Möte 2026-03-25

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor
• Färdplan 2030
• Projektportföljen
• Effektiv administration – omorganisation
• Digitaliseringsstrategi

En ekonomisk rapport för februari 2026 har upprättats för regionen på övergripande nivå samt för regionstyrelsen. Rapporterna sammanfattas nedan.

Övergripande nivå
Till och med februari 2026 uppgår resultatet till 7 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor bättre än budget och en tydlig förbättring jämfört med samma period föregående år då resultatet uppgick till -63 miljoner kronor.

Utfallet förklaras främst av högre verksamhetsintäkter på grund av riktade statsbidrag och ett starkt resultat inom finansförvaltningen där den finansiella delen av pensionskostnaden är lägre än föregående år. Börsen har i år liksom i fjol börjat skakigt, där orealiserade vinster uppgick till 28 miljoner kronor. Samtidigt överstiger verksamhetens kostnader budget, främst till följd av höga personalkostnader och inhyrd bemanning.

För att nå en ekonomi i balans pågår ett regiongemensamt åtgärdsarbete med både kortsiktiga och strukturella insatser inom bland annat digitalisering, organisation och inköpsprocesser.

Regionplan med budget 2026 har fastställt ett budgeterat helårsresultat om 0 miljoner kronor. Efter årets två första månader pekar den inledande helårsprognosen dock mot ett större underskott än budgeterat. Arbetet med åtgärder pågår, men det är ännu för tidigt att fullt ut bedöma effekterna. Pågående oroligheter i omvärlden kan påverka både priser och tillgång till material, samtidigt som drivmedelspriserna går upp vilket också får en negativ påverkan på regionens kostnader.

Sammantaget bedöms det vid rapportens avlämnande som rimligt att anta en helårsprognos om minus 200 miljoner kronor. Det bör samtidigt beaktas att detta är en tidig prognos och att utfallet kan komma att påverkas i båda riktningarna. Prognosen bygger även på antagandet att planerade åtgärder genomförs och får den effekt som anges i respektive nämnds verksamhetsplan. Osäkerheter i omvärlden bidrar också till osäkerhet i bedömningen.

Likviditeten är fortsatt ansträngd till följd av ackumulerade underskott under åren 2023–2025. Den ingående skulden för året uppgår till 490 miljoner kronor och lagd prognos indikerar ett nyupplåningsbehov under 2026 på 150 miljoner kronor. Därutöver finns en checkräkningskredit om 145 miljoner kronor som stärker betalningsberedskapen. Likviditeten har under februari tillfälligt stärkts genom inbetalningar av riktade statsbidrag.

Regionstyrelsen
En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats.

Styrelsens nettoresultat för perioden januari till februari var starkare än budget, främst till följd av högre intäkter från försäljning av förråd och hjälpmedel samt högre riktade statsbidrag. Därutöver var kostnaderna betydligt lägre än budgeterat, främst inom regiongemensamt, vilket sammantaget gav en positiv budgetavvikelse på 70,8 mkr. Jämfört med föregående år var nettoresultatet också bättre, med en positiv avvikelse på 24,5 mkr, främst drivet av högre riktade statsbidrag trots ökade kostnader inom bland annat fastigheter, sjuktransporter och konsulter.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga plan med budget. Enligt 2026 års uppföljningsplan ska styrelsen 24-25 mars följa upp följande områden:

• Långsiktiga nyckeltal i regionplan
• Informationssäkerhetsberättelse
• Plan för patientsäkerhet

Uppföljningen av Långsiktiga nyckeltal i regionplan redovisas muntligt och presentationen läggs ut som bilaga under sammanträdet.

Informationssäkerhetsberättelsen och Plan för patientsäkerhet är under beredning och föreslås redovisas vid regionstyrelsens sammanträde 22 april.

Uppföljning av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen, vårdval medicinsk fotvård samt vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna sker enligt beskrivning i respektive förfrågningsunderlag. (RS/102, 103, 104/2024).

Verksamhet som bedrivs inom Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) respektive Lag (1993: 1651) om läkarvårdsersättning (LOL), även kallad nationella taxan, följs upp enligt §25 för LOF och §26 för LOL.

Hälsovalet består av 22 regiondrivna vårdenheter, varav fyra enligt dispensansökan, samt 11 filialer. I extern regi finns 6 vårdenheter, varav en enligt dispensansökan samt 9 filialer.

Inom vårdvalet för medicinsk fotvård ingick 27 leverantörer varav två nya under 2025.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna består av folktandvårdsklinikerna samt 24 privata kliniker. Under året har åtta vårdgivare, under en period, beviljats en begränsning av antalet listade barn och unga vuxna.

Region Jämtland Härjedalen finansierar 23 fysioterapeuter verksamma enligt LOF. Vårdgivarna lämnar en årlig verksamhetsberättelse utifrån ett underlag från regionen.

En sammanställning av verksamhetsberättelserna för hälsovalet redovisas i ett årsbokslut som ett separat beslutsunderlag. För övriga vårdgivare lämnas en kortare sammanfattning muntligt vid regionstyrelsens möte.

Enligt kommunallagen (2017:725) ska regionstyrelsen i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. Instruktionen ses löpande över och revideras efter behov. Den senaste versionen av regiondirektörens instruktion fastställdes av regionstyrelsen den 30 september 2025, § 134.

Instruktionen har nu setts över utifrån att den 16 maj 2025 beslutade Länsstyrelsen i Norrbotten (diarienummer 5901-2024) att förelägga Region Jämtland Härjedalen att tillse att Regionens säkerhetsskyddschef är direkt underställd regiondirektören. Direkt underställd innebär att regiondirektören har verksamhets- och personalansvar för säkerhetsskyddschefen på heltid med hänvisning till 2 kap. 7 § tredje stycket säkerhetsskyddslagen (2018:585): ”Säkerhetsskyddschefen ska vara direkt underställd chefen för verksamhetsutövarens verksamhet, om en sådan chef finns, och annars verksamhetsutövarens ledning. Lag (2021:952)”.

Tillägg i instruktionen har också gjorts utifrån de krav som ställs i säkerhetsskyddslagen att verksamhetsutövaren ska upprätta och fastställa en säkerhetsskyddsanlys samt planera och vidta de säkerhetsskyddåtgärder som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, förekomst av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och övriga omständigheter.

Regionens samverkansråd beslutade den 26 januari 2026, § 2, om att etablera en arbetsgrupp för samarbete inom totalförsörjningsfrågor. Beslutet innebär att samverkansrådet föreslår regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen samt kommunstyrelserna i länets kommuner att besluta följande:

1. Delta i det aktörsgemensamma arbetet.
2. Avdela personal till arbetsgruppen.
3. Avdela direktör/länsråd till styrgruppen. 

Bakgrunden till beslutet är att Region Jämtland Härjedalen, länets kommuner och länsstyrelsen har behov av att bedriva ett mer samordnat arbete i totalförsvarsfrågor med ett särskilt fokus på förnödenhetsförsörjning och försörjning av tjänster. Diskussioner om hur detta arbete kan se ut har förts i olika grupperingar, bland annat i nätverket för KHOSS (kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens krisberedskap och civilt försvar). Även i den gemensamma nämnden avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter (GNUS) har frågan följts löpande.

Förslaget om bildande av en arbetsgrupp för samarbete inom totalförsörjningsfrågor lämnades av den Regionala ledningsgruppen. I Regionala ledningsgruppen ingår kommundirektörer, regiondirektör, regional utvecklingsdirektör, länsråd samt chefen för Kommunförbundet. Arbetsgruppen ska etableras och ledas av Länsstyrelsen Jämtlands län. Regionens samverkansråd föreslås vara forum för politisk förankring medan den Regionala ledningsgruppen föreslås vara styrgrupp för arbetsgruppen. Det tidigare KHOSS-nätverket föreslås att nyttjas som grund, men med ett utökat uppdrag. Arbetsgruppen innebär inget ekonomiskt åtagande. Kommunerna samt regionen avdelar personal med för gruppen relevant kompetens. Respektive aktör äger själv beslutsmandat avseende åtaganden inom förnödenhetsförsörjning samt försörjning av tjänster.

Efter beslut hos respektive aktör samordnar länsstyrelsen arbetsgruppen och tar fram förslag på projektdirektiv som beslutas i styrgruppen.

Medarbetarna är Region Jämtland Härjedalens viktigaste tillgång och en hälsofrämjande arbetsmiljö är viktigt för att stärka hälsa, förebygga risker och skapa välbefinnande. Inom Region Jämtland Härjedalen finns ett utvecklar systematiskt arbetsmiljöarbete som utgår från kartläggningar både i form av medarbetarenkät, skyddsronder och riskbedömningar samt en årlig arbetsmiljöuppföljning. Detta systematiska arbete ligger till grund för en arbetsmiljöhandlingsplan som upprättas årligen där fokus är att långsiktigt främja arbetssätt som stärker hälsa, förebygger risker och skapar välbefinnande i vardagen. Men det finns fortfarande exempel på verksamheter med hög personalomsättning och där stressrelaterade sjukskrivningar är höga. Nyligen efterlystes åtgärder inom Intensivvårdsavdelningen, exempelvis schemaändringar, för att medarbetarna ska få möjlighet till bättre återhämtning. 

Strategiskt beslutade områden att arbeta med för att nå en god och hälsofrämjande arbetsmiljö är därför återhämtning under arbetsdagen, genom att se över arbetsupplägg, arbetssätt, prioriteringar och ledarskap. Detta tillsammans med åtgärder till att tidigt identifiera tecken på ohälsa, rehabilitering, ge stöd på både individ- och gruppnivå samt organisering utifrån faktorer som påverkar återhämtning (kontroll, avkopplade aktiviteter, kontraster, psykologisk distans och positiva utmaningar). I arbetsmiljöarbetet är det särskilt viktigt att också bygga in friskfaktorer då de har en stor betydelse för att lyckas med att skapa en god arbetsmiljö och för att uppfattas som en attraktiv arbetsplats?. Den är lika viktig för att bidra till hälsa och välbefinnande som att nå en känsla av balans mellan arbetsliv och privatliv genom exempelvis hälsosam schemaläggning. Här lyfter hälso- och sjukvården 11-timmars dygnsvila som en försämrad förutsättning vad gäller scheman och sammanhängande ledigheter vilket är utmaningen med aspekten återhämtning på fritid.

Det är viktigt att arbetsmiljöfrågorna arbetas med på ett sammanhållet sätt och att det finns en helhetssyn. Åtgärder för god arbetsmiljö ingår i befintliga planer för arbetsmiljöarbetet som fastställs i mars och är kopplade till de åtgärder som planerats samt resurssatts i verksamhetsplanering som skett inför 2026. Enligt Regionstyrelsens plan och budget för 2026 kommer en fördjupad redovisning av årlig uppföljning SAM och riskbedömning/ handlingsplan hälsa och arbetsmiljö att genomföras på regionstyrelsens möte i april.  

Överenskommelsen om samverkansregler mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin trädde i kraft den 1 januari 2014. Överenskommelsen tecknades av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Labtech och Swedish Medtech, och antogs i Region Jämtland Härjedalen vid Landstingsstyrelsens sammanträde 2013-12-11 (LS/1659/2013).

Syftet med överenskommelsen är att skapa en förtroendefull samverkan mellan hälso- och sjukvården och industrin och att säkerställa en hög patient- och användarsäkerhet. Utgångspunkten är att all samverkan ska vara dokumenterad, öppen för granskning, rimlig och ska tillföra alla samverkande parter nytta.

Överenskommelsen reviderades till 1 februari 2026, och vid revisionen har även Sweden Bio, The Swedish Life Science Industry Organization, anslutit.

Styrelsen för SKR rekommenderar regionen att anta överenskommelsen.

Revisionen innebär till stor del stilistiska ändringar samt nya lydelser i syfte att förenkla innehållet och göra texten samt budskapet tydligare, förändrar inte innehållet i sak.

Förändringar att notera från tidigare antagen överenskommelse:

Dokumentationsprincipen: Kravet har ändrats så att dokumentation ska sparas i tre år i stället för två.

Definition under begreppet sponsring: Definitionen har utvidgats så att företag ges möjlighet att sponsra aktiviteter inom sitt eget verksamhetsområde (hälso- och sjukvård). Sponsring är inte längre begränsad till aktiviteter med koppling till företagets godkända produkter och/eller forskning inom ett visst terapiområde.

Definition av Ordinarie verksamhet: Definitionen har förtydligats.

Produktinformation: Ett förtydligande har gjorts om att det är verksamhetschefen som avgör vilka som får delta i produktinformationsmöten. Deltagare bör vara hälso- och sjukvårdspersonal som har direkt nytta av informationen.

Övriga sammankomster (arrangerade av industrin, avsnitt 3.2) – Inbjudan: Förtydligande att inbjudan skickas till relevanta medarbetare i hälso- och sjukvården med kopia till verksamhetschef alternativt till verksamhetens funktionsbrevlåda.

Övriga sammankomster – Resor: Ett undantag till huvudregeln för förbud mot att finansiera resor för vårdpersonal har införts för kortare marktransporter.

Konsultuppdrag för industrin – Avtal: Huvudmannen ska fortsatt godkänna alla uppdrag. Dock är kravet på att huvudmannen ska signera konsultavtal vid bisyssla borttaget; det räcker nu att konsulten och företaget signerar avtalet.

Konsultuppdrag för industrin – Transparens: Förtydligande av transparensprincipen; betonar vikten av att medarbetare och chefer inom hälso- och sjukvården är transparenta vad gäller uppdrag och samverkan med industrin.

Konsultuppdrag för industrin – Öppen publicering av värdeöverföringar: Tillfört en skrivning om att konsulter som inte samtycker till publicering inte bör engageras (gäller Lifs medlemmar).

Stipendium: Förtydligande om att stipendier delvis kan täcka resa, boende och deltagaravgifter. Stipendier som enbart täcker resa/boende/deltagaravgift är dock inte tillåtna.

Utvecklingsprojekt: Ändrat så att fördelningen av insatser mellan parterna ska vara rimlig, snarare än strikt balanserad (gäller läkemedelsföretag).

Utvecklingsprojekt: Ändrat från ”som regel max 1 år” till att projekten ska vara tidsbegränsade utifrån sina specifika mål (gäller läkemedelsföretag).

Patientstödsprogram: Nytt avsnitt om Patientstödsprogram, som är en övergripande benämning på informationsöverföring direkt mellan företag och patient. Ett patientstödsprogram ska alltid erbjudas via hälso- och sjukvården och inte direkt från ett företag.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har beslutat vid sammanträde 30 januari 2026 att rekommendera regionerna att godkänna och senast den 1 juni 2026 tillämpa denna rekommendation:

att rekommendera regionerna att tillämpa följande gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården

• 435 kr för en digital läkarkontakt
• 405 kr för en digital kontakt med psykolog, kurator eller psykoterapeut
• 235 kr för en digital kontakt med annan legitimerad sjukvårdspersonal

Ersättningarna är beräknade inklusive patientavgift och för att de även ska täcka vårdgivarens kostnader för provtagning och medicinsk service i samband med kontakten.

Denna del av rekommendationen kommer Norra sjukvårdsregionförbundets (NRF) direktion att behandla vid sitt möte i mars 2026 utifrån att utomlänsersättningarna regleras i den regionala prislistan som NRF ansvarar för.

Centuridokument 84065 ”Regler om patientavgifter och utomlänsersättningar vid vård på distans” ska uppdateras per 1 juni 2026 med de nya utomlänsersättningarna utifrån denna rekommendation och den uppdaterade regionala prislistan.

att rekommendera regionerna att tillämpa följande kriterier för att en digital kontakt ska vara ersättningsberättigad:

• Kontakten ska utgöra kvalificerad sjukvård
• Kontakten ska uppfylla regionens krav på journalföring och inrapportering
• Kontakten ska föregås av en sortering
• Kontakten ska föregås av ID-kontroll genom stark autentisering att rekommendera regionerna

att säkra att samtliga vårdgivare inom av regionen finansierad hälso- och sjukvård, även i samband med digitala vårdkontakter,

• tillgodoser patients begäran om provtagning och medicinsk service grundad på remiss från offentligt finansierad vårdgivare i Sverige,
• låter provtagning grundad på remiss från offentligt finansierad vårdgivare i Sverige, på samma sätt som vid fysiska besök, ingå i läkarkontakten och inte föranleda ytterligare patientavgift,
• på patientens begäran och mot uppvisande av kvitto, registrerar patientavgifter som betalats till offentligt finansierad vårdgivare i Sverige inom ramen för patientens högkostnadsskydd.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har enats med Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), och IFPI Svenska gruppen (Ifpi) om normalavtal avseende offentligt framförande av ljudupptagningar i kommunal verksamhet (kommunalavtal) och regional verksamhet (regionavtal). SKR och SAMI/Ifpi har förhandlat vilken användning av inspelad musik som är ersättningspliktig samt pris och prisutveckling för denna användning.

Avtalet reglerar vilken användning av inspelad musik (ljudupptagningar) inom kommuners och regioners verksamheter som är ersättningspliktig.

Avtalet omfattar:

• uppspelning av offentliggjorda ljudupptagningar (t.ex. genom radio, TV, streaming, cd/vinyl),
• uppspelning av inspelad musik, producerad med tillstånd av SAMI/Ifpi eller annan producent och som tillhandahålls genom uthyrning eller försäljning och
• samtidig och oförändrad vidaresändning av radio- och tv utsändning.

Anordnas andra arrangemang utan kommersiellt syfte av annan än kommunen eller regionen, men i samverkan med kommunen eller regionen (samarrangemang) eller med kommunalt eller regionalt stöd omfattas arrangemanget av detta avtal.

För användning av inspelad musik ska regioner år 2026 betala ersättning till SAMI/lfpi med 3 934 kr + moms per påbörjat 1 000-tal av dels av huvudmannen anställd sjukvårdspersonal, dels antalet vårdplatser i respektive sjukvårdsområde. Uppgift om antal anställda och vårdplatser inhämtas av SAMI/Ifpi från regionernas respektive hemsida över antal vårdplatser och anställda per region den 31 december året före löpande avtalsår.

Kommuner och regioner som offentligt framför ljudupptagningar behöver ha avtal som reglerar rättigheterna för användningen. SKR rekommenderar sina medlemmar att ingå normalavtal enligt bilaga.

Tidigare avtal är från 1992 och sades upp av Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) och IFPI Svenska Gruppen (IFPI) i september 2025. Avtalet upphörde att gälla den 31 december 2025.

I Överenskommelse psykisk hälsa och suicidprevention 2025 anges att, för att regioner och kommuner ska kunna ta del av medlen krävs att de gemensamt, på länsnivå, upprättar länsgemensamma handlingsplaner för genomförandet av den nationella strategin.

Länshandlingsplanen ska fungera som en grund för samordning, prioritering och uppföljning av det gemensamma arbetet i Jämtlands län. Den fastslår övergripande mål och delmål med utgångspunkt i Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

På tjänstemannanivå hanteras frågorna i en aktivitetsplan, ett levande dokument och ett operativt arbetsverktyg för genomförande, uppföljning och utvärdering av aktiviteter. Aktivitetsplanen, samt uppföljningen av denna, ligger till grund för förslag om fördelning av länsgemensamma statliga medel. Förslag till fördelning av dessa medel lyfts i länsgemensam samverkansarena.

Eftersom handlingsplanen har en bred ansats förankras planen i SVOM, BUZ och Folkhälso-Z samt att Regionens samverkansråd (RSR) rekommenderar huvudmännen att godkänna planen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-02-26 § 23 och föreslår regionstyrelsen:
Det handlar om livet – Länshandlingsplan för samverkan gällande psykisk hälsa och suicidprevention 2026–2034 godkänns.

Nuvarande överenskommelse gällde 2021-2023, och förlängdes till och med december 2024 efter beslut i SVOM där plan för revidering presenterades i februari 2024. Utifrån förändringar i Socialtjänstlagen (SoL) 1 juli 2025 samt kommande beslut av samsjuklighetsutredningens förslag, förlängdes överenskommelsen ytterligare till 2025-12-31.

Uppdraget bedömdes som omfattande och statliga stimulansmedel tilldelades för: "Resurs samt aktiviteter för förberedelse samsjuklighetsutredning, Överenskommelse riskbruk, missbruk, beroende. Inventering, GAP-analys, information och planering. Gemensam resurs, medel följer anställning.”

Målet för uppdraget definierades som att presentera utvecklingsplan för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet samt komma med förslag till ny länsöverenskommelse. Uppdragsbeskrivning togs fram och innefattade de övergripande målen att:

• Med samsjuklighetsutredningen som grund identifiera GAP och föreslå åtgärder för utveckling av beroendevård i länet.
• Föreslå uppdatering av länsöverenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner i nuläget benämnd Riskbruk, missbruk och beroende utifrån ovanstående.

Enligt plan skulle projektledaruppdraget delas mellan kommunerna och Region Jämtland Härjedalen. Rekryteringssvårigheter fick dock till följd att uppdraget gavs till två utredare från Kommunförbundet Jämtland Härjedalen som till sin hjälp har haft en bred arbetsgrupp med representanter från båda huvudmännen.

Under 2025 har en GAP-analys tagits fram och slutrapport inklusive aktivitetsplan för länets arbete har sammanställts och presenterats i samverkansarenor.

I väntan på nationella beslut utifrån samsjuklighetsutredningen föreslås förlängning av nuvarande överenskommelse till och med årsskiftet 2027-2028 med smärre uppdateringar med anledning av ny socialtjänstlag (2025:400) och för överenskommelsen aktuella delar ut aktivitetsplanen från Jämtland Härjedalens slutrapport vilken presenterades hösten 2025. Ny överenskommelse arbetas fram och lyfts för beslut hösten 2027 för att börja gälla 2028-01-01.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner förbinder sig arbeta i riktning mot slutrapportens framtagna aktivitetsplan med insatser för utveckling av insatser för vård och stöd vid skadligt bruk och beroende i länet.

SVOM behandlade ärendet 2025-12-12 § 47 och rekommenderar Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att anta den reviderade upplagan av Länsöverenskommelse skadligt bruk och beroende.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-02-26 § 24 och beslutade följande:

1. Den reviderade upplagan av ”Länsöverenskommelse skadligt bruk och beroende för kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen 2026–2027” antas.
2. Överenskommelsen gäller från 2026-01-01 till och med 2027-12-31, med möjlighet till omarbetning i förtid om statliga beslut fattas gällande samsjuklighetsutredningens förslag.
3. Ny överenskommelse lyfts för rekommendationsbeslut i länsgemensam samverkansarena senast hösten 2027, för att börja gälla 2028-01-01.
4. Arbete ska ske i riktning med den framtagna aktivitetsplanen, med insatser för utvecklad vård och stöd vid skadligt bruk och beroende.

Eftersom överenskommelsen även omfattar de privata vårdgivarna så bör även regionstyrelsen fastställa beslutet.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har en lång historia av samverkan för barn och ungas hälsa. Det finns ett antal gemensamma samverkansdokument på området. Flera av dokumenten har under en längre tid varit i behov av revidering och i samband med att samverkansstrukturen mellan kommunerna och regionen skulle ses över togs beslut att göra en översyn av samtliga samverkansdokument inom området barn och ungas hälsa.

En partsammansatt arbetsgrupp har på uppdrag av SVOM och BUZ under 2025 arbetat med att göra en översyn av samverkansdokument inom området barn och ungas hälsa:

• Arbeta fram förslag på principer för samverkan inom området barn och ungas hälsa (övergripande dokument)
• Ge förslag på vilka överenskommelser som ska finnas kvar, kan slås ihop och tas bort.
• Ge förslag på vilka riktlinjer som ska finnas kvar, kan slås ihop och tas bort.
• Identifiera eventuella ytterligare behov av överenskommelser/rutiner/utvecklings-arbeten.

Uppdraget redovisades i Fredagsgruppen/SamReKo HSI 2025-11-28, som rekommenderade SVOM och BUZ att godkänna ”Principer för samverkan gällande barn och ungas hälsa” samt rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att göra detsamma.

Rekommendationsbeslut togs i SVOM 2025-12-12.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-03-19 § 39 och föreslår regionstyrelsen att ”Principer för samverkan gällande barn och ungas hälsa” godkänns.

Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning.

Regionen ersätter leverantörerna enligt en fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:

• ersättning för listade personer
• rörlig ersättning
• tilläggsersättning

Utöver det har Regionfullmäktige 2021 fastställt dokumentet “Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystemet i Region Jämtland Härjedalen”. Här regleras hur de privata utförarna ska kompenseras ifall den regiondrivna verksamheten gör underskott i sin verksamhet. Om det är en negativ avvikelse efter att det tagits hänsyn till regionens huvudmannauppdrag, särskilda åtaganden och sistahandsansvar, ska regionstyrelsen ta ställning till om övriga vårdgivare ska kompenseras i motsvarande grad året efter. Avsikten är att skapa en konkurrensneutralitet. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att upprätta ett sådant dokument och Region Jämtland Härjedalen är just nu ensam om det bland regionerna i Sverige.

Under verksamhetsåret 2025 gick en av utförarna inom Hälsovalet i konkurs. Det påverkar dels kompensationen till berörd vårdgivare då verksamheten upphört och det har ekonomiskt påverkat regionen utifrån sistahandsansvaret, då konkursen kom plötsligt. Som nämnts ovan har Regionstyrelsen att fatta beslut om eventuell underskotskomensationt. Utifrån att verksamheten upphört och att Regionen haft tillkommande kostnader kopplat till konkursen är bedömningen att ingen kompensation ska utgå i den delen. Ifall kompensation skulle utbetalas med samma princip som övriga så skulle utföraren ersättas med 2.705.000 kronor.

För verksamhetsåret 2025 innebär det att kompensation utbetalas till de privata vårdgivarna med 16 218 000 kronor fördelat enligt nedanstående. Reservation för denna kostnad är gjord i årsredovisningen för 2025.

Fjällhälsan 2 689 000 kr
Hälsorum Offerdal 1 875 000 kr
Hälsocentralen Ripan 6 565 000 kr
Hälsocentralen Renen 2 026 000 kr
Nya Närvården 3 063 000 kr
Hälsocentralen Fjällvivan 0 kr
SUMMA 16 218 000 kr

Verksamheten inom Närvård Frostviken omfattar Levinsgårdens särskilda boende, Forsgårdens trygghetsboende, hemtjänst, sjukvård i hemmet, verkställighet utifrån LSS-beslut, hälsocentral samt ambulans för personer i Frostvikens församling, cirka 700 personer. Verksamheten inom Närvård Frostviken har utretts enligt uppdrag ”Översyn av Gemensam nämnd för Närvård Frostviken och dess verksamhet” (RS mötesdatum §). Utredningen är återrapporterad till styrgrupp och politisk referensgrupp.  

Utredningen beskriver det sömlösa samverkanssättet inom Frostviken-området som en grundläggande tillgång som bör skyddas och helst förstärkas ytterligare. Då den unika verksamhetsmodellen bedöms som ett länsövergripande intresse bör ägarstyrningen förstärkas med mer aktivt stöd på kort sikt, till exempel genom samordning av lokaler och resurser, tillgång till system och utvecklingsstöd samt logistik och transporter. På längre sikt föreslås aktörerna överväga att utöka verksamhetsområdet för den gemensamma nämnden. En breddning av verksamhetsområdet underlättar att mer fullt ut nyttja fördelarna med en gemensam nämnd. Alternativt, om utökning av verksamhetsområdet inte är möjligt, kan den gemensamma nämnden på sikt avvecklas för att lägga tillbaka ansvaret hos respektive huvudman och bedriva samverkan i ordinarie struktur. Utveckling på såväl kort som lång sikt behöver synkroniseras med övriga strategier hos parterna, som till exempel Region Jämtland Härjedalens program för nytt hälso- och sjukvårdssystem. 

Utifrån detta ses möjligheter att arbeta vidare utifrån utredningens förslag med förändringar i verksamhet och avtal på kort och lång sikt parallellt, för att bibehålla syftet med samverkan: ”att ge invånarna en god och kostnadseffektiv vård och omsorg”. 

Kopplat till översynen genomfördes även en granskning av en fast helikopterlandningsplats i Gäddede. Resultatet visar att det finns behov av en fast helikopterlandningsplats i Gäddede. De förslag som tagits fram i utredningen omhändertas av flygplatsansvarig i Region Jämtland Härjedalen. 

Arbetsgivaren avser att ansöka om förlängd dispens från de nya arbetstidsreglerna enligt tilläggsöverenskommelsen mellan centrala parter, tecknad 2023-05-05. Dispens skulle möjliggöra undantag från Allmänna Bestämmelser § 13 mom. 5 och ge möjlighet att planera arbetspass med en total arbetstid på upp till 24 timmar, givet godkännande av den centrala arbetstidsnämnden. Ansökan avser ambulansstationerna i Funäsdalen, Hede och Sveg.

Det finns fortsatt stora svårigheter att rekrytera till Härjedalen på grund av att det är extrem glesbygd. Den nya arbetstidsförläggningen resulterar i fler tillfällen att pendla för medarbetarna, då det är vanligt förekommande att medarbetare har långa pendlingsavstånd. Vidare ser man att det är svårt att finna behörig kompetens på lokal nivå och området ser en brist på inflyttande personer med rätt kompetens. Idag är verksamheten beroende av att bemanna med medarbetare från tex Östersund (15 – 20 mil enkel väg). Möjligheterna att ta in nyexaminerade sjuksköterskor är även begränsade då det är lång inskolningstid som förutsätter att verksamheten har erfaren personal på plats. Två nya medarbetare kan heller inte ha samma arbetspass på grund av avsaknad av ambulansrelaterade utbildningar och körutbildningar.

Arbetsgivaren behöver söka dispens då tillämpning av 20-timmarspass (undantag) resulterar i en förskjutning av passtiderna. Ytterligare en faktor som gör att det inte är en hållbar lösning beror på de långa pendlingsavstånden; vid beviljat undantag behöver medarbetare som bor långt från stationen behöva pendla lika många tillfällen då jour ej räknas som arbetstid. Konsekvensen av detta är att de utför lika många pass och pendlingar men har längre arbetspass på grund av jouren. Arbetsgivaren bedömer att med detta arbetssätt kommer man inte kunna leva upp till kraven i AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö och skapa en balans mellan arbete, fritid och familjeliv; arbetsgivaren förutsätter att en sådan balans är väsentlig för att kunna prestera i arbetet.

Arbetsgivaren ser stora svårigheter att lösa bemanningen till kommande sommarsäsong. Arbetsgivaren ser också svårigheter för vidare kompetensförsörjning då det lönetillägg för svårrekryterade stationer är under förändring. Verksamheten har individer som pendlar från andra län och oro finns för att dessa inte ser anledning till att fortsätta av ekonomiska skäl. Detta innebär att arbetsgivaren behöver söka dispens mellan 2026-06-01 – 2026-12-31 för att kunna fortsätta arbetet med kompetensförsörjning inom området.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-02-26 § 27 och föreslår regionstyrelsen att Ansökan om dispens från arbetstidsregler för ambulansverksamheten i Härjedalen skickas till Centrala parters arbetsnämnd.

Arbetsgivaren avser att ansöka dispens från de nya arbetstidsreglerna med hänvisning till den tilläggsöverenskommelsen mellan centrala parter som tecknades 2023-05-05. Detta ger arbetsgivaren möjlighet att söka dispens från Allmänna Bestämmelser § 13 mom. 5 i samband med planerad arbetstidsförläggning. Under premisserna att detta blir beviljat av den centrala arbetstidsnämnden möjliggör det att planera arbetspass med en total arbetstid á 24 timmar.

Regler om dygnsvila har gett en del konsekvenser för ovanstående stationer med hänvisning till brist på lokal kompetens, det geografiska läget och avstånd till länets enda sjukhus. Vidare ser man att det är svårt att finna behörig kompetens på lokal nivå och området ser en brist på inflyttande personer med rätt kompetens. Detta kommer bli extra sårbart under huvudsemesterperioden då det tillkommer ytterligare bemanningsbrist när medarbetarna har semester. Utifrån rekrytering av sommarvikarier för 2025 kan konstateras att det inte gav tillräckligt med sökanden för att upprätthålla verksamheten, säkerställa patientsäkerhet och samtidigt följa huvudreglerna enligt AB §13 mom.5.

Arbetsgivaren behöver söka dispens då tillämpning av undantag (arbete i anslutning till jour, max 20 timmar) resulterar i en förskjutning av passtiderna. Ytterligare en faktor som gör att det inte är en hållbar lösning beror på att undantag endast tillåter 13 timmar ordinarie arbetstid. Vid dispens avser arbetsgivaren att tillämpa 20 timmar ordinarie arbetstid, samt 4 timmar jour för att reducera antal pendlingstillfällen och samtidigt upprätthålla verksamheten.

Arbetsgivaren ser stora svårigheter att lösa bemanningen till sommaren och samtidigt kunna tillgodose medarbetarna ledighet i enlighet med semesterlagen. Arbetsgivaren ser också svårigheter för vidare kompetensförsörjning då det lönetillägg för svårrekryterade stationer är under förändring. Verksamheten har individer som pendlar från andra län och oro finns för att dessa inte ser anledning till att fortsätta av ekonomiska skäl. Vid beviljad dispens kommer dygnstjänstgöring att vara på frivillig basis för medarbetare efter individuell riskanalys gjorts. Med anledning av ovanstående behöver arbetsgivaren söka dispens från arbetstidsreglerna mellan 2026-06-01 – 2026-12-31 för stationerna i Hammarstrand och Bräcke.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-02-26 § 26 och föreslår regionstyrelsen att Ansökan om dispens från arbetstidsregler för ambulansverksamheten i Hammarstrand och Bräcke skickas till Centrala parters arbetsnämnd.

Arbetsgivaren avser att ansöka dispens från de nya arbetstidsreglerna med hänvisning till den tilläggsöverenskommelsen mellan centrala parter som tecknades 2023-05-05. Detta ger arbetsgivaren möjlighet att söka dispens från Allmänna Bestämmelser § 13 mom. 5 i samband med planerad arbetstidsförläggning. Under premisserna att detta blir beviljat av den centrala arbetstidsnämnden möjliggör det att planera arbetspass med en total arbetstid á 24 timmar.

Regler om dygnsvila har gett en del konsekvenser för ovanstående station med hänvisning till brist på lokal kompetens, det geografiska läget och avstånd till länets enda sjukhus. Vidare ser man att det är svårt att finna behörig kompetens på lokal nivå och området ser en brist på inflyttande personer med rätt kompetens. Detta kommer bli extra sårbart under huvudsemesterperioden då det tillkommer ytterligare bemanningsbrist när medarbetarna har semester. Utifrån rekrytering av sommarvikarier för 2025 kan konstateras att det inte gav tillräckligt med sökanden för att upprätthålla verksamheten, säkerställa patientsäkerhet och samtidigt följa huvudreglerna enligt AB §13 mom.5.

Arbetsgivaren behöver söka dispens då tillämpning av undantag (arbete i anslutning till jour, max 20 timmar) resulterar i en förskjutning av passtiderna. Ytterligare en faktor som gör att det inte är en hållbar lösning beror på att undantag endast tillåter 13 timmar ordinarie arbetstid. Vid dispens avser arbetsgivaren att tillämpa 20 timmar ordinarie arbetstid, samt 4 timmar jour för att reducera antal pendlingstillfällen och samtidigt upprätthålla verksamheten.

Arbetsgivaren ser stora svårigheter att lösa bemanningen till sommaren och samtidigt kunna tillgodose medarbetarna ledighet i enlighet med semesterlagen. Arbetsgivaren ser också svårigheter för vidare kompetensförsörjning då det lönetillägg för svårrekryterade stationer är under förändring. Verksamheten har individer som pendlar från andra län och oro finns för att dessa inte ser anledning till att fortsätta av ekonomiska skäl. Vid beviljad dispens kommer dygnstjänstgöring att vara på frivillig basis för medarbetare efter individuell riskanalys gjorts. Med anledning av ovanstående behöver arbetsgivaren söka dispens från arbetstidsreglerna mellan 2026-06-01 – 2026-12-31 för stationen i Strömsund.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-02-26 § 25 och föreslår regionstyrelsen att Ansökan om dispens från arbetstidsregler för ambulansverksamheten i Strömsund skickas till Centrala parters arbetsnämnd.

Robert Hamberg (M) har lämnat in ett initiativärende om stärkt ordning och reda i intern kontroll, upphandling och juridik. Bakgrunden är att regionen genomfört otillåtna direktupphandlingar och passerat beloppsgränser i ramavtal i samband med anlitande av konsulter för införandet av flexibla arbetsplatser. Robert Hamberg föreslår en extern genomlysning av regionens interna kontroll kopplad till upphandling, projektstyrning och användning av konsulter.

Som liten region har Region Jämtland Härjedalen valt att begränsa mängden egna projektlednings-resurser. Efter noggrant övervägande anlitas i stället externa konsulter när regionen bedömer att intern kompetens saknas. Därigenom hålls administrationen på en mer rimlig nivå och regionen kan även dra nytta av externa konsulters erfarenheter av liknande projekt. I uppdraget ingår kompetensöverföring till medarbetare från regionen för hantering av resultaten från projekten.

Inom FBTÅS, numera kallad Hållbar styrning av inköp och användning, pågår flera interna utvecklingsarbeten med syfte att stärka regionens processer för intern kontroll, upphandling och projektstyrning. Dessa projekt omfattar bland annat förbättrad styrning av avropsprocesser, översyn av projektmodellen samt förstärkning av rutiner för uppföljning och dokumentation. I den anpassning av regionens administration som också pågår, tydliggörs bland annat roller, ansvar och mandat. Den juristkompetens inom upphandling, som redan finns i regionen, kan därmed arbeta mer strategiskt för att säkerställa rättslig kvalitetssäkring i upphandlingar. För närvarande ses även ledningssystemet generellt över, i syfte att förbättra styrning och kontroll av verksamheten. Vidare hålls regionstyrelsen löpande informerad om pågående projekt och kostnader, tex i samband med regiondirektörens rapport och styrelsens uppföljningsplan.

Sammanfattningsvis vidtas redan åtgärder för att förstärka den kontroll och uppföljning som initiativställaren efterfrågar. Behov av en extern översyn bedöms därför inte föreligga.

På regionens revisorers uppdrag har revisionskontoret genomfört en granskning av intern kontroll. Granskningens syfte har varit att ta reda på om regionstyrelsen och nämnderna har ändamålsenliga strukturer och effektiva processer och arbetar med intern kontroll på ett tillfredsställande sätt.

Revisorernas samlade bedömning är att regionstyrelsen och nämnderna har en grundläggande struktur med reglemente, riktlinjer och systemstöd som möjliggör intern kontroll men att den inte är fullt integrerad i löpande styrning och verksamhet. Processen är etablerad och det politiska riskarbetet sker i internkontrollplaner som följs upp. Det finns dock en otydlighet vad gäller vem som ska uppdatera riktlinjen för intern styrning och kontroll. Risk- och väsentlighetsanalys genomförs men omfattningen är begränsad. Innehållet i beslutsunderlagen till styrelse och nämnder varierar. Det finns även svårigheter att bedöma risker samt åtgärders effekt och nämndernas helårsbedömning enligt reglementet har inte genomförts.

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen att

• Klargöra vilken funktion som har den operativa uppgiften att säkerställa att riktlinje för intern styrning och kontroll är ändamålsenlig och aktuell.
• Förbättra systemstödet för uppföljning och rapportering av internkontrollplan.
• Samordna riskarbetet till ett sammanhållet arbetssätt i stället för tre separata delar.
• Integrera intern kontroll i löpande styrning för att undvika separata spår.
• Genomföra en helårsbedömning enligt reglementet och rapportera till regionstyrelsen.
• Öka politikens involvering i riskhantering och internkontrollplan.

Ett förslag till svar har upprättats inom regionstaben. Svaret utgår från regionstyrelsens övergripande ansvar. Påtalanden som rör nämndernas arbetssätt hanteras i nämndernas svar. Granskningen ska besvaras senast 8 april.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat för året 2025 efter finansiella poster var negativt och uppgick till minus 368 miljoner kronor, vilket var 138 miljoner kronor sämre än budget. Avvikelsen mot budget har påverkats av finansiella poster avseende orealiserade förluster i värdepappersportföljen med 154 miljoner kronor, vilket inte var budgeterat. Verksamhetens resultat före finansiella poster var 68 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats, främst på grund av högre personalkostnader.

Nettokostnadsutvecklingen för 2025 var 165 miljoner kronor lägre än föregående år vilket motsvarar en sänkning med 2,7 procent. Verksamhetens intäkter var 221 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Denna ökning förklaras främst av högre riktade statsbidrag. Intäkterna från patientavgifter och övriga intäkter har minskat med 15 miljoner kronor, samtidigt som försäljningen ökat med motsvarande belopp.

Bruttokostnaderna har ökat med 55 miljoner kronor, vilket motsvarar en kostnadsökning på 0,7 procent, exkluderas pensionskostnaderna så var bruttokostnadsutvecklingen 4,6 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 149 miljoner kronor, motsvarande 4,8 procent. Pensionskostnaderna var 250 miljoner kronor lägre än föregående år, vilket framför allt förklaras av den höga inflationen föregående år. Kostnad för inhyrd personal har minskat medan köpt riks- och regionvård har ökat, vilket kan härledas till ett flertal kostsamma patientfall.

Totalt fanns budgeterade åtgärder på 78,1 miljoner kronor för att minska kostnaderna, utfallet blev 60,2 miljoner kronor. Många av åtgärderna påbörjades under 2025 men effekten är en mindre del för året och dröjer till 2026 innan ytterligare effekt kommer.

Även om omvärldsfaktorer som inflation och ränteutveckling nu har stagnerat vilket medfört en lägre kostnadsökningstakt, så är den högre kostnadsnivån permanentad. Regionens ekonomiska läge är fortsatt mycket utmanande och verksamheterna har svårt att följa de budgetramar som tilldelats. Flera år av negativt resultat får en stor påverkan gällande likviditet och långsiktig ekonomisk hållbarhet då Region Jämtland Härjedalen saknar buffertkapital och våra skulder överstiger våra tillgångar.

Regionens likviditet har påverkats negativt av de underskott som har ackumulerats under åren 2023 till 2024 samt utifrån det negativa resultatet för 2025. Under året har skulden till Kommuninvest ökat med 200 miljoner kronor och uppgick till 490 miljoner kronor vid årsskiftet. En utökad betalningsberedskap i form av checkräkningskredit finns som uppgår till 145 miljoner kronor.

Den budgeterade avsättningen till pensionsportföljen på 100 miljoner kronor har inte genomförts under året.

Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser omfattar åtta målområden: hälso- och sjukvård, tandvård, regionalt utvecklingsansvar, kollektivtrafik, kultur, folkhögskolor, stödverksamhet samt ledningsprocesser. För varje målområde finns ett övergripande mål som fastställs av regionfullmäktige i Regionplan med budget 2025–2027 och följs upp genom långsiktiga nyckeltal och särskilda uppdrag till styrelsen och nämnderna.

Av de åtta prioriterade målen bedöms tre vara uppnådda och fem delvis uppnådda. Till dessa mål är sammanlagt 31 uppdrag kopplade till regionstyrelsen och nämnderna, varav sju bedöms som uppfyllda och 24 som delvis uppfyllda.

De kortsiktiga nyckeltalen omfattar sex finansiella mål. Av dessa bedöms två vara uppnådda, två delvis uppnådda och två inte uppnådda.

Sammantaget visar uppföljningen att verksamheten i flera delar utvecklas i linje med den politiska viljeinriktningen. Samtidigt kvarstår utmaningar, särskilt inom de finansiella målen, vilket innebär att fortsatt fokus på genomförande, prioritering och ekonomisk hushållning är nödvändigt för att stärka måluppfyllelsen kommande år.

En årsredovisning för Regionstyrelsen har upprättats
Avvikelsen mot budget var positiv och uppgick till 321 miljoner kronor inklusive vårdval, varav Regionstabens del var 223 miljoner kronor och Vårdval 28 miljoner kronor. För Regionstabens verksamheter uppgick intäkterna till 621 miljoner kronor vilket var 108 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror framför allt på högre riktade statsbidrag med 60 miljoner kronor, högre försäljning från förråd, hjälpmedel och övrig försäljning med 38 miljoner kronor medan resterande intäkter var något sämre än budget smed 1,1 miljoner kronor.

För helår 2025 var bruttokostnaden 186 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror framför allt på lägre personalkostnader under regiongemensamt med 213 miljoner kronor vilket förklaras av betydligt lägre pensionskostnader än budgeterat. Övriga avdelningar inom regionstaben var tillsammans 15 miljoner kronor bättre än budget och beror framför allt på vakanser, sjukskrivningar samt ett lägre nyttjande av studiemedelsbidrag än budgeterat.

Högre kostnad för sålda varor med 27,2 miljoner kronor vilket beror på den högre försäljningen. Lägre kostnader för konsulter med 9 miljoner kronor vilket förklaras av projekten inom utvecklingsportföljen som succesivt har nyttjats under året. Lägre kostnader för sjukresor med 4 miljoner kronor. Övriga omkostnader var tillsammans 28 miljoner kronor sämre än budget varav 19 miljoner kronor avser avsatta medel för underskottskompensation till privat hälsocentraler samt 7 miljoner kronor avser skadestånd till Klockarfjället Fritid och Rekreation AB enligt domslut i Hovrätten Östersunds tingsrätt.

Vårdval redovisade för 2025 en positiv resultatavvikelse jämfört med budget om 28 miljoner kronor. Utfallet förklaras av flera samverkande faktorer inom olika ersättningsområden.

Inom hälsovalets kapiteringsersättning uppstod en positiv avvikelse om 19 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att medel avsatta för ersättning till AT- och ST-läkare, PTP-psykologer samt för hälsosamtal inte har nyttjats i den omfattning som budgeterats. Ersättningar till privata vårdgivare visade en positiv avvikelse om 5 miljoner kronor. Beställartandvården redovisade en positiv avvikelse om 4 miljoner kronor.

Totalt har regionstyrelsen 29 uppdrag och 17 kortsiktiga nyckeltal att arbeta med och redovisa i tertialrapporten. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag och nyckeltal bedöms som uppfyllda eller delvis uppfyllda.

Fullmäktiges presidium har gett sekretariatet i uppdrag att ta fram ett regelverk för att förtydliga hur Region Jämtland Härjedalen ska förhålla sig till förtroendevaldas representation.

Regeln ska besvara frågor om vilket organ som ska besluta när förtroendevalda blir inbjudna till ett evenemang, vilka evenemang de förtroendevalda kan medverka på och vem som står för kostnaden. Den ska också tydliggöra när det är lämpligt med intern representation eller personalbefrämjande åtgärder.

Dokumentet utgör ett komplement till de regler och riktlinjer som gäller för medarbetare. I de fall den här regeln inte reglerar saken hänvisas till de regler och riktlinjer som gäller för medarbetare.

Fullmäktiges presidium och regionstyrelsens presidium föreslås i samråd hantera övergripande representationsfrågor och samordning mellan nämnder/styrelser och bolag. Respektive nämnd/styrelse och bolag ansvarar för representationen inom sitt verksamhetsområde.

Fullmäktiges presidium beslutade i november 2024 att regelverket ska tas in i beredningens arbete för översyn av ny politisk organisation. Beredningen föreslår att regeln börjar gälla redan under 2026 eftersom den innehåller regler som påverkar planering inför avslut av mandatperioden.

Beredningen behandlade ärendet 2026-02-23 § 6 och föreslår regionfullmäktige att Regel för representation för förtroendevalda antas.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall vården bedrivas så att kraven för god vård uppfylls. Detta innebär att hälso- och sjukvården ska bygga på patients självbestämmande och integritet och att vård och behandling ska utformas tillsammans med patienten.

Som patient har man rätt att få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och tänkbara undersöknings- och behandlingsmetoder. Vilka behandlingsmetoder som erbjuds ska inom vården vila på evidens och/eller beprövad erfarenhet. Beslutet om vilka behandlingsmetoder som ska erbjudas i varje enskilt fall ligger hos läkaren/vårdgivaren.

Hysterektomi är en stor operation med flera allvarliga risker som måste vägas in i beslutet avseende om det är den lämpligaste behandlingsmetoden.

Uppfattning från Kvinnosjukvården i Region Jämtland Härjedalen är att kvinnor som söker med blödningar och smärtor erbjuds hysterektomi i de fall där evidensen anser att det är den lämpligaste behandlingsmetoden. Idag finns flera behandlingsmetoder med betydligt mindre risker mot blödningar och smärta som bör övervägas i första hand.

En viktig del i Regionens värdegrund är att arbeta patientcentrerat. Det är av stor vikt att vårdgivaren ger en tydlig information om valet av behandlingsmetod/metoder och i de fall det är medicinskt lämpligt ger patienten möjlighet att välja. För att kunna erhålla goda behandlingsresultat och bibehållen patientsäkerhet framhåller hälso- och sjukvården att beslutet om vilka behandlingsmetoder som erbjuds ska vila i första hand på evidens och/eller beprövad erfarenhet i första hand och därför fortsatt bör ligga hos läkaren/vårdgivaren.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-02-26 § 20 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

Det har inkommit ett medborgarförslag som efterfrågar utökad helgtrafik med buss över Vallsundsbron till och från Hara. I dag trafikeras sträckan av två turer på lördagar och en tur på söndagar, vilket förslagsställaren menar är otillräckligt för de boendes behov. Förslagsställaren lyfter att det begränsade utbudet innebär att framför allt ungdomar och personer utan tillgång till bil eller körkort får mycket begränsade möjligheter att ta sig till Östersunds centrum för att delta i fritidsaktiviteter, kulturutbud, sociala aktiviteter, handel eller andra samhällsfunktioner. Förslagsställaren framhåller även att boende i området bidrar med skatt till regionen och bör ha möjlighet att ta del av en välfungerande kollektivtrafik även under helgerna.

Region Jämtland Härjedalens trafikering av landsbygd och ytterområden utgår från Trafikförsörjningsprogrammet, som anger målen för kollektivtrafikens utveckling, prioriteringar och ekonomiska ramar. Programmet bygger på principerna om att trafiken ska dimensioneras utifrån efterfrågan, kostnadseffektivitet och regional nytta. Regionens uppdrag är att erbjuda en så likvärdig kollektivtrafik som möjligt, men inom de ekonomiska och praktiska förutsättningar som finns. Det innebär att trafiken behöver prioriteras till de stråk och relationer där samhällsnyttan är som störst och där det finns dokumenterade resbehov och ett stabilt resenärsunderlag.

I arbetet med trafikplanering görs analyser av resandevolymer, befolkningsunderlag, pendlingsmönster, fordonsutnyttjande och kostnadsstruktur. Dessa analyser utgör grunden för beslut om var trafiken behöver förstärkas, bibehållas eller anpassas. I områden med låga resandetal behöver regionen ofta göra avvägningar mellan lokala önskemål om utökad trafik och de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av sådana insatser.

För sträckan mellan Hara och Östersund visar analyser av resandestatistik att underlaget är lågt, särskilt under helger. De turer som i dag körs är fortsatt mycket glest nyttjade. En utökning av helgtrafiken skulle därmed medföra ökade kostnader och fler fordonskilometer utan att det finns tillräcklig efterfrågan för att motivera satsningen. En sådan utbyggnad bedöms inte vara förenlig med regionens målsättning om en långsiktigt hållbar utveckling av kollektivtrafiken, varken ekonomiskt eller miljömässigt.

Regionen följer kontinuerligt resandeutvecklingen och arbetar med att stärka kollektivtrafikens attraktivitet i hela länet. Om resandet förändras eller om nya behov uppstår kan trafikeringen i området komma att ses över på nytt, men utifrån dagens förutsättningar bedöms en utökad helgtrafik inte vara möjlig inom befintliga ramar.

Med anledning av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet 2026-02-18 § 9 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att ta fram ett mer anpassat undersökningsrum med taklift eller mobil lift och en bredare brits där alla mottagningar kan boka in sig. Förslaget motiveras med att många mottagningar idag inte kan undersöka patienter som är rullstolsburna och har behov av att förflyttas med lift.

Region Jämtland Härjedalen anför att den nulägesbild som medborgarförslaget målar upp inte stämmer. Samtliga mottagningar vid Östersunds sjukhus har idag möjlighet att hjälpa rullstolsburna patienter, britsarna är höj- och sänkbara, det finns tillgång till liftar och det går även att boka större rum i de fall detta bedöms nödvändigt.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-02-26 § 21 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Tjänsten SMS-livräddare har funnits i Sverige sedan 2010. Tjänsten SMS-livräddare ger den som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus bättre förutsättningar att överleva, då frivilliga livräddare som befinner sig nära den drabbade får larm via SOS och kan hjälpa till med hjärt- och lungräddning.

SMS-livräddare drivs genom ett samarbete mellan SOS Alarm och företaget Heartrunner Sweden AB. De regioner som samarbetar med SOS Alarm om ambulansprioritering och dirigering kan välja att aktivera systemet i sin region så att frivilliga livräddare kan larmas vid misstänkta hjärtstopp. Tjänsten är appbaserad och kräver gps-positionering. Larm går ut till de frivilliga livräddarna mellan kl 07-23, det vill säga ej under nattetid. Är en frivillig livräddare ute och reser i landet, kan livräddaren få larm i alla anslutna regioner.

År 2021 inkom två medborgarförslag som önskade att Region Jämtland Härjedalen skulle ansluta sig till tjänsten SMS-livräddare. Medborgarförslagen bifölls, och efter utredning anslöt sig Region Jämtland Härjedalen till tjänsten våren 2023. I januari 2026 inkom ett nytt medborgarförslag till Region Jämtland Härjedalen kring SMS-livräddning. Förslaget är att utöka tjänsten så att larm går ut dygnet runt, och inte bara mellan kl 07-23.

Arbetet med att utöka tjänsten till att fungera nattetid var igång innan medborgarförslaget kom in. Flera frivilliga livräddare har efterfrågat möjligheten under de år Region Jämtland Härjedalen varit ansluten, men enbart om det är valbart att ta emot larm nattetid. Det arbetas med frågan i alla anslutna regioner, via samverkansmöten med lokala samordnarna för SMS-livräddarna.

Företaget bakom tjänsten står fast vid att om larm nattetid ska kunna införas så behöver alla anslutna regioner välja det. Detta mot bakgrund av att de frivilliga livräddarna kan få larm i alla anslutna regionerna. Kriterierna behöver vara lika för alla.

Innan larm nattetid införs behöver regionerna se över hur det skulle kunna implementeras. Det ska vara valbart på ett enkelt sätt. För närvarande kan man välja att aktivera en paus i appen, som kan upprepas dagligen, men med begränsningen ett år framåt. Efter den perioden gått ut försvinner pausen av sig själv och den frivilliga behöver aktivt gå in i appen och förnya pausen.

Fördelaktigt hade varit om det funnits en av/på-knapp för nattlarm, och att den vid införandet är avstängd. Då kan den frivillige göra ett aktivt val att eventuellt starta upp nattlarm.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-03-19 § 46 och föreslår regionfullmäktige:

1. Medborgarförslaget anses besvarat.
2. Arbetet med att möjliggöra nattlarm framöver fortsätter i samverkan med de andra anslutna regionerna och företaget bakom tjänsten SMS-livräddare.

Politisk råd för vårdvalen: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 istället för Margareta Mahmoud Persson (KD) som avsagt sig uppdraget.