Möte 2020-05-26

För att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och ett flertal ledamöter deltar på distans.

Presentationer finns tillgängliga för regionstyrelsens ledamöter genom att logga in i Meetings Plus.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

• Corona
  - Lägesbild
  - Smittskydd, SÄBO
  - Post-pandemi
  - Näringsliv, folkhögskolorna
   

• Extraordinära ersättningar nationellt

• Personalfrågor

• Lägesrapport Länstrafiken och omorganisation reseservice

En tertialrapport per april 2020 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat ackumulerat efter april uppgick till -67 miljon kronor, vilket var 75 miljoner kronor sämre än budget och 31 miljoner kronor sämre jämfört med föregående år.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med april 2020 var 76 miljoner kronor högre jämfört med samma period 2019, motsvarande en nettokostnadsökning på 5,3 procent.

Verksamhetens intäkter ökade med 32 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 12 procent, främst på grund av ökade bidrag.

Bruttokostnaderna har ackumulerat ökat med 94 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 5,5 procent. Personalkostnaderna ökade totalt med 2 procent. Kostnaden för bemanningsföretag har minskat med 2 miljoner kronor jämfört med samma period 2019. Kostnader för läkemedel har ökat med 20 miljoner kronor jämfört med föregående år och kostnader för riks- och regionvård har ökat med 17 miljoner kronor. 

Region Jämtland Härjedalen har under året amorterat ett av lånen från Kommuninvest på 73 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgick därefter till 360 miljoner kronor. Likviditeten försämrades med 80,6 miljoner kronor till och med april.

Helårsprognosen efter april försämrades ytterligare jämfört med budget och beräknas uppgå till -40 miljoner kronor. Detta bland annat på grund av kraftigt försämrade skatteintäkter och merkostnader för coronapandemin. Det är fortfarande väldigt osäkert hur mycket detta kommer att påverka resultatet. 

På grund av Coronapandemin ses ett tydligt tapp av produktion öppenvård för såväl läkarbesök som sjukvårdande behandling. En konsekvens av pandemin är ett intressant skifte mot ett allt större antal indirekta besök och då i form av telefonkontakter men även digitala besök. Det behöver dock analyseras vilka patienter och vårdbehov som möts av den förändrade besöksformen.

Slutenvården minskar och också antalet vårddygn vilket hänger samman med att antalet elektiva operationer minskat. I övrigt fortsätter trenden med kortare vårdtider vilket också har koppling till ökningen av polikliniska ingrepp samt bättre utskrivningsprocesser i samverkan med länets kommuner. Tillgängligheten är svårbedömd i Coronatider. Ett stort antal avbokningar kopplade till pandemin kan ses i våra system.

Sjukfrånvaron ökade kraftigt i mars och har fortsatt öka även under april och uppgick till 6,9 procent, vilket till största delen motsvaras av sjukfrånvaron inom förvaltningsområde Hälso- och sjukvård som hade 7,1 procent. Regional utveckling hade däremot en minskad sjukfrånvaro jämfört med föregående år. 

Av de 73 resultatmålen är 16 procent uppnådda, 56 procent är pågående 23 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut. 4 procent kan inte mätas förrän senare under året. Strategi för länets utveckling hade flest uppnådda mål.

När det gäller Strategi för länets utveckling så har 25 procent uppnåtts. Bra resultat visas framför allt inom infrastruktur och kommunikationer.

Inom Strategi för god vård har 6 procent av resultatmålen uppnåtts, då främst inom god och nära vård.

Strategi för våra medarbetare hade inga uppnådda resultatmål men 17 procent pågående i rätt riktning, inom hälsofrämjande arbetsmiljö.

Inom Strategi för ekonomi och verksamhetsresultat har 15 procent uppnåtts, endast inom ökade intäkter.

Region Jämtland Härjedalen är en stor organisation som ansvarar för insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning, forskning, kultur och regional utveckling. Verksamheterna är av stor betydelse för den enskilde medborgaren och utvecklingen av Jämtlands län. Eftersom vi har en relativt stor miljöpåverkan i våra verksamheter har regionen systematiserat miljöarbetet i ett miljöledningssystem sedan 2004. Från 2011 är miljöledningssystemet integrerat i regionens generella ledningssystem. Miljöledningssystemet är uppbyggt utifrån den internationella standarden ISO 14 001 och EU-förordningen EMAS. Ledningssystemet gäller för alla verksamheter i Region Jämtland Härjedalen. Under 2017 genomfördes en recertifiering för att uppgradera till den nya miljöledningsstandarden ISO 14001:2015. Uppföljande revision för 2019 resulterade i endast en mindre avvikelse som rör en enhet där inte miljöarbetet varit implementerat tillräckligt.

Miljöledningssystemet ställer krav på organisationen att utifrån miljöpolicyn och våra betydande miljöaspekter sätta upp miljömål och presentera resultaten av arbetet i en offentlig miljöredovisning.

Regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan för 2020 beslutat att följa upp regionens arbete med miljö på sitt möte i maj. I upprättad miljöredovisningen finns bland annat en beskrivning av miljömål och måluppfyllelse, lagefterlevnad och regionens hållbarhetsarbete.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (2017:725). Uppsiktsplikten innebär att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen ska bl.a. ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Det gäller också en förening där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommunen eller regionen bildar tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet. Vidare ska regionstyrelsen följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. I Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2019) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Om regionstyrelsen finner att åtgärder krävs ska den lämna förslag till fullmäktige om åtgärder som bedöms nödvändiga att vidta.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av. De tre här aktuella bostadsrättsföreningarna har tidigare inte varit föremål för fördjupad uppsiktsplikt. Bostadsrättsföreningarna är därför utvalda i regionstyrelsens plan för fördjupad uppsiktsplikt 2020, som fastställdes vid sammanträde den 22 januari 2020 (§ 6).

Rapporten visar att bostadsrättsföreningarna Åkerärtan, Lugnviks Centrum och Torvalla Centrum under 2019 bedrev respektive verksamhet i enlighet med ändamålet som det uttrycks i stadgarna.

I Brf Åkerärtan är Region Jämtland Härjedalen huvudsaklig ägare, vilket medför ett större ansvar och en högre risk. Föreningens ekonomi är god. Underhållet är dock eftersatt och det är högst tveksamt om primärvårdens hälsocentral av arbetsmiljöskäl kan vara kvar i lokalerna. Beroende på utfallet i frågan kan föreningen komma att påverkas i mycket stor omfattning. Även modulbygget i anslutning till fastigheten kan bli kostsamt för regionen, varför regionstyrelsen fortsatt bör bevaka utvecklingen i frågan.

När det gäller Brf Lugnviks Centrum är Region Jämtland Härjedalen en liten ägare, vilket medför såväl ett mindre ansvar som lägre risk. Föreningen är på väg att upplösas, vilket väntas ske efter sommaren 2020. Förhandlingar om en lösning kring framtiden för den nuvarande hälsocentralen i fastigheten pågår.

I Brf Torvalla Centrum är regionen en mindre ägare, vilket medför såväl ett mindre ansvar som lägre risk. Föreningen har under senare år oftast haft ett negativt resultat, vilket till stor del beror på ogynnsamma skattemässiga regler. Likviditeten är dock acceptabel, kassaflödet är på plus. Den nyligen antagna underhållsplanen ger en grund för styrelsens beslut om fondering eller nyttjande av fondmedel.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (2017:725). Uppsiktsplikten innebär att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen ska bl.a. ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Det gäller också en förening där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommunen eller regionen bildar tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet. Vidare ska regionstyrelsen följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. I Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2019) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Om regionstyrelsen finner att åtgärder krävs ska den lämna förslag till fullmäktige om åtgärder som bedöms nödvändiga att vidta.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av. Stiftelsen Jamtli har senast 2019 varit föremål för fördjupad uppsiktsplikt. På grund av den ansträngda ekonomin ingår Jamtli i regionstyrelsens plan för fördjupad uppsiktsplikt även 2020, vilken fastställdes vid sammanträde den 22 januari 2020 (§ 6). Löpande uppföljning av Stiftelsen Jamtli sker inom ramen för Regionala utvecklingsnämndens verksamhet.

Rapporten visar att Stiftelsen Jamtli under 2019 bedrev en omfattande verksamhet med ett stort antal utställningar och aktiviteter. Verksamheten, som är mycket uppskattad av både länsinvånare och besökare, bedrevs i huvudsak i enlighet med ändamålet, uppdraget och verksamhetsmålen. Återredovisning till ägarna har skett i enlighet med avtal. Måluppfyllnaden 2019 var förhållandevis god: Av de 15 målen uppfylldes 11; två mål uppfylldes delvis; två mål uppfylldes inte.

Stiftelsens ekonomi var redan före Coronapandemin ansträngd. För att klara likviditeten har stiftelsen tagit banklån. Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att förvalta samlingar, byggnader och markområden, men avsättning i budget för detta görs inte i tillräckligt hög grad. Det ekonomiska läget innebär därför att underhåll och mindre investeringar kan behöva skjutas på framtiden. Vidare har Coronapandemin medfört ett intäktsbortfall, vilket har förvärrat den ekonomiska situationen ytterligare. Huvudmännen har förstärkt stiftelsens likviditet under våren 2020 genom att medge förskottsutbetalning av bidraget för 2020. Stiftelsen har även på eget initiativ genomfört flera åtgärder för att hantera ekonomin. Redan före utbrottet av Coronapandemin hade stiftelsen meddelat att Restaurang Hov kommer att stängas.

Med anledning av den ansträngda ekonomin bör Stiftelsen Jamtli även under 2021 hållas under särskild uppsikt.

Enligt kommunallagen 6 kap 6§ ska regionstyrelsen inom sitt område se till att verksamheteten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Styrelsen ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Regionstyrelsen har tidigare år antagit en plan för sin interna kontroll samt följt upp denna två gånger per år. Under hösten 2019 startade ett större projekt inom Region Jämtland Härjedalen med syfte att få en bättre helhetsbild över regionens verksamheter samt att minska risken att pengar och resurser läggs på fel saker i regionens arbete. Det har identifierats ett behov av att kunna arbeta med riskidentifiering och analys på olika nivåer i regionen samtidigt som ledningen vill få en tydlig överblick över de risker som finns och de åtgärder som är kopplade till respektive risk.

Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 23 mars, §32 att skjuta upp beslut om internkontrollplan till sitt sammanträde i maj 2020. Den ursprungliga tanken var då att ha infört arbetet med riskhantering och intern kontroll i Stratsys men på grund av coronapandemin har detta arbete skjutits fram. Regionstyrelsen har därför upprättat en internkontrollplan enligt tidigare modell.

På regionfullmäktiges sammanträde den 11-12 februari, § 15, fastställdes en reviderad regionplan med budget 2020-2022. Utifrån den har regionstyrelsen och nämnderna fastställt egna verksamhetsplaner med budget för närmsta verksamhetsår och plan för de närmaste två åren. Regionstyrelsen beslutade om sin verksamhetsplan 10 december 2019, § 210, som sedan reviderades mötet den 24 mars 2020, § 34. Med anledning av Coronapandemin har det funnits anledning att särskilt analysera måluppfyllelsen i tertialrapporten och vid behov göra förändringar i planen. Ett förslag till reviderad verksamhetsplan har upprättats.

Coronapandemin har under våren 2020 fått betydande konsekvenser på Region Jämtland Härjedalens samtliga verksamheter där omfattande omställningar och anpassningar gjorts. För regionledningen har utmaningarna varit många och flera krisledningar har startats upp. För hälso- och sjukvården har belastningen varit mycket hård under en lång tid. Regional utveckling har att hantera ett krisartat läge med anledning av pandemins påverkan på bland annat länets företag och kollektivtrafik. Sammantaget innebär detta att många aktiviteter tillhörande resultatmål och mätetal i regionstyrelsens verksamhetsplan har avstannat, att flera större utvecklingsarbeten inte kunnat påbörjats och att den ekonomiska prognosen för 2020 är ytterst osäker. Det visar också den summering av måluppfyllelse och övrig uppföljning som gjorts i tertialrapport per 30 april.

Måluppfyllelsen i tertialrapporten per april visar att av de 26 målen i regionstyrelsens verksamhetsplan är ett uppfyllt, 14 påbörjade och 10 inte påbörjade. För följande mål har anpassningar föreslagits:

• Region Jämtland Härjedalens förmåga att samverkan med kommunerna utifrån deras och regionens behov ska öka.
  Hittills har inga beslut om samverkan tagits där regionen ingår och en ambitionssänkning kan behövas vad gäller aktiviteter.
   
• Omlokaliserade verksamheter
  Det blir svårt att hinna med en revidering av plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner varför den kan behöva skjutas fram till 2021.
   
• Stärka vår förmåga att gemensamt anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av redan idag och de som förväntas ske i framtiden.
  Hänger ihop med regionens åtagande i länsgemensam klimatanpassningsplan. Arbetsfördelning inom Region Jämtland Härjedalen kan behöva diskuteras och möjligen ska regional utveckling hålla ihop arbetet.
   
• Ökad robusthet i primärvården
  Svårt att nå hela vägen fram i år och vissa delar kan behöva flyttas till 2021.
   
• Medarbetarna ska ha inflytande över hur arbetet utförs och utvecklas.
  Målvärdet om 33% av medarbetarna och cheferna ska ha genomgått utbildningen blir svårt att uppnå och ersätts lämpligen med aktivitet.
   
• Region Jämtland Härjedalen ska ha ett utvecklande ledarskap med fokus på stödjande, tillgängligt och coachande förhållningssätt.
  Målet för antalet utbildade chefer under året behöver sannolikt sänkas. Med anledning av att Coronapandemins svårbedömda utveckling under resterande delen av 2020 är det i dagsläget inte möjligt att bedöma hur många chefer som kan komma att utbildas under resterande delen av året.
   
• Region Jämtland Härjedalen ska långsiktigt försörja verksamheten med rätt kompetens, och tillvarata samtliga medarbetares kompetens.
  Förväntningarna på vad som kan åstadkommas under 2020 behöver anpassas utifrån vilken tid som finns kvar då arbetet kan startas upp under hösten.
   
• Effektiva inköp
  Mätetal bör omformuleras så att det stämmer med hur vi kan mäta det

I upprättat förslag till reviderad verksamhetsplan har några förändringar också gjorts i uppföljningsplanen. Dels har några punkter som varit inplanerade under våren flyttats till hösten. På regionstyrelsens sammanträde den 29 april, § 57, beslutades dessutom att aktuella personalfrågor ska vara ett återkommande ärende vid varje möte med regionstyrelsen. Utifrån rådande läge med Coronapandemin har dock många utvecklingsinsatser inom personalområdet varit nedprioriterade vilket också märks i tertialuppföljningen. Därför är det svårt att just nu placera in när specifika områden kan följas upp. Tills en mer detaljerad plan för det kan redovisas har det i planen lagts till ”uppföljning av personalfrågor” på mötena i augusti, september, november och december. Aktuella områden kan vara kompetensförsörjning, chefsutveckling, arbetsmiljö och arbetsgivaravtal.

Enligt kommunallagen (2017:725) ska regionstyrelsen i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. Instruktionen behöver nu revideras utifrån att det genomförts organisationsförändringar i regionstyrelsens förvaltning. Under 2020 har också Region Jämtland Härjedalens styrmodell omarbetats vilket även det föranleder justeringar i instruktionen.

Regionstyrelsen beslutade på sitt sammanträde den 21 mars 2018 § 73 om en instruktion för regiondirektören i Region Jämtland Härjedalen. Instruktionen ses över löpande och revideras vid behov. Den senaste versionen fastställdes av regionstyrelsen den 6 november 2019 § 173 och hade då reviderats utifrån Region Jämtland Härjedalens ansvar som samisk förvaltningsmyndighet och andra skyldigheter i enlighet med Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Regiondirektören har enligt regionstyrelsens delegationsbestämmelser avsnitt 7 punkt 1 beslutat om förändringar i regionstyrelsens förvaltning. Förändringen innebära att HR-avdelningen och Ekonomiavdelningen ska vara direkt underställda regiondirektör och organisatoriskt placerade i ett nytt förvaltningsområde, förvaltningsområde regiondirektör, istället för som tidigare i regionstaben. Det medför att regiondirektören blir tillika förvaltningsområdeschef för det nya förvaltningsområdet. Enligt den nya styrmodellen finns inte längre regiondirektörens direktiv och det finns heller inga verksamhetsplaner på förvaltningsområdesnivå varför skrivningar om de dokumenten tagits bort från instruktionen.

Ett förslag till reviderad instruktion har upprättats.

Ett förslag till ny reviderad styrmodell för Region Jämtland Härjedalen har tagits fram och ska beslutas av regionfullmäktige på deras möte i juni 2020. Enligt den tidsplan för verksamhetsplanering och budget 2021 som regionfullmäktige redan beslutat om och som följer den nya styrmodellens principer gäller att regionstyrelsen och nämnderna ska lämna inspel till arbetet med Regionplan och budget 2021-2023 senast 30 april.

Regionplan med budget utgör grunden för Region Jämtland Härjedalens årliga planering och budgetarbete. Planen fastställs av regionfullmäktige i oktober men arbetet med planen inleds redan under våren. Arbetet ska kännetecknas av hög delaktighet på alla nivåer. Inspelen som tas upp av styrelsen och nämnderna är ett underlag för planeringsarbetet och ska utgå från rapporter från förvaltningsområdena och inkludera Summering av ekonomiskt resultat och måluppfyllelse 2019, Innevarande års verksamhetsplaner och prognos, Framtidsanalys och förändringar, Behov och satsningar inför planperiod 2021-2023 och Nyinvesteringar 2021.

Regionstyrelsen har enligt sitt reglemente verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för regiondirektörens förvaltningsområde, förvaltningsområde regionstaben och vårdval. Därtill har regionstyrelsen också ett övergripande ansvar för Region Jämtland Härjedalens hela utveckling och ekonomiska ställning. Därav bygger inspelet framförallt på de rapporter med framtidsanalyser och behov som inkommit från dessa verksamheter. Inspelet ska i första hand ses som ett första underlag inför det inledande arbetet med regionplan och regionstyrelsens verksamhetsplan. Regionstyrelsen gör ingen bedömning nu om vilka av de angivna behoven och satsningar som är mest prioriterade inför kommande år utan det kommer styrelsen att göra i planeringsarbetet.

Sammantaget visar den rapport som tagits fram att Region Jämtland Härjedalens uppdrag att erbjuda medborgarna utveckling och tillväxt av länet och en god och nära hälso- och sjukvård av hög kvalitet är både omfattande och komplext. Organisationen har också som mål att uppnå en långsiktig hållbar ekonomi med en ekonomi i balans trots det fortsatt svåra ekonomiska läget.

Sett över hela planperioden är vårdens omställning med digitalisering, kunskapsstyrning, nära vård och så vidare något som kommer att kräva resurser inom samtliga av regionstyrelsens verksamheter. Medarbetarnas kompetens, engagemang och arbetsförhållanden är viktiga framgångsfaktorer för regionens förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag varför en utveckling av Region Jämtland Härjedalens arbetsgivarpolitik är av betydelse. Andra områden som lyfts fram som betydande för verksamhetens utveckling är forskning, utbildning och innovation, regionens arbete med säkerhetsskydd och informationssäkerhet, fortsatta kommunikativa insatser för att stärka Region Jämtland Härjedalens varumärke och ny organisation för upphandling och inköp. Samtliga verksamheter rapporterar för innevarande års verksamhetsplaner att Coronapandemin begränsat möjligheten att nå uppsatta mål samtidigt som de ekonomiska prognoserna är osäkra.

Regionplan med budget utgör grunden för Region Jämtland Härjedalens årliga planering och budgetarbete. Enligt den av regionfullmäktige fastställda tidsplan för verksamhetsplanering och budget 2021 och som följer den nya styrmodellens principer gäller att regionstyrelsen och nämnderna ska lämna inspel till arbetet med Regionplan och budget 2021-2023.

Regionplan med budget 2021-2023 ska fastställs av regionfullmäktige i oktober men arbetet med planen har redan inletts. Det genom att förvaltningsområdena inom regionstyrelsens förvaltning har arbetat med inspel till regionplan. Inspelen har inkluderat en summering av ekonomiskt resultat och måluppfyllelse 2019, Innevarande års verksamhetsplaner och prognos, Framtidsanalys och förändringar, Behov och satsningar inför planperiod 2021-2023 och Nyinvesteringar 2021. Regionala utvecklingsnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av inspelen på deras möten under maj månad och överlämnat rapporterna till regionstyrelsen. Regionstyrelsen har även tagit del av ett eget inspel från förvaltningsområde regionstaben och regiondirektörens förvaltningsområde. I behandling av rapporterna gjordes ingen helhetsbedömning av föreslagna satsningar och behov av respektive politiskt organ utan det kommer att göras av respektive nämnd i fortsatt verksamhetsplanering.

Sammanfattningsvis visar inkomna inspel att Coronapandemi har fått betydande konsekvenser på Region Jämtland Härjedalens nästintill alla verksamheter där omfattande anpassningar tvingats genomföras. Även om pandemin går över förmodas konsekvenserna av den påverka arbetet också under lång tid framöver. Därav gör alla förvaltningsområden en bedömning att det blir svårt att nå uppsatta mål samtidigt som de ekonomiska prognoserna för 2020 är osäkra. Inför kommande planperiod lyfter samtliga verksamheter flera förändringar som kommer att påverka verksamheten samt behov av utveckling och satsningar. Hälso- och sjukvården ser ett framtida vårdbehov som byggs och kommer att byggas upp under 2020 på grund av Coronapandemin samtidigt finns behov av fortsatt satsning mot nära vård och förändrade arbetssätt. Inom regional utveckling pågår revidering av den regionala utvecklingsstrategin och det ska också skrivas en ny nationell strategi för den nationell regionala tillväxtpolitiken. Efterfrågan på digitala lösningar har ökat markant och samtliga förvaltningsområden lyfter fram digitaliseringen och möjligheter till distansoberoende teknik som ett centralt område att utveckla vidare. Utvecklingsbehov ses också inom det personalpolitiska området, exempelvis vad gäller kompetensförsörjning, karriärmodeller och chefsutveckling.

Den 5 juni kommer en gemensam budgetdag att äga rum. Inbjudna till budgetdagen är ledamöter och ersättare i regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden oh hälso- och sjukvårdsnämnden, revisorer, gruppledare och politiska sekreterare. Budgetdagen är startskottet för arbete med regionplan och arbete med regionstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. Inspelen är viktiga underlag för den summering av planeringsförutsättningar som kommer att genomföras på budgetdagen.

Enligt punkt 4.4 i regionstyrelsens reglemente ska styrelsen för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för regionstyrelsen 2021 har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med nämnderna har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess. Hänsyn ska också tas till SKR:s och Norra Sjukvårdsregionförbundets sammanträdestider men SKR har ännu inte fastställt sina sammanträdestider för 2021. Regionstyrelsen kan därför behöva revidera tiderna senare.

En gemensam budgetdag för regionstyrelsen och nämnderna har planerats in till den 9 juni.

Regionstyrelsen beslutade i augusti 2019 § 130 (RS/554/2019) om inrättande av en styrgrupp för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2021. Direktiv för styrgruppen fastställdes av styrelsen i september samma år § 143 (RS/554/2019).

I direktivet framkommer att syftet med översynen är att skapa bättre förutsättningar för primärvårdens framtida utveckling, där utveckling av den nära vården, tillgänglighet och kontinuitet, ekonomisk hållbarhet, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete, samt konkurrensneutralitet är viktiga faktorer att beakta. Vidare framkom att samarbete med kommunerna, det breda uppdraget kring patienten samt regionens sistahandsansvar behövde belysas.

Arbetsgruppen har dokumenterat sitt arbete i en rapport som överlämnas till Regionstyrelsen vid samma möte som Förfrågningsunderlaget för Hälsoval 2021 också redovisas. I rapporten beskrivs hur styrgruppen lagt upp arbetet. Arbetsgruppen har gemensamt utvärderat hur arbetet har lagts upp och fungerat.

Styrgruppen upplever att arbetet har skett med gott samtalsklimat och uppskattar utbytet av åsikter också när enighet inte kunnat nås. Utifrån den gemensamma synen på det värdefulla i att ha möjlighet till fördjupade diskussioner om hälsovalet har styrgruppen också enats om att till Regionstyrelsen framföra förslag på att det behövs en grupp som får fortsatt uppdrag att vara politisk styrgrupp för hälsovalet.

Regionstyrelsen bör också värdera om också de andra vårdvalen och arbetet med andra privata vårdgivare bör ingå i en sådan styrgrupps uppdrag, t ex fysioterapeuter verksamma inom Lag (1993:1652) om fysioterapiersättning (LOF) och allmänläkare enligt Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL).

Vidare bör Regionstyrelsen utreda om ett sådant uppdrag ska ges till en politisk styrgrupp eller om en fastare form är att föredra dvs om Regionstyrelsen bör ha ett vårdvalsutskott. Frågan bör avgöras senast innan årsskiftet 2020/21 eftersom det är behov av löpande avstämningar i vårdvalsfrågorna mm.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-04-29 § 58 togs beslut att Riktade statsbidrag ska omfördelas från regionstyrelsen till den nämnd som är ansvarig för den verksamhet statsbidraget avser och regiondirektören får i uppdrag att återkomma till nästa regionstyrelsemöte med förslag.

Regionplan och budget 2020-2022, (RS/334/2019) är det övergripande styrdokumentet som behandlar verksamhetens budgetramar och dess finansiering, vilket beslutas av fullmäktige i oktober. Anledningen till att de riktade statsbidragen ej behandlats i verksamhetens budgetramar har varit: dess ovisshet, sena aviseringar, osäkerheter i vilken del i verksamheten som berörs innan färdiga överenskommelser finns, risk för kostnadsdrivning och risk för att tillfälliga uppdrag övergår till permanent verksamhet om fördelning sker via ordinarie budgetram.

Enligt RS/134/2019 Regler för hantering av riktade statsbidrag inom Region Jämtland Härjedalen beslutad av fullmäktige har regionstyrelsen ansvar för statsbidrag som ska fördelas mellan två eller flera nämnder, så kallade breda riktade statsbidrag där uppdrag tangerar en eller flera nämnder. Dessa regler behandlar hur ansökningsprocessen ska gå till, diarieföring och hur interna uppdrag ska nå verksamheten från regionstyrelsen. Denna regel behandlar inte budget eller finansiering av beslutade uppdrag, utan detta beslutas i enlighet med styrdokumentet: Regionplan och budget.

I dagsläget fördelas inte riktade statsbidrag ut i varken budgetram, via omdisponering eller intern intäkt (fd. landstingsbidrag) då detta skulle innebära en revidering av styrdokumentet: Regionplan och budget under innevarande planperiod. Regiondirektören har i dagsläget beslutat om en budgetavvikelse, det vill säga godkännande för verksamheten till ett högre utfall än budget kopplat till ett tilläggsuppdrag - om uppdraget medför merkostnader för verksamheten. Annars ett uppdrag att utföra en aktivitet inom befintlig budgetram. Mandatet går att likställa med att det sker en revidering av verksamhetsplan/verksamhetens aktiviteter under innevarande år.

Befintligt förbättringsarbete att väva ihop planeringsarbete med budget fortgår. Framåt vore det fördelaktigt att verksamhetsplanerna även täcker in aktiviteter för att uppfylla externa nationella kriterier/villkor kring riktade statsbidrag. Verksamhetsplanerna bör styra vad verksamheterna ska utföra under året för att svara både mot de externa kriterier och de interna strategier samt mål som finns. Detta arbete är på god väg i samband med införande av Stratsys som verktyg och ny styrmodell, därefter bör budgetramarna kopplas på för att finansiera de olika delmål och delprojekt som beslutas i verksamhetsplanerna. Bortsett från typ av finansiering (ex. skatteintäkter, kostnadsutjämning eller riktade statsbidrag) vilket endast regleras i Regionplan och budget.

Inför nästa år är förslaget är att en intäktsbudget läggs på regiongemensamma kostnader (fd. motsedda) motsvarande de prognostiserade riktade statsbidragen för planperioden. Motsvarande kostnadsbudget fördelas mellan regionstyrelse och nämnder och budgeteras centralt på regionstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Budgetramar för regionstyrelse och nämnder beslutas i Regionplan och budget i fullmäktige i oktober och det blir därefter ingen särskild hantering av finansiering kopplat till uppdragen i de riktade statsbidragen. Sedan fördelas budgetramar och interna uppdrag vidare till områdesnivå via regionstyrelse eller nämnds verksamhetsplan. Förslaget gäller från och med Regionplan och budget 2021-2023.

I samband med detta arbete behöver punkt 4.1.17 i Delegationsbestämmelser för regionstyrelsen (RS/24/2019) ses över och revideras. Punkt 4.1.17 är formulerad utefter den politiska organisation som fanns innan 2019-01-01 när ny hälso- och sjukvårdsnämnd infördes. I nuläget krävs en revidering av styrdokument: Regionplan och budget för att fördela eller omdisponera budgetramar eller annan typ av finansiering mellan regionstyrelse och nämnder. Samma bestämmelser gäller riktade statsbidrag vilket inte finns några mandat till på tjänstemannanivå utan kräver ett politiskt beslut i fullmäktige, därav bör punkt 4.1.17 revideras eller strykas.

Regler för hantering av riktade statsbidrag inom Region Jämtland Härjedalen (RS/134/2019) behöver också revideras för att stämma överens med ovanstående förslag.

Handlingar lämnas senare

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade 2020-05-14 § 45 ett ärende där nämnden föreslår regionstyrelsen att utreda förutsättningarna för regionens medarbetare att tillhandahålla en tjänstemobil för att driva på den digitala utvecklingen i regionen.

2016 fattade dåvarande SKL och regeringen en överenskommelse om en gemensam vision för e-hälsa 2025. Vid denna tidpunkt ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att:
- Underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd
- Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
- Visionen beskriver också vad detta innebär för bland annat patienter, brukare och klienter.

För att visionen ska kunna uppnås tydliggörs även vikten av att medarbetare har en digital arbetsmiljö som möjliggör hög kvalitet och stöder de processer medarbetare verkar i. När Region Jämtland Härjedalen beslutade att införa Office365 som digital arbetsplats var detta en viktig faktor. En modern digital arbetsplats skapar förutsättningar för ett ökat mobilt arbetssätt och olika typer av samarbete och möten på distans, vilket i sin tur resulterar i minskade behov av resor, effektivare samarbeten och tidsbesparingar. Utöver detta ville Regionen positionera sig som modern och framåtsträvande i att nyttja digital teknik för att kunna uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. På ett övergripande plan handlar det om att skapa en digital arbetsmiljö som stödjer de processer medarbetarna verkar i. Digitaliseringen bidrar också till utvecklingen av nya karriärvägar när andra och nya typer av behov eller tjänster uppstår vilket kan vara attraktivt för den långsiktiga kompetensförsörjningen. En grundförutsättning för att uppnå detta är tillgång till välfungerande verktyg för dokumentation samt kunskaps- och beslutsstöd som säkerställer hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar det vardagliga arbetet.

Införandet av Office365 och utbyggnaden av övrig digital infrastruktur har fortskridit men hälso- och sjukvårdsnämnden anser att utvecklingen vad gäller digitaliseringen behöver påskyndas. Tekniken ska vara en hjälp för regionens medarbete, förenkla arbetssätt och göra det möjligt att utföra vissa arbetsuppgifter på distans, exempelvis kontrollera arbetsscheman och delta på videomöten. En förutsättning att fullt ut kunna nyttja den nya tekniken är att alla regionens medarbetare erhåller en tjänstetelefon som fullt ut inbjuder till användning av de verktyg som Office365 och andra arbetsapplikationer tillhandahåller.

Områdena Kvinna och Kirurgi äskar omdisponering inom beslutad investeringsbudget för år 2020. Beslutad total investeringsram för år 2020 förändras inte genom föreslagna omdisponeringar.

Område Kvinna
I beslutad investeringsbudget 2020 återfinns inom ramen för investeringar kopplade till investeringsrådet, 700 000 kr avseende inköp av ett laparoskop. Området äskar att de beslutade medlen för laparoskopet omdisponeras till inköp av två ultraljudsapparater för motsvarande budget istället (ansökan bifogas). Verksamheten har tre ultraljudsapparater vid gynmottagningen och en vid kvinnohälsan. Dessa är ca 12-13 år och är riktigt dåliga gynekologiska ultraljudsapparater. Om några av dessa inte kan bytas ut är det ökad risk för extra mottagningsbesök för patienten. Vid mer än 90% av gynmottagningens patienter görs ett ultraljud i samband med besöket. Verksamheten kan därför vid ökade problem med apparaterna behöva minska de dagliga mottagningarna vid en-två undersökningsrum. Laparoskopet lagades år 2019 och området anser att det klarar sig med det tills vidare. Det finns möjlighet att laga det igen samt låna av kirurgområdet.

I investeringsplan 2021 har området ansökt om att få köpa in två stora ultraljudsapparater samt ytterligare två mindre gynekologiska ultraljudsapparater. Det finns inga avtal för någon av dessa utan en upphandling måste göras och det finns starka önskemål om att få köpa in apparater från samma företag då knappologin skiljer sig mellan företagen och det är många i personalen som arbetar med apparaterna. Det finns då en stark medicinsk säkerhet att man är kunnig på apparaterna. Önskemålet är därför att under år 2020 göra en upphandling på alla dessa apparater och med eventuell option. Två apparater köps in och betalas under 2020 och de andra två apparaterna köps och betalas i början på år 2021. Äskade medel om 700 000 kr är inte säkrade då upphandling saknas för närvarande. Eventuellt budgetöverskridande får området finansiera från driftbudgeten. Notera att alla äskade inköp avser reinvesteringar.

Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 27/4 2020 och föreslår att omdisponeringen godkänns.

Område Kirurgi
Området sökte den 2/4 2020, 99 780 kr ur den akuta haveripotten för att investera i en undersökningsstol som havererat. Enligt delegationsbeslut från Regiondirektören den 8/4 2020 (bifogas) avslogs ansökan om finansiering ur 2020 års akuta haveripott då investeringen i undersökningsstolen inte bedömdes uppfylla de krav som berättigar till prioritering inom den akuta haveripotten. Enligt samma beslut föreslås det att området i första hand får återkomma med ett äskande om omdisponering bland 2020 års beviljade investeringar vilket området nu gör.

I beslutad investeringsbudget 2020 återfinns inom ramen för investeringar kopplade till investeringsrådet, 246 000 kr avsatt för investering i ett flexibelt cystoskop. Området äskar att de beslutade medlen för cystoskopet omfördelas för inköp av undersökningsstol istället och att investeringen i cystoskopet utgår. Verksamheten har idag ett antal flexibla cystoskop. Dessa används flitigt då produktionen är hög. Därför finns det behov av kontinuerlig investering i flexibla cystoskop. Dock krävs en ny undersökningsstol till uroterapin då de idag är mycket begränsade i sin verksamhet pga trasig stol. Därför väljer området att omfördela medel för att istället köpa en stol. Det finns risk för ökade kostnader för reparation av cystoskop men området ser ingen annan lösning än denna i dagsläget då ansökan om medel ur haveripott för inköp av undersökningsstol nekades.

Enligt Regler för investeringar ska regionstyrelsen fastställa omdisponeringar inom investeringsbudgetens totalram. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-05-14 § 46 och föreslår regionstyrelsen att föreslagna omdisponeringar godkänns.

Brf Åkerärtan i Östersund är en HSB-förening. Föreningen är en så kallad ”oäkta bostadsrättsförening”. Föreningen äger fastigheterna Åkerärtan 1 och Kartboken 1 i Östersund. Fastigheternas totala yta är 2 695 kvm. Region Jämtland Härjedalens andelstal är 64,69 procent. Övriga 5 medlemmars andelstal: Östersunds kommun 19,67 procent, Brf Åkerärtan 10, 48 procent, Apoteket 2,33 procent, 24 Invest (Gym) 1,57 procent och HSB 0,69 procent.

Av stadgarna framgår att föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus upplåta bostäder för permanent boende och lokaler för nyttjande av medlemmarna utan tidsbegränsning. Vidare ingår i ändamålet även att främja studie- och fritidsverksamhet inom föreningen, liksom att främja serviceverksamhet med anknytning till boendet i syfte att stärka gemenskapen och tillgodose gemensamma intressen och behov.

Styrelsen för Brf Åkerärtan har kallat till årsstämma 2020. Stämman ska äga rum den 28 maj kl. 15.00. Mötet kommer att äga rum på telefon. Förutom stadgeenliga punkter finns följande ärenden på dagordningen:
- Beslut om digitalt deltagande godkänns,
- Beslut om att tillåta utomstående deltagande på stämman godkänns,
- Antagande av nya stadgar,
- Arvodesersättning till ordförande och revisorer (övrig ersättning följer Östersunds kommuns arvodesregler).

Regionfullmäktige antog de reviderade stadgarna i februari 2020 (RS/816/2019). Arvodesersättning till ordförande och revisorer följer av tidigare fattat beslut (RS/390/2019).

Under 2019 uppgick föreningens nettoomsättning till 2 196 tkr. Årets resultat var 424 tkr, medan det balanserade resultatet uppgick till 3 514 tkr. Taxeringsvärdet (enbart lokaler) uppgick till 1 454 tkr.

Bostadsföreningens revisorer bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Revisorerna tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. Vidare tillstyrker revisorerna att föreningsstämman behandlar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Regionfullmäktige beslutade den 11 december 2018 (§ 183, punkt 12) att Region Jämtland Härjedalens ombud för perioden 2019-01-01 – 2022-12-31 i Brf Åkerärtan är Cristine Persson (C); ombudsersättare är Maria Nerpin (S).

Region Jämtland Härjedalen ger varje år ett ekonomiskt bidrag till de partier som är representerade i regionfullmäktige för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet använts, även det som eventuellt sparats från tidigare år (och använts under det redovisade året), förutsatt att det erhållits efter tillämpningen av redovisningsbestämmelserna.

Redovisningen ska kompletteras med ett granskningsintyg med tillhörande granskningsrapport där en av partiet vald granskare kontrollerar att redovisningen ger en rättvis bild av partistödens användning. Granskningsrapporten kan exempelvis utgöras av en ekonomisk redovisning som intygas av en revisor.

Vid regionstyrelsens sammanträde den 24 oktober 2018 fick regiondirektören i uppdrag att ta fram en mall för redovisning av partistöd. Två förslag till mall har tagits fram av sekretariatet och redovisades för fullmäktiges presidium den 31 mars. Fullmäktiges presidium beslutade då att stämma av mallförslagen med respektive partigrupp. En åsikt som framfördes var att förtydliga att redovisningen av partistöd som sparats från föregående år avser den del av stödet som använts under redovisningsåret. Verksamhetsberättelse och resultaträkningar är ej obligatoriska att skicka med.

Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län. Pristagaren måste utöva sina insatser i samstämmighet med Region Jämtland Härjedalens värdegrund. Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället.

Sammanlagt 22 nomineringar har inkommit från hela länet.

Folkhälsonätverket, Folkhälso-Z har i uppdrag att bereda ärendet och föreslå pristagare.

Regionens revisorer har överlämnat revisionsberättelsen för år 2019 för Region Jämtland Härjedalen och revisionsrapport 2019, Årets granskning av Region Jämtland Härjedalen till fullmäktige. Regionens revisorer har i revisionsberättelsen redovisat resultat av granskningen för år 2019.

Med anledning av regionens revisorers uttalande i ansvarsfrågan och enligt 5:e kap 32 § KL ska regionstyrelsen och de ledamöter och ersättare som tjänstgjort men avgått under 2019 ges möjlighet att inkomma med förklaring. Förklaringen bör ha inkommit till fullmäktiges presidium senast den 27 maj 2020.

Regionstyrelsen har utarbetat ett förslag till förklaring enligt bilaga.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har granskat om regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att regelverket kring ärende- och dokumenthantering efterlevs. Sammantaget gör revisorerna bedömningen att styrelsen och de granskade nämnderna inte har en helt tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att regelverket kring ärendehantering och dokumenthantering efterlevs. Senast den 30 maj 2020 ska ett svar lämnas om vilka åtgärder som vidtagits eller avser att vidtas med anledning av det som framkommit i rapporten samt uppgift om när eventuella åtgärder avses vara genomförda.

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden att tillse att samlade dokumenthanteringsplaner finns för respektive kärnverksamhet, stärka den interna kontrollen och införa rutiner för systematisk uppföljning och kontroll av följsamhet till uppställda krav avseende de båda processerna samt överväga att införa obligatorisk utbildning för nya handläggare och för handläggare som ofta avviker från beredningsprocessens krav.

Varje nämnd ansvarar för myndighetens hantering av sina allmänna handlingar och för beredning av sina ärenden och lämnar därför egna svar på granskningen. Sammantaget ser regionstyrelsen positivt på den granskning som genomförts och instämmer i att Region Jämtland Härjedalens processer för ärendeberedning och dokumenthantering kan utvecklas. Åtgärder som planeras är att införa obligatoriska utbildningar för handläggare, hantera uppkomna brister i ärendeberedningen i Internkontrollmodulen i Stratsys och fortsätta arbetet med att upprätta dokumenthanteringsplaner.

Region Jämtland Härjedalen har inbjudits att yttra sig över Arkivutredningens betänkande Härifrån till evigheten. En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv SOU 2019:58. Eventuella synpunkter ska vara kulturdepartementet tillhanda senast 1 juni år 2020.

I betänkandet redovisar utredningen en bred översyn av arkivområdet, där viktiga samhällsförändringar och arkivsektorns utveckling beskrivs och förslag om hur reglering, myndighetsstyrning och statsbidrag på arkivområdet ska förtydligas, ändras och utvecklas. I betänkandet läggs det bland annat fram ett förslag på hur den snart 30 år gamla arkivlagen (1990:782) ska moderniseras och anpassas så att den är i linje med de utmaningar som gäller för en modern digital förvaltning. Min bedömning är dock att förslaget egentligen inte innebär några genomgående förändringar jämfört med den nu gällande arkivlagen. I lagförslaget finns det dock en del förtydliganden och förändringar som är av betydelse för hur myndigheterna (nämnderna) och arkivmyndigheterna (regionstyrelsen) ska hantera sina allmänna handlingar. De tre förändringar som jag anser kommer att utgöra särskilda utmaningar för Region Jämtland Härjedalen är följande:

1. Myndigheterna har en skyldighet att vid upphandling, utveckling och driftsättande av IT-system att försäkra sig om att handlingar och uppgifter i systemet kan föras över till andra system, avskiljas och gallras
2. Myndigheterna ska rapportera in arkivförteckningar till ett nationellt arkivinformationssystem
3. Myndigheterna ska upprätthålla en aktiv och strategisk bevarandeplanering

På vilket sätt dessa förändringar kommer att innebära utmaningar för Region Jämtland Härjedalen framgår av Bilaga: Utmaningar ny arkivlag. Bedömningen är dock att det är orimligt att Region Jämtland Härjedalen lämnar synpunkter kring dessa förslag till departementet. Detta eftersom förslagen överlag är bra och våra utmaningar kring att hantera dem framför allt bottnar i att vi haft vissa svårigheter med att följa befintlig lagstiftning.

Eftersom betänkandet utöver förvaltning även rör frågor som handlar om kulturarv, har det i samband med remissförfarandet varit viktigt att inhämta synpunkter från Kulturen inom Region Jämtland Härjedalen. Något som Kulturen särskilt har uppmärksammat är den betydelse som Landsarkivet i Östersund har för flera olika delar av regionens arkivverksamhet, t.ex. enskilda arkiv och nationella minoriteters arkiv, och att det är angeläget för regionen att Riksarkivet även i fortsättningen kommer att bedriva ett aktivt regionalt arbete på arkivområdet

Eftersom de delar av betänkandet som rör förvaltning egentligen inte innebär några genomgripande förändringar jämfört med befintlig lagstiftning, finns inte någon anledning till att Region Jämtland Härjedalen här behöver lämna särskilt många synpunkter. Det remissvar som har tagits fram kommer därför i stor utsträckning att utgå från de synpunkter som Kulturen har lämnat avseende betänkandet.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet av Socialdepartementet att lämna synpunkter på remiss av delbetänkandet SOU 2020:23 Hälso- och sjukvård i det civila försvaret - underlag till försvarspolitisk inriktning.

Utredningen fick i augusti 2018 i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas. I detta delbetänkande redovisas utredningens analys av de förslag till inriktning för hälso- och sjukvården som en del av det civila försvaret som Försvarsberedningen, Försvarsmakten och MSB har lämnat. Utredningens bedömningar i detta delbetänkande är avsedda att utgöra ett underlag inför den försvarspolitiska inriktningsproposition som regeringen ska lämna till riksdagen under hösten 2020.

Remissen ska besvaras senast 10 augusti men vid remisskonferensen framkom att departementet önskar få in synpunkterna senast under maj/juni. Sent inkomna svar riskerar därför att inte kunna beaktas i underlaget. Eftersom regionstyrelsen inte har något mer sammanträde innan sommaren föreslås att regionstyrelsens ordförande får besluta om svar på remissen efter samråd med styrelsens 2:e vice ordförande.

Region Jämtland Härjedalen har möjlighet att lämna remissvar på delbetänkandet av utredningen samordnad utveckling för god och nära vård SOU 2020:19 som fått namnet God och nära vård - en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.

För hantering av remissvaret förslås att en politisk arbetsgrupp utses med möjlighet till representation från varje parti.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) kommer den 2 juni kl 10-16 hålla en digital remisskonferens med möjlighet till deltagande. Därefter föreslås ett första arbetsgruppsmöte den 18 juni kl 9-12 för genomgång av remissen samt reflektioner från konferensen. Sedan ges möjlighet fram t o m den 31 augusti till inspel i remissvaret, innan arbetsgruppen föreslås ha ett andra möte den 8 september då ett färdigt förslag till svar redovisas.

Remissvaret ska vara inlämnat senast den 30 september 2020 och måste därför beslutas med omedelbar justering vid regionstyrelsens sammanträde samma dag.

Bilagor och övriga handlingar kopplade till delegationsbesluten finns tillgängliga i regionens webbdiarium https://diariet.regionjh.se/diariet/

Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2020-05-12
Protokoll Patientnämnden 2020-05-14

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se/committees
 

Med anledning av den pågående coronapademin och de restriktioner som finns på nationell nivå för att minska risken för smittspridning beslutade fullmäktiges presidium 2020-03-31 § 18 att fullmäktiges sammanträde 20-21 april skulle ställas in. Presidiet beslutade samtidigt att regionfullmäktiges arbetsordning ska revideras för att ge möjlighet för ledamöterna att delta i fullmäktiges sammanträden på distans.

Enligt 5 kap. 16 § KL får ledamöter delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.

I april 2017, § 53 införde Region Jämtland Härjedalen möjlighet för ledamöter i fullmäktiges presidium, regionstyrelsen, nämnderna och utskotten att delta på distans vid respektive sammanträde (RS/2350/2016). Samtidigt fastställde regionfullmäktige Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ. Av reglerna framgår förutsättningarna för deltagande på distans och ordförandens och ledamöternas ansvar vid deltagande på distans.

I regionfullmäktiges arbetsordning föreslås att det införs en ny punkt 9.1 Deltagande i sammanträde på distans som medger att om särskilda skäl föreligger får fullmäktige sammanträda med ledamöter närvarande på distans. De tekniska förutsättningarna måste dock vara uppfyllda.

Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ har samtidigt reviderats.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2020-05-05 § 41 och föreslår regionfullmäktige:

1. I regionfullmäktiges arbetsordning under punkten 9. Sammanträden införs en ny punkt 9.1. Deltagande i sammanträde på distans med följande lydelse:
”Fullmäktige får, om presidiet anser att särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor.

Vid sammanträde med deltagare på distans gäller Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ. Ledamot som önskar delta i sammanträde på distans ska senast fem dagar före sammanträdet anmäla detta till fullmäktiges ordförande och sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.”

2. Reviderade Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ antas.

Region Jämtland Härjedalen äger 40 % av bolaget Torsta AB. Aktierna övertogs från Regionförbundet i Jämtlands län i samband med regionbildningen 2015. Övriga ägare är Jämtlands gymnasieförbund med 20 %, Lantbrukarnas Ekonomi AB med 15 % samt SCA Skog AB, Skogsägarna Norrskog Ekonomisk Förening, Sveaskog Förvaltning AB, AB Persson Invest och Träutveckling Jämtland AB med 5 % vardera.

Träutveckling Jämtland AB har vid Torstas årsstämma 2019 aviserat att de haft för avsikt att lämna sitt ägande av bolaget. Träutveckling Jämtland AB har den 14 april via sitt moderbolag IUC Z-Group AB inkommit med en formell begäran om att överlåta sina 200 aktier i Torsta AB till Region Jämtland Härjedalen. Detta i enlighet med det aktieägaravtal som tecknades mellan ägarna 2013.

Utdrag ur aktieägaravtal:
”Parterna är överens om att tillkommande aktieägare ska tillträda detta avtal som part. Nödvändiga uppdateringar av avtalet ska då genomföras. Om aktieägare önska begära utträde från sitt engagemang i Torsta AB ska den aktieägaren framföra sitt önskemål samt sina skäl till övriga aktieägare senast vid tidpunkt för bolagsstämman året innan utträdet är tänkt att ske. Regler för hembud och samtyckesförbehåll finns i gällande bolagsordning.

Dock har delägare rätt att, när helst delägaren påkallar, överlåta aktier till huvudägaren Regionförbundet Jämtlands län till 1 SEK. Regionförbundet Jämtlands län ska vara skyldig att förvärva delägares aktier för detta pris senast en månad efter att Regionförbundet Jämtlands län erhållit delägares begäran. Denna överlåtelse av aktier till regionförbundet ska behandlas på en ordinarie bolagsstämma eller extra bolagsstämma.”

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2020-05-12, § 63, och föreslår regionfullmäktige följande:
Region Jämtland Härjedalen förvärvar 200 aktier i bolaget Torsta AB från Träutveckling Jämtland AB för totalt 200 kronor.

Regionstyrelsen beslutade i augusti 2019 § 130 (RS/554/2019) om inrättande av en styrgrupp för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2021. Direktiv för styrgruppen fastställdes av styrelsen i september samma år § 143 (RS/554/2019).

I direktivet framkommer att syftet med översynen är att skapa bättre förutsättningar för primärvårdens framtida utveckling, där utveckling av den nära vården, tillgänglighet och kontinuitet, ekonomisk hållbarhet, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete, samt konkurrensneutralitet är viktiga faktorer att beakta. Vidare framkom att samarbete med kommunerna, det breda uppdraget kring patienten samt regionens sistahandsansvar behövde belysas.

Styrgruppen skulle i sitt arbete föra en dialog med samtliga utförare inom Hälsoval Region Jämtland Härjedalen, vilket har genomförts i form av hearingar, samt använda sig av erfarenheter från primärvården i andra regioner och länder.

Utifrån direktivet gjordes en bedömning av majoriteten att översynen skulle bli så pass omfattande att dåvarande avtal/överenskommelser inom Hälsoval Region Jämtland Härjedalen behövde sägas upp. Något som styrelsen fattade beslut om i december §218 (RS722/2019) och verkställde före årsskiftet.

Den politiskt utsedda styrgruppen har tillsammans med tjänstemän haft möten som utifrån direktivet analyserat och reviderat modellen för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen. Resultat av uppdraget redovisas i beslutsunderlag i form av nytt förslag till förfrågningsunderlag inför 2021 samt en rapport som redovisas i ett separat ärende.

Områden som har varit föremål för diskussion och förslag till förändring är:
- Primärvården ska vara mer styrande i vårdkedjan
- Tillitsbaserad styrning med färre krav på kompetens
- Tillgängligheten styrs av kraven för vårdgarantin i primärvården
- Kostnadsansvar för fysioterapeuter verksamma inom Lag (1993:1652) om fysioterapiersättning (LOF) och allmänläkare enligt Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) tas bort
- Ändring av ersättningsmodell i form av höjd procentuell fördelning för CNI och lägre ”fast kapitering” samt en glesbygdsersättning, som förutom avstånd, bygger på antal listade vid hälsocentralen.

Då kostnadsansvaret för LOF och allmänläkare enligt LOL tas bort men budgetramen för dessa kostnader föreslås stanna kvar i hälsovalets ersättningssystem hamnar kostnadsansvaret istället centralt direkt under Regionstyrelsen, varför ett centralt anslag behöver skapas med 21 miljoner kronor. Beslut om detta fattas av Regionstyrelsen i samband med Regionplan 2021.

Regionfullmäktige fastställer regler för Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Det senaste beslutet om styrmodellen togs i juni 2017, § 172. Regionstyrelsen har enligt beslut av fullmäktige i februari 2018, § 29, i uppdrag att se över reglerna för styrmodellen utifrån den nya politiska organisationen. Ett förslag till ny styrmodell upprättades inför regionstyrelsens möte i mars. På regionstyrelsens sammanträde den 24 mars 2020, § 48, beslutade regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige:

1. Styrmodell för Region Jämtland Härjedalen fastställs enligt upprättat förslag.
2. Inför regionfullmäktiges beslut i juni om reviderad arbetsordning för regionfullmäktige ska den nya styrmodellens principer beaktas.

Med anledning av Coronapandemin ställde regionfullmäktige in sitt möte i april. Därför finns heller inget beslut ännu om styrmodellen. Inför beslutet finns det anledning att göra några mindre justeringar i förslaget till regionfullmäktige för att förtydliga beskrivningen av styrmodellen. Dels utifrån att regiondirektören beslutat om några organisationsförändringar i förvaltningen. Dels har arbetet med inspel inför regionplan föranlett justeringar i text för att tydliggöra syftet med inspelen och hur de ska hanteras av respektive nämnd och styrelse. Det har också gjorts en mindre justering av styrkedjan för att tydliggöra policyernas placering i kedjan.

De förtroendevaldas huvuduppgifter i Region Jämtland Härjedalen är att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Regiondirektör och högsta tjänstemannaledning är ytterst ansvariga för att åstadkomma resultat enligt de politiska uppdragen. Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska säkerställa nedbrytning från visioner, strategier och ekonomiska ramar på politisk nivå till genomförande och resultat samt uppföljning i verksamheten. Målet är att bedriva en verksamhet med god kvalitet och som är kostnadseffektiv. Genom en tydlig och känd styrmodell har chefer och medarbetare kunskap om vem som fattar vilka beslut och kan fokusera på verksamhetens innehåll för att nå Region Jämtland Härjedalens övergripande vision och mål. Viktiga delar i styrmodellen är bestämmelser för hur och när mål, mätetal och aktiviteter ska utformas, fastställas och följas upp. De övergripande styrdokumenten som beslutas på politisk nivå är utgångspunkt för styrningen på alla organisatoriska nivåer.

Ett viktigt ingångsvärde för hur planering, budget och uppföljning ska struktureras har varit det arbetet som görs med resultatförbättrande åtgärder. I arbetet med styrmodellen har det också genomförts workshops i ledningsgrupper för att identifiera förbättringsområden med nuvarande arbetssätt. Under 2019 infördes också Stratsys, ett administrativt IT-stöd för planering och uppföljning. Syftet med Stratsys är att förenkla arbetet och skapa förutsättningar för en tydligare styrkedja. Systemet har använts skarpt för uppföljning per augusti och per helår 2019 samt för planering 2020 och uppföljning per april 2020. Sammantaget har konstaterat att det behövs en tydligare beskrivning om hur Region Jämtland Härjedalen ska arbeta med ledning och styrning, på alla nivåer och hur budgetarbetet, målformulering och uppföljning bättre ska höra ihop. Därför bygger den nya styrmodellen på en tydligare styrkedja där arbetet med övergripande mål och budget kännetecknas av hög delaktighet från regionstyrelse och nämnder samt av förvaltningsområdena. Processen för arbetet ska vara tydlig och utgå från omvärldsanalys, behov, ekonomi och måluppföljning. Förarbeten på områdesnivå ska inkludera all verksamhet.

All planering och uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen ska utgå från fyra strategier som formas politiskt i regionplanen och visar den politiska viljeinriktningen och övergripande prioriteringar. För varje strategi finns prioriterade insatsområden som bryts ner till politiska resultatmål. Politiska resultatmål ska utgå från definierade behov, finansiella resurser och vilka resultat som ska uppnås i verksamheten. För att klara av att prioritera måste ett rimligt antal mätetal finnas tillgängliga. Mätetal ska koppla till målen och avspegla måluppfyllelsen. De kan skapas på alla nivåer. Utifrån mål och mätetal skapas också aktiviteter på verksamhetsnivå. Region Jämtland Härjedalen ska i planering, genomförande och uppföljning ta hänsyn till de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Agenda 2030 med dess 17 globala mål för hållbar utveckling är ett viktigt verktyg i arbetet. Även Jämställdhet och jämlikhet, Miljö och Barnens rättigheter är viktiga områden. Utifrån Region Jämtland Härjedalens roll som samisk förvaltningsmyndighet ska även det samiska perspektivet beaktas.

Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Redan i februari 2020, § 16, beslutade regionfullmäktige om en reviderad tidsplan för verksamhetsplanering 2021. Det för att inte planeringsarbetet inför 2021 skulle avstannas i väntan på ny styrmodell. Den fastställda tidsplanens principer inkluderas i föreslagen styrmodell.

Tidsplan för planering och budget bygger på att fullmäktige beslutar om regionplanen i oktober. Det innebär sedan att regionstyrelse och nämnder fastställer sina verksamhetsplaner i november och verksamheten sina i december.

Region Jämtland Härjedalens Arvodesbestämmelser fastställdes av regionfullmäktige 2018-12-11 § 182. Som en resultatförbättrande åtgärd togs ett beslut om att frysa arvodena 2019-10-16 § 106. Ett förslag från regionstyrelsen om tillägg av arvode för ordförande och vice ordförande i utskottet för kollektivtrafik togs 2020-03-24 § 49 och ska behandlas av regionfullmäktige 16-17 juni.

Enligt arvodesbestämmelserna har regionstyrelsens 3:e vice ordförande ett arvode på 13,3% av basarvodet och ledamot med utökat ansvarsområde har 20% av basarvodet. Nu finns behov av att justera fördelningen dem emellan så att 10% flyttas över till 3:e vice ordföranden.

Regionfullmäktige presidium har gett regiondirektören uppdrag att till regionfullmäktiges sammanträde i juni 2020 bered ett ärende för att kunna anta Deklaration för en stark demokrati. Deklarationen är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del av kommitténs arbete med att etablera den nationella samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. Deklarationen tar avstamp i att Sveriges demokrati fyller 100 år och att det är ett viktigt tillfälle att uppmärksamma och stärka demokratin. De aktörer som antar deklarationen tar ställning för ett demokratiskt styrelseskick och demokratins grunder och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism. För att stärka demokratin ska aktörerna som ansluter sig:
- Verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet
- Arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin och
- Bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Deklarationen ska ses som ett frivilligt åtagande av respektive aktör och är inget juridiskt bindande avtal. De parter som undertecknar Deklarationen står dock bakom de åtaganden som man tagit fram. Samtliga åtaganden kommer också att löpande publiceras på .

Ett antal verksamheter har anslutit sig till Deklarationen, bland annat Region Örebro, Coompanion, Demokratibygget och Göteborgs stad.

Region Jämtland Härjedalen vill också ansluta sig till deklarationen och därmed verka för att befästa de demokratiska värderingarna i samhället. Som en del i detta arbete kommer Region Jämtland Härjedalen att genomföra en rad aktiviteter i demokratins namn. Ett antal åtaganden för demokrati har arbetats fram inom regionen och kommer att genomföras under 2020 och 2021.

I Jämtlands län råder en politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta manifesteras i att länets politiker kraftsamlat kring en länsgemensam folkhälsopolicy. Folkhälsopolicyns intentioner utgör grunden till länets samlade folkhälsoarbete vilket ska bidra till en mer jämlik hälsa och skapa en framtidstro. Folkhälsopolicyn utgör ett underdokument till den regionala utvecklingsstrategin.

En reviderad Folkhälsopolicy 2020-2024 är nu framtagen i form av en dialogprocess påbörjad hösten 2018 samt möten i Folkhälso Z under 2019. Kommuner och region har lämnat synpunkter och ett slutförslag har framtagits med hänsyn till framförda förbättringsförslag.
Folhälso Z presidium överlämnade slutförslaget till regionens samverkansråd för vidare hantering. Regionens samverkansråd sänder nu detta förslag till Folkhälsopolicy 2020-2024 till länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen för behandling.

Länets folkhälsopolicy utgår från de faktorer som påverkar hälsan, hälsans bestämningsfaktorer, istället för att utgå från sjukdom och individuella hälsoproblem. Detta salutogena synsätt är ett strategiskt val och präglar policyn. Länets politiker har enats om att utöver de nationella åtta folkhälsomålen fokusera på en gemensam målbild med fyra viktiga utvecklingsområden där bästa möjliga effekt kan förväntas – tidiga livets villkor, utbildning och arbete, hälsofrämjande miljö samt delaktighet och inflytande.

I Folkhälsopolicyns utvecklingsområden finns en rekommenderad gemensam riktning. Med den som stöd ska respektive kommun och Regionen gärna även i samverkan med övriga aktörer från Länsstyrelse till det privata näringslivet ta fram egna styrdokument, utifrån de lokala förutsättningar som finns.

I denna nu reviderade Folkhälsopolicy 2020 – 2024 kvarstår utvecklingsområdena från tidigare policys men med ökad tonvikt på nya utmaningar för folkhälsan såsom utanförskap, ensamhet, psykisk ohälsa, den demografiska förändringen med den allt mer åldrande befolkningen, den digitala utvecklingen, globala befolkningsomflyttningar, samhällets utveckling mot ökad urbanisering och centralisering, klimatförändringar, pandemier och dess konsekvenser för hälsan.

Den gemensamma målsättningen och hälsovisionen är fortsatt: ”Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län.”

När tågmarknaden avreglerades och SJ AB bildades kunde inte staten längre tillgodose regionernas behov av regionala tågfordon. Trafikhuvudmännen (länstrafikbolagen) bildade därför AB Transitio 1999 som ett gemensamt ägt vagnbolag istället för att upphandla och äga tågfordon enskilt. AB Transitio anskaffar, finansierar och förvaltar tågfordon åt sina ägare (samtliga av landets regioner med undantag för Gotland). Syftet är främst att optimera ägarnas tågfordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Ägarna i de fyra nordligaste länen förhyr tågen av AB Transitio som i sin tur hyr ut dessa till Norrtågs trafik. Högvärdeskomponenterna, som är dyra reservdelar till tågfordon som repareras och återanvänds, är tillsammans med tågen förutsättningar i det trafikavtal som finns i Norrtåg. I samband med att Norrtåg AB anskaffade tolv tågfordon av typen Coradia X62 gjorde AB Transitio även en beställning av högvärdeskomponenter till fordonen.

Högvärdeskomponenterna finansierades genom AB Transitio som tog ut ett lån om 160 miljoner kronor i Nordiska investeringsbanken 2010. De fyra nordligaste regionerna (Jämtland Härjedalen, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland) samt Region Östergötland och Västra Götalandsregionen tecknade en solidarisk borgen för lånet med en löptid om tio år 2010 – 2020. Av de ursprungliga 160 miljoner kronorna återstår drygt 98 miljoner kronor att lånefinansiera på nytt.

Lånet behöver refinansieras i juli 2020 för det återstående beloppet om drygt 98 miljoner kronor och berörda regioner behöver därför teckna ett nytt borgensåtagande. Respektive region går i borgen i relation till hur många tågfordon av typen Coradia man hyr från AB Transitio (Västra Götalandsregionen andel uppgår till 44,9 %, Region Östergötland till 30,6 % och norrlandsregionerna till 8,125 % vardera).

AB Transitio arbetar med upplägget för refinansieringen av högvärdeskomponenterna vilken mest troligt kommer ske genom en svensk affärsbank. Det är troligt att refinansieringen (lånet) kommer ha en löptid om 5 – 10 år. Det vanligaste upplägget för en borgensman är en så kallad proprieborgen vilket ger bättre lånevillkor då utlånaren har bättre möjligheter att återkräva skulden om den inte betalas. Region Jämtland Härjedalen behöver fatta beslut om att gå i borgen för högvärdeskomponenterna (vilket inte omfattar tågfordonen) för drygt 6 miljoner kronor senast i juni 2020.

Region Jämtland Härjedalen har fått ett medborgarförslag om att Länstrafikens länskort/periodkort även ska gälla hos kommersiella tågoperatörer i länet. Förslaget är vidare att Region Jämtland Härjedalen ska teckna avtal om detta med tågoperatörerna (Inlandsbanan och SJ). Motiveringen är att förbättra tillgängligheten och möjligheterna till arbetspendling. I medborgarförslaget beskrivs att arbetspendling Östersund-Järpen inte fungerar tillfredställande med det utbud av regionaltågstrafik och buss som finns. Bussförbindelserna anses inte intressanta med hänsyn till avgångs- och restider.

Nedan redogörs övergripande för förutsättningarna.

Befintlig tågtrafik
Norrtågstrafiken utgörs av nio dubbelturer Sundsvall-Östersund M-F och fem dubbelturer Östersund-Duved M-F och två dubbelturer Duved-Storlien, med färre turer lördagar och söndagar. Restiderna med tåg är avsevärt kortare än för buss. Restiden med Norrtåg från Järpen och Bräcke till Östersund är 55 respektive 50 minuter, och med buss är restiden minst 20 minuter mer vilket minskar pendlingsbenägenheten. På sträckan Bräcke-Östersund bedöms trafikutbudet som tillfredställande utifrån behovet av arbets- och studiependling, medan förutsättningarna är sämre i exempelvis relationen Östersund mot Järpen-Duved.

Länstrafikens länskort, periodkort, ungdomskort är giltiga på all regionaltågstrafik som utförs av Norrtåg. Trafikutbudet med Norrtågs tågtrafik är anpassat för arbets-, studiependling till i första hand Sundsvall och Östersund, med anslutningsmöjlighet i Sundsvall till norr- respektive södergående tågtrafik.

SJ trafikerar med två dagturer och ett nattåg dagligen (ett dagtåg vänder i Östersund de övriga turerna vänder i Duved). För att resa med SJ-trafik finns inget rabatterat färdbevis och den blir därmed inget alternativ för arbetspendling.

På Inlandsbanan finns Snötåget, Snälltåget och Inlandstågets säsongtrafik. Eftersom trafiken är säsongsbetonad är den av mindre intresse för arbetspendling än SJ-trafiken, men kan ändå bidra med ytterligare resmöjligheter.

Resenärsperspektivet
För en resenär med kort på Länstrafiken ger ökad biljettgiltighet förbättrade resmöjligheter med tåg som kompletterar den stomme som utgörs av Norrtågstrafiken. I resrelationen Östersund-Järpen, som nämns i medborgarförslaget, skulle det till exempel ge en avgång kl. 6:34-7:35 och en tur tillbaka kl. 20:29-21:33 (enligt tidtabell våren 2020). Tillgängligheten i form av arbets- och studiependling och resor för andra ändamål skulle förbättras.

Förutsättningar för genomförande
Det kan konstateras att en biljettsamverkan enligt medborgarförslaget förbättrar tillgängligheten. Samtidigt är frågan komplex och det finns flera genomförandemässiga utmaningar, bland annat avseende ekonomi.

Regionaltågstrafiken bedrivs genom Norrtåg AB, som ägs av aktörer i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Frågan om ett biljettsamarbete ses som en gemensam fråga för de fyra regionerna och ett beslut om biljettsamarbete måste fattas av de fyra regionerna gemensamt. Trafiken är upphandlad som en tjänstekoncession, operatören kör både lönsamma och olönsamma turer i utbudet och biljettintäkterna är en mycket viktig intäkt för operatören. Det finns fördelar men också en del betydande risker och befarade effekter av ett biljettsamarbete. Bland dessa kan nämnas befarat minskade intäkter i den regionala tågtrafiken för operatören som, i konkurrens med bland annat SJ, 2016 vann Norrtågsupphandlingen. Det finns också en risk kring hur stabilt och långsiktigt kostnadsneutralt ett sådant samarbete skulle vara. Norrtåg är inte avisande till en framtida biljettsamverkan men regionerna är överens om att frågan måste beslutas gemensamt och det bedöms inte givet att detta skulle vara ekonomiskt gynnsamt för regionerna.  

Kontakt har också tagits med SJ och Inlandståget AB i ärendet. Båda aktörerna ställer sig positiva till att se vilka möjligheter som finns med en biljettsamverkan. SJ pekar på att liknande samarbeten finns på olika håll i landet och nämner Östergötland, Västmanland, Örebro, Sörmland, Dalarna och Västra Götaland m fl. Inlandståget AB pekar på att de tillåtit resor med Länstrafikens kort på Snötåget som goodwill utan ersättning.

Att teckna avtal om biljettgiltighet enligt förslaget bedöms inte lämpligt i nuläget sett till ovan nämnda orsaker, då det är en fråga som kräver fördjupad analys av konsekvenserna i dialog med berörda parter. Medborgarförslagets intentioner kommer dock att beaktas i det fortsatta arbetet med att utveckla den regionala kollektivtrafiken i länet.

Frågan om biljettgiltigheter har också bäring på den statliga utredningen om ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2020-05-12, § 64, och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

• Redovisning från konferenser, utskott mm