Möte 2023-05-02

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare. 

• Presentation RD
• Utvärdering arbetstidsavtalet
• Informationssäkerhet
• Uppföljning av fattade beslut

En månadsrapport för mars 2023 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med mars 2023 var negativt och uppgick till 57 miljoner kronor, vilket var 51 miljoner kronor sämre än budget.

Helårsprognosen efter mars beräknas fortsatt uppgå till - 300 miljoner kronor. Detta utifrån högre verksamhetskostnader än budget som ökat betydligt mer än budget på grund av inflationen som medfört kraftiga prishöjningar. Pensionskostnaderna har ökat kraftigt mot föregående år, både de finansiella kostnaderna avseende räntekostnader för pensioner kopplat till pensionsskulden, även verksamhetskostnader för pensioner påverkas utifrån förändringar i pensionssystemet. Dock är prognosen mycket osäker, då verksamheten står inför stora utmaningar med att minska vårdköer samtidigt som bemanningssituationen är fortsatt svår. Kostnadsutvecklingen kommer att behöva följas noggrant löpande under året.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med mars 2023 var 17,7 procent, 208 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 26 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 40 miljoner kronor. Patientavgifter och försäljning hälso- och sjukvård har ökat med 7 miljoner kronor. Intäkter kollektivtrafik har ökat med 5 miljoner kronor. Övriga intäkter var 2 miljoner kronor högre.

Bruttokostnaderna var 182 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 12,1 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 88 miljoner kronor, motsvarande 12 procent. I ökningen finns beslut från 2022 om ökade lönekostnader med 37 miljoner på helår (cirka 8 procent) för sjuksköterskor utöver föregående års löneökning. Pensionskostnaderna var 47 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på det nya förmånsavtalet för pensioner.

Köpt riks- och regionvård har ökat med 7 miljoner kronor. Läkemedel har ökat med 17 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 32 miljoner kronor och uppgick till 75 miljoner kronor.

Likviditeten är fortsatt god men har under året försämrats med 37,2 miljoner kronor till och med mars. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 100 miljoner kronor och den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 90 miljoner kronor.

Det prognostiserade resultatet samt den höga prognostiserade investeringsnivån kommer under året påverka likviditeten negativt.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter mars en positiv avvikelse mot budget med 4 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre regionövergripande kostnader samt högre riktade statsbidrag som inte fanns i budget.

På regionstyrelsens sammanträde den 29 mars behandlades ärendena Månadsrapport februari 2023 (RS/3/2023) och Reviderad verksamhetsplan för regionstyrelsen 2023 (RS/341/2022). Utifrån ärendena kunde konstateras att det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen är försämrat. Helårsprognosen för 2023 beräknas till -300 miljoner kronor, vilket avviker kraftigt mot budget. För regionstyrelsens verksamheter (regionstab, vårdval och regiondirektör) finns budgetgap för 2023 på 187,6 miljoner kronor. Utifrån detta fick regiondirektören i uppdrag att till regionstyrelsens nästa sammanträde redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att nå en ekonomi i balans samt föreslå eventuella ytterligare åtgärder. Liknande uppdrag har också getts till regiondirektören från hälso-och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Nedan redovisas påbörjat arbete i regionstyrelsens verksamheter utifrån uppdraget.

Med undantag för pandemiåren har Region Jämtland Härjedalen under många år haft ett svårt ekonomiskt läge med återkommande minusresultat och ett växande ackumulerat underskott. Verksamheten har uppmanats att arbeta kostnadseffektivt för att nå en ekonomi i balans. I Regionplan och budget 2023-2025 framgår att ”God ekonomisk hushållning ska råda i hela Regionkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Varje ny verksamhet, anställning, aktivitet eller dylikt ska noga övervägas.”

Månadsrapporten per februari visade att för regionstyrelsens verksamheter var resultatavvikelsen perioden januari- februari 17 miljoner kronor bättre än budget. Varav -9 miljoner kronor för regionstaben, +6,2 mkr för vårdval och +19,3 miljoner kronor för regiondirektör. För regionstaben uppgick verksamhetens intäkter till 56,3 mkr för perioden vilket var 1,1 mkr bättre än budget och beror i huvudsak på ökade intäkter av sålda varor från centralförrådet. Personalkostnaderna var totalt 4,5 mkr sämre än budget för perioden jan-feb. Huvudskälet är en besparingspost som inte fullt ut materialiserats under perioden. Omkostnaderna var 5,5 mkr sämre än budget. Även här finns besparingskrav som inte förverkligats. En stor del av kostnadsökningen beror på ökade kostnader för inköp till centralförrådet 2,0 mkr vilket är en konsekvens av den ökande försäljningen.

Chefer inom regionstyrelsens verksamheter har utifrån budgetgapet haft ett uppdrag under hela 2023 att inom sina verksamheter och mandat hålla kostnaderna nere. Utifrån det nu uppkomna läget där det ekonomiska läget är sämre än väntat har regiondirektören gett verksamheten i uppdrag att arbeta mer koncentrerat med att minska kostnaderna. Inledningsvis har uppdraget bestått i att för varje verksamhet genomföra en kartläggning och första bedömning av ytterligare åtgärder. Uppdraget till regionstabens avdelningschefer samt ekonomidirektör och HR-direktör är följande:

• Uppskatta besparingar (både stora och små) i belopp,
• Se över nya uppdrag och fattade beslut under 2021, 2022 och även 2023 för att eventuellt stoppa eller skjuta upp,
• Ej återbesätta naturliga avgångar (där det är möjligt) alternativt skjuta på rekryteringar samt se till att inga nya kostnader uppstår om inte finansiering kan hanteras genom omprioriteringar eller avveckla andra kostnader.

En analys av uppkomna förslag pågår och beräknas kunna slutföras senast under maj månad. Uppkomna förslag hanteras utifrån tre kategorier. Vissa åtgärder inryms inom chefs mandat för respektive verksamhet och kommer att vidtas relativt omgående. Andra förslag behöver samordnas med andra förvaltningsområden och beslutas av regiondirektör. Och slutligen behöver vissa förslag behandlas politiskt. I analysen ingår också att beräkna vad åtgärderna får för effekt både 2023 och nästkommande år.

Regionstaben har hittills under perioden januari-februari lyckats spara 3,6 mkr genom att skjuta på ny- och ersättningsrekryteringar. De åtgärder som ska vidtas utifrån genomförd kartläggning kommer att sammanställas och beslutas av regionstabschef i slutet på april. Alla åtgärder som kan vidtas per omgående ska göra det och för 2023 har åtgärder uppgående till 7,6 mkr identifierats och för 2024 uppgår summan till 6,8 mkr.

Enligt regionstyrelsens reglemente har regionstyrelsen ett helhetsansvar för regionens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Det innebär att regiondirektören i pågående arbete med att vidta åtgärder för att nå en budget i balans behöver säkerställa att det finns samordning och dialog mellan förvaltningsområdena. Det innebär bland annat gemensam diskussion i ledningsgrupper och med fackliga organisationer om föreslagna åtgärder.

Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan ska en uppföljning göras två gånger per år av de uppdrag som regionstyrelsen gett till regiondirektören.

Sedan hösten 2022 används planeringsverktyget Stratsys för uppföljning av regionfullmäktiges, regionstyrelsens och nämndernas fattade beslut. Verktyget utgör ett stöd till ledningsgrupper i planerings- och uppföljningsarbetet samt bidrar till att förenkla den återrapportering som årligen sker till styrelse och nämnder över fattade beslut.

Uppföljningen redovisas i bilaga och avser beslut från och med 2021 och framåt som ännu inte är återrapporterade/avslutade.

Nationella överenskommelser och riktade statsbidrag (specialdestinerade) är öronmärkta för ett visst ändamål. De flesta av dessa betalas ej ut med automatik utan måste sökas. De riktade bidragen innebär ökad administration för kommuner och regioner.

Inom området vård och omsorg har staten och SKR kommit överens om flera nationella överenskommelser. Samarbetet mellan SKR och regeringen sker inom områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner och regioner. Övriga riktade statsbidrag gällande hälso- och sjukvård utlyses oftast från Socialstyrelsen på uppdrag från regeringen.

Medel för att arbeta med de nationella överenskommelserna tilldelades för 2022 i budgetram för respektive nämnd och styrelse. Fördelningen skedde utifrån 2021 års aviseringar om riktade statsbidrag samt 2022 års prognos från SKR. Därtill fördelades ytterligare medel till respektive nämnd efter faktiskt utfall för 2022.

Denna redovisning omfattar:

• Överenskommelse om God och nära vård – en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav
• Överenskommelse om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården + Tilläggsöverenskommelse om tillgänglighet
• Överenskommelse om ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälsovården och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa + Tilläggsöverenskommelse om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård.
• Överenskommelse inom området Psykisk hälsa och suicidprevention + länsgemensamma samverkansmedel avseende Ungdomsmottagningen
• Överenskommelse om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar + tilläggsöverenskommelse om försörjningsberedskap för läkemedel
• Överenskommelse MSB om arbete med krisberedskap och civilt försvar
• Överenskommelse om jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider
• Överenskommelse om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
• Statsbidrag till regionerna för att öka antalet vårdplatser + tilläggsöverenskommelse
• Statsbidrag för att öka antalet AT-tjänster
• Statsbidrag till regionerna för stöd att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen
• Statsbidrag för 2022 att främja ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg (återhämtningsbonusen)
• Statsbidrag till regioner för arbete mot våld i nära relationer m.m
• Statsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa
• Statsbidrag till tolktjänster för döva
• Statsbidrag för rådgivning o personligt stöd enl LSS
• Nationella minoriteter o språk, medel kommer från Sametinget
• Statsbidrag för elektronisk kommunikation för döva, hörselskadade, dövblinda, talskada eller språkstörning
• Statsbidrag för att öka kunskapen om homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners (hbtqi-personer) situation och för att främja fysiska och digitala mötesplatser för målgruppen
• Statsbidrag för utökad verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Samt följande tillfälliga överenskommelser och riktade statsbidragen som erhållits kopplat till Covid-19 pandemin:

• Statsbidrag riktade insatser för att omhänderta de uppdämda vårdbehoven
• Stimulansmedel till regionerna för covid-19 relaterad vård och uppskjuten vård
• Överenskommelse om genomförande av vaccinering mot covid-19 + tilläggsöverenskommelse om vaccinering av flyktingar från Ukraina
• Överenskommelse om nationell testning och smittspårning
• Statsbidrag ersättning av PCI, antigen och serologitest
• Statsbidrag vaccinering mot covid-19 år 2022
• Statsbidrag ersättning för höga sjuklönekostnader

Mycket har ställts på ända 2022 och året kommer för alltid att var förknippat med krig i Europa när Ryssland 24 februari startar en storskalig invasion av Ukraina. Covid-19 pandemin har fortsatt att påverka regionens förmåga att utföra sitt uppdrag. Flera av de planerade aktiviteterna för 2022 har dock kunnat genomföras då pandemin började avklinga under året.

Regionen inledde under hösten ett arbete med att utveckla och förbättra det interna riskhanteringsarbetet med målet att hela regionen ska arbeta utefter en gemensam riskhanteringsprocess. Ett arbete med att kartlägga sambandet mellan strategisk styrning, riskhantering och intern kontroll har startat upp.

2022 togs centrala avbrottsrutiner för bland annat elavbrott och störning i vattenförsörjningen fram. Gasförsörjning är ett av de områden som under året identifierats där det finns behov av reservrutiner. Arbetet med centrala reservrutiner har fortsatt men fokus har också kunnat läggas på att stötta mer verksamhetsnära lokala reservrutiner.

Arbetet med civilt försvar har under året utgått från uppdragen från överenskommelsen mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och regioner, SKR, gällande hälso- och sjukvårdens arbetet med civilt försvar.

Covid-19 pandemin har belyst och påvisat behovet av en stärkt försörjningsberedskap och att den lagerhållning som funnits i flera regioner inte varit tillräcklig. Rysslands krig i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland har bland annat medför att regionen har tvingats arbeta mer intensivt med försörjningsberedskap än tidigare. Det har framför allt gällt områdena sjukvårdsmaterial, medicintekniska produkter samt läkemedel.

Tjänsteman i beredskap, TiB har haft 148 ärenden att hantera under året, varav 7 föranlett att TiB fattat beslut om särskild händelse och inrättat regional särskild sjukvårdsledning.

Under året har en ny stabsstruktur för regional särskild sjukvårdsledning arbetas fram med utgångspunkt i NATO-modellen och bygger på Länsstyrelsen Jämtlands stabsstruktur. Stabsstrukturen beslutades under hösten.

Under året genomförde regionen och deltog i ett antal interna och externa utbildningar, träningar och övningar med fokus på drift/samhällsstörning och katastrofmedicin inom området särskild händelse och gråzon.

Regionstyrelsen gav under hösten 2022 regiondirektören i uppdrag att arbeta fram en process för hur Region Jämtland Härjedalen ska arbeta strategiskt med utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare inom ramen för befintlig anställning, som en del i ett kompetensförsörjningsfrämjande arbete (Dnr RS/584/2022). Härmed återredovisas ärendet i form av Riktlinjer för övergripande utbildningsplanering för befintliga medarbetare.

SKR (Sveriges kommuner och regioner) påvisar nio strategier för att möta kompetensförsörjningsutmaningarna i syfte att säkra välfärden. Bland dessa återfinns såväl kompetensutveckling som att nyttja kompetensen på smartaste sätt, alltså att genomlysa kompetens och arbetsuppgifter för olika befattningar. Region Jämtland Härjedalen arbetar redan på olika sätt utifrån SKR:s 9-punktsprogram, inte minst inom ramen för Särskild ledning kompetensförsörjning (RS/351/2022) men en strukturerad utbildningsprocess syftar till att förstärka arbetet ytterligare.

Processen innebär att planera för övergripande utbildningsinsatser för antingen samtliga medarbetare, medarbetare inom hälso- och sjukvården eller för samtliga chefer. Riktlinjerna utgår från en årshjulsbaserad planering och baseras på såväl övergripande mål, prioriteringar och ekonomiska ramar som på verksamheters behov och omvärldsbevakning, och ger därmed förutsättningar till att skapa kapacitet i verksamhet för att genomföra utbildning och hos anordnare att genomföra utbildningsinsatser.

I regionstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner samt i särskilda handlingsplaner har mål kopplat till utbildningsinsatser även tidigare förekommit, exempelvis gällande jämställdhet- och jämlikhetsfrågor, informationssäkerhet och de samiska utvecklingsfrågorna. Flera av dessa mål har dock varit svåra att mäta effekten av och det har också varit tillfälliga utbildningsinsatser då det saknats koordinering mellan utbildningsbehoven. Strategiska riktlinjer för hur Region Jämtland Härjedalen ska arbeta med utbildning och kompetensutveckling är därför mer fördelaktigt även sett till verksamhetsplaneringen.

I arbete med förslaget till regionens riktlinjer för utbildningsplanering har dels omvärldsbevakning gjorts av hur andra regioner angripit frågan, dels intern dialog med representanter för flertalet verksamheter. I riktlinjerna presenteras vilka funktioner som ska ingå i det övergripande arbetet, i vilken form arbetet ska bedrivas och beslutas, avgränsningar samt uppföljning.

Brf Åkerärtan i Östersund är en HSB-förening. Föreningen äger fastigheterna Åkerärtan 1 och Kartboken 1 i Östersund. Fastigheternas totala yta är 2 695 kvm. Region Jämtland Härjedalens andelstal är 64,69 procent. Övriga medlemmars andelstal: Östersunds kommun 16,99 procent, Kronans apotek 5,56 procent, 24 Invest (Gym) 1,57 procent, HSB 0,69 procent och Brf Åkerärtan 10,48 procent (ej röstberättigade).

Ett första beslut togs 17 november 2021 att föreningen ska likvideras. Ytterligare ett stämmobeslut kommer att krävas, för att föreningen ska kunna likvideras. I avvaktan på besked om hälsocentralens placering och drift i Odensala har extra stämma nummer två ännu inte genomförts.

Styrelsen för Brf Åkerärtan har kallat till årsstämma. Stämman ska äga rum den 12 maj kl. 13.00. Mötet kommer att äga rum digitalt via Teams. Förutom stadgeenliga punkter finns följande ärenden på dagordningen:

-Beslut om utomståendes deltagande på stämman
-Fördelning av andelstalen från bostadsrätten 30-2608-1-7006- 2 till övriga bostadsrätter enligt nya fördelningstal. Region Jämtland Härjedalens nya andelstal är enligt förslag till föreningsstämma 72,26 procent.
-Bostadsrätten 30-2608-1-7006-2 upphör 30/6 2023 och upplåts med hyresrätt att gälla från 1/7 2023
-Bostadsrättens tidigare insats bokas upp som övrig intäkt.

Under 2022 uppgick föreningens nettoomsättning till 2 345 tkr. Årets resultat var 525 tkr, medan det balanserade resultatet uppgick till 5 365 tkr. Taxeringsvärdet (enbart lokaler) uppgick till 1 454 tkr.

Bostadsföreningens revisorer bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Revisorerna tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. Vidare tillstyrker revisorerna att föreningsstämman behandlar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Regionfullmäktige beslutade den 7 december 2022 (§ 172, punkt 12 ) att Region Jämtland Härjedalens ombud för perioden 2023-01-01 – 2026-12-31 i Brf Åkerärtan är Monica Hallquist (S); ombudsersättare är Björn Hammarberg (M).

Brf Torvalla Centrum i Östersund är en HSB-förening. Föreningen äger fastigheterna Bakbordet 1, Degspaden 1 och Spritsen 1 i Östersund. Region Jämtland Härjedalens andelstal är 16,4 procent. Övriga medlemmars andelstal: Östersunds kommun 80,3 procent och Jämtlands läns bibliotek 3,3 procent.

Styrelsen för Brf Torvalla Centrum har kallat till årsstämma för verksamhetsåret 2022. Stämman ska äga rum den 16 maj kl. 15:00. Mötet kommer att äga rum på HSB:s kontor, Stortorget 3A, Östersund. Dagordningen innehåller enbart de sedvanliga stadgeenliga punkterna (bl.a. årsredovisning inkl. resultaträkning och balansräkning för 2022, vinst eller förlust enligt balansräkningen för 2022, liksom ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter osv).

Under 2022 uppgick föreningens nettoomsättning till 5 806 tkr. Årets resultat var 464 tkr, medan det balanserade resultatet uppgick till 1 490 tkr.

Bostadsföreningens revisorer bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2022. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Revisorerna tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. Vidare tillstyrker revisorerna att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Regionfullmäktige beslutade den 7 december 2022 (§ 172, punkt 11) att Region Jämtland Härjedalens ombud för perioden 2023-01-01 – 2026-12-31 i Brf Torvalla Centrum är Monica Hallquist (S); ombudsersättare är Björn Hammarberg (M).

På regionens revisorers uppdrag har PWC genomfört en granskning av diabetesvården inom primärvården. Syftet var att svara på om regionstyrelsen i sin roll som vårdvalsnämnd har en tillfredställande styrning, uppföljning och kontroll av att hälsocentralerna levererar en likvärdig diabetesvård av god kvalitet. Granskningen har också haft som syfte att ta reda på om hälso- och sjukvårdsnämnden som vårdgivare har detsamma. Av det skälet har hälso- och sjukvårdsnämnden fått en särskild skrivelse.   

Revisionens samlade bedömning är att regionstyrelsen delvis uppfyller sitt ansvar som vårdvalsnämnd avseende diabetesvården.

Ett förslag till svar på granskningen har upprättats inom beställarenheten.
Senast den 30 mars vill revisorerna att regionstyrelsen redovisar vilka åtgärder styrelsen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet. Regionstyrelsen har fått förlängd svarstid till 3 maj. Beslutet bör därför tas med omedelbar justering.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att svara på remiss av betänkandet Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap (SOU 2022:57).

Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag till hur ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium bör vara utformat. Uppdraget har omfattat områdena skyddsrum, utrymning och inkvartering samt behovet av en stödorganisation som kan genomföra insatser inför eller i samband med användningen av skyddsrum och vid utrymning och inkvartering.

Region Jämtland Härjedalen anser att utredningen generellt gjort ett grundligt arbete med att utreda området men att vissa delar behöver förtydligas, exempelvis finansieringen av de lagda förslag vilka påverkar regionens uppdrag.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten Krisberedskap, säkerhet och miljö. Remissen ska besvaras senast 19 maj 2023.

Det har inkommit ett medborgarförslag om införande av screening av bukaortan för män över 65 år. Förslagsställaren motiverar sitt förslag med att det på 1177 finns en tydlig motivering till screening av äldre män samt att man i andra regioner blir kallad till en sådan undersökning.

Aortascreening har varit infört i Region Jämtland Härjedalen sedan 2013 vilket innebär att alla män kallas för en undersökning med ultraljud det år som man fyller 65 år. Resultatet av den ultraljudsundersökningen leder sedan till att man som patient antingen följs vidare enligt ett speciellt uppföljningsschema eller om ingen särskild vidgning ses så avslutas kontrollerna.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärende 2023-04-18 § 49 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget anses besvarat.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
   
• Utbildning för förtroendevalda
  - Fastighetsfrågor