Möte 2022-12-06

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

• Lägesbild säkerhetsläget
• Personal o kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården 
• Uppföljning sommaren
• Återredovisning Särskild ledning kompetensförsörjning
• Lägesbild Uppdrag om systematiskt beredskapsarbete
• Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg, KSA 

En månadsrapport för oktober 2022 har upprättats. Rapporten visar följande: Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med oktober 2022 var positivt och uppgick till 117 miljoner kronor, vilket var 37 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med oktober 2022 var 7,2 procent, 272 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 79 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 88 miljoner kronor. Patientavgifter var ungefär motsvarande som föregående år men påverkas i jämförelsen med lägre intäkter om 36 miljoner kronor för vidarefakturering för utredningar som inte görs i år. Försäljning hälso- och sjukvård har ökat med 20 miljoner kronor och intäkter från kollektivtrafik har ökat med 18 miljoner kronor. Övriga intäkter var cirka 7 miljoner kronor högre.

Bruttokostnaderna var 165 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 3,3 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 106 miljoner kronor, motsvarande 5 procent. Pensionskostnaderna var 155 miljoner kronor lägre än föregående år, då ökade kostnader för nytt livslängdsantagande påverkade med 110 miljoner kronor. Köpt riks- och regionvård har ökat med 47 miljoner kronor. Köp av verksamhet har ökat med 55 miljoner kronor vilket främst avser kostnader för Kollektivtrafik för indexreglering och entreprenörsersättning.

Verksamhetsanknutna tjänster, främst laboratorieundersökningar och övriga sjukvårdstjänster, har ökat med 25 miljoner kronor och läkemedel har ökat med 55 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 33 miljoner kronor och uppgick till 155 miljoner kronor.

Likviditeten är fortsatt god men har under året försämrats med 47,7 miljoner kronor. Bland annat har avsättning till pensionsportföljen gjorts med totalt 280 miljoner kronor under perioden, varav 150 miljoner kronor under september. Riktade statsbidrag har gynnat den fortsatt goda likviditeten. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 240 miljoner kronor, nästa amortering planeras till december med 50 miljoner kronor.

Helårsprognosen efter oktober ligger kvar sedan tidigare månad och beräknas uppgå till 68 miljoner kronor. Trender från tidigare år visar på ökade kostnader under årets sista månader, vilket även verksamheten signalerat i sina prognoser. Därför ligger prognosen kvar enligt budget, trots att resultatet är bättre än budget efter oktober. Det rådande världsläget gör det också osäkert att förutsäga påverkan på ekonomin på helår, där kostnader för bland annat el, drivmedel och livsmedel ökat samtidigt som nedgången på börsen hittills har påverkat kraftigt, men som kan förändras innan årets slut.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter oktober en positiv avvikelse mot budget med 84 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre pensionskostnader, lägre regionövergripande kostnader samt högre riktade statsbidrag än budget.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan ha inverkan på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns en uppföljningsplan som visar vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Enligt uppföljningsplanen för 2022 ska styrelsen följa upp Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd på sitt möte den 6 december. En rapport om rådets verksamhet och ekonomi under perioden 1 januari 2022 till och med 31 oktober 2022 har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd är ett organ för samråd och ömsesidigt informationsutbyte mellan företrädare för funktionshinderrörelsen och regionens politiska organ och verksamheter. Tillgänglighetsrådet är ett referensorgan med rätt att väcka frågor direkt i regionstyrelsen. Tillgänglighetsrådets uppgifter framgår av reglemente för tillgänglighetsrådet som fastställs Region Jämtland Härjedalens regionfullmäktige.

Sammantaget visar rapporten att rådet under 2022 i huvudsak fokuserat på att framföra synpunkter i frågor som rör organisationens verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt att vara ett forum för kunskapsspridning i frågor som rör personer med funktionsnedsättning. Rådet har under året fördjupat sig i ett flertal verksamhetsområden, både inom hälso- och sjukvården och regional utveckling.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan ha inverkan på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns en uppföljningsplan som visar vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Enligt uppföljningsplanen för 2022 ska styrelsen följa upp Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd på sitt möte den 6 december. En rapport om rådets verksamhet och ekonomi under perioden 1 januari 2022 till och med 31 oktober 2022 har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd är ett organ för samråd och ömsesidigt informationsutbyte mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionens politiska organ och verksamheter. Pensionärsrådet är ett referensorgan med rätt att väcka frågor direkt i regionstyrelsen. Pensionärsrådets uppgifter framgår av reglemente för pensionärsrådet som fastställs Region Jämtland Härjedalens regionfullmäktige.

Sammantaget visar rapporten att rådet under 2022 i huvudsak fokuserat på att framföra synpunkter i frågor som rör organisationens verksamheter för pensionärer samt att vara ett forum för kunskapsspridning i frågor som rör pensionärer. Rådet har under året fördjupat sig i ett flertal verksamhetsområden, både inom hälso- och sjukvården och regional utveckling.

Utifrån regionstyrelsens övergripande ansvar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsoarbete beslutade styrelsen den 6 november 2019, § 179, att anta definitioner för sjukdomsförebyggande, hälsofrämjande, och samhällsmedicin, som tillsammans utgör Region Jämtland Härjedalens syn på begreppet folkhälsa. Mot bakgrund av att regionstyrelsen uppmärksamt ska följa de frågor som kan ha inverkan på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning samt att en ny mandatperiod börjar gälla från 2023 har en rapport om rådets verksamhet under perioden 6 november 2019 till och med 31 oktober upprättats.

