Möte 2018-04-25

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

- Uppföljning av resultatförbättrande åtgärder

- Bemanningsprojektet

- Planering inför sommaren

- Primärvårdens arbete med jour och beredskap

- Utveckling Cosmic

- Redovisning av aktuellt läge för regionstyrelsens fattade beslut

Årets första kvartal visar en ökning av nettokostnadsutvecklingen som efter mars uppgick till 7,7 procent (i februari 2018 6,7 procent). Resultatet per mars uppgick till -60,9 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalens bruttokostnader har efter första kvartalet ökat med 6,9 procent, motsvarande 82,2 miljoner kronor jämfört med samma period 2017. Ökningstakten har dock avtagit något sedan föregående månad då ökningen var 7,2 procent.

Personalkostnaderna är betydligt högre under årets första tre månader jämfört med föregående år och har ökat med 65,7 miljoner kronor. Kostnaden för bemanningsföretag minskar och efter mars var minskningen 6,1 miljoner kronor. Utförda tiden rullande 12 månader har ökat med 24 årsarbetare. Sjukfrånvaron fortsätter minska, framförallt i den längre frånvaron.

Kostnader för läkemedel har ökat med 12,9 miljoner kronor jämfört med föregående år, motsvarande 12,6 procent.

Likviditeten förstärktes under februari med ytterligare lån på 50 miljoner kronor från Kommuninvest. Efter mars har likviditeten har minskat med 17,6 miljoner kronor sedan årskiftet, och i mars består hela likviditeten av lån. Mars är varje år likviditetsmässigt årets tyngsta månad pga utbetalning av en stor pensionsutbetalning. I år var den utbetalningen 80 miljoner kronor.

Helårsprognosen ligger kvar oförändrad på -200 miljoner kronor. Regiondirektören konstaterar efter analys av månadsresultatet per mars att det måste gå betydligt snabbare att förbättra regionens ekonomi. Därför läggs följande förslag om åtgärder fram för ställningstagande i Regionstyrelsen.

• En ekonomisk krisledning tillsätts där allt fokus ligger på ekonomiska åtgärder så att processen för kostnadsminskningar kan snabbas upp.
• Antalet anställda i regionen ska minska med ca 100 personer dvs till samma antal som i mars förra året. I första hand gäller minskningen tidsbegränsade anställningar.
• Samtidigt införs anställningsstoppför hela regionen, med undantag för att ersätta inhyrd personal.
• En enhetlig schemamodell införs med arbete varannan helg på hela sjukhuset, tills verksamheten kan visa kostnadseffektivitet även med andra typer av scheman.
• Asylhälsan och flyktingsamordning avvecklas och att deras uppdrag fullföljs inom andra verksamheter.
• Torvalla hälsocentral stängs till sommaren
• Kälarne hälsocentral förändras till en filial
• Distriktssköterskemottagningen i Ås avvecklas.
• De tomma lokalerna på Göviken ska nyttjas för annan befintlig verksamhet
• Restriktivitet för regionstaben att engagera vårdens medarbetare i utbildnings/informationsaktiviteter.

Samtidigt som ovanstående föreslagna åtgärder kommer redan beslutade planer på Nära vård i samverkan och andra förbättringsarbeten och kostnadsminskningar att genomföras.

Alla åtgärder ska ske på ett sätt som gör att patientsäkerheten hela tiden upprätthålls.

De ekonomiska effekterna av ovanstående är ännu inte beräknade men kan uppskattas till minst 100 miljoner kronor men är inte ytterligare kostnads-minskningar utan ett sätt att påskynda redan beslutade kostnadsminskningskrav.

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018 – 2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Verksamhetsresultat – nettokostnadsutveckling följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 24- 25 april.

Målet för 2018 är en nettokostnadsutveckling på minus 0,6 procent. Till och med mars 2018 var nettokostnadsutvecklingen 7,7 procent, vilket är fortsatt högt och en försämring jämfört med utfallet i februari som då var 6,7 procent.

För att nå målet minus 0,6 procent krävs ett resultat som är 138,4 miljoner kronor bättre än föregående år, vilket innebär ett resultat för 2018 som är -97,7 miljoner kronor jämfört med -236,1 miljoner kronor föregående år.

Regionfullmäktige har i regionplan 2018-2020 beslutat om ett antal strategiska mål. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i månadsrapporter, tertialrapport, delårsrapport och årsbokslut samt som fördjupning under året.

Ett aktivt mål under perspektivet Verksamhetsresultat handlar om att vårdgarantin ska vara uppfylld.

Rapporten visar att Region Jämtland Härjedalen inte uppfyller vårdgarantin i något av de fyra perspektiven 0-7-90-90. Jämfört med riket ligger Region Jämtland Härjedalen över snittet gällande 0:an och under snittet för 7:an. För första besök i specialiserad vård och för operation/åtgärd ligger regionen under snittet i riket.

Målvärden för 2018 är;
0:an – patienterna ska få kontakt med primärvården samma dag (100 %),
7:an - Vid bedömt behov av läkarbesök inom primärvården ska detta erbjudas inom sju dagar (100 %),
90 - Besök inom den planerade specialistvården ska genomföras inom 90 dagar (90 %)
90 – Andel genomförda åtgärder/behandlingar inom 90 dagar (90 %).

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018-– 2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Samhälle – Minskning av sjukpenningtal hos länets medborgare följas upp vid regionstyrelsens sammanträde den 24-25 april.

Målvärde för 2018: Minska sjukpenningtalet med 1 dag jmf år 2014.
Utfall februari 2018: Sjukpenningtalet har minskat med 2,6 dag jmf år 2014

Sjuktalen i länet sjunker snabbast i landet och ligger nu under genomsnittet för riket. I februari 2018 hade Jämtlands län det sjunde lägsta sjukpenningtalet i landet. 9,8 dagar per invånare är klart under målet i Regionens långsiktiga utvecklingsplan och även långt under Försäkringskassans uppsatta mål för länet år 2020.

Ärendet ingår i Regionstyrelsens uppföljningsplan för år 2018.

Vartannat år sker nationellt gemensamma mätningar av patientupplevd kvalitet i primärvården. Sedan år 2009 deltar samtliga landsting och regioner i den nationella patientenkäten som samordnas via Sveriges kommuner och landsting (SKL). I slutet av 2017 skickades 4200 enkäter till personer 15 år eller äldre som varit på ett läkarbesök på någon av hälsocentralerna runtom i länet. Svarsfrekvensen är avtagande för denna mätning, 1700 personer besvarade enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 40 procent. Patientupplevelser mäts i enkäten i sju dimensioner: helhetsintryck, emotionellt stöd, delaktighet och involvering, respekt och bemötande, kontinuitet och koordinering, information och kunskap och tillgänglighet.

En sammanfattning av resultatet visar att:

• Resultatet för riket visar på en svag försämring av helhetsintrycket och det är framförallt upplevelsen av tillgänglighet som försvagats sedan föregående mätning. Resultatet för Region Jämtland Härjedalen visar övergripande på en förbättring av helhetsintrycket då upplevelsen av läkarbesök mäts i primärvården.
• Resultatet för Region Jämtland Härjedalen är stabilt sedan föregående mätning och hälsocentralerna har sammanslaget fått ett något högre resultat i samtliga dimensioner som mäts jämfört med 2015.
• En majoritet av de som svarat i undersökningen känner sig väl bemötta på primärvårdens hälsocentraler och graden av delaktighet och involvering har ökat något.
• Några hälsocentraler har förbättrat sitt resultat särskilt mycket, framförallt hälsocentralerna i Härjedalen. Svegs hälsocentral är en av de hälsocentraler som förbättrat sitt resultat allra mest i en nationell jämförelse.
• Backe hälsocentral ligger fortsatt i topp i en nationell jämförelse.

Länkt till Nationell Patientenkät http://npe.skl.se/

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I Regionstyrelsens uppföljningsplan för 2018 anges att läkemedel ska följas upp. Denna uppföljningsrapport ger en nulägesbeskrivning av läkemedelsområdet.

I den nationella läkemedelsstrategin finns mål som vi även styr mot i övergripande handlingsplan läkemedel: ”Effektiv och säker läkemedelsanvändning” samt ”Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning”. Allt i syfte att stärka patientsäkerheten och minska kostnader.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan för 2018 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för året. Enligt den ska regionstyrelsen på sitt möte i april följa upp vård på distans och mobila IT-lösningar.

En uppföljningsrapport har upprättats. Den beskriver pågående aktiviteter och projekt inom ramen för det som vanligtvis kallas Vård på distans eller distansoberoende teknik. Den innehåller en kort beskrivning om de tekniska lösningar som finns men huvuddelen av rapporten beskriver de utvecklingsaktiviteter som pågår.
 

Rapporten utgår från följande två framgångsfaktorer i regionstyrelsens verksamhetsplan för 2018:

• Antalet uppkopplade möten via video för distansoberoende teknik ska öka.
• Den specialiserade vården ska tillsammans med primärvården och kommunerna delta i utvecklingen av vård i hemmet. Antalet distansoberoende vårdmöten i patienters hem ska öka.

Den 14 februari 2018, § 27, beslutade regionfullmäktige om en ny politisk organisation för Region Jämtland Härjedalen som ska gälla från den 1 januari 2019. Den nya organisationen innebär bland annat att en ny nämnd – Hälso- och sjukvårdsnämnden inrättas och att Vårdvalsnämnden försvinner. Förändringen ska enligt den särskilda beredningen som arbetat med förslaget till ny organisation ge styrelsen större utrymme att koncentrera sig på ekonomisk styrning och uppföljning. Enligt det beslut som är taget om den politiska organisationen har regionstyrelsen en egen förvaltning. Förvaltningen ska förutom regionstyrelsen även serva övriga nämnder.

Den nya politiska organisationen innebär att nuvarande förvaltningsorganisation har setts över och ett förslag till justerad organisation upprättats.

Nuvarande förvaltningsorganisation i Region Jämtland Härjedalen, med två förvaltningar, regionala utvecklingsförvaltningen och regionstyrelsens förvaltning tillika hälso- och sjukvårdsförvaltningen, samt en regionstab har med undantag av mindre förändringar gällt sedan 1 januari 2016. Beslutet om en ny organisation togs den 13 oktober 2015 (RS/1379/2015) och föregicks av en omfattande översyn. Förvaltningsorganisationen har efter 2016 utvärderats i omgångar. Överlag har utvärderingarna visat att organisationen i det stora hela har fungerat bra. Även om det finns behov av att ständigt utveckla organisationen finns därför inget behov av att just nu genomföra ytterligare en större omorganisation förutom de anpassningar som behövs utifrån ny kommunallag och ny politisk organisation.

Föreslagen organisation för regionstyrelsens förvaltning från 1 januari 2019 innebär att de två förvaltningarna hälso- och sjukvårdsförvaltningen och regionala utvecklingsförvaltningen i nuvarande organisation upphör den 1 januari 2019. Hälso- och sjukvård och Regional utveckling kommer istället att ingå i regionstyrelsens förvaltning och utgöra förvaltningsområden. Regionstaben ska finnas kvar i nuvarande form. Förvaltningschef för Regionstyrelsens förvaltning ska vara regiondirektör. Uppdrag från nämndsorganisationen går direkt till regiondirektör vilket tydliggör regiondirektörens roll och möjlighet till effektivare ledning, styrning och uppföljning. Sammantaget bedöms förslaget inte innebära någon ökning av kostnaden för förvaltningsorganisationen.

Förslaget till ny organisation för regionstyrelsens förvaltning behandlas på Regionkommittén den 17 april 2018.

Dataskyddsförordningen börjar tillämpas den 25 maj 2018 och ersätter gällande personuppgiftslag (PuL). I jämförelse med PuL ställer dataskyddsförordningen högre krav på hur personuppgiftsbehandlingar hanteras och dokumenteras. För att Region Jämtland Härjedalen ska kunna uppfylla dessa krav på ett rättssäkert och effektivt sätt är det av avgörande betydelse med en tydlig och effektiv organisationsstruktur för arbetet. Organisationen klargör de olika rollerna och arbetsuppgifterna.

Ett förslag till organisation för behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen har upprättats.

Dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen (PUL) den 25 maj 2018. De nya reglerna börjar då gälla direkt utan någon övergångsperiod. Reglerna om dataskyddsombud (DSO) finns i artiklarna 37-39 i dataskyddsförordningen. Rollen som dataskyddsombud är inte samma som personuppgiftsombudet i nuvarande PUL. Det finns flera skillnader.

En av de största förändringarna med de nya reglerna är att ombudets kontrollerande och rådgivande funktion för organisationen renodlas. Det innebär samtidigt att organisationen självständigt måste bedriva ett aktivt dataskyddsarbete som inte leds av dataskyddsombudet. Organisationens arbete ska följas upp av ombudet, men det är en rekommendation att varje organisation parallellt med dataskyddsombudet även utser någon i ledningsposition som har ett övergripande ansvar för genomförandet av det interna dataskyddsarbetet inom förvaltningen, antingen övergripande eller per nämnd.

Ytterligare en förändring är att de nya reglerna ställer krav på dataskyddsombudets kompetens och placering i organisationen. Den person som utses måste ha tillräcklig kunskap om dataskydd och ska utses på grundval av yrkesmässiga kvalifikationer, sakkunskap och förmåga att utföra uppgifterna. Ombudet ska kunna agera självständigt och oberoende i organisationen och ska rapportera till organisationens ledning. Det är därför även en rekommendation att fatta nytt beslut om att utse dataskyddsombud, även om man bedömer att nuvarande personuppgiftsombud kan fortsätta som dataskyddsombud.

Ett förslag till utnämning av dataskyddsombud har tagits fram av samordningskansliet.

Som ett resultat av det försämrade omvärldsläget behöver Sveriges försvarsförmåga inför och vid ett angrepp stärkas. Ett viktigt led i denna utveckling är en sammanhängande planering för totalförsvaret. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).

Riksdagen har i den försvarspolitiska inriktningen fastställt mål för det militära försvaret och för det civila försvaret. Målet för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att:
- värna civilbefolkningen,
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och
- bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Enligt 4 § i ”Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” ska landsting ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som är avsedd att bedrivas under höjd beredskap. Av planerna ska bl.a. framgå krigsorganisationen och den personal som ska tjänstgöra i denna.

Krigsorganisation är avsedd att användas då regeringen beslutar om höjd beredskap eller vid ett väpnat angrepp. Krigsorganisering innebär att viktiga verksamheter ställs om från fredstida inriktning, reglering och organisering till höjd beredskap och inriktning på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Vid höjd beredskap ställs andra krav på organiseringen av samhällets verksamhet än vid fredstid, bl.a. träder andra författningar i kraft, verksamheters fokus skiftas och nationella prioriteringar måste kunna göras.

Att vara krigsplacerad innebär att en person är ianspråktagen för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och om allmän tjänsteplikt.

Att krigsplacera personal är ett organisatoriskt beslut i syfte att förbereda organisationen på att kunna fullgöra sina uppgifter under höjd beredskap. Krigsplaceringar ett planeringsinstrument för att säkerställa att ”rätt person är på rätt plats” när beredskapen höjs och att ingen person tas i anspråk hos mer än en aktör inom totalförsvaret.

4 § i ”Förordning (2006:637) ger, med stöd av anställningsavtalet, Region Jämtland Härjedalen rätten att krigsplacera den personal som krigsorganisationen behöver för att kunna bedriva samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap.

Krigsplacering

Inriktningsbeslut:
Utgångspunkten är att personal krigsplaceras i sin grundanställning/befattning medan en mindre mängd personal krigsplaceras i annan befattning än denna. Ett exempel på detta är personal tillhörande regional krisledning.

Regionens personaladministrativa system Heroma bör vara det system som ska förvalta organisationens krigsplaceringar. Då detta inte är möjligt idag kommer krigsplaceringarna till att börja med att förvaltas på ett sekretessbelagt sätt utanför Heroma.

Arbetet med krigsplaceringar inom Region Jämtland Härjedalen föreslås genomföras i tre faser.

Fas 1

• Personal, arbetstagarorganisation samt övriga intressenter informeras om arbetet med krigsplaceringar. Klart senast 18-12-31.
• Genomföra en pilot genom att personal tillhörande krisledningsorganisationen krigsplaceras. Klart senast 18-12-31.
• Rekryteringmyndigheten utför disponibilitetsskontroll av personal tillhörande krisledningsorganisationen. Kontrollen utförs för att Region Jämtland Härjedalen ska få besked om vilka personer som är tillgängliga för krigsplacering och vilka som inte är det pga. att individen redan är krigsplacerade i annan organisation. Ingen person kan ha mer än en krigsplacering och tanken är att man ska vara krigsplacerad i den verksamhet där man gör störst nytta för totalförsvaret. Klart senast 18-06-30.
• Ett förslag på rutin för förvaltning av krigsplaceringar tas fram. Klart senast 18-12-31.

Fas 2

• Utarbeta Region Jämtland Härjedalens krigsorganisation. Krigsorganisation är avsedd att användas då regeringen beslutar om skärpt eller högsta beredskap. Klart senast 18-12-31.

Fas 3

• Rekryteringmyndigheten utför disponibilitetsskontroll av alla personal tillhörande krigsorganisationen. Alla personal som tillhör krigsorganisationen krigsplaceras. Klart senast 19-12-31.

Regionanpassning och revidering av befintlig och tidigare beslutad säkerhetsskyddsplan (LS/571/2012). Revidering gäller uppdatering av gällande författningskrav, samt förtydligande kring vad som är säkerhetsskyddschefens uppgifter, hantering av hemliga handlingar samt personalsäkerhet.

Tillhörande bilaga om säkerhetsklassade tjänster och befattningar som är hemlig kommer att revideras efter genomförd säkerhetsanalys.

En ny säkerhetsskyddsplan innebär att tidigare Säkerhetsskyddsplan för Jämtlands läns landsting (Dnr LS/571/2012), som fastställdes av landstingsstyrelsen den 25 april 2012 § 199, kan upphävas.

Enligt punkt 4.4 i regionstyrelsens reglemente ska styrelsen för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden.

Från och med 1 januari 2019 inrättas en ny nämnd, hälso- och sjukvårdsnämnden. Ett förslag på både regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträdestider 2019 har upprättats inom sekretariatet.

Eftersom hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att ta över många av de ärenden och informationer som ligger på regionstyrelsen idag föreslås att nämnden i huvudsak har två-dagars sammanträden. I den nya politiska organisationen har regionstyrelsens utskott tagits bort och för att styrelsen ska kunna fördjupa sig inom ekonomi- och personalfrågor föreslås även två-dagars sammanträden för regionstyrelsen.

Två dagar för gemensam fördjupning för styrelsen och nämnderna har planerats in, en budgetdag den 25 mars och en dag för planering inför planeringsförutsättningarna den 20 november.

Regionstyrelsen bör fastställa hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträdestider samtidigt som sina egna. Nämnden fastställer dem slutgiltigt på sitt första sammanträde i januari 2019.

Region Jämtland Härjedalen har erhållit kallelse till ordinarie föreningsstämma för medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening torsdagen den 26 april 2018 klockan 16.00 på Clarion Hotel Sign, Järnvägsgatan 35, Stockholm.

Region Jämtland Härjedalens ombud på stämman är Bengt Bergqvist (S) med ombudsersättare Elin Lemon (C).

I bifogat material till kallelsen framgår det av årsredovisningen som också innehåller en hållbarhetsredovisning att Kommuninvest nu ägs av 277 kommuner och 11 landsting/regioner. Vid utgången av 2017 uppgick den totala utlåningen till 310 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade under år 2017 med 1 082,2 (2016 med 825,1) miljoner kr till 8 389,0 (7 306,8) miljoner kronor, hänförligt till nytt insatskapital från Föreningens medlemmar samt årets resultat. Den totala kapitalbasen uppgick till 6 899,5 (6 383,9) miljoner kronor vilket gav en total kapitalrelation om 231,4 (117,6) procent.

Vid stämman finns två beslutspunkterna som särskilt kan noteras, fastställande av ägardirektiv för föreningens företag och dispositioner beträffande vinsten.

Enligt stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening ska föreningsstyrelsen varje år utarbeta förslag till ägardirektiv för Kommuninvest i Sverige AB, att fastställas av

stämman. I 2017 års ägardirektiv fick bolaget i uppdrag att undersöka om det fanns ett behov av ökad prisdifferentiering i utlåningen och vilka effekter som då kan uppkomma. Inom ramen för utredningen gavs möjlighet att pröva viss prisdifferentiering. Bolagets utredning ledde till att inte enbart frågan om prisdifferentiering togs upp, utan hela bolagets prisstrategi analyserades. Bolagets utredning föreslår att nuvarande begränsade mandat för prisdifferentiering i ägardirektivet inte ska ändras. Däremot föreslår utredningen att prisstrategin förändras, vilket leder till att den s.k. IFRSbufferten vid prissättningen tas bort eller minimeras, samtidigt som kraven på bolagets effektivitet ökar. Utifrån förslaget om ändrad prisstrategi, så är den viktigaste föreslagna förändringen i 2018 års ägardirektiv att kraven på ekonomiskt resultat ändras. Bolagsstyrelsen och föreningsstyrelsen diskuterade prisstrategin på det gemensamma seminariet i december 2017. Styrelsen beslöt då att medlemmarnas syn på förslagen skulle inhämtas vid årets medlemssamråd.

Styrelsens förslag till förändringar i ägardirektivet med anledning av den förändrade prisstrategin har redovisats för medlemmarna vid 2018 års medlemssamråd.

Medlemmarna har diskuterat ägardirektivet i denna del och ställt frågor. Två medlemmar har inkommit med särskilda skrivelser i frågan. Föreningsstyrelsen behandlade förslaget till nytt ägardirektiv 2018-03-14.

När det gäller disposition av vinsten föreslår Styrelsen för Kommuninvest:

Till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel 975 083 800 kr disponeras på följande sätt:

Tabell - se bilaga tjänsteskrivelse

- Att berättigade till insatsränta och återbäring är de kommuner och landsting/ regioner som blivit medlemmar i Föreningen senast 31 december 2017.
- Att utbetalning av ränta på insatskapital och återbäring ska ske senast en månad efter beslut på Föreningens årsstämma 2018.
- Att med affärsvolym avses på respektive medlem för 2017 belöpande genomsnittlig låneskuld till Kommuninvest i Sverige AB. I medlems affärsvolym inräknas också sådan låneskuld i medlems bolag med mera på sätt som anges i stadgarna §15.

Styrelsen för Kommuninvest anser vidare att:
Kommuninvests ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att Kommuninvest kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att den föreslagna utdelningen av insatsränta och återbäring inte äventyrar Föreningens ekonomiska situation. Av de föreslagna utdelade medlen förväntas en del återföras till Föreningen som insatskapital från de medlemmar som inte betalt upp till högsta beslutade nivå för medlemsinsats.

Det för detta ändamål beräknade men ännu ej beslutade kapitaltillskottet uppgår till 57,9 (34,9) mnkr.

Slutligen har stämman sedvanliga årsmötesärenden.

Regionfullmäktige har 2017-11-28 § 168 antagit en ny princip för enhetliga avgifter för intyg och hälsokontroller, den så kallade Gula taxan.

Regionfullmäktige gav samtidigt regionstyrelsen i uppdrag att revidera dokumentet Gula taxan som är en bilaga till avgiftshandboken. Förteckningen över intyg och hälsokontroller ska uppdateras och benämningar ses över. En ny layout där intygen sorteras efter kategori/åtgärd ska tas fram för att tydliggöra innehållet.

Referensgruppen för avgiftsfrågor har nu reviderat Gula taxan. En ny layout har skapats och intygen sorterats efter kategori/åtgärd. Regiondirektören föreslås få i uppdrag att vid behov komplettera och tydliggöra gula taxan inom principen för de nya enhetliga avgifterna.

I april 2017, § 54, fastställde regionfullmäktige nya Regiongemensamma regler för resor gällande medarbetare och förtroendevalda inom Region Jämtland Härjedalen. I det nya regelverket står följande:

”Som ett ytterligare incitament att minska miljöpåverkan har organisationen ett system för klimatkompensation där varje tågresa rabatteras med 20 % och varje flygresa beläggs med en avgift på 20 %. Dessa rabatter och avgifter sker genom interna transaktioner och påverkar varje resas kostnad i den interna redovisningen men inte villkoren för resorna i övrigt.”

De senaste åren har flygresandet varit betydligt frekventare än tågresandet. Med anledning av detta förväntas ett överskott på klimatväxlingskontot de närmaste åren. Överskottet bör nyttjas för att påskynda utvecklingen för minskad klimatpåverkan. Beslut om hur överskottet ska fördelas föreslås delegeras till regiondirektören.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är Forsknings- och utvecklingspolicyn.

Jämtlands läns landstingsfullmäktige fastställde nuvarande forsknings- och utvecklingspolicy den 27 november 2013. Sedan dess har Region Jämtland Härjedalen bildats och det finns ett behov att anpassa policyn till nuvarande organisation och inkludera det regionala utvecklingsperspektivet. Det innebär bland annat att i policyn tydliggöra att alla yrkeskategorier, både inom regional utveckling och hälso- och sjukvården, ska ha möjlighet till forskning, utvecklings- och innovationsarbete. Den reviderade policyn ska även beakta perspektiven, jämställdhet och jämlikhet, ekonomi och miljö, på ett tydligt sätt.

Eftersom regionala utvecklingsnämnden ska arbeta med frågor om forskning och utveckling i ett regionalt perspektiv, bör nämnden få möjlighet att lämna synpunkter på förslag till reviderad policy innan den ska beslutas av regionfullmäktige i juni 2018. Eventuella synpunkter ska vara regionstyrelsen tillhanda senast den 16 maj och hanteras av Region Jämtland Härjedalens FOU-råd.

Staten och Sveriges kommuner och landsting ingick den 26 januari överenskommelsen för Insatser riktade till att ge goda förutsättningar för hälso- och sjukvårdens medarbetare. Satsningen kompletterar professionsmiljarden med ett tydligt fokus på arbetet för en god arbetsmiljö och arbetssätt samt arbetet s organisering och planering.

Överenskommelsen Goda förutsättningar för vårdens medarbetare omfattar 1 999 miljoner kronor, varav 1975 miljoner kronor fördelas mellan landstingen för satsningar inom följande områden.

• Utveckla medarbetarnas arbetssituation, handlar om att stärka den egna bemanningen genom exempelvis anställa fler, satsa på arbetsvillkor
• Utveckla vårdens verksamheter, handlar om insatser för utvecklingsarbete

2018 erhåller Region Jämtland Härjedalen 25,4 miljoner kronor från denna satsning.

I Underlag användning av nationell satsning Patientmiljarden finns beskrivningar av ett antal åtgärder som föreslås finansieras med dessa medel.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutade den 15 december 2017 att godkänna överenskommelsen med staten 2018 om patientmiljarden. Målet med överenskommelsen är främja huvudmännens förutsättningar för att förbättra tillgängligheten till primärvården samt åstadkomma en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. Ena delen av beslutet handlar om att införa en förstärkt vårdgaranti inom primärvården. Insatserna ska utgå från aktuella utvecklingsbehov i landstingen och ha en långsiktig ambition. Den andra inriktningen är nå en ökad samordning, delaktighet och trygghet för patienterna genom att stödja införandet av patientkontrakt för patienter med komplexa och omfattande vårdbehov. Med patientkontrakt avses en sammanhållen vårdplan med patientens samtliga vårdkontakter.

Vg se bifogade underlag samt förslag till handlingsplan angående förslag om medlens användning.

Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården Professionsmiljarden är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd för bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården som omfattar åren 2016 – 2018. Följande syften gäller för 2018:

• It stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare
• Smartare användning av vårdens kompetenser
• Stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning.

Medlen till landsting /regioner är uppdelade i två belopp:
1) som stimulansmedel till landstingen totalt 651 miljoner.
2) som medel till landstingen att erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning, totalt 300 miljoner kronor.

För Region Jämtland Härjedalen innebär det 8 357 305 kronor som stimulansmedel samt 3 851 293 kronor för att ge sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning under 2018.

Vg se underlag angående förslag om medlens användning.

Regeringen presenterade 2017-09-20 den kommunvisa fördelningen för de så kallade välfärdsmiljarderna. Detta avser den del som fördelas utifrån flyktingvariabler. Den del som fördelas via invånarantalet fastställdes 2017-11-01. Den del som fördelas utifrån invånarantal ingår i det generella statsbidraget, och därmed i SKL:s kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag.

Till landstingen fördelas 1,4 miljarder utifrån det specifika asyl- och flyktingmottagande i länen. 0,9 miljarder fördelas utifrån länets befolkning

För Region Jämtland Härjedalen innebär dessa överenskommelser att följande medel kommer att erhållas
 

I Finansplan 2018-2020 finns både beloppet utifrån flyktingvariabler 27,8 miljoner kronor och de med befolkningsfördelning dvs 11,9 miljoner inräknade som intäkter/finansiering. Dock har kostnadssidan inte bedömts och hanterats i ramfördelningarna.

I bearbetat förslag fördelas 16 miljoner.

De nationella riktade statsbidragen finns i flera olika former. De finns i breda nationella satsningar t ex patientmiljarden, personalmiljarden och professionsmiljarden, välfärdsmiljarden för flyktingåtgärder. De breda satsningarna går enligt Region Jämtland Härjedalens regelverk till Regionstyrelsen för beslut om fördelning.

De riktade statsbidragen kommer också i form av smalare mer precist utpekade områden där medlen ska användas, med tydliga uppdrag för medlen. Enligt Region Jämtland Härjedalens regelverk beslutar Regiondirektören om fördelningen av de medlen. I detta ärenden redovisas hur Regiondirektören fördelat medel riktade till:
- förlossningsvård, kvinnors hälsa och neonatalvård
- psykisk hälsa
- cancervård
- barnhälsovård
- civilförsvarsplanering
- våld i nära relationer
- sjukskrivnings- och rehabprocessen

Revisionskontoret har på regionens revisorers uppdrag granskat om det finns en tillräcklig intern kontroll av fakturor avseende bemanningspersonal.

Med anledning av granskningen rekommenderar revisorerna att styrningen förbättras så att åtgärder vidtas när följsamheten till regiongemensamma rutiner brister.

Revisorerna vill ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtar eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet senast den 26 april.

Ett förslag till svar har upprättats inom upphandlingsenheten.

På revisorernas uppdrag har KPMG genomfört en granskning av regionens momshantering. Granskningens syfte har varit att bedöma om regionstyrelsen har en ändamålsenlig styrning och kontroll av momshanteringen och att redovisningen av moms är rättvisande.

Granskningen har visat att regionens momshantering är ändamålsenlig och i stort sett följer gällande lagar och regler. Undantaget avser hantering vid inköp av varor och tjänster från utlandet.

Revisorerna vill ha en redovisning av vilka åtgärder regionstyrelsen vidtar eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet senast 30 april 2018.

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomienheten.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet av Finansdepartementet att lämna synpunkter över slutbetänkandet Reboot – omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114).

Slutbetänkandet behandlar fyra områden. Effektiv styrning i vilket föreslås en kombination av styrmedel för nationella digitala tjänster, statlig elektronisk identitetshandling för att säkerställa en individs grundidentitet, gränsöverskridande användning av elektroniska identitetshandlingar samt Mina meddelanden som är en infrastruktur för säkra elektroniska meddelanden.

Ett förslag till svar har upprättats av IT strateg inom regional utveckling. Remissen ska besvaras senast 23 april men regionen har fått förlängd svarstid till 26 april. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet Etikprövning - en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård SOU 2017:104.

Utredningen lämnar förslag till ändringar i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, etikprövningslagen. I syfte att förtydliga lagens tillämpningsområde görs några ändringar i de grundläggande definitionerna av forskning och forskningshuvudman. Utredningen föreslår att undantaget för arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå (det s.k. studentundantaget) tas bort. Sådana arbeten ska alltså etikprövas, om de faller inom lagens tillämpningsområde. I betänkandet föreslås ett förtydligande och en utvidgning av Centrala etikprövningsnämndens tillsynsansvar. Vidare föreslås vissa ändringar av straffansvaret enligt etikprövningslagen. Enligt utredningens förslag ska det i vissa fall vara möjligt med etikprövning i efterhand. Det gäller i de fall en forskningsåtgärd som avses i 3–5 §§ etikprövningslagen har samband med hälso- och sjukvård och det skulle hota patientens liv eller hälsa att avvakta en etikprövning.

Enligt förslaget ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2019.

Ett förslag till svar på remissen har upprättats inom FoU-enheten. Remissen ska besvaras senast 30 april och paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Socialstyrelsen har gett Region Jämtland Härjedalen möjlighet att yttra sig om en remiss avseende screening för prostatacancer.

I en aktuell genomgång har Socialstyrelsen redogjort för fördelar och nackdelar med ett nationellt screeningprogram för hela den manliga befolkningen mellan 50 och 70 år. Screeningmodellen skulle innebära att alla män i denna åldersgrupp erbjuds att delta i en screening med PSA-prov, följt av systematisk vävnadsprovtagning för män som har ett PSA-värde över en viss nivå.

Socialstyrelsens samlade bedömning är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Socialstyrelsens rekommendation är sålunda att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda allmän screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan annat kompletterande test före vävnadsprovtagning. Rekommendationen att inte införa screening för prostatacancer med PSA-prov är enhetlig med hur andra länder i Europa och i världen har värdet frågan.

Detta innebär inte att alla män ska avrådas från PSA-prov; enskilda män kan värdera den möjliga nyttan högre än riskerna för skada.

År 2014 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för prostatacancer. De innehåller rekommendationer om PSA-prov. Rekommendationerna talar om under vilka förutsättningar PSA-prov bör erbjudas, och när det inte bör erbjudas.

Remissens innehåll har diskuterats i Region Jämtland Härjedalen. Samråd har bl.a. skett med områdeschef Anna Warg vid Område kirurgi. Det framkommer ingenting som föranleder någon annan slutsats än den som Socialstyrelsen rekommenderar. Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 9 maj 2018.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet av Socialdepartementet att lämna synpunkter på Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag till regeringen om att erbjuda pojkar vaccination mot humant papillomvirus inom det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Folkhälsomyndigheten har gjort bedömningen att vaccinationen uppfyller smittskyddslagens kriterier. För att en vaccination ska kunna omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram ska

• den enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) effektivt förhindra smittspridning eller minska sjukdomsbördan av smittsamma sjukdomar i befolkningen eller vissa grupper av befolkningen,
• vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv, och
• vara hållbar från etiska och humanitära utgångspunkter

Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination av pojkar mot humant papillomvirus (HPV) uppfyller smittskyddslagens tre kriterier för att ingå i ett nationellt allmänt vaccinationsprogram. Bedömningen har gjorts utifrån de 13 faktorer som beskrivs i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten.

Ett förslag till svar har upprättats inom Område Patientsäkerhet. Region Jämtland Härjedalen har tidigare lämnat yttrande till Folkhälsomyndigheten på förslaget. Det lämnas därför som bilaga till Socialdepartementet.

Remissen ska besvaras senast 15 maj 2018.

Region Jämtland Härjedalen har av Utbildningsdepartementet fått möjlighet att lämna synpunkter på promemorian med förslag till en treårig utbildning för tandhygienistexamen. Kraven på utbildning för en tandhygienistexamen, som nu omfattar 120 högskolepoäng, ska ökas med 60 poäng vilket motsvarar ytterligare ett års heltidsstudier.

Tandhygienistexamen ska även fortsättningsvis vara en yrkesexamen på grundnivå. Förslagen är avsedda att höja kvaliteten på utbildningen och ge studenterna bättre förutsättningar att möta de krav som yrkesverksamheten ställer på tandhygienister idag. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas på utbildning som bedrivs efter juni 2019.

Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiv till förslaget. Ett förslag till svar har upprättats av områdeschef Folktandvården. Remissen ska besvaras senast 14 maj 2018.

1. Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör
   Beslut om inrättande av central sjukresefunktion (RS/695/2018)
   
   Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2018 (RS/430/2018)
   
   Beslut om upptagande av lån från Kommuninvest (RS/578/2017)
   
   Remissvar Strategiplan vid influensapandemi (RS/424/2018)
    
2. Beslut fattade av regionstyrelsens ordförande/vice ordförande
   Beslut om deltagande i Ägarråd med Länstrafiken Jämtlands län (RS/216/2018)
    
3. Beslut fattade av regionstabschef
   Beslut om rutin för krisledningsnämnd (RS/280/2018)
   
   Tillfälligt gallringsbeslut gällande handlingar hos Område Akutvård (RS/713/2018)
    
4. Beslut fattade av områdeschefer
   Löneöversynsförhandlingar 2018, Område Folktandvård (RS/2479/2017)
   
   Löneöversyn 2018, Område Akutvård (RS/285/2018)
    
5. Beslut fattade av finansekonom
   Köp av fonder i S&P depå (RS/2697/2017)
   
   Köp av fonder i S&P depå (RS/94/2018)
   
   Köp av fonder i S&P depå (RS/94/2018)
    
6. Beslut fattade av chefer
   Anställningsbeslut för perioden 2018-03-08 – 04-11

1. Protokoll: Vårdvalsnämnden 2018-02-22.
2. Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2018-03-09.
3. Protokoll: Pensionärsrådet 2018-03-13.
4. Protokoll: Landstingsbostäder i Jämtland AB 2018-01-12.
5. Riskkontrollrapport januari (RS/95/2018).
6. Finansrapport januari 2018 (RS/95/2018).
7. Riskkontrollrapport februari (RS/95/2018).
8. Finansrapport februari (RS/95/2018).
9. Överenskommelse mellan staten och SKL om förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa (RS/253/2017)
10. Beslut från JO för kritik mot område psykiatri för handläggningen av en begäran om utlämnande av journalkopior (RS/2397/2017).
11. Uppdrag till Socialstyrelsen att stödja landstingen i arbetet med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården (RS/837/2018)
12. Sammanträdesplan 2019 för Sveriges Kommuner och Landsting (RS/862/2018)

Protokoll och handlingar finns att läsa på http://meetingsplus.regionjh.se

Redovisning från konferenser, utskott mm