Möte 2021-08-25

På grund av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning genomförs sammanträdet helt digitalt och är därmed inte öppet för allmänheten.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

- Lägesbild Corona
- Vaccinationer
- Kort uppföljning av sommaren
- Läkemedelsrester i vattnet + Klimatklivet lustgas
- Diskriminering och rasism
- Lokalvårdens förutsättningar
- Information om översyn av gemensamma resurser för utveckling, utredning och projektinriktade verksamheter inom regionstyrelsens förvaltning
- Statusrapport distansarbete/arbetshubbar
- Återrekrytering (uppföljning av beslut RS juni Tertialrapporten)

En månadsrapport för juni 2021 har upprättats. Rapporten visar följande: Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med juni 2021 uppgick till 67 miljoner kronor, vilket var 57 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med juni var 4,1 procent, 93 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens intäkter var 265 miljoner kronor högre än föregående år, främst på grund av intäkter från område Kollektivtrafik med cirka 124 miljoner kronor som inte var med föregående år, samt högre riktade statsbidrag med 150 miljoner kronor. Patientavgifter var 17 miljoner kronor högre än föregående år.

Bruttokostnaderna har ökat med 358 miljoner kronor, motsvarande 13 procent. Pensionskostnaderna har ökat med 142 miljoner kronor efter nytt livslängdsantagande, motsvarande 78 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 54 miljoner kronor jämfört med föregående år, 3,8 procent. Justeras bruttokostnaderna för område Kollektivtrafik med 241 miljoner kronor, var istället bruttokostnadsökningen 4,2 procent.

Kostnader för läkemedel var 10 miljoner kronor lägre än föregående år. Kostnad för sjukvårdsmaterial har ökat med 23 miljoner kronor. Köp av verksamhet kommer under året att vara högre jämfört med föregående år avseende område Kollektivtrafik som har mycket kostnader här men som inte fanns med föregående år.

Likviditeten har under året försämrats med 8,5 miljoner kronor till och med juni. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 328 miljoner kronor under perioden. ingen amortering av lån har skett under perioden. Nästa amortering av lån planeras till november.

Helårsprognosen beräknas uppgå till 130 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader följer budget. Även den första skatteprognosen var bättre än budgeterat, dock är det fortsatt mycket osäkert hur skatteprognos och bidrag kommer att påverka resultatet under året.

Enligt beslut i regionstyrelsen 2020-04-29 ska uppföljning av arbetsgivarpolitiska frågor vara ett återkommande ärende vid varje regionstyrelsesammanträde. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-09-30 beslutades att redovisningen även ska innefatta en mer detaljerad redovisning gällande regionstaben. Uppdelningen och redovisningen bör för tydlighetens skull motsvara redovisningen angående hälso-och sjukvårdens personal.

Rapporten avseende uppföljningen av det arbetsgivarpolitiska området redovisar dels regionövergripande personalstatistik dels bemanningsstatistik för samtliga förvaltningsområden inom Region Jämtland Härjedalen.

Enligt regionstyrelsens verksamhetsplan 2021 ska uppföljningen av löneöversyn 2021 göras i samband med regionstyrelsens sammanträde i augusti 2021.

Löneöversyn 2021 avslutades i juni 2021 och redogörelse av prioriteringar och utfall finns i bifogad rapport. Av rapporten framgår planering och genomförande samt ekonomiskt utfall. Budgeten för löneöversynen uppgick till 2,4% varav 1,.9% utgjorde löneutrymmet för den generella löneöversynen och 0,5% avsattes till särskilda prioriteringar.

Tidpunkten för löneöversynens genomförande påverkades delvis av Coronapandemin samt tidplanen för överenskommelser i de centrala kollektivavtalsförhandlingarna.

Kostnaden för löneöversyn 2021 beräknat utifrån tillsvidareanställdas heltidslöner, inkl sociala avgifter enligt nedan:
Per månad: 4 939 700 kr
För 9 månader (resterande år från ikraftträdande 1 april) 44 457 600 kr
För 12 månader: 59 276 800 kr

Regionens arbete med civilt försvar under 2020–2021 har påverkats av pandemin. Flera av de planerade uppdrag och aktiviteter, i enlighet med de statliga uppdrag som Regionen fått, har tyvärr inte kunnat genomföras. Arbete med civilt försvar ska bygga på krisberedskap och därför sker detta arbete samordnat i Regionen. Pandemin har tydligt visat på, att för att klara en kris behöver det finnas en robusthet i vardagen. Ett krig eller krigsliknande läge ger Regionen mycket svåra utmaningar men även här är grunden en robust vardag.

Den statlig ersättning höjs kraftigt 2021 och är tänkt att ligga på en hög nivå fram till och med 2025. Denna ökning ger Regionen möjligheter att höja tempot i arbetet med höjd beredskap och civilt försvar. Den statliga överenskommelsen mellan Socialdepartementet och SKR för 2021 trycker på en resilient och robust vardag. Detta går att återfinna i uppdragen till regionerna 2021. Regionens arbete riktas därför i huvudsak mot en robustare och mer motståndskraftig vardag.