Rapporten visar att rådet under mandatperioden 2019-2022 i huvudsak fokuserat på att inhämta information i frågor som rör folkhälsa i organisationens verksamheter. Ledamöterna i det Politiska rådet för folkhälsa har under mandatperioden getts möjlighet att föra dialog och komma med synpunkter till ansvariga tjänstepersoner. Rådet har under mandatperioden fördjupat sig i ett flertal olika områden som följts upp under hand. Mot bakgrund av att rådet varit tillsatt i cirka tre år och att en ny mandatperiod börjar gälla från 2023 finns det skäl att se över om uppdraget för Politiskt råd för folkhälsa ska justeras. Dels utifrån bemanningen i rådet, dels vad gäller rådets samverkan med andra politiska organ som hanterar frågor om folkhälsa. 

I Reglemente för regionstyrelsen (RS/2342/2016) framgår vilka uppgifter regionstyrelsen har för mandatperioden 2019-2022. Där anges bland annat att regionstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I regionstyrelsens verksamhetsplan för 2022 finns en uppföljningsplan som visar vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Enligt uppföljningsplanen för 2022 ska styrelsen följa upp FoU-rådets arbete på sitt möte den 6 december.

En rapport har upprättats som redovisar FoU-rådets arbete under 2022. Rapporten ger också en övergripande summering av rådets arbete under mandatperioden 2019-2022 samt medskick inför kommande mandatperiod.

Sammantaget kan konstateras att FoU-rådet har en viktig roll i att bevaka aktuella och strategiska frågor inom områdena forskning, utveckling, utbildning och innovation och vid behov föra frågor vidare till regionstyrelsen. De områden som rådet följt under 2022 och under hela mandatperioden har koppling till prioriterade områden som finns angivna i regionplanen för Region Jämtland Härjedalen.

FoU-rådet har vid sitt möte den 21 november 2022 diskuterat förslag till rapport. Förslag till rapport har justerats utifrån rådets synpunkter. 

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. I uppföljningsplanen anges att uppdraget som samisk förvaltningsmyndighet är ett sådant område och ska därmed särskilt följas upp under året. Inför redovisning till regionstyrelsen har därför en skriftlig rapport upprättats utifrån följande frågeställningar:

• Vilka mål finns för området/verksamheten (framförallt i regionstyrelsens verksamhetsplan, regionplan och andra övergripande styrdokument)?
• Hur ser måluppfyllelsen ut?
• Om målen inte ser ut att kunna uppfyllas – vilka åtgärder genomförs eller behöver genomföras?

I uppföljningsrapporten redogörs för hur arbetet fortskrider. Det sker en positiv progression i samiska utvecklingsfrågor inom regionen, men det kan konstateras att mycket arbete kvarstår.

Regionstyrelsen beslutade den 1 juni 2022, § 109, att ge regiondirektören i uppdrag att till regionstyrelsens möte i augusti utvärdera styrmodellen och efter valet i september 2022 föreslå direktiv för översyn av Region Jämtland Härjedalens styrmodell. En utvärderingsrapport presenterades för regionstyrelsen den 30 augusti 2022, § 160. Utvärderingen visade att det fortfarande finns delar i styrmodellen som inte fungerar helt tillfredsställande och som föranleder en bredare översyn. Regiondirektören fick i uppdrag att till regionstyrelsens möte i december 2022 föreslå direktiv för översyn av Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Översynen skulle resultera i förslag på åtgärder. Ett direktiv för översyn av styrmodellen har tagits fram.

Det slutliga målet med översynen är att utveckla en styrmodell som tydligt beskriver hur Region Jämtland Härjedalen ska ledas, styras, planeras och följas upp. Styrmodellen ska vara hållbar över tid och utgå från Region Jämtland Härjedalens övergripande vision samt ha en tydlig förankring i organisationens kärnverksamhet. Styrmodellen ska också ge ökade möjligheter till utveckling utifrån omvärldsläge och ändrade förutsättningar samt verksamhetens behov.

Sex delmål för översynen föreslås i direktivet:

• Föreslå vilken kärnverksamhet, ledningsprocesser och stödprocesser som fullmäktiges övergripande mål ska kopplas emot.
• Föreslå och tydliggöra hur mål utformas och beslutas på olika nivåer samt hur de fördelas för att fullgöra respektive verksamhets uppdrag och bidra till regionens utveckling.
• Föreslå struktur för arbetet med att beskriva behov och planeringsförutsättningar.
• Föreslå tydlig tidsplan för de olika stegen i planerings-, budget- och uppföljningsarbetet.
• Föreslå vilka delprocesser som har koppling till de övergripande processerna om planering, budget, prognos och uppföljning.
• Föreslå hur den nya styrmodellen ska implementeras.

I direktivet föreslås att översynen ska genomföras i början på 2023 och att en ny styrmodell tas fram senast till regionstyrelsens möte 2-3 maj. Förankring ska genomföras med berörda funktioner, såsom regionledning och politisk ledning under februari-mars. Den nya styrmodellen ska behandlas på regionfullmäktiges sammanträde senast i juni 2023 så att den kan implementeras inför arbetet med verksamhetsplanering och budget 2024.

Regionfullmäktige beslutade den 15 november 2022, § 144, om Regionplan och budget 2023-2026. Regionplanen innehåller 13 prioriterade mål samt uppdrag till regionstyrelsen och nämnderna. Planen omfattar också en drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I budget fördelas ekonomiska ramar till regionstyrelsen och nämnder. Utifrån regionplanen ska regionstyrelsen och nämnderna upprätta verksamhetsplaner för kommande år. Ett förslag till verksamhetsplan för regionstyrelsen har upprättats.

I förslaget till regionstyrelsens verksamhetsplan för 2023 finns de mål och aktiviteter som visar vad regionstyrelsen ska arbeta med under året för att uppdragen från fullmäktige ska verkställas och tilldelad ekonomisk ram hållas. Regionstyrelsens mål ger också underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla sig inom fastställd budget. Utifrån att styrelsen har ett helhetsansvar för regionens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning omfattar regionstyrelsens verksamhetsplan en del koncernövergripande mål, exempelvis mål om folkhälsa, miljö, medarbetare och ekonomi.

I samband med att Regionplan och budget 2023-2025 behandlades i regionfullmäktige informerades att regionplanen förmodligen kommer att behöva revideras i februari 2023. Det beror på att budgetramarna i regionplanen utgår från de planeringsförutsättningar som varit kända sedan tidigare. Under hösten har det uppstått en större osäkerhet kring ekonomin än normalt inför planperioden kopplat till ökad inflation, högre pensionskostnader och ökade kostnader över lag. Först i december förväntas riksdagen vara klar med alla beslut om statens budget och eventuella riktade bidrag. Först då kommer det också att stå klart hur Region Jämtland Härjedalen påverkas. Dessutom är det från 2023 en ny mandatperiod med ny majoritet i regionfullmäktige.

Förutsättningarna ovan påverkar även regionstyrelsens verksamheter och innebär behov av att revidera också regionstyrelsens verksamhetsplan under våren.

Uppföljningen av regionstyrelsens verksamhetsplan är en del av den koncerngemensamma uppföljningen och ska återrapporteras till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Det görs per tertial i april, per delår i augusti och genom ett årsbokslut samt genom månadsrapporter.

Under Coronapandemin har regionstyrelsen fattat beslut om att potten för akuta investeringar (haveripotten) även ska omfatta nödvändiga investeringar med anledning av pandemin och att den delegation som regiondirektören har för att ta beslut om användningen av potten även ska gälla dessa investeringar (2021-12-09 § 242). I mars 2022 § 47 fattade regionstyrelsen även beslut om att haveripotten på samma sätt kan användas för nödvändiga och brådskande robusthöjande investeringar med anledning av säkerhetsläget samt för att täcka fördyringar av redan beslutade investeringar. Beslutet gäller till och med 31 december 2022.

Nödvändiga investeringar med anledning av pandemin bör det inte längre finnas behov av men problematiken gällande höjda priser och fördyringar samt robusthöjande investeringar kommer sannolikt att bestå även under 2023 och därför föreslås att haveripotten ska kunna användas på samma sätt under 2023.

Investeringsbudgeten för 2023 om 190 miljoner kronor har fastställts i regionplan och budget 2023-2026 och en fördelning på objektsnivå gjordes av regionstyrelsen i september 2022 § 182. Haveripotten för 2023 omfattar 6,1 miljoner kronor. Eventuellt överskott från 2022 års haveripott kan komma att överföras till 2023.

Enligt regler för investeringar ska investeringsrådet hantera och prioritera samtliga investeringar. För att hantera brådskande behov med anledning av säkerhetsläget föreslås att dessa nödvändiga investeringar bereds och prioriteras av regionledningen.

För att premiera medarbetarnas goda arbete i verksamhetens olika delar under perioden för covid-19 föreslås att alla månadsanställda per 2022-09-01 ska erhålla en gåva i form av ett presentkort om 500 kr. Sjukskrivna och föräldralediga tar del av gåvan. Även timavlönade vikarier som varit anställda under hela perioden januari – augusti och i genomsnitt arbetat 40% omfattas av gåvan. 

Gällande avtal finns med företaget GoLoyal/CityPlay. 

Kostnadsberäkning 
Förslaget innebär en avsättning i budgeten med 500 kr/månadsanställd.
Antal medarbetare med månadsanställning per 2022-09-01: 4 228 personer. Kostnad för förslaget: 2 114 000 kr (exkl de som är timanställda enligt ovanstående definition).

Kostnaden finansieras från regiondirektörens budget för 2022, kostnadsställe 7010.

Under 2020 föreslog Hälso- och sjukvårdsnämnden regionstyrelsen att utreda förutsättningarna för Region Jämtland Härjedalens medarbetare att tillhandahålla en tjänstemobil för att driva på den digitala utvecklingen i regionen. Regionstyrelsen beslutade att utreda frågan och har löpande fått redovisningar om pågående arbeten och i samband med det även gett regiondirektören ett antal uppdrag. Senast ärendet behandlades var på regionstyrelsens sammanträde den 1 juni 2022, § 171. Då fick regionstyrelsen en rapport om genomförd pilot inför ett eventuellt breddinförande av digitala Hjälpmedel. Utifrån genomförd pilot konstaterades att arbetet med att på sikt skapa förutsättningar för ett breddinförande behövde fortsätta. Även arbetet med att skapa rutiner och riktlinjer för att åtgärda brister i nuvarande process och organisation för hanteringen av mobiltelefoner behövde fortsätta. Det gjordes också en bedömning att ändrade säkerhetspolitiska läget skulle kunna påverka breddinförandet. Utifrån redovisningen beslutade regionstyrelsen:

1. Regionstyrelsen har tagit del av rapporten om genomförd pilot och lägger informationen till handlingarna.
2. Slutsatser av pågående arbeten ska återredovisas till styrelsen senast i december 2022 inför budgetarbetet med planperioden 2024-2026.

Nedan redovisad en uppföljning av pågående arbeten med koppling till de uppdrag som kommit från regionstyrelsen:
Regionstyrelsen har gett regiondirektören i uppdrag (2020-05-20, § 189) att tillskapa rutiner och en organisation för att hantera hela processen kring mobiltelefoner och andra tekniska lösningar innan ett eventuellt breddinförande. Det arbetet har ännu inte slutförts men pågår. Rutiner behöver vara på plats för att hantera planerat införande av ytterligare mobiltelefoner under första kvartalet 2023 i samband med ett nytt avtal för kliniska larm, patientanrop och överfallslarm. De mobiltelefoner som ska införskaffas kommer i huvudsak att vara personliga tjänstemobiler för läkare. Förhoppningen är att dessa mobiltelefoner ska gå att nyttja till mer än att bara vara en larmmottagare, men det kommer att utvisa sig under tester innan systemet tas i drift.

Utifrån de enkätundersökningarna som genomförts i ärendet om breddinförande av mobiltelefoner gav regionstyrelsen (RS 2020-05-20, § 189) också direktören i uppdrag att titta närmare på den uttalade farhågan bland medarbetare att, om man blivit tilldelad en teknisk tjänstelösning, till exempel en tjänstemobil, förväntas vara ständigt nåbar. Med målet att ta fram åtgärder för att minska eller helt eliminera dessa farhågor. I piloten som genomfördes under våren 2022, med deltagare från Akutmottagningen och från enheten för Arbetsterapi och sjukgymnastik så gick det inte att belägga att deltagarna faktiskt kände sig stressade av att till exempel ständigt vara nåbara. Dock kvarstår förslaget att låta respektive enhet som vill införa en digital lösning på sin enhet att göra egna risk- och konsekvensanalyser för att bättre förekomma de farhågor som finns.

Regionstyrelsen har vidare gett direktören i uppdrag (RS 2020-05-20 § 189) att kartlägga vilka områden och kategorier av anställda som har nytta av digitala hjälpmedel samt även utifrån den kartläggningen genomföra en kostnadsberäkning både av ett införande och driften av densamma. Utifrån genomförd pilot går det inte att påvisa att en yrkeskategori har större nytta än en annan. Dock var det totalt sett för få representerade i respektive yrkeskategori för att få ett bra underlag, dessutom saknades vissa yrkeskategorier. Kostnaden för själva införandet och driften är också svår att säkerställa då det bland annat beror på mängden mobiltelefoner som skulle behöva köpas in samt på hur den kommande ”driftorganisationen” skulle vara utformad.

Trots att påbörjade arbeten kopplade till ärendet om breddinförandet av mobiltelefoner ännu inte är helt slutförda är ambitionen fortfarande att inarbeta behov och förutsättningar kopplat till breddinförandet i inspels- och budgetarbetet inför 2024 under våren 2023. I det arbetet är det dock viktigt att också beakta de omständigheter i samhället som kommer att få inverkan på Region Jämtland Härjedalens verksamheter. Det handlar bland annat om ett ändrat säkerhetspolitiskt läge som ställer ökade krav på robusthet, osäkerheter i ekonomin med ökade kostnader och utvecklingen av den digitala infrastrukturen. Regionstyrelsen kommer att behandla inspel inför 2024 under våren 2023.

Sveriges regioner samverkar kring det gemensamma varumärket 1177 och använder det som avsändare i sin kommunikation med invånare inom området hälsa, vård, omsorg och tandvård samt relaterad, administrativ verksamhet. Regionerna bedriver hälso- och sjukvård i egen regi men också via en stor mängd privata utförare. Även kommunerna bedriver hälso- och sjukvård och har i viss grad börjat använda tjänster inom konceptet 1177.

Regionerna och deras vårdgivare har ett behov av att använda varumärket 1177 också i egna digitala tjänster, som inte förvaltas av Inera, för att tydligare knyta ihop erbjudandet till invånarna. Då varumärket nu används bredare regionalt och lokalt finns ett behov av en överenskommelse mellan regionerna kring principer och villkor för användningen av varumärket 1177 på digitala tjänster. Syftet är att bibehålla tydligheten och det höga förtroende som varumärket står för.

Huvudprincipen är att regionerna får använda varumärket 1177, tillsammans med det egna varumärket, på digitala tjänster för invånare inom hälsa, vård, omsorg och tandvård samt för administrativ verksamhet relaterat till dessa områden, som exempelvis tolktjänst och färdtjänst.

Varje region ska ha en roll eller funktion som ansvarar för bedömningar och beslut angående användning av varumärket 1177, utifrån principerna och villkoren i överenskommelsen. Rollen eller funktionen ska också fungera som kontaktpunkt till Inera i frågor och ärenden som rör användning av varumärket 1177. Då kommunikationsavdelningen redan idag hanterar varumärkesfrågor kopplat till 1177 föreslås att ansvaret läggas på kommunikationsdirektören.

Sara Häggström, enhetschef beställarenheten, presenterar reviderad ersättningsmodell för Riktade Hälsosamtal. Regionfullmäktige har tidigare beslutat att införa Riktade hälsosamtal i Primärvården i Jämtland Härjedalen. I en introduktionsfas drog projektgruppen erfarenheter från andra regioner och beräknande en total ersättning för ett genomfört riktat hälsosamtal där alla delar i arbetsprocessen ingick (1150 kr). 

Efter två tertial har en uppföljning utförts där det framkommer att verksamheter lägger ner mycket administrativt arbete inför att inbjudan skickats ut till riktade målgrupper. Då en majoritet av de inbjudna fortfarande väljer att inte komma får inte verksamheten ersättning för det arbete som lagts ner. Detta utifrån att nuvarande ersättning endast erhålls efter genomfört samtal. 

Förslag till revidering är att ersättningen för Riktade Hälsosamtal (1150 kr) delas upp så att verksamheten kan få en delersättning på 150 kr per antal inbjudna deltagare. Resterande ersättning erhålls efter genomfört samtal. Den reviderade ersättningsmodellen förslås gälla från och med januari 2023. Ersättningen ryms i befintlig budget. 

I december 2021 § 238 beslutade regionstyrelsen att inte gå vidare i frågan om införande av vårdval för hörselvård och gav samtidigt hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att, utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt, återkomma med en redovisning av pågående och planerade åtgärder för att hantera situationen med de långa köerna inom hörselvården. En återredovisning från hälso- och sjukvårdsnämnden gjordes i mars 2021 § 39 då regionstyrelsen beslutade att fortsätta följa hälso- och sjukvårdsnämndens arbete genom att ta del av nämndens ordinarie uppföljningsrapporter samt nämndens särskilda redovisningar inom området. Styrelsen uppdrog till hälso- och sjukvårdsnämnden att återkomma till styrelsen med återrapportering av åtgärderna efter nämndens sammanträde i oktober.

Nämndens behandlade uppföljning av pågående och planerade åtgärder för att hantera situationen med de långa köerna inom hörselvården vid sitt sammanträde 20 oktober § 124 och bifogas som bilaga.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2022-08-30 § 175 lämnade Lars-Erik Olofsson (KD) in ett initiativärende om att införa en extra ersättning per arbetspass för regionens anställda vid arbete varannan helg. Regiondirektören fick i uppdrag att skyndsamt undersöka möjligheten. I initiativärendet anges att rekryteringen/återrekryteringen hämmas av vetskapen att man kan tvingas arbeta varannan helg.

I det lokala arbetstidsavtalet som tecknades i maj 2021, med fokus på återhämtning, finns för Vårdförbundets kollektiv alternativet att arbeta varannan helg samt 50% av alla arbetspass på kväll (under helg och vecka). Vid en sådan schemaläggning blir veckoarbetstidsmåttet 37:00 i stället för 38:25. (Kommunal har sedan tidigare veckoarbetstidsmåttet 37:00 för denna typ av schema.) För att ett arbetspass ska räknas som kvällspass ska passet omfatta arbetstid samtliga timmar mellan kl. 16.00-20.00 eller arbetspass om minst 4 timmar som påbörjas inom intervallet 16.00-20.00 och som inte räknas som ett nattpass.

I avtalet finns också alternativet ständig helgtjänstgöring under en beräkningsperiod utifrån frivillighet, där arbetstidsmåttet blir 30 tim/vecka. Då arbetar medarbetaren fredag-söndag eller lördag-måndag varje helg. Avtalet trädde i kraft 2021-10-01 och skulle implementeras under perioden fram till 2022-01-31. Syftet med avtalet var att ge förbättrade förutsättningar för återhämtning vid obekväm arbetstidsförläggning, främst med fokus på nattarbete.

Ett avtal om arbetstidsförkortning innehåller också stora ekonomiska värden. (enligt uträkning gjord av SKR motsvarar en arbetstidsförkortning på 2 timmar en löneökning med 5,5%).

Överenskommelsen med de fackliga organisationerna var att utvärdera avtalet efter 12 månader efter införandet eller vid senare datum som parterna kom överens om. Denna utvärdering pågår i dagsläget och kommer bland annat inkludera verksamheternas möjligheter att planera hållbara scheman.

De personalbefrämjande åtgärderna som lades till i Regionplanen 2021-2023 innehöll bland annat att möjliggöra tjänstgöring 2 av 5 helger och verksamheterna arbetar med detta utifrån sina olika förutsättningar. Det finns sedan tidigare ett svar på en motion kring ”Arbete 2/5 helger på samtliga kliniker” (RS/396/2021) där det bl a konstateras att det är en stor utmaning att införa 2/5 helger inom medicinområdena HIM och HNR. Anledningen är att inflödet av patienter och belastningen på vårdavdelningarna är jämnt fördelade över alla veckans dagar och har därför svårt att styra om till lägre bemanning på helgerna. Ju färre helger medarbetarna arbetar desto fler blir ”övertaliga” under veckorna.

I jämförelse med svaret på motionen kring 2/5 helger (RS/396/2021) så har flera enheter ändå lyckats med att införa 2/5 helger. Vissa medarbetare väljer att lägga sitt schema så att man arbetar varannan helg, även om möjlighet att arbeta 2/5 helger erbjuds. Skulle samarbetet kring helgarbete mellan mottagningar och vårdavdelning öka, genom att fler medarbetare delar på helgerna, skulle personalkapaciteten räcka till att färre behöver arbeta varannan helg. Det finns sedan 2018 ett inriktningsbeslut om att nyrekryteringar till mottagningar ska innehålla helgtjänstgöring, men eftersom personalomsättningen på mottagningarna är låg tar det lång tid att ändra denna struktur.

Riskerna med att ge en ersättning för varannan-helgarbete är att arbetet med att möjliggöra tjänstgöring 2/5 helger i stället avstannar. Medarbetare skulle premieras för att arbeta varannan helg, och därigenom få extra ersättning, och inte utifrån ett arbetsmiljö- och återhämtningsperspektiv. Ersättningen kan också locka medarbetare att lägga scheman med varannan-helg-arbete för att erhålla extra ersättning. Det skulle också bli en svårighet att skilja ut dem som frivilligt väljer att arbeta varje eller varannan helg. Definitionen av varannan helg skulle behöva göras övertydlig för att undvika feltolkningar. En ersättning för arbete varannan helg skulle kräva mycket administration och behöva ske via manuell hantering. Detta är i sig en riskfaktor för felaktiga utbetalningar.

En grov uppskattning är att ca 30% av sjuksköterskor och undersköterskor inom regionens dygnet-runt-vård idag arbetar varannan helg. I svaret kring ”Arbete 2/5 helger på samtliga kliniker” (RS/396/2021) gjordes uppskattningen att andelen som arbetade varannan helg var 50-60 %. Om en ersättning med 1 000 kr/helgpass skulle införas för dem som idag arbetar varannan helg skulle medicinenheten, infektionsavdelningen, hjärtenheten och neuro-strokeenheten omfattas samt ortopedens undersköterskor och vissa individer inom psykiatrin. Om samtliga helgarbetspass (utifrån att samtliga fastställda platser är öppna) för dessa grupper ger en extraersättning motsvarar det omkring 200 arbetspass per kalendervecka. Det innebär en kostnad på ungefär 200 tkr per vecka. Kostnad för sociala avgifter tillkommer med närmare 105 tkr per vecka (utifrån SKR:s schablonberäkning om 52,28% för 2023). Totalkostnaden blir omkring 300 tkr per vecka, vilket vid 52 veckor innebär knappt 16 miljoner kronor i årskostnad.

Arbetsgivaren avser att fortsätta arbetet med att möjliggöra arbete 2/5 helger samt att arbeta för konkurrenskraftiga löner och en bra lönebild i stället för kortsiktiga ersättningsformer som lönetillägg. I jämförelse med 2021 har flera enheter trots allt lyckats införa 2/5 helger. Satsningen för Vårdförbundets kollektiv i löneöversyn 2022 där målet är att nå upp mot rikets median för respektive befattningsgrupp kommer att ge en bättre lönebild och upplevelse av Region Jämtland Härjedalen som en attraktiv arbetsgivare. Vad utvärderingen av befintligt arbetstidsavtal kommer att visa blir en del i arbetet framåt. Arbetsgivarens intention med det befintliga arbetstidsavtalet är att de som arbetar obekväma arbetstider ska få återhämtning genom arbetstidsförkortning för att skapa ett hållbart arbetsliv.

Sammanfattning
Regionala utvecklingsnämnden redovisar i sin månadsrapport för september ett ackumulerat utfall (nettokostnad) -248,2 mkr vilket är +8,1 mkr jämfört med budget och -38,7 mkr jämfört med föregående år. Område Kollektivtrafik har en nettokostnad på -9,0 mkr mot budgeterat. Kollektivtrafiken har även under 2022 lägre konsumentintäkter (biljettförsäljning) till följd av att pandemin förändrat resandemönster, men når i september så gott som budgeterade omfattningen om 80% av ett normalår (2019). Samtidigt har kostnadsmassan stegrats snabbt utifrån omvärldsfaktorer vilket framförallt ger stora kostnadsutfall i den avtalsenliga indexregleringen, en påverkan som nämnden därmed inte kan styra. Kollektivtrafikens prognos för helårsutfall -18,2 mkr speglar denna utveckling. Övriga verksamheter har hittills förbrukat lägre kostnader än budgeterat. Det är dels vissa tjänster som är/varit vakanta, dels en effekt av när i tid aktiviteter och produktioner inträffar under året. Övriga verksamheter beräknar att årets nettokostnad kommer understiga budgeterad ram vilket medför att prognosticerat underskott för nämnden totalt beräknas till -10,2 mkr.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2022-10-18 §160 och föreslår regionfullmäktige

• Nämnden noterar ett fortsatt underskott för verksamhetsområde kollektivtrafik och därmed ett totalt underskott för nämnden om 10,2 mkr. De ökade kostnaderna beror främst på externa faktorer som nämnden inte kan påverka. Med anledning av detta föreslår nämnden att regionfullmäktige omfördelar 10,2 miljoner kronor från regionstyrelsens budgetram för 2022 till regionala utvecklingsnämnden som en tillfällig förstärkning av nämndens budgetram.

Regionstyrelsens budgetram har under året 2022 minskats med motsvarande 91 mkr enligt Revidering av Regionplan och budget 2022-2024 (RS/261/2021 och Regionfullmäktige 22-10-12 §191). Varav 14 mkr har omdisponerats till Regionala utvecklingsnämnden för medfinansiering av Norrtåg (RUN/182/2022 samt RS/396/2022 hanterad i Regionfullmäktige 2022-06-22).

Regionstyrelsens återstående tjänstemannabudget 1798,5 mkr (tidigare 1889,5 mkr) krävs för att finansiera regionstyrelsens verksamhet under året 2022. Det finns osäkerheter inom Regionstyrelsen kring ökad pensionskostnad, finansiella intäkter/kostnader och påverkande omvärldsfaktorer (prisindex) inför årsbokslutet 2022. Därmed har regionstyrelsen inget kvarstående budgetutrymme att omfördela. Regionala utvecklingsnämndens förslag om en utökning av budgetramen med 10,2 mkr för 2022 kan därmed inte beaktas.

Regionstyrelsen redovisar i sin månadsrapport per september ett positivt utfall mot budget samt en positiv helårsprognos. Ifall detta förhållande kvarstår kan en översyn komma ifråga i samband med årsbokslut ifall det finns anledning att justera utfallsmässigt hur vissa poster härleds mot respektive nämnd avseende utfall av konstaterade intäkter respektive kostnader.

Region Jämtland Härjedalen sänder fullmäktigesammanträdena direkt över regionens webbplats. Regionfullmäktige har tidigare utsett fullmäktiges ordförande Thomas Andersson (C) till utgivare för webbsändningen med Eva-Britt Boij (L) som ställföreträdare. Med hänsyn till att nya personer har valts till dessa uppdrag behöver fullmäktige entlediga den tidigare utsedda utgivaren och ställföreträdande utgivaren och utse ny utgivare. Det är lämpligt, i likhet med tidigare, att fullmäktiges ordförande utses till utgivare av fullmäktiges webbsändningar. En utgivare har möjlighet att utse ställföreträdande utgivare. En utsedd ställföreträdande utgivare ska godkännas av regionen. För att vinna tid är det lämpligt att också godkänna fullmäktiges 1:e vice ordförande som ställföreträdande utgivare om hon utses.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2022-11-25 § 99 och föreslår regionfullmäktige
1. Thomas Andersson (C) entledigas som utgivare för Region Jämtland Härjedalens webbsända regionfullmäktige.
2. Eva-Britt Boij (L) entledigas som ställföreträdande utgivare för Region Jämtland Härjedalens webbsända regionfullmäktige.
3. Regionfullmäktiges ordförande Andres Sundin (S) utses som utgivare för Region Jämtland Härjedalens webbsända regionfullmäktige.
4. Förste vice ordförande, Anne Svensson (V), godkänns som ställföreträdande utgivare för Region Jämtland Härjedalens webbsända regionfullmäktige under förutsättning att hon utses.

Regionfullmäktige beslutade på sitt sammanträde den 21-22 juni 2022, § 75, om ny politisk organisation från 1 januari 2023 samt arbetsordning, regler och reglementen för de politiska organen. Det finns nu anledning att göra vissa rättelser, tillägg och revideringar av några av styrdokumenten.

Arvodesreglerna och reglementen för hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden
Inom hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås att en ledamot får ett utökat ansvarsområde med en arvodering på 20 % och i regionala utvecklingsnämnden föreslås att två ledamöter får ett utökat ansvarsområde med en arvodering på 10% vardera. Ändringarna är kostnadsneutrala eftersom det görs en omfördelning av arvodet från 1:e vice ordföranden i respektive nämnd. Dessa ändringar har förts in i hälso- och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens reglementen samt i punkt 9 Tabell över fasta arvoden i arvodesreglerna.

I arvodesreglerna behöver ett förtydligande gällande basarvodet göras. I tjänsteskrivelsen och i det PM som låg som bilaga i handlingarna till regionfullmäktiges sammanträde 21-22 juni framgick tydligt att beredningens förslag var att basarvodet skulle ligga kvar på samma nivå som tidigare, dvs 90 % av riksdagsmannaarvodet. I bilagan Arvodesregler framgår det dock inte vad nivån på basarvodet är eftersom sista meningen i första stycket i punkt 2.1 hade fallit bort. Denna mening har nu lagts till i arvodesreglerna:
”Arvodena under mandatperioden 2023–2026 utgår från ett basarvode. Nivån på basarvodet baseras på riksdagsmannaarvodet som fastställs i november varje år av riksdagens arvodeskommitté. Arvodet justeras varje år och gäller från och med 1 januari. Basarvodet är 90% av för tidpunkten fastställt riksdagsmannaarvode.”

Regionstyrelsens reglemente
Enligt kommunallagen 6 kap 18 § finns möjlighet att besluta att regionstyrelsen istället för att tillträda 1 januari ska kunna tillträda redan efter första fullmäktigesammanträdet efter valet så att ny majoritet kan påbörja arbetet direkt.

KL 6 kap 18§ - Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet. Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räknas från och med det fullmäktigesammanträde då valet hålls intill det sammanträde då val av styrelse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde.

I regionstyrelsens reglemente föreslås därför att första meningen ändras till Regionstyrelsen har 13 ledamöter och 13 ersättare, som väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari
året efter det år då val av fullmäktige har skett i hela landet, i enlighet med 6 kap. 18 § kommunallagen (2017:725) (KL).

Tiden för mandatperioden fastställs sedan i samband med att valet av regionstyrelse görs. Mandatperioden denna gång kan då till exempel bli från och med 1 januari 2023 fram tills val av regionstyrelse görs nästa gång alternativ till 31 oktober 2026. En översyn behöver göras inför fastställande av sammanträdeskalender 2026 om när i tiden första fullmäktigesammanträdet 2026 ska ligga.

Regler för stöd till de politiska partierna
Enligt KL 4 kap 29§ får regioner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Enligt samma paragraf får partistöd också ges till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.

Det är rimligt att ett parti som inte längre är representerat i fullmäktige får behålla grundstödet en period. I Regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen föreslås därför följande tillägg under punkt 2 Grundstöd; Upphör partiet att vara representerat i regionfullmäktige i samband med val utgår grundstöd under 6 månader efter det att representationen upphört.

Enligt 4 kap 29-32 §§ kommunallagen får kommuner och regioner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2022-06-21 § 75 och träder i kraft 1 januari 2023.

Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

I beslut om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas. Utbetalning av stöd till politiska sekreterare tas i särskilt ärende.

Samtliga partier har inkommit med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2021 – 31 december 2021.

Då 2022 är valår har partistöd för 2022 betalats ut till och med den 14 oktober 2022. På regionfullmäktige den 22 juni 2022, § 69, beslutades det att partistöd för perioden 15 oktober – 31 december 2022 beslutas på regionfullmäktige i november 2022 utifrån ny mandatfördelning. Utbetalning av partistöd för perioden 15 oktober – 31 december 2022 lyfts in i beslutet om utbetalning av partistöd 2023.

Enligt 4 kap 29 § kommunallagen får partistöd även ges till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Ett förslag till revidering av Regler för stöd till politiska partier har upprättats där Region Jämtland Härjedalen föreslås utbetala partistöd till parti som inte längre är representerat i fullmäktige, under 6 månader från det att representationen upphörde. Stödet består i dessa fall endast av grundstöd. Utifrån detta förslag föreslås det parti som inte längre är representerat i fullmäktige erhålla partistöd för perioden 15 oktober 2022 och 6 månader framåt.

Sveriges riksdag beslutade den 14 april 2021 att skynda på utrotningen av livmoderhalscancer. I Sverige är dock för få kvinnor som är födda 1994–1999 vaccinerade för att spridningen av HPV ska kunna stoppas. Under 2022 har samtliga regioner i Sverige beslutat sig för att ansluta sig till studien Utrotning av HPV och livmoderhalscancer.

Den riktade satsningen på vaccinering för kvinnor inom åldersgrupperna 1994–1999 är ett engångserbjudande och vaccination kommer enligt nuvarande planering att påbörjas november 2022. Erbjudandet gäller även kvinnor som tidigare är vaccinerad mot HPV, då det nya vaccinet Gardasil9 ger ett bredare skydd än tidigare vaccin. Alla som väljer att vaccinera sig i denna kampanj kommer att erbjudas en påfyllnadsdos efter 3 år.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2022-02-24, §21, att ställa sig bakom SKRs rekommendationen att delta i den riktade satsningen att utrota livmoderhalscancer, under förutsättning att finansiering kunde lösas.

Finansieringen löses genom att:

• använda medel från den nationella överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård enligt delegationsbeslut RS/880/2021,
• Hälsovalet får utökad ram med 1 miljon kronor för HPV vaccinering från år 2023.
• Samt erhålls år 2022 0,5 miljoner kronor från RCC Norr. Troligen erhålls medel även år 2023.

För att ytterligare säkerställa att så många som möjligt blir vaccinerade mot HPV och därmed utrota livmoderhalscancer så föreslås dessutom att Region Jämtland Härjedalen erbjuder kostnadsfri vaccination mot HPV till alla flickor upp till 18 år och till alla pojkar födda 2009 eller senare som av någon anledning inte har deltagit i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn mot HPV. Region Västerbotten och Norrbotten har redan fattat detta beslut. Det är ett mindre antal flickor och pojkar som berörs varje år då majoriteten vaccinerar sig genom skolhälsovården när det erbjuds i åk 5 eller 6.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-11-24 § 149 och föreslår regionfullmäktige:
1. Vaccinering ska erbjudas kostnadsfritt till kvinnor födda år 1994–1999 enligt den riktade satsningen.
2. Vaccination mot HPV ska erbjudas kostnadsfritt till alla flickor upp till 18 år samt till alla pojkar födda 2009 eller senare, inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM), har ansvaret för att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) ställer ett antal krav på programmet, både på innehållet och processen. Trafikförsörjningsprogram Jämtlands län 2021-2026 (RUN/287/2019) fastställdes av regionfullmäktige i februari 2021, § 23. Fullmäktige beslutade även att revidering av trafikförsörjningsprogrammets bilagor samt beslut om ytterligare bilagor delegerades till regionala utvecklingsnämnden. Detta då trafikförsörjningsprogrammets bilagor kan behöva uppdateras under programmets giltighetstid.

I juni 2022, § 75, beslutade regionfullmäktige om en ny politisk organisation för mandatperioden 2023–2026. Beslutet innebär bland annat att ansvaret för kollektivtrafikfrågor flyttas från regionala utvecklingsnämnden till den nya kollektivtrafiknämnd som inrättas den 1 januari 2023. Med anledning av detta föreslås en redaktionell revidering av trafikförsörjningsprogrammet inklusive bilaga 1, samt att delegationen gällande revidering av bilagor och beslut om ytterligare bilagor flyttas över till den nya nämnden från 1 januari 2023.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i juni 2022, § 37, att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en översyn och revidering av gällande Regler och villkor för kulturbidrag inom Region Jämtland Härjedalen (RS/2155/2017). Regionala utvecklingsnämndens presidium utsågs till styrgrupp för uppdraget.
Syftet med revideringen var att öppna upp och tillgängliggöra möjligheten att söka bidrag samt tydliggöra de olika bidragsformerna och hur ansökan går till.

Den regionala kulturplanen är styrdokument för regionens arbete med kultur och kulturutveckling. I Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi finns följande målbild för år 2050 formulerad: Konst och kultur är idag en självklar del av den regionala utvecklingen och i all utbildning, därför ligger länet i framkant när det gäller kulturella uttryck och initiativ.

De regionala kulturstöden är ett betydande verktyg för att uppfylla de prioriterade områdena i den regional kulturplanen och den regionala utvecklingsstrategin.

I det förslag som läggs fram för nya regler och villkor för regionala kulturstöd finns följande förändringar:
1. För att tydliggöra att verksamheterna är angelägna och ska främjas, har bidragen ombenämnts till ”stöd”. I texten definieras om det juridiskt handlar om bidrag respektive stipendier.
2. För att göra stöden mer översiktliga inleds dokumentet med att de övergripande regler och villkor som gäller för samtliga stöd definieras.
3. För att förenkla för de sökande kategoriseras stöden efter vem som söker, inte efter aktivitet eller konstyttring; ”Kulturstöd till Professionella kulturskapare”, ”Kulturstöd till Föreningar och Organisationer” och ”Kulturstöd till Unga”.
4. För att förtydliga stödens syfte har de fått nya namn, exempelvis har ”Startstöd” döpts om till ”Stöd till nya idéer” och ”Brännbart” till ”Kulturstöd till Unga”.
5. Ett stöd har tillkommit:
”Mobilitetsstöd för yrkesverksamma kulturskapare inom bild och form”.

Under verksamhetsåret 2022 avsattes 1 250 000 kronor inom område Kultur och bildning för kulturbidragen. Beslut om stöd är idag delegerat till områdeschefen, och bereds med stöd av sakkunniga inom verksamheterna Estrad Norr och Kulturutveckling. De kulturstöd som föreslås i Region Jämtland Härjedalens regler och villkor för regionala kulturstöd ryms inom samma ram som tidigare stöd, förutom Filmstöd respektive Mobilitetsstöd för yrkesverksamma inom bild- och formkonstområdet, där medel avsätts inom ram för Filmpool respektive Bildkonsten.

Regionala utvecklingsnämndens presidium har fungerat som styrgrupp under revideringsarbetet. Samråd har skett med medarbetare inom de interna verksamheterna Estrad Norr och Kulturutveckling samt med föreningar, studieförbund och yrkesverksamma kulturskapare.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 22 november 2022, § 186, och föreslår regionfullmäktige:
Region Jämtland Härjedalens regler och villkor för regionala kulturstöd fastställs.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm