insatser, kostnader och resultat inom utvecklingsområdena:
- Omställning till god och nära vård
- Förbättra och utveckla tillgängligheten i primärvården
- Patientkontrakt och andra sätt att främja samordning, samverkan och ökad delaktighet

Vidare ska regionerna lämna en nulägesrapport av var man befinner sig i omställningen till god och nära vård. Rapporten kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att stödja och följa omställningsarbetet i respektive region samt för att gemensamt kunna utveckla 2020 års överenskommelse utifrån varje regions individuella förutsättningar och behov.

Region Jämtland Härjedalen skickade in redovisning och nulägesrapport till SKL och Socialstyrelsen den 1 oktober 2019 och redovisas härmed till regionstyrelsen.

Länsstyrelsen har utarbetat en handlingsplan för klimatanpassning för Jämtlands län åren 2020 – 2022. Handlingsplanen syftar till att stärka länets robusthet när klimatet förändras genom att vara vägledande för berörda aktörer. Handlingsplanen har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen och den kommungemensamma arbetsgruppen för klimatanpassning och Region Jämtland Härjedalen, med utgångspunkt i förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete.

Region Jämtland Härjedalen har i sitt arbete med Risk- och sårbarhetsanalyser identifierat att arbete med klimatanpassning kommer att bli nödvändigt för att säkerställa upprätthållandet av Regionens samhällsviktiga verksamhet och för att kunna bedriva en säker sjukvård. I nuläget finns ingen samordningsfunktion, struktur eller styrning avseende klimatanpassningsarbetet för Regionens verksamhet. Regionen behöver därför kommande år inrikta arbetet mot att hitta struktur, arbetsformer och resursplanera arbetet. Genom att delta i det gemensamma arbetet med Länsstyrelsen och kommuner kan också en nödvändig kompetenshöjning uppnås. För att klimatanpassningsarbetet ska bli så effektfullt som möjligt så kommer Regionens arbete med klimatanpassning och denna handlingsplan under år 2020-2022 framför allt handla om att etablera en struktur för hur det interna arbetet ska bedrivas.

I Regionstyrelsens verksamhetsplan finns uppdrag att regionen ska tydliggöra ansvar och roller kring:
- sjukdomsförebyggande
- hälsofrämjande
- övergripande folkhälsoarbete

Det nationella nätverket HFS (Hälsofrämjande hälso- och sjukvård), gick ut våren 2018 med ett erbjudande till alla landsting och regioner att delta i ett pilotprojekt om ”att landsting/region ska kunna utveckla en rapport i VIS för indikatorer inom området hälsofrämjande hälso-och sjukvård”. Region Jämtland Härjedalen tackade ja att gå med i Pilotprojektet med fokus på levnadsvanearbetet. I januari 2019 fick regionen återkoppling på nätverkets granskning av regionens arbete inom levnadsvaneområdet. Svaret blev att de ansåg att ett långsiktigt systematiskt arbete bedöms ännu ej vara etablerat i Region Jämtland Härjedalens arbete. Det finns dock ”öar” till exempel Tobacco Endgame och Rökfri i samband med operation. Det saknas klara mål och beskrivningar i ledningsdokument. Om de finns så är de inte kända. Det finns få styrdokument, undantaget tobaksprevention som är på gång inom tobaksfri inför operation.

Utifrån detta och regionstyrelsens uppdrag har en kartläggning gjorts framförallt kring vilket arbete som pågår kring sjukdomsförebyggande och kring hälsofrämjande och vilken verksamhet som ansvarar för det.

Utifrån detta har definitioner beskrivits för sjukdomsförebyggande, hälsofrämjande, och samhällsmedicin som tillsammans är Folkhälsa. Utifrån regionstyrelsens övergripande ansvar för regionens folkhälsoarbete är det regionstyrelsen som bör fastställa Jämtland Härjedalens övergripande definitioner.

Vidare föreslås att ett regioninternt folkhälsoråd ska bildas bestående av både tjänstemän och politiker för att ge bättre samordning och styrning av folkhälsoarbetet.

Folkhälsorådets politiska deltagande bör spegla regionstyrelsens och nämndernas uppdrag inom folkhälsoområdet. Det betyder att det bör utses en representant från vardera regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden, och en representant från oppositionen från regionstyrelsen.

Slutligen presenteras Folkhälsenhetens och Folkhälsopolitiska strategens uppdrag.

Centret (då under namnet Rett Center) grundades 1995 av Ingegerd Witt Engerström, neuropediater, Ph.D. med stöd av statliga stimulansmedel. Sedan 2003 har centret en statlig grundfinansiering. Huvudman för centret är Region Jämtland Härjedalen. Centret bytte namn under 2018 från Rett Center till Nationellt Center för Rett syndrom och näraliggande diagnoser.

2006 beslutade Landstingsfullmäktige inrätta en nationell samverkansgrupp för utveckling och insyn på övergripande nivå av Rett centers verksamhet. I gruppen ansåg man då att följande skulle ingå: landstingsstyrelsens ordförande, två ledamöter ur landstingsfullmäktige, en vårdpolitiker på nationell nivå, gärna minister, ordförande för patientföreningen RSIS, en internationell företrädare för behandlande kliniker samt Rett centers verksamhetschef. Landstingsfullmäktige uppdrog samtidigt till Landstingsstyrelsen att utse ledamöter i gruppen.

Regionfullmäktige 2018-12-11 § 183
24. Nationell samverkansgrupp för utveckling och insyn av Rett Center:
Val av 2 ledamöter per perioden 2019-01-01 – 2022-12-31
Ledamöter:
Marie-Louise Oscarsson (C)
Ann-Marie Johansson (S)

Den nationella samverkansgruppens uppdrag är gammalt och gruppens sammansättning är svår att få till i praktiken. Därför behövs en analys av gruppens uppdrag och sammansättning. Till att börja med bör ytterligare en ledamot utses ur regionstyrelsen som då också kan vara gruppens ordförande.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet om skattelättnad för arbetsresor. I utredningen föreslås att nuvarande skatteavdrag för arbetsresor ersätts av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor. Skattereduktion ska enligt förslaget ges med 0,6 kronor per km för den del av resvägen mellan bostad och arbete som överstiger 30 km. Förslaget innebär att kostnaden efter skatt för pendling med kollektivtrafik blir betydligt lägre på avstånd över 30 km. Regionen framhåller detta som positivt i remissvaret då det stimulerar till ökat resande med kollektivtrafik, och beräknas leda till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar samt färre trafikolyckor. Fler resenärer med kollektivtrafik underlättar även upprätthållande och utveckling av kollektivtrafikutbudet. Ett undantag för färdmedelsneutraliteten görs vid resor med bil över 80 km enkel väg vid bristfällig kollektivtrafik. Då ges en skattereduktion på 0,6 kr per km upp till och med 150 km, medan kollektivtrafikresenärer inte får någon ersättning på avstånd över 80 km. Motiveringen är att biljettpris för buss och tåg inom länsgränser normalt inte ökar proportionellt med avståndet över en viss gräns och att kollektivtrafikresenärer därför skulle bli överkompenserade om de fick ersättning även för avstånd över 80 km.

Det är positivt att säsongsarbetare och andra som arbetspendlar över 60 dagar men inte ett helt år också kan få skattereduktion enligt utredningsförslaget.

Den största andelen arbetspendling sker på kortare avstånd än 30 km. För att ge incitament till fler att börja arbetspendla med kollektivtrafik föreslås i remissvaret att den allmänna gränsen för att få ersättning för pendling sätts till 20 km istället för de 30 km som föreslås i utredningen.

Med nuvarande regler får endast kostnader för arbetsresor till den del som de överstiger 11 000 kronor per år dras av i deklarationen. Enligt utredningen krävs en enkel resväg på minst 15 km för att en pendlare ska komma över 11 000 kr per år. Enligt de nya reglerna föreslås gränsen för att kunna få skattereduktion till minst 30 km enkel väg, oavsett färdsätt. Det innebär att de som har bristfällig kollektivtrafik och arbetspendlar med bil mellan 15 och 30 km enkel väg, inte längre kommer att få någon skattelättnad. För dem betyder det ökade kostnader med upp till mellan 3 900 och 6 400 kronor per år. Med hänvisning till att många länsinvånare bor längs mindre vägar med få avgångar med kollektivtrafik, föreslår regionen i remissvaret att den föreslagna gränsen vid bristfällig kollektivtrafik sänks från 30 till 15 km enkel väg mellan bostad och arbetsplats.

Utredningens definition på bristfällig kollektivtrafik är en tidsvinst för resa med bil jämfört med kollektivtrafik på minst 2,5 timme tur och retur. Det innebär en förlängning med en halvtimme jämfört med nuvarande regel. Regionen föreslår att bristfällig kollektivtrafik istället definieras utifrån det kollektivtrafikutbud som finns på ett avstånd om högst 1,5 km från bostad respektive arbetsplats. Enligt regionens föreslagna definition ska kollektivtrafiken anses vara bristfällig om det finns färre än sex turer morgon och förmiddag till de orter som pendlingstrafiken går och färre än sex turer tillbaka under eftermiddag och kväll.

Om gränsen vid bristfällig kollektivtrafik sänks från utredarens föreslagna 30 km till 15 km enligt regionens förslag, behöver inte det fasta belopp införas om 20 kronor per pendlingsdag (max 4200 kronor per år) som utredningen förslår. Syftet med detta belopp är just att ge långpendlare ersättning för intervallet mellan 15 och 30 km vid bristfällig kollektivtrafik.

I remissvaret föreslår regionen att man avstår från att införa en övre gräns på 150 km enkel väg vid bristfällig kollektivtrafik, då det kan försvåra bemanning av svårrekryterad kompetens i glesbygd med stora avstånd.

För övrigt innebär bytet från skatteavdrag till skattereduktion att en minskning görs direkt av det skattebelopp som den skattskyldige annars skulle ha betalat. Skattereduktionen blir då lika stor för alla med samma pendlingsavstånd och antal pendlingsdagar, oavsett inkomst. Med nuvarande skatteavdrag minskar skatten med ett större belopp för de med höga marginalskatter än för de med låga.

Ett förslag till svar har upprättats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissvaret ska lämnas till Finansdepartementet senast 1 november men regionen har fått förlängd svarstid till den 7 november. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Handlingar finns tillgängliga i regionens webbdiarium https://diariet.regionjh.se/diariet/

Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-09-19
Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-10-24
Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2019-09-17
Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2019-10-22
Protokoll Regionens samverkansråd 2019-10-07
Protokoll Gemensam nämnd för samverkan 2019-09-06
Protokoll Gemensam nämnd för samverkan 2019-10-11
Protokoll Gemensam nämnd för upphandling 2019-09-17
Protokoll FoU-rådet 2019-09-26
Protokoll Patientnämnden 2019-09-12
Protokoll Revisorerna 2019-09-09
Protokoll Revisorerna 2019-10-08
Protokoll Tillgänglighetsrådet 2019-09-23
Protokoll Pensionärsrådet 2019-10-21

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se/committees

Regionfullmäktige beslutade i februari 2019, § 18, att justera prislistan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m. 2019-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs, Tandvård och Läkemedelsverket, referenspris som gäller fr.o.m. 2019-01-15.

De senaste 6 åren har referensprislistorna för allmän- och specialist-tandvård höjts i varierande grad av TLV. Från att vissa år bara ha höjts 0,3 % till en höjning med 3 procent. Höjningarna har också varierat mellan olika åtgärdsgrupper i prislistan. Den höjning som TLV fastslagit för 2020 skulle innebära en intäktsökning för vår region på 2,17 %. Detta har inneburit att de ökade intäkterna från vuxentandvården flera år inte har motsvarat ökningen av produktionskostnaderna. Detta har också inneburit att Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslagit ett antal undantag från referensprislistan. Detta har varit nödvändigt då Folktandvården haft merkostnader, främst för material och medicintekniska produkter, som inte varit med i beräkningarna av referenspriserna och som enligt TLVs och Försäkringskassans bestämmelser måste vara medräknade i respektive åtgärdspris. Beslut om undantag från referensprislistan har också fattats enligt förslag. Vuxentandvård finansieras av patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet.

Regionens taxor för tandvård skall vara utformade så att konkurrensneutralitet gentemot privat tandvård och en balanserad egen ekonomi uppnås. Den ska också ge utrymme för verksamhetsutveckling och en patientsäker vård av god kvalitet. För att fortsatt vara konkurrensneutrala behöver prislistan ligga på en sådan nivå att de intäkter den genererar motsvarar produktionskostnaderna.

Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslår att justering av prislistan i fortsättningen ska sättas i enlighet med LPIK istället för att sättas i enlighet med referensprislistan som fastställs av TLV. Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) tas fram av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och uppdateras vid varje ny skatteunderlagsprognos. LPIK används som underlag vid beräkning av kostnadsutveckling av fasta löner och priser. LPIK tas fram genom att priset för löner, material och tjänster och köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. SKL:s prognos för LPIK exklusive läkemedel för de kommande åren ser för närvarande ut så här;
2019 2020 2021 2022
2,8% 3,0% 3,0% 2,8%

Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen förslår att fr o m år 2020 övergå till att beräkna justeringar av tandvårds- och frisktandvårdsprislistorna med hjälp av LPIK därför att; Den största fördelen är att den årliga förändringen av prislistorna i högre grad motsvarar ökningen av produktionskostnaden. Det ger också bättre framförhållning och planeringsförutsättningar att tidigt veta vilka intäktsförändringar som kan förväntas inför nästkommande år. TLV publicerar sin referensprislista i juni. SKL presenterar prognos för LPIK kommande år fem gånger om året; i februari, april, augusti, september samt december.

Flera regioner har redan övergått till denna beräkningsgrund för sina prislistor. Av våra närmaste grannregioner har Region Norrbotten, Region Västernorrland och Region Dalarna övergått till LPIK som beräkningsgrund för förändring av prislistan för tandvård. Det blir också en enklare administrativ hantering av prislistan eftersom LPIK-reglering ger en procent som alla åtgärder ska räknas upp med, dvs kan automatiseras i tandvårdssystemet. Medan TLVs riktprislista innebär att varje enskild åtgärd måste manuellt ändras i tandvårdssystemet.

Som beräkningspunkt föreslås, för kommande års tandvårds- och frisktandvårdsprislistor, användas det LPIK-index som publiceras i augusti månad innevarande år men avser prognos för kommande år.

Som utgångsvärde för justering med LPIK föreslås innevarande års prislista. Den justerade prislistan föreslås även i fortsättningen gälla från den 15 januari varje nytt år samtidigt som TLV förändrar sin referensprislista. Folktandvårdens prislistor för 2020, där 2019 års priser är justerade enligt prognosen för LPIK 2020 bifogas, liksom en ekonomisk beräkning där de tio vanligast åtgärderna intäktsberäknats utifrån förväntad volym. Den ekonomiska effekten till 2020 är ca 300 tkr mer intäkt med LPIK-uppräkning än med TLV prislista. Syftet med ändringen är dock inte ökade intäkter utan förutsägbarhet. Även om en indexuppräkning ska ske bör folktandvårdstaxa ändå årligen presenteras för Regionfullmäktige för fastställande.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2019-10-24 § 100 och föreslår regionfullmäktige följande:
1. Som beräkningspunkt för kommande års tandvårds- och frisktandvårds-prislistor används det LPIK-index som publiceras i augusti månad innevarande år men avser prognos för kommande år.
2. Tandvårds- och frisktandvårdsprislistorna ska från 15 januari 2020 följa LPIK index exklusive läkemedel med en årlig prisjustering (för 2020 är det 3,0 %).
3. Utgångsvärde för justering med LPIK är innevarande års prislista.
4. Tandvårdstaxa ska trots indexuppräkningsmodell ändå årligen fastställas av regionfullmäktige

Enligt Region Jämtland Härjedalens regler för investeringar beslutar regionfullmäktige om en investeringsram medan regionstyrelsen fördelar investeringsbudgeten. Regionfullmäktige har vid sitt sammanträde den 15-16 oktober 2019, § 109, beslutat om Regionplan och budget 2020-2022. I regionplanen har en investeringsram för 2020 fastställts. Investeringsramen uppgår 2020 till 123 miljoner kronor varav 96 miljoner kronor för investeringar kopplade till investeringsrådet, 15 miljoner kronor för hjälpmedel och 12 miljoner kronor för investering i en tredje datortomograf, inklusive ombyggnation. Investeringen för datortomografen ligger därmed utanför det belopp som fördelas av regionstyrelsen och behöver hanteras på särskilt sätt.

En investering av en tredje datortomograf föreslås utifrån att kapaciteten för röntgenavdelningens två befintliga datortomograferna har uppnåtts. Datortomograferna är inköpta 2011 (GE Healthcare) respektive 2013 (Philips). Datortomografen från 2011 är ålderstigen och har nått sin tekniska livslängd men då GE fortfarande håller reservdelar så kan maskinen hållas i drift något eller några år tills det inte finns delar längre. Den andra datortomografen når sin tekniska livslängd 2021-11-16. Det är en ren basmaskin och klarar inte alla typer av undersökningar. Då varje undersökning innebär bestrålning är det viktigt med moderna maskiner för att kunna hålla stråldoserna på så låga nivåer som möjligt.

Datortomograferna har central betydelse på röntgenavdelningen. De har betydelse både vid utredning av akuta sjukdomstillstånd (såsom kirurgiska bukåkommor, trauman och vid strokediagnostik) som vid icke-akuta undersökningar där bland annat cancerutredningar och kontroller utgör en stor del. Sedan 2011 har antalet undersökningar för de två maskinerna per år ökats från ca 11 000 till ca 18 000. Vissa dagar görs upp mot 100 undersökningar. Datortomograferna används i princip bara för produktion och planerade undersökningar görs även kvällstid samt lördagar och söndagar med jämna mellanrum för att försöka hålla ledtider. Andel undersökningar som påbörjades inom 8 veckor var i december månad 2018 89% vid Datortomografisektionen. Allt talar för att antalet undersökningar kommer att fortsätta öka.

Med den personalbemanningen som kommer att finnas 2020 är bedömningen att det är möjligt att driva en tredje datortomograf. I första hand är det tänkt att den ska placeras där det idag finns ett så kallat genomlysningslab, som nu ska avvecklas. Rummet har i så fall behov av ombyggnation. Den totala kostnaden för investeringen bedöms vara 12-15 miljoner kronor. Investeringsrådet har gjort bedömningen att investeringen får uppgå till maximalt 12 miljoner kronor och det är också det utrymmet som finns i regionplanen. Skulle det efter upphandling behövas mer kommer den delen att tas med i ärendet om fördelning av investeringsbudgeten på 96 miljoner kronor som ska behandlas på regionstyrelsens möte i december 2019.

Regionfullmäktige fastställde den 16-17 juni 2015, § 91, regler för investeringar. Reglerna har sedan dess reviderats och den senaste versionen fastställdes av regionfullmäktige den 13 februari 2019, § 20. Reglerna har nu setts över och justerats. En större förändring som föreslås är att regionfullmäktige beslutar om den totala investeringsramen för de närmaste åren medan prioriteringar och fastställande per objekt görs av regionstyrelsen. I de nya reglerna anges också att regionstyrelsen får besluta om investeringar som innebär ett budgetöverskridande på över 10 % eller mer än 500 000 kronor.

Syftet med reglerna är att skapa en samlad process för regionens samtliga investeringar. Genom det ska bättre förutsättningar skapas för att regionen prioriterar de strategiskt viktigaste investeringarna. Reglerna innehåller bland annat en beskrivning av vilka finansiella mål som ska finnas för investeringar, regler för den regiongemensamma investeringsprocessen går, regler för rapportering till regionfullmäktige, särskilda bestämmelser om leasing samt en förklaring av begrepp. I reglerna finns även en beskrivning av det av regiondirektör inrättade investeringsrådet.

Tidigare har det också funnits tillämpningsanvisningar till reglerna som beslutats av regiondirektör. Tillämpningsanvisningarna har nu implementerats i reglerna.

Regionala utvecklingsnämnden har beslutat i maj, § 74/2019, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram och fastställa rutiner för nämndens kommunikation med de bolag, föreningar och stiftelser som enligt reglementet finns inom nämndens ansvarsområde. I samband med att det arbetet påbörjades initierades även en översyn av styrdokumentet Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar (RS/476/2015, fastställt av regionfullmäktige 2016-10-19 § 144).

Syftet med reglerna är att tydliggöra vad som gäller då regionen bedriver eller överväger att bedriva verksamhet, eller på annat sätt engagerar sig eller överväger att engagera sig i ett bolag, förening, stiftelser eller förbund. Reglerna fastslår även hur ansvarsfördelningen ser ut inom organisationen gällande styrning och uppföljning av dessa verksamheter, och hur ägarrollen utförs.

Reglerna hade inte setts över på länge. Utifrån syftet ovan har dokumentet omstrukturerats för att tydliggöra ansvar och roller samt styrning av verksamhet. Det finns nu även en tydligare beskrivning av de olika juridiska personerna.

Parallellt med revideringen arbetas det vidare med att ta fram rutiner eller tillämpningsanvisningar som ett komplement till reglerna. Dessa kommer att fastställas efter att det nya regelverket beslutats i fullmäktige. Former och tidsintervall för uppföljning och återrapportering kommer också att ses över i samband med revideringen, och beaktas i styrelsen och nämndernas verksamhets- och uppföljningsplanering inför 2020.

Regionfullmäktige fattade i juni 2019, § 75, beslut om att anta förfrågningsunderlag för Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna 2020. Regionstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att vid sitt sammanträde i november 2019 fastställa eventuella ytterligare kompletteringar och justeringar samt att besluta om principer för skäl till beviljande av begränsning av totalantalet listade barn och unga vuxna.

I förfrågningsunderlaget för 2020 kvarstår beslut om ersättning vilket föreslås att höjas enligt LPIK exkl läkemedel till 1 392 kronor per barn/ung vuxen och år.

Som grund för beviljande för begränsning av totalantalet barn föreslås följande formulering:
”En vårdenhet åtar sig att behandla barn och unga vuxna som listar sig. I de fall vårdenheten önskar begränsa totalantalet listade barn och unga vuxna ska skriftlig ansökan och handlingsplan lämnas in till Region Jämtland Härjedalen, som ska besluta om eventuellt godkännande av begränsning. Begränsning kan medges i högst 12 månader. Skäl för begränsning kan exempelvis vara tillfällig brist på personal eller andra aspekter relaterade till arbetsmiljö och säkerhet.”

Enligt 4 kap 29–32 §§ kommunallagen får kommuner och landsting ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2018-02-14, § 27 och trädde i kraft 1 januari 2019.

Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas vid fördelning av partistöd. I beslut om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Utbetalning av stöd till politiska sekreterare finns specificerat i särskild bilaga (bilaga 1), i de fall där utbetalning sker. Vissa partier har valt att låta Region Jämtland Härjedalen anställa den politiska sekreteraren varpå stödet inte betalas ut till partiet. I och med att det i regionplanen föreslås en frysning av arvodena har endast omkostnadsersättningen för 2020 räknats upp utifrån index.

Enligt reglerna i kommunallagen ska mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning till fullmäktige som visar att partistödet har använts för avsett ändamål. Redovisningen ska ha lämnats senast den 30 juni året efter det att partistödet mottogs. Fullmäktige får också besluta att partistöd inte ska betalas ut till parti som inte lämnat föreskriven redovisning.

Samtliga partier har kommit in med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2018 – 31 december 2018.

Region Jämtland Härjedalen är bostadsrättsägare i Brf Lugnviks centrum där vi har Lugnviks hälsocentral etablerad. Hälsocentralen har legat där sedan fastigheten byggdes. Föreningen består av många bostadsrätter där Östersunds kommun innehar de flesta delarna, men även Svenska kyrkan och Lugnviks hårcentrum har var sin andel. Utöver det finns några andelar som ligger i föreningen.

Östersunds kommun har behov att bygga om och ut Lugnviks skola och förskola och det är svårt att genomföra i föreningens regi och det är även svårt att lösa frågan om kommunen skulle genomföra förändringen i föreningens fastighet. För att kunna genomföra den önskade utbyggnaden av skolan har frågan om upplösning av bostadsrättsföreningen aktualiserats.

Styrelsen i Brf Lugnviks centrum har bekostat och genomfört utredningar för att klargöra konsekvenser för varje medlem vid en upplösning. Se bilagor.

Kyrkan har uttryckt en tydlig vilja att fortsätta att äga sin byggnad/fastighet. Hårfrisören vill sälja sin bostadsrätt och teckna hyreskontrakt med kommunen. Regionen kan göra både som kyrka och frisören så det finns i princip två alternativ vid en upplösning:
- Efter upplösningen så bildas en ny fastighet genom en tre-dimensionell fastighetsbildning av byggnaden/ytan som hälsocentralen verkar på och regionen behåller fastigheten.
- Regionen säljer sin bostadsrätt till kommunen och tecknar därefter ett hyreskontrakt med Östersunds kommun för den aktuella ytan

Hälsocentralen i Lugnvik ingår som en del av primärvården i Östersund och det pågår ett arbete att se över hela strukturen. Det betyder att det långsiktigt inte är säkert att nuvarande etablering är det bästa i stort. Ett ”normalt” hyreskontrakt på tre år med 9 månaders uppsägningstid är att föredra för att behålla handlingsfriheten.

Östersunds kommun är angelägna om att veta regionens planer för hälsocentralen då hälsocentralens drygt 1000m² är en viktig yta för planering och utveckling av skolbyggnaden.

Strategi för samisk hälsa har tagits fram inom ramen för projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa som omfattar regionerna Norrbotten, Västerbotten, Dalarna och Jämtland Härjedalen tillsammans med Sametinget och nationella samiska organisationer. Strategin har remitterats till samtliga regioner och kommuner inom samiskt förvaltningsområde (inklusive Region Jämtland Härjedalen), Sametinget, samiska organisationer, Sveriges kommuner och landsting samt Socialstyrelsen. Remissvar samt hantering av dessas redovisas i bilaga 2.

Strategin utgår från hur målen för hälso- och sjukvården beskrivs i HSL (3 kap. 1§) och PL (1 kap. 6§): En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Strategin utgår vidare från Regerings strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter, som bland annat syftar till att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Här ingår urfolksrätten såsom denna formuleras i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter (Skr.2016/17:29).

Målet för Strategi för samisk hälsa är ”en kulturanpassad hälso- och sjukvård som aktivt bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för det samiska folket i Sverige”. Detta ska uppnås via fem delmål:
1. Höjd kulturkompetens bland anställda inom hälso- och sjukvården
2. Nya arbetssätt och metoder för en språk- och kulturanpassad hälso- och sjukvård
3. Samiska språk och samisk kultur är närvarande och synlig i hälso- och sjukvården,
4. Samisk hälsoforskning och kunskapsutveckling för en jämlik hälsa främjas
5. Verka för ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa

Målen ska konkretiseras i regionala handlingsplaner som beskriver både insatser och hur dessa ska följas upp. Handlingsplanerna tas fram internt, men i samarbete mellan regionerna inom Kunskapsnätverk för samisk hälsa.

I Strategi för samisk hälsa uppmanas regionerna att anta strategin som sin egen strategi och inordna den i sitt interna system för ledning och styrning.

Finansiering
I Strategi för samisk hälsa uppmanas regionerna att arbeta för en långsiktig finansiering av genomförandet av strategin, liksom för en långsiktig regional och/eller statlig finansiering av Kunskapsnätverk för samisk hälsa. Kostnadsberäkningar behöver göras i samband med att den regionala handlingsplanen tas fram. En beredskap för att söka externa medel finns inom Kunskapsnätverk för samisk hälsa.

Jämställdhet
Vi saknar till stora delar könsuppdelad statistik som rör det samiska folket, vilket försvårar ett seriöst arbete för en jämställd hälsa bland samer. Strategi för samisk hälsa lyfter emellertid fram våldsutsatta kvinnor och barn som en utsatt grupp i behov av särskilda insatser.

Barnens situation
Barn och unga är en utpekad grupp i Strategi för samisk hälsa och både barn- och ungdomspsykiatri och barnhälsovård (primärvård) ingår i strategins prioriterade områden.

Miljö
Strategi för samisk hälsa bedöms inte ha någon inverkan på miljön.

Mänskliga rättigheter
Strategi för samisk hälsa syftar till att tillförsäkra urfolket samerna deras rätt till en god hälsa och en vård på lika villkor.

Vid regionstyrelsens uppsiktsplikt av Landstingsbostäder AB i maj 2019, § 77 konstaterades att nuvarande ägardirektiv för bolaget fastställdes för ganska många år sedan, 2011. Bland annat har det sedan dess genomförts en regionbildning och andra organisatoriska förändringar, som gör att justeringar behövs. Dessutom behöver kravet om avkastning ses över eftersom det endast gäller perioden 2015-2019 och behöver justeras efter nuvarande ekonomiska förutsättningar.

Ett förslag på nytt reviderat ägardirektiv togs fram med avkastningskrav på 5 %. Ärendet behandlades av regionfullmäktige 2019-06-19 § 72 men blev då återremitterat för vidare utredning av ändring av avkastningskravet.

Enligt tidigare ägardirektiv 2015-2019 har avkastningskravet varit 3%, där samtliga vinstmedel har konsoliderats i bolaget. 2018 uppnådde bolaget 3,3% och 2017 3,4% i avkastning. Då taxeringsvärdet för fastigheterna har höjts med ca 78 mkr från 2018 till 2019 görs bedömningen nu att avkastningskravet fr o m 2020 ska ligga kvar på 3 %. Däremot införs ett krav på att Landstingsbostäder utdelar samtliga möjliga vinstmedel till ägaren enligt begränsningsregeln för allmännyttiga bostadsföretag, maximalt hälften av vinstmedlen.

Avkastningskravet beräknas i enlighet med bruttovinst i förhållande till fastigheternas marknadsvärde, där marknadsvärdet beräknas som taxeringsvärde dividerat med 75%.

Peak Region AB genomgick en omstrukturering av ägarbilden under 2018, där Miun Holding AB förvärvade 55 % av bolagets aktiekapital. Region Jämtland Härjedalen sålde då halva sitt aktiekapital, och äger nu 7,5 % av bolaget. Övriga ägare är Samling Näringsliv Ekonomisk förening med 30 % samt Östersund, Krokom och Åre kommuner med 2,5 % vardera.

Miun Holding AB har nu valt att överlåta sina aktier i Peak Region AB till Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit. I Peak Region AB:s bolagsordning finns inskrivet en skyldighet för säljaren att till övriga ägare vid en aktieöverlåtelse hembjuda dessa till förköp. Region Jämtland Härjedalen har inte någon önskan att förvärva Miun Holding AB:s aktier i bolaget, och samtycker till att aktieöverlåtelsen till Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit får ske.

Med anledning av ägarförändringen har ett nytt aktieägaravtal för Peak Region AB tagits fram. Avtalet är utöver ägarförändringen oförändrat mot tidigare avtal.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-10-22 § 171 och föreslår regionfullmäktige att Reviderat aktieägaravtal för Peak Region AB godkänns.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2018, § 95, att teckna ett tillfälligt avtal för år 2019 mellan Östersunds Kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Jamtli inför den gemensamma processen att ta fram ett samarbetsavtal som löper långsiktigt och parallellt med Uppdragsavtal stiftelsen Jamtli, Jamtlis strategiplan och den regionala kulturplanen för åren 2020 – 2022. Samarbetsavtalet reglerar ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna samt anger att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen. Det nya avtalet innehåller några smärre justeringar av tidigare samarbetsavtal.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-10-22 § 170 och föreslår regionfullmäktige att Samarbetsavtal mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Stiftelsen Jamtli 2020–2022 antas.

• Redovisning från konferenser mm