Möte 2021-03-24

På grund av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning genomförs sammanträdet helt digitalt och är därmed inte öppet för allmänheten.

Presentationerna är tillgängliga för regionstyrelsens ledamöter genom att logga in i Meetings.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

• Lägesbild Corona
• Vaccinationer
• Läget i fjällen
• Upphandling helikopter
• Bemanning vårdavdelningar
• Nära vård i Coronatid
• Framtidens arbetssätt och distanslösningar
• Antistigmaprojektet

En månadsrapport för februari 2021 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med februari 2021 uppgick till 60 miljoner kronor, vilket var 49 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med februari 2021 var 1,7 procent, motsvarande 12 miljoner kronor högre än föregående år.
Verksamhetens intäkter var 33 miljoner kronor högre än föregående år, främst på grund av intäkter från område Kollektivtrafik med cirka 30 miljoner kronor.
Bruttokostnaderna har ökat med 45 miljoner kronor. Personalkostnaderna har ökat med 22 miljoner kronor jämfört med föregående år. Köp av verksamhet kommer under året att vara högre jämfört med föregående år avseende område Kollektivtrafik som har mycket kostnader här men som inte fanns med föregående år.

Likviditeten har under året försämrats med 60,2 miljoner kronor till och med februari. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 128 miljoner kronor under perioden.

Helårsprognosen efter februari beräknas uppgå till 100 miljoner kronor.

Enligt beslut i regionstyrelsen 2020-04-29 ska uppföljning av arbetsgivarpolitiska frågor vara ett återkommande ärende vid varje regionstyrelsesammanträde. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-09-30 beslutades att redovisningen även ska innefatta en mer detaljerad redovisning gällande regionstaben. Uppdelningen och redovisningen bör för tydlighetens skull motsvara redovisningen angående hälso-och sjukvårdens personal.

Rapporten avseende uppföljningen av det arbetsgivarpolitiska området redovisar dels regionövergripande personalstatistik dels bemanningsstatistik för samtliga förvaltningsområden inom Region Jämtland Härjedalen.

Inför 2020 var fokus att fortsätta och fördjupa planeringen inför höjd beredskap och civilt försvar, totalförsvarsövningen 2020 (TFÖ) stod högt på agendan. En rad prioriterade arbeten och aktiviteter var planerade inom krisberedskap och säkerhet. Mycket har ställts på ända detta år och 2020 kommer för alltid att vara det år vi kommer ihåg för Coronapandemin. Trots omfattande arbete med pandemin har förvånansvärt stor del av det vi föresatt oss att göra ändå genomförts t ex översyn av försörjningsberedskap, översyn av vaktorganisation, uppstart av projektet Robusta HC, säkerhetsanalys avseende fastighetstekniska styrsystem, avbrottsplanering och klimatanpassning, men flera arbeten har fått prioriterats ned och skjutas fram. Den framtagna utbildningen i pågående dödligt våld (PDV) har tyvärr inte kunnat genomföras, revidering av planverk har fått anstå liksom fördjupad planering i civilt försvar. Grundläggande utbildningar i brandskydd har blivit eftersatt och det är ett observandum inför kommande år.

Den 11:e mars bekräftades den första smittade personen med Covid -19 i länet. En vecka senare kom det första fallet med behov av sjukhusvård. Därefter eskalerade behovet av Covid vård och ett omfattande omställningsarbete genomfördes för att möta behoven. Under året vårdades över 200 patienter i slutenvården på Östersunds sjukhus till följd av Covid- 19. Coronapandemin har inneburit utmaningar för hälso- och sjukvården som saknar motstycke i modern tid. Fram till mars hanterades frågor relaterat till Covid 19 i ordinarie ledningsstrukturer och med samordningsgrupper. Regionens ordinarie krisledningsorganisation bedömdes inte vara optimalt utformad utifrån de behov som fanns. Under några veckor planerades en helt ny och tillfällig krisledningsorganisation. Den 26:e mars aktiverades denna krisledningsorganisation för att hantera alla aspekter av Coronapandemin i Regionen. Den har i princip varit aktiv sedan dess, med undantag av några veckor under hösten. Ett viktigt fokus under pandemin har varit att säkerställa tillgång till skyddsutrustning till både Regionen och kommunens verksamheter, vilket var kritiskt under i princip hela våren. I slutet av året inrättades en särskild ledning för arbetet med vaccinationer, den är fortfarande aktiverad. Utvärdering av krisledningsorganisationen är påbörjad.

En del av det arbete som inte hann slutföras under 2020, behöver fortsätta kommande år. Hur väl det lyckas uppfyllas, beror till stor del på när pandemin klingar av och när arbetet relaterat till det minskar i omfattning. Prioriterade uppgifter bedöms både öka Regionens förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och krishanteringsförmåga. Regionen kommer också för 2021 att få utökade statliga uppdrag som ska genomföras både inom krisberedskap och Civilt försvar inom hälso- och sjukvården.

Under året har regionens behov av informationssäkerhetsarbete ökat alltmer i takt med de ökade kraven på tillförlitlig informationshantering. De främsta skälen till detta har varit det ökade säkerhetsmedvetandet i samhället med anledning av Coronapandemin samt de ökande hoten mot vår information. Dessutom har den ökade digitaliseringen skapat allt större behov av säkerhetsåtgärder och systematiska arbetssätt. En ökad prioritering av säkerhetsarbetet medger att takten i digitaliseringen kan öka.

Ett flertal förbättringsarbeten inom informationssäkerhet och dataskydd (säker personuppgiftshantering) har genomförts under året. Insatserna har dock behövt minskas jämfört med planerat på grund av corona-pandemin och den stora arbetsbörda denna inneburit och fortsatt innebär för vårdverksamheterna, men också för regionen i stort. Informationsklassning har varit ett prioriterat område i flera år, det är ett omfattande arbete som kommit ytterligare en bit framåt, men det är av största vikt att Regionen kan öka takten i det arbetet. Det saknas också fortfarande en långsiktig strategi för informationssäkerhetsarbetet.

NIS-direktivet (lag 2018:1174 om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster) trädde i kraft under 2018 och får en allt tydligare innebörd då det gäller skydd av informationen som hanteras i samhällsviktig verksamhet. Detta direktiv sätter ytterligare fokus på vikten av att kritiska uppdrag och verksamheter har tillgång till rätt information i rätt tid.

I enlighet med prioriteringar i flera andra regioner är bedömningen att Region Jämtland Härjedalen också behöver tillföra säkerhetsområdet mer resurser för att kunna hantera utmaningarna. I slutänden kommer ökade resurser kunna bidra till att minska kostnaderna från säkerhetsbrister. Detta är kostnader som har varit och fortsatt är svåra att identifiera och prioritera utifrån. Ökade insikter om säkerhetsrisker och deras konsekvenser har uppnåtts genom en rad allvarliga händelser i omvärlden, inte minst kopplade till cyberattacker mot redan mycket ansträngda hälso- och sjukvårdsverksamheter som är under extrem press från den allvarliga Coronapandemin.

Ett uppdrag har givits till informationssäkerhetsgruppen om att ta fram beslutsunderlag för tillämpningsregler för hur regionen ska använda tjänsterna i Microsoft Office 365- plattformen (nedan kallad ”O365”). Uppdragsgivare är regionstabschef. En förutsättning i uppdraget var att utgå från den utredning som genomförts av Danderyds kommun. Informationssäkerhetsgruppens bedömning är att, även om Danderyds kommuns utredning kan finnas som en grund, behöver Region Jämtland Härjedalen, som personuppgiftsansvarig och informationsägare, göra ett ställningstagande och fatta beslut utifrån egna underlag och bedömningar. I arbetet har därför aspekter såsom juridiska förutsättningar samt säkerhetsmässiga krav belysts. Grundprinciperna i dataskyddsförordningen och något av de rättsliga grunderna ska vara uppfyllda för att regionen ska kunna hantera personuppgifter. Att behandla personuppgifter i O365 som är en molntjänst innebär ett utlämnande av personuppgifter och strider därmed mot nuvarande lagstiftning. Enligt Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) innebär det ett utlämnande av uppgifter, ett ”röjande” då Microsoft som leverantör kan komma åt uppgifter och amerikanska myndigheter kan begära ut dessa (enligt CloudAct). Behandling av personuppgifter ska följa Dataskyddsförordningen oavsett klassningsnivå. Det saknas ett adekvat skydd för behandling av personuppgifter i det tredje land (USA) där uppgifterna behandlas. Regionjurist, tillika Dataskyddsombud, har deltagit i arbetet, men stödjer inte förslaget att behandling av personuppgifter sker i O365.

Med utgångspunkt att Region Jämtland Härjedalen redan använder O365, och utifrån de alternativa kontorsstödssystem som finns till hands, lämnar informationssäkerhetsgruppen rekommendationen att O365 kan fortsätta användas för öppen och intern information i klass 0-1 inklusive ”personuppgifter bas”. Informationsklass 2 ska som utgångspunkt inte hanteras i O365, men kan i vissa fall göra det efter särskild risk- och konsekvensanalys samt komplettering med tekniskt skydd (MIP). Sekretessuppgifter som rör Sveriges säkerhet (så kallad säkerhetsskyddsklassificerad information), hälso- och sjukvårdsuppgifter, och övriga information i klass 3 ska inte hanteras i O365.

Regionstyrelsen, som personuppgiftsansvarig, behöver besluta om hantering av personuppgifter och tillämpningsregler utifrån informationsklassning i O365.

Regionstyrelsen beslutade om en verksamhetsplan för regionstyrelsen 2021 på sitt sammanträde den 4 november 2020, § 184. På regionstyrelsen den 26 januari, § 5, gjordes några tillägg i uppföljningsplanen. Det behövs nu göras en korrigering av budgeten. Det beror på att beslut tagna efter att verksamhetsplanen antogs har gett ett justerat utfall för vissa kostnadsställen.

Under 2020 genomfördes en organisationsförändring i regionstyrelsens förvaltning som innebar att HR-avdelningen och Ekonomiavdelningen överfördes från regionstaben till ett eget förvaltningsområde direkt under regiondirektören (RS/374/2020). Därutöver var det först den 8 december 2020, § 227, som regionstyrelsen fastställde investeringsbudgeten per objekt. Även det påverkar ramar samt avskrivningskostnader.

Justeringar har gjorts enligt följande:
Justeringar i nettobudget:
Flytt nettobudget för personalförening: 773 tkr (från regstab till regdir)
Flytt nettobudget för leasingbilarna 162 tkr (från reg.dir till regstab)
Total: Netto 773-162=571 tkr ökning hos reg.dir minskning reg.stab.

Justeringar mellan bruttokolumner till följd av:
1.  Precisering av inprioriteringar - tidigare återfanns samtliga belopp i omkostnader men stor del av dessa är personalkostnader.
2. Precisering av faktiska avskrivningskostnader samt simulering av beslutat investeringsbudget 2021.
3. Justeringar av faktiska interna kostnader/intäkter då revideringar gjorts i interna överenskommelser.

Utöver ovan har det också gjorts en justering under strategi för ekonomi. Mätetalen som handlar om avfallsmängd, ekologiska livsmedel och social-etiskt märkta livsmedel har lagts under ny rubrik med lydelsen ” Material och produkter ska hanteras på ett sätt som minskar miljöpåverkan genom hushållning av resurser, minimering av skadliga ämnen, minimering av risker med kemikalier samt minskad klimatpåverkan.” Ändringen motiveras med att mätetalen om miljö bör ligga under ett eget resultatmål för att uppföljningen och summeringen av strategin ska bli mer korrekt.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 § kommunallagen (2017:725). I paragrafens första stycke föreskrivs att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) eller enligt annan lag eller författning. Av andra stycket framgår att styrelsen också ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. I 6 kap. 9 § KL föreskrivs vidare att styrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § samma lag ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

I Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2019) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Av reglerna framgår bland annat att styrelsen ska övervaka den ekonomiska förvaltningen, tillse att medlen används ändamålsenligt, övervaka att fullmäktiges beslut blir verkställda, lämna råd och anvisningar samt påpekanden vid brister, liksom att påkalla ingripande av fullmäktige när så behövs.

Under flera års tid har en diskussion förts kring hur Regionstyrelsen på bästa sätt ska kunna utöva uppsiktsplikten. Vid sammanträdet i januari 2021 beslutade styrelsen om en nyordning för utförandet av uppsiktsplikten. För att formalisera nyordningen gavs Regiondirektören i uppdrag att ta fram ett förslag till revidering av Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt. Ett förslag till reviderade regler har upprättats i enlighet med uppdraget.

Uppföljning av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen sker enligt kapitel 5 i förfrågningsunderlag 2020 (RS/98/2019)

Vårdgivaren ska lämna/tillhandahålla uppgifter som regionen anser sig behöva för att följa upp och kontrollera:
att verksamheten bedrivs i enlighet med förfrågningsunderlaget och de mål och riktlinjer som regionen fastställt
att vårdgivarens säkerhets- och kontrollsystem är tillräckliga
att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt

Årsbokslutet innehåller en sammanfattning av verksamhetsberättelserna från enheterna som deltog i hälsovalet under 2020. I december 2020 ingick i hälsovalet 17 regiondrivna vårdenheter med 14 filialer samt 5 vårdenheter med 8 filialer i annan regi.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade vid sammanträdet 2021-01-21 §4, i initiativärendet från David Adervall (s) angående den medicinska äldrevården på kommunens särskilda boenden, att be Regionstyrelsen överväga om en förflyttning av medel inom hälsosvalets ram så att en högre tilläggsersättning ges för ansvar för särskilt boende och korttidsplatser för att markera vikten av utökad tid för denna del i primärvårdens uppdrag (HSN/1721/2021).

Bakgrunden till initiativärendet är den handlingsplan som inlämnats av Region Jämtland Härjedalen som svar på IVOs tillsyn i frågan om ansvar när det gäller medicinsk vård och behandling till äldre personer med misstänkt eller konstaterad covid -19 för de som bor på särskilt boende.

I Regionplan 2021-2023 har Regionfullmäktige beslutat: ”I linje med primärvårdens uppdrag att arbeta hälsobefrämjande ska Hälsosamtal införas från 2021. Det blir ett viktigt inslag i det sjukdomsförebyggande arbetet, för tidig upptäckt av sjukdom och som en åtgärd som kan bidra till jämlik hälsa i befolkningen.” Regionfullmäktige har också avsatt 4 miljoner kronor för detta ändamål.
Därefter har Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden i sina verksamhetsplaner angett mål där det framgår att hälsosamtalen ska driftsättas under 2021.

En utredning har nu gjorts som beskriver vad som krävs för att kunna verkställa detta. Den tidplan som anges är att ett IT-verktyg ska finnas andra kvartalet 2021, utbildning för utförarna ska ske under sommaren och hösten och driftstart för riktade hälsosamtal för medborgarna ska ske i oktober 2021. Vidare beskriver utredningen:

1. IT-verktyg för Hälsosamtal införs, förvaltas och utvecklas långsiktigt med en lösning baserad på befintlig funktionalitet och tidplan som innebär driftstart Q2 2021. Lösningen ska CE-märkas.

2. Ett successivt införande av hälsosamtalen ska ske så att en åldersgrupp, 40-åringar, kan erbjudas hälsosamtal senast 1 oktober 2021, och att övriga åldersgrupper enligt regionplanen 2021 införs under 2022.

3. Vid utformning av förfrågningsunderlag för Hälsoval 2022 ska uppdrag för succesivt införande av Riktade Hälsosamtal inarbetas liksom ersättningsnivå för uppdraget. Uppdrag till den särskilda politiska styrgruppen för vårdvalen bör få uppdrag att hantera detta.

4. Regionstyrelsen föreslås besluta om ersättningsnivå för de hälsosamtal som ska genomföras under 2021.

5. Under 2021 nyttjas det tilldelade anslaget på 4 miljoner till utvecklingskostnader, utbildningskostnader och personella resurser för att etablera riktade hälsosamtal och för ersättning för utförda hälsosamtal under hösten 2021.

Det regioninterna Politiskt råd för folkhälsa fick 2021-02-26 föredragning av beslutsunderlag och förslag till regionstyrelsens beslut. Rådet är nöjda med underlag och förslag till beslut, men gav medskick att även patientavgift för 2021 behöver fastställas. De föreslår att det ska vara avgiftsfritt för att erbjudandet om hälsosamtal ska kunna nå alla, men att den politiska styrgruppen för hälsovalet också får ge förslag på patientavgift för 2022 och framåt utifrån uppdragets utformning och storleken på ersättningen till utförarna.

En analys av frågan om patientavgift har gjorts och ligger med som beslutsunderlag.

Regionstyrelsen beslutade den 8 december 2020 § 235 om att inrätta en politisk styrgrupp för att se över de tre vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen inför 2022. I samband med beslutet antogs en uppdragsbeskrivning.

Regionstyrelsens ordförande beslutade den 20 januari 2021, i ett svar på initiativärende från Ann-Marie Johansson (s) om konsekvensanalys av större andel privata vårdgivare, att frågan hur sistahandsansvar ska regleras ekonomiskt inom hälsovalet ska ingå i uppdraget för den politiska styrgruppen (RS/823/2020). I tillägg till det bör även ingå att utreda sistahandsansvaret för folktandvården inom ramen för vårdvalet allmäntandvård barn och unga vuxna.

I ett initiativärende från David Adervall (s) angående den medicinska äldrevården på kommunens särskilda boenden beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden den 20 januari 2021 att be styrelsen överväga en förflyttning av medel inom hälsovalets ram (HSN/1721/2020). I ett separat ärende till styrelsen vid samma tillfälle som detta ärende föreslås att ge den politiska styrgruppen i uppdrag att överväga förflyttning av medel inom hälsovalets ram så att en högre ersättning ges för ansvar av särskilt boende och korttidsplatser (RS/115/2021).

I Regionplanen 2021-2023 framkommer, i linje med primärvårdens uppdrag att arbeta hälsobefrämjande, ska riktade hälsosamtal införas. Regionfullmäktige har också avsatt 4 miljoner kronor för detta ändamål. Därefter har Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden i sina verksamhetsplaner angett mål där det framgår att hälsosamtalen ska driftsättas under 2021. Vid utformandet av förfrågningsunderlag för Hälsoval 2022 är det därför viktigt att uppdrag för succesivt införande av riktade Hälsosamtal inarbetas liksom ersättningsnivå för uppdraget. Den politiska styrgruppen föreslås därför få i uppdrag att hantera frågan (RS157/2021).

Med anledning av dessa tillägg justeras därför uppdragsbeskrivningen som redovisas i ett särskilt beslutsunderlag.

Uppdraget ska enligt beslutet redovisas för regionstyrelsen senast vid sammanträdet i april 2021. Förfrågningsunderlagen för nästkommande år beslutas årligen vid Regionfullmäktiges sammanträde i juni. Mot bakgrund av den korta utredningstiden och att beslut i frågan ska fattas av fullmäktige i juni, föreslås därför att styrgruppens utredningstid förlängs och istället redovisas senast vid Regionstyrelsens sammanträde i juni 2021.

Utredningen "SOU 2020:19 God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem" lägger stort fokus på samverkan, och föreslår bland annat att kraven på att regionen och kommunen ska samverka vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården bör förtydligas i hälso- och sjukvårdslagen, HSL, samt att regionen och kommunen ska upprätta en gemensam plan för utformningen av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Syftet är ökad tydlighet och underlättad samverkan mellan huvudmännen, samt att säkerställa en gemensam långsiktig strategisk planering för det gemensamma åtagandet: primärvård. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2021.

Utifrån detta har en projektplan tagits fram för att under 2021 skapa en gemensam plan för hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå i länet. Arbetet med planen ska skapa samsyn kring vård på primärvårdsnivå där alla aktörer ska ha en gemensam bild av samarbete och ansvarsfördelning, med personcentrering i fokus.

Planen ska kopplas till nära vård, vilket inte är en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård, utan ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Den närmsta vården är den som personen kan ge sig själv, egenvård, samt det stöd kommuner och regioner kan ge för att möjliggöra detta. En tillgänglig vård nära invånaren tillsammans med nya arbetssätt och digitalisering ska göra att våra gemensamma resurser räcker åt fler. Begreppet ”nära” kan avse såväl geografi, tid, form och relation.

Den gemensamma planen för primärvården i länet ska gälla från 2022-01-01, och avser att ersätta samverkansavtalet för hälso- och sjukvård i länet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) och dess bilagor. Ambitionen är att planen även inkluderar habiliteringsområdet. I arbetet ska utbildning och gemensam reflektion ingå, förbättringsarbeten genomföras samt uppföljning och analys planeras. Arbetet drivs i projektform med stark lokal förankring och i samarbete med referensgrupper såsom tillgänglighetsråd, pensionärsråd och andra sakkunniga.

SVOM beslutade 6 november 2020, § 46 om mål för god och nära vård. Vid mötet 2021-02-26 § 9 förtydligades att detta beslut var en rekommendation till Region Jämtland Härjedalen och kommunerna, dvs
1. Anta mål för god och nära vård:
- Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner tar gemensamt ansvar för vårdnivån primärvård i länet,
- Regionens specialiserade vårds samarbete med länets primärvård ska utvecklas med god vård och nära vård för länets medborgare i fokus - personcentrering,
- Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete är också ett gemensamt ansvar mellan huvudmännen.

samt att Hemsjukvårdsavtalet (dnr RS/730/2017) förlängs ett år till och med 2021-12-31.

SVOM beslutade vidare 2021-02-26 § 9 att anta den framarbetade projektplanen och att politisk förankring sker i SVOM och Regionens samverkansråd, samt rekommenderade Region Jämtland Härjedalen att, på motsvarande sätt som kommunerna, avsätta stimulansmedel inom område god och nära vård till en projektledare för regionen samt till kommunikations- och informationsinsatser.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har lämnat en begäran till regionstyrelsen om omprioritering för extra medel för utökade kostnader för avtal med Räddningstjänstförbundet avseende I väntan på ambulans, IVPA.

Region Jämtland Härjedalens avtal med Räddningstjänsten i Jämtland avseende IVPA (I väntan på ambulans) har upphört (HSN/100/2020) och ett nytt avtalsförslag finns framtaget för godkännande. Räddningstjänstförbundet sade upp avtalet för omförhandling då förbundet inte erhållit full kostnadstäckning enligt det gamla avtalet, och vill likrikta avtalet med Region Jämtland Härjedalen på likvärdigt sätt som de avtal som finns mot Räddningstjänstens ägarkommuner. Avtalet blir som en konsekvens av detta, vid oförändrad volym avseende uppdrag (ca 600 st) ca 800 000 kronor dyrare än nuvarande avtal, vilket medför en årlig kostnad på ca 1 600 000 kronor.

Utöver ovanstående kostnad som tillkommer för Räddningstjänstförbundet hanteras Räddningstjänsten Åre enligt motsvararande finansieringsprincip vilket motsvarar ca 200 000 kr.

Tidigare avtal har hanterats inom hälso- och sjukvårdsnämndens ordinarie budgetram men finansiering av en utökad kostnad ryms inte inom hälso- och sjukvårdsnämndens budget varför beslut om finansiering behöver ske. Då omdisponeringar inte bedöms möjliga föreslås att finansiering ska ske genom en godkänd kostnadsavvikelse för hälso- och sjukvårdsnämnden för 2021 om 1 miljon kronor.

För fortsatt finansiering bör en inprioritering av de ökade kostnaderna göras i hälso- och sjukvårdsnämnden inspel till regionplan 2022-2024.

I samband med årsbokslut 2020 har en sammanställning gjorts av i investeringsplan 2020 beslutade investeringsobjekt som vid årsskiftet antingen är påbörjade men ej avslutade eller fortfarande vid årsskiftet ej är påbörjade.

Enligt nu gällande regler för investeringar, fastställer Regionstyrelsen investeringsbudgeten på objektsnivå. Enligt samma regler ska beviljad investering utgå ur investeringsbudgeten om inte investeringen påbörjats före september månad budgetåret. Om anslaget behöver finnas kvar därefter krävs det ett nytt beslut i regionstyrelsen.

I bilaga 1 och 2 redovisas sammanställda tabeller avseende 2020 års investeringsobjekt/investeringsbudget som föreslås att överföras till år 2021 eller utgår. Investeringsrådet har behandlat investeringsärendena den 8 februari 2021. Merparten av investeringarna har ej genomförts eller blivit försenade på grund av pandemin. Rådet gör bedömningen att särskilda skäl föreligger till att investeringarna enligt bilaga 1 (tabell 1och 2) inte påbörjats i tid och därmed föreslås att en budgetreservering för överföring från år 2020 till 2021 bli aktuell.

Totalt 89 792 600 kr föreslås överföras till år 2021 och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar. Beviljade investeringsobjekt 2020 enligt bilaga 2, som ej genomförts föreslås dras tillbaka/utgår.

Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände 2021-02-25 § 18 överföring av de investeringar som gäller hälso- och sjukvården.

Medicintekniska avdelningen äskar omdisponering inom beslutad investeringsbudget för år 2021. Beslutad total investeringsram för år 2021 förändras inte genom föreslagen omdisponering.
Området DT har beviljats en nyinvestering om 500 000 kr i en stråldosplaneringsapplikation (IBC NM) i 2021 års investeringsplan. Medicintekniska avdelningen och DT önskar omfördela den beviljade investeringen till inköp av EEG-utrustning som är beräknat till samma belopp som den beviljade investeringen.

Förmodad upphandlings-, projekterings- och installationstid av Spect/CT beräknas ta åtminstone merparten av 2021, och området har därför begränsad nytta av IBC NM under denna tid. Området önskar att budgeten flyttas till investering i EEG-apparat, så att möjligheten finns att gå med i Region Västerbottens/NUS upphandling av EEG-apparatur. Nuvarande utrustning är uttjänt, patientosäker och skapar merarbete för områdets och medicinteknisk personal. NUS krav på Region Jämtland Härjedalens utrustning är också viktigt i sammanhanget. Deras krav för att göra diagnostiska bedömningar av genomförda undersökningar är att regionen har en teknisk miljö som är kompatibel med deras. Nyinvesteringen i stråldosplaneringsapplikation (IBC NM) kommer att äskas och prioriteras i 2022 års investeringsplan.
Hälso-och sjukvårdsdirektören har behandlat ärendet per capsulam den 19 februari 2021 och föreslår att omdisponeringen godkänns.

Enligt Regler för investeringar ska regionstyrelsen fastställa omdisponeringar inom investeringsbudgetens totalram. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-02-25 § 19 och föreslår att styrelsen beviljar omdisponeringen.

Långsiktig utvecklingsplan område miljö (LUP miljö) beskriver vad regionen vill uppnå med interna miljöarbetet på lång sikt och utgör därmed ett viktigt underlag till vilka miljömål och aktiviteter som prioriteras in i regionplan och övrig verksamhetsplanering under planperioden.

Långsiktiga utvecklingsplaner revideras normalt en gång per mandatperiod och våren 2019 utsåg styrelsen Karin Thomasson (MP), Håkan Nilsson (C) och Robert Uitto (S) som politisk styrgrupp för arbetet. Arbetet med revideringen har försenats, men nu presenteras ett förslag till remissversion.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning av Region Jämtland Härjedalens målstyrning. En granskningsrapport överlämnades till regionstyrelsen den 18 november 2020 och revisorerna vill senast den 25 mars 2021 ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avse vidta med anledning av granskningsresultatet. Ett förslag till svar har nu utarbetats.

Enligt revisionen syftar granskningen till att ta reda på om regionstyrelsen och nämnderna har en tillfredsställande målstyrning. Revisorerna har i granskningen fokuserat på regionstyrelsens arbete med målstyrning, uppföljning och återredovisning av mål. Revisorerna konstaterar i sin granskning att en ny styrmodell har fastställts under 2020. Vilka förändringar den innebär visar sig först under 2021 varför den inte fångats upp i granskningen. I granskningsrapporten framför revisorerna följande synpunkter;
- Mål för god ekonomisk hushållning ska vara mätbara.
- De finansiella målen framgår inte tydligt i regionplanen.
- Det har blivit färre mätbara mål.
- Insatsområdet om En ekonomi i balans har under mandatperioden inte konkretiserats.
- Revidering av verksamhetsplanerna saknar stöd i styrmodellen.
- Det saknas en tydlig kvalitetssäkring av måluppfyllelsen.
- Återredovisningen av målen kan ge en missvisande bild.

Regionstyrelsen har i sitt svar utgått från styrelsens övergripande ansvar för att samordna planering och uppföljning av regionens verksamheter och ekonomi. Sammantaget kan konstateras processen för målplanering, budget och uppföljning är under ständig utveckling och att flera förbättringsåtgärder redan vidtagits. Bland annat utifrån den nyligen reviderade styrmodellen där syftet är att föra ihop processerna till en gemensam samt inkludera samtliga verksamhetsnivåer bättre i planeringsarbetet. Bland annat vad gäller hur de finansiella målen presenteras, hur prioriteringar på övergripande nivå kan tydliggöras, hur måluppfyllelsen kan summeras bättre och bättre metoder för att kvalitetssäkra mål och mätetal.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning av Region Jämtland Härjedalens bokslutsprocess. En granskningsrapport överlämnades till regionstyrelsen den 21 december 2020 och revisorerna vill senast den 26 mars 2021 ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden vidtagit eller avse vidta med anledning av granskningsresultatet. Ett förslag till svar har nu utarbetats.

Revisorernas sammanfattande bedömning är att bokslutsprocessen i huvudsak bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med tillräcklig intern kontroll som säkerställer en rättvisande redovisning. Det finns dock vissa brister gällande tidsplaneringen av hälso- och sjukvårdsnämndens hantering av ekonomiska rapporter, vissa brister i underlagen till specifikationer samt att det inte genomförs systematiserade analyser för att identifiera väsentliga riskområden i bokslutsprocessen.

Regionstyrelsen har i sitt svar angett förslag på förbättring att identifiera väsentliga riskområden, samt hur hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen ska kunna förbättra tidsplan för rapporteringen. Åtgärder för brister i specifikationer vidtogs redan inför Årsredovisning 2020.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning av projektverksamheten som bedrivs inom avdelningen för Forskning, utbildning och utveckling (FoUU). Den samlade bedömning är att regionstyrelsen inte har säkerställt att det finns ändamålsenliga regler och rutiner för projektverksamheten inom FoUU. Revisorerna anser bland annat att det saknats dokumenterade rutiner för arbetet vilket innebär att verksamheten i hög grad är beroende av nyckelpersoner och därmed är sårbar. De anser också att det råder oklarheter avseende beslutsfattande om att medverka i projekt. Den ekonomiska redovisningen anses i ett urval av verifikationer vara rättvisande.

Revisorerna vill senast den 27 mars 2021 ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet.

Regionstyrelsen har tagit del av revisionsrapporten och välkomnar de initiativ och förtydliganden som rapporten föreslår. Ett svar har tagits fram med kommentarer samt förslag på åtgärder för de områden som revisorerna tar upp. I svaret finns bland annat förslag om att se över delegationsbestämmelser för att tydliggöra beslutsordningen kring projekt samt att se över hur information om projekt kan föras ut till de politiska organen på ett bättre sätt. Vidare finns i svaret också en beskrivning om ProjektCenters arbete kring bland annat förundersökning av projekt samt befintliga rutiner och stödsystem vad gäller uppföljning och utvärdering.

Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på remiss ”Förordning om statsbidrag för kvalitetsregisterverksamhet vid regionala registercentrum och regionala cancercentrum” (S2020/08974/FS).

I promemorian lämnas förslag till en ny förordning om statsbidrag för kvalitetsregisterverksamhet vid regionala registercentrum och regionala cancercentrum. Förordningen innehåller bestämmelser som gör det möjligt för regioner som är huvudmän för regionala register- eller cancercentrum att ansöka om medel för kvalitetsregisterverksamhet som bedrivs där.

Ett förslag till svar har upprättats inom FoUU-enheten. Remissen ska besvaras senast 1 mars men departementet har förlängt möjligheten att lämna svar till 31 mars för samtliga remissinstanser. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Finansdepartementet har bjudit in Region Jämtland Härjedalen att yttra sig över utkast till lagrådsremiss ”En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar”.

I utkastet föreslås att det i mål om överprövning av en upphandling eller överprövning av ett avtals giltighet ska införas dels ett skyndsamhetskrav, dels preklusionsfrister i både förvaltningsrätten och kammarrätten. Ett skyndsamhetskrav föreslås även i mål om utlämnande av kontrakt enligt upphandlingslagstiftningen. Vidare föreslås att fristen för att väcka talan om skadestånd vid fel och brister i en upphandling ska ändras för att överensstämma med EU-rätten. Det ska även införas tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott respektive missförhållanden i övrigt. I fråga om icke-direktivstyrda upphandlingar föreslås att upphandlande myndigheter och enheter inte ska behöva efterannonsera upphandlingar under 100 000 kronor.
I utkastet görs även bedömningar i fråga om bl. a. införande av dels en tidsfrist för överprövningsmålens handläggning, dels en ansökningsavgift och ett ömsesidigt processkostnadsansvar.

Region Jämtland Härjedalen (regionen) ställer sig i stort positiv till föreslagna förändringar då förslagen torde innebära en förkortning av handläggningstiden av överprövningsmål, vilket välkomnas.

Ett förslag till svar har upprättats inom Inköp och upphandlingsenheten och remissen ska vara besvarad senast 31 mars. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Förslagen om skyndsam handläggning, tidsgränser vid beslut om uteslutning av en leverantör och ändringarna av reglerna om annonsering av icke-direktivstyrda upphandlingar ska träda i kraft den 1 januari 2022. Övriga nya bestämmelser ska inte tillämpas på upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

Protokoll Gemensam nämnd för samverkan 2021-02-08
Protokoll Gemensam nämnd för upphandling 2021-02-22
Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-01-20
?Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-02-02
?Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-02-25
?Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2021-02-23
Protokoll Patientnämnden 2021-01-28
Protokoll Regionens samverkansråd 2020-12-07
Protokoll Regionens samverkansråd 2021-02-08
Protokoll Regionens revisorer 2021-01-28
Protokoll Regionens revisorer 2021-02-23
Protokoll Pensionärsrådet 2021-01-28
Protokoll Tillgänglighetsrådet 2021-01-28

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus
https://meetingsplus.regionjh.se/committees

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat 2020 blev positivt för första gången på många år och uppgick till 324 miljoner kronor, vilket var 224 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden var 53 miljoner kronor lägre jämfört med 2019, motsvarande en nettokostnadsminskning på -1,2 procent. Verksamhetens intäkter ökade med 436 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 54 procent. Av dessa avser 52 miljoner kronor vidarefakturering av patientintäkter, justeras intäkterna för denna post är ökningen 48 procent. Justerat även för intäkter från område Kollektivtrafik med 127 miljoner kronor så var ökningen 32 procent.

Bruttokostnaderna har under 2020 ökat med 383 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 7,4 procent. Justerat för tillkomna kostnader Kollektivtrafik med 244 miljoner kronor så var förändringen 138 miljoner kronor, 2,7 procent. Justerat även med 55 miljoner kronor för vidarefakturering, så var ökningen 1,6 procent, motsvarande 83 miljoner kronor.

2019 uppgick soliditeten till -34 procent och efter 2020 har soliditeten förbättrats något, till -15 procent. En amortering på 73 miljoner kronor skett hittills under året på de lån som fram till 2020 har tagits via Kommuninvest på totalt 433 miljoner. Totala lånebeloppet är efter amorteringen 360 miljoner kronor. Likviditeten förbättrades med 327,7 miljoner kronor till och med december.

Av de nitton strategiska verksamhetsmålen har endast ett strategiskt mål bedömts som otillfredsställande. Tre bedöms som tillfredsställande och femton som inte helt tillfredsställande. Av de tre finansiella målen har ett bedömts som tillfredställande, ett har inte uppnåtts och ett har bedömts inte helt tillfredställande.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål under 2020. Även om arbetet inom flera strategier har varit lyckade och delvis nått positiva resultat.

I samband med regionstyrelsens uppföljning av regionens samverkansråd i augusti 2018, § 187, beslutades att regiondirektören fick i uppdrag att tillsammans med regionens samverkansråd se över samverkansrådets roll i förhållande till övriga samverkansformer mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner samt samverkansrådets roll och sammansättning i förhållande till övriga nämnder inom organisationen. Utifrån detta beslutade regionens samverkansråd i december 2018, § 67, att en översyn av regionens samverkansråds reglemente skulle initieras under hösten 2019.

Samverkansrådet har därefter diskuterat samverkansrådets roll och syfte och gällande reglemente vid ett antal tillfällen, och vid rådets sammanträde den 6 oktober 2020, § 55, beslutades att ge rådets ordförande och vice ordförande i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderat reglemente för regionens samverkansråd.

Nuvarande reglemente arbetades fram av styrgruppen för Region 2015 under våren 2014, och fastställdes av landstingsfullmäktige i april samma år (§ 78, LS/185/2014). Samverkansrådet sammanträdde första gången den 16 februari 2015. Reglementet har inte reviderats sedan rådet inrättades.

Regionens samverkansråd behandlade förslag till reviderat reglemente för regionens samverkansråd vid sitt sammanträde den 7 december 2020, § 77, och beslutade då att rekommendera Region Jämtland Härjedalen att fastställa det reviderade reglementet i enlighet med förslaget.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2019-06-18 § 114 fick regiondirektören i uppdrag att utreda försäljning av hela eller delar av fastighetsbeståndet i Landstingsbostäder AB. Utredningen skulle ge förslag på hur regionens likviditet kunde förstärkas genom försäljning av hela, delar av fastighetsbeståndet eller hela bolaget. Utredningen skulle också analysera hur de rekryteringsbefrämjande aspekterna med tillgång till lägenheter påverkar rekryteringen av personal samt vilka alternativ för att hantera konsekvenserna som kan finnas.

Landstingsbostäders styrelse har tagit initiativ till en utredning och marknadsvärdering av fastighetsbeståndet. Denna utredning motsvarar till viss del det utredningsuppdrag som regiondirektören fått. Bolagets styrelse tillsatte en styrgrupp och anlitade Bryggan Fastighetsekonomi för att göra utredningen, vilken redovisades för bolagets styrelse den 10 december 2020. Styrelsen beslutade samtidigt att lämna över utredningen inklusive en sammanställning av intervjuer med rekryterare och fackliga organisationer till ägaren.

Utredningen redovisades muntligt för regionstyrelsen 26 januari, som gav Regiondirektören i uppdrag att analysera konsekvenserna för regionen av utredningsförslagen, samt ta ställning till de alternativ som presenterats.

I samtliga tre alternativ i utredningen föreslås att ett antal sjukhusnära fastigheter behålls för framtida utveckling av sjukhusområdet.

Sedan det ursprungliga utredningsuppdraget gavs i juni 2019, har regionens ekonomiska resultat förbättrats med nästan en halv miljard kronor, vilket ökat likviditeten med över 300 miljoner kronor. Delar av likviditetsförbättringen beror på högre utdebitering och större kostnadsutjämningsbidrag, och bedöms därför bli mer långvarig. Det föreligger därför inget akut behov av att i nuläget snabbt sälja hela Landstingsbostäders fastighetsbestånd, exklusive strategiska fastigheter. En sådan åtgärd utgör alternativ 3 i utredningen. Om detta alternativ valdes, skulle regionen frånhända sig möjligheten öka fastighetsvärdet före försäljning. Regionen skulle då gå miste om uppskattningsvis minst 85 miljoner kronor.

Både alternativ 1 och 2 uppfyller kraven på att fastighetsbeståndet efter försäljning, ska vara tillräckligt stort, för att svårrekryterad personal ska kunna erbjudas bostad vid rekrytering. Båda alternativen innebär en möjlighet att höja fastighetsvärdena före försäljning, men alternativ 2 bedöms ge ett större ekonomiskt mervärde. Efter en sammanvägd bedömning av de två alternativen utifrån affärsmässighet och personalbefrämjande syfte, blir slutsatsen att alternativ 2 ger högst total nytta.

Landstingsbostäder ska genom bolagsordningen arbeta för att främja bostadsförsörjning för regionens verksamhet genom att förvärva, äga, bebygga och avyttra fastigheter. Då de aktiviteter som föreslås i alternativ 2 är mer precisa, krävs att regionen förändrar ägardirektiven. Ägarens förväntningar och krav på bolaget i detta avseende måste tydligt framgå.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm