Möte 2024-10-01

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor
• Välfärdsbrott
• Remiss: SOU 2024:50 Nätt och jämnt - Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (Fi2024/01521) - redovisning av förslagen, beslut om yttrande tas i nov
• Nationell digital infrastruktur och EHDS

Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan ska en uppföljning göras av de uppdrag som regionstyrelsen gett till regiondirektören. Sedan hösten 2022 används planeringsverktyget Stratsys för uppföljning av regionfullmäktiges, regionstyrelsens och nämndernas fattade beslut. Verktyget utgör ett stöd till ledningsgrupper i planerings- och uppföljningsarbetet samt bidrar till att förenkla den återrapportering som årligen sker till styrelse och nämnder över fattade beslut.

Uppföljningen redovisas i bilaga och avser beslut från och med 2021 och framåt som ännu inte är återrapporterade/avslutade.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga verksamhetsplan. Enligt 2024 års uppföljningsplan ska styrelsen 1 oktober följa upp följande områden:

• Folkhälsa inkl LUP psykisk ohälsa (muntlig)
   

Uppföljningen redovisas muntligt och presentationen läggs ut som bilaga under sammanträdet.

För en region finns lagkrav på intern kontroll där det framgår att styrelsen och ev. nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt att föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde 23 januari 2024 §5 antagit en plan för intern kontroll. Planen skall följas upp under 2024.

I 2024 års internkontrollplan har risker identifierats när det gäller möjligheterna att kunna genomföra de uppdrag som Regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan. För de 10 risker som bedömdes ha störst konsekvens och sannolikhet identifierades förebyggande åtgärder som skulle säkerställa att uppdragen i Regionstyrelsens verksamhetsplan 2024 skulle kunna genomföras. Status på dessa förebyggande åtgärder har nu följts upp per den 30 augusti.

- Den övervägande delen av åtgärder för att förebygga risker är pågående eller delvis genomförda och bedöms kunna slutföras enligt plan under 2024. Exempel på dessa är införande av ny digitaliserings- och utvecklingsavdelning samt åtgärder för att förbättra regionens försörjningsberedskap samt robusthet.

- Klarrapporterade åtgärder är uppföljning av nyckeltal i regionledningen, anställning av HR-strateg inom ledarutvecklingsområdet samt förberedande åtgärder inför kommande lokalanpassningar för läkarutbildningen.

- Samtliga planerade åtgärder bedöms i dagsläget bli klara under 2024.

Bifogad rapport beskriver status för kontrollmomenten i planen 2024-08-31.

Övriga uppdrag där risknivån bedömdes som lägre följs upp på vanligt sätt i Regionstyrelsens delårsbokslut per augusti 2024.

Regionfullmäktige beslutade den 19 juni 2024, § 95, om Regionplan och budget 2025–2027. Den innehåller övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning för Region Jämtland Härjedalens åtta målområden. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna, planperiodens finansiella mål samt budget och ekonomiska ramar till regionstyrelsen och nämnder. . Utifrån fastställd regionplan och budget har ett förslag till plan och budget för regionstyrelsen 2024 upprättats.

Regionstyrelsens plan visar vad regionstyrelsen ska arbeta med under året för att bidra till att de övergripande målen uppnås och tilldelad ekonomisk ram hålls. Regionstyrelsens plan ger sedan underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla sig inom fastställd budget.

Utgångspunkten för arbetet med regionstyrelsens plan för 2025 har varit 2024 års plan. Skrivningarna i regionplanen om behovet att prioritera, arbeta med effektiviseringar och minska ambitionsnivån har varit vägledande. De flesta av styrelsens uppdrag och nyckeltal återfinns under målområde stödverksamhet och målområde ledningsprocesser. Det speglar regionstyrelsens övergripande ansvar för ledning, styrning och utveckling av Region Jämtland Härjedalens verksamheter.

Den totala nettobudgetramen för regionstyrelsen 2025 uppgår till 2 181 760 tkr och fördelas till Regiondirektör, Regionstaben, Utvecklings- och digitaliseringsavdelningen förändringar kan behöva göras

Liksom många andra regioner har Region Jämtland Härjedalen i Regionplan och budget 2025–2027 lagt en minusbudget för 2025. Den budgetram som fördelats till regionstyrelsen är inte uppräknad med en generell prisökningstakt vilket innebär att budgetramen inte kommer att räcka till med nuvarande uppdrag och arbetssätt. Skarpa åtgärder måste vidtas för att minska kostnadsnivåer för att hålla sina kostnader inom tilldelad budgetram och samtidigt bidra till regionens sammantagna utveckling och ekonomiska resultat. En åtgärdsplan har ska upprättats i enlighet med beslutad Regionplan och budget 2025–2027.

Arbetet med att nå en ekonomi i balans är ett konstant och gemensamt arbete för samtliga av regionens verksamheter. Upprättad åtgärdsplan för regionstyrelsen 2025 består av långsiktiga och strukturella förändringar, utöver kortsiktiga insatser. För att möta regionens utmaningar beaktar åtgärderna behovet av utveckling, omställning och prioriteringar. De flesta förslagen inryms inom regiondirektörens mandat medan vissa av förslagen behöver utredas vidare och tas upp som politiska beslut.

Två av de åtgärder som kräver politiska beslut; Budget för FoU-medel (RS/535/2024) och Avveckling av program för feriepraktik (RS/493/2023) behandlas på regionstyrelsens sammanträde den 1 oktober 2024. Ett av förslagen som också finns angivet i åtgärdsplanen är externa omkostnader kopplat till enkäter som Region Jämtland Härjedalen deltar i. En av dessa enkäter är Nationell Patientenkät, NPE, som är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser inom hälso- och sjukvården. Inom ramen för Nationell patientenkät används en rad olika enkäter beroende på vilka verksamheter som undersöks och vilka metoder som väljs för den aktuella undersökningen. Innan eventuellt beslut tas om att avsluta regionens deltagande i Nationell Patientenkät behöver ärendet utredas då det både får konsekvenser kopplat till regionens möjlighet att jämföra sig med andra regioner, vissa enkäter inom cancervården som ligger inom ramen för Nationell Patientenkät samt möjligheten för regionen att göra egna analyser kopplat till patienternas syn på hälso- och sjukvården i regionen.

Uppföljningen av regionstyrelsens plan är en del av den koncerngemensamma uppföljningen och ska återrapporteras till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Regionstyrelsen ska utifrån plan också utarbeta en internkontrollplan med mål och aktiviteter som är anpassade till riskanalyser och prioriteringar för verksamheten.

Regionstyrelsens plan och budget 2025 kan komma att behöva justeras. Det utifrån att det fortfarande återstår detaljer i den nya förvaltningsorganisationen från 1 januari 2025. Samt att verksamhetens detaljbudgetar görs klara först under oktober varför en viss omfördelning mellan kostnadsslagen kan förekomma. I avsnittet om åtgärder för att nå en ekonomi i balans finns också beskrivet att det kan behöva göras justeringar i åtgärdsplanen.

För att främja kompetensutveckling genom forskning utlyser Region Jämtland Härjedalen varje år sökbara FoU-medel. Medlen är sökbara för samtliga medarbetare med huvudställning i Region Jämtland Härjedalen eller hos vårdgivare ansluten till någon av regionens tre vårdval. Budgeten för FoU-medlen har de senaste åren varit 7 miljoner kronor. Utfallet har varierat av olika skäl men under 2022 och 2023 har cirka 6 av de 7 miljonerna fördelats. Inför 2025 föreslås en återgång till tidigare nivå som innebär en sänkning från 7 till 5 miljoner kronor. Förslaget är en del av regionstyrelsens åtgärdsplan för att nå en ekonomi i balans.

Som för de flesta andra regioner är det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen mycket ansträngt. För att komma till rätta med det ekonomiska underskottet anges i fastställd Regionplan och budget 2025–2027 att verksamheten behöva minska sina kostnadsnivåer samt möta nya kostnadsökningar, exempelvis årlig lönerevision och prisökningar, med nya årliga besparingsåtgärder. Enligt regionplanen ska styrelsen och samtliga nämnder upprätta åtgärdsplaner i respektive nämnds verksamhetsplan. Vidare anges att styrelsen och nämnderna utifrån sitt sammantagna uppdrag ska avväga prioriteringar inom den budgetram som är tilldelad genom att minska utbud eller ambitionsnivå.

Enligt Regionplan och budget 2025–2027 gäller för regionstyrelsens verksamheter 2025-2027 ingen uppräkning av budgetram. Detta innebär att kraftiga besparingar behöver genomföras för vart och ett av dessa år. För Regionstaben innebär det minst 20 miljoner kronor per år. Ett omfattande arbete har genomförts och ett stort antal besparingsåtgärder har tagits fram med kravet att klara av de kommande åren med en ekonomi i balans. Arbetet inriktas på såväl kortsiktiga åtgärder som mer långsiktiga strategiska åtgärder.

Åtgärder behöver vidtas inom alla verksamheter. En återgång till en lägre budgetnivå för FoU-medlen innebär en ekonomisk effekt redan 2025 samtidigt som den inte innebär några personalneddragningar. Men att kunna erbjuda medarbetare forskningsmöjligheter är ett viktigt incitament för Region Jämtland Härjedalen som attraktiv arbetsgivare och det är också viktigt för verksamhetens utveckling. Det finns därför ingen vilja att gå under tidigare nivåer. Det är också viktigt att utvärdera förändringen och analysera hur medlen ska nyttjas på bästa sätt. Skulle regionens förutsättningar förbättras inom tidsperioden eller efter 2027 kan ny bedömning göras med beaktande av hur medlen har nyttjats.

Förslaget har tagits upp och diskuterats på möte med regionstyrelsens FoU-råd den 12 september 2024.

Frågan om programmet för feriepraktik (sommarjobb) för ungdomar vara eller inte väcktes under 2023 som en delåtgärd i besparingsförslag för att uppnå ekonomi i balans (RS/278/2023). Vid regionstyrelsens sammanträde i november 2023 presenterades en fördjupad utredning. Regionstyrelsen beslutade att Programmet för feriepraktik från och med 2024 skulle finnas kvar men erbjuda platser uteslutande inom vårdnära service, förråd och vaktmästeri enligt utredningens förslag. Regionstyrelsen föreslås nu besluta om att avveckla programmet. Dels föreslås detta som en besparingsåtgärd sett till krav på åtgärder utifrån ekonomiskt läge och uppdrag om sänkt ambitionsnivå, dels då programmet bedöms vara ineffektivt sett till långsiktig kompetensförsörjning.

Region Jämtland Härjedalen erbjuder årligen feriepraktik för ungdomar 15–18 år. Budgeten för feriepraktik hanteras via HR och uppgår till 500 000 kronor. Administrationen 2024 har delats mellan regionen och Östersunds kommun från att dessförinnan enbart legat på regionen.

Över tid har en förskjutning av feriepraktiken skett som innebär att i dagsläget i princip enbart erbjuds praktikplatser inom serviceyrken och inte inom hälso- och sjukvårdens förvaltningsområde, utifrån vad som är möjligt sett till regelverk och möjligheter att handleda. Vid en avstämning av hur många ungdomar som hade feriepraktik hos oss för tiotalet år sedan och som faktiskt jobbar inom hälso- och sjukvården hos oss idag, återfinns enbart ett fåtal. En något högre andel av dem som idag arbetar inom våra serviceyrken har haft feriepraktik hos oss men eftersom utbildningskraven inom serviceyrkena är lägre går det inte att dra några slutsatser om att just praktiken haft effekt på senare yrkesval.

I svar från såväl ungdomar som från chefer i verksamheten återfinns både de som uppskattat insatsen men också de som tyckt sig ha för lite att göra eller där handledningen varit betungande, vilket kan riskera att slå tillbaka med motsatt effekt, alltså att intresset för oss som framtida arbetsgivare minskar. Urvalet är dock för litet för att dra några slutsatser.

Den 22 juni 2022 beslutade regionfullmäktige, § 75, om ny politisk organisation för mandatperioden 2023–2026. Beslutet innefattade också att regionfullmäktige antog nya reglementen för den politiska organisationen, däribland reglemente för Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd och Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd.

I enlighet med regionstyrelsens reglemente ska styrelsen uppmärksamt följa de frågor som kan ha inverkan på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I regionstyrelsens verksamhetsplan visas vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Pensionärsrådet och tillgänglighetsrådet har årligen följts upp med utgångspunkt i respektive reglemente. Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd och tillgänglighetsråd följdes senast upp på regionstyrelsens sammanträde den 7 december 2023, § 238 och § 239 (RS/136/2023 och RS/137/2023).

2023 års uppföljning av råden visar att de endast delvis uppfyllt vad som framgår av respektive reglemente. Främst beror det på att råden under 2023 enbart var delaktiga i ett remissvar och inte initierat något ärende till regionstyrelsen. Under det första halvåret av 2024 har råden inte varit delaktiga i något remissvar och fortsatt inte i initierat något ärende till regionstyrelsen. Både pensionärsrådets och tillgänglighetsrådets möten har under 2024 till stor del ägnats åt information från organisationens verksamheter.

Under 2023 och 2024 har det genomförts en utredning av invånarmedverkan i Region Jämtland Härjedalen. Av utredningens slutsatser framkommer bland annat att råden delvis uppfyller vad som framgår av reglementena, därtill att råden inte är helt ändamålsenliga utifrån dess syften. Utredningen föreslår bland annat att reglementena för råden ska ses över och revideras.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås en översyn initieras av Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd och Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd. Översynen av råden ska utgöra en del av den kommande översynen av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030. Utredningen om invånarmedverkan ska ligga till grund för översynen av råden. Även Region Jämtland Härjedalens Demokratistrategi (RS/41/2021) som beskriver medborgarinflytande och demokrati ska tas i beaktande.

Region Jämtland Härjedalen befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Arbete med åtgärder pågår, varav effektiviseringar och nya arbetssätt är exempel (RS/494/2023). Det finns också uppdrag att se över möjliga kostnadsbesparingar för administrativ verksamhet.

Utifrån de utmaningar som Region Jämtland Härjedalen har behöver befintliga administrativa resurser för den politiska organisationen prioritera översynen och beslutsärenden i styrelse och nämnder.

Utifrån ovan föreslås att Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd och Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd pausas under 2025 och 2026. Organisationerna som finns representerade i respektive råd ska involveras i översynen och bjudas in till att inkomma med förslag och synpunkter på hur rådens arbete framgent ska fungera. Om önskvärt ska det också ges möjlighet till dialog om aktuella frågor, men då utanför ordinarie mötesformer och struktur. Det är fortsatt viktigt att pensionärs- och tillgänglighetsperspektivet tas tillvara.

Vid regionstyrelsens sammanträde 6 december 2022, § 240, redovisades en uppföljning av Politiskt råd för folkhälsas arbete och i samband med det beslutades att rådets uppdrag skulle ses över i början av mandatperioden 2023–2026.

Under 2023 påbörjades en översyn av uppdragsbeskrivningen för Politiskt råd för folkhälsa. Rådet har under 2023 fått löpande rapporteringar om arbetet och möjlighet att komma med inspel till vad som behöver beaktas i framtagandet av en reviderad uppdragsbeskrivning. I samband med att ärendet har behandlats på rådets möten har det också förts diskussion, mellan både ledamöter och tjänstepersoner, om vilken funktion rådet har och vilket syfte det ska fylla.

För att revidera uppdragsbeskrivningen för Politiskt råd för folkhälsa krävs en tydlig inriktning vad gäller rådets funktion och syfte i den politiska organisationen. Rådets struktur bör vara i enlighet med andra råd som är tillsatta av regionstyrelsen. Därutöver behöver hänsyn tas till hur uppdraget om folkhälsa är fördelat mellan regionstyrelsen och nämnderna.

En mer omfattande revidering av rådets uppdragsbeskrivning kräver en bakomliggande utredning som lämpar sig att göra i samband med översynen av den politiska organisationen som görs inför varje ny mandatperiod. Mot bakgrund av det ovan beskrivna föreslås Politisk råd för folkhälsa fortsättningsvis arbeta utifrån den nuvarande uppdragsbeskrivningen för rådet. Översyn av det Politiska rådet för folkhälsa och uppdragsbeskrivningen tas med i översynen av den politiska organisationen som ska göras inför mandatperioden 2026–2030.

En sammanträdesplanering för rådets arbete har tagits fram för 2024 och lägger grunden för det kommande arbetet. För 2025 kommer en sammanträdesplanering att upprättas i slutet av året.

Regionstyrelsen beslutade på sitt sammanträde den 6 oktober 2023, § 156 att ge FoU-rådet i uppdrag att senast till regionstyrelsens sammanträde i mars 2024 ta fram ett förslag till reviderat reglemente för FoU-rådet. Bland annat utifrån den nya Forsknings-, utbildnings-, och utvecklingspolicyn som fastställdes i juni 2023. Arbetet har av olika anledningar inte slutförts. Det finns nu skäl att överväga om arbetet ska skutas på och genomföras i samband med Översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030.

Region Jämtland Härjedalen befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Arbete med åtgärder pågår, varav effektiviseringar och nya arbetssätt är några exempel. Det finns också uppdrag att se över möjliga kostnadsbesparingar för administrativ verksamhet. Vidare finns beslutat i Regionplan och budget 2025–2030 om krav på skarpa åtgärder i regionstyrelsen och nämnderna för att minska sina kostnader och samtidigt bidra till regionens utveckling och ekonomiska resultat. Regionstyrelse och nämnd ska utifrån sitt sammantagna uppdrag avväga prioriteringar inom den budgetram som är tilldelad genom att minska utbud eller ambitionsnivå.

Efter styrelsens beslut i oktober 2023 inledde FoU-rådet ett arbete med att se över reglementet. Vid de senaste sammanträdena har rådets ledamöter också diskuterat hur rådets sammanträden kan organiseras för att ännu tydligare fokusera på frågor som har koppling till styrelsens utmaningar och pågående ärenden, viktiga informationer samt ärenden som behöver upp för beslut. Rådet har också diskuterat hur administrationen kring rådet kan minska och tjänstepersonernas roll begränsas. Det bland annat genom att begränsa antalet mötespunkter samt förenkla förfarande för kallelser och protokoll.

Under hösten 2024 påbörjas arbetet med Översyn av politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030. Ett direktiv för arbetet håller på att tas fram. Inför regionstyrelsens sammanträde den 1 oktober 2024 finns förslag om att en översyn av Pensionärsråd, Tillgänglighetsråd samt Politiskt råd för Folkhälsa ska ingå i översynen.

Utifrån ovan är det rimligt att översynen av FoU-rådets reglemente skjuts fram och genomförs i samband med i Översynen av den politiska organisationen.

Sedan 2017 ingår Region Jämtland Härjedalen – tillsammans med regionerna i Norrbotten, Västerbotten och Dalarna – i Kunskapsnätverk för samisk hälsa. Kunskapsnätverket finansierades de första åren av externa medel. Från och med 2020 finansieras verksamheten dels av regionerna dels via projektmedel från Socialdepartementet. Vidare bidrar regionerna med personella resurser i form av en länskoordinator på ungefär 50% i respektive region samt bemanning av styrgrupp samt en referensgrupp med förtroendevalda från de fyra regionerna.

Kunskapsnätverket arbetar främst för att öka vårdens kulturförståelse, tillvarata befintlig samisk kompetens i vården, samt förbättra tillgången på språk- och kulturanpassade hälso- och sjukvårdstjänster. Prioriterade områden är psykiatri, primärvård, geriatrik och samtliga barnverksamheter.

Inom kunskapsnätverket har en strategi för samisk hälsa tagits fram som samtliga deltagande regioner har ställts sig bakom. Strategin gäller för perioden 2020-2030. Kopplat till strategin arbetar respektive region med en egen handlingsplan.

Det har inom kunskapsnätverket inte funnits någon långsiktig överenskommelse trots att verksamheten setts som en ordinarie verksamhet. Respektive region har årligen beslutat om deltagande och finansiering.

Mot bakgrund av detta har ett förslag till överenskommelse tagits fram som tydliggör organisation, regionernas finansiering och vilka omkostnader de ska täcka, organisatorisk hemvist av nätverket, hantering av in- och utträde samt nätverkets uppdrag.

I arbetet med överenskommelsen har den ekonomiska fördelningen mellan regionerna diskuterats. Det har funnits flera förslag som skulle innebära förändring i nuvarande fördelning. Den politiska referensgruppen beslutade att den fördelning som gällt sedan tidigare skulle fortsätta gälla framöver. Vidare beslutades att uppräkningen skulle vara en fast uppräkning med 3,8% och inte följa uppräkning enligt LPIK/KPI eller liknande. Det innebär att kostnaden för Region Jämtland Härjedalen ökar med drygt 80 000 kronor, från 250 000 kronor till 337 000 kronor.

Det finns idag ingen ytterligare budget avsatt för kunskapsnätverket varför den tillkommande kostnaden behöver finansieras genom omdisponering inom Regionstyrelsens ansvar. Förvaltningen föreslår att det sker en omdisponering från kostnadsställe 7051 Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen till kostnadsställe 7049 Folkhälsoenheten med 80 000 kronor.

Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning. Regionen ersätter leverantörerna enligt en fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:

• ersättning för listade personer

• rörlig ersättning

• tilläggsersättning

Regionfullmäktige fastslog den 23 juni 2021 §84 dokumentet ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen” vilket syftar till att tydliggöra hur regionen hanterar konkurrensneutralitet i sina vårdvalssystem samt ge utförare, oavsett driftform, en trygghet i att konkurrensneutralitet eftersträvas och råder.

Det finns däremot inte någon lagstadgad skyldighet att upprätta ett sådant dokument och Region Jämtland Härjedalen är ensam om att ha ett sådant dokument. Det enda kravet som finns kopplat till likvärdighet är att alla externa utförare behöver hanteras likvärdigt i relation till varandra.

Beslutet om Likvärdiga villkor beskriver att ifall den ekonomiska uppföljningen visar att regionens totala avvikelse är negativ så innebär det att det uppföljda ersättningssystemet inte är konkurrensneutralt. Om det är en negativ avvikelse så ska regionstyrelsen ta ställning till om övriga vårdgivare ska kompenseras i motsvarande grad året efter.

