Hoppa över navigering

Möte 2019-04-30

Regionstyrelsen
08:30 - 12:00 Styrelserummet
  •   2

    Val av justerare och tid för justering

    • Aktuellt läge gällande naturunderstödd rehabilitering     
    • Operationsrobot           
    • Uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnden utifrån månadsrapport

    • Arbete med strategiska investeringar

    • Information om analysplanerna 

    • Region Jämtland Härjedalens arbete med läkemedel                              

    • Låneutbetalning till Svenskt Ambulansflyg

    • Kommuninvest

  • Utbildning enligt fastställt program.

    • Uppsiktsplikt
    • Intern kontroll
    • Inköp och aktuella upphandlingar
  • Ombudsinstruktion - Handlingar kompletteras när kallelse till årsstämma inkommit

  • Det har till Region Jämtland Härjedalen inkommit en kallelse till ordinarie bolagsstämma i Landstingsbostäder AB den 21 maj 2019, kl. 11.00. Landstingsbostäder AB är ett bostadsbolag som är helägt av Region Jämtland Härjedalen.

    Regionfullmäktige beslutade den 11 december § 183, att Region Jämtland Härjedalens ombud för perioden 2019-01-01 – 2022-12-31 i Landstingsbostäder AB är Amanda Jonsson (M) med ombudsersättare Maria Nerpin (S).

    I Landstingsbostäder AB:s årsredovisning för räkenskapsåret 2018 framgår att det ekonomiska resultatet efter finansiella är +817 000 kronor. De största posterna som påverkar överskottet mot budget är lägre reparations- och underhållskostnader på 313 000 kronor samt cirka 175 000 kronor lägre personalkostnader än budget. Resultatet efter finansiella poster från 2014 till och med 2018 är 20 630 kronor vilket uppges vara ett genomsnittligt resultat uppgående till 4 126 000 kronor för perioden. Bolaget har inga lån med kommunal borgen. Av årsredovisningen framgår också att det under året förmedlades 94 lägenheter vilket är en liten ökning mot tidigare år. Alla i den första prioriteringsgruppen som sökt lägenhet fick erbjudande om lägenhet.

    Revisorerna har i granskningsrapport för år 2018 gjort bedömningen att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisorerna bedömer också att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig.

    Bilagor

  • Ombudsinstruktion - Handlingar kompletteras när kallelse till årsstämma inkommit

  • I Region Jämtland Härjedalens arvodesregler kap 2.3 finns särskilda bestämmelser för förtroendevald med heltidsuppdrag. Där anges att arvodet till förtroendevald med heltidsuppdrag inkluderar samtliga regionuppdrag samt ersättning som gruppledare och för Egna dagar. Förtroendevald med heltidsuppdrag ska inte i något fall uppbära arvode för sådana uppdrag, som regionen utsett denne till och där regionen normalt utger arvode. Förtroendevald med heltidsuppdrag får utan minskning av arvodet från regionen ha offentliga uppdrag inom Sveriges Kommuner och Landsting. För innehav av andra tidskrävande uppdrag ska regionstyrelsens medgivande inhämtas.

    Heltidsuppdrag har ordförande i regionstyrelsen samt förtroendevald som har fast arvode som sammanlagt uppgår till 90 % av basarvode.

    Ann-Marie Johansson (S), regionstyrelsens 2:e vice ordförande, är invald som suppleant i föreningsstyrelsen för Kommuninvest. Ann-Marie Johansson anhåller därmed om styrelsens medgivande för att inneha uppdraget.

    Uppdraget anses inte så tidskrävande att de skulle påverka möjligheten att utföra 2:e vice ordförandeuppdraget inom regionen på ett tillfredsställande sätt. Det föranleder inte heller att arvodet skulle minskas.

  • En månadsrapport för mars 2019 har upprättats. Rapporten visar följande:

    Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat uppgick till -56,9 miljoner kronor till och med mars 2019. Nettokostnadsutvecklingen för perioden januari till och med mars 2019 var 19,3 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2018, vilket ger en nettokostnadsökning på 1,8 procent. Bruttokostnaderna har ökat med 1,8 procent, motsvarande 22,3 miljoner kronor jämfört med samma period 2018.

    Personalkostnaderna inklusive pensioner har endast ökat med 0,5 procent mot föregående år, motsvarande 3,7 miljoner kronor. Kostnaden för bemanningsföretag har minskat med 4,6 miljoner kronor.

    Riks- och regionvårdskostnaderna har ökat med 0,9 miljoner kronor och kostnader för läkemedel har ökat med 7,9 miljoner kronor jämfört med föregående år.

    Verksamhetens intäkter har ökat med 3 miljoner kronor, den största ökningen avsåg försäljning av hälso- och sjukvård.

    Likviditeten har förstärkts med 30 miljoner kronor från Kommuninvest under året. Den totala låneskulden uppgår därefter till 303 miljoner kronor, inkluderat föregående års lån. Utöver lån från Kommuninvest har även likviditet tillfälligt lånats från pensionsförvaltningen, beloppet uppgår till 120 miljoner kronor. Planen är att denna likviditet skall återföras till pensionsförvaltningen under maj.

    Helårsprognosen ligger kvar oförändrad på -214 miljoner kronor.

    På Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 4 april 2019 behandlades ärendet om månadsrapport februari. Sammanfattningsvis hade Hälso- och sjukvårdsnämnden en negativ budgetavvikelse som uppgick till -33,2 miljoner kronor till och med februari 2019. Nämnden beslutade att ge direktören i uppdrag att omedelbart göra åtgärder för att komma tillrätta med underskott mot budget samt att återredovisa åtgärderna vid kommande möten med nämnden.

  • Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan för 2019 ska Region Jämtland Härjedalens arbete med Kompetensförsörjning följas upp vid regionstyrelsens sammanträde den 29 april 2019.

    I bifogad rapport beskrivs målsättningar och de huvudsakliga delarna av det utvecklingsarbete som bedrivs inom kompetensförsörjningsområdet. I regionplanen framgår en inriktning av kompetensförsörjningsinsatserna främst mot de större och svårrekryterade yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvård. För att möta medarbetarnas intresse och behov av kompetens- och karriärutveckling ska dessa individuella kompetensutvecklingsinsatser utgå mot verksamhetens kompetensförsörjningsbehov.

    Nationella prognoser visar fortsatt brist på högskoleutbildade medarbetare inom ett flertal yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den nationella bilden återspeglas i regionens verksamhet där svårigheterna att kompetensförsörja mot verksamhetens behov bl.a. inneburit bemanning genom bemanningsföretag, prioritering av verksamhet samt köpt vård från andra regioner. Behovet av inhyrd arbetskraft har minskat under det senaste året och även om inhyrningsbehovet fortfarande är stort bedömer regionen utvecklingen som fortsatt positiv under 2019.

    Utvecklingsinsatser bedrivs inom flera områden för att möta verksamhetens behov av kompetens. Dels fastställts bemanningsmål i stora delar av verksamheten vilket tydliggör kapacitetsbehovet inom enskilda kompetensområden. Vidare bidrar arbetet med Rätt använd kompetens (RAK) och utvecklingen av karriärvägar till den organisatoriska tydligheten och ett optimalt tillvaratagande av medarbetarnas kompetens. Kompetensutvecklingsinsatser genom studiemedel genomförs som möter både medarbetarnas intresse av karriärutveckling och verksamhetens behov av specialistkompetens. Andra kompetensutvecklingsinsatser genomförs till stöd till nyexaminerade medarbetare som är nya i yrkesrollen genom Sjuksköterskans första år. Därtill kommer både nya och erfarna medarbetare inom hälso- och sjukvård att genom utvecklingen av Kliniskt träningscenter kunna erhålla kompetensutveckling i praktiska vårdmoment. Införandet av kompetenshanteringssystemet Saba Cloud bidrar med automatiska lösningar som stödjer samtliga delar i regionens kompetensförsörjningsprocess.

    Kompetensförsörjning och hela området med arbetsgivarpolitiska ställningstaganden har idag ingen långsiktig inriktning utan styrs helt av den personalpolitiska policyn och regionplanens strategier i medarbetarkapitlet. Det skulle kunna vara rimligt att detta område var föremål för en Långsiktig utvecklingsplan. Innan ett beslut om att upprätta en sådan kan tas behöver en analys göras kring omfattning, tidplan och ambitionsnivå med ett sådant arbete. Regiondirektören föreslår därför att en sådan analys görs som ett första steg.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har en upphandlingsbar volym på 1,4 miljarder kronor per år. Inköp och upphandling arbetar utifrån en kategorisering som har en nationellt rekommenderad indelning. Regionens kontoplan är uppdelad i samma inköpskategorier för en enklare uppföljning samt för att på sikt kunna jämföra kostnader mellan olika regioner.

    Enheten för inköp och upphandling genomför upphandlingar på uppdrag av verksamheterna samt hanterar återkommande ramavtal på en cykel på fyra år.

    En förteckning har upprättats över det upphandlingar som för närvarande är aktuella inom regionstyrelsens uppdrag.

    Bilagor

  • Enligt kommunallagen (KL) 6 kap. 1 § ska styrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2014:573).

    Regionstyrelsen ska följaktligen:
    Ha överblick och kännedom över Region Jämtland Härjedalens verksamheter
    - Övervaka den ekonomiska förvaltningen
    - Tillse att medlen används ändamålsenligt
    - Övervaka att fullmäktiges beslut blir verkställda
    - Lämna råd och anvisningar samt påpekanden vid brister
    - Påkalla ingripanden av fullmäktige när så erfordras.

    Syftet med dessa regler är att ytterligare förtydliga regionstyrelsens ansvar samt erhålla ett tydligt arbetssätt för hur uppsiktsplikten ska utföras. Reglerna innehåller också rutiner för årlig utvärdering av uppsiktsplikten. Reglerna antogs av regionstyrelsen 2017 men har nu reviderats bland annat utifrån den nya kommunallagen.

    Bilagor

  • Hälso- och sjukvården står inför förändring och utveckling. Arbetssätten förändras och nya forskningsresultat, behandlingsmetoder samt teknik utvecklas i en allt snabbare takt. Alla medarbetare behöver göra rätt saker, och kompetensen ska användas rätt. Den utvecklingen bidrar till en god och säker vård.

    Det är vårdgivarens ansvar att planera, leda och se till att personalen har rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Alla de kompetenta och ambitiösa medarbetare som arbetar i Region Jämtland Härjedalen måste få bästa möjliga förutsättningar att utföra arbetsuppgifter på toppen av sin kompetens. Då är det viktigt att Region Jämtland Härjedalens medarbetare får möjlighet att träna olika arbetsuppgifter och situationer i en trygg lärandemiljö utan patienter. Kliniskt Träningscentrum (KTC) möjliggör detta genom procedurträning av färdigheter med hjälp av patientsimulatorer, utbildningsattrapper och teknisk apparatur för medarbetare och studenter, både enskilt och i team.

    KTC etableringens syfte är att:
    - främja regionens kompetensförsörjningsbehov, både på kort och lång sikt
    - stärka patientsäkerhet, vårdkvalité och effektivitet
    - stärka medarbetarnas kunskap och kompetens som motsvarar den egna verksamhetens, regionens samt samhällets behov
    - främja kompetens- och uppgiftsväxlingar mellan yrkesprofessioner inom regionen
    - främja medarbetarnas karriärmöjligheter inom regionen
    - främja ett hållbart arbetsliv och hög personalsäkerhet för regionens medarbetare
    - förbereda och främja vårdstudenternas övergång mellan utbildning och arbetsliv.

    Projektet om att etablera ett Kliniskt träningscentrum har pågått sedan hösten 2017 och en slutrapport har utarbetats. Rapporten innehåller resultat med underlag, förslag och kostnadsberäkningar för en etablering av KTC i Region Jämtland Härjedalen. Investeringskostnaderna för etableringen beräknas uppgå till totalt 17 miljoner kronor. Drift- och avskrivningskostnader beräknas uppgå till totalt 551 000 kronor per månad i full drift. Detta är beräknat på att KTC är etablerat i full drift i mars 2020.

    Investeringskostnaderna för etableringen föreslås ska finansieras via de statliga stimulansmedlen i regeringens ”sjukvårdssatsning” 2018 till 2021. Andra finansieringsmöjligheter kan vara fondansökningar samt medfinansiärer som vill samverka, samarbeta eller nyttja KTC (till exempel lärosäten, kommuner).

    I enlighet med regler för hantering av statsbidrag inom Region Jämtland Härjedalen (RS/134/2019) är det regionstyrelsen som fördelar tilldelade statsbidrag för hälso- och sjukvårdsområdet. Eftersom 2019 års överenskommelser mellan SKL och regeringen inom vård och omsorg är försenade, till följd av regeringsbildningen och dess konsekvenser, finns ännu inget besked om statsbidrag för 2019.

    Regionstyrelsen återremitterade ärendet om etablering av KTC på sitt sammanträde den 26 mars, § 37, för att tydligare titta på kopplingarna mellan lokalisering av verksamheten KTC och eventuella framtida ombyggnationer i fastighetsutvecklingsvisionen. Ett kompletterande beslutsunderlag i form av en rapport om KTC: s placering har nu tagits fram. I rapporten finns en beskrivning med tillhörande ritningar om vilka alternativa placeringar av KTC som föreslås i nuvarande förslag till fastighetsvision 2019 kopplat till ombyggnationer. Förslaget till fastighetsutvecklingsvision är ännu under bearbetning och planeras att ska behandlas i regionstyrelsen i maj och sedan i fullmäktige i juni.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har att tillämpa Säkerhetsskyddslag (2018:585), Säkerhetsskyddsförordning (2018:658), Säkerhetspolisens säkerhetsföreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd (PMFS 2019:2) samt Lag (2009:400) om offentlighet- och sekretess så att det säkerhetsskydd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter finns. I säkerhetsskyddsarbetet har Regionen också valt att tillämpa Försvarsmaktens säkerhetsföreskrifter om säkerhetsskydd (FFS 2019:2).


    Ovanstående nämnda författningar ställer krav på Regionen att:
    - analysera och identifiera de uppgifter, funktioner och den verksamhet som har bäring på Sveriges säkerhet,
    - analysen dokumenteras och hålls hemlig vid behov de befattningar som kommer i kontakt med rikets säkerhet identifieras och inplaceras i säkerhetsklass 2 eller 3,
    -säkerhetsprövning genomförs på de befattningshavare som upprätthåller ovan nämnda befattningar och säkerhetsskyddschef utses.

    Regionens säkerhetsskydd kontrolleras av Säkerhetspolisen (Säpo) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST).

    Region Jämtland Härjedalens senaste säkerhetsskyddsplan beslutades av regionstyrelsen den 25 april 2018 § 10. Anpassningar av planen har nu gjorts till följd av ny säkerhetsskyddslag (2018:585) som gäller från den 1 april 2019, förordning (2018:658) och föreskrifter (FFS 2019:2, PMFS 2019:2). Anpassningarna gäller ny terminologi inom säkerhetsskydd.

    Bilagor

  • Läkemedelsutredningen tillsattes november 2016 med syfte att göra en översyn av nuvarande system för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Slutbetänkandet innehåller bland annat en övergripande problembeskrivning med förslag till ny nationell finansieringsmodell för läkemedel, samordnad nationell prioritering, uppföljning, utvärdering och prissättning av läkemedel, nya regler för avtal inom läkemedelsområdet samt nya förmånsregler för bland annat insulin.

    Region Jämtland Härjedalen anser att förslaget om nationell finansiering via det generella statsbidraget inte bör genomföras utan indexreglering eller annan form av förhandling. Regionen avstyrker förslaget med en ny myndighet, Läkemedelsrådet, samt läkemedelsföretagens möjlighet till nominering av nya läkemedel för ordnat införande. I övrigt ställer sig regionen positiv till slutbetänkandets förslag.

    Ett förslag till yttrande har upprättats inom läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Underlaget har diskuterats i flertalet nationella forum och remisskonferenser via SKL.

    Synpunkter på remissen ska vara Socialdepartementet tillhanda senast 10 maj 2019.

    Bilagor

  • Vid Regionstyrelsen den 10 december 2018 § 301 gavs Regiondirektören i uppdrag att utreda innehåll och konsekvenser att beakta för att väcka ett ärende i KSAs fullmäktige.

    En rapport har upprättats som beskriver bakgrund, tidigare fattade beslut och regionens beroende av flygambulanstjänst. Den innehåller också en beskrivning av förbundsordningen som anger hur ärenden väcks i KSA och en nulägesbeskrivning kring verksamhetstarten. Slutligen har några vanligt förekommande frågor besvarats t ex och olika möjliga ageranden har konsekvensbeskrivits.

    Enligt KSA:s förbundsordnings 10 § får ärenden i fullmäktige väckas av:
    o ledamot i KSA:s fullmäktige,
    o KSA:s styrelse, samt
    o Förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen

    Det är i nuläget inte möjligt att väcka ärende om att stoppa pågående upphandling eller att ändra upphandlingsform (d.v.s. upphandla operatör som äger planen), men däremot kan Region Jämtland Härjedalen kräva löpande information om resultatet av upphandlingen innan beslut fattas, men detta måste då hanteras med nödvändig sekretess. Regionen kan också kräva information om resultatet av upphandlingen innan beslut fattas med tydliga kalkyler som om möjligt jämför utfallet med att äga plan kontra att upphandla en operatör med egna plan. Dessa frågor måste drivas av KSA:s ledamöter.

    Region Jämtland Härjedalen har ett stort beroende av flygambulanstjänst och är den näst största regionen när det gäller att användning av ambulansflyget. Nuvarande konstruktion med att hela Sverige ingår i KSA innebär att alla regionerna delar på grundkostnaderna i ambulansflygsverksamheten. Inom KSA fördelas kostnaderna av en mix av geografi och invånare som är gynnsam för Region Jämtland Härjedalen. Med tanke på regionens höga andel flygtimmar och det höga beroendet av flygambulanstjänst, så är Jämtland Härjedalen, näst efter Norrbotten de som har störst nytta av samarbetet i Sverige.

    Nuvarande lösning med norra sjukvårdsregionens upphandling bedöms inte som ett fortsatt möjligt alternativ. Om Region Jämtland Härjedalen skulle välja att gå ur KSA samarbetet behöver en egen upphandling ske av flygambulanstjänst, vilket förmodligen blir dyrare.

    Rekommendationen från Regiondirektören är därför att Region Jämtland Härjedalen fortsatt ska vara medlem i KSA och med engagemang påverka frågorna internt i KSA.

    Bilagor

  • Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning. Regionen ersätter leverantörerna enligt en fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:

    - ersättning för listade personer
    - rörlig ersättning
    - tilläggsersättning
    De privata leverantörerna får dessutom momskompensation genom att den av regionen utbetalda ersättningen för listade personer uppräknas med tre (3) procent kompensation för exempelvis IT, ekonomi- och personaladministrativa system med 30 kr per listad invånare och år.

    Landstingsstyrelsen beslutade 2010 § 24 om modell för över- och underskottshantering inom Jämtlands läns landsting (LS/42/2010) där den regiondrivna primärvården hade krav på att underskott ska täckas under de kommande tre åren. Denna modell upphörde att gälla fr o m 20180101genom beslut i Regionfullmäktige 2018-04-11 § 64.

    De privata hälsovalsaktörerna har hittills fått kompensation med ett belopp som motsvarar deras verksamhetsandel när den regiondrivna primärvården inte lyckats täcka sitt underskott inom tre år. Sådan ersättning har betalats ut 2014, 2015, 2016 och 2017.

    2017-03-13 meddelade Förvaltningsrätten sitt beslut i ett mål som behandlat fem privata vårdvalsaktörer ansökan om rättelse enligt LOV. De privata aktörerna har yrkat att landstinget ska vidta rättelse och behandla samtliga leverantörer som deltar i Vårdval Västernorrland lika och att de privata leverantörerna därvid erhåller samma ekonomiska ersättning som de landstingsdrivna leverantörerna, som fått underskottstäckning.

    Landstinget anför att de landstingsdrivna vårdcentralerna inte utgör leverantörer i LOV:s mening. Landstinget har ändå behandlat leverantörer och de egna hälsocentralerna på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt då landstinget haft sakliga skäl att kompensera hälsocentralernas underskott, eftersom hälsocentralerna har haft andra ekonomiska förutsättningar och har fullgjort och kompenserats för andra uppgifter än de tjänster som leverantörerna tillhandahållit.

    Förvaltningsrätten konstaterar att lagstiftaren gör tydlig skillnad mellan begreppen ”externa leverantörer” och ”egenregiverksamhet”. Även om ett syfte med LOV torde vara att konkurrensutsätta viss verksamhet kan, enligt förvaltningsrättens mening, de hälsocentraler som bedrivs i landstingets egen regi inte anses vara leverantör till det egna landstinget. Bestämmelsen om likabehandling tar således endast sikte på hur den upphandlande myndigheten behandlar de externa leverantörerna, och inte på hur leverantörer och verksamhet som bedrivs i egenregi behandlas. Landstinget har inte agerat i strid med likabehandlingsprincipen när det inte betalat ut någon kompensation och det föreligger därmed inte heller skäl för förvaltningsrätten att ingripa mot förfarandet.

    De privata aktörerna överklagade men 2017-06-17 meddelade Kammarrätten i Sundsvall sitt avgörande: ”Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast.”

    Mot bakgrund av domarnas syn på egenregiverksamhet och beslutet om att det nu inte finns någon under/överskottsmodell i för primärvården kommer den Blågröna majoriteten att utreda hur framtida förutsättningar för kompensation till privata vårdgivare ska hanteras. Eftersom denna utredning inte genomförts kommer kompensation 2019 för underskott i den regiondrivna primärvården 2015 ändå att ges med samma system som när under/överskottsmodellen fanns.

    Därför föreslås att utbetalning nu görs till de privata vårdvalsaktörerna för kompensation för underskott, 2015 som den regiondrivna primärvården inte har täckt inom tre år.

    Fjällhälsan Hede 1 092 422
    Hälsorum Offerdal 1 053 126
    Nya Närvården Hoting Ström AB 2 440 498
    Totalt 4 586 046

  • Abbas Khanahmadi (S) har avsagt sig sina uppdrag i Region Jämtland Härjedalen. Ny ledamot behöver därför utses till ZÖ-gruppen och Jämtlands läns undsättningsfond för perioden fram till 31 december 2022.

    • Protokoll Pensionärsrådet 2019-03-12.
    • Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner 2019-04-05.

    Protokollen finns tillgängliga i Meetings plus https://meetingsplus.regionjh.se

     

  •   21

    TILL FULLMÄKTIGE

  • Dokumentet Säkerhet för förtroendevalda har reviderats med ändringar gällande hänvisning till informationskanalen Teams istället för tidigare kanal First Class. Dokumentet har dessutom kompletterats med ett nytt stycke avseende vad man som förtroendevald bör tänka på vid användandet av sociala medier.

    Regionfullmäktiges presidium behandlade ärendet på sitt sammanträde den 12 april 2019, § 41. Fullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige:

    1 Riktlinjen Säkerhet för förtroendevalda antas.

    Bilagor

  • Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om brukarstyrd inläggning i psykiatrin. Motionären menar att metoden med självinläggning har gett goda resultat i de regioner/landsting som har infört detta. Motionärer yrkar därför att brukarstyrd inläggning införs inom psykiatrin i Region Jämtland Härjedalen.

    Område Psykiatri har BI (Brukarstyrd Inläggning) som mål för genomförande i sin verksamhetsplan 2019. BI är en självinskrivningsmetod med målet att minska självdestruktivitet, stressbelastning och långvariga inläggningar. Metoden riktar sig mot patienter med självskadeproblematik som har återkommande långa inläggningar. Med BI ges möjligheten genom ett upprättat kontrakt att patienten själv kan välja att lägga in sig under kortare perioder. Inläggningen sker i överenskommelse mellan patienten och ansvarig personal vilket ökar patientens eget ansvar, delaktighet och inflytande i sin egen vård. Patienten behöver inte ha någon kontakt med ansvarig läkare för inskrivningssamtal. Brukarstyrd inläggning har införts i flera regioner och landsting inom Sverige under de senaste åren.

    Nationellt självskadeprojekt har som uppdrag att skapa en jämlik vård för personer med självskadebeteende. Jämlik vård betyder att vård av hög kvalitet, präglad av ett gott bemötande, ska finnas tillgänglig oavsett vart i Sverige man bor. I Nederländerna har BI länge använts som en metod och genom projektet Brukarstyrd inläggning i Skåne (BIS) har självinläggningsmetoden utvärderats vetenskapligt för första gången. Projektet BI inleddes av Sofie Westling, överläkare i psykiatri, 2015. Metoden har med forskarstöd nu använts på psykiatrisk vårdavdelning i tre år. Samtliga deltagare i projektet ger i utvärdering positiv respons på behandlingen. Vid utvärdering (2017) framkom att för vissa patientgrupper hade antalet vårddagar halverats och antalet dagar i tvångsvård minskat med två tredjedelar. Under 2018 påbörjades en anpassning av metoden och utbildning för barn och unga.

    Under hösten 2018 togs kontakt med läkare och forskare i Lund, som har utvecklat en metod med forskarstöd som använts på psykiatrisk vårdavdelning i tre år. I december hölls ett möte där nyckelpersoner inom psykiatrin fick en presentation av ovanstående metod.

    Område psykiatri kommer nu att gå vidare med att under maj månad utbilda vårdpersonal där det blir aktuellt med BI. Vidare pågår erfarenhetsutbyte med andra klinikers arbete och uppföljningar kring BI för att på bästa sätt förbereda berörda kliniker inom psykiatrin inför införandet.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade svar på motionen på sitt sammanträde den 4 april 2019, § 41, och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om att erbjuda laddningsbara bilar som förmånsbil (personalbil) till anställda inom Region Jämtland Härjedalen. Förslagsställaren föreslår att Regionen ska tillåta chefer att erbjuda laddningsbara bilar som förmånsbil till anställda inom Regionen, det vill säga bilar som i första hand används privat men som finansieras via bruttolöneavdrag och nettolöneavdrag (där nivån på nettolöneavdraget speglar bilens förmånsvärde enligt Skatteverkets riktlinjer). Motiveringen till förslaget är att de anställda skulle bli mer motiverade att köpa en miljövänlig bil, att Regionen är med och bidrar till en miljövänlig bilflotta samt att de anställda skulle blir mer motiverade att stanna i sin anställning.

    Personalbil ska inte förväxlas med tjänstebil. Personalbil innebär möjligheten för arbetsgivare att erbjuda en förmån som innebär att den anställde finansierar bilen via löneavdrag. En tjänstebil är avsedd att enbart använda i tjänsten.

    I Regionplanen framgår att regionen ska vara fossilbränslefri år 2030. Målsättningen för detta regleras i regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan där utsläpp av växthusgaser ska minska med 10% i jämförelse med 2016 års nivå. Medborgarförslaget kan bidra till målsättningen genom att fler medborgare införskaffar miljövänligare bilar, i detta fall genom personalbil via bruttolöneavdrag.

    I dagsläget är det två av Sveriges 21 regioner som använder sig av personalbil till sina anställda. Dessa regioner ser förmånen som en del av att vara en attraktiv arbetsgivare samt som en del i det interna miljöarbetet.

    Arbetet med personalförmåner är en viktig del av handlingsplanen Attraktiv arbetsgivare med främsta mål att bidra till regionens kompetensförsörjning och förutsättningar att rekrytera och behålla personal med den kompetens verksamheter behöver på kort och lång sikt.

    För att säkerställa attraktiva och effektiva aktiviteter har arbetsgivaren planerat att under 2020 göra en översyn av samtliga befintliga förmåner. Detta dels som en del av den regelbundna uppföljningen och utvecklingen av anställningsvillkoren, men även för att möta inkomna förslag från medarbetarna avseende förmåner. Förslag med beröring till detta medborgarförslag har bl.a. inkommit i samband med regionens miljöledningsarbete samt genom den ekonomiska förslagslåda som infördes under hösten 2018. Med utgångspunkt i befintliga förmåner, arbetsgivarens planerade utveckling av dessa samt de inkomna medarbetarförslagen är det lämpligt att även det inkomna medborgarförslaget utgör en del av detta arbete så att en helhetslösning kan åstadkommas. Detta blir särskilt viktigt då förmåner kan få inverkan på både regionens budget och administration samt medarbetarnas bruttolön med påverkan på de pensions- och sjukpenninggrundande inkomsterna.

    En mer noggrann omvärldsbevakning kommer behöva göras och erfarenheter från de regioner som redan infört förmånen kommer att tas i beaktande.

    Denna översyn är planerad att genomföras under första och andra kvartalet 2020 med presentation för regionstyrelsen senast under hösten 2020.

    Region Jämtland Härjedalen har för närvarande inga planer på att införa personalbil som förmån. Förslaget avslås därför.

    Idén som sådan är dock intressant och därför föreslås att regiondirektören får i uppdrag att ta förmånstypen i beaktande i kommande förmånsöversyn.

    Bilagor

Det finns ingen information att visa

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.