Möte 2025-08-26

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Regionövergripande uppföljning sommaren
• Status Getingen
• Status effektiv administration

En ekonomisk rapport för juni 2025 har upprättats för regionen på övergripande nivå samt för regionstyrelsen. Rapporterna sammanfattas nedan.

Övergripande nivå

År 2025 fortsätter att vara ekonomiskt utmanande för regionen. För att hantera det ekonomiska läget har det i Regionplan med budget 2025-2027 lagts en negativ budget på -230 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,3 procent av regionens budgeterade kostnadsmassa.

Det första halvåret för 2025 visar ett negativt verksamhetsresultat före finansiella poster på -137 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. Intäktssidan uppvisar dock en förbättring jämfört med budget, huvudsakligen förklarat av ökade riktade bidrag samt generella bidrag. På kostnadssidan är det framför allt utgifter för egen och inhyrd personal exklusive pensionskostnader som bidrar till avvikelsen. Pensionskostnaderna har hittills varit lägre än budget och påverkar resultatet positivt. 

Resultat efter finansiella poster uppgår till en förlust på 322 miljoner kronor, vilket är 187 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. De finansiella posterna som påverkar negativt avser framför allt orealiserade förluster. Dessa är att betrakta som mycket osäkra då det varit stora svängningar på börsen under årets första månader. 

Likviditeten förstärktes något under perioden efter att riktade statsbidrag utbetalats.

Efter det första kvartalet justerades helårsprognosen till ett underskott på 330 miljoner kronor. I denna månadsrapport bedöms prognosen vara oförändrad.

För att vända utvecklingen arbetar verksamheten löpande med att identifiera, utföra och utvärdera åtgärder i enlighet med åtgärdsplanen.

Inför sommaren beslutades att fokusera på tre strategiska områden för att minska kostnader inom administration:

• Accelererad digitalisering och AI för effektivare arbetssätt och bättre tillgänglighet.
• Rätt storlek, rätt stöd för ändamålsenliga och resurseffektiva stödfunktioner.
• Inköp och ekonomi för stärkt kostnadskontroll och enklare budgetarbete.

Inom Hälso- och sjukvårdsnämnden, som har det största underskottet, har särskilt fokus lagts på kompetensförsörjning och produktions- och kapacitetsstyrning. Inhyrd bemanning har minskats till förmån för egen personal. Effekterna är ännu svåra att fullt ut mäta, men bedöms bidra till den långsiktiga omställningen.

Dessa åtgärder är en del av regionens samlade plan för Ekonomi i balans och ligger i linje med Regionplan 2025–2027, där prioriteringarna är att effektivisera, digitalisera, minska beroendet av köpt vård och inhyrd bemanning samt stärka samverkan.

Sammanfattningsvis visar rapporten att regionen står inför betydande ekonomiska utmaningar, men att det finns möjligheter att påverka utvecklingen genom riktade åtgärder.

Regionstyrelsen
En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter juni en positiv avvikelse mot budget på 230 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre pensionskostnader och något högre statsbidrag än budgeterat.

Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan ska en uppföljning göras av de uppdrag som regionstyrelsen gett till regiondirektören. Sedan hösten 2022 används planeringsverktyget Stratsys för uppföljning av regionfullmäktiges, regionstyrelsens och nämndernas fattade beslut. Verktyget utgör ett stöd till ledningsgrupper i planerings- och uppföljningsarbetet samt bidrar till att förenkla den återrapportering som årligen sker till styrelse och nämnder över fattade beslut.

Uppföljningen redovisas i bilaga och avser främst beslut som ännu inte är återrapporterade.

Bakgrund

I oktober 2024 fastställdes Regionstyrelsens plan och budget 2025, inklusive åtgärdsplan för ekonomi i balans (RS/109/2024). Regionstyrelsen gav samtidigt ett uppdrag till regiondirektören att utreda eventuella förutsättningar att avsluta regionens engagemang i Nationell Patientenkät.

Nationell Patientenkät, (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser inom hälso- och sjukvården. Enkäterna mäter patienternas upplevelser av vården kopplat till bemötande, delaktighet, behandling och tillgänglighet.