I samband med att kompensationen till de privata vårdgivarna hanterades för verksamhetsåret 2022 beslutade regionstyrelsen att regiondirektören skulle få i uppdrag att presentera olika förslag på uträkning av sistahandsansvaret och vilka ekonomiska effekter det får. Vidare beslutade regionstyrelsen att regiondirektören fick i uppdrag att redovisa hur frågor kopplat till förflyttning mot nära vård, ökad robusthet inom primärvården och andra satsningar kopplat till medborgarna kan hanteras inom ramen för Likvärdiga villkor. Uppdraget ska återredovisas senast vid regionstyrelsens sammanträde 29 april 2024.

Uträkning av sistahandsansvaret
I samband med att Regionfullmäktige beslutade om dokumentet Likvärdiga villkor fick regionstyrelsen i uppdrag att ta fram underlag för kostnader avseende huvudmannauppdrag, särskilda åtaganden och sistahandsansvar. Dessa kostnader skulle avräknas från ett eventuellt underskott i egenregin innan en underskottskompensation beräknas. Då det gäller sistahandsansvaret som regionen har som huvudman, beslutade regionstyrelsen att sistahandsansvaret endast ska gälla för hälsocentraler som både har mer än 30 km till nästa närmaste hälsocentral samt färre än 4 000 folkbokförda invånare i upptagningsområdet vilket redovisas i Rapport från politisk styrgrupp för vårdval/hälsoval (RS/733/2021) .

Utifrån nuvarande riktlinjer ska en underskottskompensation för 2023 uppgå till knappt 13,9 miljoner kronor att fördela till de privata utförarna.

Det som kan konstateras är att flera hälsocentraler inte räknas som ett sistahandsansvar för huvudmannen trots att det inte finns någon konkurrens i området. Vidare finns det fall där två regiondrivna hälsocentraler ligger relativt nära varandra vilket innebär att de inte räknas som sistahandsansvar.

I samband med att ärendet har beretts har flera olika beräkningar av sistahandsansvaret redovisats. Första alternativet är att sistahandsansvaret ska gälla för alla hälsocentraler i kommuner där privata alternativ saknas, Härjedalen undantaget vilket skulle göra att underskotteskompensationen skulle uppgå till 12,7 miljoner kronor.

Andra alternativet är att sistahandsansvar ska gälla utifrån att avståndsvillkoret sätts till 20 km och befolkningen färre än 5,000. Då skulle underskottskompensationen uppgå till 11,5 miljoner kronor.

Ett tredje alternativt är att sistahandsansvar ska gälla för hälsocentraler i kommuner där privata alternativ saknas samt att avståndsvillkoret är 20 km och befolkningen färre än 5,000 även i kommuner när privata alternativ finns. Då skulle underskottskompensationen uppgå till 7,8 miljoner kronor.

Hur olika frågor kan hanteras inom ramen för styrdokumentet Likvärdiga villkor
Det finns två delar som långsiktigt kommer att påverka primärvården och som är svåra att hantera inom ramen för Likvärdiga villkor.

Omställningen till nära vård förutsätter förändringar i arbetssätt och utveckling av nya samverkansformer mellan vårdgivare, såväl regionala som kommunala. Styrdokument såsom Likvärdiga villkor, administrativa gränser och ansvarsfördelningar riskerar att ha en bromsande effekt och motverka utveckling. Ett sätt att möta utmaningar är att betrakta helheten i ett län som ett system. Mot bakgrund av det behöver vårdgivare leda tillsammans i system snarare än enbart i enskilda organisationer.

Respektive organisation, till exempel region och kommuner, har sina ansvar. Men utifrån ett invånarperspektiv utgör systemet en helhet med ansvar för alla invånare. Detta är också viktigt ur ett resursperspektiv, då man i gemensamma system kan minska suboptimering.

Utifrån lagstiftning, finansiering och organisering har regioner och kommuner sina olika uppdrag. Men för att åstadkomma det som eftersträvas i omställningen till Nära vård, inklusive effektivt resursutnyttjande, finns det många fördelar med att också styra och leda helheten. I systemet finns då alla de aktörer som är inblandade i att skapa nära vård i ett län.

Likvärdiga villkor riskerar att bromsa denna utveckling både i den egna verksamheten och hos de privata utförarna.

Regionen har sedan 2019 arbetat med konceptet Robusta hälsocentraler. Sedan projektet avslutades 2019 har Sverige genomgått en pandemi, säkerhetsläget i närområde har försämrats och Sverige blivit medlem i NATO. Därefter har ett antal hälsocentraler pekats ut som ska ha robusthet på nivå 2 varav någon/några kan förväntas utses att ha en robusthet nivå 1. Övriga hälsocentraler har lägsta nivå enligt klassifikationen.

Regionen gör bedömning att det inte är möjligt för privata aktörer att delta i planeringen av robusta hälsocentraler nivå 1 och 2. Denna bedömning görs bland annat med stöd av Försvarsberedningen notering i Kraftsamling ”att om privata utförare inte klarar av att fullfölja sitt uppdrag vid höjd beredskap och krig så faller ansvaret för att hantera detta på kommuner och regioner”. Däremot är privata utförare en naturlig del i robusta hälsocentraler nivå 3 där alla hälsocentraler, oavsett driftsform, måste vara mer robust för att klara de utmaningar som dagens samhälle ställer på sjukvården gällande nära vård där bland annat mer avancerad sjukvård flyttas ut i hemmen.

Båda dessa rörelser kopplat till nära vård och ökad robusthet innebär att i ena änden så behöver alla utförare ta ett gemensamt ansvar i ett gemensamt system för att arbeta med förflyttning mot nära vård. I andra änden behöver skillnaden och ansvar mellan den regiondrivna primärvården och de privata utförarna tydliggöras där de olika vårdgivarna har olika ansvar.

I de förändringar som sker får inte de ekonomiska aspekterna varken för den regiondrivna primärvården eller för de privata vårdgivarna vara ett hinder vilket det tenderar att bli kopplat till dokumentet Likvärdiga villkor. Att i detalj kunna följa den egna verksamheten och ur ett ekonomiskt perspektiv skapa en likvärdighet mellan de privata utförarna och den egna verksamheten där villkor och ansvar skiljer sig åt i flera delar och löpande förändras är inte möjligt, vilket innebär att det inte kommer att skapas en likvärdighet kopplat till detta dokument. Ersättningsystemet behöver stödja denna utveckling.

För verksamhetsåret 2023 föreslås att kompensation utbetalas till de privata vårdgivarna med 13 878 702 kronor fördelat enligt nedanstående. Reservation för denna kostnad är gjord i årsredovisningen för 2023.

Fjällhälsan   2 093 107 kr

Hälsorum Offerdal 1 418 830 kr

Hälsocentralen Ripan 4 832 949 kr

Hälsocentralen Renen 1 201 669kr

Nya Närvården 2 606 886 kr

Hälsocentralen Fjällvivan 1 725 261 kr

SUMMA  13 878 702 kr

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att yttra sig över Promemorian ”Tillfälligt statsbidrag för åtgärder för en effektiv hälso- och sjukvård”. I promemoria lämnas förslag till en ny förordning om tillfälligt statsbidrag till regioner och kommuner som inte ingår i en region, i syfte att stärka effektiviteten i hälso- och sjukvården genom omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder i verksamheten och dess administration.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 17 oktober.

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv] (regionjh.se)

En delårsrapport per augusti för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Rapporten visar att Region Jämtland Härjedalens ackumulerade verksamhetsresultat till och med augusti 2024 var negativt och uppgick till minus 184 miljoner kronor, vilket var 192 miljoner kronor sämre än budget.

Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 183 miljoner kronor vilket var 42 miljoner kronor sämre än budget på sista raden. De finansiella posterna inkluderar 143 miljoner kronor orealiserade värdepappersvinster, som betraktas som osäkert då marknadsvärdet förändras löpande under året. Det är främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och IT- och licensavgifter som avviker från budget.

Helårsprognosen efter augusti förbättras med 100 miljoner kronor, vilket innebär en förbättring från minus 300 miljoner kronor till minus 200 miljoner kronor sämre än budget, och helårsprognosen efter finansiella poster uppgår därefter till minus 500 miljoner kronor. En positiv trend ses efter augusti i att bruttokostnaden minskar och intäkterna ökar, dessutom blev sommaren inte lika dyr som befarat. Besparingsåtgärderna har börjat ge effekt och visar på 60 miljoner kronor i förbättringar till och med augusti.  Justeringen beror även på att Kollektivtrafiknämnden har förbättrat sin prognos med 15 miljoner och Regionstyrelsen med 20 miljoner kronor. Utöver det ligger de orealiserade vinsterna kvar på en hög nivå även om en stor osäkerhet finns i denna post.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med augusti 2024 har fallit tillbaka till 7,5 procent, 276 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 43 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år vilket främst beror på riktade statsbidrag och bidrag som var lägre med 84 miljoner kronor. Avseende försäljning och avgifter har dessa ökat med 37 miljoner kronor, 7,0 procent.

Bruttokostnaderna var 343 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 5,2 procent och visar en fortsatt nedåtgående trend i kostnadsökningstakten under året. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 151 miljoner kronor, motsvarande 8,6 procent. I ökningen inryms både ökat antal anställda som särskilda satsningar från tidigare år för sjuksköterskor, läkare och undersköterskor för att nå marknadsmässiga löner i arbetet med att rekrytera egen personal. Pensionskostnaderna var 103 miljoner kronor högre än föregående år, motsvarande 27,7 procent. Denna höga ökning är främst hänförlig till inflationspåverkan i pensionsavsättningar men även det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har minskat med 11 miljoner kronor, Läkemedel är 11 miljoner kronor högre efter att eftersläpande läkemedelsrabatter har räknats in, sjukvårdsmaterial har ökat med 13 miljoner kronor.

En positiv trend ses äntligen avseende kostnader för inhyrd bemanning som har minskat med 46 miljoner kronor och uppgick till 187 miljoner kronor totalt. Från och med juni 2024 är årets totalkostnad för inhyrd bemanning lägre än 2023. Färre timmar har blivit accepterade under sommaren vid avrop inom det nationella hyrbemanningsavtalet men även aktivt arbete med bemanningsplanering och reducerade vårdplatser som varit öppna inom vissa avdelningar.

Regionens skatteintäkter har ökat med 75 miljoner kronor samt generella statsbidrag och läkemedelsbidrag har ökat 145 miljoner kronor, sammantaget 5,8 procent Förvaltning av värdepapper har gett 63 miljoner kronor högre (främst orealiserat) överskott för i år och räntekostnader för pensionsskulden är 34 miljoner kronor högre.

Sammanfattningsvis har intäkter från skatter och bidrag inte ökat i samma takt som kostnadsutvecklingen.

Likviditet
Likviditeten har under året förbättrats med 154,3 miljoner kronor till och med augusti. En nyupplåning gjordes i januari på 100 miljoner kronor vilket förstärkte likviditeten. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 190 miljoner kronor. Under februari och mars förstärktes likviditeten även genom riktade statsbidrag med cirka 130 miljoner kronor. Under juni månad förstärktes likviditeten då sektorsbidraget betalades ut vilket uppgick till 83 miljoner kronor.

Det prognostiserade negativa resultatet och investeringsvolymerna kommer påverka likviditeten negativt under resten av 2024 och 2025 och ytterligare belåning kommer bli nödvändig. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

Uppföljning av mål och uppdrag
Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser utgör Region Jämtland Härjedalens målområden. För varje målområde finns ett övergripande mål som ska uppnås genom de uppdrag för kommande år som regionfullmäktige ger till styrelsen och nämnderna.

Totalt har Regionfullmäktige fördelat 34 uppdrag och 7 kortsiktiga nyckeltal att arbeta med och redovisa i delår efter augusti. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag bedöms som delvis uppfyllda. Det är främst den ekonomiska lägesbilden där budgetföljsamhet och kostnadskontroll inte är uppfyllda som ger en röd statusmarkering inom målområdet för ledningsprocesser. De kortsiktiga nyckeltalen avser de sju finansiella målen varav två har bedömts som uppfyllt, ett som delvis uppfyllt och fyra som ej uppfyllda. Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål för verksamhet och ekonomi efter augusti, men uppföljningen efter augusti visar att många aktiviteter pågår enligt plan och nås innan årets slut.

Revisorerna har i ärende RS/432/2024 uttryckt oro för regionens ekonomiska situation. En redogörelse för en långsiktigare plan att återställa ekonomin återfinns på sidan 32 i rapporten om Balanskrav och Synnerliga skäl.

Regionstyrelsens delårsrapport
En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter augusti en negativ avvikelse mot budget med 105 miljoner kronor, vilket främst beror på högre personalkostnader och IT-kostnader, samt en negativ avvikelse avseende budgeterade riktade bidrag som i stället avsåg generella bidrag och redovisas i finansen. Helårsprognosen bedöms bli -159 miljoner kronor.

Totalt har Regionstyrelsen 38 uppdrag och 23 kortsiktiga nyckeltal att arbeta med och redovisa i delårsrapporten per augusti. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag och nyckeltal bedöms som delvis uppfyllda.

Övriga nämnders rapporter
Delårsrapporterna per augusti 2024 för regionala utvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden visar att regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden hade en positiv ackumulerad budgetavvikelse per augusti medan hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade negativa ekonomiska resultat. Regionala utvecklingsnämndens nettokostnadsavvikelse mot budget uppgick till +9 mkr. För kollektivtrafiknämnden var avvikelsen +7 mkr. Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetavvikelse för nettokostnader uppgick till -227 mkr. Avvikelsen fördelas på en intäktsökning på 36,9 mkr och en kostnadsökning på 263,7 miljoner kronor.

Resultatförbättrande åtgärder
Arbete pågår med resultatförbättrande åtgärder för en ekonomi i balans inom regionstyrelsen och nämnderna. Under årets inledande månader har regiondirektör också vidtagit åtgärder som berör samtliga verksamheter, däribland beslut om anställningsstopp och inköpsstopp. En uppföljning av de beslut som fattats redogörs i rapporten, åtgärderna har hittills gett en besparingseffekt om totalt 60 miljoner kronor. 

På regionfullmäktiges sammanträde 18 juni 2024 behandlades begäran från hälso- och sjukvårdsnämnden om att tillskjuta extra medel 2024. Regionfullmäktige beslutade följande:

a. Hälso- och Sjukvårdsnämndens förslag om att regionfullmäktige ska tillskjuta ytterligare medel till hälso- och sjukvårdsnämnden 2024 för att klara en ekonomi i balans avslås.

b. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fortsätta arbetet med kostnadsminskande åtgärder och redovisa effekterna och resultaten av detta arbete till regionfullmäktige i samband med delårsrapporten per augusti. I arbetet med åtgärder ska nämnden avväga de krav som ställs på utbudet mot vad som måste upprätthållas och vilken ambitionsnivå som är realistisk.

c. Utifrån sitt uppdrag att ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs och att uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning får regionstyrelsen i uppdrag att särskilt följa hälso- och sjukvårdsnämndens arbete.

Hälso- och sjukvårdsnämnden redogör i nämndens delårsrapport för resultatförbättrande åtgärder. Dessa återfinns även i Region Jämtland Härjedalens delårsrapport. Sammantaget har beslutade åtgärder per 31 augusti gett en samlad effekt med 50 miljoner kronor. Då andra poster, främst vårdpersonal, samtidigt har ökat i takt med fler egna anställda har åtgärderna inte gett resultat på sista raden. Utfallet mot budget är fortfarande kraftigt avvikande och nämnden lämnar fortsatt en helårsprognos på -300 mkr.

Trots omfattande arbete med kostnadsminskningar som har gett positiva effekter under året bedömer nämnden att det inte är realistiskt att återställa underskottet under 2024. Nämnden har i tjänsteskrivelse inför nämnden 26 september föreslagit regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att tillåta att hälso- och sjukvårdsnämnden går med underskott under 2024.

Regionstyrelsen har också beslutat om åtgärder som börjat ge effekt men som på grund av ökade kostnader inte är tillräckliga för att återställa regionstyrelsens underskott.

Region Jämtland Härjedalen har liksom de flesta andra regioner i Sverige ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. I en tid av ekonomiska svårigheter behöver regionstyrelsen och nämnderna avväga de krav som ställs på utbudet mot vad som måste upprätthållas och vilken ambitionsnivå som är realistisk. Fortsatt arbete med såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder krävs för att minska kostnadsutvecklingen. Samtidigt kräver de utmaningar organisationen står inför att påbörjat omställningsarbete fortsätter. Effektivisering och utveckling av nya arbetssätt är nödvändigt. Region Jämtland Härjedalen har fortsatt stora utmaningar under kommande år. Den långsiktiga planeringen pekar på att omfattande investeringar krävs för att utveckla arbetsmiljö, vårdkvalitet och länet i stort. De negativa konsekvenserna av tillfälligt stora neddragningar i verksamheten som skulle krävas för att nå en ekonomi i balans 2024, bedöms bli större än de kortsiktiga ekonomiska vinsterna.

Enligt regionfullmäktiges beslut om åtgärdsplaner pågår arbete i regionstyrelsen och nämnderna med att färdigställa dessa inför att deras respektive planer för 2025 ska fastställas under oktober. Planerna kommer sedan att återredovisas till regionfullmäktige. Styrelsen kommer också att under 2024 fortsätta följa nämnderna genom särskilda åtgärder och vid behov avisera ytterligare åtgärder.

Bedömningen efter regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapporter per augusti är dock att det inte är realistiskt att återställa upparbetade underskott under innevarande år. Eftersom regionen går med kraftiga underskott totalt sett, så finns inte heller under hösten några medel att tillskjuta eller omfördela mellan styrelsen och nämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen bör tillåtas gå med underskott 2024.

Region Jämtland Härjedalen har i bred samverkan med länets aktörer tagit fram en målbild för hur Jämtlands län ser ut år 2050. I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ”Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” (RUN/515/2018) beskrivs denna målbild. Strategin fastställdes av regionfullmäktige i februari 2021, § 21.

Ambitionen med RUS är att den ska vara sektorsövergripande. För att nå den önskade målbilden för 2050 behövs det ett bredare grepp över fler politikområden där RUS är den gemensamma vägvisaren för en önskad framtid i länet. Enligt förordningen (2017:583) ska den regionala utvecklingsstrategin innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. För att konkretisera Region Jämtland Härjedalens mål och prioriteringar för arbetet inom det regionala utvecklingsansvaret fastställde regionfullmäktige därför i februari 2021, § 22, dokumentet Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050 (RUN/516/2020). Resultatredovisning av det regionala utvecklingsarbetet som Region Jämtland Härjedalen lämnar till regeringen årligen, grundar sig på dessa mål och långsiktiga prioriteringar. I andra kärnverksamheter inom Region Jämtland Härjedalen finns mål och prioriteringar som också bidrar till RUS målbild 2050.

Styrdokumentet för det regionala utvecklingsansvaret har nu setts över med ambitionen att binda samman den nationella strategin, Nationell strategi för hållbar utveckling i hela landet 2021–2030, med regionala politiska prioriteringar. Förslagen på de långsiktiga mål och prioriteringarna nedan är bättre synkroniserade med den nationella strategin som är vägledande för inriktningen av den regionala utvecklingsstrategin. Den nationella strategin är också styrande för användningen av de statliga medlen från anslag 1:1 Regional utveckling.

Långsiktigt mål föreslås även fortsatt vara Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet. Politiken ska främja en hållbar strukturomvandling och utveckling av länets näringsliv samt bidra till att lösa en rad samhällsutmaningar.

De långsiktiga prioriteringarna föreslås vara:

• Likvärdiga möjligheter till platsutveckling i hela länet

• Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela länet

• Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela länet

• Tillgänglighet i hela länet genom digital kommunikation, fysisk infrastruktur och hållbar mobilitet

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 17 september 2024, § 111, och beslutade att föreslå regionfullmäktige:

1. Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2024–2050 fastställs.
2. Dokumentet ersätter det tidigare styrdokumentet Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050 (RUN/516/2020).

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen är en av regionens policyer. Den presenterar och beskriver Region Jämtland Härjedalens ambition och arbete med regionens offentliga konstsamling. Arbetet syftar till att säkra den offentliga konstsamlingens kulturella och ekonomiska värde samt utveckla och stärka den demokratiska rättigheten att alla invånare ska ha tillgång till konst och kultur.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen baseras på Region Jämtland Härjedalens kulturpolitiska vision och innehållet bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen följs. Policyn ligger till grund för styrdokumentet Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst.

En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av ny mandatperiod från 1 januari 2023. En arbetsgrupp från Bildkonsten inom verksamhetsområde Kultur och bildning har under hösten 2023 arbetat fram ett förslag till revidering av Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen (RUN/564/2017) som fastställdes av regionfullmäktige under 2019. Genom revideringen har innehållet förtydligats samt disponerats om något för att bättre överensstämma med regionens struktur för styrdokument. Skrivningen om armlängds avstånd som har tillkommit i punktlistan syftar till att värna och säkerställa konstnärligt innehåll och konstnärlig frihet. Vidare har Region Jämtland Härjedalens tillämpning av enprocentregeln förtydligats och uppdraget kring konsten har kopplats till regionens arbete kring omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 14 maj 2024, § 67, och beslutade att föreslå regionfullmäktige att anta förslag till reviderad Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen.

Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 19 juni 2024, § 89, att återremittera ärendet till regionala utvecklingsnämnden för att utreda vilken demokratisk rättighet som säger att alla ska ha tillgång till konst och kultur samt en motivering varför en konstpolicy ska breddas och gälla kultur och inte enbart konst.

Skälen för återremissen adresseras i PM Konstpolicy, daterad 2024-08-29. Utredningen har inte föranlett någon förändring i förslaget till reviderad policy.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 17 september 2024, § 112, och beslutade att föreslå regionfullmäktige:

Reviderad Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen antas.

Region Jämtland Härjedalens miljöpolicy beskriver grundläggande värderingar, ambition och viljeriktning för miljöarbetet. Med anledning av regionstyrelsens beslut 2024-08-27 § 123 att avsluta regionens EMAS-registrering (RS/477/2024) behöver en mindre justering göras i miljöpolicyn där EMAS-registreringen stryks. Ingen annan ändring i policyn föreslås.

Följande mening ändras:
Regionens miljöledningssystem är sedan 2004 certifierat enligt ISO 14001 och EMAS-registrerat med kravet att regionen efterlever standardens krav samt de åtaganden som miljöpolicyn ställer.

I samband med Regionstyrelsens uppföljning av långsiktig utvecklingsplan miljö och Miljöbokslut 2023 den 29 maj (RS 105/2024), beslutade styrelsen att ge regiondirektören i uppdrag att se över nuvarande dokumentstruktur för det interna miljöarbetet. Region Jämtland Härjedalens långsiktiga styrdokument för det interna miljöarbetet har sedan 2013 varit Långsiktig utvecklingsplan för miljö (RS/123/2019, hädanefter LUP miljö) som löper över en tolvårsperiod. Syftet med LUP miljö har varit att utgöra ett underlag för vilka mål och aktiviteter som bör prioriteras in i aktuella regionplaner.

Utifrån den översyn av dokumentstrukturen som har påbörjats, kan det konstateras att LUP miljö inte fyller optimal funktion som underlag och det har identifierats ett antal punkter som ligger till grund för detta. Preciserade etappmål (dvs där målvärde finns specificerat) saknas inom 4 av 8 fokusområden, Utifrån målbild arbetssätt (som kan sägas beskriver ett önskvärt arbetssätt, viljeinriktning) är det svårt att avgöra vad som ska åstadkommas när preciserat etappmål saknas samt är det oklart hur prioritering ska göras av drygt 40 åtgärder som ska genomföras någon gång under en 12-årsperiod.

Sammantaget är det svårt att få en överblick över vilka mål och målvärden som finns, vad som ska göras och hur det följs upp över tid. Kopplingen till hur regionens interna miljöarbete bidrar till Agenda 2030 skulle också kunna framgå tydligare.

Behovet av ett långsiktigt styrdokument som bilder ihop regionens miljöpolicy och regionplan och budget kvarstår, och ett nytt dokument för det interna miljöarbetet behöver därför tas fram. Det innebär att inför planperiod 2026–2028 behöver arbete ske parallellt med att ta fram ett nytt dokument och samtidigt arbeta med målformuleringar för 2026 utifrån nya förutsättningar.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 15 januari 2015 § 37, beslutade regionfullmäktige att anta Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015). På regionfullmäktiges sammanträde den 12 april 2016 § 56, beslutade fullmäktige om reviderad version av Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015). Den 25 november 2015, § 145, beslutade fullmäktige om Varumärkespolicy (RS/1384/2015). Utifrån att regionstyrelsen ansvarar för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella initierades en översyn av ovan nämnda styrdokument under 2023.

Ett förslag till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Förslaget är en samlad strategi av tidigare Varumärkespolicy (RS/1384/2015) och Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015). I förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen beskrivs bland annat vision och kärnvärden för Region Jämtland Härjedalens varumärke, som tidigare tog sig till uttryck i Varumärkespolicy (1384/2015).

Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015) finns inte upprättad eller beslutad som något styrdokument, istället tar sig innehållet i Modervarumärkesstrategin till uttryck i PowerPoint-bilder. För att skapa enhetliga styrdokument i hela organisationen har innehållet i den tidigare Modervarumärkesstrategin setts över och vävts in i förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen.

Därtill har Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) setts över. Delar av den Grafiska profilen som kräver politiska beslut har lyfts in i förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen. Därför föreslås Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) upphöra att gälla som politiskt styrdokument. Resterande delar av dokumentet föreslås hanteras som tillämpningsanvisning på tjänstepersonsnivå.

Föreslagen Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen ska vara ett stöd i arbetet med att bedriva ett långsiktigt arbete och den ska ytterst bidra till att skapa en trovärdig, tydlig och attraktiv bild av Region Jämtland Härjedalen.

Varumärkesstrategin ska göra det möjligt för olika typer av verksamheter att kommunicera på ett effektivt sätt med utgångspunkt från målgruppernas behov. Strategin ska borga för god kvalitet, samordning, effektivitet och tydlighet i varumärkesarbetet.

Ett starkt varumärke är välkänt, tydligt och positivt laddat. Målsättningen med varumärkesarbetet är att skapa förutsättningar för att Region Jämtland Härjedalen ska bli så synligt och tydligt som möjligt i syfte att skapa attraktivitet.

Beslut om undantag från Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen beslutas av regionstyrelsen.

Ärendet behandlades av regionfullmäktige i 2023-11-28 § 138 och blev då återremitterat för att se över de styrande dokument som relaterar till varumärkesstrategin och för att se över strategin utifrån regionens ansvar som samisk förvaltningsmyndighet. En översyn av styrdokumenten har gjorts och ett förslag till ny logotyp som kompletterats med namnet på sydsamiska har tagits fram.

Ärendet behandlades igen vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-06-18—19 § 90 och blev återigen återremitterat genom en minoritetsåterremiss för att utreda möjligheten att lägga till Fristående varumärke med regionens logotype som garant.

Efter återremissen har möjligheten att lyfta in fler varumärken i varumärkesstrategin setts över och bedömningen är att inte göra några justeringar i nuvarande strategi. Förslaget innebär en omfattande förändring i nuvarande strategiska inriktning– något som går emot rekommendationen från det arbete som gjordes tillsammans med några av Sveriges ledande varumärkesexperter i samband med regionbildningen.

Att likställa och driva fler varumärken på samma nivå försvårar byggandet av en gemensam kultur och stärker vi-och-dom-känslan inom organisationen. Det skulle också innebära att våra invånare får svårare att se vilka verksamheter deras skattepengar finansierar. Därtill är det kostsamt att bygga och driva varumärken – både i form av personella resurser och i form av marknadsföringsmaterial, webbsidor m.m.

Nuvarande strategi möjliggör fortfarande att verksamheter, där det bedöms motiverat, kan driva sitt eget varumärke men det ska då föregås av en utredning och konsekvensanalys.

Almi Företagspartner Mitt AB ägs av Region Jämtland Härjedalen (24,5%), Region Västernorrland (24,5%) samt Almi AB (51%). Totalt finns det 16 regionala Almi-bolag i Sverige, som alla samägs av Almi AB och respektive regioner.

Under de senaste åren har den administrativa bördan och rapporteringskraven på finansiella institut som Almi ökat markant, vilket lett till stora kostnadsökningar. En bidragande faktor som driver ökade kostnader är det stora antalet regionala Almi-bolag. Även om strukturer och rutiner i stor mån är desamma för samtliga bolag, krävs fortfarande separata årsredovisningar, stämmor, styrelser, riskanalyser mm. Det har därmed funnits en önskan från Almi AB att minska ner antalet regionala bolag.

Almi AB initierade därför en dialog med samtliga regioner under hösten 2023, för att diskutera en konsolidering av Almi-bolagen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har fört regionernas gemensamma talan i förhandlingarna, och de regionala utvecklingsdirektörerna har i hög utsträckning varit inblandade.

Utkomsten av förhandlingarna har resulterat i att dagens 16 regionala Almi-bolag minskas ner till åtta regionala bolag. Den nya bolagsindelningen ska följa Sveriges åtta NUTS 2-områden. För Region Jämtland Härjedalen innebär detta ingen förändring i ägarstruktur eller områdesindelning, då vårt regionala bolag Almi Företagspartner Mitt AB är ett av få bolag inom Almi AB som redan idag följer NUTS 2-indelningen.

Det finns dock ett antal förändringar som även påverkar Region Jämtland Härjedalen, kopplat till uppdatering av styrdokumenten av Almi Företagspartner Mitt AB. Samtliga regionala bolag ska framgent ha likalydande styrdokument, något som inte är fallet i dagsläget.

Tre nya versioner av styrdokument har tagits fram: ägaranvisning, bolagsordning och samverkansavtal. Utöver mer administrativa uppdateringar i formuleringar, är det några specifika ändringar som är värda att notera:

• Styrelsens storlek ändras från lägst fyra (4) ledamöter och högst nio (9) ledamöter utan suppleanter, till lägst tre (3) och högst tio (10) ledamöter och lägst två (2) och högst sex (6) suppleanter.
• Region Jämtland Härjedalen har idag två ordinarie styrelseledamöter i styrelsen. Framöver kommer Region Jämtland Härjedalen ha rätt att nominera en styrelseledamot och en suppleant till styrelsen utifrån följande skrivning i samverkansavtalet:
  ”Bolagets styrelse ska bestå av x ledamöter, vilka utses av bolagsstämman. Hälften av styrelseledamöterna nomineras av moderbolaget och en av dessa ledamöter ska vara styrelsens ordförande. Resterande styrelseledamöter nomineras av den eller de regionala ägarna. Den eller de regionala ägarna har rätt att nominera en styrelseledamot vardera och en av dessa ska vara styrelsens vice ordförande. Om en regional ägare innehar en ägarandel över 25 % kan det innebära en rätt för den regionala ägaren att nominera en ytterligare styrelseledamot, det vill säga totalt två styrelseledamöter. Bolagets styrelse ska vidare bestå av x suppleanter, vilka utses av bolagsstämman. Moderbolaget har rätt att nominera en suppleant och den eller de regionala ägarna har rätt att nominera en suppleant vardera. Suppleant får endast tjänstgöra istället för den ordinarie ledamot som nominerats av samma part som nominerat suppleanten. Suppleant kan närvara digitalt utan rätt att delta i diskussion och beslut vid de styrelsemöten där ordinarie styrelseledamot närvarar.”
• Arvode och kostnad för lekmannarevision behöver framöver bekostas av de regionala ägarna, dvs Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland. Idag bekostas lekmannarevisionen av Almi Företagspartner Mitt AB. Kostnaden varierar mellan olika år, men ett riktmärke är ca 50 000 kronor per år. Regionerna har inte juridisk möjlighet att välja bort lekmannarevisionen, enligt information från Revisionskontoret. Förslagsvis delas kostnaden för lekmannarevisionen lika mellan Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland.

Ovanstående frågor har diskuterats i de nationella förhandlingarna mellan SKR och Almi AB, och möjligheten att ändra punkten om exempelvis kostnad för lekmannarevision bedöms som mycket låg. Förslaget är därför att godkänna samtliga föreslagna ändringar i styrdokumenten.

Det nya samverkansavtalet träder i kraft så fort det är godkänt och undertecknat av samtliga parter. Ny bolagsordning och ägaranvisning kommer att fastställas på Almi Företagspartner Mitt AB:s bolagsstämma under våren. Ny styrelse kommer att även den att utses stämman. Nominering av styrelseledamot samt ersättare utifrån den nya sammansättningen kommer att ske på regionfullmäktiges sammanträde i november.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 17 september 2024, 110, och beslutade att föreslå regionfullmäktige:

1. Ny ägaranvisning för Almi Företagspartner Mitt AB godkänns.
2. Ny bolagsordning för Almi Företagspartner Mitt AB godkänns.
3. Nytt samverkansavtal för Almi Företagspartner Mitt AB godkänns.
4. Kostnaden för lekmannarevisionen av Almi Företagspartner Mitt AB delas lika mellan Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har sedan många år samarbetat om resor inom särskild kollektivtrafik. Formerna för detta har reglerats i samarbets- och uppdragsavtal sedan 2008. Nuvarande avtal (Samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik i Jämtlands län, RUN/455/2018) fastställdes 2018. Avtalen har nu setts över och förslag till reviderade avtal har tagits fram. Avtalen har reviderats främst med anledning av förändrad taxa för den allmänna kollektivtrafiken, som i sin tur gör att färdtjänsttaxan framgent står på egna ben frikopplat från kollektivtrafiktaxan. Några andra smärre förändringar är även gjorda:

• Revidering av vem/ vilka som fattar beslut om färdtjänsttaxan
• Förtydligande av text kring förlängning av samarbets- och uppdragsavtalet
• Förtydligande av parts ekonomiska ansvar vid förtida utträde ur avtalet
• Inaktuell viktning av resor justeras till den sen länge gällande nyckeln i parternas ekonomiska ansvar.

Förslag till reviderade avtal har förankrats med parterna vid samrådsmöte den 8 maj. Samtliga parter behöver fatta beslut om revideringarna och skriva under avtalen under hösten 2024 så att de reviderade avtalen kan träda i kraft 1 januari 2025. Regionens samverkansråd behandlade förslag till nya avtal vid sitt sammanträde den 26 augusti,
§ 42, och beslutade då att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att godkänna reviderade Samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik i Jämtlands län.

Avtalen innebär att Region Jämtland Härjedalen i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) ges i uppdrag att samordna kollektivtrafiken i länet genom gemensam upphandling av trafikutövare för olika resor (exempelvis färdtjänst, skolskjuts, sjukresor, närtrafik, linje- och anropsstyrd linjetrafik), och att alla förbeställda resor bokas genom en beställningscentral.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 18 september 2024, § 45, och föreslår regionfullmäktige:
Reviderade Samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik i Jämtlands län godkänns.

Norrtåg AB, med säte i Umeå, är ett samägt bolag och ägs med 25 procent vardera av

• Region Västerbotten

• Region Jämtland Härjedalen

• Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet

• Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län

Verksamheten finansieras av regionerna i de fyra nordligaste länen tillsammans med staten. I konsortialavtal mellan ägarna framgår det hur kostnader och intäkter för trafiken skall fördelas mellan delägarna och dess ansvar att säkerställa fortsatt verksamhet.

Norrtåg AB står inför ekonomiska utmaningar, främst orsakade av en övergång till produktionsavtal och betalning av en stor skuld till aktieägarna i april 2023. Denna situation har resulterat i en försämrad likviditet, vilket har skapat en obalans mellan bolagets inkomster och utgifter. Denna obalans förvärras av kommande kostnader förknippade med byte av biljettsystem. För att hantera dessa utmaningar och säkra ett stabilt kassaflöde har bolaget utforskat flera alternativ för finansiellt stöd.

Trots att Norrtåg ABs budget balanserar till nollresultat, är det tydligt att variationer i kassaflödet över tid skapar ekonomiska utmaningar. En detaljerad analys visar att bolagets inkomster inte täcker de periodvisa utgifterna, särskilt under månaderna april, juni och september.

För att stabilisera likviditeten och minska ekonomiska risker, behöver Norrtåg AB en checkräkningskredit på 30 000 000 kr. Villkor: Löptid 12 månader, med årlig förlängning.

Denna kredit skulle möjliggöra hantering av kassaflödets variationer och bidra till en stabilare ekonomisk grund under perioder av lägre inkomster. Banken kräver ett borgensåtagande från samtliga ägare med ett belopp på 7 500 000 kr per Borgensman. Ett borgensåtagande är nödvändigt för att säkerställa att Norrtåg kan hantera sin likviditetsrisk och upprätthålla ett tillförlitligt kassaflöde gentemot leverantörer och ägare.

Ingen borgensavgift tillkommer enligt Riktlinje för borgensåtagande RS/45/2022, då lånevillkoren är marknadsmässiga räntevillkor. Risken för detta borgensåtagande är relativt hög då inga tillgångar finns i bolaget och det egna kapitalet endast uppgår till 2 miljoner kronor. Enligt kreditbedömning av extern part får bolaget låna max 2 miljoner kronor vilket är samma summa som det egna kapitalet uppgår till.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
   
• Dialog med hälso- och sjukvårdsnämndens och kollektivtrafiknämndens presidium utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt