Möte 2025-04-28

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor; nya webbplatser, omvärldsläget
• Effektivare administration
• Sommarplanering

En ekonomisk rapport för mars 2025 har upprättats. Rapporten sammanfattas nedan.

Regionen står inför fortsatta ekonomiska utmaningar under 2025, främst till följd av tidigare års höga inflation. Inflationen har drivit upp kostnadsnivåerna, medan skatteunderlagen inte har ökat i motsvarande grad. Även om inflationsnivån har börjat avta och närmar sig Riksbankens mål, kvarstår ekonomiska svårigheter.

Det inledande kvartalet för 2025 visar ett negativt verksamhetsresultat före finansiella poster på 35 miljoner kronor, vilket var 5 miljoner kronor sämre än budget. Intäktssidan har förbättrats, främst tack vare ökade riktade bidrag samt generella bidrag. Kostnadssidan visar negativa avvikelser, i huvudsak relaterat till utgifter för egen och inhyrd personal.

Efter finansiella poster uppgick resultatet till -170 miljoner kronor, vilket var 113 miljoner kronor sämre än budget. Finansiella poster är osäkra eftersom marknadsvärden förändras löpande under året.

Den beslutade budgeten för 2025 innebär ett underskott på 230 miljoner kronor, motsvarande 3,3 % av regionens budgeterade kostnadsmassa. Efter det första kvartalet pekar prognosen på ett ännu större underskott, med en avvikelse på 100 miljoner kronor jämfört med budget. Arbetet med att identifiera och utvärdera lämpliga åtgärder pågår, men effekterna av dessa är ännu osäkra.

Under det första kvartalet har likviditeten minskat med 46,8 miljoner kronor. Nuvarande prognos indikerar att ytterligare nyupplåning med 300 miljoner kronor kommer att behövas för att hålla likviditeten på en rimlig nivå.

Samtliga förvaltningsområden utom regionstyrelsen hade oförändrat antal anställda vid ingången och utgången av mars. Regionstyrelsens ökning med 3 anställda beror på överlappning inför pensionsavgångar, rekrytering av vakanta tjänster och en sjukskriven medarbetare som återgått till arbete.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter mars en positiv avvikelse mot budget på 127 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre pensionskostnader och något högre statsbidrag än budgeterat.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga verksamhetsplan. Enligt 2025 års uppföljningsplan ska styrelsen 28 april följa upp följande områden:

• Inköp och upphandling
• Digitalisering
• Redovisning av uppföljning SAM och riskbedömning/handlingsplan hälsa och arbetsmiljö

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilagor under sammanträdet.

Regionens arbete med informationssäkerhet syftar till att stödja det övergripande målet att rätt information når rätt person i rätt tid. Detta bidrar till en välfungerande verksamhet där regionen når sina mål från våra uppdragsgivare och till våra medborgare.

Det fortsatt försämrade säkerhetsläget och ökade cybersäkerhetshotet har höjt den övergripande hotnivån ytterligare under 2024. Detta ser vi inte minst i att offentlig verksamhet och hälso och sjukvårdssektorn framför allt som måltavlor för dessa grupper.

Informationssäkerhetsfunktionen har tagit fram en rapport utifrån de nyckeltal som presenterades i förra årets informationssäkerhetsberättelse.

Regionplan med budget utgör grunden för Region Jämtland Härjedalen verksamhetsplanering. Arbetet med Regionplan med budget inleds på våren genom att tjänstemannaorganisationen sammanställer inspel för respektive verksamhet till Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Regionala utvecklingsnämnden samt Kollektivtrafiknämnden.

Enligt styrmodellen ska inspelen till Regionplan med budget summeras och redovisas för styrelsen under april. Fokus för inspelen till planperioden 2026-2028 har varit Långsiktig plan för ekonomi i balans innan år 2030. I de inkomna inspelen finns inte ett tillfredsställande antal förslag eller summa på åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans.

Summeringen av totalen innehåller följande avsnitt, se bilaga 1:

• Ekonomisk prognos för helår 2025
• Framtidsanalys av väsentliga förändringar
• Förslag för att nå en ekonomi i balans

Detaljerad information gällande nämnderna återfinns i följande ärenden:
HSN/451/2025 Hälso- och sjukvårdsnämnden
RUN/8/2025 Regionala utvecklingsnämnden
KTN/16/2025 Kollektivtrafiknämnden

Samt för Regionstyrelsens förvaltningsområde: Se bilaga 2.

Enligt Regler för investeringar fastställs investeringsramen av regionfullmäktige och regionstyrelsen fastställer fördelning inom investeringsramen. Nyinvesteringar fastställs per objekt och reinvesteringar fastställs i potter avseende medicinskteknisk utrustning, fastigheternas grundkomponenter och övriga investeringar. Nu finns behov av att göra en omfördelning inom 2025 års investeringsplan.

Neonatalavdelningens patientövervakningssystem har gått sönder och det finns ingen som kan komma och reparera utrustningen. Verksamheten har sökt och fått denna investering beviljad av Investeringsrådet som en reinvestering i investeringsplanen för 2026. Beroende på att investeringen är viktigt för verksamheten, så är förslaget att inköpet beviljas redan 2025.

Investeringen föreslås finansieras genom att en beslutad nyinvestering i 2025 års investeringsplan av en CTC-röntgen i Åre på 10 mkr stryks och att 2,6 mkr av dessa medel omfördelas till reinvestering av patientövervakningssystem på neonatalavdelningen i stället.

Röntgenutrustningen till Åre kräver större fastighetsinvesteringar i hyrd lokal och kommer inte kunna genomföras under närmaste åren. Investeringen får äskas på nytt i senare investeringsplaner.

Resterande 7,4 mkr förslås strykas ur 2025 års investeringsplan med hänsyn till det ekonomiska läget.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har ett delat ansvar för hälso- och sjukvården i länet. Lagar och förordningar styr till viss del hur ansvaret fördelas, medan andra områden överlåts till lokala avtal och överenskommelser. I länet finns sådana överenskommelser sedan 1992 då den nationella Ädel-reformen gav möjlighet till det. Under åren har flera avtal avlöst varandra. Det nu gällande avtalet, ”Avtal för samverkan kring hemsjukvård mellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län – Sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst i Jämtlands län”, trädde i kraft 2017-04-01 och har förlängts i olika omgångar. I december 2024 togs beslut om att förlänga avtalet till 30 juni 2025.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har påbörjat en process att förnya avtalet och planen var att det nya avtalet skulle träda i kraft innan sommaren 2025 men arbetet fördröjs ytterligare.

Vid Sociala vård och omsorgsgruppens (SVOMs) sammanträde 2025-03-07 § 11 togs beslut om att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att förlänga avtalet till 31 december 2025.

Från 2025 styrs det statliga bidraget för omställningen till en god och nära vård via ”Förordning (2024:1253) om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård”.

Enligt 2 § lämnas bidrag till kommuner och regioner för insatser som avser
   1. kontinuitet i primärvården, inklusive fast läkarkontakt,
   2. tillgänglighet i primärvården,
   3. förebyggande och hälsofrämjande arbete i hälso- och sjukvården,
   4. habiliterande och rehabiliterande arbete i hälso- och sjukvården,
   5. personcentrering av hälso- och sjukvården,
   6. planering och samverkan mellan kommun och region för hälso- och sjukvården,
   7. kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården, och
   8. utveckling av primärvården i landsbygd och glesbygd.

Socialstyrelsen har i enligt förordningen fått i uppdrag att fördela medlen. År 2025 har Region Jämtland Härjedalen tilldelats 41 086 320 kr varav 8 194 926 kr avser landsbygd enligt Tillväxtverkets definition. Resterande del beräknas på befolkningsmängd.

I Regionplan och budget 2025-2027 framkommer att regionstyrelsen tillförts 26 mkr och hälso- och sjukvårdsnämnden 16,5 mkr hänförliga till statsbidrag för God och nära vård. Beräkningen i regionplanen bygger på föregående års interna fördelning. De aktiviteter som ska genomföras behöver därför hanteras i tilldelad budget från fullmäktige.

Under 2024 fördelade regionstyrelsen 20 mkr till hälsocentralerna för lokalt arbete i samverkan med kommunerna samt 6 mkr till kostnader för exempelvis övergripande insatser i form av kunskapsstyrning, samverkansfrågor, personcentrering, fast vård- och läkarkontakt, medborgar/patientmedverkan samt vårdgivarwebb. För 2025 föreslås samma fördelning för påbörjade insatser.

År 2024 fick hälso- och sjukvårdsnämnden 15,5 mkr för arbete med förflyttning från specialiserad vård till nära vård inkl digitalisering samt 1 mkr för ambulanssjukvård. Då bidraget minskat pga att ambulanssjukvården tagits bort från satsningen föreslås hälso- och sjukvårdsnämnden 2025 tilldelas 15 mkr för påbörjade insatser inom samma område.

Regiondirektören föreslås få i uppdrag att fastställa en mer detaljerad fördelning av aktiviteter.

Enligt regionstyrelsens reglemente beslutar regionstyrelsen om fördelning av statsbidrag som ska fördelas mellan två eller flera nämnder.

Verksamheten inom Närvård Frostviken omfattar Levinsgårdens särskilda boende, Forsgårdens trygghetsboende, hemtjänst, sjukvård i hemmet, verkställighet utifrån LSS-beslut, hälsocentral samt ambulans för personer i Frostvikens församling, cirka 700 personer.

Behov av översyn av dagens samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och Strömsunds kommun har lyfts av utföraren, med särskilt fokus på det ekonomiska utfallet.

Sedan 2005 har vården i Frostviken bedrivits via Gemensam nämnd för Närvård Frostviken, även kallad närvårdsnämnden. I den gemensamma nämnden finns tre ledamöter från respektive huvudman, medan Strömsunds kommun utgör huvudarbetsgivare för de 50-talet medarbetarna. Verksamhetschefen är direkt underställd kommundirektören. Syftet med samverkan är ”att ge invånarna en god och kostnadseffektiv vård och omsorg”.

Samverkansformen var vid uppstarten unik och i många avseenden före sin tid. Efter 20 år har även nationella förflyttningar såsom nära vård, samsjuklighetsutredningen och den kommande socialtjänstlagen pekat ut region- och kommunsamverkan som en avgörande del för god välfärd. Samverkan beskrivs utifrån nya behov, erfarenheter och förutsättningar.

Befolkningen i Frostviken minskar stadigt, medan andelen äldre i befolkningen ökar. Detta kommer troligen att påverka invånarnas behov av stöd från vården. För att möta ökningen av andelen äldre behövs en tydlig utveckling av det förebyggande arbetet för att möjliggöra ett hälsosamt åldrande och bibehållen självständighet.

Utifrån välfärdens omställning och den demografiska utvecklingen ses behov av att utvärdera befintlig samverkansstruktur för Närvård Frostviken, i syfte att föreslå uppdaterade, effektiva och handlingskraftiga lösningar på de utmaningar som tjugo års erfarenhet visat.

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]

Sveriges regioner ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner, såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig. Regionernas ansvar inom totalförsvaret kräver samverkan med andra regioner, kommuner, privata aktörer och statliga myndigheter. För att undvika en splittrad planering av totalförsvaret krävs gemensamma strukturer, gemensam planering och gemensamt ansvarstagande. Samverkan och samarbete mellan regionerna har utvecklats i syfte att säkerställa regionernas del i ett robust totalförsvar. En ökad samverkan mellan regionerna underlättar också den statliga planeringen och förmågan att möta NATO:s krav inom ramen för Sveriges medlemskap. Hälso- och sjukvården har en central plats i totalförsvaret. En fungerande sjukvård i fred är en förutsättning för en fungerande sjukvård i krig.

Den regiongemensamma beredningsfunktionen
Med beaktande av det finns ett behov av att samverka i syfte att bidra till nå ett robust totalförsvar har samtliga 21 regioner beslutat att delta i nationell samordning och planering av hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap och krig (NSPL). Av besluten framgår att det arbete som krävs för att realisera detta kommer att samordnas och utvecklas i en gemensam beredningsfunktion. Funktionen benämns Nationell samordning planering (NSPL). Kansliets roll är att stödja regionerna för att stärka den samlade ledningsförmågan under höjd beredskap och vid krig. Regionerna deltar i gemensam nationell samordning och planering, men ledningen av de verksamheter som behövs under höjd beredskap och krig ligger fortsatt kvar hos respektive regionstyrelse. Beslutsfattande åligger respektive region.

Region Uppsala kommer att vara att vara värd för den regiongemensamma beredningsfunktionen. Region Uppsala kommer att ansvara för att information som beredningsfunktionen NSPL hanterar behandlas på ett säkert sätt utifrån gällande lagar och regler, att säker kommunikation upprätthålls och att verksamheten bedrivs i säkra lokaler. Vidare ansvarar Region Uppsala för att beredningsfunktionens personal vid behov genomgår säkerhetsprövning.