Hösten 2020 och våren 2021 kommer arbetet huvudsakligen att ske inom områdena försörjningsberedskap, förmågehöjning i hälso- och sjukvården samt IT- och informationssäkerhet. Erfarenheterna av pandemin kommer också att tas tillvara.

Syftet med rapporten är att redovisa en uppföljning av området Fastighet och lokaler i enlighet med regionstyrelsens uppföljningsplan.

Fastighets verksamhetsplan 2021 ligger till grund för rapporten

Uppdrag och planeringsförutsättningar
Fastighetsavdelningen har till uppdrag att utveckla och säkerställa optimala lokaler för Regionen så att verksamheterna ska klara uppdraget så effektivt som möjligt. Detta är uppdelat i två huvudprocesser:
- Förvalta och utveckla fastigheter
- Hantera ändrat krav/behov (anpassa lokaler och teknik)

Fastighetsförvaltning innebär att vi arbetar över flera stora yrkesområden. Genom den komplexitet vi har i våra byggnader förutsätter det hög kompetens att bedriva den verksamhet som krävs. Utvecklingen av verktyget lokaler/teknik är en viktig del i Regionens förutsättningar att utvecklas och skapa trygghet och attraktion för framtiden. Fastighet har många lagar och krav från myndigheter samt många specialkrav att förhålla sig till och ett stort ekonomiskt ansvar med en årsbudget/omsättning på ca 300 miljoner kronor.

Verksamheternas behov av förändrat arbetssätt innebär ibland att de behöver nya lokallösningar. De lyfter dessa till ledningen som beslutar om de ska gå vidare till investeringsbegäran, där vi tar fram lösningar och kostnader för deras behov. Fastigheterna har också ett behov av återinvestering av infrastruktur och teknik som vi lyfter som investeringsbehov.

Fastighetsavdelningen är organiserad i en beställarorganisation där vi själva ska besitta den strategiska kompetensen för att vara goda beställare och kunna driva och sköta anläggningarna. Vi ska kort beskrivet kunna sköta och driva sjukhuset med egen personal vid särskilda händelser (Krisberedskap) och då inte vara beroende av utomstående. Under normal drift av sjukhuset utförs en del med egen personal och övriga delar med entreprenörer och konsulter på ramavtal. Detta är en bra modell och belyst av SKR som Jämtlandsmodellen, den är dock känslig vid högt antal pensionsavgångar då risken att inte klara fastighetsdriftsbehovet på sjukhuset vid särskilda händelser blir större beroende på rekryteringsproblem och inlärningsperiod. Detta blev även belyst i SCADA-utredningen som gjordes.

Från 2021 och framåt har vi stora utmaningar i att skapa rutiner och arbetssätt för att säkerställa att lagar och myndighetskrav efterlevs, ett steg i detta har varit att vi nu är medlem i PTS (Program Teknisk Standard) som nu 20 av Sveriges regioner har för att likställa krav och styrdokument i.

Måluppfyllelsen för 2021 kommer i stort att nås. Det som är svårt att klara blir budgeten då vi drabbas mer och mer av resultatet av att vi inte har medel för hela behovet av underhåll, vi får flera akuta skador som beror på att avloppstammar är för gamla och kollapsar, tak som inte håller tätt, uttjänta installationer som slutar fungera och följdskador p.g.a. detta. En översyn behöver göras och utökade ekonomiska behov behöver tas in i diskussionerna för budget kommande år.

Måluppfyllelse
Energi: Följer målen
Ett friskare liv: Följer målen
Medarbetarens delaktighet: Följer målen
Medarbetarens kompetens: Följer målen
Arbetsmiljö: Följer målen
Ekonomi: Kommer inte att nå budget enligt bilaga
Styrning och uppföljning: Framtagen plan enligt SCADA som vi ska följa.
Upphandling: Ligger efter målet hittills

Region Jämtland Härjedalen använder det administrativa IT-systemet Platina för mötesadministration och diarieföring. Sedan 2006 har registrerade allmänna handlingar och ärenden publicerats i två särskilda webbdiarier, ett externt som nås via Region Jämtland Härjedalens webbsida och ett internt som nås via insidan. Handlingar som omfattas av sekretess enligt OSL 5 kap 1 § och känsliga personuppgifter ska inte publiceras. Det finns nu anledning att se över rutinen för publicering av allmänna handlingar.

Regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna har egna serier i Platinas modul för diarieföring och publicerar förutom ärenderubrik och dokumentrubrik diarieförda handlingar i webbdiariet. Genom att publicera handlingar i ett webbdiarium kan medborgare, media och medarbetare på ett enkelt sätt få insyn i Region Jämtland Härjedalens verksamhet och ta del av de handlingar som finns i organisationen. Länkar till publicerade dokument används också för att lägga ut dokument på intern och extern webb eller sprida genom outlook/teams. Det underlättar exempelvis utlämningen av handlingar. Sedan 2006 finns cirka 55 000 ärenden registrerade i Platina.

Den allt mer utbredda digitaliseringen ställer nya, högre krav på informationssäkerhet. Det allmänna intresset att veta vilka uppgifter som finns registrerade om en enskild person har ökat samtidigt som det också blivit enklare att hitta och samla in informationen. Information som hanteras i IT-system behöver därför skyddas genom både administrativa och tekniska åtgärder. I maj 2018 blev dataskyddsförordningen (GDPR) svensk lag vilket bland annat innebär hårdare krav på hantering av personuppgifter. Rutiner och processer måste säkerställa säker hantering av register samt krav på ansvarig ledningsnivå. Det övergripande ansvaret för att se till att lagstiftningen följs är personuppgiftsansvarige styrelse eller nämnd. Det ansvaret kan inte delegeras. Ansvaret för övrig publicering är systemansvarig.

Region Jämtland Härjedalen har det senaste året hanterat några avvikelser vad gäller publicering av handlingar i webbdiariet. Det har då handlat om att känsliga personuppgifter publicerats av misstag och som sedan anmälts av innehavaren av uppgifterna. Samtliga incidenter har anmälts till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Följande åtgärder har vidtagits:

• Ny regel för registrering av personuppgifter och uppgifter som omfattas av sekretess har fastställts och spridits till registratorer i verksamheten.
• Rutin för incident/felhantering i Platina har tydliggjorts.
• Ärendetyper för vissa grupper av ärenden har införts som automatiskt sekretessmarkeras i systemet (t.ex, Orosanmälningar) och därmed inte publicerats.
• Arbete pågår med ny rutin för utlämnande av allmän handling.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har möjlighet att besluta om sanktionsavgifter för överträdelser. Mindre överträdelser kan innebära avgifter på högst 5 mkr medan allvarliga överträdelser kan innebära avgifter på högst 10 mkr. Försvårande omständigheter för Region Jämtland Härjedalen som är betydande att ha med sig är att omfattningen på de anmälningar som gjorts till IMY och hur lång tid det är sedan den första anmälan, vilka åtgärder som vidtagits för att överträdelserna inte ska ske igen samt att det i de anmälningar som gjorts handlat om känsliga personuppgifter och hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Det finns inget krav på att handlingar ska publiceras i ett webbdiarium för att uppfylla offentlighetsprincipen. Allmänna handlingar kan alltid begäras ut via regionens diarium. Intresset av att tillhandahålla uppgifterna på ett enkelt sätt via internet har av förvaltningsrätten heller inte kunnat anses väga över integritetsskyddsintresset, när det rörde sig om känsliga personuppgifter i de då aktuella ärendetyperna. Region Jämtland Härjedalen publicerar dessutom alla möteshandlingar för fullmäktige, regionstyrelse och nämnderna i systemet Meetings plus. Meetings plus är tillgängligt via Internet för alla medborgare.

Under våren har flera möten genomförts mellan dataskyddsombud, jurister, förvaltningsledare, systemförvaltare, registratorer och enhetschef för sekretariatet för att föreslå rutin för publicering som, dels uppfyller de krav som finns på säkerhet utifrån gällande lagstiftning, dels ger medborgare en fortsatt tillgång till handlingar på ett enkelt sätt. I arbetet har också omvärldsbevakning gjorts.

Sammantaget är bedömningen att riskerna som tas med att publicera dokument i den utsträckning som görs idag är för stora och en översyn av befintliga rutiner är nödvändig. Både utifrån den risk som finns för viten men kanske framförallt för att regionen inte kan säkerställa ett tillräckligt skydd för den enskilde medborgarens personliga integritet. Det behöver tydliggöras vilka uppgifter som kan publiceras och vilka eventuella skillnader som kan finnas mellan verksamheter. Slutligen behövs tekniska anpassningar i systemet göras för att begränsa den manuella hanteringen och minska risken för att den mänskliga faktorn får för stor betydelse. Handlingar och ärenden skulle exempelvis behöva delas in i olika handlings-/ärendetyper som styr huruvida dokument ska publiceras eller inte. I det ingår också att inventera de dokument som är publicerade idag. Ett arbete har inletts med att se över rutiner och tekniska anpassningar och kommer att fortsätta under hösten. Under den tid som detta arbete pågår måste det finnas en tillfällig rutin för publicering i webbdiariet. Ärenden kommer att finnas tillgängliga som vanligt. Det innebär att ärenderubriker och handlingsrubriker är sökbara precis som tidigare men att tillhörande dokumentfiler som publiceras begränsas utifrån gällande lagstiftning och krav på informationssäkerhet.

För att kunna ha en digital förvaltning och samtidigt uppfylla bestämmelser i tryckfrihetsförordningen (1949:105), EU:s dataskyddsförordning och patientdatalagen (2008:355) behöver Region Jämtland Härjedalen ett e-arkiv. Regiondirektören fick 2016 i uppdrag av regionstyrelsen att närmare utreda förutsättningarna för detta. Ett ärende om e-arkiv initierades år 2016 men kom inte att leda till någon utredning. Under våren 2020 fick regionarkivarie i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett e-arkiv. Uppdraget resulterade i en rapport där det framgick vilka baskrav som regionen borde ställa på en e-arkivlösning. I rapporten föreslogs även att regionen skulle genomföra en förstudie för att undersöka vilken e-arkivlösning som bäst uppfyllde regionens baskrav till en rimlig kostnad.

Under våren 2021 genomfördes en förstudie som undersökte fördelarna och nackdelarna med att regionen skulle ha ett e-arkiv i 1) egen regi 2) tillsammans med länets kommuner 3) tillsammans med andra regioner inom ramen för R7e-arkiv. Alternativet att ha ett e-arkiv tillsammans med länets kommuner visade sig dock i ett tidigt skede av förstudien vara orealistiskt eftersom kommunernas behov av e-arkiv överlag ser annorlunda ut än regionens. Förstudien undersökte därför främst kostnaderna för att regionen skulle ha ett e-arkiv i egen regi respektive inom ramen för samverkan med R7 (se Bilaga 1. Kostnadsjämförelse R7 och egen lösning) och jämförde hur pass väl de båda lösningarna uppfyllde regionens baskrav (se Bilaga 2. Samlad jämförelse R7 och egen lösning). Eftersom e-arkiv inte bara är en fråga om att anskaffa ett IT-system utan handlar om flera olika åtaganden som rör långsiktig informationsförsörjning, togs det i förstudien även fram en uppskattning av totalkostnaderna för de första fyra åren med e-arkiv och en tidplan för implementering (se Bilaga 3. Totalkostnad för e-arkiv och ”3.7. Tid och kostnad” i Förstudierapport e-arkiv Region Jämtland Härjedalen).

Förstudiens rekommendation är att Region Jämtland Härjedalen bör ansluta till R7e-arkiv. Lösningen uppfyller regionens baskrav på ett mer tillfredsställande sätt än andra lösningar, går snabbare rent tidsmässigt att implementera och med största sannolikhet kostar mindre än andra lösningar.

Enligt förstudien (se bilaga 1 Kostnadsjämförelse R7 och egen lösning samt bilaga 3 Totalkostnad för e-arkiv) uppskattas den totala kostnaden för fyra år med R7e-arkiv inklusive leveransprojekt (VAS och Obstetrix) och bemanning att bli cirka 21, 5 Mkr. I förstudien påpekas dock att många kostnader är svåra att uppskatta, bland annat utifrån att det är svårt att jämföra olika kostnadsberäkningar i fråga om e-arkiv med varandra. Det konstateras också att vissa kostnader kommer vara möjliga att påverka för att minska kostnaden, till exempel bemanning, och att ett införande av e-arkiv på sikt borde innebära vissa besparingar. Exempelvis genom e-arkivering av vissa system.

Beslutet om anslutning till R7e-arkiv bör fattas av regionstyrelsen eftersom styrelsen utgör regionens arkivmyndighet.

För att driva på den digitala utvecklingen i regionen beslutade regionstyrelsen den 26 maj 2020, § 89, på initiativ av hälso- och sjukvårdsnämnden att ge regiondirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna att tillhandahålla en teknisk lösning till regionens medarbetare. På styrelsens sammanträde den 8 december 2020, § 238, återredovisades förutsättningar. En fördjupad utredning har nu genomförts utifrån följande beslut på sammanträdet:

• Regiondirektören får i uppdrag att göra en fördjupad utredning med målet att tillskapa rutiner och en organisation för att hantera hela processen kring mobiltelefoner och andra tekniska lösningar innan ett eventuellt breddinförande.
• Regiondirektören får i uppdrag att göra en fördjupad utredning kring den uttalade farhågan bland medarbetare att, om man blivit tilldelad en teknisk tjänstelösning (ex. tjänstemobil), förväntas vara ständigt nåbar, med målet att ta fram åtgärder för att minska eller helt eliminera dessa farhågor.
• Regiondirektören får i uppdrag att kartlägga vilka områden och kategorier av anställda som har nytta av digitala hjälpmedel samt även utifrån den kartläggningen genomföra en kostnadsberäkning både av ett införande och driften av densamma.

Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från Utvecklings- och digitaliseringsenheten, HR, IT, Ekonomi och Servicecenter under perioden januari-mars 2021. Utredningssvaret återfinns i sin helhet i bilaga 1.

Processen för hantering av mobiltelefoner idag kan beskrivas i följande steg; Beställning, Registrering, Leverans, Aktivering, Support, Service och Avslut. Processen innehåller ett antal brister där de mest betydande är att region Jämtland härjedalen inte har någon sammanhållen registrering av mobiltelefonerna, användarna skapar egna Apple- eller Androidkonton vilket försvårar återanvändning av återlämnade telefoner, ingen organiserad möjlighet till utbytes- eller lånetelefoner vilket kan medföra att användare blir utan telefon en till två veckor samt att regionen inte har kontroll över avslut av telefoner, abonnemang och anknytningar.

Vad gäller beslutspunkt 1 ovan (RS 2020-12-08) presenterar utredningen tre alternativa lösningar för hantering av mobiltelefoner. Fördjupad information för alternativ 1 och 2 samt kostnadskalkyl för alla tre alternativ framgår i bilaga 2.

Alt 1: Innebär så få justeringar som möjligt i nuvarande process där de flesta brister kvarstår men kostnaden för drift i princip blir oförändrad jämfört med idag. Detta alternativ kan hantera den blivande volymen på cirka 4500 mobiltelefoner men ger inte tillgång till Citrix. Kostnad för anskaffning och abonnemang för 2500 mobiltelefoner (utöver de som redan finns idag) är 4,3 – 6,4 mkr per år över en 6-årsperiod beroende på val av telefon.

Alt 2: Utgår från att centralisera nuvarande process till en utökad egen organisation, och på så sätt åtgärda de brister som finns i nuvarande process. Alternativet kan hantera den blivande volymen på cirka 4500 mobiltelefoner och ev. möjligt med tillgång till Citrix. Kostnad för anskaffning och abonnemang för 2500 mobiltelefoner, kostnad för en ny tjänst (befattning), kostnad för utbytesservice (SWAP), kostnad för konfigurering (MDM) är 7,3 – 9,4 mkr per år över en 6-årsperiod.

Alt. 3: Utgår från att i princip hela hanteringen av mobiltelefoner överlåts till en extern leverantör i form av tjänst. Alternativet kan hantera den blivande volymen på ca. 4500 mobiltelefoner, ev. möjligt med tillgång till Citrix. Kostnad för tjänst omfattande 2500 mobiltelefoner är 12,8 – 16,5 mkr per år över en 6-årsperiod

Gemensamma regelverk med tillhörande instruktioner och checklista behöver tas fram oavsett vilket alternativ till organisation som väljs. Dessa nya dokument ska underlätta för användarna men även bidra till en bättre kontroll och uppföljning för Region Jämtland Härjedalen.

Vad gäller beslutspunkt två (RS 2020-12-08) har utredningen konstaterat att det sannolikt är svårt att helt eliminera de farhågor som framkommit kring införande av tjänstemobil då det är individberoende hur man ser på ett sådant införande. Att däremot minska påverkan är säkert möjligt och en stor bidragande faktor till det är inflytande, som i detta fall skulle kunna utgöras av att man deltar i, eller kan lämna synpunkter till, en riskbedömning. Det finns dock behov av ytterligare ställningstaganden kring valfrihet. Ska samtliga medarbetare erbjudas en teknisk lösning där möjlighet finns att tacka nej, eller ska en teknisk lösning anses ingå i anställningen i form av ett arbetsverktyg och därmed vara obligatorisk?

Slutligen vad gäller beslutspunkt tre (regionstyrelsen 2020-12-08) har tidsramen för utredningsuppdraget och rådande pandemi inneburit att en djupare kartläggning av vilka områden och kategorier som har nytta av digitala hjälpmedel inte varit möjlig. Det är därför svårt att peka ut en viss kategori som skulle ha större behov av en teknisk lösning än en annan, dels för att arbetsuppgifter varierar så mycket mellan olika kategorier, dels för att tillgången till andra tekniska stöd (ex. tunn klient, PC) skiljer sig åt beroende på arbetsplats. För att få ett bra underlag till vilken nytta medarbetare kan upplevas ha av en tjänstemobil / läsplatta borde varje verksamhet får göra egna bedömningar och därefter riskanalyser. De verksamheter som kommer fram till att man har det får då göra en egen riskbedömning. Om beslutet innebär att man vill gå vidare så bör det finnas färdig finansiering så att det inte fastnar i enhets- eller områdesbudgetar.

Utredningens förslag har tagits upp och diskuterats i regionledningen på deras möte den 11 maj 2021. Sammantaget kan konstateras att den utredning som gjorts beskriver nuvarande process och förutsättningar för en alternativ lösning på ett bra sätt men att ytterligare detaljer skulle behöva belysas närmare och tydliggöras. Som beskrivits ovan behöver riskbedömningar och ytterligare utredningar om behov göras. Det finns också stora brister i nuvarande process. Samtliga alternativ till lösning för hantering av mobiltelefoner innebär också höga kostnader som just nu saknar finansiering inför budget 2022. Regiondirektör gör därför bedömningen att innan finansiering finns och nuvarande brister har åtgärdats är det allt för riskabelt att påbörja implementering av en ny tjänstelösning just nu. Nuvarande process behöver styras upp först och en ny lösning kan vara aktuell först efter 2022.

Vid Norra sjukvårdsregionförbundets, NRF, möte 2021-06-09, § 36 godkändes ett förslag till preliminär budgetram för 2022. Det underlaget är nu översänt till medlemsregionerna.

Under planeringsperioden fortsätter förbundet att påverkas väsentligt av arbetet som rör kunskapsstyrning. Sjukvårdsregionens regioner fattade hösten 2017 beslut om en struktur för nationell kunskapsstyrning. Arbetet med uppbyggnaden av den gemensamma sjukvårdsregionala delen av systemet är ett pågående arbete.

Förbundet har tidigare år erhållit statliga medel, 10 mnkr, för arbetet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Statliga medel har även erhållits för RCC Norr:s arbete, 13 mnkr. I den framtagna budgetramen antas att dessa medel tilldelas även 2022. Antagandet görs utifrån att det arbete som medlen utbetalas för kommer att fortgå även under det kommande året. När det gäller statliga medel avseende projektet God och Nära vård i Glesbygd, 12 mnkr, råder viss osäkerhet kring om medel kommer att betalas ut, samt om de i så fall avser ett helt eller ett halvt år.

Dessa medel har därför inte inkluderats i den preliminära budgetramen. Beslut kring de statliga medlen för år 2022 kan således komma att påverka den slutliga budgeten som presenteras för förbundsdirektionen i december 2021.

Den preliminära budgeten har justerats med LPIK exkl. läkemedel enligt SKR:s prognos i april 2021 för de kommande tre åren. Den slutliga budgeten justeras med oktober månads prognos.

För Region Jämtland Härjedalen innebär den preliminära budgeten 4 944 000 kronor.

I den regionala mat- och livsmedelsstrategin finns mål om att öka andelen lokala råvaror och produkter i offentliga kök.
Härjedalens kommun har sedan ett antal år gjort en ny typ av upphandling av nötdjur med syfte att öka mängden lokala råvaror i den mat som serveras inom kommunens verksamheter. Metoden har väckt stort intresse i hela landet och fler kommuner väljer att göra likadant. I vårt län undersöker Strömsund och Krokoms kommuner möjligheten att göra på samma sätt. Frågan har ställts om detta skulle vara möjligt även för Region Jämtland Härjedalen.

I Härjedalens kommun fungerar det så här: Kommunen upphandlar en kalv samt skötsel av denne upp till en bestämd vikt av en lokal bonde. Dessutom köper kommunen slakt och styckning så nära som möjligt av djuret när det har växt färdigt. Hela djuret (alla styckningsbitar) levereras till köket.

Region Jämtland Härjedalen upphandlar ca 5 500 kg nötkött i dag, främst i form av köttfärs (ca 3 000 kg) och olika typer av färdigbitat kött. Större styckningsdetaljer handlas i ganska liten omfattning. Av den köttfärs som upphandlas i dag är 1 600 kg närproducerat vilket innebär att den levereras från Nyhlens och Hugossons och kommer från bönder i Norrland.

En utredning bör göras för att se om det är möjligt för Region Jämtland Härjedalen att utifrån upphandlingsregler, ekonomi och resurser inom bland annat kostenheten inleda ett liknande projekt.

Odensala Hälsocentrals lokaler har under en längre tid haft byggnadsrelaterade problem som inte bedöms möjliga att åtgärda så att verksamheten långsiktigt kan vara kvar i byggnaden. I väntan på en långsiktig lösning för primärvården i Torvalla- och Odensalaområdet är det viktigt att tillfälliga åtgärder görs.

Regionstyrelsen tog därför beslut 2020-01-22 § 9 om att hyra in tillfälliga modulsystem och anpassa dem och mark för att kunna evakuera vissa funktioner från Odensala HC. Årshyran och kostnaden för anpassning och markarbetena beslutades finansieras inom fastighetsenhetens ram. Regionstyrelsen beslutade också att konsekvenserna av de ökade kostnaderna för fastighetsenheten skulle återredovisas till regionstyrelsen.

Modulerna finns nu på plats och Byggnadsnämnden godkände etableringen den 16 juni vilket innebär att verksamheten kan ta modulerna i bruk.

Beräknade kostnader:

För att anpassa lokalen utifrån ytor som verksamheten kan använda inom HC, så har regionen hyrt tillbaka en del lokaler från Östersunds kommun, dels för att vissa lokaler inte har varit brukbara i den utsträckning som behovet kräver dels att antalet listade ökat från april 2018 till juni 2021 med ca 2600 listade.

Konsekvenserna för att fastighetsavdelningen ska hantera dessa utökade kostnader inom befintlig ram innebär reducering av det långtidsplanerade underhållet som kan medföra ökade kostnader på sanering eller följdskador och vidare innebär en försämring av upprätthållandet av ändamålsenliga lokaler samt att man bygger på den underhållsskuld som redan finns.

Konsekvensen blir för 2021 ca 1,8 mnkr i förlorade underhållsåtgärder och för kommande år 0,4 mnkr/år. För att täcka dessa kostnader bör fastighetsavdelningens budget utökas med 400 tkr per år från och med 2023.

Vid regionstyrelsens sammanträde 26 januari 2021 fick regiondirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna att installera solcellsanläggningar på regionens egna fastigheter samt om det går att upphandla tjänsten.

Den 1 juli 2017 sänktes skatten från 29,5 öre/kWh till 0,5 öre/kWh för egenanvändare av solceller med flera mindre anläggningar som totalt blir mer än 255 kW (Energiläget 2017). Vidare kommer man nu i juli 2021 att utöka installerad effekt till 500 kW. Vi har idag ingen speciell skattesubventionering som påverkas av en solcellsanläggning.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har tagit fram en studie Radiostörningar från solcellsanläggningar som visar att det förekommer radiostörningsproblematik kopplat till solcellsinstallationer. Detta måste beaktas om man ska planera solcellssanläggning på sjukhusområdet då det kan finnas risk för störningar på radiosystemet Rakel och annan utrustning beroende av radiovågor. Regionen bör därför avvakta att bygga solcellsanläggningar på sjukhusområdet tills det är säkert att bygga anläggningar som inte stör ut radiovågor.

På regionens övriga fastigheter som inte har radiokänslig utrustning kan man med fördel vid ombyggnationer eller särskilda satsningar montera solcellssanläggningar. Innan installation bör energiåtgärder vidtas enligt energikartläggningen och begränsa användandet av energi så mycket det går för att få ut maximalt av investeringen.

Att upphandla solcellsanläggning som tjänst innebär att man upplåter för entreprenör att bygga anläggningen på regionens fastighet och sälja producerad ström från anläggningen till fastighetsägaren. Intresseförfrågan om detta bör skickas ut för att se om Region Jämtland Härjedalens fastigheter (om sjukhusets takytor undantas av ovanstående skäl) är av tillräcklig yta och inom ett avstånd som gör det intressant att investera i.

FOI´s rapport bifogas

Regionstyrelsen har mottagit en skrivelse från Region Jämtland Härjedalens Tillgänglighetsråd. Tillgänglighetsrådet vill göra regionstyrelsen uppmärksam på att regionens möteshandlingar inte anses uppfylla tillgänglighetskraven som regleras i Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Enligt lagen ska digital service vara möjlig att uppfatta, vara hanterbar, begriplig och robust.

Tillgänglighetskraven för befintliga webbplatser trädde i kraft den 23 september 2020. Regionen har både före och efter det att kraven trätt i kraft, arbetat för att öka tillgängligheten på alla våra webbplatser.

Regionens möteshandlingar tillhandahålls via det webbaserade systemet Meetings plus som levereras av Formpipe, som också är leverantör av vårt ärendehanteringssystem Platina. I Platina finns de mallar som används för kallelser och protokoll. Under hösten 2020 uppgraderades både Platina och Meetings plus till nya, mer tillgänglighetsanpassade versioner. Till uppgraderingen kom också nya anpassade mallar, men dessa behövde omarbetas för att överensstämma med Region Jämtland Härjedalens grafiska profil. Efter uppgraderingen har vi haft en del, ganska omfattande problem i systemet och det, tillsammans med den rådande pandemin har tagit mycket resurser från sekretariatet.

Under våren har sekretariatet varit i kontakt med supportleverantören Agio och en omarbetning av mallarna är beställd och vår förhoppning är att de nya, tillgänglighetsanpassade mallarna ska vara i bruk under hösten.

I verksamhetssystemet för bland annat planering och uppföljning, Stratsys, finns idag tillgänglighetsanpassade mallar för planer och rapporter och sekretariatet kommer att fortsätta arbetet för att göra webbplatser, mallar och dokument tillgängliga för våra medborgare.

KPMG har under 2020 på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Jämtland Härjedalen genomfört en granskning av regionens arbete med IT-säkerhet. Granskningen har syftat till att svara på om regionens organisation och interna kontroll är ändamålsenlig gällande IT-säkerhet. Granskningen har utgått från följande frågeställningar;

• Finns det en övergripande styrning av informations-och IT-säkerhet inklusive styrande dokument?
• Finns det en fungerande intern kontroll av att den IT-säkerhet som föreskrivs i lagar, förordningar och interna regelverk efterlevs?
• Finns erforderliga resurser och är arbetet med IT-säkerhet prioriterat i förhållande till de risker som finns?
• Sker säkerhetsklassning av funktioner och tjänster?
• Finns ändamålsenliga rutiner för behörigheter och lösenord? Inkluderar även leverantörer av enskilda system.
• Har regionen en ändamålsenlig incidenthanteringsprocess?
  - Upptäcks och hanteras icke önskvärda incidenter både internt och externt?
  - Finns det rutiner för att säkerställa att nya risker och hot identifieras och hanteras?
• Är medborgarnas integritet säkerställd (patientdatalagen) och har patientinformation i journalsystem ett tillräckligt skydd mot obehörig åtkomst?
• Är känsliga patientdata lagrade på ett säkert sätt, till exempel genom kryptering?
• Är det säkerställt att personal som hanterar lagring och hantering av känsliga uppgifter om enskilda patienter har den utbildning i informationssäkerhet som behövs utifrån tilldelade arbetsuppgifter?
• Genomförs riskanalyser på ett tillfredsställande sätt inom IT-säkerhetsområdet?

En redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet ska lämnas till revisorerna senast 15 augusti. Regionstyrelsen har fått förlängd tid till 26 augusti.

Ett svar på granskningen har upprättats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän ansvariga för IT- och informationssäkerhet inom IT- avdelningen och avdelningen för krisberedskap, säkerhet och miljö samt utsedda ledamöter från regionstyrelsen.

Region Jämtland Härjedalen har fått inbjudan att lämna synpunkter till regeringen på SOU 2021:8 om ett reviderat tandvårdssystem. Betänkandet har tydliga intentioner att gynna en regelbunden och förebyggande tandvård för att minska skillnaderna i tandhälsa i befolkningen. Betänkandet föreslår bland annat:
Införandet av etiska principer för tandvårdens prioriteringar i tandvårdslagen,
införande av riskbedömning avseende risk för oral sjukdom för alla som ligger till grund för en individuell tandhälsoplan, en ny reglering för tandvård till personer med särskilda behov av tandvårdsinsatser samt alternativa modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd.

Region Jämtland Härjedalens remissvar instämmer i stora drag i betänkandet men lämnar följande synpunkter:

• Det behövs ytterligare förtydligande angående hur patienter med störst behov av tandvård ska ges företräde, exempelvis för att förhindra undanträngningseffekter som uppstår om friska patienter besöker tandvården i för hög utsträckning, i kombination med fördelningen mellan regionens och den privata marknadens tandvård. För att tandvårdslagens nuvarande lydelse, att vård ska ges efter behov, ska få genomslag i praktiken behövs mer insatser än utredningens förslag på exempelvis riskbedömning och tandvårdsplan.
• Utredningen saknar förslag på hur tandvården ska bli jämlik utifrån närhetsprincipen. Bristen på kvalificerad tandvårdspersonal i Region Jämtland Härjedalen ger stor risk att centralisera tandvård, vilket ger långa avstånd till tandvård och inte alls jämlik tandvård. Om utredningen vill få till jämlik tandvård även i glesbygd behövs ytterligare åtgärdsförslag som exempelvis införa AT-år, möjlighet till ekonomisk ersättning i glesbygd mm. En lokal målsättning inom Region Jämtland Härjedalen har varit att 90% av invånarna i Jämtlands län ska kunna nå en tandvårdsklinik inom ca 1 timme, dvs ett avstånd på ca 8 mil. Utredningens förslag om hur god tillgång till behandlare i hela landet samt närhet för patienter till en tandvårdsklinik ska säkras behöver utredas vidare utifrån ambitionen om ett jämlikt tandvårdssystem.
• Det är viktigt att tillföra särskilda utvecklingsmedel för att genomföra särskilda utvecklingssatsningar och satsningar till befolkningsgrupper/områden där många invånare till exempel avstår från tandvård. Utredningen saknar förslag på finansiering och samordningsförutsättning av prevention och folkhälsoarbete. Utredningen har heller inte beaktat pågående utveckling av digital vård inom tandvården och hur det kommer påverka reformen.
• Resursbrist handlar inte bara om hur många tandvårdsutbildade som arbetar i länet utan även om den sneda fördelningen av tandvårdsuppdragen. För att få till jämlik tandvård, jämlika resurser och förutsättningar inom länet behövs förtydligande nationella riktlinjer exempelvis gällande krav på samtliga tandvårdsklinikers delade ansvar för jour-verksamhet, vuxna med särskilda behov och barntandvård oavsett om kliniken tillhör FTV och eller är privata utförare. Vi saknar dessa krav i utredningen. (kap 4, 7,7.4.3, 8.9.1).
• Regionen ställer sig negativ till att kommunerna inte har medverkat i remissförfarandet gällande förändringar kring uppsökande verksamhet. Regionen ser att det finns risk för negativa konsekvenser för de äldre och personer inom LSS utifrån utredningens förslag då resurser inte finns inom kommunal verksamhet idag. Då ”Nära vård” implementeras nationellt bör denna punkt lyftas bort från denna utredning och skickas vidare till pågående arbete inom ”Nära vård”. (kap 10.5)

Remissvaret har beretts av representanter från folktandvården och beställarenheten och sammanställts av HOSPA. Remissen ska besvaras senast 1 september.

• FoU-rådet: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2022-12- 31 istället för Pontus Nissblad (M) som avsagt sig uppdraget.

Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-05-28
Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-06-16
Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2021-06-15
Protokoll regionens samverkansråd 2021-06-07
Protokoll regionfullmäktige 2021-06-22--23
Protokoll patientnämnden 2021-05-20
Protokoll Regionens revisorer 2021-05-27
Protokoll Regionens revisorer 2021-06-24
Protokoll Pensionärsrådet 2021-05-27
Protokoll Tillgänglighetsrådet 2021-05-20

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview

Med anledning av att medicinska fotvårdare i Strömsund avslutar sina uppdrag för Region Jämtland Härjedalen har tre medborgarförslag inkommit med önskemål om att behovet av fotvård i Strömsund tillgodoses (RS/376/2021, RS/389/2021 och RS/395/2021).

Region Jämtland Härjedalen subventionerar patienter i behov av medicinsk fotvård som har diabetes, reumatism och nedsatt cirkulation i underbenen upp till max fyra gånger per år. Från år 2022 kommer även patienter med svår psoriasis på fötterna ingå i gruppen. Detta behov åligger Region Jämtland Härjedalen att tillgodose.

Övriga behov av fotvård ansvarar och bekostas av medborgaren.

Från 2013 införde Region Jämtland Härjedalen ett vårdval för medicinsk fotvård, som innebär att patienterna kan välja vart de vill i länet att få sin subventionerade fotvård utförd. Enligt patientlagen har man även rätt att få sin vård utförd inom andra regioner i Sverige. I detta fall har några patienter boende i Backe valt att få sin medicinska fotvård utförd i Västernorrland.

Av olika anledningar råder för närvarande inom flera delar av länet en brist på medicinska fotvårdare med avtal eller anställning inom Region Jämtland Härjedalen. Detta gör att nuvarande fotvårdare är hårt belastade.

Region Jämtland Härjedalen kommer att genomföra rekryteringskampanjer under hösten och från 2022 även höja ersättningen till fotvårdarna i hopp om att kunna locka fler fotvårdare att ansluta sig till vårdvalet för medicinsk fotvård alternativt anställas vid hälsocentralen. En förfrågan kommer även att göras till de med nuvarande avtal i andra delar av länet om de kan tänka sig att arbeta nån dag i veckan med fotvård på de orter där det idag saknas fotvårdare med rätt kompetens. Med detta hoppas Region Jämtland Härjedalen att även Strömsunds invånare i behov av medicinsk fotvård kommer att tillgodoses inom närområdet.