Hoppa över navigering

Möte 2022-10-25

Regionstyrelsen
08:30 - 14:45 24 oktober 08.30-15.00 och 25 oktober
  •   2

    Val av justerare och tid för justering

  • Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

    • Lägesbild
    • Personal o kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården
    • Återredovisning Särskild ledning kompetensförsörjning
    • Automatisering och robotisering
    • Säkerhetsläget
  • En månadsrapport för september 2022 har upprättats. Rapporten visar följande: Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med september 2022 var positivt och uppgick till 136 miljoner kronor, vilket var 45 miljoner kronor bättre än budget.

    Nettokostnadsutvecklingen fram till och med september 2022 var 6,5 procent, 217 miljoner kronor högre än föregående år.

    Verksamhetens intäkter var 95 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 94 miljoner kronor. Patientavgifter var ungefär motsvarande som föregående år men påverkas i jämförelsen med lägre intäkter om 32 miljoner kronor för vidarefakturering för utredningar som inte görs i år. Försäljning hälso- och sjukvård har ökat med 10 miljoner kronor och intäkter från kollektivtrafik har ökat med 14 miljoner kronor. Övriga intäkter var cirka 7 miljoner kronor högre.

    Bruttokostnaderna var 122 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 2,8 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 88 miljoner kronor, motsvarande 4,9 procent. Pensionskostnaderna var 153 miljoner kronor lägre än föregående år, då ökade kostnader för nytt livslängdsantagande påverkade med 110 miljoner kronor. Köpt riks- och regionvård har ökat med 40 miljoner kronor. Köp av verksamhet har ökat med 35 miljoner kronor vilket främst avser kostnader för Kollektivtrafik för indexreglering och entreprenörsersättning.

    Likviditeten är fortsatt god men har under året försämrats med 86,9 miljoner kronor till och med september. Bland annat har avsättning till pensionsportföljen gjorts med totalt 280 miljoner kronor under perioden, varav 150 miljoner kronor under september. Riktade statsbidrag har gynnat den fortsatt goda likviditeten. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 50 miljoner kronor och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 240 miljoner kronor, nästa amortering planeras till december med 50 miljoner kronor.

    Helårsprognosen efter september ligger kvar sedan tidigare månad och beräknas uppgå till 68 miljoner kronor. Trender från tidigare år visar på ökade kostnader under årets sista månader, vilket även verksamheten signalerat i sina prognoser. Därför ligger prognosen kvar enligt budget, trots att resultatet är bättre än budget efter september. Det rådande världsläget gör det också osäkert att förutsäga påverkan på ekonomin på helår, där kostnader för bland annat el, drivmedel och livsmedel ökat samtidigt som nedgången på börsen hittills har påverkat kraftigt, men som kan förändras innan årets slut.

    En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats.

    Bilagor

  • Inköp och upphandling har uppdrag att genom e-handel och upphandling bidra till ett bättre ekonomiskt resultat för regionen, ur ett hållbart perspektiv. Arbetet utgår från Lagen om offentlig upphandling (LOU), regionens upphandlingspolicy, riktlinjer för direktupphandling samt övriga regler och riktlinjer.

    De upphandlingar som för närvarande pågår presenteras i dokumentet Aktuella upphandlingar september 2022.

    Arbetet med att säkerställa förbrukningsmaterial till sjukvården är fortsatt ansträngt. Förutom de leveransstörningar som uppstod i samband med Covid har vi också sett konsekvenser utifrån kriget i Ukraina som bidrar till leveransstörningar.

    Vi ser en ökad kostnadsnivå på en rad områden beroende på bl. a. ökade råvarukostnader, högre elkostnader, längre transportvägar och betydligt högre containerkostnader. Ungefär 90 procent av alla varor i den globala handeln transporteras med lastfartyg.

    Den nya förordningen för medicintekniska produkter har högre krav på många produkter vilket inneburit ökade kostnader för leverantörer. Detta i sig innebär att många produkter utgår och tillverkas inte längre.

    EU beslutade den 8 april 2022 om förbud mot tilldelning och fortsatt fullgörande av kontrakt och koncessionskontrakt med Ryssland. Sanktionerna ska tillämpas i alla EU:s medlemsstater, inklusive i Sverige. De gäller alla upphandlingar över tröskelvärdena, inklusive upphandling av en rad tjänster som annars är undantagna reglerna. Inköp och upphandling arbetar aktivt med att kontrollera nya leverantörer i samband med nya upphandlingar. Från den 11 oktober är det även förbjudet att fullgöra kontrakt. För att säkerställa att våra nuvarande leverantörer inte omfattas sanktionerna har enheten upphandlat en konsult som fått i uppdrag att säkerställa att regionen inte har avtal med leverantörer som omfattas av sanktionerna.

    Bilagor

  • Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i Kommunallagen (2017:725).

    Regionstyrelsen antog den 24 mars 2021 (§ 40) reviderade regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2021). I reglerna finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Ytterligare anvisningar om uppgifter och ansvar finns i Tillämpningsanvisningar för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund samt regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/451/2019).

    Regionstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 1 juni 2022, § 107 p. 2, att under 2022 särskilt bevaka Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), Regionala utvecklingsnämnden (RUN) avseende kollektivtrafik och Norrtåg AB, liksom Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA). Detta för att vid behov kunna initiera åtgärder med kort varsel.

    I samband med den muntliga föredragningen av ärendet vid sammanträdet i juni fick styrelsen en fördjupad redovisning av aktuellt läge gällande Norrtåg AB och KSA.

    Uppföljande rapporter över HSN, RUN avseende kollektivtrafik och KSA har inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt upprättats.

    Bilagor

  • För en region finns lagkrav på intern kontroll där det framgår att styrelsen och ev. nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt att föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde 4 maj 2022 §79 antagit en plan för intern kontroll. Planen skall följas upp under 2022.

    Bifogad rapport beskriver status för kontrollmomenten i planen.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har tre vårdval beslutade av Regionfullmäktige enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) 2008:962.

    • Hälsoval Region Jämtland Härjedalen som avser primärvård och är obligatoriskt enligt Hälso- och sjukvårdslagen sedan år 2010
    • Vårdval medicinsk fotvård infördes 2013
    • Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 2014


    Former för uppföljning beslutas i respektive förfrågningsunderlag. En sammanställning över hur och vad som har genomförts under 2022 redovisas i ett separat beslutsunderlag.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige fattade i juni 2022, § 76, beslut om att anta förfrågningsunderlag för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2023. Regionstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att fastställa eventuella kompletteringar och justeringar vid sitt sammanträde i oktober.

    Utifrån Primärvårdsreformen ”Ökad kontinuitet och effektivitet i vården” trädde i kraft 2022-07-01 tillkom nya lagstadgade bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen. I korthet handlar förändringarna om

    • Listning och listningstjänst
    • Vårdval och omval (2 ggr/år)
    • Fast läkarkontakt (på den hälsocentral där patienten är listad)
    • Vårdgaranti (på den hälsocentral patienten är listad)
    • Möjlighet för vårdenhet att ansöka om begränsat antal listade (listningstak)


    Utifrån ovanstående har listningbilagan reviderats för att följa ny lagstiftning.
    Nya begrepp såsom ”fast läkarkontakt” har definierats och tydligjorts
    Listningsbilagan har lyfts in som ett kapitel i förfrågningsunderlaget.

    Ersättning är uppräknad med LPIK 3,8 % inför 2023

    Samtliga förslag till kompletteringar och justeringar framkommer i beslutsunderlag.

    Bilagor

  • Statskontoret gjorde 2009 en kartläggning av regionernas ekonomiska redovisning av tandvården efter kritik från de privata vårdgivarna. De konstaterade att befitlig särredovisning inte var tillräcklig för att möjliggöra en bedömning om det förekommer subventioner eller inte. I rapporten gjordes även bedömningen att en lagreglering skulle vara den bästa åtgärden eftersom regionerna trots att problemen varit påtalade länge inte gjort några förändringar. Regionerna ville undvika lagstiftning och presenterade ett förslag till modell för Statskontoret som 2011 gav besked om att modellen uppfyllde de villkoren som behövdes för transparent särredovisning. Modellen för särredovisning (bilaga Särredovisning tandvård 2011-10-24) skulle införas i alla landsting från och med 2012.

    Modellen kräver att regionerna ska ha ett beslutat dokument för vilka regler de har för tillämpning av modellens krav när det gäller den ekonomiska redovisningen för särredovisningen.

    Ett antal förändringar i Regionens ekonomihantering har skett sedan reglerna först upprättades, bland annat när det gäller överskottskrav i tandvårdsverksamheten, vilket gör att reglerna för ekonomisk redovisning behöver uppdateras.

    Bilagor

  • Vid regionstyrelsens sammanträde 2022-03-30 § 38 antogs Regional handlingsplan för ökad patientsäkerhet 2022–2024. Regiondirektören fick då i uppdrag att utreda hur personalens arbetsmiljöperspektiv kan arbetas in i handlingsplanen.

    Ett förslag till reviderad handlingsplan har tagits fram där korrigeringar gjorts för att personalens arbetsmiljöperspektiv ska framgå i handlingsplanen. Under avsnittet grundläggande förutsättningar, rubriken God säkerhetskultur , sidan 5–6, finns tillagd text samt förslag på mål och aktiviteter.

    Som en logisk följd av ovan nämnda korrigeringar i handlingsplanen har också de resterande tre grundläggande förutsättningar, engagerad ledning och styrning, adekvat kunskap och kompetens samt patienten som medskapare, korrigerats med delvis ny text och tillagda mål och aktiviteter.

    Bilagor

  • Regionerna ställde sig 2017 bakom rekommendationen från dåvarande SKL att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (RS/1135/2017). Rekommendationen den gången gällde en organisationsstruktur innehållande programområden och samverkansgrupper, även på sjukvårdsregional och regional nivå.

    Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den 10 juni 2022 beslutat att rekommendera regionerna att fortsätta utveckla det nationellt gemensamma systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvårdsområdet enligt nedan.

    • att gå från en etablerings- och uppbyggnadsfas till en hållbar drifts- och utvecklingsfas som är mer tydligt inriktat på implementering och tillämpning av bästa tillgängliga kunskap samt uppföljning och resultat.
    • att kunskapsstyrningen ska bidra till förändrade arbetssätt för en hållbar utveckling av framtidens hälso- och sjukvård där en personcentrerad och nära vård och omsorg tillämpas.
    • att regionerna i första hand ska ha fokus på det lokala införandet, uppföljning, och medicinska resultat.
    • att regioner i samverkan tillsammans ska ha fokus på att utveckla och stärka förutsättningarna för ett systematiskt, effektivt och ändamålsenligt arbete med strukturerad vårdinformation och uppföljning och analys, också via nationella kvalitetsregister. Utöver det ska regionerna fortsätta det påbörjade arbetet med ändamålsenlig integrering av kunskapsstyrning inom cancerområdet samt samverka med den nationella stödfunktionen, vid SKR.
    • att regionerna uppdrar åt styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) att, utöver att bidra till ovanstående utveckling, särskilt; se över och utveckla systemets och samverkansdelarnas styrkedjor, se över och utveckla processer och utveckla systemets förmåga att stödja hälso- och sjukvården i att tillhandahålla en kostnadseffektiv vård baserat på bästa tillgängliga kunskap. Därutöver ska SKS fortsatt utveckla strukturerade digitala kunskapsstöd, utveckla samspelet med kommuner, staten och andra aktörer. Dessutom ska SKS tillsammans med SKR:s kansli utveckla och säkra kontinuerlig återrapportering till SKR:s politiska ledning, och arbeta fram ett årshjul för att säkra ändamålsenlig politisk involvering och insyn utifrån de styrsignaler som getts för perioden 2023-2027.
    • att regionerna i enlighet med tidigare rekommendation från SKRs förbundsstyrelse från år 2017, om etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, fortsatt samverkar utifrån den gemensamma visionen: Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika och arbetar utifrån det övergripande målet om god vård. Dessutom ska regionerna samarbeta och säkra en långsiktig regional och lokal kunskapsorganisation, som speglar det nationellt gemensamma kunskapssystemet.


    Budget täcker medverkan till finansieringen av resurser på SKR fram till 2022. För 2023 finns redan överenskomna ambitionsökningar som hanteras i pågående budgetprocess. Kommande behov behöver lyftas i budgetprocessen för 2024 och framåt.

    Rekommendationerna kommer att medföra ett behov av att säkra resurser i Region Jämtland Härjedalen för:

    • Organisation och resurssättning i vården som möjliggör:
    • hantering av kunskapsstöd på remiss
    • gap-analyser av kunskapsstöd med åtgärdsplan
    • implementering med fokus på ständiga förbättringar
    • bemanning av kunskapsstyrningens olika grupperingar


    Mer resurser/säkrade resurser för stöd till kunskapsstyrning av nedanstående resurser. Specificeras i kommande underlag.

    • Fortsatt satsning på personcentrering och patientkontrakt (individuella planer), samt på samverkan Nära vård
    • Centuri - förvaltning
    • Cosmic journal - förvaltning
    • Informatiker - samt stöd för teknisk arkitektur
    • IT och utvecklings-/digitaliseringsenheten. Avstämning med informationssäkerhet/jurist (om nya digitala verktyg)
    • Inflytandekoordinator (patient/närstående)
    • Kommunikation
    • Projektledare
    • Samordnare/handläggare kunskapsstyrning för metodstöd och administrativt stöd
    • Stöd för horisontella prioriteringar, ekonomi (hälsoekonomi) och patientsäkerhet.
    • Uppföljning och analys, och beslutsstöd


    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-10-20 § 130.

    Bilagor

  • I Region Jämtland Härjedalen pågår just nu flera utvecklingsarbeten i syfte att skapa förutsättningar för en god kompetensförsörjning. I det arbetet är kompetensutveckling en viktig faktor, såväl kopplat till trivsel och arbetsmiljö som förstås att klara Region Jämtland Härjedalens uppdrag nu och i framtiden. Under våren har ett behov av en samordnad utbildnings- och kompetensutvecklingsplan diskuterats men formellt uppdrag har saknats.

    SKR (Sveriges kommuner och regioner) påvisar nio strategier för att möta kompetensförsörjningsutmaningarna i syfte att säkra välfärden och där återfinns såväl kompetensutveckling som att använda kompetensen rätt. I det sistnämnda ingår översyn av vilken yrkeskategori som utför vilken typ av arbetsuppgifter för att i ett nästa steg tänka nytt och i möjliga fall flytta sysslor mellan yrkesgrupper och då också utbilda i att utföra det nya. Region Jämtland Härjedalen arbetar på olika sätt redan med detta men en strukturerad utbildningsprocess skulle förstärka arbetet ytterligare. Som SKR skriver; ”ett strategiskt arbete med kompetens- och karriärutveckling bidrar till såväl ökat engagemang bland medarbetarna, som till verksamhetens utveckling och kvalitet” (7585-901-9.pdf (skr.se)). Detta ligger också i linje med Region Jämtland Härjedalens Regionplan och budget 2022-2024 i fråga om Strategi för våra medarbetare.

    Kompetensutvecklingsinsatser, lärandemiljö och den individuella kompetensplaneringen ska utgå från verksamhetens främsta behov och i så hög grad som möjligt tillgodose individuella intressen av kompetens- och karriärutveckling samt forskning. Men kompetensutvecklingsinsatser måste också ha en förankring i övergripande mål och inkluderas i Region Jämtland Härjedalens planerings- och budgetarbete. En del i det arbetet är att analysera behov och förutsättningar inför kommande planperiod och sedan ta med det i det inspelsarbete som verksamheterna utför inför att verksamhetsplaner och budget tas fram.

    I styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner samt i särskilda handlingsplaner har mål kopplat till utbildningsinsatser förekommit. Till exempel vad gäller jämställdhet- och jämlikhet, informationssäkerhet och de samiska utvecklingsfrågorna. Flera av dessa mål har dock varit svåra att mäta effekten av. Det har också saknats koordinering mellan utbildningsbehoven. En strategisk plan för hur Region Jämtland Härjedalen ska arbeta med utbildning och kompetensutveckling är därför mer fördelaktigt.

    En plan som är strukturerad och utgår från en årshjulsbaserad planering som baseras på såväl övergripande mål, prioriteringar och ekonomiska ramar som på verksamheters behov och omvärldsbevakning ger också bättre förutsättningar att skapa kapacitet i verksamhet för att genomföra utbildning och hos anordnare att genomföra utbildningsinsatser.

    En samordnad plan för utbildningar och kompetensutveckling kan se ut på olika sätt. Därför är det viktigt att utreda hur regionen process för utbildningsplanering ska se ut. I det bör ingå att se över vilka funktioner som ska ingå i det övergripande arbetet, i vilken form arbetet ska bedrivas och beslutas, avgränsningar i fråga om hur utbildningsinslag prioriteras och planeras centralt respektive per verksamhet, i vilken omfattning utbildningsinsatser ska bedrivas och budgeteras samt hur KTC (kliniskt träningscenter) ska nyttjas som resurs i utförandet av utbildning. Det måste också ingå att sätta former för hur denna process också kan kopplas ihop med det planerings- och budgetarbete som utförs på politisk nivå.

  • Under våren 2022 har Bolaget Stora Enso skog kontaktat Region Jämtland Härjedalen och Bäckedals folkhögskola rörande en önskan om att sälja/överlåta den byggnadsminnesförklarade fäbodvallen Jo-jonsvallen på Västremmen (del av fastighet Älvros Kyrkby 6:6). Köpesumman föreslås vara 1 krona. Bakgrunden är att bolaget inte längre har kompetens att ta hand om en sådan fastighet med byggnader ända från 1600-talet. Bolaget vet dock om att Bäckedals folkhögskola har den kompetens i byggnadsvård och hantverk som krävs. Bäckedals folkhögskola har sedan många år ett samarbete med Stora Enso skog, bland annat gällande kurser i arkeologi med inventeringar av fornlämningar i skog och rekonstruktion av en äldre typ av liggmila för träkolsframställning etc.

    Ett övertagande av fastigheten skulle kunna berika Bäckedals folkhögskolas verksamhet och skapa stora mervärden till skolans kurser i hantverk och byggnadsvård. Samtidigt innebär förvaltandet av ett byggnadsminne ett stort ansvar. Vid ett övertagande av fastigheten tillkommer förutom köpesumman kostnad för lagfart och för del i vägunderhåll (samfällighet). Kostnader för avstyckning och fastighetsbildning står bolaget Stora Enso för.

    Mer information om fastigheten och vad det innebär att äga en fastighet med byggnadsminnesförklaring, samt vilka utvecklingsmöjligheter köpet skulle innebära för Bäckedals folkhögskola, finns beskrivet i PM Köp av fastighet Byggnadsminnet JoJonsvallen, daterat 2022-09-05. Enligt reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/2343/2016), avsnitt 3.3 Fastigheter, har regionstyrelsen rätt att besluta om köp, försäljning, byte och fastighetsreglering av fastighet eller del av fastighet till ett värde upp till 100 basbelopp i varje enskilt ärende och inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt.

    Regionala utvecklingsnämnden ställer sig positiv till att Region Jämtland Härjedalen förvärvar fastigheten Jo-Jonsvallen (del av fastighet Älvros Kyrkby 6:6) utifrån de utvecklingsmöjligheter köpet skulle innebära för Bäckedals folkhögskola och lämnar som förslag till Regionstyrelsen att förvärva denna fastighet enligt (RUN/407/2022).

    Fastighetsavdelningen ser inga hinder att förvärva fastigheten. Kostnader för förvärv, drift och skötsel samt framtida förvaltningskostnader bör bekostas av Bäckedals Folkhögskola inom regionala utvecklingsnämndens budgetram.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen gav 2022-01-25 § 12 regiondirektören i uppdrag att ta fram en behovsanalys för att påbörja projektering för byggnation för ny hälsocentral i Funäsdalen. Regiondirektören fick även i uppdrag att förbereda köp av mark av Härjegårdar AB för att kunna genomföra byggnationen. Markköpet ska finansieras av investeringsmedel i 2022 års regionplan.

    Dialog har förts med Härjegårdar fastigheter AB kring köp av tomtmark del av fastighet Funäsdalen 30:41. Det är den tomtmark som i nuläget anses vara mest lämplig för en ny hälsocentral. En värdering är utförd gällande överenskommen yta för avstyckning av fastigheten, vilken bedöms vara marknadsmässig, varför inköp av denna fastighet rekommenderas. För att säkerställa tillfartsvägar och tillträde till hälsocentralen bör även del av fastigheten Funäsdalen 32:155, som nu ägs av Funäs Fastigheter AB förvärvas.

    Förvärv av mark till hälsocentralen avses ske med en lantmäteriförrättning och kommer då göras genom att Härjegårdar AB beställer gemensam förrättning av fastigheterna 32:155 och 30:41 med gemensam fastighetsbildning. Om denna förrättning eller fastighetsbildning inte godkänns återgår köpet till ursprungliga ägare och Regionen riskerar då endast förrättningskostnad för denna hantering.

    Regionfullmäktige fattade 2022-06-21—22 § 84 beslut att ge regionstyrelsen i uppdrag att genomföra markförvärvet av del av fastigheten Funäsdalen 30:41 av Härjegårdar fastigheter AB och Funäsdalen 32:155 av Funäs Fastigheter AB för byggnation av ny hälsocentral i Funäsdalen. Markköpen finansieras med max 6,5 mkr ur den ospecificerade potten i 2022 års investeringsbudget.

    Ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering samt köpekontrakt är upprättade. Kostnad för förvärv av fastighet 30:41 av Härjegårdar fastighet AB är överenskommet till 3 954 740 kronor och för fastighet 32:155 av Funäs fastigheter AB till 1 400 000 kronor. Till detta kommer kostnad för fastighetsreglering och lagfartskostnader mm

    Bilagor

  • I Regionplan 2022 har det tagits beslut om en investeringsram på totalt 190 mkr. Av dessa 190 mkr har Regionstyrelsen tidigare beslutat om specifika objekt motsvarande 145 mkr.

    Övriga 45 mkr sattes av som en ospecificerad ram som i huvudsak skall disponeras för kommande fastighetsinvesteringar med tillhörande utrustningsbehov som inte var färdigutredda vid tidpunkten för beslut om Regionplan.

    Regionstyrelsen har tidigare beslutat att avsätta 39,4 mkr ur den ospecificerade potten i investeringsbudget 2022 till olika fastighetsrelaterade objekt. Det återstår därmed 5,6 mkr av de ursprungliga 45 mkr.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade 2022-10-20 § 131 och 132 två ärenden om äskanden ur den ospecificerade potten gällande:

    1. 1 mkr för utredning av ny ambulansstation i Järpen.
    Nuvarande ambulansstation i Järpen har brister i arbetsmiljö som kortsiktigt åtgärdats, men på lång sikt behöver en permanent lösning med en mer ändamålsenlig lokal för både personal och fordon. Primärvården kommer framgent att ha behov av en etablering för ambulans i Järpen. Ett arbete med projektering för ny ambulansstation behöver inledas, där mark alternativt befintlig(ny) lokal utreds och utvecklas. Behovsanalys/projektdirektiv ligger till grund för arbetet. Särskilt att beakta är närhet till befintlig hälsocentral samt tillgänglig infrastruktur inom ramen för konceptet nära vård. Ärendet hanterades inte i ordinarie investeringsprocess för 2023 eftersom befintlig hyresvärd då hade indikerat att man kunde ta kostnaden för projektering och byggnation och hyra ut lokalen till Region Jämtland Härjedalen. Senare kom besked från hyresvärd att man inte kunde åta sig en byggnation och därför är nu inriktningen att RJH projekterar och bygger i egen regi.

    2. 2 mkr för delfinansiering av återanskaffning av utrustning till Torvalla HC
    2018 lades dåvarande hälsocentral i Torvalla ner och lokalerna har efter det använts för andra verksamheter i regionens regi som t.ex. mödrahälsovård. I januari 2022 togs beslut om återetablering av ny hälsocentral i Torvalla (HSN/1917/2021). Utrustning som tidigare funnits i den dåvarande hälsocentralen har över tid omfördelats till andra verksamheter. Ovanstående beslut om återetablering medför ett behov att återanskaffa materiel och utrustning som behövs på en hälsocentral.

    Efter beslut om ovanstående återstår då 2,6 mkr av de 45 mkr som avsatts.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets Ds 2022:15 Regler om privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

    Region Jämtland Härjedalen anser sammanfattningsvis att de förtydliganden och tillägg som införts i Promemorian har inte ändrat vår uppfattning att utredningen saknar tillräckliga sakskäl för att bifalla förslaget att införa en reglering vars konsekvenser inte är klarlagda. Vår slutsats är att det inte finns tillräckligt med underlag i promemorian för att kunna dra några slutsatser kring om de förslag till lagändringar som presenteras är rimliga. Region Jämtland Härjedalen instämmer i att det finns behov att komplettera betänkandets förslag eftersom det råder osäkerhet kring rättsläget om hur en god och patientsäker vård som ges efter behov ska säkerställas och att det därav finns behov av reglering. Vår uppfattning är att det krävs ett bredare och mer ingående analysarbete för att påvisa var och hur reglering bör införas.

    Ett förslag till svar har upprättats inom sekretariatet. Remissen ska besvaras senast 15 november 2022.

    Bilagor

  •   21

    TILL FULLMÄKTIGE

  • Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan och budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. För de år som val till regionfullmäktige äger rum fastställs Regionplan och budget tidigast i november det år då ett nytt regionfullmäktige tillträtt. Ett förslag till regionplan och budget 2023-2025 har upprättats.

    Regionplan med budget utgör grunden för Region Jämtland Härjedalens årliga planerings- och budgetarbete. Den visar den övergripande politiska viljeinriktningen för de kommande tre åren genom prioriterade mål och ekonomiska ramar. I budget anvisar regionfullmäktige resurser till regionstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar. De prioriterade målen tar sin utgångspunkt i Region Jämtland Härjedalens fyra strategier; Strategi för länets utveckling, Strategi för vård, Strategi för våra medarbetare och Strategi för en god ekonomi. Strategierna sammantaget är Region Jämtland Härjedalens bidrag till regional utveckling och utvecklingen av länets hälso- och sjukvård. Regionplan och budget innehåller också ett antal indikatorer och finansiella mål.

    Förslaget till regionplan och budget 2023-2025 innehåller 12 prioriterade mål.
    För att tydliggöra regionstyrelsens och nämndernas ansvar finns under varje prioriterat mål ett antal uppdrag till regionstyrelsen och nämnderna. Genom årliga verksamhetsplaner ska de säkerställa att nödvändiga prioriteringar görs i verksamheten för att verkställa fullmäktiges prioriteringar, att givna ekonomiska ramar hålls och att verksamhetens resultat följs upp. Deras mål är sedan utgångspunkt för aktiviteter i verksamheten.

    Region Jämtland Härjedalen har ett fortsatt svårt ekonomiskt läge. Efter år 2021 kvarstår ett balanskravsunderskott på -118 mkr som ska återställas. Nytt pensionsavtal gäller från 1 januari 2023 – detta innebär förbättrad premiepension för arbetstagarna inom Regionen samt medför en kostnadsökning. Sverige befinner sig i en tid med hög inflation – vilket bedöms få effekt på kostnadsutvecklingen under planperioden. Därutöver väntar en stor demografisk utmaning – där fler invånare kommer vara i behov av välfärdstjänster i relation till den arbetsföra befolkningen.

    Med hänsyn till dessa angivna förutsättningar är kostnadsutrymmet under planperioden 2023–2025 begränsat. Det är av vikt att ha en god ekonomi för att kunna möta kriser i samhällsekonomin och för att göra nödvändiga investeringar. God ekonomisk hushållning är avgörande och ska genomsyra samtliga områden. Verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Varje ny verksamhet, anställning, aktivitet eller dylikt ska noga övervägas. De alternativ som finns för att finansiera behov är att öka externa intäkter, effektivisera eller genom att prioritera inom befintlig verksamhet.

    De ekonomiska ramarna för nämnderna är uppdelade i tjänstemanna- och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium. Avsnittet om budgetramar omfattar också vilka omdisponeringar som skett mellan nämnderna för planperioden. 

    Måluppfyllelse för fullmäktiges strategier summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. I Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsarbete ska alltid hänsyn tas till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. I regionplan och budget görs det genom att varje strategi har en koppling till något eller några av dessa perspektiv.

    Föreslagna budgetramar utgår från de planeringsförutsättningar som varit kända sedan tidigare. Men under hösten har det uppstått en större osäkerhet kring ekonomin än normalt inför planperioden kopplat till ökad inflation, högre pensionskostnader och ökade kostnader över lag. Först i december förväntas riksdagen vara klar med alla beslut om statens budget och eventuella riktade bidrag. Först då kommer det att stå klart hur Region Jämtland Härjedalen påverkas. Med anledning av detta kan budget för Region Jämtland Härjedalen behöva revideras i februari 2023.

    Bilagor

  • Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har informerat om den förestående höjningen av högkostnadsskyddsbeloppet för vårdavgifter till regionerna från och med 1 januari 2023.

    Bakgrunden till dessa höjningar är att regeringen har fastställt höjt prisbasbelopp till 52 500 kr för år 2023. De högkostnadsskydd som berörs regleras i 17 kap. hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

    Högkostnadsskyddet för öppen vård
    Enligt SKR får högkostnadsskyddet 2023 uppgå till max 1 300 kr/år (år 2022: 1 200 kr, år 2021: 1150 kr). Det är den högsta avgift för vårdavgifter inom den öppna hälso- och sjukvården, för avgifter för vissa förbrukningsartiklar och för avgifter för sådan tandvård som avses i 8 a § tandvårdslagen (1985:125) som får tas ut under en tolvmånadersperiod.

    Högkostnadsskyddet för sluten vård
    Högkostnadsskyddet för 2023 får uppgå till max 120 kr/dygn. Det är den högsta avgift som får tas ut per vårddag inom sluten vård.

    Omvärldsbevakning
    Utifrån omvärldsbevakning ses att en majoritet av landets övriga regioner har beslutat att följa den justerade beloppsökningen utifrån det nya fastställda prisbasbeloppet inför 2022.
    Gällande högkostnadsskyddet för öppenvård höjde alla regioner till 1 200 kronor förutom tre regioner där patienten betalar som mest 1 150 kronor. Alla regioner utom sex höjde högkostnadsskyddet för slutenvård till 110 kr för 2022.

    Samma omvärldsbevakning visar också att ett flertal regioner, (exempelvis Region Västerbotten, Halland, Kalmar, Kronoberg, Västra Götaland, Stockholm) har tagit beslut om att följa med i kommande nationella justeringar av högkostnadsskyddsbelopp kopplat till allmän inflation och prisutveckling dels utifrån att värna om jämlik vård nationellt, dels för att minska på administrativ ärendehantering vid återkommande beloppsjusteringar.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-10-20 § 133 och föreslår regionfullmäktige:
    1. Region Jämtland Härjedalen beslutar att följa det höjda högkostnadsskyddet för öppen vård år 2023 att uppgå till 1 300 kr/år
    2. Region Jämtland Härjedalen beslutar att följa det höjda högkostnadsskyddet för sluten vård år 2023 att uppgå till 120 kr/dygn.

    Bilagor

  • Tarmcancer är en sjukdom där tidig upptäckt medför att nästan alla patienter kan botas. Patienter med sent upptäckta tumörer och avancerad sjukdom har däremot betydligt sämre prognos och riskerar att drabbas av för tidig död. Tarmcancer är lämplig för screening. Det finns botande behandling att ge om cancern hittas i ett tidigt skede och därmed minskar risken för hög sjuklighet och för tidig död hos individen. Varje år drabbas cirka 4 100 personer av tjocktarmscancer och 2 100 av ändtarmscancer i Sverige. Genom att införa allmän screening för tjock- och ändtarmscancer för alla mellan 60 och 74 år beräknas 300 liv per år kunna sparas. Förutom att färre personer avlider skulle det också innebära att färre drabbas av allvarlig sjukdom och onödigt lidande.

    Sjukvårdsregionen Stockholm-Gotlands erbjuder sedan 2008 tarmcancerscreening kostnadsfritt med avföringsprov. Under 2022 kommer samtliga regioner i Sverige att ansluta sig till den nationella screeningtjänsten i regi hos RCC Stockholm Gotland.

    Beslut om införande av allmän screening av tjock- och ändtarmscancer för 60–74 åringar i Region Jämtland Härjedalen beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-04 (HSN/207/2019, §29). Regiondirektören fick även i uppdrag att utforma screeningen så att driftkostnaderna hanteras inom befintliga ramar och att eventuella investeringar hanteras inom ordinarie prioritering av investeringsbehov.

    Under hösten 2022 kommer samtliga 60-åringar i länet att erbjudas screening. Provtagningarna kommer att utökas successivt och ska enligt planen vara fullt utbyggda år 2026. Från och med då kommer alla som är mellan 60 och 74 år, och folkbokförda i Jämtland Härjedalen, att bli erbjudna screening vartannat år. För Region Jämtland Härjedalen innebär det att från år 2026 kommer ca 12 000 personer per år erbjudas screening.

    Kostnader för införandet
    Regionerna köper screeningtjänsten från RCC Stockholm Gotland. I tjänsten ingår porto och brevhantering för utskick till målgruppen, personalkostnad för kansliet, administration av fakturering till regionerna, lab-analysen av provet, datahantering och kvalitetskontroll av samarbetspartners (IT, Postnord, Strålfors och laboratorium).

    Avtal är tecknat och priset är 120 kr per utskickat erbjudande om provtagning under år 2022 och 2023. Priset kan komma att justeras inför varje årsskifte. För år 2022 innebär det en kostnad på 190 000 kronor för Region Jämtland Härjedalen. För år 2023 när tre årskullar erbjuds screening blir kostnaden ca 560 000 kronor och fullt utbyggd fr o m år 2026 blir kostnaden cirka 1,6 miljoner kronor per år.

    För närvarande finns det i Region Jämtland Härjedalen en beslutad patientavgift på 150 kr för screening av tjock- och ändtarmscancer. I övriga regioner erbjuds provtagningen avgiftsfritt när regionerna ansluter sig till den nationella screeningstjänsten. I och med att alla regioner köper screeningstjänsten och betalar för antalet utskickade erbjudanden så finns ingen möjlighet att ta ut en patientavgift för de som antar erbjudandet och skickar in prov för analys. Provsvaren kommer endast registreras i vårt vårdsystem om provet är positivt och patienten får en remiss till specialistsjukvården för vidare utredning.

    På sikt kommer de ökande kostnaderna som införandet innebär att sparas in på att färre personer får utvecklad tjock- och ändtarmscancer som innebär dyr vård och behandling.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-10-20 § 134 och föreslår regionfullmäktige:
    1. Screening för tjock- och ändtarmscancer till kvinnor och män i åldern 60–74 år ska vara avgiftsfri.
    2. Merkostnader som uppstår för screeningverksamheten tas med i kommande budgetarbete.

    Bilagor

  • I arbetet med att Norra sjukvårdsregionförbundets arbetsordningen reviderats har det upptäckts att delar av arbetsordningen ska ingå i förbundsordningen enligt kommunallagen kap 9 § 6. Det rör sig om beslut som kräver kvalificerad majoritet, inkallelseordning av ersättare och att förbundet är sin egen arkivmyndighet.

    Föreslagna ändringar är markerade i bilagan.

    Beslut om ändring av förbundsordningen förutsätter godkännande av respektive medlemsregions fullmäktige.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade i juni 2021, § 93, att säga upp uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli 2019–2022 (RUN/458/2017), samt att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att i samverkan med övriga stiftare ta fram förslag till nytt uppdragsavtal Jamtli för perioden 2023–2026. Det förslag till överenskommelse som stiftarna tillsammans med Stiftelsen Jamtli nu har upprättat sträcker sig över en period om fem år, 2023–2027, i stället för sedvanliga fyra år. Detta i syfte att synkronisera med perioden för den regionala kulturplanen som är under framtagande. 

    Museilagen från 2017 pekar på museers rätt till bestämmande inflytande avseende sina huvudmän. Detta har beaktats vid upprättandet av förslag till avtal och begreppet Uppdragsavtal föreslås därför ändras till Överenskommelse i enlighet med lagens intentioner. Museets rätt till bestämmande inflytande över verksamheten har beaktats även i formuleringarna av själva överenskommelsen. De utvecklingsområden som är framtagna i samråd mellan stiftelsen och de övriga stiftarna anger önskad inriktning på verksamheten och inte som i tidigare avtal i form av uppdrag. Begreppet ersättning har ersatts av bidrag och anslag. Överenskommelsen reglerar även ekonomi, redovisning och uppföljning, samråd och perioden för avtalet.

    Överenskommelse med Stiftelsen Jamtli verksamhetsåren 2023–2027 har koppling till kultursamverkansmodellen och till den regionala utvecklingsstrategin med perspektiv på kulturens roll för regional attraktionskraft och inkludering, där kulturarvet tar större plats i en hållbar samhällsutveckling. Överenskommelsen utgår från de tre nationella kulturpolitiska målen; självständighets-, delaktighets och samhällsmålet, prioriterade delmål i Agenda 2030 samt Barnkonventionen. Överenskommelsens utvecklingsområden omfattar klimat och miljö, jämlikhet, jämställdhet, barn och unga och beaktar de ekologiska, sociala och de ekonomiska hållbarhetsperspektiven. Nationella minoriteters historia och kultur med särskilt ansvar för att urfolket samerna ges möjlighet till delaktighet och inflytande beaktas.

    Till den övergripande och långsiktiga överenskommelsen ska ettåriga överenskommelser mellan stiftarna och stiftelsen kopplas som anger fokus för det kommande verksamhetsåret. Till fokusområdet kan ytterligare nyckeltal anges för att ge en tydligare bild av resultatet. Under den period som den övergripande överenskommelsen gäller ska samtliga utvecklingsområden ha hanterats.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 18 oktober 2022, § 169, och föreslår regionfullmäktige:
    Överenskommelse med Stiftelsen Jamtli verksamhetsåren 2023–2027 antas.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade i december 2021, § 154, att säga upp samarbetsavtalet med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli 2020-2022 (RUN/459/2017), samt att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att i samverkan med Östersunds kommun ta fram förslag till nytt samarbetsavtal för perioden 2023–2026.

    Gällande samarbetsavtal mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Stiftelsen Jamtli beslutades av Regionfullmäktige i november 2019, § 141, och har under åren 2020–2022 löpt parallellt med Uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli. Uppdragsavtalet ligger till grund för regionens respektive kommunens årsavtal med Stiftelsen Jamtli. Samarbetsavtalet mellan regionen och kommunen reglerar ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna och anger att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen.

    Processen inför kommande uppdragsavtal med ny benämning, Överenskommelse med Stiftelsen Jamtli verksamhetsåren 2023–2027, har förts i dialog mellan Region Jämtland Härjedalen, kommunen, Heimbygda, Jämtlands läns konstförening och Stiftelsen Jamtli. Förslag till nytt samarbetsavtal har dock inte kunnat tas fram som planerat (parallellt med överenskommelsen). Istället föreslås att processen med att utforma ett nytt samarbetsavtal får fortsätta, och att Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun tecknar ett ettårigt avtal för 2023 med i övrigt samma lydelse som nu gällande samarbetsavtal.

    Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 18 oktober 2022, § 170, och föreslår regionfullmäktige:
    1. Samarbetsavtal mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Stiftelsen Jamtli 2023 antas.
    2. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att i samverkan med Östersunds kommun ta fram förslag till nytt samarbetsavtal mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Stiftelsen Jamtli för år 2024–2027.

    Bilagor

  • Den 31 januari 2022 inkom ett medborgarförslag till Region Jämtland Härjedalen om att utreda om och hur organisationen kan erbjuda laddning till anställdas privata bilar i hela regionen. Förslaget motiveras bland annat med att Region Jämtland Härjedalen är en stor arbetsgivare där den dagliga arbetspendlingen skapar utsläpp av klimatskadliga gaser och därför bör underlätta möjligheten att ta sig med laddbar bil både till och från arbetet och därmed även bidra till att vara en attraktiv arbetsgivare.

    Region Jämtland Härjedalens medarbetare erbjuds i dag i mån av plats parkeringsmöjligheter i närheten av arbetsplatsen, och det gäller oavsett om det är parkeringsplatser vid egna eller inhyrda lokaler. Det i enlighet med de av regionfullmäktige fastställda reglerna för parkeringar och parkeringsavgifter (RS/1049/2018). Enligt reglerna finns också möjlighet för medarbetarna att ansöka om en parkeringsplats där laddning för det privata fordonet kan erbjudas. Parkeringskostnaden för en laddplats för en elbil uppgår till 6 000 kronor per år (jämfört med 2 400 kronor för en vanlig uteparkering). Inom Region Jämtland Härjedalens organisation finns idag ungefär 100 laddplatser för tjänstefordon. Vid Östersunds sjukhus finns också 10 laddplatser utanför psykiatrin som är avsedda för medarbetare. Dessa är dock redan fyllda varför ytterligare ansökningar inte kan beviljas i dagsläget.

    Region Jämtland Härjedalen har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare och bidra till ett framgångsrikt kompetensförsörjningsarbete. Det innebär bland annat att erbjuda medarbetare goda anställningsvillkor, möjlighet till kompetensutveckling, ett aktivt medarbetarskap och ledarskap samt en hälsosam arbetsmiljö som bidrar till ett hållbart arbetsliv, en friskare livsstil och goda verksamhetsresultat. Med de långa avstånden som finns i Jämtland Härjedalen är många medborgare beroende av sin privata personbil. Att erbjuda fler parkeringsplatser med laddmöjligheter skulle därför kunna vara en uppskattad förmån för Region Jämtland Härjedalens medarbetare och bidra positivt till kompetensförsörjningen.

    Att arbeta förebyggande med miljö- och klimatfrågor som bidrar till att minska negativ miljö- och hälsopåverkan är också prioriterade frågor för Region Jämtland Härjedalen. Regionen har som stor aktör ett ansvar att vara drivande och ett föredöme i arbetet för en hållbar utveckling. I Region Jämtland Härjedalens långsiktiga utvecklingsplan för miljö (RS/123/2019) återfinns regionens långsiktiga mål för hur organisationen ska arbeta med vår indirekta och direkta miljö- och klimatpåverkan och strävan efter ständiga förbättringar i miljöarbetet. Ett av de övergripande miljömålen att ställa om till mer hållbara sätt att resa och utföra transporter i syfte att minska utsläppen.

    Omställningen av transportsektorn mot fossilfrihet är ett också ett övergripande mål på nationell nivå. Energimyndigheten har de senaste åren presenterat flera rapporter som visat på att elektrifiering av vägtransporter är en viktig pusselbit, tillsammans med biodrivmedel och ett mer transporteffektivt samhälle, för att nå övergripande klimatmål. Det görs också bedömningen att om laddfordonen ska bli fler måste det finnas en väl fungerande laddinfrastruktur med både publika och icke-publika laddstationer. Fler laddstationer bedöms också vara viktigt för att skapa förtroende för laddfordon och god rörlighet. (www.energimyndigheten.se)

    Utifrån den rapportering som förmedlas om ladd-infrastruktur kan det konstateras att frågan är väldigt aktuell. Men det är också ett område där det händer väldigt mycket och där utvecklingen går fort framåt. Både vad gäller människors intresse för elektrifierade bilar och också nya tekniska förutsättningar. De för tillfället stigande elpriserna och ökade kostnaderna för fossila drivmedel kan antas påverka utvecklingen ytterligare. För Jämtland Härjedalens del är bredbandsutvecklingen och utvecklingen av länets infrastruktur påverkande faktorer. I ett eventuellt arbete med att ta fram en strategisk plan för en utbyggnad av laddstationer är det därför viktigt att beakta dessa olika delar samtidigt som Region Jämtland Härjedalen ser över sina behov och förutsättningar. Region Jämtland Härjedalen har inför 2023 ett bekymmersamt ekonomiskt läge där varje beslut och ny prioritering noga måste övervägas för att regionfullmäktiges mål om en ekonomi i balans och en effektiv verksamhet ska kunna uppfyllas. Därför är också möjligheter till statligt stöd för en utbyggnad av laddstationer viktigt att belysa. Vidare ser Region Jämtland Härjedalen också medarbetarnas tankar och åsikter om fördelarna med att kunna ladda sin privata bil på arbetsplatsen som en viktig faktor att ha med sig i utredningen.

    Sammantaget kan konstateras att utifrån övergripande Region Jämtland Härjedalens miljömål och i syfte att underlätta för regionens anställda och vara en attraktiv arbetsgivare, skulle det vara positivt att i större utsträckning kunna erbjuda fler laddbara parkeringsplatser. Region Jämtland Härjedalen har också ett övergripande ansvar att bidra i arbetet med transportsektorns övergripande klimatomställning. Men innan ett eventuellt införande av fler laddbara platser behövs en utredning om hur Region Jämtland Härjedalen strategiskt ska planera för en sådan utveckling. Planen för iförandet bör tas fram utifrån ett perspektiv på minst 5 år.

    Bilagor

  • Det har inkommit ett medborgarförslag som föreslår att Region Jämtland Härjedalen ska höja avgiften vid slutenvård från 100 kr per dygn till 500 kr per dygn. Förslagsställaren har varit inskriven på sjukhuset efter en operation och motiverar detta med magiskt fint bemötande och proffsig vård och att avgiften åtminstone bör ligga i nivå med ett vandrarhemsboende.

    Enligt lag får Regioner i Sverige inte ta högre slutenvårdsavgift än vad som regleras i 17 kap. §2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). För år 2022 får slutenvårdsavgiften max vara 110 kr per dygn och 120 kr per dygn från år 2023.

    Region Jämtland Härjedalens slutenvårdsavgift är för närvarande 100 kr per dygn och det finns ett högkostnadsskydd för slutenvårdsavgift som är max 2 400 kronor på en 30-dagarsperiod.

    Region Jämtland Härjedalen har inte tagit ställning till om de kommer följa SKRs rekommendation om höjning av slutenvårdsavgiften inför år 2023.

    Slutenvårdsavgiften ska inte ses som betalning för vård utan som ersättning för den kost och logi patienten erhåller vid inläggning i slutenvården.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-10-20 § 136 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

    Bilagor

  • Lars-Erik Olofsson (KD) och Margareta Mahmoud Persson (KD) har inkommit med en motion om förbättrad läkarbemanning i hela länet. Motionärerna yrkar att regiondirektören får i uppdrag att undersöka möjligheterna till ett pilotprojekt med läkarbemanning där ett internstafettschema införs på HC Hammarstrand.

    Region Jämtland Härjedalen arbetar för en god läkarbemanning i hela länet utifrån ett jämställdhetsperspektiv och i enlighet med god och nära vård.
    I nuläget varierar det i vilken grad hälsocentralerna i primärvården har allmänspecialister med fast anställning och en rad åtgärder har redan vidtagits för att påverka i rätt riktning;

    • Glesbygdsersättning, vilket innebär att läkare som väljer att ta anställning i glesbygd får ett lönetillägg
    • Det finns en rutin (centuri nr 69052) vilken medger att en tillfällig ersättning utgår för STläkare eller specialistläkare (oavsett specialitet) med anställning i regionen som väljer att förlägga sitt arbete på en annan hälsocentral än vid den hälsocentral/enhet som ordinarie anställning finns. Ersättning utgår per dag (8 h pass) för arbete på annan hälsocentral, då läkarbemanningen på annan hälsocentral är lägre än 50% av bemanningsmål för specialist i allmänmedicin.
    • Locka externa sökande till glesbygd genom att erbjuda ett attraktivt schema i form av en vecka fysiskt på plats (inkl. beredskapsjour kväll och natt), två veckor på distans och den fjärde veckan jourkompledig.


    Under några år hade regionen ett internstafettavtal mellan primärvården och sjukhuset som avslutades pga att det inte användes. Det var svårt för läkare på sjukhuset att lämna sina kliniker där det också fattades läkare. Det var en svårighet att en leg läkare ersätter en allmänspecialist då dessa har ett bredare uppdrag.

    Det förslag med internstafett som ges som förslag i motionen skulle kunna fungera i en framtid för primärvården, då de ST-läkare i länet som nu är under utbildning blir färdiga allmänspecialister och antalet allmänspecialister totalt i länet skulle täcka de vakanser som finns idag. Detta ligger dock ca 5 år framåt i tiden.

    I nuläget skulle det bli kännbart för den hälsocentral som skulle ”låna ut” en läkare till en hälsocentral med låg bemanning och då själv blir stående med en vakans. Antalet allmänspecialister i länet är fortfarande så pass lågt att de vi har behövs på sin hemma-hälsocentral där de under en stor del av arbetstiden fungerar som handledare och ”frågedoktor” till de AT-läkare och ST-läkare som utbildas där. Att flytta den allmänspecialisten, även om det är tillfälligt, till en hälsocentral med låg bemanning skulle innebära att man lämnar ett antal utbildningsläkare utan stöd.

    I en framtid skulle man dock kunna tänka sig att allmänspecialisten tar med sig sin ST-läkare och arbetar på annan hälsocentral under några dagar per månad. De skulle då tillsammans kunna ta ansvar för de delar av verksamheten där behovet av kontinuitet är störst, såsom SÄBO, hemsjukvård och BVC och samtidigt utnyttja dessa tillfällen till förstärkt handledning i form av t.ex. sit-in, mini-CEX och DOPS.

    Sammanfattningsvis arbetar primärvården med att trygga kompetensförsörjningen på länets hälsocentraler både på kort och lång sikt. De insatser som idag pågår är främst inriktade på att dels behålla de läkare som idag gör sin ST-tjänstgöring, dels att kunna attrahera och rekrytera fler allmänspecialister. Ett internstafettschema som motionen föreslår är idag inte en hållbar lösning utifrån bemanningssituationen och ej heller förenlig med den nuvarande kompetensförsörjningsplanen. Region Jämtland Härjedalen har tidigare provat den här typen av lösningar men det har inte rönt något större intresse bland den tilltänkta målgruppen. Möjligheten finns att tillgå under förutsättning att det finns intresse från medarbetarhåll och att det dessutom ger nytta till verksamheten.

    Utifrån ovanstående föreslås att motionen avslås.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-10-20 § 135 och föreslår regionfullmäktige att motionen bifalls.

    Bilagor

    • Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
    • Tema fördjupning Arbetsmiljö

Det finns ingen information att visa

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.