Samverkan genom avtal
Kommunallagen ger regioner möjlighet att samverka via kommunalförbund, gemensam nämnd och samverkansavtal. En kommunalrättslig samverkan genom avtal bedöms kunna ge den flexibilitet som krävs för att alla regioner, med dess individuella förutsättningar, ska kunna bidra i arbetet med att uppnå en ledningsförmåga under höjd beredskap och vid krig.

Av avtalet framgår bland annat:

• avtalets parter,
• vilka uppgifter och tjänster som avtalet omfattar,
• avtalstiden
• ordning för lösandet av tvister mellan parterna,
• ekonomiska villkor och former för redovisning med mera, samt
• villkoren för avtalets upphörande.

Projektet leds av Region Uppsala. Kansliet finansieras gemensamt av regionerna. Kostnaden baseras på ett fast belopp som är samma för alla regioner (34 procent) och en rörlig del (66 procent) beräknat på respektive regions befolkning. För Region Jämtland Härjedalens del hanteras kostnaden inom regionstyrelsens budgetram genom statliga medel från Överenskommelsen om regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Total kostnad 2025 är 123 tkr för Region Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen är bostadsrättsägare i Bostadsrättsföreningen Torvalla centrum där regionen nu har återetablerat hälsocentralen som även tidigare har bedrivits i föreningens lokaler.

Föreningens styrelse har under en längre tid arbetat med uppdraget att avveckla Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum. Regionfullmäktige och Östersunds kommunfullmäktige informerades om avvecklingsarbetet under hösten 2021.

I Regionfullmäktige fattades beslut 2023-06-21 §77 (RS/715/2021) att dess viljeriktning är att upplösa Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum och att bemyndiga Region Jämtland Härjedalens ombud att rösta för upplösning av föreningen i det första av de två erforderliga stämmobesluten. Fullmäktige gav då regionstyrelsen i uppdrag att vidare handlägga ärendet.

Östersunds kommunfullmäktige fattade 2023-05-24 § 89 motsvarande beslut om upplösning av Brf Torvalla centrum.

Skälet till att föreningen ska avvecklas är att förvaltningen av föreningens fastigheter bedöms göras mer effektivt om medlemmarna direkt förvaltar de fastigheter där respektive medlem bedriver verksamhet i lokaler som nu upplåts till dem genom bostadsrätt.

Det enda alternativet att avveckla föreningen är att ansöka om att föreningen ska gå i likvidation. Ansökan om likvidation görs sedan alla ekonomiska mellanhavanden mellan föreningen och bostadsrättshavarna reglerats, bostadsrätterna återlämnats och de tre fastigheter som föreningen äger har överlåtits. Fastigheterna överlåts till respektive medlem som driver verksamhet i fastigheterna. Överskottet i likvidationen fördelas mellan medlemmarna efter andelstal. Efter genomförd likvidation beräknas skifte kunna ske den 31 december 2025. Skifteslikviden beräknas enligt HSB:s beräkningar uppgå till ca 70 miljoner kronor.

Ett beslut om likvidation är giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen har röstat för det. Beslutet är även giltigt om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman har röstat för beslutet. I stadgarna får det tas in längre gående villkor. Beslutet om likvidation gäller omedelbart eller från och med den senare dag som föreningsstämman bestämmer (Bostadsrättslagen 9 kap 29 a §).

Särskilt om Överlåtelsen av fastigheterna
Föreningens styrelse har under 2024 låtit värdera fastigheterna. Värderingarna bifogas. Styrelsen har bedömt att värdet inte har ändrats fram till nu, och att värderingarna kan ligga till grund för förhandlingen om villkoren för överlåtelsen av fastigheterna.

För att beslutet att överlåta föreningens fastigheter ska vara giltigt krävs enligt Bostadsrättslagen:

• Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas alltid ha gått med på beslutet.

Vidare krävs enligt stadgarna, 18 §:

• Styrelsen eller firmatecknare får inte utan föreningsstämman bemyndigande avhända förening dess fasta egendom eller tomträtt och inte heller riva eller bygga sådan egendom.

Enligt §4 i föreningens stadgar ska föreningen bereda regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen och kommunfullmäktige i Östersunds kommun möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas såsom ändringar av stadgarna, fusion av föreningar, förvärv eller bildande av företag.

Brf Torvalla Centrum har kallat till årsstämma 8 maj kl.15.00. Förutom stadgeenliga punkter (bl.a. årsredovisning inkl. resultaträkning och balansräkning för 2024 samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter osv) innehåller dagordningen beslut om att avveckla föreningen enligt dessa punkter:

• att godkänna att samtliga bostadsrätter upplåtna i föreningen, efter avsägelse från bostadsrättshavarna, övergår till föreningen,

• att överlåta fastigheterna Östersund Bakbordet 1 och Östersund Spritsen 1 till Östersunds kommun och att överlåta fastigheten Degspaden 1 till Region Jämtland Härjedalen och

• att besluta att Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum ska träda i likvidation.

Enligt tidigare skickad skrivelse från föreningen föreslogs även att följande punkter skulle beslutas på stämman, dessa föreslås läggas med i ombudsinstruktionen om det är så att de tas upp på stämman:

• Att till likvidator föreslå advokaten Solveig Aspholm, Solveig Aspholm Advokatbyrå AB, eller annan lämplig person som styrelsen bestämmer.
• Att bemyndiga styrelsen, eller den som styrelsen befullmäktigar, att ta samtliga de beslut som erfordras för att verkställa ovanstående beslut och att underteckna samtliga erforderliga handlingar som krävs för att överlåta föreningens fastigheter och slutligen likvidera bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum.

Bostadsrättsföreningens revisorer bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2024. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Revisorerna tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. Vidare tillstyrker revisorerna att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Regionfullmäktige beslutade den 18 oktober 2023 (§ 118, punkt 3) att Region Jämtland Härjedalens ombud för perioden 2023-10-18 – 2026-12-31 i Brf Torvalla Centrum är David Adervall (S) och ombudsersättare är Björn Hammarberg (M).

Johannes Andersson (C) och Peter Johansson (C) inkom den 20 november 2024 med en motion som föreslår ett införande av flexibel avstigning kvällstid i länets kollektivtrafik.

Flexibel avstigning, även kallat nattstopp, innebär kortfattat att resenärer som reser med kollektivtrafik under kvällar och nätter, efter en viss tidpunkt, kan be busschauffören att stanna mellan ordinarie hållplatser. Detta med syfte att ge resenärerna som reser sena kvällar en ökad trygghet och korta resenärens gångsträcka från hållplatsen till hemmet. Nattstopp har införts på andra platser i Sverige, bland annat erbjuder Kalmar Länstrafik och Länstrafiken Kronoberg nattstopp. Det ses som en möjlighet för resenärer som reser ensamma. Det är bussföraren som avgör om det är trafiksäkert för resenären att kliva av på önskad plats, mellan två ordinarie hållplatser.

Motionens ambition att bidra till ökad trygghet för resenärer i kollektivtrafiken uppskattas. Trygghet är en central del av kollektivtrafiken och Region Jämtland Härjedalen arbetar kontinuerligt med att förbättra både säkerheten och tillgängligheten för resenärerna. Motionens förslag om flexibel avstigning kvällstid innebär dock en rad utmaningar som gör det svårt att genomföra förslaget på ett säkert och rättvist sätt i vår region just nu. Ett arbete pågår dock redan där förutsättningarna för ett eventuellt införande av nattstopp gås igenom, dialog med Östersunds kommun är påbörjad. Kontakt har tagits med Kalmar Länstrafik och Länstrafiken Kronoberg där utvärdering av deras nattstopp har efterfrågats.

Överväganden kring flexibel avstigning kvällstid
Trafiksäkerhet och praktisk genomförbarhet: Att tillåta avstigning mellan hållplatser förutsätter att busschauffören i varje enskilt fall gör en trafiksäkerhetsbedömning. Detta kan leda till ojämlik tillämpning, där olika förare kan göra olika bedömningar för samma plats. Dessutom är många vägar i vår region under vintertid påverkade av snö och is, vilket ytterligare komplicerar säkra stopp på andra platser än ordinarie hållplatser.

Trafikverket, som är väghållare för de statliga vägarna i regionen, har uttryckt skepsis kring införandet av flexibel avstigning. De är redan idag tveksamma till trafiksäkerheten vid vissa av våra befintliga busshållplatser och menar att ytterligare stopp mellan hållplatser skulle kunna öka risken för olyckor. Många av länets vägar saknar säker infrastruktur, som belysning och gångbanor, vilket ytterligare försvårar möjligheten att genomföra förslaget på ett tryggt och trafiksäkert sätt.

Tillgänglighet och hållplatsinfrastruktur: Våra ordinarie hållplatser ska vara utformade för att ge bästa möjliga säkerhet och tillgänglighet, men det finns redan idag brister på många håll i länet, vilket är något som vi arbetar med att få väghållarna att förbättra. Dock äger eller ansvarar inte Region Jämtland Härjedalen för någon fysisk infrastruktur. Att införa flexibel avstigning skulle riskera att förstärka dessa utmaningar eftersom tillfälliga stopp ofta saknar belysning, gångvägar och andra säkerhetsanordningar. En förutsättning är även att väglaget ska vara bra så bussen kan ta sig iväg från platsen den stannar på. Det ska även vara trafiksäkert med omkörning.

Ojämlik tillämpning: Erfarenheter från andra regioner visar att nattstopp ibland tillämpas inkonsekvent, vilket kan skapa frustration hos resenärer. Om en förare tillåter flexibel avstigning på en viss plats, men nästa förare inte gör det, kan detta minska förtroendet för kollektivtrafiken.

Lärdomar från andra regioner: De län där flexibel avstigning införts finns framför allt i södra Sverige, där förutsättningarna skiljer sig markant från vår region. Dessa regioner har mildare klimat, tätare bebyggelse och bättre infrastruktur, vilket gör förutsättningarna för flexibel avstigning betydligt gynnsammare.

Alternativa lösningar: För att främja tryggheten i kollektivtrafiken kan andra åtgärder utredas som exempelvis förbättrad belysning vid hållplatser, ökad tillgång till realtidsinformation samt samverkan med trygghetsvärdar eller andra säkerhetshöjande insatser.

Sammanfattande bedömning
Region Jämtland Härjedalen arbetar redan med en översyn av förutsättningarna för att eventuellt införa flexibel avstigning/nattstopp. Det arbetet tar hänsyn till de särskilda behov och utmaningar som råder i vår region. Utifrån de initiala bedömningarna finns det betydande risker och begränsningar kopplade till flexibel avstigning, särskilt i relation till trafiksäkerhet och tillgänglighet. De praktiska och säkerhetsmässiga utmaningarna med flexibel avstigning överväger de potentiella fördelarna. Mot bakgrund av detta ser vi inte att det i dagsläget är genomförbart eller lämpligt att införa förslaget i vår region.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 2 april 2025, § 18, och föreslår regionfullmäktige:
Motionen avslås.

Johannes Andersson inkom den 21 november 2024 med en motion som föreslår att Region Jämtland Härjedalen:

• Initierar ett projekt och tilldelar resurser för att påbörja en digitalisering av bokningssystem i den anropsstyrda trafiken och i närtrafiken där resenären ska kunna boka resor i realtid
• Planerar och genomför ett pilotprojekt för en ny tjänst, kallad Paxa, som är en flexibel kollektivtrafiklösning med beställningsbara mindre bussar inom ett geografiskt avgränsat område

Syftet är att öka tillgängligheten och flexibiliteten för invånarna, förslaget inkluderar även informationskampanjer för att utbilda användarna och förbättra resenärers upplevelse och minska klimatpåverkan.

Bakgrund och förutsättningar för den anropsstyrda trafiken och närtrafiken Kommande avtal, som Regionen Jämtland Härjedalen ingått med ett flertal trafikföretag inom den särskilda kollektivtrafiken, där den anropsstyrda trafiken och närtrafiken ingår, startar i juni 2025 och sträcker sig till juni 2029. Förutsättningarna är bland annat att beställning av anropsstyrd trafik och närtrafik måste göras senast kl. 16:00 vardagen före resdagen. Detta för att flera bokade resor, oavsett om det är anropsstyrd trafik, närtrafik, skolskjuts, sjukresor eller färdtjänst, ska kunna samordnas. Syftet med samordning av resor är primärt att minimera samhällets kostnader för trafiken. Samordning innebär att resor med närliggande färdväg och/eller närliggande tid för resa kan komma att bokas in på samma fordon. Antalet dimensionerande fordon vid starten av avtalen är fastställt och utgör grunden för de förutsättningar som trafikföretagen räknat på i bedömning av resurser och beredskap.

Digitalisering av bokningssystemet
En eventuell övergång till realtidsbokning av beställningstrafik skulle kräva en grundläggande förändring av både nuvarande trafikavtal och tekniska system. Om utbudet i den anropsstyrda trafiken och närtrafiken ska behållas oförändrat skulle det innebära att trafikföretagen skulle behöva ha en högre nivå av personalberedskap. Dessutom skulle det kräva utökade fordonsresurser för att möta de kraven som realtidsbokning innebär. Detta skulle innebära stora kostnadsökningar som inte ryms inom nuvarande budget.

Att möjliggöra realtidsbokningar för anropsstyrd trafik skulle medföra att en stor del av samordningsmöjligheterna försvinner eftersom resenärer skulle förvänta sig att bli upphämtade med kort varsel. Det skulle i sin tur leda till färre samordnade resor, ineffektiv resursanvändning och betydligt högre kostnader för trafiken.

Digitalisering och teknikutveckling ger nya möjligheter i planeringen av transportsystemet, vilket ingår i det långsiktiga arbetet med att utveckla trafiken i kommande avtal. Det är även en viktig del i framtagande av det nya trafikförsörjningsprogrammet som ska gälla från och med 2027. Länstrafikens nuvarande app möjliggör i dagsläget inte realtidsbokning och att ha flera appar är inte resenärsvänligt. Däremot kommer möjligheten att i framtiden kunna beställa en anropsstyrd- eller närtrafikresa digitalt att bevakas och införas när så är möjligt.

Pilotprojekt med Paxa-tjänsten
I Sundsvall och Sollefteå har Paxa införts som ett testprojekt. Tanken är att invånare ska kunna ta sig dit man vill, när man vill, inom ett begränsat geografiskt område. Paxa-konceptet är intressant, men innebär än så länge en rad oklarheter gällande efterfrågan, kostnadseffektivitet och anpassning till vår regions förhållanden.

Ett pilotprojekt måste genomföras inom ett mindre geografiskt område för att inte kräva allt för många fordonsresurser, men samtidigt klara av kraven att hämta upp en resenär inom ett visst tidsspann. För att få till en hög produktivitet krävs många invånare per kvadratkilometer, det vill säga ett område där det sannolikt redan i dagsläget finns god tillgång till kollektivtrafik. För glesbygdsområden med stora avstånd riskerar kostnaderna att bli oproportionerligt höga i förhållande till nyttan. Projektet skulle behöva genomföras som ett tillägg till den befintliga kollektivtrafiken, varför det skulle vara svårt att utvärdera testets verkliga behov och effektivitet.

Som ett led i att fortsätta utveckla stadstrafiken i Östersund ses möjligheterna kontinuerligt över för att hitta nya kollektivtrafiklösningar inom befintliga ramar. Östersunds kommun har i nära samarbete med Länstrafiken nyligen avslutat en förstudie där de utrett olika potentiella ”on-demand” kollektivtrafiklösningar för Lugnvik- och Verksmons industriområde. För närvarande utreds även möjligheten att införa en form av slingbuss som täcker upp områden där närheten till kollektivtrafiken är något begränsad men det finns en påvisad efterfrågan. En sådan lösning är desto billigare och kräver inte nya upphandlingar av trafikavtal eller system. Bedömningen är att det är lämpligt att först fullfölja pågående utredningar innan ytterligare utredningar eller projekt initieras.

Vidare ska Region Jämtland Härjedalen som regional kollektivtrafikmyndighet verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet. Kommersiell taxitrafik finns i varierande utsträckning runt om i länet. Realtidsbokning av resor och även paxa-konceptet konkurrerar i större utsträckning med taxiverksamheten.

Införandet av motionens förslag skulle kräva tilläggsfinansiering, nya upphandlingar av trafik och system med betydande investeringar för både utveckling och drift. Därtill saknas personella resurser för att genomföra ett projekt i den här omfattningen.

Sammanfattning
Region Jämtland Härjedalen delar uppfattningen om vikten av att utveckla anropsstyrd trafik och närtrafik för att förbättra tillgänglighet och mobilitet, särskilt i gles- och landsbygdsområden. Region Jämtland Härjedalen arbetar med delar av de förslag som lyfts fram i motionen, så som utveckling av befintligt trafiksystem och undersökningar kring mer flexibla transportlösningar i vissa områden. Det pågående arbetet fokuserar på att hitta hållbara och kostnadseffektiva lösningar som kan implementeras på längre sikt. Det är därför inte möjligt att genomföra de föreslagna åtgärderna i nuläget. Motionens förslag om digitalisering av bokningssystem och införande av en Paxa-tjänst är intressant, de är dock förenade med betydande tekniska och ekonomiska utmaningar, samt omfattande personalresurser. Sådana förändringar måste ske inom ramen för befintliga avtal och budget, alternativt planeras in i kommande upphandlingar. Region Jämtland Härjedalens nuvarande app och bokningssystem möjliggör i dagsläget inte integrering av dessa funktioner, och införandet skulle kräva omfattande investeringar av systemutveckling.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 2 april 2025, § 19, och föreslår regionfullmäktige:
Motionen avslås.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att kunna göra en egen vårdbegäran för mammografi. Idag upphör regelbunden kontroll/kallelse efter att kvinna fyllt 74 år. Förslagsställaren vill fortsätta att kontrollera sina bröst regelbundet och anser att en egen vårdbegäran gör att hälsocentralen slipper kontaktas för att få remiss.

Förslaget motsvarar närmast en mammografisk screeningundersökning. Det innebär att göra en röntgenundersökning på en symtomfri person som en förebyggande åtgärd för att upptäcka och behandla en eventuell cancer i ett tidigt skede och där målet är att minska dödligheten i bröstcancer. Kommentaren indelas i tre områden, mammografiscreening, röntgenundersökning och medicinska resurser.

Mammografiscreening
Mammografiscreening följer rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet för att bedriva verksamheten på ett säkert och jämlikt vis i Sveriges regioner.

I Nationellt vårdprogram bröstcancerscreening - RCC Kunskapsbanken 2024 anges: ”Alla regioner ska erbjuda avgiftsfri screening för bröstcancer med mammografi till personer 40–74 år som vid födseln tillskrevs det juridiska könet kvinna. Screeningen ska erbjudas med 18–24 månaders intervall.

Screening rekommenderas inte efter 74 års ålder eftersom inga fördelar är visade.”

Man hänvisar här till Socialstyrelsens rekommendationer:
Screening för bröstcancer – Socialstyrelsens rekommendation – Slutversion 2023 och där anges:
”Erbjud inte fortsatt screening efter 74 års ålder.
Det saknas kunskap om effekten av screening för bröstcancer efter 74 års ålder. Därför går det inte att fastställa att eventuella positiva effekter överväger de negativa. Det är inte säkert att dödligheten i bröstcancer skulle minska, och man riskerar onödig behandling av cancer som aldrig hade gett symtom under patientens livstid. Socialstyrelsen rekommenderar därför att regionerna inte erbjuder screening för bröstcancer efter 74 års ålder. Personer som söker vård för symtom på bröstcancer behöver dock alltid utredas och följas upp enligt gällande rutiner, oavsett ålder”

Socialstyrelsen hänvisar i sin tur till ett vetenskapligt underlag publicerad: 2022-10-11 av SBU - Statens beredning för medicinsk och social utvärdering:

Screening för bröstcancer hos kvinnor över 74 år
”Resultatet i denna litteraturgenomgång visar att det saknas vetenskapliga studier som specifikt undersökt effekten av fortsatt screening för bröstcancer av kvinnor som är över 74 år. Utifrån detta underlag går det inte att avgöra om fortsatt screening för bröstcancer medför positiva eller negativa effekter hos kvinnor över 74 år, eller om effekt saknas.”

Röntgenundersökning:
Mammografi är en form av röntgenundersökning och regleras därför av Strålsäkerhetsmyndigheten och deras direktiv. Bland annat 2022-05 Granskning av berättigandeprocessen inom röntgendiagnostik.

Man talar där om ett ”berättigande” att utföra en undersökning, det vill säga att vinsten är större än skadan av bestrålning.

För att få göra en mammografi ska man alltså kunna påvisa att man har en ”tillräcklig sammantagen nytta” för patienten.

Medicinska resurser i Region Jämtland Härjedalen
Mammografiverksamheten i regionen en väl fungerande verksamhet men har i nuläget inte kapacitet personalmässigt och utrustningsmässigt att vidga åldersintervallet utanför rekommenderat intervall 40 – 74 år.

Sammanfattning:
I nuläget bör inte Mammografi på egen vårdbegäran på frisk symtomfri individ över 74 år i Region Jämtland Härjedalen göras. Det beror på tre huvudorsaker:

• Det motsvarar en mammografiscreening vilket följer ett nationellt vårdprogram som rekommenderar screening mellan 40–74 år
• Det är en röntgenundersökning som behöver ett medicinskt berättigande
• Region Jämtland Härjedalen har i nuläget inte resurser att öppna upp för screening över 74 år

Nulägets bristande kunskaper om nyttan med eventuell mammografiscreening över 74 år utesluter inte framtida nya fakta som stöder detta och att vi då med ökade resurser kan utöka mammografiscreeningen.

Viktigt är dock att personer med symtom på bröstcancer oavsett ålder ändå kommer för utredning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-04-10 § 30 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm