Möte 2017-03-01

Enligt reglemente för regionstyrelsen har prliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänt till ledamöter och ersättare.

• Bemanningsprojektet
• Redovisning av Öppna jämförelser och Hälso- och sjukvårdsbarometern
• Utskottens uppdrag
• Åtgärdsförslag efter beslut i regionstyrelsen i januari

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2017. Enligt uppföljningsplanen ska regionstyrelsen på sitt möte den 28 januari-1 mars bland annat följa upp folktandvården.

En rapport har upprättats inom område Folktandvård.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017 – 2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet patient – återinskrivningar fölas upp vid styrelsens sammanträde 28 februari – 1 mars 2017.

Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2017 är att återinskrivning inom 30 dagar ska minska. Målvärdet är ett resultat med lägre procent än år 2014.

Utdata finns endast på förvaltningsnivå och hämtas från den nationella databasen Kvalitetsportalen. Möjlighet till utdata på områdesnivå är under upparbetning nu.

Mätetalen visar oplanerade återinskrivningar oavsett orsak inom 30 dagar efter ett tidigare vårdtillfälle inom slutenvård i Region Jämtland Härjedalen, personer 65 år och äldre. Resultatet visar en minskning av återinskrivna patienter (lägre än 2014) och ett uppnått målvärde. I riket ligger totalvärdet i december 2016 på 16,5%.
 

                      2014-12 (%)                        2015-12 (%)                        2016-12 (%)

Män               20,8                                     21,1                                     18,3

Kvinnor         17,0                                     15,3                                     13,5

Totalt            18,9                                     18,0                                     16,1

Exempel på åtgärder som utförts är:
- Enkla läkemedelsgenomgångar som under 206 har kunnat registreras i Cosmic, det utförs ca 1 250 genomgångar/månad. Måttet finns med i 2017 års verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
- Utskrivningsmeddelanden till varje enskild patient. Där finns stora variationer i verksamheten. HIM och HNR har högsta frekvensen, ca 75 %.
- Samverkansmöten med kommunerna via Ledningskraft samt särskilda möten med Östersunds kommun (fokus på äldre).
- Patientsäkerhetsmöten med MAS-gruppen.

Uppföljning Krisberedskap och säkerhet 2016 är upprättad enligt Regionstyrelsens uppföljningsplan. Krisberedskaps- och säkerhetsarbetet har i stort sett bedrivits enligt plan. Inom arbetet med Risk- och sårbarhetsanalyser pågår åtgärder inom alla de åtgärdsförslag som prioriterades under förra mandatperioden. Arbete är också påbörjat avseende klimatförändringar och civilt försvar.
 

Sett till inträffade händelser är det vattenstörningen i april som får betecknas som den allvarligaste. Förutom den så har Särskild sjukvårdsledning inrättats vid fem ytterligare tillfällen p.g.a. allvarlig händelse. Även utbildning och övning har bedrivits enligt plan. En prehospital övning mellan Sverige och Norge genomfördes i november för att koppla ihop RAKEL och NÖDNET. Arbetet fortsätter nu för att implementera den nya tekniken och svensk-norska talgrupper. En ambition är att Regionen infört detta innan sommaren. Antalet avvikelser inom hot och våld ligger på samma nivå som föregående år. En övervägande del inträffar inom psykiatrin, men en tendens är att det ökar i annan vårdverksamhet både på sjukhuset och i primärvården. Efterfrågan på vakt och överfallslarm ökar i primärvården.

Informationssäkerhetsberättelsen följer kraven i SOSFS 2008:14 om att årlig rapportering ska ske över vilka granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i enlighet med informationssäkerhetspolicyn, vilka riskanalyser som har utförts avseende informationssäkerheten och vilka förbättringsåtgärder som har vidtagits. Det arbete som pågått under flera år har till viss del tappat fart under 2016. Avdelade resurser har inte motsvarat behovet, vilket innebär att alla mål inte har uppnåtts och att alla planerade aktiviteter inte har genomförts. Ett prioriterat område inför 2016 var att etablera en organisation och ett IT stöd för loggkontroll, det arbetet har gått framåt och IT stödet beräknas successivt kunna bredd införas under 2017. Det mål som återfanns i både Regionstyrelsens och direktörens planering om behovet att klargöra ansvar och roller avseende informations- och IT säkerhetsfrågor inom COSMIC förvaltning samt nationella E-hälsotjänster har inte genomförts. Planering finns för genomförande våren 2017. Den övergripande risk- och behovsanalys som genomförts avseende behörigheter i COSMIC slutfördes i juni 2016 och överlämnades till hälso- och sjukvårdsdirektören. Åtgärder har påbörjats inom COSMIC förvaltning utifrån analysens förslag.

Regionfullmäktige fastställde i oktober en ny informationssäkerhetspolicy. Informationssäkerhet är nu en del i internrevision och ledningens genomgång vilket är mycket positivt. Kunskapsnivån i informationssäkerhet behöver höjas i verksamheterna och ett prioriterat område för 2017 är att införa en e-utbildning i informationssäkerhet. Handlingsplanen för 2016-2017 (RS/1444/2015) har reviderats och fastställts av Regiondirektören. Där har kompletteringar avseende registerinventering gjorts, vilket är ett viktigt steg i förberedelsearbetet inför Dataskyddsförordningen. Regionen står inför stora utmaningar när det gäller att leva upp till kraven i den nya Dataskyddsförordningen som ersätter Personuppgiftslagen (PuL) from maj 2018. En informationssäkerhetssamordnare har rekryterats och tillträder i mitten på mars 2017.

Revisionskontoret har genomfört en förstudie i syfte att kartlägga och bedöma om det finns anledning för förtroendevalda revisorer att besluta om en fördjupad granskning. Bedömningen är att det pågår ett aktivt arbete och att en fördjupad granskning inte är motiverad. De konstaterar dock att det finns en mängd kända brister av varierande allvarlighetsgrad och att de åtgärder som vidtas löpande inte sker i tillräcklig takt. De lyfter fram några angelägna förbättringsområden där Regionstyrelsen ska redovisa vilka åtgärder som planeras att vidtas senast 31/3 2017.

Landsting och regioner har sedan 1 januari 2011 skyldighet enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) att skriva patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år för att tillhandahålla för den som önskar ta del av den.

Enligt Socialstyrelsen har upprättandet av patientsäkerhetsberättelsen flera syften:
- Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete.
- Socialstyrelsen kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten.
- Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, t.ex. allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientsäkerhetsorganisationer.

Det finns inget krav på att vårdgivaren ska lämna patientsäkerhetsberättelsen till Socialstyrelsen eller annan myndighet. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett ledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystemet.

Patientsäkerhetsberättelsen har upprättats inom Område Patientsäkerhet.

Enligt kommunallagen (KL) 6 kap. 1§ ska styrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som aves i 3 kap. 16a – 18b §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

Under 2016 har regionstyrelsen, vid sina sammanträden, haft dialog med följande bolag:
- Jämtland Härjedalen Turism
- Almi företagspartner
- Landstingsbostäder AB
- Länstrafiken Jämtland AB

Redovisningarna har fokuserat på ekonomiskt resultat och måluppfyllelse.

Styrelsen har även tagit del av hel- och delårsbokslut från regionala utvecklingsnämnden, vårdvalsnämnden och övriga nämnder, bolag och stiftelser. Utöver detta har styrelsen tagit del av revisionsgranskningar, rapport över vårdvalsnämndens utförd interna kontroll samt sammanträdesprotokoll från nämnder, bolag, föreningar enligt bifogad sammanställning.

De rapporter och redovisningar som genomförts har inte föranlett några åtgärder från regionstyrelsens sida.

Regionstyrelsen antog, inför verksamhetsåret 2016, regler för hur uppsiktsplikten ska genomföras. Styrelsen har med anledning av detta genomfört fyra dialoger med bolag i samband med sina sammanträden. Sammanfattningsvis konstateras att styrelsen kan stärka uppsiktsplikten ytterligare genom att även begära in skriftliga rapporter från hel- eller delägda bolag. Styrelsen har med anledning av detta antagit reviderade regler för uppsiktsplikten vid sitt sammanträde 2017-01-24—25.

Enligt kommunallagen (KL), 6 kap. 1 § ska styrelsen leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 16a – 18b §§ och sådana kommunförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2014:573). Enligt antagna regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt ska styrelsen varje år upprätta en plan över de nämnder, bolag, stiftelser, föreningar med mera som styrelsen avser att fördjupa sin uppsiktsplikt på.

En sammanställning utifrån de uppföljningar som gjorts tidigare har upprättats. Utifrån den har ett antal bolag, stiftelser, förbund och nämnder valts ut som förslag att ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2017. Dessa är: Stiftelsen Jamtli, Inera AB, AB Transitio, Länstrafiken, Norrtåg AB, Samordningsförbundet i Jämtlands län, Vårdvalsnämnden och Regionala utvecklingsnämnden.

För ett landsting finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen). Enligt kommunallagen ska styrelsen och nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Ytterst handlar det om att säkerställa att verksamheten uppfyller de mål och de kravs som ställs. En systematisk riskhantering är ett viktigt instrument för att säkerställa uppfyllandet av mål och förväntningar.

Enligt gällande reglemente för intern kontroll vid Region Jämtland Härjedalen ska regionstyrelsen årliga besluta om en plan för intern kontroll.

Regionstyrelsen har på sitt sammanträde den 7 december 2016, § 219, beslutat om verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017. Den innehåller regionstyrelsens framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden samt ett antal aktiva mål. De aktiva målen och framgångsfaktorerna är de prioriteringar regionstyrelsen ska arbete med under 2017 för att verkställa det övergripande uppdraget från regionfullmäktige.

I arbetet att verkställa regionfullmäktiges uppdrag finns för regionstyrelsen tre utskott; utskottet för ekonomi, utskottet för personal och utskottet för hälso- och sjukvård. Utskottens uppgifter finns beskrivna i regionstyrelsens reglemente. I de allmänna uppgifterna ingår bland annat att inom respektive arbetsområde jobba med fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden, framtidsbevakning och analys av långsiktiga utvecklingsområden. En viktig utgångspunkt för de frågor som utskotten ska arbeta med är de övergripande mål som finns fastställda i regionplan och i regionstyrelsens verksamhetsplan.

En rapport har upprättats med förslag på vilka utvecklingsområden i regionstyrelsens verksamhetsplan som respektive utskott ska arbeta med under året. Syftet med det är att tydliggöra för utskotten vilka områden de ska fördjupa sig inom för att stödja styrelsens arbete att verkställa sina prioriteringar för året. Parallellt med de uppdrag styrelsen fördelar har också alla tre utskott upprättat egna årsplaneringar. Årsplaneringarna visar hur utskottens ska lägga upp sitt arbete och vilka frågor de själva valt att fokusera mer på. Utskottens arbete kommer löpande att följas upp under året och sedan slutredovisas i en rapport efter årets slut.

Region Jämtland Härjedalen har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över Remiss, Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62.

Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg, fristående förskolor och fritidshem samt vuxenutbildning. Utgångspunkten har varit att finna former för ett genomförande som inte onödigtvis ökar administrationen för utförarna inom vård, skola och omsorg. Ytterligare en utgångspunkt är att patienternas, barnens, elevernas och andra brukares integritet ska skyddas.

Region Jämtland Härjedalen lämnar synpunkter endast på de delar av utredningens förslag som har anknytning till regionens verksamhet, nämligen privata utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på de ändringar som föreslagits i arbetet med översynen av rättsområdet. Region Jämtland Härjedalen tillstyrker därför utredningens förslag men gör bedömningen att vissa delar kräver förtydliganden utöver dem som föreslagits.

Ett remissvar har utarbetats inom samordningskansliet. Svar på remissen ska lämnas till Socialdepartementet senast 20 februari. Då regionstyrelsen har sitt sammanträde 28/2-1/3 har Region Jämtland Härjedalen begärt förlängd svarstid till senast 2 mars.

För en rättssäker prövning av sjukförsäkringsärenden behöver Försäkringskassan i vissa fall fördjupade underlag i form av försäkringsmedicinska utredningar. Underlagen ska ge en fördjupad beskrivning av sjukdomens konsekvenser för individens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet.

Regeringen och SKL har sedan 2010 ingått en rad överenskommelser om ersättning till landstingen för att tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar till Försäkringskassan. Utredningarna har varit av två sorter, Särskilt läkarutlåtande (SLU) som baseras på en läkares utredning och Teambaserad medicinsk utredning (TMU) där flera yrkeskompetenser samverkar. Från år 2017 kan Försäkringskassan även beställa Arbetsförmågeutredningar (AFU) när den försäkrades arbetsförmåga ska prövas mot normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden.

Ersättningsnivåerna är för år 2017:
28 000 kr för TMU
14 500 kr för SLU
16 300 kr för AFU

Särskild ersättning erhållas för tolk samt för AFU, om läkaren behöver stöd av psykolog, arbetsterapeut eller fysioterapeut.

Under år 2016 levererade Region Jämtland Härjedalen 186 utredningar till Försäkringskassan, varav 113 TMU och 73 SLU. Utredningarna utfördes av Regionens egen smärtenhet, Rygginstitutet i Sundsvall och privatläkare Curt Rolleri, Sundsvall. För utredningarna och administration erhöll Regionen 4,8 mkr, varav 1,6 mkr gick till Regionens egen smärtenhet.

Den utredning som detta remissyttrande avser handlar om att staten vill lagreglera det som tidigare hanterats i ovan nämnda årliga överenskommelser mellan Staten och SKL. SKL har tidigare framfört till regeringen att det inte är hållbart att reglera utredningar som är ett konstant behov av Försäkringskassan genom överenskommelser. Innehållet överensstämmer i stort med nuvarande överenskommelse, vilken gäller fram till 2017-12-31.

Region Jämtland Härjedalen är, i likhet med SKL, i huvudsak positiv till att hanteringen av de försäkringsmedicinska utredningarna lagregleras från år 2018. Det är dock viktigt att lagtexten säkerställer att landstingen får bra planeringsförutsättningar både med avseende på volymprognoser och ersättningsnivån för utförda utredningar. I annat fall riskerar åtagandet att skapa undanträngningseffekter inom hälso- och sjukvården. Många landsting har svårt att rekrytera egna läkare för dessa utredningar och tvingas därför köpa tjänster av andra landsting eller privata vårdgivare.

Region Jämtland Härjedalen genomförde i slutet av år 2016 en upphandling av försäkringsmedicinska utredningar. Upphandlingen föll väl ut och för de kommande åren bedöms Regionen klara Försäkringskassan beställningar, i egen verksamhet och med stöd av privata vårdgivare.

I april 2014 beslutade landstingsfullmäktige om nya regler för preventivmedelssubvention för unga efter rekommendation från SKL. Beslutet innebar att åldersgränsen höjdes från 24 till 25 år och att egenavgiften ska vara högst 100 kr per år. De nya reglerna började gälla från och med 1 maj 2014.

En förändring av reglerna förväntades ge en positiv effekt och leda till en minskning av antalet aborter i länet. Det beslutades därför också om att en utvärdering av effekterna på aborttalen skulle ske ett år efter rekommendationens införande.

En första uppföljning gjordes i september 2016 som visade att antalet aborter i målgruppen ökat om man jämförde med året innan den nya subventionen infördes. För att se de långsiktiga effekterna av de nya reglerna för preventivmedelssubvention beslutades att en ny utvärdering skulle göras ett år senare med fördjupad analys av resultatet och förslag på vilka åtgärder som bör vidtas.

En ny utvärdering har nu gjorts som visar att antalet aborter på unga kvinnor i Region Jämtland Härjedalen, som berörs av den nya subventionen, har inte ökat utan snarast minskat. Vi ser inte alls samma ökning av antalet aborter som för kvinnor äldre än 25 år. Antalet unga kvinnor som genomgår reabort har också snarast minskat. Subventionen har med stor sannolik bidragit till denna utveckling och den har tagits emot väl av såväl unga kvinnor som förskrivare.

Vid sitt sammanträde den 20 januari 2017, beslutade styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

”Att ställa sig bakom strategin för Oberoende av inhyrd personal, samt

 Att rekommendera landsting och regioner att anta strategin samt att ta politisk ställning till hur strategin ska tillämpas av respektive sjukvårdshuvudman.”

Varje landsting/region har av SKLs styrelse rekommenderats att ta politisk ställning till hur strategin ska tillämpas av det egna landstinget/regionen. En viktig framgångsfaktor för att uppnå målet om oberoende av bemanningsföretag senast 1 januari 2019, är att samtliga landsting/regioner ställer sig bakom målet. Därutöver behöver respektive landsting/region ställa upp mål för den egna verksamheten och tidpunkter för måluppfyllelse. För att få störst och snabbast effekt av åtgärder, har hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp, som är styrgrupp för det lokala projektet i regionen, beslutat att prioritera åtgärder som i första hand berör allmänsjuksköterskor på vårdavdelning och distriktsläkare i primärvården.

Ett PM har upprättats med bakgrund till SKL:s beslut och Region Jämtland Härjedalens förutsättningar.

I de kriterier som har fastställts av Socialdepartementet ingår att varje RCC ska ha en plan för nivåstrukturering av cancervården inom sjukvårdsregionen. Planen ska utgå från patientens fokus.

Regionens första nivåstruktureringsplan för cancervården fastställdes i maj 2013 och de för-ändringar som där beslutades är i stort sett genomförda. Enligt tidigare beslut ska planen revideras under 2016. En revidering har utarbetats av regionens processledare och deras regionala arbetsgrupper och behandlats i chefssamrådet för cancervård samt i styrgruppen för RCC Norr. Förbundsdirektionen beslutade den 21 september 2016 att godkänna planen för regional nivåstrukturering och översända planen till landstingen som en rekommendation i de delar som rör landstingens/regionens interna nivåstrukturering. Förbundsdirektionen uppdrog också till RCC Norr att följa utvecklingen av nivåstruktureringen i regionen.

Denna plan bygger vidare på den första planen, men har vidgats till att förutom behandling även omfatta arbetsfördelning avseende utredning/diagnostik, cancerrehabiliterande åtgärder och att beakta undergrupper inom de olika diagnoserna.

I planen finns en allmän del som rör förbättringar och förändringar. Det gäller utveckling av multidisciplinära konferenser, MDK, utbildning och rekrytering av kontaktsjuksköterskor till alla cancerpatienter, onkologer på plats på alla länssjukhus, förbättrad cancerrehabilitering, mottagningar för cytostatikabehandling på alla sjukhus, förbättrad palliativ vård som idag är mycket ojämn över norra regionen, ökning av PET-CT-kapaciteten (positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi) och ytterligare några åtgärder av generell typ. Det är önskvärt att det skapas tillgång till PET-CT även i södra delen av norra regionen, då avstånden är långa och behovet av PET-CT förväntas öka.

En del i planen gäller nivåstrukturering på nationell nivå. Det gäller ovanliga diagnoser som på senare år knappast behandlats ute i regionen. Dock behöver man behålla resurser för diagnostik och uppföljning ute i norra regionen även om själva behandlingen sker på ett fåtal sjukhus i landet. Förslaget om arbetsfördelning på nationell nivå är inte kontroversiellt på något sätt för Region Jämtland Härjedalen.

Vad gäller nivåstrukturering på regional nivå är den för ovanliga eller behandlingskrävande cancersjukdomar i bukhålan redan genomförd sedan ett tiotal år genom frivilliga överenskommelser. Det gäller operation av t ex cancer i levern eller bukspottkörteln. Kunskaper att operera cancer i magsäcken finns i Östersund och även om det finns beslut om centralisering av dessa operationer till Umeå har vissa operationer gjorts här på grund av bristande kapacitet vid NUS. Det finns ibland speciella omständigheter som gör att man går ifrån de planer som finns och så måste det naturligtvis vara under förutsättning att tillräckliga kunskaper finns hos det lokala behandlingsteamet. Dessutom ska även dessa patienter tas upp på multidisciplinär konferens och beslut om var behandlingen ska göras tas i samförstånd.

När det gäller vissa urologiska operationer har norra regionen gått ifrån de nationella rekommendationerna. Detta är helt nödvändigt för att totalt sett kunna upprätthålla hög kvalitet på den urologiska behandlingen. Även här gäller att kunskapsnivån måste vara hög på de sjukhus som gör radikala prostataektomier och njurcanceroperationer. I Östersund uppfylls de förutsättningarna med råge och planens förslag om arbetsfördelning kan bifallas. Ett beslut om hårdare centralisering kan komma att utarma den urologiska verksamheten.

Regionala cancercentrums samverkansgrupp beslöt vid sitt möte den 18 oktober 2016 att avge bifogad rekommendation till landsting/regioner. Rekommendationen sänds efter önskemål från SKLs sjukvårdsdelegation till landstingsstyrelser/regionstyrelser samt chefen för respektive Regionalt cancercentrum för hantering i landstingen/regionerna på det sätt som beslutas av respektive region.

Rekommendationerna avser att godkänna och tillämpa nationell nivåstrukturering för tre åtgärder i cancervården i enlighet med bifogat underlag.

Rekommendationer avseende nationell nivåstrukturering:

Kirurgisk behandling vid perihilära gallvägstumörer
att kurativt syftande kirurgi för perihilära gallvägstumörer ska utföras vid 2 nationella vårdenheter
att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kirurgisk behandling vid lokalt avancerad pankreas- och periampullär cancer
att kurativt syftande kirurgi vid lokalt avancerad pankreas och periampullär cancer ska utföras vid 2 nationella vårdenheter
att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer
att retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer ska utföras vid 2 nationella vårdenheter
att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

För ovanstående tre åtgärder rekommenderas att koncentration av åtgärden införs från och med 1 november 2017.

Dåvarande förvaltningsutskottet beslutade i december 1989, § 250, om ersättning för turistläkarverksamhet. Beslutet har legat till grund för avtal mellan primärvården och de enskilda turistanläggningarna på olika håll i länet. Beslutet har inte ändrats sedan 1989 och gäller fortfarande. Det tillämpas också för närvarande i Härjedalen.

Med hänsyn till den utveckling primärvården genomgått sedan beslutet, bland annat genom införande av hälsoval, är beslutet svårt att tillämpa på ett effektivt sätt. Gränsdragningen mellan vårdgivare har till följd av utvecklingen kommit att bil viktigare både vad gäller patientsäkerhet och ansvarsfrågor. Även kraven på vårdgivaren gör att det är svårt att upprätthålla en säker verksamhet med den verksamhet som beslutet avser. Behovet av vård i anslutning till turistläkarna får tillgodoses på annat sätt inom nuvarande regler för primärvården. Beslutet bör därför upphävas.

Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

• Revidering av Avgiftshandbok Region Jämtland Härjedalen, daterad 2017-01-23 (RS/610/2016).
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2017, område Hjärta/Neuro/Rehab (jatabstol) (RS/62/2017)
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2017, område Klinisk fysiologi, DTS (ekokardiografi) (RS/62/2017)
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2016, område kirurg/ögon/öron (stroboskop) (RS/1246/2016)
• Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2016, område DTS (hissautomat) (RS/1246/2016)
• Svar på remiss – Förslag till docenturämnen vid Medicinska fakulteten (RS/2388/2016)

Beslut fattade av chefer

• Anställningsbeslut för perioden 2017-01-13 – 2017-02-16

• Protokoll Vårdvalsnämnden 2017-02-02
   
• Protokoll Utskottet för infrastruktur 2017-01-18
   
• Protokoll Region Jämtland Härjedalens Pensionärsråd 2017-01-18
   
• Protokoll Landstingsbostäder AB 2016-10-25
   
• Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016
   
• Meddelande från SKLs styrelse om ett Rökfritt Sverige 2025
   
• Protokoll Patientnämnden 2017-01-26
   
• Meddelande om inkommet regeringsuppdrag rörande nivåstrukturering av den högspecialiserade vården
   
• Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården
   
• Ny rapport från Riksrevisionen, Staten och SKL – en slutrapport om statens styrning på vårdområdet
   
• Överenskommelse mellan staten och SKL 2017-2019 om ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa
   
• Ny ledamot i Folkhälso Z från Åre kommun

I kommunallagen införts möjligheter för ledamöter att delta i sammanträden på distans.

Fullmäktige kan besluta att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. För styrelsen och nämnder gäller att fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som gäller för fullmäktige. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

Lagen omfattar endast ledamöter. Deltagande på distans är ett komplement till personlig närvaro som ger möjlighet till ett deltagande i beslutsfattandet som annars inte hade kommit till stånd alls.

Regionen får själv avgöra i vilken utsträckning beslutsfattande på distans ska vara tillåtet inom regionen. Det är exempelvis möjligt att tillåta distansdeltagande i nämnderna, men kräva fysisk närvaro i fullmäktige. En annan möjlighet är att under en period tillåta distansdeltagande i endast en nämnd för att samla erfarenheter innan ställning tas till frågan om distansdeltagande även i andra nämnder eller i fullmäktige.

Om regionen vill använda möjligheten att låta ledamöter delta i sammanträden på distans måste fullmäktige ta in föreskrifter om detta i sin arbetsordning och i nämndernas och utskottens reglementen. Föreskrifterna bör reglera i vilka situationer deltagande på distans ska vara tillåtet, vilken teknisk lösning som ska användas och vilka lokaler som ska användas. Fullmäktige kan överlåta till respektive nämnd att närmare bestämma vad som ska gälla om deltagande på distans i den nämnden.

Inledningsvis bör deltagande på distans tillåtas i styrelsen, nämnderna och utskotten samt fullmäktiges presidium. För att möjliggöra detta måste styrelsens, nämndernas och utskottens reglementen samt fullmäktiges arbetsordning kompletteras med bestämmelse om deltagande på distans. Regler för deltagande på distans bör också fastställas av fullmäktige. Av reglerna framgår förutsättningarna för deltagande på distans och ordförandens och ledamöternas ansvar vid deltagande på distans.

Fullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige

1. I fullmäktiges arbetsordning under punkten 2. Fullmäktiges presidium införs en ny punkt 2.3. Deltagande i sammanträde på distans med följande lydelse:

”Ledamot får delta i sammanträde på distans. Vid sammanträde med deltagare på distans gäller reglerna för deltagande på distans i sammanträden i politiska organ.

Ledamot som önskar delta i sammanträde på distans ska senast fem dagar före sammanträdet anmäla detta till ordföranden och sekreterare. Ordföranden avgör om deltagande på distans får ske.”
 

2. I regionstyrelsens, regionala utvecklingsnämndens, vårdvalsnämndens, utskottet för ekonomis, utskottet för personals, utskottet för hälso- och sjukvårds, arbetsutskottets och utskottet för infrastrukturs reglementen införs följande bestämmelse:

"Ledamot får delta i sammanträde på distans. Vid sammanträde med deltagare på distans gäller reglerna för deltagande på distans i sammanträden i politiska organ.

Ledamot som önskar delta i sammanträde på distans ska senast fem dagar före sammanträdet anmäla detta till ordföranden och sekreterare. Ordföranden avgör om deltagande på distans får ske."
 

3. Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ antas.

Nuvarande regler, landstingsgemensamma regler för resor togs fram 1998 och reviderades under 2012. Regionstaben har nu gett i uppdrag till Upphandlingsenheten att genomföra en analys och översyn över nuvarande regelverk för tjänsteresor.

Syftet med en översyn var att se om det är möjlighet att genom tydligare regelverk, nya eller reviderade avtal samt färre resebeställare uppnå:
- minskade kostnader, genom såväl mindre resursinsatser som billigaste färdsätt och boende
- minskad negativ miljöpåverkan genom intern klimatkompensation

Ett förslag på nya regler för resor tagits fram utifrån ovanstående punkter. Reglerna har kommunicerats med ledningsgrupperna för regionstaben samt regional utveckling. Regionkommittén har informerats.

Centerpartiets regiongrupp har i en motion yrkat att Region Jämtland Härjedalen ska aktivt driva på för ett beslut om regionala skattebaser i Sveriges riksdag i närtid.

Föreslagna förändringar
Centerpartiets regiongrupp föreslår i motionen att intäkterna från fastighetsskatten på industrifastigheter och elproducerande fastigheter ska regionaliseras. Det innebär att motionens förslag är att regionen ska aktivt driva på gällande statlig skattepolitik.

Bakgrund
Kommunallagen (1991:900) reglerar ytterst region Jämtland Härjedalens verksamhet. Lagstiftningens 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter klargör att motionärernas yrkande ej faller inom den kommunala kompetensen. Den typ av frågor som motionen tar upp får drivas av de politiska partierna och andra intresseföreningar och av medborgarna själva.

Regionen kan däremot inom ramen för befintlig lagstiftning ha synpunkter på frågor som påverkar intäkterna, t ex skatteutjämningssystemets utformning.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår att motionen avslås.

• Redovisning från konferenser mm

• Utskottets arbete