Nationell Patientenkät har använts sedan 2009 och samtliga regioner deltar. Arbetet samordnas av SKR. Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket har beslutat att gemensamt genomföra nationella undersökningar inom dessa verksamhetsområden: Specialiserad somatisk öppen- och slutenvård, Primärvård, Akutmottagningar, Specialiserad psykiatrisk öppen- och slutenvård och Standardiserade vårdförlopp inom cancervård. Enligt nuvarande överenskommelse är dessa mätningar obligatoriska att delta på vartannat år (förutom SVF som är frivilligt och sker löpnade varje år). Region Jämtland Härjedalen är endast med på dessa mätningar och genomför förutom SVF inga frivilliga mellanårsmätningar eller undersökningar inom andra verksamhetsområden.

Från och med 2023 har beslut som avser NPE fattats inom ramen för Kunskapsstyrningssystemet, men Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket är fortsatt involverade. SKR har nyligen presenterat en handlingsplan för både Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket och kunskapsstyrningen med syfte att effektivisera, höja kvalitén och minska kostnadera för arbetet med NPE. Det beslutades att man ställer sig bakom handlingsplanen och de plaerade insatserna.
 

Kostnader

Region Jämtland Härjedalen betalar varje år 1,25 % av den nationella budgeten för Nationell patientenkät och Nationell formulärsamling. 2025 uppgår den kostnaden till 146 305 kr. Utöver detta bekostar regionen de undersökningar som genomförs där priset är 10,60 kr / utskickad enkät. De obligatoriska mätningarna genomförs vartannat år och priset varierar kraftigt utifrån genomströmningen av patienter inom berört verksamhetsområde. En summering från samtliga obligatoriska mätningar visar på en årlig kostnad på ca 80 000 kr och den frivilliga SVF-mätningen uppgår till ca 10 500 kr. Sammantaget landar kostnaden på ca 237 000 kr plus personalkostnader, som för att samordna arbetet med enkäterna och resultatet beräknas till ca 100 000 kr.
 

Bedömning

Nationell Patientenkät är ett viktigt verktyg för att belysa patienters upplevelser av vården och skapa en gemensam kunskapsbas för kvalitetsarbete. Undersökningarna ger verksamheterna tillgång till strukturerad återkoppling samtidigt som den nationella samordningen möjliggör jämförelser mellan regioner och vårdformer. Detta stärker både den interna kvalitetsuppföljningen, bidrar till en mer personcentrerad vård och skapar en extern transparens gentemot medborgare och patienter.

Den årliga avgiften till SKR inkluderar även finansiering för ett utvecklingsarbete kopplat till nationell formulärsamling (NAFS) som är ett bibliotek av PROM- formulär (patientrapporterade utfallsmått) där patienter skattar sin hälsa före eller efter en sjukvårdsinsats. Region Jämtland Härjedalen har under 2025 skapat drygt 1000 formulär.

Regionens medverkan i nationell patientenkät kräver vissa resurser men nyttan bedöms överväga nackdelarna. Nationell patientenkät är ett bra verktyg för att identifiera förbättringsområden och för att stärka patientens perspektiv, både utifrån patientlagens krav på medverkan och delaktighet men även för att bidra till omställningen mot god och nära vård.

Handlingsplanen som SKR har tagit fram för att effektivisera och minska kostnader kopplat till NPE är också ett steg i rätt riktning. Man har redan fått ner kostnaden per enkät från 14,88 kr till 10,60 och man tror att ytterligare kostnadsreduceringar kommer att komma. SKR genomför även en översyn av hälso- och sjukvårdsbarometern, som mäter invårnarnas förtroende för vården är inte en del av NPE, och det ska fattas beslut om den ska vara kvar eller inte.

Många verksamheter inom regionen använder resultaten från NPE i sitt förbättringsarbete men för att ytterligare dra nytta av fördelarna med fortsatt medverkan bör det ses över hur regionen kan arbeta mer med resultatet och integrera det i befintliga utvecklingsarbeten på ett mer systematiskt sätt.

Vid Norra sjukvårdsregionförbundets, NRF, möte 2025-06-10 § 39 Preliminär budget 2026 (dnr 020/25) godkändes ett förslag till preliminär budgetram för 2026 av Förbundsdirektionen.

Budgetramen för Förbundet för 2026 omfattas av följande statliga medel:

• För bundet erhöll statliga medel för RCC Norr:s arbete uppgående till 16,9 mnkr för 2025. Det råder osäkerhet om detta högre belopp även kommer betalas ut 2026 och framåt varför ett belopp på 12,25 mnkr såsom statsbidraget varit åren innan 2024 ingår i den preliminära budgeten.
• Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv utgår 2026 då inga beslut om utbetalning fattats och ingår ej i den preliminära budgeten.

Beslut kring statliga medel för år 2026 kan därmed komma att påverka den slutliga budgeten.

Den preliminära budgeten för 2026 har justerats med LPIK exkl. läkemedel enligt SKR:s prognos från februari 2025 vilket är 2,6% för 2026. Den slutliga budgeten justeras med oktober månads prognos.

Den preliminära budgeten för 2026 och framåt visar att kostnaderna överstiger intäkterna. Underskottet avser kostnader kopplat till det arbete som genomförts inom kunskapsstyrningssystemet och som tidigare finansierats via statsbidrag. Detta arbete bedöms som väsentligt för det sjukvårdsregionala uppdraget för kunskapsstyrningen. Översyn av kostnader och möjlighet till effektivisering över tid pågår dock systematiskt.

Förbundets finansiella mål avseende likviditet och eget kapital förväntas uppnås trots budgeterat underskott. Det pågår en dialog och planeras ett arbete kring omformering av förbundets verksamhet för att åstadkomma en budget i balans inom en treårsperiod.

För Region Jämtland Härjedalen innebär den preliminära budgeten för 2026 totalt 5,891,000kronor, en ökning med 165,000 tkr jämfört med föregående år. Fördelning har skett efter befolkningsandel per 31 december 2024 (14,69%).

Enligt Regler för investeringar fastställs investeringsramen av regionfullmäktige och regionstyrelsen fastställer fördelning inom investeringsramen. Nyinvesteringar fastställs per objekt och reinvesteringar fastställs i potter avseende medicinskteknisk utrustning, fastigheternas grundkomponenter och övriga investeringar. Nu finns behov av att göra en strykning av en beviljad nyinvestering inom 2025 års investeringsplan.

Bild och funktionsmedicin har fått en beviljad nyinvestering i investeringsplan 2025 tillhörande en ny datortomograf till akuten. För att detta ska kunna genomföras krävs omfattande nybyggnationer, vilket beräknas kunna påbörjas först under 2026.

Dessutom kommer verksamheten att behöva äska ytterligare medel för en nyinvestering i form av ett nytt röntgenlab i 2027 års investeringsplan.

Datortomografen kräver större fastighetsinvesteringar i regionens lokaler och kommer inte kunna genomföras under 2025-2026. Investeringen får äskas på nytt i senare investeringsplaner.

Beviljad investering i 2025 års investeringsplan på 16 920 000 kronor i form av ny datortomograf stryks.

På regionstyrelsens sammanträde den 28 april 2025 kom två initiativärenden in, RS/425/2025 och RS/426/2025. Ärendena skickades till beredning genom beslut §55, Fastställande av föredragningslistan.

Ärende RS/425/2025 avgjordes på regionstyrelsens sammanträde, 27 maj 2025, § 86, vilket var nästkommande möte.

Ärende RS/426/2025 är under beredning och kommer att tas upp på regionstyrelsens sammanträde 30 september - 1 oktober 2025.

Den 5 juni 2025 kom en överklagan in till Förvaltningsrätten i Härnösand. Klaganden yrkar att ”beslutet om att bereda ärendena bör upphävas och att ärendena ska hanteras enligt lag vid nästkommande sammanträde för regionstyrelsen”. Som stöd för sitt yrkande, hävdar klagande att beslut i § 55 togs i strid med kommunallagen då regionstyrelsen ledamöter inte gavs möjlighet att rösta om vidare hantering av ärendena.

Förvaltningsrätten i Härnösand har den 21 juli 2025 förelagt regionstyrelsen att svara senast en vecka efter nästa sammanträde. Ett förslag till svar har tagits fram inom samordningskansliet.

KPMG har på revisorernas uppdrag granskat regionens finansförvaltning. Syftet med granskningen har varit att svara på om finansförvaltningen bedrivs ändamålsenligt och med tillräcklig intern kontroll. Den samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att finansförvaltningen i allt väsentligt bedrivs ändamålsenligt och med tillräckligt intern kontroll.

