Möte 2016-11-02

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

- Uppföljning läkarbemanning psykiatrin

- Information från Styrgruppen för flyktingfrågor

- Genomlysning av område kirurgi, ögon och öron

Prognostiserat resultat för 2016 på -225 miljoner kronor kvarstår sedan delårsbokslutet. Resultatet per september 2016 var -47,0 mkr (2015 -77,1 mkr). Nettokostnadsökningen till och med september var 2,1 procent(okorrigerat 3,1 procent).

Minskningen i utförd tid jan-aug 2016 jämfört med jan-aug 2015 var 12 heltidstjänster. Omräknat till helårseffekt minskade arbetade timmar motsvarande 18 årstjänster. Verksamhetens intäkter ökade med 12,5 procent till och med september 2016 jämfört med samma period 2015. Det beror bl a på höjningen av patientavgifterna, ökad försäljning av sjukvård samt större bidrag från Migrationsverket. Bruttokostnaderna ökade med 4,1 procent, varav bemanningsföretag 38,7 procent, riks- och regionvård 5,5 procent och läkemedel 11,4 procent.

Likviditeten minskade med ca 93 miljoner kronor till och med september 2016.

Samtliga verksamheter har svårt att nå målen för första besök och behandling. Andel patienter som väntat mindre än fyra timmar på akuten var 68 procent (mål 70 procent).

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. Regionens revisorer har i en uppföljande granskning av tvångsvården uppmärksammat att tvångsvården inte finns med i regionstyrelsens uppföljningsplan för 2016. Styrelsen har därför gett regiondirektören i uppdrag att redovisa uppföljning av tvångsvården vid regionstyrelsens sammanträde 1-2 november.

Vid område psykiatri bedrivs tvångsvård i enlighet med Lagen om Psykiatrisk tvångsvård och Lagen om Rättspsykiatrisk tvångsvård (1991:1128). Patienter under 18 år tillhörande Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) erhåller tvångsvård vid VUP eller vid avdelning 108 inom Område Barn. I lagen regleras även vilka tvångsåtgärder som är godkända att använda. Dessa är fastspänning, avskiljning, tvångsmedicinering och inskränkning i användande av kommunikationsutrustning. Tvångsvård bedrivs vid alla avdelningar vid område psykiatri.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2016 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2016. Enligt uppföljningsplanen ska regionstyrelsen på sitt möte den 1 – 2 november bland annat följa upp samverkan med kommunerna; SVOM och Barnarenan.

Kvalitetsstrateg sköter förvaltning och uppdatering av Region Jämtland Härjedalens kvalitetsledningssystem kontinuerligt.

Dokumentation gällande Regional utvecklings verksamheter saknas i ledningssystemet då detta arbete inte prioriterats bland annat p.g.a. omorganisation och lokalbyten. Arbetet bör nu kunna förverkligas då de olika verksamheterna funnit sina platser i den nya organisationen.

Under 2016 arbetar kvalitetsstrateg och vårdstrateg tillsammans med representanter från Hälso- och sjukvårdsförvaltningens olika områden för att publicera aktuella medicinska-, omvårdnads- och rehabiliteringsrutiner i ledningssystemet. Detta för att under 2017 kunna publicera hela ledningssystemet på Region Jämtland Härjedalens hemsida. Externpublicering innebära att samma information om regelverk, rutiner och redovisande dokument som finns tillgänglig för medarbetare via Insidan, då också blir tillgängliga för övriga medborgare via hemsidan.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2016 anges att styrelsen avser att följa upp arbetet med Attraktiv arbetsgivare.

I handlingsplanen för Attraktiv arbetsgivare finns följande mål uppsatta:

• Alla medarbetare bidrar aktivt till verksamhetens uppdrag och utveckling.
• Alla chefer utövar ett aktivt chefs- och ledarskap för att genomföra verksamhetens uppdrag och utveckla den.
• Regionen tar tillvara medarbetarnas kompetens med fokus på verksamhetens uppdrag.
• Alla medarbetare får inskolning och introduktion i yrket samt en individuell kompetensutvecklingsplan.
• Tillvarata medarbetarens kompetens till fullo och på ett effektivt sätt, utifrån verksamhetens behov.
• Säkra framtida kompetensförsörjning.
• Regionens lönepolitik är tydlig och känd i organisationen.
• Hälsofrämjande arbetsmiljö för att nå uppsatta mål och skapa engagemang för utveckling.

Personalavdelningen arbetar med aktiviteter kopplade till samtliga mål, vilket framgår av bifogad nulägesbeskrivning.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2016 anges att regionstyrelsen på sitt möte 1-2 november bland annat ska följa upp arbetet med regiondirektörens fokusområde – Mest sjuka äldre.

En rapport med uppföljning av målen för mest sjuka äldre enligt strategi och handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre i Jämtlands län 2012-2016 har upprättats. Handlingsplanen är beslutad av SVOM i maj 2015 och ska revideras under hösten 2016.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att besvara ett delbetänkande av integritetskommittén, remissen, Hur står det till med den personliga integriteten, SOU 2016:41.

Integritetskommitténs uppdrag är att utifrån ett individperspektiv kartlägga och analysera risker för intrång i den personliga integriteten som kan uppkomma i samband med användning av informationsteknik. I detta delbetänkande presenteras en översiktlig beskrivning av faktiska och potentiella integritetsrisker som var och en av oss utsätts för.

Utredaren kartlägger på vilket sätt användningen av modern teknik påverkar vår möjlighet att bestämma över vilka uppgifter om oss som andra ska få ta del av? Finns det någon möjlighet att upprätthålla en fredad sfär, som inte myndigheter, företag eller andra enskilda kan komma åt? Hur står det till med den personliga integriteten i det moderna informationssamhället?

Utredaren föreslår förslag till ändring av förordningen (2007:975) med instruktion för Datainspektionen 1 §. Förslaget innebär att Datainspektionens uppdrag att följa och beskriva utvecklingen på IT-området när det gäller frågor som rör personliga integriteten och ny teknik, ska utvidgas till att även omfatta de legala förutsättningarna för integritetsskyddet och att myndigheten årligen ska lämna en redovisning om utvecklingen inom området till regeringen.

Region Jämtland Härjedalen välkomnar remissen i dess helhet.

Ett remissvar har utarbetats av handläggare inom samordningskansliet. Svaret på remissen ska lämnas till Justitiedepartementet senast 15 november.

Regionfullmäktige beslutade den 14-15 juni, § 100, om regionplan för Region Jämtland Härjedalen 2017-2019, och § 106 om finansplan 2017-2019. Regionplanen är tillsammans med finansplanen de två styrdokument som visar regionfullmäktiges övergripande uppdrag till regionstyrelsen och nämnderna och som de ska verkställa i form av åtgärder och beslut. För att visa vad de ska fokusera på i styrningen det närmaste året för att uppfylla målen ska de upprätta egna verksamhetsplaner. En verksamhetsplan och uppföljningsplan för regionstyrelsen 2017 har därför upprättats. Verksamhetsplanen fastställs av regionstyrelsen men ska anmälas till regionfullmäktige.

Regionstyrelsen är Region Jämtland Härjedalens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela organisationens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska se till att kraven på produktivitet, effektivitet och kvalitet uppfylls. Regionstyrelsen ska också leda och samordna planering och uppföljning av regionens verksamheter och ekonomi. Styrelsens uppgifter omfattar bland annat att leda hälso- och sjukvården och tandvården (utom det som är vårdvalnämndens ansvar), samt att ansvara för sjukresor och arbeta med frågor om hälso- och sjukvårdsrelaterad folkhälsa, jämställdhet och mångfald, forskning och utveckling och utbildningsfrågor.

Regionstyrelsens verksamhetsplan för 2017 finns för varje av fullmäktiges strategiska mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden.

De aktiva målen och framgångsfaktorerna är styrelsens prioritering för 2017. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Under varje strategiskt mål från fullmäktige finns ett antal av styrelsen identifierade framgångsfaktorer (utvecklingsområden). Dessa följs upp i delårsbokslut och årsbokslut, genom verbala beskrivningar och där det är möjligt i form av indikatorer.

Regionstyrelsens verksamhetsplan innehåller också en uppföljningsplan som visar vilka områden regionstyrelsen ska följa upp under året. De områden som ska följas upp har en koppling till utvecklingsområdena i verksamhetsplanen. Uppföljningsplanen innehåller också en beskrivning av de områden som ska följas upp enligt styrelsens uppsiktsplikt över nämnder, bolag och förbund.

2017-2019 års ekonomiska ramar har, förutom när det gäller läkemedelskostnader i primärvården har räknats upp med 2,6 % vilket motsvarar Landstingsprisindex (LPIK inkl läkemedel) i SKL:s aprilprognos 2016 Fördelningen av ekonomiska ramar inom regionstyrelsen har gjorts utifrån aktuell organisation. För verksamheterna har en modell för differentierad ramberäkning använts. I stort innebär den att specifika uppräkningstal har använts för löner, riks- och regionvårdskostnader, läkemedel samt övriga intäkter och kostnader. Ramen för riks och regionvård är uppräknade enligt NUS-avtalet. Budgeten är låst inom respektive kostnadsslag och får ej användas till annan verksamhet eller andra budgeterade kostnader.

Harald Hansson och Jöns Olof Hansson var två förtroendevalda som kämpade för att en folkhögskola skulle etableras i Sveg. I sina testamenten hade de som önskemål att två obebyggda tomter (Härjedalen-Ulvkälla 9:4 och 9:6) som de ägde skulle skänkas till Bäckedals Folkhögskola efter deras död.

Tomterna ligger i direkt anslutning till fastigheten som Bäckedals Folkhögskola ligger på och ägs idag av de efterlevande.

Efter samråd med jurist har Region Jämtland Härjedalen kommit överens med de efterlevande om att köpa respektive tomt för 1 krona styck. Se bifogade köpekontrakt. Inga ytterligare kostnader förutom lagfart tillkommer.

Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län. Priset är 10 000 kr.

Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället.

Ärendet återremitterades av regionstyrelsen 2016-04-28 för en politisk beredning i Folkhälsonätverket. Nätverket fick samtidigt i uppdrag att revidera ”Stadgar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris, Årets Folkhälsoinsats”. Det arbetet förväntas vara klart under hösten 2016.

Folkhälsonätverkets presidium har nu tagit fram förslag på pristagare 2016. Priset delas ut vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 november.

Folkhälsonätverket: Val av en ersättare för perioden t.o.m. 2018-12-31 istället för Ella Wallberg (S) som avsagt sig uppdraget.

Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör
Avgiftshandbok (RS/610/2016)

Beslut fattade av regionstyrelsens ordförande eller vice ordförande
Bengt Bergqvist (S) är beviljad att delta på Idéburet offentligt partnerskap, SKL i Stockholm den 6 oktober 2016.

Ann-Marie Johansson (S) är beviljad att delta på Guldgalan i Östersund den 10 november 2016.

Christer Siwertsson (M) är beviljad att delta på Guldgalan i Östersund den 10 november 2016.

Elin Lemon (C) är beviljad att delta på Guldgalan i Östersund den 10 november 2016.

Beslut fattade av chefer
Anställningsbeslut för perioden 2016-09-16—2016-10-20

Pensionärsrådet: Protokoll från sammanträde 2016-09-08

Patientnämnden: Protokoll från sammanträde 2016-09-09

Vårdvalsnämnden: Protokoll från sammanträde 2016-09-15

Se tjänsteskrivelse för ärendebeskrivning

Elin Lemon (C) har med anledning av folkinitiativet Rösta om Stornorrland föreslagit att frågan om folkomröstning om Region Jämtland Härjedalen ska slås ihop med landstingen i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten ska behandlas på regionstyrelsen den andre november för att kunna beslutas i regionfullmäktige den 22- 23 november.

Initiativkommittén Folkinitiativet Rösta om Stornorrland har den 6 oktober 2016 lämnat in ett folkinitiativ i syfte att få till stånd en folkomröstning som tar ställning till frågan: Vill du att Region Jämtland Härjedalen ska slås ihop med landstingen i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, med svarsalternativen ja eller nej. Folkomröstningen ska ge underlag för den viljeinriktning som regionen ska driva gentemot regering och riksdag. Fler än 20 000 röstberättigade hade undertecknat initiativet vilket klart överstiger de 10 procent av de röstberättigade som krävs för att initiativet ska tas upp till behandling.

Har ett folkinitiativ väckts ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om

1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och

2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

I samband med att fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröstning ska fullmäktige också besluta om
1. dag för omröstningen,
2. omröstningsdistrikt och omröstningslokaler,
3. den fråga och de svarsalternativ som skall ställas till de röstberättigade,
4. röstsedlarnas antal, innehåll och utseende,
5. huruvida röstning kan ske på annat sätt än genom personlig inställelse i omröstningslokalen, samt
6. när röstsammanräkningen senast skall vara avslutad.
Dagen för folkomröstningen skall beslutas efter samråd med den centrala valmyndigheten. Samrådet skall ske senast tre månader före omröstningsdagen.

Vid beredningen av ärendet folkinitiativet har konstaterats att det är många frågor som ska beredas för att fullmäktige ska kunna ta ställning till frågan om folkomröstning. Frågorna är av den komplexiteten att de inte har hunnit beredas för behandling på regionfullmäktige i november. För att hantera folkinitiativet på det mest effektiva sättet bör fullmäktige först ta ställning till om de legala förutsättningarna för att hålla en folkomröstning i frågan föreligger eller inte. Därefter får övriga frågor som ska beslutas i ärendet beredas. Styrelsen kommer att på sammanträdet den andra november lämna förslag till regionfullmäktige i frågan om de legala förutsättningarna för folkinitiativet. Elin Lemons initiativärende är därmed besvarat.

Landstingsstyrelsen beslutade år 2008 att upphandla en specialistmottagning i ortopedi (LS/71/2008). Region Jämtland Härjedalen har sedan 2009 haft ett avtal med Medicin Direkt i Östersund AB som utförare av tjänsten. Avtalet löper till och med 2016-12-31. Regionstyrelsen beslutade i april 2016 att från 2017-01-01 återta verksamheten i egen regi (RS/701/2016).

I budgeten för 2016 finns hos Vårdvalsnämnden 6 140 000 kr avsatta för ovan nämnda verksamhet. Utöver detta finns årligen, enligt beslutet från 2008, 1 miljon kronor avsatta i motsedda utgifter för ändamålet. Medel som bör överföras till Regionstyrelsen från 2017.

Vårdvalsnämnden har för 2016 en budget på 1,4 mkr för läkare som tidigare varit verksam enligt nationella taxan. I långsiktig utvecklingsplan för ekonomisk hushållning beslutade regionstyrelsen vid mötet i maj 2015 (RS 500/2015) att analys skulle genomföras om eventuella ökade kostnader för öronmottagningen och primärvården i samband med upphörd verksamhet av öron- näsa hals läkare inom nationella taxan.

Jämför man 2014 med 2015 hade öron mottagningen en ökning för nybesök, återbesök och besök på akutmottagning med ca 100 besök. Till detta ska tilläggas att Cosmic infördes under 2015. Under perioden januari – augusti 2016 har det däremot skett en ökning med ca 1000 besök jämfört med motsvarande period 2015. Med denna ökning kan man misstänka att en viss övervältring skett efter nedläggning av den privata öronläkaren som bör kompenseras från 2017.

Med anledning av ovanstående bör 6,3 mkr föras över från vårdvalsnämndens budget till regionstyrelsen för att finansiera den ortopediska verksamhet som tidigare utförts av Medicin Direkt. Samtidigt bör 900 000 kronor överföras från vårdvalsnämndens budget till regionstyrelsen för öron-näsa-hals läkare verksam på nationella taxan. En sammanlagd omdisponering på 7,2 mkr.

Vårdvalsnämnden har på sitt sammanträde den 13 oktober 2016, § 46 föreslagit denna omdisponering för regionstyrelsen. Nämnden har också beslutat att kvarvarande 536 000 kr inklusive uppräkning för öron-näsa-hals läkare ska läggas till hälsovalets budget för primärvård från 2017 som ska täcka planerade framtida kostnader för Hepatit B-vaccin inom barnhälsovården.

Med anledning av ny lagstiftning från 1 april 2016 som gör det möjligt för ensamstående att erbjudas assisterad befruktning har SKL uppdaterat de föreskrifter därom som beslutades i SKL:s styrelse 2014-11-14

Uppdateringarna i rekommendationen innebär omformuleringar för att även omfatta ensamstående kvinnor samt ett stycke om behandlingsvillkor för donatorer. I rekommendationen föreslås att assisterad befruktning för ensamstående ska vara landstingssubventionerad.

Med den nya rekommendationen jämställs ensamstående kvinnor med personer som lever i parförhållande när det gäller assisterad befruktning. I rekommendationen anges vem som kan komma i åtnjutande av landstingsfinansierad assisterad befruktning, åldersgränser med mera.

Det råder en stor osäkerhet beträffande behovet av assisterad befruktning från ensamstående kvinnor. Det har dock inom Norra Regionen gjorts beräkningar på de ekonomiska konsekvenserna av den nya rekommendationen. För Region Jämtland Härjedalens del beräknas merkostnaden till 2,7 mkr per år.

Den nya lagstiftningen har inte åtföljds av statlig finansiering och det står varje landsting fritt att besluta om avgifter i samband med assisterad befruktning.

Eftersom assisterad befruktning inte är sjukvård föreslås med ledning av ovanstående att alla former för assisterad befruktning beläggs med en avgift på 2500 kronor.

Kvinnokliniken planerar att från 1 januari 2017 kunna ta emot vårdbegäran beträffande assisterad befruktning från ensamstående kvinnor.

I en motion till regionfullmäktige föreslår Berit Johansson (C) och Mats Gärd (C) att Grön rehabilitering ska finnas med och erbjudas som rehabiliteringsform och behandlingsmetod inom Region Jämtland Härjedalen, på liknande sätt som den konventionella rehabiliteringen.

Regionfullmäktige beslutade i april 2016 att motionen skulle anses besvarad och gav regionstyrelsen i uppdrag att utreda evidensen och förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod och återkomma med ett förslag till november 2016.

Naturunderstödd rehabilitering bygger på forskningsbaserad kunskap om naturens och trädgårdens läkande inverkan. Upplevelser i naturen och aktiviteter i trädgården kan ge gynnsamma effekter på olika hälsotillstånd. Vistelse i naturen, parker och trädgårdar förbättrar koncentrationsförmågan och minskar stress, värk och trötthet. Även djur kan ha viktiga hälsofrämjande effekter genom att inge lugn och välbefinnande genom de fysiologiska processer som sätts igång. Behandlingen riktar sig främst till personer med psykisk ohälsa, orsakat av stressrelaterade problem.

Naturunderstödd rehabilitering har en kort historia som modern behandlingsform i Sverige. På Sveriges lantbruksuniversitet SLU påbörjade Alnarps rehabiliteringsträdgård sin verksamhet år 2002. SLU Alnarp är genom sin forskning ledande inom ämnesområdet naturbaserad vård och rehabilitering.

Undersökning visar att det finns forskning som styrker att Grön rehabilitering kan ge goda resultat vid rehabilitering av både stressrelaterad ohälsa och andra sjukdomstillstånd. Idag tillämpas inte Grön Rehabilitering som behandlingsmetod inom Region Jämtland Härjedalen.

Hälso- och sjukvården inom Region Jämtland Härjedalen använder sedan många år de behandlingsformer för rehabilitering som rekommenderas av Socialstyrelsen och definieras i SBUs rapport Rehabilitering vid långvarig smärta. Behandlingsformerna är väl etablerade och statliga medel har under året riktats till dessa behandlingar för en ökad volym så att fler individer ska få tillgång till vård. Som komplement till dessa behandlingsformer finns även möjligheten att förskriva Fysisk aktivitet på recept.

SBU konstaterar att det idag inte finns tillräcklig forskning som styrker att Grön Rehab skulle vara effektivare som behandlingsmetod än andra beprövade metoder. Forskning som jämför effekten av Grön rehabilitering med andra behandlingsmetoder saknas.

Att införa en ny behandlingsmetod tar stora resurser i anspråk, såväl av vårdpersonal som ekonomiskt. Med nuvarande ekonomiska situation i regionen och det pressade bemanningsläge som Primärvården befinner sig i är det svårt att finna de resurser som skulle krävas för att införa Grön rehab som behandlingsmetod.

Det finns tidigare exempel i landet där Samordningsförbundet drivit frågan och utvecklat Grön Rehab som metod, för att sedan överlämna till landstinget/regionen som ordinarie behandlingsform. Kontakter bör därför tas med Samordningsförbundet i Jämtlands län för att utröna om de skulle kunna leda och finansiera ett projekt som utvecklar formerna för Grön rehabilitering i Jämtlands län.

I en motion inlämnad till landstinget (LS/715/2014) föreslog Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, att Region Jämtland Härjedalen, dåvarande Jämtlands läns landsting, ska söka medlemskap i ICORN, ensamt eller tillsammans med Östersunds kommun, samt utreda möjligheterna och förutsättningarna att bli en fristad för förföljda kulturskapare. Landstingsfullmäktige beslutade att avslå den del som avser medlemskap i ICORN utifrån Förvaltningsrättens dom gällande Gävle kommuns beslut om att bli fristad och biföll den del som avser utredning om förutsättningar att bli fristad.

Regionala utvecklingsnämnden fick i uppdrag att utreda frågan och en gemensam utredning med Östersunds kommun har genomförts gällande förutsättningar och möjligheter att bli fristad för förföljda konstnärer. Utredningen föreslog ett delat huvudmannaskap för fristadsprogrammet där kostnader skulle fördelas mellan regionen och kommunen. Årsbudget för fristaden har beräknats till 545 tkr.

Ärendet behandlades på Regionfullmäktige i juni 2016 med beslut att återremittera ärendet till regionala utvecklingsnämnden för slutlig ställning i frågan efter samråd med Östersunds kommun. Efter samråd står klart att kommunen inför 2017 planerar att ansöka om ett medlemskap i ICORN gällande fristadsprogrammet.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår följande:
1. Utredningens förslag avslås eftersom Region Jämtland Härjedalen anser att detta är ett kommunalt uppdrag.
2. Region Jämtland Härjedalen kan bidra till verksamhet som ökar fristadskonstnärens möjlighet att delta i den konstnärliga och kulturella offentligheten, och ser därmed en möjlighet till samverkan.

Vid regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott 2016-04-21 behandlades frågan om Länstrafiken i Jämtlands län AB skulle föras över till förvaltning inom regional utveckling eller kvarstå som aktiebolag. Nämnden bordlade frågan i avvaktan på mer information i frågan om regionbildning från 2019. Arbetet med frågor som berör regionbildningen påbörjas under hösten 2016. Arbetsutskottet § 149, 2016-09-20, återremitterade ärendet för att behandlas av nämnden och slutligen regionfullmäktige.

Eftersom läget är ovisst med tanke på ett eventuellt bildande av en storregion Norr, bör ärendet avslutas. Den dag det eventuellt blir aktuellt kommer förutsättningarna att se helt annorlunda ut. Då kan ärendet väckas igen.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår följande:
1. Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls.
2. Ärendet avslutas.

Reglerna i kommunallagen om partistöd har ändrats och ändringarna trädde i kraft 1 februari 2014. Med anledning av de ändrade reglerna och inför denna mandatperiod antog dåvarande landstingsfullmäktige regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen. Dessa regler trädde i kraft den 15 oktober 2014.

Regeländringen innebär också att stöd till politiska sekreterare inte ska beaktas vid fördelning av partistöd. Region Jämtland Härjedalen har vid utbetalningen av stödet politiska sekreterare hanterat detta tillsammans med utbetalningen av partistödet. De ändrade reglerna innebär inte något krav på fullmäktigebeslut om utbetalning av stödet till politiska sekreterare. Partierna har också möjlighet att själva bestämma om anställningen av partisekreterare ska göras av partiet eller av Region Jämtland Härjedalen. I det senare fallet föranleder stödet inte någon utbetalning till partiet. Stödet till politiska sekreterare bör därför fortsättningsvis hanteras skilt från partistödet. Detta ärende om utbetalning omfattar därför endast partistöd.

Enligt reglerna i kommunallagen ska mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning till fullmäktige som visar att partistödet har använts för avsett ändamål. Redovisningen ska ha lämnats senast 30 juni året efter det att partistödet mottogs. Fullmäktige får också besluta att partistöd inte ska betalas ut till parti som inte lämnat föreskriven redovisning.

Regionfullmäktige ska enligt reglerna i kommunallagen besluta om utbetalning av partistöd minst en gång per år.

Samtliga partier har kommit in med redovisning över användningen av partistöd för tiden 1 januari 2015 – 31 december 2015.

Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2006, § 64, att teckna avtal om borgensutfästelse där landstinget förbinder sig att gentemot AB Transitio ingå separata borgensförbindelser enligt vilka landstinget åtar sig att solidariskt svara för AB Transitios samtliga existerande och framtida förpliktelser enligt leasingavtal, kreditavtal och andra finansieringsrelaterade åtaganden avseende spårfordon som AB Transitio har ingått eller ingår. Fördelningen av det solidariska borgensansvret var reglerat i ett avtal om reglering av regressrätt. Regressrätten innebär att om en borgensman har erlagt betalning till eller skriftligen krävs på betalning av en eller flera av AB Transitios borgenärer med anledning av borgensförbindelse ska infriande borgensman ha rätt att av övriga borgensmän få respektive borgensmans andel av det erlagda beloppet. Borgensmännens (svenska landsting eller regioner, totalt 19) samlade ansvar enligt sådana borgensförbindelser är dock vid var tid begränsat till ett belopp om 8 mdkr. AB Transitio ansvarar för att införskaffa nytillverkade och begagnade spårfordon allmänt lämpade för främst regional järnvägstrafik genom uthyrning eller på annat sätt ställa sådana spårfordon till förfogande för av trafikhuvudmannen anlitade operatörer under förutsättning av att berörd trafikhuvudman ställer säkerhet i form av borgen såsom för egen skuld för operatörens förpliktelser gentemot bolaget.

Under 2008 -2011 Genomförde AB Transitio upphandling av finansiering avseende de fordons-anskaffningar som AB Transitio gjort på uppdrag av Norrtåg AB, Värmlandstrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Hallandstrafiken och Kalmar Läns Trafik i slutet av 2008 och början av 2009. Anskaffningssumman för fordon och komponenter uppgick till sammanlagt 3,2 mdkr och rymdes inom ramen för det ursprungliga borgensåtagandet.

Den långsiktig finansieringslösning omfattade en låne-/leaselösning med Svensk Exportkredit/SEB om 780 mkr, leasingkontrakt mellan AB Transitio och Skandinaviska Enskilda Banken AB om 808 mkr, leasingkontrakt mellan AB Transito och Skandinaviska Enskilda Banken AB om 760 mkr, AB Transitios proprieborgensåtagande om 160 mkr till Nordiska Investeringsbanken samt AB Transito och AB Svensk Exportkredit låneavtal om 485 mkr.

Under 2011 beslutade fullmäktige tillsammans med övriga landsting och regioner och delägare i AB Transitio om omstrukturering av bolaget. Omstruktureringen innebar att man frångick lösningen med solidarisk borgen för bolagets förpliktelser till att var och en av landstingen eller regionerna borgar bara för de förpliktelser som rör fordonen som används i respektive landstings/regions kollektivtrafik.

AB Transitio har nu avslutat det låneavtal om 485 miljoner kronor med AB Svensk Exportkredit som ingick i ovannämnda nämnda paket med långsiktig finansiering och den del som avsåg reservfordon och högkostnadskomponenter, som motsvarar 185 miljoner kronor, behöver nu refinansieras långfristigt. AB Transitio har därför begärt att Region Jämtland Härjedalen tecknar en ny borgen på 400 000 kronor för AB Transitios förpliktelser enligt kommande låneavtal för refinansiering av Region Jämtland Härjedalens relativa andel av finansieringen. Begäran är i överensstämmelse med de nya konsortialavtalen för AB Transitio och tidigare beställningar av tåg och tågkomponenter som gjorts för Region Jämtland Härjedalens kollektivtrafik.

Se tjänsteskrivelse för ärendebeskrivning

MonaLisa Norrman föreslår i en motion att den fria hälso- och sjukvården för barn upp till 18 år, rimligen borde omfatta även hjälpmedel. Vänsterpartiet motionerar att den egenavgift som idag tas ut på till exempel rullstolar om 500 kronor per år, ska tas bort för barn.

Hjälpmedel för vård och behandling och för det dagliga livet erbjuds av landsting, regioner och kommuner. Det kan vara exempelvis hör- eller synhjälpmedel eller ortopediska hjälpmedel. För att få ett hjälpmedel måste man först träffa en förskrivare. Förskrivaren följer de regler som varje landsting, region och kommun har beslutat. Idag är regeln att en årlig serviceavgift på 500 kronor tas ut för el-rullstolar och cyklar.

Nuvarande reviderade Hjälpmedelspolicy gäller för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner från den 26 januari 2007 (LS/463/2007). Därefter har kompletterande beslut tagit angående betalningsrutiner och egenansvar (2009).

I sammanträdesprotokollet 18 april 2016 från Gemensam nämnd avseende upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter framgår att hjälpmedelspolicyn är ”ute på en förlängd remissrunda. De politiska organisationerna och organisationer som representerar funktionshindrade och brukare har möjlighet att lämna sina synpunkter. En hjälpmedelshandbok kommer att utarbetas utifrån en översyn av de styrdokument som togs fram vid hjälpmedelsprojektet 2009. Beredningsgruppen har påbörjat detta arbete. Ett underlag till förslag gällande hantering av avgifter och införande av nytillkommande hjälpmedel ska också arbetas fram. Avsikten är att detta underlag ska komplettera förslaget till hjälpmedelspolicy för kommande beslut i länets region och kommuner.”

På gemensamma nämndens möte den 19 september 2016 gavs en nulägesrapport. Protokollet är ännu inte justerat.

Med anledning av att det redan pågår en översyn som tar ett samlat grepp över sortiment, avgifter och rutiner bedöms det inte lämpligt att i nuläget ta beslut om enskilda delar. Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har under kommande remissomgång möjlighet att lämna sina synpunkter, och slutligen även fatta beslut i ärendet.

Lars-Erik Olofsson (KD) har motionerat om att införa ett pilotprojekt med förkortad arbetstid vid någon av sjukhusets verksamheter, för att därefter kunna studera effekten av en sådan förändring vad gäller rekrytering, frisktal och arbetsmiljö.

Frågan om arbetstidsförkortning är mycket aktuell nationellt med bland annat pågående partsgemensamt arbete mellan SKL och Vårdförbundet. De flesta landsting/regioner har någon form av arbetstidsmodell med förkortad arbetstid. Hos Region Jämtland Härjedalen finns idag arbetstidsförkortning vid ett antal enheter vid Östersunds sjukhus. Detta regleras framför allt i den arbetstidsmodell som genom kollektivavtal överenskommits med lokala fackliga parter för Vårdförbundet och Kommunal. I arbetstidsmodellen finns förkortning av arbetstid med som mest 10 %.

Vid akutmottagningen pågår sedan 2016-04-25 ett pilotprojekt med en alternativ arbetstidsmodell. Denna innebär att förkortning av heltidsmått görs utifrån antal helgpass samt nattpass. Vid arbete varannan helg blir veckoarbetstiden 36 timmar och 20 minuter och vid nattarbete ges ytterligare arbetstidsförkortning (0,25 timmar mindre per arbetad timme under natt). Den ger en arbetstidsförkortning som är individuell per schemaperiod (exempel: tjänstgöring varannan helg samt snitt en natt per vecka ger heltidsmått 34 timmar och 20 minuter/vecka under schemaperioden).

Pilotprojektet ska utvärderas första gången i slutet av oktober 2016. Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för återhämtning. Akutmottagningen valdes ut som pilotavdelning med anledning av den omfattande mängden natt- och helgarbete.

Då Region Jämtland Härjedalen redan har pågående pilotprojekt med förkortad arbetstid föreslår utskottet för personal att motionen ska anses besvarad.

Eva Hellstrand (C) m.fl. föreslår i en motion att Region Jämtland Härjedalen snarast inför ett inköpsförbud av hygien- och rengöringsartiklar som innehåller mikroplaster.

Mikroplastpartiklar kan tas upp av marina organismer och små partiklar kan tas upp i organismernas cirkulationssystem. Laboratorieförsök har visat en rad negativa effekter på vattenlevande djur. Exponering för mikroplaster kan leda till minskat födointag på grund av att de tar upp plats i tarmen. Det har även visat sig kunna orsaka inflammation, ha negativ påverkan på energilagring, nervsystem och reproduktion och till och med leda till död hos marina organismer.

Kemikalieinspektionen har fått regeringens uppdrag att föreslå nationella åtgärder för att begränsa förekomsten av mikroplaster i kosmetiska produkter. Naturvårdsverket har samtidigt fått ett bredare uppdrag att utreda åtgärder för att minska utsläppen av mikroplast från övriga källor (uppdraget ska slutredovisas juni 2017).

Mikroplaster från kosmetiska produkter utgör en liten andel av den totala mängden mikroplaster i den marina miljön, några osäkra uppskattningar ligger på 0,1 procentsnivån. I denna typ av produkter är användning av mikroplaster dock inte nödvändig och bör av den anledningen undvikas helt. För rengörande och exfolierande produkter som sköljs av har branschorganisationen Kemisk-tekniska Leverantörförbundet gjort en egen utfästelse om att få bort mikroplasterna senast år 2017. Den frivilliga utfasningen av mikrokorn har påbörjats men är inte heltäckande. Kemikalieinspektionen har föreslagit regeringen (KEMI Rapport 2/16) att införa ett förbud mot denna typ av kosmetiska produkter från 2018.
 

Upphandlingsenheten har gjort en kartläggning av hygieniska produkter inom befintliga avtal för organisationen idag och kan konstatera att mikroplaster inte förekommer i det upphandlade sortimentet. Det finns dock ingen regel om att sådana produkter inte får köpas in.

Redovisning från konferenser, utskott mm

- Utskottens arbete

- Rapport från studieresa till Alaska/Kanada