Möte 2026-11-03

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor
• Planering för säkerställa bemanningen inför sommaren 2027 - återredovisning av uppdrag
• Totalförsvarskonferensen
• Fördjupad redovisning miljörevision

En ekonomisk rapport för september 2026 har upprättats för regionen på övergripande nivå samt för regionstyrelsen. Rapporterna sammanfattas nedan.

Övergripande nivå
Till och med september 2026 uppgick verksamhetens resultat till -72 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor lägre än budgeterat resultat. Resultatet är även 2 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år, då verksamhetens resultat uppgick till -74 miljoner kronor.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 70 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet på 43 miljoner kronor. Jämfört med samma period föregående år är resultatet tydligt förbättrat, då resultatet uppgick till -246 miljoner kronor. Förbättringen jämfört med föregående år kan dock inte hänföras till verksamheten, utan förklaras i huvudsak av ett betydligt bättre finansnetto under innevarande år.

Geopolitiska oroligheter har, liksom föregående år, bidragit till svängningar på de finansiella marknaderna under årets inledning. De orealiserade förlusterna i mars försämrade det ackumulerade utfallet, som var positivt efter februari. Därefter har en återhämtning skett, och vid periodens slut redovisas ett positivt utfall inom de finansiella intäkterna. Eftersom utvecklingen på de finansiella marknaderna är svår att förutse behöver fokus fortsatt ligga på att stärka verksamhetens resultat.

I regionplan med budget 2026 har det budgeterade helårsresultatet fastställts till 0 miljoner kronor. Helårsprognosen för regionen uppgår fortsatt till −140 miljoner kronor, vilket innebär en väsentlig negativ avvikelse mot budget. Regionens ekonomiska läge är därmed fortsatt mycket ansträngt.

För att nå en ekonomi i balans pågår ett regiongemensamt åtgärdsarbete med både kortsiktiga och strukturella insatser inom bland annat digitalisering, organisation och inköpsprocesser. De beslutade åtgärderna för 2026 har en sammanlagd planerad ekonomisk effekt på 254 miljoner kronor. Effekten bedöms dock bli lägre än planerat, framför allt inom Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Regionstyrelsen, Regionala utvecklingsnämnden och Kollektivtrafiknämnden bedöms sammantaget redovisa resultat i nivå med eller bättre än budget. Högre generella statsbidrag och en hittills positiv utveckling inom finansförvaltningen bidrar till att begränsa regionens underskott. Samtidigt kvarstår den underliggande ekonomiska obalansen i verksamheten, framför allt inom Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Helårsprognosen är fortsatt förenad med betydande osäkerhet. Den förutsätter att de åtgärdseffekter som har räknats in i prognosen uppnås och att de positiva avvikelserna inom övriga nämnder och finansförvaltningen består. Det är också beräknat på att de orealiserade posterna kan försämras något de kommande månaderna. Blir det däremot ytterligare orealiserade vinster, kommer det påverka prognosen positivt. Även riktade bidrag som ännu inte är kända, kan påverka positivt.

Regionens likviditet har påverkats negativt av de underskott som har ackumulerats under åren 2023 till 2025 vilket innebär att den ingående skulden för året uppgår till 490 miljoner kronor. I finansieringsbudgeten ligger nyupplåningsnivån på 150 miljoner kronor under 2026 men möjlighet till högre lånebelopp finns, vilket innebär att den totala skulden till Kommuninvest beräknas uppgå till 640 miljoner kronor vid årsskiftet. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

Regionstyrelsen
En ekonomisk rapport har upprättats för regionstyrelsens förvaltningsområde för september 2026.

För perioden januari–september var regionstyrelsens resultat 283 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen förklaras främst av lägre regiongemensamma kostnader, huvudsakligen pensionskostnader, samt högre försäljning från förråd och hjälpmedel och något högre statsbidrag. Vårdval redovisade en positiv budgetavvikelse på 13,3 miljoner kronor.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga plan med budget. Enligt 2026 års uppföljningsplan ska styrelsen 3-4 november följa upp följande områden:

• Arbetsmiljö och hälsa
• Fastighet - övergripande

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationen läggs ut som bilaga under sammanträdet.

Regionstyrelsen har enligt Region Jämtland Härjedalens reglemente för internkontroll (RS/598/2018) ett övergripande ansvar för arbetet med internkontroll. Kopplat till detta reglemente finns en riktlinje, fastställd 2018, för Intern styrning och kontroll som mer i detalj beskriver hur arbetet ska bedrivas.

Under 2025 utförde revisorerna en granskning (REV/19/2025) av Region Jämtland Härjedalens arbete med intern kontroll. Vid avslutad granskning lämnades en revisionsrapport samt en skrivelse innehållande rekommendationer.

Revisorerna rekommenderade följande till regionstyrelsen:

• Klargör vilken funktion som har den operativa uppgiften att säkerställa att riktlinje för intern styrning och kontroll är ändamålsenlig och aktuell.
• Förbättra systemstödet för uppföljning och rapportering av internkontrollplan.
• Samordna riskarbetet till ett sammanhållet arbetssätt i stället för tre separata delar.

Revisorerna rekommenderade också följande till regionstyrelsen och nämnderna:

• Integrera intern kontroll i löpande styrning för att undvika separata spår.
• Genomför en helårsbedömning enligt reglementet och rapportera till regionstyrelsen.
• Öka politikens involvering i riskhantering och internkontrollplan.

I regionstyrelsens svar till revisorerna (RS/1099/2025) konstaterades bland annat att ansvaret för vem som ska uppdatera riktlinjen för intern styrning och kontroll ska ligga hos direktör för Ledningsstöd och beredskap.

I förhållande till revisorernas rekommendation att öka politikens involvering i arbetet med internkontrollplaner föreslås ett förtydligande av riktlinjen. Detta innebär att politik och verksamhet får ett större handlingsutrymme avseende vilka risker som skall tas upp i arbetet med internkontrollplaner. I stället för att strikt riskbedöma endast de uppdrag som redovisas i verksamhetsplanerna görs en helhetsbedömning av risker inom de målområden som finns i verksamhetsplanerna. Målområdena är: Ledningsprocesser, Hälso- och sjukvård, Tandvård, Regionalt utvecklingsansvar, Kollektivtrafik, Kultur, Folkhögskolor samt Stödverksamhet.

Mot bakgrund av detta föreslås en revidering av riktlinjen för intern styrning och kontroll avseende ansvar för uppdatering av riktlinje samt arbetssätt för framtagande av internkontrollplaner. I övrigt hänvisas till regionstyrelsens svar på revisorernas granskning (RS/1099/2025).

Bestämmelserna om närvarorätt för företrädare för de anställda i regionen finns i kommunallagen 7 kapitlet 10–19 §§. Närvarorätten innebär att personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess anställda. De har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten.

Närvarorätten gäller inte i regionstyrelsen, patientnämnden, gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter, revisionen, utskott, särskilda beredningar eller i valberedningen.

Region Jämtland Härjedalen har inte tidigare haft någon reglering kring personalföreträdarnas närvarorätt men från och med 1 januari 2027 är bestämmelserna inskrivna i hälso- och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens reglementen. För att tydliggöra vad som gäller för närvaro vid nämndernas sammanträden har regler tagits fram.

Regionkommittén godkände förslaget vid sitt möte 19 oktober 2026.

Som en fortsättning på den nationella katastrofmedicinska beredskapsövningen KBÖ24 planerar Socialstyrelsen Katastrofmedicinsk beredskapsövning 2027, KBÖ27. Övningen genomförs under perioden 2026–2028 inom beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg och omfattar samtliga regioner samt berörda statliga myndigheter.

Syftet är att pröva och stärka hälso- och sjukvårdens förmåga till nationell samordning av vårdresurser och att upprätthålla nödvändig vårdkapacitet vid långvarig påfrestning till följd av hybridangrepp mot Sverige och konflikt i närområdet.

KBÖ27 omfattar utbildningar, workshops, beslutsspel och en testande systemövning samt efterföljande utvärdering. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för regional planering och genomförande samt deltar i samverkan inom Norra sjukvårdsregionen och med Socialstyrelsen. Regionens deltagande kan finansieras genom statsbidrag för hälso- och sjukvårdens beredskap.

För att bekräfta Region Jämtland Härjedalens deltagande i KBÖ27 under 2026–2028 föreslås att en avsiktsförklaring antas.

Regional övningsledare och regional utvärderingsledare är utsedd. Region Jämtland Härjedalen bidrar även med en områdesansvarig utvärderingsledare för Norra sjukvårdsregionen.

Den ideella föreningen Mittforum inrättades 1995 av medlemmarna Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Jämtlands läns landsting, Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun, Örnsköldsvik kommun, Östersunds kommun och Mitthögskolan.

Föreningens ändamål var att samordna och kanalisera regionens stöd till Mitthögskolans fortsatta utveckling. Föreningen skulle även samordna samhällsorganens samverkan med högskolan samt utgöra diskussionsforum för tydliggörande av Mitthögskolan i Mittregionen.

Med tiden har samverkansformerna i regionen förändrats och Mittforum bedriver sedan ett antal år ingen verksamhet men är inte formellt upplöst. Mittuniversitetet föreslår därför att medlemmarna ska fatta beslut om att upplösa föreningen.

Fokusvecka psykisk hälsa har sedan 2021 årligen arrangerats av Region Jämtland Härjedalen och Kommunförbundet Jämtland Härjedalen i samverkan med civilsamhällets aktörer. Samtliga aktörer har bidragit med en mängd olika aktiviteter utifrån förmåga, vilket varit uppskattat men att nå ut till hela länet har varit en svårighet.

I Regionplan 2026-2028 har regionstyrelsen i uppdrag att i samverkan med nämnderna prioritera insatser för att främja det psykiska välbefinnandet hos unga och unga vuxna. Ett av delmålen i långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk ohälsa rör samverkan och samarbete med uppdraget att säkerställa, stärka och underlätta samverkan mellan hälso-och sjukvårdens verksamheter och relevanta civilsamhällsaktörer i syfte att nå länets invånare med kunskap om psykisk hälsa, bibehållande och främjande insatser samt suicidprevention. Vidare har Region Jämtland Härjedalen i samverkan med länets kommuner fastslagit en övergripande länshandlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention. Denna har legat till grund för fördelning av länsgemensamma medel där ett prioriterat område är utåtriktade aktiviteter mot allmänhet. Undersöka formerna för och utveckla arbetssätt för att med civilsamhället som drivande aktörer genomföra insatser riktat till allmänhet exempelvis Suicidpreventiva dagen och fokusvecka psykisk hälsa.

Mot bakgrund av ovan inleddes i våras en dialog med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation om ett partnerskap där SV tar en samordnande roll för att stärka nätverksarbete kring länsgemensamma utåtriktade aktiviteter. SV har verksamhet i länets samtliga kommuner och bedöms vara en neutral part som har möjlighet att skapa legitimitet hos aktörer och stärka förutsättningar att nå ut till fler länsinvånare med ökad geografisk spridning.

Föreliggande förslag innefattar ett tvåårigt (år 2027-2028) ideburet offentligt partnerskap mellan Region Jämtland Härjedalen, Kommunförbundet Jämtland Härjedalen och Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län med övergripande mål att

• Region Jämtland Härjedalen och Kommunförbundet Jämtland Härjedalen utökar sin samverkan med civilsamhällets aktörer inom arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention
• Genom Studieförbundet Vuxenskolan får Region Jämtland Härjedalen och Kommunförbundet Jämtland Härjedalen en väg in för utökad samverkan med föreningsliv och civilsamhällets aktörer i Jämtlands län.
• Gemensamt åtagande att fler aktörer når ut med kunskap

Konkret innebär partnerskapet att samla aktörer kring ett antal temadagar såsom fokusvecka psykisk hälsa, suicidpreventiva dagen, suicidal loss day. Överenskommelsen arbetas fram i samverkan mellan parterna med utgångspunkt i en gemensam dialog. Överenskommelsen inefattar en ekonomisk kompensation där Region Jämtland Härjedalen och Kommunförbundet Jämtland Härjedalen ersätter Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län med 500 000 kronor för perioden. Detta finansieras enligt redan beslutad fördelning av statliga medel för psykisk hälsa och suicidprevention.

Folkhälsoenheten ansvarar för Region Jämtland Härjedalens del i partnerskapet.

Green Flyway bygger på flera års målinriktat norsk-svenskt samarbete kring grön luftfart. Green Flyway 1.0 och 2.0 har sedan 2019 etablerat en testarena, partnerskap och praktiska erfarenheter som visar att regionerna har starka förutsättningar att ta en ledande roll inom utsläppsfri luftmobilitet. Samtidigt har de första projekten visat att flera frågor fortfarande behöver lösas innan lösningarna kan tas i ordinarie drift. Det handlar exempelvis om omogen teknik som har hindrat implementeringen. Detta gäller särskilt energi- och laddinfrastruktur, regelverk, luftrumsstyrning, beredskap samt övergången från pilotprojekt till långsiktiga och varaktiga tjänster. Som nästa steg föreslås projektet Green Flyway 3.0.

Green Flyway 3.0 är ett Interreg-projekt mellan Sverige och Norge inom programområdet Nordens Gröna Bälte. Projektägare på svensk sida är Östersunds kommun. Svenska projektpartners är Region Jämtland Härjedalen, Mittuniversitetet och Swedavia. På norsk sida deltar bland annat Rørosregionen Næringshage, Testarena Røros, SINTEF, Avinor, 110 Midt-Trøndelag och Trondheim kommun.

Projektet bygger vidare på resultaten från Green Flyway 1.0 och 2.0 och syftar till att utveckla Europas första gränsöverskridande operativa pilotkorridor för utsläppsfri regional luftfart. Projektet ska bidra till att lösa kvarstående utmaningar kopplade till energi- och laddinfrastruktur, regelverk, luftrumshantering, beredskap samt övergången från testverksamhet till varaktiga tjänster och implementering i ordinarie verksamhet.

De fem arbetspaketen omfattar

1.     gemensam projektledning

2.     internationella testarenor och kompetenscentrum för autonom och elektrisk luftfart

3.     drönare inom hälsa, välfärd och beredskap

4.     en nordisk transportled för nollutsläppsflyg samt utveckling av U-space

5.     digital synlighet och regelverk

En central aktivitet är att utveckla och implementera drönarlogistik som en del av framtidens hållbara transportsystem. För Region Jämtland Härjedalen innebär projektet ett fortsatt arbete med att utveckla fossilfria transporter för prover, läkemedel och andra varor mellan hälsocentraler, Östersunds sjukhus och kommunala hubbar. Detta sker främst inom arbetspaket 1, 3 och 5. Målsättningen är att integrera drönare i regionens ordinarie logistikkedjor och skapa förutsättningar för snabbare transporter, ökad robusthet och stärkt beredskap i hela länet.

Projektet ska också klarlägga långsiktiga behov av organisation, kompetens, utrustning och regelverk för permanent användning av drönartransporter inom regionens verksamheter. Region Jämtland Härjedalen föreslås medfinansiera projekt Green Flyway 3.0 genom tillskjuten arbetstid enligt projektbudget och medfinansieringsplan. Projektet har en budget om totalt 6 279 341 kronor. Region Jämtland Härjedalens del avser totalt 2 160 007 kronor fördelat på 33 månader. Regionen bistår med 1 045 309 kr i monetära medel och 1 114 608 kr i personalkostnader för deltagande personal. Regionens medfinansiering syftar till att möjliggöra utveckling och implementering av drönarbaserade transporter inom hälsa, välfärd och beredskap samt medverkan i projektets gemensamma utvecklings- och demonstrationsinsatser.

Projektet förväntas bidra till minskad klimatpåverkan, stärkt tillgänglighet i glesbygd samt utveckling av framtidens transportlösningar för vård och samhällsservice. Projektperioden planeras att löpa från 1 februari 2027 till 30 september 2029.

Region Jämtland Härjedalen beslutade om förvärv av fastigheten Getingen 11 (fd Jämtkraft) med ett fullmäktigebeslut 2025-06-18 § 79 (RS/390/2022).

Syftet med köpet var att utifrån det strategiska läget ge möjligheter att frigöra lokalytor på sjukhuset och använda befintliga administrativa lokaler för att minska hyrda lokaler, samt kunna skapa förutsättningar för en samlad psykiatrisk öppenvård.

I den tidiga förstudien redovisades en översiktlig bedömning av kostnader för att projektera, åtgärda installationer och klimatskal samt renovera och anpassa lokalerna för öppenvård psykiatri. Dessa åtgärder, utöver köpeskillingen, bedömdes kosta cirka 110 mkr, 100 mkr lades in som en utökning av investeringsramen för år 2026 och 2027.

En förstudie tillsammans med öppenvård psykiatri har tagits fram under vår-sommar 2026 med förslag på lösning och utformning av verksamhetens lokaler i Getingen 11. Fastigheten behöver renoveras och teknik upprustas för att kunna fungera och detta finns med i underlaget till lösning. En första bedömning i förstudien är att kostnaden för att iordningställa renoverade och verksamhetsanpassade lokaler för öppenvård psykiatri är 130 mkr.

Förslag till finansiering av de 30 mkr som inte finns avsatta (100 mkr utökad investeringsram) är att Fastighetsavdelningen omprioriterar äskande i ordinarie investeringsplan för 2028.

Projektering blir grund för kommande igångsättningstillstånd av ombyggnationen.

Regionfullmäktige fattade 17 juni 2026, § 76, beslut om att anta förfrågningsunderlag för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2027. Regionstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att fastställa eventuella kompletteringar och justeringar vid sitt sammanträde i november.

Vid sammanträdet i juni saknades information om uppräkning inom hälsovalet varför kapitel 5 om ersättning inför 2027 kompletteras. Uppräkning enligt LPIK är 3,2 % exkl. läkemedel.

Vidare föreslås ett nytt stycke 3.15 Digitala distanskontakter samt 7.36 Kvittning.

Föreslagna ändringar redovisas i ett beslutsunderlag.

Regionfullmäktige beslutade den 17 juni 2026 § 78 om innehåll i uppdraget för Vårdval medicinsk fotvård 2027. Regionstyrelsen fick i uppdrag att fatta beslut om eventuella kompletteringar och justeringar vid sammanträdet i november 2026. Då procentsatsen för uppräkning inte var fastställd i juni föreslås en höjning av ersättning enligt beslutad LPIK med 3,2 %, vilket resulterar i en ersättning per utförd behandling med 768 kronor.

Regionfullmäktige beslutade 16 juni 2026, § 77 att anta förfrågningsunderlaget Vårdval allmäntandvård barn och unga 2027. Regionstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att fastställa eventuella kompletteringar och justeringar vid sitt sammanträde i november 2026.

Då procentsatsen för uppräkning inte var fastställd i juni föreslås en höjning av ersättning (kapitel 4) enligt beslutad LPIK med 3,2 %, vilket resulterar i en ersättning per listat barn och unga i åldrarna 3-19 år på 1800 kr per år.

Magnus Rönnerfjäll (C) har lämnat ett initiativärende om att ge Norrtåg i uppdrag att föra dialog med fjärrtågsaktörer om tidtabellösningar som möjliggör såväl regional- som bytesfri fjärrtågstrafik (snabbtåg och nattåg) längs sträckan Trondheim – Östersund - Stockholm från december 2028 och framåt. Vid regionstyrelsens sammanträde 29-30 september återremitterades ärendet för att inhämta information från SJ samt Norrtåg vilka dialoger som förts eller förs från respektive part och vilken syn de har i frågan om dialog med fjärrtågsaktörer om tidtabellösningar som möjliggör såväl regional- som bytesfri fjärrtågstrafik (snabbtåg och nattåg) längs sträckan Trondheim – Östersund – Stockholm.

Norrtåg AB svarar så här:
”Vi har och har haft ett flertal möten angående förutsättningar för gränsöverskridande resor med både fjärrtågsaktörer i Sverige och Jernbanedirektoratet.

Jernbanedirektoratet ansvarar för processen att ta fram vad de avser att köpa. Kommersiella aktörer ansvarar för att meddela om de avser att köra kommersiell trafik. Jernbanedirektoratet genomför just nu en uppdatering av marknadsanalysen kopplat till deras uppdrag om regional tillgänglighet. Nuvarande avtal för trafikeringen går ut i december 2028. Deras tidsplan är att fatta beslut om trafikering efter december 2028 är våren/sommaren 2027.

Det ger att tidsplanen för svenska aktörer blir ungefär densamma, med målsättning om kapacitetsansökan om ny trafik runt årsskiftet 2027/2028.

Konkret så har vi haft möten under både vår, sommar och höst på övergripande nivå om förutsättningar gällande fordon och krav på trafik med SJ och därefter möten på planeringsnivå med experter för att titta i detalj på tidtabellsfrågor.

Som tidigare meddelat finns det två möjliga alternativ utifrån fordonstillgång, kommersiellt och regionalt:
- Tre dubbelturer med Norrtåg över gräns med anslutningar till nattåg och kommersiell snabbtågstrafik i Duved/Åre/Östersund.

- Två dubbelturer med Norrtåg över gräns med anslutningar till nattåg och kommersiell snabbtågstrafik i Duved/Åre/Östersund samt en dubbeltur med skattefinansierat snabbtåg över gräns (sista tåget till Trondheim på eftermiddag och första tåget från Trondheim på morgonen).

I båda alternativen erbjuds tre dagliga turer Östersund-Åre-Trondheim tor. Samtliga med anslutningar till kommersiell trafik i Sverige. I båda alternativen finns utrymme för kommersiella tåg i säsong, vid efterfrågan eller mer kontinuerligt vid intresse/marknad.

Vilket alternativ Jernbanedirektoratet väljer att gå vidare med beror på tillgängliga skattemedel och vilken typ av trafik Norge anser ska vara skattefinansierad.”

SJ AB svarar så här:
”Planerare från SJ och Norrtåg har under september 2026 gått igenom förutsättningarna för framtida trafik på sträckan Trondheim–Östersund (–Stockholm). SJs ambition är att etablera såväl snabbtågstrafik som nattågstrafik mellan Stockholm och Trondheim från december 2028.

En central förutsättning är den begränsade kapaciteten på Meråkerbanan. På den norska delen sker trafiken genom tåganmälan, vilket i praktiken innebär att endast ett tåg per timma kan vara ute på linjen samtidigt. Detta ställer höga krav på samordning mellan regional och långväga trafik. I praktiken innebär det att fjärrgående tåg behöver ha fler uppehåll och ta regionala resenärer samt att tidtabellsläggningen för regionala tåg behöver ta hänsyn till att fjärrtåg ryms.

Norrtåg har redovisat de tåglägen som man önskar för trafiken till Trondheim. Det är i praktiken dagens tåg Sundsvall–Duved som Norrtåg önskar förlänga till Trondheim. Norrtåg har samtidigt varit tydliga med att de i dagsläget inte har något uppdrag från sina ägare att planera för annan trafik än dagens regionaltrafik, förlängd till Trondheim två eller tre gånger per dag.

Den största konflikten uppstår under förmiddagstimmarna, där det tågläge som Norrtåg önskar sammanfaller med det läge som krävs för ett nattåg från Stockholm till Trondheim. Om Norrtåget kl 7.22 från Östersund måste fortsätta gå i det läget, för att komma till Trondheim kl 11.02, så kommer nattåget att ankomma Trondheim ca kl 11.45 istället för ca kl 10.40. En så sen ankomst ger ett lägre resandeunderlag, men också en stor utmaning att hinna städa, bädda och serva tåget innan det ska tillbaka mot Stockholm. SJ bedömer också att ett regionaltåg som är framme i Trondheim först kl 11 kommer att attrahera färre gränsöverskridande resenärer än en avgång som går mellan kl. 6 och 7 från Östersund.

SJs uppfattning är att det krävs ökad samverkan om tidtabellen för att skapa förutsättningar för både regional trafik och attraktiva direkta fjärrtågsförbindelser. SJ har samtidigt förståelse för att Region Jämtland Härjedalens ekonomiska förutsättningar påverkar viljan att förändra dagens regionaltrafikupplägg i Sverige, men vi ser samtidigt att Norrtåg skulle kunna minska kostnaderna för trafiken genom biljettsamverkan.

För att använda den begränsade spårkapaciteten, på såväl Meråkerbanan som på svensk sida, mer effektivt menar SJ att minst en parallell regional avgång Duved-Östersund-Duved skulle kunna köras av snabbtåg genom att Norrtågs biljetter accepteras ombord på SJs tåg, vilket SJ ställer sig positiva till (biljettgiltighet för regionala RKM-biljetter finns på många linjer i SJs linjenät). På så sätt kan resenärerna erbjudas samma eller bättre utbud, samtidigt som Region Jämtland Härjedalens kostnad för trafiken med Norrtåg skulle kunna begränsas. Trafikuppgiften för Norrtågs avgång från Duved kl. 5.58 skulle kunna utföras av det nya snabbtåget med avgång ca kl. 5.40. På kvällen skulle Norrtåget från Östersund 20.35 ersättas av SJs snabbtåg som kommer att gå strax efter 21.

SJ menar att det vore olyckligt om förutsättningarna att utveckla nattågstrafiken mellan Stockholm och Trondheim förhindras av att regionaltrafiken måste framföras i exakt samma tåglägen genom Jämtland som de som används idag. Mot bakgrund av de kapacitetsbegränsningar som finns på Meråkerbanan, men även på svensk sida, ser SJ ett behov av närmare dialog mellan berörda aktörer för att hitta tidtabellslösningar som möjliggör både ett starkt regionalt trafikutbud och attraktiva, bytesfria fjärrtågsförbindelser mellan Trondheim, Östersund och Stockholm.”

Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Energiplanering i kommuner och regioner och en mer energieffektiv offentlig sektor.

Promemorian innehåller förslag som syftar till att genomföra delar av det omarbetade energieffektivitetsdirektivet (EU) 2023/1791 och stärka energiplaneringen på lokal och regional nivå. Förslagen syftar också till att öka energieffektiviseringen inom offentlig sektor.

Bland annat föreslås att kommunernas energiplanering ska moderniseras genom nya krav på energiplanernas innehåll och uppföljning. Kommunerna föreslås även få utökade möjligheter att begära in uppgifter som behövs för energiplaneringen. Vidare föreslås att kommuner och regioner, inom ramen för sina långsiktiga planeringsverktyg, ska redovisa de åtgärder som planeras för en effektiv energianvändning.

Promemorian innehåller även förslag som syftar till att stärka offentliga aktörers roll som föredömen inom energieffektivisering. Kommuner och regioner föreslås bland annat omfattas av krav på rapportering av energianvändning och redovisning av energieffektiviseringsåtgärder. Därutöver föreslås att principen om energieffektivitet först ska beaktas inför vissa större investeringar och planeringsbeslut.

Förslagen innehåller även bestämmelser om energiprestanda vid köp, hyra och förvaltning av byggnader samt krav på uppföljning och rapportering till ansvarig myndighet.

Region Jämtland Härjedalen ställer sig i huvudsak positiv till promemorians förslag och bedömer att de kan bidra till energiomställningen, stärkt energiberedskap och ett mer systematiskt arbete med energifrågor. Regionen bedömer samtidigt att flera delar av förslaget behöver förtydligas för att säkerställa en rättssäker och praktiskt genomförbar tillämpning för kommuner och regioner. Särskilt gäller detta energiplanernas innehåll och funktion, regionernas roll och rådighet, tillgången till statistik och planeringsunderlag, tillämpningen av principen om energieffektivitet först samt konsekvenserna av de nya rapporterings- och dokumentationskraven.

Eventuella synpunkter ska lämnas till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 26 oktober men regionen har beviljats förlängd svarstid till 5 november varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på remissen Ett nytt system för miljösanktionsavgifter från Klimat- och näringslivsdepartementet.

I promemorian föreslås ett nytt system för miljösanktionsavgifter. Syftet är att skapa ett mer ändamålsenligt, proportionerligt och överskådligt system. Bland annat föreslås att nuvarande miljösanktionsavgifter ersätts med ett nytt system som i högre grad tar hänsyn till överträdelsens art och omfattning. Förslaget innehåller även bestämmelser om rörliga miljösanktionsavgifter samt förändringar av avgifter kopplade till bland annat fluorerade växthusgaser (F-gaser).

Förslaget bedöms inte medföra några direkta verksamhetsmässiga eller ekonomiska konsekvenser för Region Jämtland Härjedalen under förutsättning att gällande miljölagstiftning efterlevs. För regionen innebär förslaget främst att överträdelser av vissa bestämmelser kan omfattas av nya eller förändrade miljösanktionsavgifter. Regionen bedömer därför att det är viktigt att det nya systemet tillämpas på ett enhetligt och förutsebart sätt.

Region Jämtland Härjedalen bedömer att förslagen i huvudsak är positiva men ser behov av tydlig nationell vägledning för att säkerställa en enhetlig och förutsebar tillämpning av de föreslagna bestämmelserna, särskilt avseende de nya rörliga miljösanktionsavgifterna.

Eventuella synpunkter ska ha inkommit till remissinstansen senast 16 november 2026.

Mot bakgrund av att den ekonomiska uppföljningen för Region Jämtland Härjedalen under våren 2026 fortsatt visat på ett underskott för helåret har det bedömts nödvändigt att öka takten i genomförandet av beslutade åtgärder. Regionstyrelsen har därför löpande följt hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med de åtgärder nämnden beslutat om. Efter månadsrapporten per mars 2026 beslutade regionstyrelsen den 22 april 2026, § 58, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att säkerställa genomförandet av de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om för att nå en ekonomi i balans. För att stärka uppföljningen av åtgärdsarbetet och fullgöra regionstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet beslutades även att hälso- och sjukvårdsnämndens presidium löpande ska bjudas in till regionstyrelsen för att redovisa arbetet med åtgärderna samt deras resultat.

På regionstyrelsens möte i maj, § 73, hanterades också Regionstyrelsens uppsiktsplikt 2026. Regionstyrelsen beslutade i punkt 3 följande: Regionstyrelsen ska i enlighet med tidigare beslut under 2026 särskilt bevaka hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionstyrelsen ska fortlöpande ta del av skriftliga redovisningar av genomförda åtgärder, effekthemtagning och ekonomiska effekter inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt. Detta för att kunna snabbt agera och initiera ytterligare åtgärder om inte nämnden håller tillräckligt hög takt i arbetet med att fullfölja planerade åtgärder och hålla budget.

Vid regionstyrelsens möte i augusti, § 129, konstaterade styrelsen att åtgärderna för 2026 ännu inte har gett tillräcklig effekt för att säkerställa genomförandet av planerade åtgärder och gav hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att vid regionstyrelsens sammanträde i september 2026 särskilt redovisa de aktiviteter som genomförts och planeras för att minska personalkostnaderna, inklusive kostnader för hyrbemanning, samt vilka effekter dessa aktiviteter har gett eller förväntas ge. Samt vilka extra kostnader som uppstått till följd av sommarens personalbehov och hur de förhåller sig till åtgärderna.

Vid regionfullmäktiges behandling av delårsrapporten 13 oktober 2026 fick hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att arbetet med att genomföra de åtgärder som framgår i nämndens åtgärdsplan med status gul och grön genomförs under 2026 samt att omgående påbörja arbetet med att identifiera och bereda ytterligare resultatförbättrande åtgärder inför 2027 för att kompensera för den ekonomiska effekt som bedöms utebli till följd av att beslutade åtgärder inte kan genomföras fullt ut eller inte ger den effekt som tidigare bedömts. Åtgärderna ska ge varaktig ekonomisk effekt.

Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium har bjudits in till regionstyrelsens sammanträde den 3 november för att redovisa de aktiviteter som genomförts, vilka effekter de gett samt vilka extra kostnader som uppstått.

1. ZÖ-gruppen: Val av ledamot för perioden till och med 2026-12-31 istället för Jörgen Larsson (C) som avsagt sig uppdraget.

2. Politiskt råd för vårdvalen: Val av ledamot för perioden till och med 2026-12-31 istället för Jörgen Larsson (C) som avsagt sig uppdraget.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
   
• Övning totalförsvar, ÖTF - presentation av förslag till krigsorganisation med fokus på ledning
   
• Dialogmöte gällande suicidprevention - Socialdepartementet

När kallelsen till regionstyrelsens sammanträde den 3 november 2026 skickades ut hade ännu ingen politisk ledning för Region Jämtland Härjedalen presenterats för den nya mandatperioden. Föreliggande förslag till Regionplan och budget 2027–2030 har därför beretts helt på tjänstepersonsnivå med utgångspunkt i Regionplan och budget 2026–2028 som fastställdes av regionfullmäktige i juni 2025, samt befintlig verksamhet och kända förutsättningar.

Regionplanen innehåller övergripande mål, ekonomiska ramar och budget för de närmsta tre åren. Med utgångspunkt i regionplanen skapar regionstyrelsen och nämnderna ettåriga planer som ska tydliggöra vad verksamheten behöver arbeta med för att verkställa fullmäktiges viljeinriktning och hålla de ekonomiska ramarna. Med anledning av valåret 2026 beslutade regionfullmäktige den 10 februari 2026, § 16, att tillfälligt justera ordinarie tidsplan för fastställande av regionplanen. Den ska därför fastställas av regionfullmäktige vid sammanträdet den 17 november 2026 i stället för i juni.

I enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell utgår regionplanen från åtta målområden. De representerar regionens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser. För varje målområde finns ett övergripande mål som summerar inriktningen samt uppdrag som visar vad styrelsen och nämnderna ska genomföra för att verkställa målet. För att visa på målområdets utveckling finns långsiktiga nyckeltal som följs över tid. Måluppfyllelse för målområdena summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen.

Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar kommande år. För att möta framtiden, göra rätt prioriteringar och nå en långsiktigt hållbar ekonomi krävs strategiska satsningar och genomgripande förändringar i organisationen. Ett arbete som behöver göras på samtliga nivåer i organisationen och som tar stort utrymme i de styrdokument som tas fram i organisationen. I föreslagen Regionplan och budget 2027–2029 har inriktning och uppdrag sin utgångspunkt i de förutsättningarna.

Finansieringen av verksamheten är fortsatt ansträngd under planperioden. Betydande utmaningar kvarstår till följd av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och en fortsatt hög kostnadsutveckling. Eftersom verksamhetens kostnader under flera år har ökat snabbare än finansieringen behöver kostnadsnivån sänkas och verksamheten anpassas för att ekonomin ska vara hållbar över tid. För att återställa balanskravsunderskottet krävs positiva resultat 2027–2030.

För att klara målet enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030 måste regionstyrelsen och samtliga nämnder bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet. Intäkterna behöver öka och kostnaderna minska för att klara en budget i balans och återställande av balanskravsunderskottet. Som ett första steg i Långsiktig plan för ekonomi i balans behöver regionstyrelsen och samtliga nämnder minska sina kostnadsnivåer för att hålla sina kostnader inom tilldelad budgetram. Steg två är att årligen möta nya kostnadsökningar, exempelvis årlig lönerevision och prisökningar med nya besparingsåtgärder. Därför sker ingen generell LPIK-uppräkning av budgetram år 2027.

Arbetet med att nå en ekonomi i balans är ett ständigt pågående och gemensamt arbete för samtliga av regionens verksamheter och regionstyrelsen och samtliga nämnder har beslutat om åtgärder för åren 2026–2028. Åtgärdsplanen består av långsiktiga och strukturella förändringar, utöver kortsiktiga insatser. För att möta regionens utmaningar behöver åtgärderna beakta behovet av utveckling, omställning och prioriteringar. Åtgärderna har delats in i fyra större områden; Vårdens omställning, Accelererad digitalisering och AI, Rätt storlek och rätt stöd samt Inköpsprocessen. Vårdens omställning kommer påverka hela organisationen, och accelererar behovet av såväl effektivare som mer digitala arbetssätt för att möta invånarnas ökade behov av hälso- och sjukvård.

Regionplan och budget 2027–2029 innehåller en plan för återställande av underskott fram till 2030. Det krävs en långsiktigt stabil ekonomisk planering och kontroll över kostnadsutvecklingen för att genomföra strategiska satsningar, klara framtida investeringar och pensionsåtaganden. Det är av största vikt att fullfölja de pågående, långsiktiga effektiviseringarna men också att prioritera och omfördela resurser.

De ekonomiska ramarna för nämnderna är uppdelade i tjänstemanna- och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium.

Maximalt beslutad lånevolym föreslås uppgå till 1050 mkr år 2027, 1200 mkr år 2028 och 1300 mkr år 2028.

Regionplan och budget omfattar också en investeringsram för de närmsta tre åren.

Enligt Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det i kommuner och regioner finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd).

En översyn av krisledningsnämndens reglemente har gjorts av enheten för säkerhet och beredskap och sekretariatet och förslaget har stämts av med krisledningsnämndens nuvarande ledamöter. I stället för 5 ledamöter och 5 ersättare föreslås att nämnden ska ha 7 ledamöter, vilka ska bestå av regionstyrelsens ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande (presidium) samt hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande och andre vice ordförande och regionala utvecklingsnämndens ordförande och andre vice ordförande. Vissa förtydliganden och tillägg har även gjorts i texten.

Regeringen föreslår i prop. 2026/27:5 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig, LKRB, en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap, som innehåller nya och skärpta krav på kommuners och regioners beredskapsåtgärder. Kravet att det ska finnas en krisledningsnämnd finns fortsatt kvar men vissa begrepp kan förändras. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 men beslut är ännu inte taget av riksdagen. Detta gör att reglementet kan behöva revideras under 2027.

Enligt 4 kap 29-30 §§ kommunallagen får kommuner och regioner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2026-06-17 §87 och träder i kraft den 1 januari 2027.

Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

Samtliga partier ska enligt 4 kap. 31 § kommunallagen, inkomma med en redovisning samt ett granskningsintyg senast den 30 juni året efter redovisningsperiodens slut. Samtliga partier har inko9mit med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2025 – 31 december 2025.

I beslutet om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas i beslutet, men redovisas i bilaga 2.

Utifrån att 2026 är ett valår fattas också beslut om kvarstående stöd för perioden 15 oktober – 31 december. Summan för den perioden är beräknad utifrån ny mandatfördelning.

Enligt tidigare beslut i regionfullmäktige ska prisökningen av tandvårdstaxan för Region Jämtland Härjedalen följa samma procentuella genomsnittliga höjning som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, referensprislista per åtgärdsgrupp.

Undantaget från uppräkning enligt tidigare beslut är sjukdomsförebyggande åtgärder som prissätts enligt referenspris.

I TLVs taxa har två nya åtgärder tillkommit

• 505 Revisionsbehandling, tilläggsåtgärd per rotfylld rotkanal
  Referenspris 570 kr för allmäntandvård och 990 kr för specialisttandvård
• 524 Stiftborttagning, tilläggsåtgärd per ytterligare stift
  Referenspris 570 kr för allmäntandvård och 810 kr för specialisttandvård

Prissättning för Folktandvårdens taxa föreslås följa beslut från 2025 om att rotbehandlingsåtgärder ska prissättas 7% över referenspris för allmäntandvård och 15% för specialisttandvård.

Förslag till Tandvårdstaxa 2027 per åtgärd samt Procentuell uppräkning från 2026 till 2027 års referenspris presenteras i separata bilagor.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-10-22 § 124 och föreslår regionfullmäktige:

1. Prisjustering ska ske enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLVs, generella prisjustering av referenspriserna per åtgärdsgrupp.
2. De av TLV tillagda åtgärderna 505 och 524 prissätts med 7% över referenspris för allmäntandvård och med 15% för specialisttandvård.
3. Beslutad tandvårdstaxa enligt ovan gäller från och med 15 januari 2027.

Trafikförsörjningsprogram Jämtlands län 2021–2026 fastställdes i februari 2021, och upphör att gälla den 31 december 2026. Kollektivtrafiknämnden beslutade i februari 2025, § 6, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram förslag till nytt trafikförsörjningsprogram för 2027–2033 (KTN/73/2024). Enligt den processplan och preliminära tidsplan som upprättats för arbetet skulle det nya programmet fastställas av regionfullmäktige i oktober 2026.

Ärendet behandlades på regionfullmäktiges sammanträde den 13 oktober 2026, § 111, och blev då återremitterat genom en minoritetsåterremiss för vidare utredning och beaktande av följande frågeställningar:

• att ett femte effektmål om kostnadseffektivitet läggs till med mål om ökad självfinansieringsgrad.
• att effektmålet "Ökad marknadsandel" omformuleras så att utgångspunkten är kollektivtrafikens attraktivitet, resenärens behov och samhällsekonomisk effektivitet.
• att skrivningarna i 5.5 Robusthet och resiliens /krisberedskap stärks för att säkra en diversifiering av drivmedel för att klara samhällsstörning, kris och/eller krig.
• att strategi 7.4 skärps så att dynamisk trafik och samverkan med kommersiella aktörer, exempelvis taxi och samåkningstjänster, ges uttalat företräde framför fast linjetrafik med lågt resande och låg kostnadstäckning.
• att nöjdhetsmåtten i avsnitt 6.1 kompletteras med uppföljning av kostnad per nöjd resenär, så att framtida utbudsökningar kan prioriteras där de ger störst nytta per skattekrona.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, för att det finns ett gällande trafikförsörjningsprogram. Med anledning av regionfullmäktiges återremiss behöver giltighetstiden för nuvarande trafikförsörjningsprogram förlängas till dess att ett nytt program kan antas.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet den 21 oktober 2026 § 62, och föreslår regionfullmäktige:
Trafikförsörjningsprogram Jämtlands län 2021–2026 förlängs att gälla till och med 30 juni 2027, eller till dess att nytt program antas.

Ett medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige om framtagande av strategi för att ökad användning av programvara med öppen källkod (Open Source).

Förslaget lyfter viktiga frågor om digital suveränitet, leverantörsberoenden och kostnadseffektiv användning av IT-resurser. Region Jämtland Härjedalen följer den utveckling som sker nationellt och inom EU inom dessa områden och delar uppfattningen att det är viktigt att kontinuerligt utvärdera olika tekniska lösningar utifrån verksamheternas behov, säkerhetskrav, kostnader och långsiktig hållbarhet.

Regionens IT-miljö består idag av ett stort antal verksamhetskritiska system som används inom bland annat hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling. En stor del av den tekniska infrastrukturen och driften av denna hanteras genom avtal med externa leverantörer. Denna modell innebär att regionen i dagsläget har begränsade möjligheter att införa, förvalta och vidareutveckla öppenkällkodslösningar i egen regi eftersom den kompetens, bemanning och de förvaltningsresurser som skulle krävas för detta i nuläget inte finns uppbyggda inom organisationen.

Vid val av IT-lösningar behöver regionen även säkerställa att krav på informationssäkerhet, patientsäkerhet, tillgänglighet, support, integrationer och långsiktig förvaltning kan uppfyllas. Oavsett om en lösning bygger på öppen källkod eller kommersiell programvara medför detta kostnader för drift, förvaltning, support och kompetensförsörjning.

Region Jämtland Härjedalen har därför för närvarande inte förutsättningar att ta fram eller genomföra en särskild strategi för ett ökat användande av Open Source enligt de intentioner som beskrivs i förslaget. Däremot kommer regionen även fortsättningsvis att beakta olika typer av lösningar, inklusive öppenkällkodsbaserade alternativ, när nya system upphandlas eller när befintliga avtal och tekniska plattformar ses över.

Mot denna bakgrund föreslås att medborgarförslaget anses besvarat.

Ett medborgarförslag har inkommit om att anordna kurs för anställda som inom den närmaste framtiden ska genomföra ett medborgarskapsprov. Insatsen bör ske på betald arbetstid.

Region Jämtland Härjedalen för inte register över vilka medarbetare som har svenskt medborgarskap, en medarbetare kan sakna medborgarskap men på andra sätt ha behörighet att inneha en anställning i landet. Att man har svenskt personnummer är inte en garanti för medborgarskap.

Kravet och behovet att få medborgarskap gäller inte heller personer som klarar inkomstgränsen. För att få ett arbetstillstånd i Sverige måste man i dagsläget tjäna minst 90 procent (31 023 kr per månad) av den aktuella medianlönen, vilket motsvarar 34 470 kronor i månaden före skatt. För vissa särskilt angivna yrkesgrupper, som flertalet inom hälso-och sjukvård finns ett lägre krav på 75 procent av medianlönen (motsvarande 28 725 kronor i månaden).

Inför höjningen av inkomstkravet i november 2023, från 13 000 till 27 300 kr per månad innan skatt gjordes en större kartläggning och då bedömdes det att Region Jämtland Härjedalen hade mellan 5-10 medarbetare som direkt påverkades och kunde riskera utvisning, det finns inga indikationer på att antalet skulle vara högre idag.

Med bedömt fåtal medarbetare som kan vara aktuella så finns ingen möjlighet att organisationen själva anordnar någon kurs, Lärcentrum har inte heller någon lokal kurs i ämnet likt kurser som erbjuds i vissa större kommuner.

Kurser hos externa utbildningsanordnare anges till mellan 4 till 8 veckor med totalt ca 80 antal studietimmar och kurskostnad på mellan 4 000- 25 000 per person, dessa bedöms som allt för omfattande och dyra utifrån syfte och mål. Det är oklart hur många och när en sådan utbildning skulle vara aktuell.

Universitets och Högskolerådet har i samarbete med Skolverket tagit fram ett fritt utbildningsmaterial som kan användas för att förbereda sig inför medborgarskapsprovet - Utbildningsmaterial om det svenska samhället - Universitets- och högskolerådet (UHR). UHR anger att med viss förkunskap genomförs denna självstudie på mellan 10-20 timmar, fördelade på pass om 1-2 timmar under två veckor. Har man den kompetens, främst språklig som krävs för att få en anställning hos regionen räknas det som tillräcklig förkunskap enligt Universitets och Högskolerådet.

Som en del av regionens ordinarie kompetensutvecklingsåtgärder kan berörda medarbetare ges möjlighet till självstudier i det fria utbildningsmaterialet efter överenskommelse med chef.

Med hänvisning till ovanstående föreslås att medborgarförslaget anses besvarad.

Ett medborgarförslag har lämnats in om att Region Jämtland Härjedalen ska höja åldersgränsen för subventionerade glutenfria livsmedel vid celiaki från 16 till 18 år. Förslagsställaren skriver att ”en höjning av åldersgränsen skulle skapa bättre ekonomiska förutsättningar för familjer med barn som har celiaki, bidra till ökad jämlikhet och hälsa, minska risken att ungdomar av ekonomiska skäl inte följer den glutenfria behandlingen fullt ut samt harmonisera bättre med samhällets övriga definition av barn och myndighetsålder”.

Enligt 20 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner med mera kan personer som är under 16 år få lägre kostnader för vissa livsmedel för särskilda näringsändamål som har förskrivits av läkare. Den nationella förmånen omfattar alltså inte ungdomar från 16 års ålder. Att erbjuda stöd därefter är frivilligt för regionerna och kan utformas på olika sätt.

Region Jämtland Härjedalen slutade år 2008 att subventionera glutenfria livsmedel till personer från 16 år. Förändringen följde den gemensamma inriktningen inom norra sjukvårdsregionen. Den byggde bland annat på att glutenfria produkter hade blivit tillgängliga i dagligvaruhandeln. Ett annat skäl var att motsvarande stöd inte lämnas till flera andra grupper som behöver särskild kost på grund av födoämnesallergi eller intolerans.

Vid behandling av liknande medborgarförslag år 2021 beslutade regionfullmäktige att avslå medborgarförslaget.

Glutenfri kost är den medicinska behandlingen vid celiaki och behöver följas livet ut. Glutenfria produkter finns numera i den ordinarie dagligvaruhandeln, även om utbudet kan variera mellan orter. Produkterna kan vara dyrare än motsvarande produkter som innehåller gluten, vilket innebär en extra kostnad för den enskilde. Frågan om ekonomiskt stöd behöver dock bedömas tillsammans med principerna för likvärdighet, ansvarsfördelning och enhetliga regler.

Reglerna är desamma inom den norra sjukvårdsregionen. För personer med celiaki gäller den nationella livsmedelsförmånen till 16 års ålder. Därefter köps glutenfria produkter på den öppna marknaden. En aktuell avstämning visar att varken Region Västerbotten, Region Norrbotten och Region Västernorrland förskriver glutenfria produkter vid celiaki efter 16 års ålder. Om Region Jämtland Härjedalen utökade subventionen skulle det innebära en avvikelse från denna gemensamma inriktning.

Ett särskilt stöd till personer med celiaki väcker även frågor om likabehandling i förhållande till personer med andra medicinskt motiverade behov av specialkost, som inte får motsvarande regional subvention. Ett stöd som begränsas till en diagnos behöver därför kunna motiveras sakligt och tillämpas konsekvent.

Åldersgränsen 16 år regleras nationellt i lagen om läkemedelsförmåner och i det nationella regelverket. Frågan om en annan generell åldersgräns bör i första hand hanteras nationellt. På så sätt blir villkoren enhetliga oavsett var man bor. Regionens bedömning är att regionala särlösningar riskerar att öka skillnaderna mellan invånare i olika delar av landet.

Sammantaget bedömer regionen att det inte finns tillräckliga skäl för Region Jämtland Härjedalen att införa en egen utvidgad subvention för gruppen 16 till 18 år. Medborgarförslaget föreslås därför avslås.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-10-22 § 132 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Ett medborgarförslag har inkommit om att det vore önskvärt med tillgång till sjukgymnast/fysioterapeut på akutmottagningen för att patienter ska kunna få information om hur man kan hantera smärta, om hjälpmedel behövs, vilka övningar som behöver göras o.s.v.

Både akutmottagningen och ortopedkliniken instämmer i att det i vissa fall finns behov av stöd från fysio- och/eller arbetsterapeut vid besök på akutmottagningen. Ett samarbete har därför sedan ett år tillbaka inletts mellan akutmottagningen och ortopedkliniken. Målet är att stärka upp kompetensen på akutmottagningen med bedömning av sjukgymnast och arbetsterapeut för att i vissa fall kunna trygga en säker och möjlig hemgång för äldre personer, t ex om det avser akut behov av hjälpmedel eller annat stöd. Denna bedömning kan endast ske på vardagar under dagtid och i begränsad omfattning med hänvisning till rådande resursläge. Det finns ambitioner om att fortsatt utveckla och stärka upp det här arbetet.

Av akutmottagningens ca 36 000 besök är knappt 8000 ortopediska patienter, som handläggs alla tider på dygnet. Det bedöms inte finnas behov av, eller vara möjligt, att vid alla tider under dygnet kunna erbjuda dessa patienter stöd av fysioterapeut. Generellt är stöd och bedömning av fysio inte en urakut åtgärd, utan det kan oftast ske närmaste vardag. Det behöver således finnas rutiner som säkerställer att patienter vid behov kan guidas till fysioterapeut i närtid efter det akuta besöket. Det är också viktigt att ortopedläkare kan guida patienten kring vad som kan anses normalt efter en skada samt ge råd kring om det kan finnas behov av bedömning och stöd av fysioterapeut. Detta ingår i verksamhetens kontinuerliga arbete.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-10-22 § 131 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Magnus Rönnerfjäll (C) föreslår i en motion ”En väg in” för barn och unga med psykisk ohälsa – en gemensam kontaktväg till rätt stöd och vård.

I Region Jämtland Härjedalen har barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, ansvaret för både första linjen samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Så ser det också ut i till exempel Region Skåne och Region Gotland, som även de har både första linjen och specialiserad barn- och ungdomspsykiatri inom BUP:s verksamhetsområde. Andra regioner i mellan- och södra Sverige har oftast särskilda första linjens mottagningar, med uppdrag att vara en lättillgänglig vård för barn och ungdomar med lindrig psykisk ohälsa. Dessa mottagningar kallas ofta för ”Barn- och familjehälsan”, ”Samtalsmottagning för barn och unga med psykisk ohälsa” eller liknande. Dessa mottagningar hör organisatoriskt sett ofta till primärvården, men ibland även till verksamhetsområde Psykiatri. I de norra regionerna har de reguljära hälsocentralerna uppdraget för första linjen.

Bäst tillgänglighet i landet till både första linjen och specialiserade BUP har Gotland och Skåne. Vilket kan ses på Vantetider.se där regionernas tillgänglighetssiffror redovisas. Lägst tillgänglighet har generellt övriga norrlandsregioner.

I Region Jämtland Härjedalen har förutom BUP även Ungdomsmottagningarna ett uppdrag som första linje för ungdomar med lindrig psykisk ohälsa.

BUP har för sitt första linje-uppdrag ett mottagningsteam. Mottagningsteamet har öppen telefon varje vardag. Det går även att göra en vårdbegäran till mottagningsteamet via 1177. På telefon får barn, ungdomar och vårdnadshavare möjlighet till råd och stöd direkt via telefon av kvalificerad vårdpersonal. Ifall barnet eller ungdomen behöver komma till mottagningen så får man en tid inom 30 dagar. Denna tidsgräns kan mottagningen idag alltid hålla. Önskar man så kan besöket även genomföras via video. Teamledare för mottagningen bedömer även tillsammans med läkare alla inkommande remisser till hela BUP. Ifall en remiss bedöms vara på första linjens vårdnivå, kontaktar mottagningen familjen för telefonrådgivning. Vid behov bokas en tid för ett nybesök.

I Region Jämtland Härjedalen finns därmed en väg in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningen har dock en egen väg in till sin verksamhet, vilket är vanligt förekommande i många regioner. Detta beror på att Ungdomsmottagningarna är måna om att ha en egen ingång som är tydligt riktad till ungdomarna själva. BUP:s mottagning och Ungdomsmottagningen har ett tätt samarbete och kan konsultera varandra samt även vara behjälplig med att lotsa ungdomar mellan sig vid behov.

Region Jämtland Härjedalen har haft denna ”en väg in” till BUP sedan 1980-talet. Verksamheten har däremot kanske inte varit så bra på att marknadsföra detta. I dag pratas det nationellt mycket om vikten av ”en väg in” och i regioner med många olika verksamheter på olika vårdnivåer så finns det stora vinster med att tillskapa en verksamhet som får ett tydligt uppdrag att vara ”en väg in” för samtliga barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Det vore därför av vikt att Region Jämtland Härjedalen, så som motionen beskriver, tydliggör ”en väg in” i vår region och gärna i samverkan med Ungdomsmottagningen samt elevhälsan. Detta för att undvika att barn och unga bollas runt och göra det mer tydligt för allmänheten var man kan vända sig vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Region Jämtland Härjedalen skulle därför behöva se över vilken information som finns på 1177 samt på regionens hemsida. Andra regioner har marknadsfört kontaktvägen till en väg in via olika publika medier. Även detta vore nog av värde att se över möjligheterna till.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-10-22 § 129 och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.

Centerpartiet har inkommit med ett förslag om införande av akutläkare i Region Jämtland Härjedalen. Centerpartiet föreslår att:

1. Region Jämtland Härjedalen snarast fattar inriktningsbeslut om att successivt införa specialistutbildade akutläkare vid regionens akutmottagning.
2. Regionen tar fram en konkret genomförandeplan för hur akutsjukvården ska organiseras med akutläkare som en bärande del av verksamheten.
3. Regionen inrättar ST-tjänster inom akutsjukvård för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen.
4. Regionen genomför återkommande uppföljningar av väntetider, patientsäkerhet, arbetsmiljö och patientnöjdhet kopplat till införandet av akutläkare.
5. Regionen särskilt analyserar hur införandet av akutläkare kan stärka vården i glesbygd och förbättra samordningen mellan ambulanssjukvård, primärvård och sjukhusvård.

Beslut har redan fattats av divisionschef för division medicin om att under hösten genomföra en kartläggning/utredning av förutsättningarna kring att införa en ny specialitet i akutsjukvård vid Östersunds sjukhus. Införandet av en ny basspecialitet innebär förändringar i ansvarsfördelning, bemanning, utbildningsstruktur och ekonomi. Det är således viktigt att beslutet grundas på en samlad analys av verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser. Ett beslutsunderlag planeras att lämnas till Hälso- och sjukvårdsledningen för att ett inriktningsbeslut ska kunna fattas.

Utredningen ska utreda förutsättningarna för en möjlig införandeplan för akutläkare och hur akutsjukvården kan organiseras med akutläkare. Planen bedöms behöva omfatta bland annat kompetensförsörjning, utbildningsinsatser, förändringar i jourorganisationen, ekonomiska konsekvenser samt hur samverkan med övriga kliniker ska säkerställas.

Den genomförandeplan som ska utredas kommer att innehålla förslag kring successiv uppbyggnad av specialistkompetens inom akutsjukvård, inklusive inrättande av ST-tjänster. För att kunna bedriva ST-utbildning med god kvalitet krävs att verksamheten först har tillgång till specialistkompetens inom akutsjukvård som kan ansvara för handledning och utbildning.

Uppföljning av väntetider, patientsäkerhet, arbetsmiljö och patientnöjdhet genomförs löpande av verksamheten. Det kommer kunna underlätta att arbeta med kvalitetsprocesser, bemötande och standardisering om det finns fast anställda läkare på akutmottagningen. Det återstår dock att se vilka möjligheter det finns att koppla dessa aspekter till införandet av akutläkare. Det är rimligt att ansvaret överlämnas till verksamhetschef att bedöma vilken uppföljning som ska göras avseende akutsjukvården.

Akutläkare som specifikt är engagerade i akutmottagningen och har helhetssyn med ansvar att driva utveckling inom akutsjukvård kommer bidra till mer stabilitet och högre kontinuitet. På så vis har de bättre möjligheter att stärka den idag, subspecialiserade och fragmentiserade vården, och därigenom förbättra kommunikation och samordning mot t ex ambulanssjukvård och primärvård. Vid ett införande av akutläkare bör akutsjukvården och primärvården, inom ramen för kunskapsstyrningen, ges i uppdrag att utveckla samarbetet avseende akutflödet. Ett sådant samarbete kan stärka patientsäkerheten och effektiviteten genom att minska dubbelarbete och onödiga besök.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-10-22 § 130 och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.