Bakgrunden till revisorernas samlade bedömning är att det finns en tydlig styrning och reglering av regionens finansförvaltning i fastställt reglemente för finansverksamheten. Utifrån reglementets bestämmelser bedömer de att ansvar och roller, mål och placeringsregler är tydliggjorda. Revisorerna anser dock att det finns behov av att tydliggöra den interna kontrollen i finansförvaltningen, särskilt när det gäller tydliggörandet av roller och funktioner som ska finnas enligt reglementet.

Utifrån sina iakttagelser och bedömningar rekommenderar revisorerna regionstyrelsen att:

• Säkerställa att reglementet för finansverksamheten ses över och vid behov revideras årligen i enlighet med reglementets bestämmelser.
• Tydliggöra roller och ansvar för "kontrollfunktion" samt "intern eller extern funktion för riskkontroll" som de definieras i reglementet, samt vilka som utgör dessa funktioner.
• Utvärdera sannolikheten att uppnå uttalad målsättning avseende att förvaltningen av pensionsmedel ska uppnå 100 procent konsolidering till år 2040.

Senast 1 september ska regionstyrelsen redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas samt tidplan med anledning av granskningsresultatet. Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen.

På uppdrag av Region Jämtland Härjedalens revisorer har KPMG genomfört en granskning av anställdas bisysslor. Granskningens syfte har varit att svara på om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll över de anställdas bisysslor.

Den samlade bedömningen är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden endast delvis har en tillfredsställande uppföljning och kontroll och de anställdas bisysslor.

Utifrån resultatet av granskningen rekommenderar regionens revisor regionstyrelsen att:

• säkerställa att Regler om bisysslor följer regionens riktlinje för styrdokument, så att det av dokumentet framgår att det är fastställt samt vilka som omfattas av det.
• komplettera Regler om bisysslor med krav avseende uppföljning av inrapportering och bedömning av bisysslor.
• revidera delegationsbestämmelserna så att bedömning av bisyssla inte anges som ett verkställighetsbeslut.

Utifrån resultatet av granskningen rekommenderar revisorerna hälso- och sjukvårdsnämnden att:

• säkerställa att chefer informerar medarbetare om skyldigheter rörande redovisning av bisysslor.
• säkerställa god kännedom hos medarbetare kring vad som definieras som en bisyssla och därmed ska anmälas.
• säkerställa en enhetlighet kring praktiska tolkningar kring vilka bisysslor som kategoriseras som arbetshindrande, förtroendeskadliga respektive konkurrerande.
• säkerställa att systematisk uppföljning av inrapportering och bedömning av bisysslor i kompetensportalen sker regelbundet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har, i ärende HSN/518/2025 §29 2025-04-10, beslutat om överlämnade av granskningsrapporten till regionstyrelsen för besvarande, då hälso- och sjukvårdsnämnden anser att granskningens rekommendationer berör regionstyrelsens ansvarsområde och att granskningen därför bör besvaras av regionstyrelsen.

Enligt reglemente för regionstyrelsen framgår att regionstyrelsen ska ha hand om regionövergripande frågor som rör förhållanden mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare och ska därför (bland annat) utveckla, förvalta och följa upp Region Jämtland Härjedalens personalpolitik inom kompetensområden såsom kompetens-försörjning, anställningsvillkor, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald samt ledarskap och medarbetarskap. Den personalpolitiska inriktningen utgör den styrning och stöd som regionstyrelsen, nämnderna och förvaltningsområdena har att tillämpa vid planering, drift, utveckling och uppföljning inom sina respektive verksamhets- och personalansvar.

Den personalpolitiska inriktningen uttrycks bland annat genom regiongemensamma policys, riktlinjer, rutiner samt genom verksamhetens stödfunktioner och stödjande system.

Ett förslag till svar har upprättats av HR och regionjurist.

Senast den 1 september 2025 vill regionens revisorer ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta samt tidplan med anledning av granskningsresultatet.

Regionrevisorerna har begärt förtydligande gällande tidsplan för åtgärder i svaret på granskning av regionens arbete med Agenda 2030 avseende miljömål.

I svaret på granskningen beskrivs bland annat att insatser och förtydliganden har gjorts, och ett antal ytterligare åtgärder identifieras för att motsvara revisorernas rekommendationer till regionstyrelsen. I sammanhanget är viktigt att nämna att för alla utvecklingsarbeten behöver en prioritering göras utifrån regionens begränsade resurser, så även i detta fall.

Att utveckla aktivitetsarbetet är en viktig del i att ständigt bidra till förbättring av den interna styrningen och genomförs löpande. Under hösten 2025 planeras en dialog med chefer i ledningsgrupper för att uppmärksamma detta ytterligare.

Uppdatering av regeln Miljö – fördelning av ansvar har påbörjats och ska vara klar i mitten av september 2025.

Senast 9 september ska svar med förtydligande av tidsplan för åtgärder ha inkommit till regionrevisorerna. Ett förslag till svar enligt ovan har upprättats inom sekretariatet.

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]

• Dialog med hälso- och sjukvårdsnämndens presidium utifrån uppsiktsplikten
   
• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

I dagsläget finns Biobanken för regionen organiserad under forsknings- och utvecklingsverksamheten sedan 2022. Tanken med denna verksamhet är att bland annat agera som regional biobankscentrum med myndighetsutövning samt besluta om medikolegala ansökningar som avser biobank (vård, forskning och regulatoriskt). I detta uppdrag ingår även operativ biobanksservice som även inkluderar säkerställande av juridiken för provsamlingarna inklusive vävnad.

Dock har flera biobanksförfrågningar och forskningsärenden om bl.a. biobaksstudier fortsatt att komma till Laboratoriemedicins olika verksamheter då hanteringen centralt inte har kunnat etableras av olika anledningar. Detta har medfört olika hanteringsförfaranden samt avsaknad av rutiner för spårbarhet vid hantering av prover som ingår i olika studier. Därav har flera ärenden inte kunnat hanterats enligt regelverk på ett standardiserat sätt. Detta har medfört att Region Jämtland Härjedalen enligt inkomna uppföljningskrav från myndigheter brustit inom majoriteten av sina biobanksuppdrag samt donationsuppdrag som avser hantering av humant biologiskt material.

En annan viktig aspekt är Regeringens strategi om LifeScience; Sverige behöver främja fokus på att uppnå excellens, långsiktig konkurrenskraft och stärkt patientnytta. Detta genom bl.a. sammanhållen strategisk infrastruktur som möjliggör precisionsmedicin och precisionsdiagnostik genom t ex biobankning av humant biologiskt provmaterial, samt tillgängliggörande av provbundendiagnostik och dess provdata för medicinsk forskning för ökad patientsäkerhet.

Precisionsmedicin och precisionsdiagnostik blir en förutsättning för att kunna ge rätt vård och diagnostik i rätt tid.

Region Jämtland Härjedalen ska främja en jämlik diagnostik och vård till alla invånare. Detta oavsett befolkningstätheten i länet och regionens invånarmassa jmf med andra regioner i landet. För att kunna realisera detta behöver Regionens biobanksorganisation flyttas från regionstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Förslag till ny regionövergripande organisation:

• Samorganisering av regionens Biobanksorganisation, som idag finns under FoU-verksamheten, till Laboratoriemedicin Region Jämtland Härjedalen

Organisationernas uppdrag har till stor del varit ofinansierad i nuvarande struktur och i samband med flytt kommer ytterligare budgetutrymme behöva tillföras för att klara uppdraget. 1,9 mkr har flyttats från FOU till HSN/Laboratoriemedicin och 2,6 mkr har flyttats från Regiongemensamt kostnadsställe inom regionstyrelsen till HSN/Laboratoriemedicin i Regionplan 2026-2028 (RF 2025-06-18 §94).

Resultatet av organisationsförändringen kommer bland annat att bli:

• Sammanhållen strategisk infrastruktur och kompetenscentrum inom regionen.
• Förutsättningar att framöver reglera och standardisera hanteringen av biobanksärenden och förfrågningar i enlighet med regelverket.
• Möjlighet att kunna sätta upp regionövergripande processer för en regional Biobanksinfrastruktur i enlighet med regelverket.
• Naturliga synergier för att sätta upp regional Sjukvårdsintegrerad Biobanksinfrastruktur, sk. SIB, för framtida vård och behandling samt möjliggör jämlik diagnostik och vård i enlighet med precisionsmedicin samt ökad attraktionskraft för regionen som forskning- och utveckling instans.

Som ett resultat av organisationsförändringar behöver reglementena för Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden revideras.