Möte 2017-03-29

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänt till ledamöter och ersättare.

- Bemanningsprojektet

- Nationell Patientenkät Akutmottagningar 2016

- Handlingsplan för mottagande av asylsökande och nyanlända flyktingar

- Resultatförbättrande åtgärder

- Förvaltningschefernas bedömning av ofinansierade behov

- Rutiner vid inköp/upphandling av livsmedel

Årets första två månader visar en ökning av nettokostnadsutvecklingen som efter februari uppgick till 4,2 procent (i februari 2016 3,4 procent). Resultatet per februari uppgick till -5,8 miljoner kronor. Bedömningen är därför ett oförändrat resultatutfall jämfört med 2016, vilket innebär en helårsprognos på -195 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna för perioden har ökat med 34 miljoner kronor jämfört med samma period 2016. Den största ökningen avser kostnad för bemanningsföretag, en ökning med 21,2 procent. Även kostnader för läkemedel ökar kraftigt motsvarande 11,5 procent. Verksamhetens intäkter ökade med 6,7 procent motsvarande 7,5 miljoner kronor, jämfört med samma period 2016. Den största ökningen avser patientavgifter.

Utförd tid ökar 2017 jämfört med 2016 och en stark bidragande orsak är att antal arbetade dagar till och med februari är två fler. Nyttjandet av bemanningsföretag fortsätter öka för sjuksköterskor. En marginell minskning för läkare kan dock noteras.

Likviditeten har förbättrats med 55,9 miljoner kronor sedan årsskiftet vilket till stor del beror på upptagande av lån från Kommuninvest på 40 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalen som helhet klarar inte målet avseende vårdgarantin.

Årsrapport över tillgångsförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Årsrapport över tillgångsförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

På grund av den rådande likviditetssituationen i regionen är likviditetsportföljen under avveckling. Detta görs genom att värdepapper som förfaller inte återinvesteras, vilket gör att de kvarvarande värdepapperen inte kommer kunna ligga inom kreditlimiterna för att de får för stor andel av den totala portföljen.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017 – 2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Medarbetare – sjukfrånvaro följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 28-29 mars.

Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2017 är att sjukfrånvaron för medarbetare inom Region Jämtland Härjedalen ska minska och komma närmare rikssnittet för landsting och regioner i landet. Målvärdet för 2017 är 6 %.

Sjukfrånvaron har inte förändrats procentuellt under 2016 och ligger kvar på 6,6 procent som året innan.

Regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan satt som mål för 2017 att kostnaderna för köp från bemanningsföretag ska minska till 2015 års nivå, vilket motsvarar max 125,6 miljoner kronor. Omräknat till perioden jan-feb motsvarar det 20,3 miljoner kronor. Målet uppnåddes inte per februari. Kostnaderna översteg målet med 3,6 miljoner kronor – en avvikelse på +18 procent. Kostnaderna för inhyrda läkare var dock 1,3 miljoner kronor lägre än målet (avvikelse – 8 procent), vilket framför allt beror på ett minskat nyttjande inom primärvården. Kostnader för inhyrda sjuksköterskor översteg målet på 2,2 miljoner kronor med 4,9 miljoner kronor – en avvikelse på 221 procent.

Aktiviteter för att uppnå målet på helårsbasis pågår inom ramen för det SKL-stödda projektet Uppnå oberoende av bemanningsföretag. Vid regionstyrelsen sammanträde 28 februari-1 mars fattades beslut om vilka målvärden som ska följas upp i projektet Uppnå oberoende av bemanningsföretag. Även dessa målvärden och utfall redovisas i bifogade rapport om köp från bemanningsföretag.

Personalbokslut 2016 visar att antalet medarbetare vid Region Jämtland Härjedalen har blivit fler både till antalet eller om utförda tiden omräknas i årsarbetare. Personalbokslutet för 2016 redovisar ett plus på 2 årsarbetare. Nedan redovisas några förändringar i personalstrukturen:
Läkare +4 årsarbetare
Sjuksköterska +6 årsarbetare
Undersköterska - 5 årsarbetare
Medicinska sekreterare + 2 årsarbetare

Därtill kommer nyttjandet av bemanningsföretag och som har ökat både för läkare med 14 årsarbetare och för sjuksköterskor med 13 årsarbetare.

Glädjande är att antalet deltider har fortfarande en låg siffra på 424 personer. En liten ökning i jämförelse med 2015 med 9 personer.

Sjukfrånvaron ligger kvar på samma nivå som 2015 med 6,6 %. Männen har minskat från 3,8 % till 3,7 % och kvinnorna ökat från 7,4 % till 7,5 %. Som sjukskrivande instans ser mönstret ut som tidigare år, relativt hög andel inom specialiserade vården. Det innebär att det rör sig om allvarliga eller kroniska sjukdomar som orsak till sjukskrivning.

Friskvårdsombuden och personalföreningen har under året haft många aktiviteter riktade till medarbetarna.

Flera enheter signalerar att arbetet varit stressigt under året, främst på grund av hög arbetsbelastning. Vissa andra uppger att arbetsmiljön är god och hänvisar till resultatet i arbetsmiljöenkäten. Totalt för organisationen visar enkäten ett arbetsmiljöindex på 4,59.

Under hösten har en enkätundersökning för att ta reda på förutsättningar genomförts bland alla chefer. En handlingsplan på regionnivå har tagits fram och beslut om handlingsplanen kommer att ske under våren 2017 i Utskottet för personal.

Utskottet för personal behandlade Personalbokslutet vid sitt sammanträde 2017-02-22 § 15.

Utskottet för personal har fått uppdrag av Regionstyrelsen RS/8/2016 att kartlägga enhetschefernas förutsättningar att fullgöra sitt nya uppdrag. Utskottet har också fått i uppdrag att vid behov föreslå åtgärder för att komma tillrätta med eventuella hinder.

För att erhålla information om hur enhetscheferna upplever sina förutsättningar att fullgöra sina uppdrag har personalavdelningen, på uppdrag av utskottet för personal, skickat ut en enkät till samtliga enhetschefer med frågor om antal underställda, introduktion, uppdrag, tid för förbättringsarbete och närvarande ledarskap, behov av kompetensutveckling samt hur det administrativa stödet upplevs.

Det insamlade materialet har analyserats och sammanställts i en rapport som också innehåller förslag på åtgärder som syftar till att förbättra stödet för enhetscheferna.

Region Jämtland Härjedalen har av Socialdepartementet getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Utgångspunkten för förslaget i promemorian är att förbättra patientsäkerheten. Idag finns uppgifter om patientens läkemedelsbehandling uppdelad på flera olika källor till exempel patientjournalen, receptregistret och läkemedelsförteckningen. Det övergripande målet är att skapa en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling, oavsett var patienten har fått sina läkemedel ordinerade eller var de hämtat ut sina läkemedel.

Region Jämtland Härjedalen är positiv till förslaget om en Nationell läkemedelslista, vilket dock får ses som ett första steg i utvecklingen mot en ökad säkerhet i läkemedsanvändningen. I landsting/regioner med gemensamt journalsystem har en nationell läkemedelslista som det föreslås i promemorian, inte någon väsentlig fördel då den saknar de läkemedelsordinationer som inte är bundna till ett recept och heller inte möjliggör makulering utanför det egna journalsystemet. Utan full möjlighet till makulering och andra ändringar av ordinationer kan den nationella läkemedelslistan inte kallas läkemedelslista, utan bör i så fall ha namnet Nationellt Receptregister.

Vid utarbetande av förslag på remissvar har Region Jämtland Härjedalen deltagit vid nationella remisskonferenser, och regionens svar har sedan utformats tillsammans med regionjurist Sanna Othman och Läkemedelskommitténs ordförande Kristina Seling.

Vid sitt sammanträde den 22-23 mars 2016, § 74 tog regionstyrelsen ett inriktningsbeslut om samlad jour- och beredskapsorganisation för Berg, Bräcke, Ragunda, Krokom och Östersund och att en utvärdering skulle göras 6 månader efter införande och redovisas i regionstyrelsen. En första uppföljning om hur förändringen av jour- och beredskapsorganisationen har fungerat har nu gjorts tillsammans med kommunerna. En fullständig utvärdering kommer att redovisas senare under året.

Den nya organisationen har i stort sett fungerat bra men en del administrativa och tekniska problem har lyfts fram. Den regiondrivna primärvården ser svårigheter med bemanning av fasta läkare.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2016-03-22--23 § 57 beslutades i anslutning till månadsrapport februari om ytterligare resultatförbättrande åtgärder. En av dessa åtgärder var att antal utförda timmar under 2016 skulle återgå till 2013 års nivå, vilket motsvarade en minskning med cirka 140 årsarbetare.

Efter ett års arbete med åtgärder och förberedelser för verkställande av beslutet kan konstateras att för ett genomförande krävs så stora ingrepp i verksamheten att dessa kan riskera patientsäkerheten. Verksamheten har förändrats under åren med bl a introduktion av nya behandlingsmetoder och införandet av helt ny verksamhet (ex PCI).

Parallellt till detta har under de två senaste åren kostnaderna för köp från bemanningsföretag ökat från ca 84 mkr 2014 till ca 175 mkr 2016, d v s en ökning med > 100 %. För att regionen ska lyckas nå en ekonomi i balans är det därför blivit helt avgörande att kostnaderna för bemanningsföretag snabbt minskas. Enligt det nationella projektet som drivs av SKL är det långsiktiga nationella målet att landstingen/regionerna skall vara oberoende av bemanningsföretag 2019. Inom regionen har det lokala arbetet startat. Fokus 2017 är att kraftigt reducera kostnaderna för köp av distriktsläkare och allmän sjuksköterskor. För att nå slutmålet 2019 är det därför nödvändigt att ange ett tydligt etappmål 2017 innebärande en återgång till 2015 års kostnad för köp från bemanningsföretag. Målet innebär en kostnadsreducering om 49 mkr.

Sammantaget är därför bedömningen att beslutet om återgång till antal arbetade timmar 2013 inte är lämplig. Ett mer dynamiskt och hanterbart uppdrag är därför att beslutet korrigeras till att motsvara ett tydligt ekonomiskt beting. Beslutet innebar ursprungligen 140 årsarbetare, vilket motsvarar ca 70 mkr.

Som ett led i att minska beroendet av bemanningsföretag föreslås ytterligare lönesatsningar för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor (nedan benämnda som medarbetare) utöver löneöversyn 2017. Satsningen motsvarar 10 miljoner kronor i årskostnad.

Bakgrund
Löneöversyn 2017 har ett beräknat löneutrymme på 3,8 % för berörda medarbetare. Med detta beslut tillförs ytterligare 1,6 %, vilket ger en total löneutveckling med 5,4 % för gruppen under 2017.

Inriktning
Fördelningen av medlen ska ske till trogna medarbetare med hög kompetens. Satsningen ska i första hand gå till berörda medarbetare i dygnet runt verksamhet och till specialistutbildade sjuksköterskor.

För de medarbetare som får ta del av satsningen ska ny lön betalas ut from 1 oktober 2017.

Den svenska ekonomin har varit inne i en lång obruten produktionstillväxt, som inleddes efter finanskrisens dagar 2009. Denna period bedöms nu försvagas och den svenska ekonomin går därmed in i ett mer normaliserat konjunkturläge. Det innebär att skatteunderlaget från 2018 men framför allt från 2019 och framåt gradvis kommer försvagas.

Denna situation får till följd att regionens redan hårt ansträngda ekonomi blir än mer utsatt. Hittills beslutade resultatförbättrande åtgärder kommer därför inte att räcka till för att nå en långsiktig stabil ekonomi. Bedömningen är baserat på SKL: s senaste skatteunderlagsprognos (febr 2017) att regionen står inför betydande underskott redan inför 2019. I detta har då beaktat full effekt av hittills beslutade åtgärder.

Det är därför helt avgörande och nödvändigt för regionens ekonomi att skyndsamt inleda arbete med att utreda och värdera nya möjliga resultatförbättrande områden.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2017-03-01 presenterade regiondirektören därför följande nya tänkbara områden.

1. Utreda förutsättningarna till ökad samverkan med länets kommuner inom områdena administration (ffa transaktionstunga funktioner) och olika tekniska servicefunktioner, såsom hjälpmedelscentral, centralförråd, transport, kostenhet (exkl. produktionskök) samt eventuellt ytterligare något teknisk serviceområde som under utredningen uppvisar bra förutsättningar att förändra driftsform. Beträffande de tekniska serviceverksamheterna ska även beaktas möjlighet till drift i annan regi (s.k. outsourcing).
    
2. Fortsatt driva och framför allt intensifiera arbetet med att tillskapa samverkansmöjligheter inom den laboratoriemedicinska verksamheten med övriga landsting/regioner i norr. Detta kan ske såväl med samtliga som inledningsvis med ett landsting/region.
    
3. Nuvarande regelverk för primärvårdens hälsoval avseende konkurrensneutral verksamhet är i grunden från 2009. För att se över möjligheterna att ytterligare vässa hälsovalet skall nuvarande regelverk ses över. Översynen ska även omfatta ersättningssystemet.
    
4. Pågående förändringsarbete (OPUS 2020) inom kirurgi/ögon/öron initierat av den externa genomlysningen hösten 2016 skall kompletteras med en pilotstudie i att utforma produktionsuppdrag för verksamheten. Piloten skall genomföras 2018.
    
5. Sterilcentralen inom akutområdet står inför omfattande reinvesteringsbehov. Det är därför lämpligt att innan dessa investeringar genomförs utreda alternativa möjligheter. Finns förutsättningar att samverka med annan part, kan vissa gods steriliseras av annan part mm?
    
6. Inom flertalet medicinska servicefunktioner (lab, radiologi) tillämpas köp/sälj mellan utförare och beställare. Nuvarande modell har inte varit föremål för någon djupare utvärdering sedan införandet. För att ekonomiska styrmodeller ska ge god effekt är det viktigt att kontinuerligt utvärdera och komplettera dessa så att de inte övergår i en ren rutinbaserat hantering. Regionens internhandel bör därför bli föremål för en analys.
    
7. Många av regionens verksamheter har svårt att säkerställa en god kompetensförsörjning och blir till och från därmed sårbara för mindre störningar. Volymerna är även i vissa fall relativt små, vilket leder till dyr produktion med avsaknad av skalfördelar. Grannlandstingen brottas i mångt och mycket med samma problem. Det är därför återigen nödvändigt att utreda möjligheter och förutsättningar att kunna driva verksamhet gemensamt med annat landsting.

Region Jämtland Härjedalen arbetar utifrån ett övergripande syfte att primärvården ska få en utökad roll i sjukvårdssystemet och att en större andel av sjukvården ska bedrivas där. Det nya arbetssättet inom primärvården ska dels ge förbättrad service till patienterna, och dels göra hälsocentralerna mer attraktiva som arbetsplats. För att ytterligare utveckla den nya strategin föreslås en översyn av dagens ambulansverksamhet för att dentifiera hur en framtida prehospital organisation skulle kunna stärkas av ökad integrering i primärvård. Syftet är identifiera om en kraftsamling av resurser, utifrån patientens behov, kan öka tillgängligheten i regionen.

Ett proejktdirektiv har upprättats för projektet.

Föreslagen tidplan är 2017-04-01 – 2018-12-31.

Det har ända sedan skatteväxlingen 1992 om hemsjukvården (Ädelreformen) funnits avtal mellan sjukvårdshuvudmännen i länet. Under åren har antalet avtal ökat vilket inneburit att det varit svårt för verksamheternas medarbetare och chefer att vet vilka avtal som finns och innehållet. Det har också inneburit att lokala avtal tecknats vilket lett till att det delvis inte varit samma villkor mellan regionens alla kommuner.

Under 2015-2016 har ett gemensamt arbete skett mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner som innebär ett sammanhållet avtal om hemsjukvården med detaljer i olika bilagor. Politiska avstämningar och förankring har skett i Sociala vård och omsorgsgruppen, SVOM. 2016-12-16 § 52 beslutade SVOM:

SVOM rekommenderar länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen besluta

1. Att teckna samverkansavtal gällande hemsjukvård med bilagor enligt presenterad inriktning
2. Att avtalet ska vara fyraårigt och gälla från och med 2017-04-01 samt att utbildning ska ske febr.- mars 2017
3. Att kommunernas förvaltningschefer och Regionens Hälso- och sjukvårdsdirektör får i uppdrag att slutföra detaljerna i huvudavtalet och bilagorna.

Hemsjukvårdsavtalet som nu är klart är fyraårigt fr.o.m. 2017-04-01 och utbildning skedde 3 februari i Hörsalen med videouppkoppling till 10 orter i länet, inklusive föreläsning från Göran Stiernstedt.

Avtalet har följande läge angående bilagorna:
Bilaga 1 Bedömning av egenvård, riktlinjer för Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län 2015-03-30
Bilaga 2 Samverkan och ansvar mellan primärvård och kommun 2017-03-21
Bilaga 3 Samverkan och ansvar mellan specialiserad vård och kommun (förhandling pågår)
Bilaga 4 Regler, rutiner och ersättning tjänsteköp 2017-03-21
Bilaga 5 Samverkan inom syn- och hörselrehabilitering 2017-03-21
Bilaga 6 Nutrition (förhandling pågår)
Bilaga 7 Samverkan om medicinteknisk utrustning 2017-03-21
Bilaga 8 Kostnadsansvar för sjukvårdsmaterial, medicinteknisk utrustning, hjälpmedel mm 2017-03-21.

Avtalet innebär också att följande tidigare avtal nu upphör:
Avtal om distriktssköterskeinsatser och läkarmedverkan (2011-2016+del av 2017)
Avtal om arbetsterapeutinsatser och sjukgymnastinsatser (2014-2016+del av 2017)
Överenskommelse om förtydligande avseende kommunens respektive landstingets ansvar för sjukvårdsmaterial/-utrustning och individuellt förskrivna hjälpmedel (2004)
Överenskommelse mellan Östersunds sjukhus och kommunerna i Jämtlands län om regler som ska tillämpas när kommunal personal deltar i vården på sjukhuset. (2003)
Avtal om stöd till kommunala vårdenheter vid användning av medicinteknisk utrustning (2013-2016+ del av 2017)
Avtal om syn- och hörselombud (2015-2016 + del av 2017)
Avtal om vårdhygien (2013-2016 + del av 2017)

Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

• Svar på remiss om praktisk tjänstgöring för psykologer med utbildning utanför EU och EES (RS/460/2017)
• Svar på remiss om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor utbildade utanför EU och EES (RS/268/2017)
• Kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan för specialistvården (RS/1581/2016)
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2017, område KIÖÖ (komplettering phacomaskin) (RS/62/2017)
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2017, område DTS (färgkopiator) (RS/62/2017)

Beslut fattade av ordförande eller 1:e vice ordförande

• Christer Siwertsson (M) är beviljad att delta på Sverigemötet i Karlstad 23-25 mars 2017 (RS/603/2017)
• Marie Svensson (V) är beviljad att delta på Ekonomiutskottets dag för budgetförutsättningar (utan ersättning) den 16 mars 2017 (RS/603/2017)

Beslut fattade av chefer

• Anställningsbeslut för perioden 2017-02-17 – 2017-03-16 (RS/602/2017)

• SKL sammanträdesplan för 2018.

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedriv s genom annan juridisk person.

Region Jämtland Härjedalens resultat 2016 var -196,8 miljoner kronor. Fullmäktiges resultatkrav för året var noll kronor. Den enskilt största ökningstakten avser köp från bemanningsföretag. Kostnaderna har ökat med 39 procent (49 miljoner kronor) jämfört med 2015. Läkemedelskostnaden har ökat med 9,2 procent (34,3 miljoner kronor). Kostnaden för riks- och regionvård har ökat med 4,8 procent (15,9 miljoner kronor). Verksamhetens intäkter har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Den enskilt största ökningen står de riktade statsbidragen för.

Balanskravet innebär att ett negativt resultat för ett räkenskapsår ska regleras under de närmast följande tre åren. Resultatet för 2016 innehåller omställningskostnader med 0,9 miljoner kronor avseende omställningsgrupp samt realisationsvinst på 0,2 miljoner kronor.

Efter år 2016 återstod enligt balanskravet totalt 771,0 miljoner kronor att återställa varav -347,2 miljoner kronor under år 2017. Beräkningen av balanskravet för år 2016 blev, -196,1 miljoner kronor.

Ett långsiktigt arbete pågår för att uppnå en ekonomi i balans via långsiktiga utvecklingsplaner. Flera andra åtgärder har vidtagits för att försöka bromsa kostnadsutvecklingen, bland annat LUP:ens paket med de administrativa åtgärderna samt höjda patientavgifter. Handlingsplaner för kostnadsminskningar har framtagits. Sammantaget uppgår de resultatförbättrande åtgärderna under 2016 till cirka 90 miljoner kronor.

Redovisningen av måluppfyllelse för regionövergripande mål/mått i regiondirektörens verksamhetsplan. Redovisningen visar att av de 35 mål som regiondirektörens verksamhetsplan innehåller så har 15 uppnåtts.

Allt fler urologpatienter väljer idag att operera sig med hjälp av robotkirurgi. I dagsläget finns ett 70-tal robotar i Norden och flera länssjukhus erbjuder robotkirurgi såsom Falun, Varberg, Halmstad, Växjö, Västerås, Kalmar och Karlstad. Region Jämtland Härjedalen har en växande andel urologpatienter som väljer att operera sig på annat sjukhus med robotteknik, vilket innebär en allt större kostnad, då det är Region Jämtland Härjedalen som bekostar ingreppet.

Region Jämtland Härjedalen har fått erbjudande om att upphandla en begagnad operationsrobot med garantier enligt nyinköp (två år). Inköp av en operationsrobot till Östersunds sjukhus är en investering som ger upphov till ökad patientkvalitet, kortare vårdtider (inom urologi) och färre komplikationer. Detta ger utrymme för en ökning av sjukhusets kapacitet för minimalinvasiv kirurgi (titthålskirurgi) men med risk för ökat behov av operationsutrymme till en början och ses som en nödvändig investering för att behålla vissa patientgrupper och för att säkerställa rekrytering av specialister inom kirurgi, urologi och gynekologi i framtiden. Införandet påverkar inte överenskomna regionala och nationella nivåstruktureringar.

Den totala investeringen uppgår till ca 13 025 tkr. Investeringen omfattar förutom inköp av operationsrobot även kringutrustning knutet till sterilcentralen. Vid oförändrad volym kommer driftskostnaden de två första åren att öka med 550 tkr trots att service och förbrukningsmaterial ingår i köpet. Därefter beräknas driftskostnaden innebära en merkostnad om ca 3,3 miljon kronor, vid oförändrad volym. Kalkylerna blir mer fördelaktiga om volymerna ökar, särskilt om Region Jämtland Härjedalen kan attrahera patienter från andra län, eller Norge, till robotkirurgi.

Norrlandstingen anser att det är en tveksam investering för Region Jämtland Härjedalen utifrån att studier visar olika resultat när det gäller vinster med metoden ställt gentemot kostnader och vilket befolkningsunderlag som krävs för att upprätthålla kompetens. Det gäller olika syn på hur mycket vårdtiden kortas, andel komplikationer mm

En SBU-rapport summerar dock att robot-assisterad kirurgi förefaller minst lika bra som laparoskopisk kirurgi och öppen kirurgi vad gäller de onkologiska resultaten och kan innebära fördelen av lindrigare postoperativa förlopp. Välkontrollerade prospektiva randomiserade studier saknas och det vetenskapliga stödet för robotkirurgi inom gynekologisk kirurgi liksom för annan robotkirurgi är begränsat. Tillgänglig evidens talar för att metoden är till fördel för patienterna men att kostnaderna är högre än för konventionell kirurgi.

En annan tveksamhet från Norrlandstingen är att Västerbottens läns landstings robot inte kommit upp i planerat kapacitetsutnyttjande. Det beror på en kombination av orsaker, som att antalet remisser från den samlade norra sjukvårdsregionen inte uppgår till planerat antal, operationssalstillgång och bemanningsfrågor (t.ex. vårdplatser).

Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårdslednings sammanvägning av alla argument kring investering i robotkirurgi vid Östersunds sjukhus:

• Patienter väljer i allt högre grad att nyttja det fria vårdvalet för att få robotkirurgi
• Tillgänglig evidens talar för att metoden är till fördel för patienterna men att kostnaderna är högre än för konventionell kirurgi.
• Alltfler länssjukhus i Sverige investerar i robotkirurgi, t ex Falun, Karlstad
• Robotkirurgi används successivt till fler och fler olika ingrepp
• Den lediga kapaciteten på roboten i Umeå är ingen direkt lösning för region Jämtland Härjedalen när de har problem med operationssalstillgång och vårdplatser.
• Region Jämtland Härjedalens nuvarande urologer vill skapa en attraktiv och utvecklande verksamhet med att också kunna erbjuda patienter i Jämtland och Härjedalen robotkirurgi – den utvecklingen stöds också av gynekologerna.
• Den ökade driftkostnaden på 3,3 miljoner kronor kan jämföras med kostnaden för en stafetturolog (om regionen inte har en attraktiv verksamhet) 40 veckor a 80 000 kr = 3,2 miljoner kronor.
• Succesivt blir det minskad vårdtid och reduktion av infektioner motsvarande 2,4 miljoner kronor, när dessa effekter kan realiseras blir driftkostnadsökningen ca 0,9 miljoner kronor.
• Område kirurgi ögon öron har enligt nuvarande beslut ett omställningsarbete att göra som ska leda till minskade kostnader med 15 mkr (2017), 15 mkr (2018 och 15 mkr (2019). Denna investering är en åtgärd som ger positiva effekter på förändringsarbetet och ökar möjligheterna att minska antalet vårdplatser 2019 och därmed uppnå den totala kostnadsminskningen om 45 mkr.
• Kalkylerna bygger på nuvarande volymer. Om ingen robotinvestering görs är det rimligt att anta att ökningen av patienter som väljer robotkirurgi fortsätter öka. Det kommer då att leda till ökade externa kostnader pga det fria vårdvalet och försvåra för område kirurgi att uppnå kostnadsminskningarna.
• Trots regionens svåra ekonomiska läge är därmed den ökade driftkostnaden rimlig, och bidrar till att område kirurgi ögon öron kan verkställa beslutade kostnadsminskningar om totalt 45 mkr.
• Investeringen ryms inom 2017 års finansplan
• Det erbjudande om begagnad robot som regionen fått är ett intressant pris.
• Region Jämtland Härjedalen vill vara en lyhörd organisation för patienternas vilja och en attraktiv arbetsgivare som vill utveckla verksamheten med ny teknik.

Med dessa avväganden rekommenderar hälso- och sjukvårdsledningen att Region Jämtland Härjedalen inför robotkirurgi.

Den 1 januari 2015 infördes Patientlagen (2014:821) vilket bland annat innebär att medborgarna har rätt att söka öppenvård vart man vill i Sverige. Som medborgare har man alltså rätt att söka öppenvård som bedrivs i ett annat landsting/region eller hos privat aktör som har avtal med något landsting/region, och som vårdgivare är du skyldig att ta emot patienter utanför det egna hemlandstinget. Söker man vård utanför sitt hemlandsting får man själv bekosta resor och boende.

När ett besök görs hos en extern vårdgivare verksam i annat län än där man är folkbokförd och som har avtal med ett landsting/region gäller både vårdlandstinget och hemlandstingets regelverk för remisskrav men vårdgivare inom vårdlandstinget har rätt att utfärda remiss.

Om en privat vårdgivare har ett vårdavtal med ett landsting/region får de, enligt riksavtalet, inte själva fakturera ett hemlandsting för utomlänsbesök utan de ska fakturera de landsting/region som de har avtal med som i sin tur får fakturera hemlandstingen för utförd vård. För Region Jämtland Härjedalen innebär det för närvarande att en tjänst på ca 20 % ägnar sig åt att fakturera hemlandsting för utomlänsbesök för utförd vård hos privata aktörer som Region Jämtland Härjedalen har avtal med.

När regionfullmäktige år 2015 införde egen vårdbegäran (RS/219/2015) togs krav på läkarremiss bort som gör att patienterna i praktiken själva kan skriva sin remiss för att få vård och behandling inom den öppna vården vart som helst i Sverige. Det är alltid det medicinska behovet som styr om ett besök ska genomföras samt inom vilket vårdnivå. Primärvården ser exempelvis inte likadan ut i Norrland som i Stockholm. Detta har bland annat medfört att regionen fått minskad kostnadskontroll på vård som länets medborgare tagit del av från vårdgivare i andra delar av landet.

Ibland kan Region Jämtland Härjedalen snabbt behöva upphandla privat vård eller köpa vård från andra landsting/regioner, exempelvis psykologutredningar och smärtbehandlingar vilket då öppnar upp för medborgare i hela Sverige att söka vård utifrån varje landsting/regions regelverk för remisskrav. För att få bättre kontroll föreslås därför att remisskrav återinförs för viss vård- och behandling och att regionstyrelsen får rätt att fatta beslut om för vilka åtgärder remisskrav inom öppen specialiserad vård ska gälla. Remisskravet gäller såväl internt som externt.

Elin Hoffner (V) har i en motion föreslagit att det ska vara möjligt för fler patientgrupper att beviljas remiss för medicinsk fotvård. Genom att förebygga och behandla fotskador skulle, enligt motionen, bland annat amputationsfrekvensen reduceras. Exempel som ges på aktuella diagnosgrupper är psoriasis, förlamning, neuropati och andra ledsjukdomar.

Region Jämtland Härjedalen subventionerar sedan 1993 medicinsk fotvård för patienter med diabetes, arteriell insufficiens i nedre extremiteterna samt reumatoid artrit. På grund av ändrad behandling klarar idag de flesta reumatiker att själva sköta sin fotvård. Utifrån det ekonomiska läget i regionen beslutade Regionfullmäktige 2016-10-19 § 146 om att reducera fotvårdsförmånen för patienter med reumatism till att gälla enbart de med nedsatt handfunktion.

De grupper som Region Jämtland Härjedalen idag subventionerar för medicinsk fotvård är där amputationsrisken är som störst. På grund av det rådande ekonomiska läget finns i dagsläget inte resurser att utöka till fler diagnosgrupper.

Vårdvalsnämnden tog 2017-02-02, § 4 beslut om att föreslå regionfullmäktige att avslå motionen.

Lars-Erik Olofsson (KD) har lämnat in en motion där han föreslår att köttprodukter som upphandlas av Region Jämtland Härjedalen och serveras vid dess olika verksamheter skall märkas med ursprungsland på menyerna.

Lagen om offentlig upphandling (LOU), som är ett EU-direktiv i grunden, styr vilka krav som kan ställas i samband med upphandling. Enligt upphandlingsreglerna ska valet av leverantör ske på affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör som erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Alla leverantörer, oavsett nationellt ursprung, ska få möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. Det går därför inte att favorisera specifika länder i upphandlingen.

I kravspecifikationen i den gällande livsmedelsupphandlingen Dnr LS/1148/2014, ställer Region Jämtland Härjedalen krav om att kött ska vara fritt från hormoner, antibiotika och BSE-smitta.

Köttproducenterna som vi har upphandlat via vår livsmedelsleverantör äger gårdar i flera länder. Då det inte på förhand är känt vilken gård en specifik leverans kommer ifrån är det inte möjligt att ge svar på köttråvarans ursprungsland förrän leveransen har mottagits.

Kostenhetens menyer planeras fem veckor i taget och skall därför vara klara minst fem veckor i förväg. Beställning av råvaror sker tidsmässigt närmare serveringstillfället, ca två till tre veckor i förväg och leverans sker ca två till tre dagar innan serveringstillfället. Då ursprungsland på köttråvaror inte är känt förrän leveransen har mottagits är det därför inte möjligt att ange köttråvarans ursprungsland i menyn.

Vid tillagningstillfället kan det dessutom hända att en köttråvara från flera olika leveranser måste används i samma maträtt. Detta sker för att det på förhand är svårt att uppskatta vilka exakta mängder som skall tillagas.

Med hänvisning till ovanstående föreslår Kostenheten därför att verksamheten på dagens meny eller muntligen ska kunna uppge köttråvarans ursprungsland i samband med att måltiden serveras vid dess olika verksamheter.

- Redovisning från konferenser, utskott mm