Möte 2025-03-26

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor – PreNobel 4/12
• Regional ledningsgrupp
• Länsövning Jemten
• Status färdplan och utvecklingsportfölj
• Rapport Översyn av administrationen

En månadsrapport för februari 2025 har upprättats. Rapporten innehåller ekonomisk information samt personalinformation. Verksamhetsstatistik kommer att inkluderas vid kommande tertialrapport.

Rapporten visar följande:
Även år 2025 är ett utmanande år för regionens ekonomi med en delvis inflationsdriven kostnadsnivå där inflationstakten förvisso slagit av men ledit till en permanent högre kostnadsnivå. Sammantaget har ekonomiska läget medfört att regionplanen med budget för 2025 har beslutat om en budget som ej till fullo finansierad där budgeterat resultat för året är -230 miljoner kronor, 3,3 procent av regionens budgeterade kostnadsmassa. Regionplanen utvisar underskott för åren 2024-2026 och budget i balans från år 2027.

Årets inledande två månader visar ett verksamhetsresultat med -51 miljoner kronor vilket är 29 miljoner kronor försämrat mot budgeterat. Det är kostnadsmassan som avviker negativt inom personalkostnader, hyrbemanning samt köpt riks- och regionvård. Personalkostnader är dock lägre än perioden 2024, tack vare att pensionskostnader har påverkats positivt av den lägre inflationstaktens effekt på inkomstbasbelopp. Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 63 miljoner kronor vilket inkluderar 26 miljoner kronor vinster i värdepappersportföljen, vilket inte är budgeterat. Dessa vinster är orealiserade och att betrakta som osäkert då marknadsvärdet förändras löpande under året.

Regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden avviker positivt mot budget men hälso- och sjukvårdsnämnden har en negativ avvikelse med 119 miljoner kronor.

Redan vid inledningen av året kan därmed konstateras att främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och kostnader för inhyrd bemanning avviker kraftigt från budget. Arbete och utvärdering av tillämpliga åtgärder är fullt pågående men är inte beslutade och värderade i kronor i nuläget. Då en tidig prognos till sin natur är osäker och utifrån pågående arbete så lämnas i februaris rapport ingen prognos avseende helårsutfall utan detta avvaktas till kommande månadsrapport.

Nettokostnaden ackumulerat för till och med februari var 16 miljoner kronor (-1,5%) lägre än samma period för 2024.

Verksamhetens intäkter från avgifter och försäljning var 12 miljoner kronor (7,4%) högre jämfört med föregående år, främst från utomlänsintäkter för vård. Erhållna riktade bidrag 3,5 miljoner kronor lägre.

För den senaste tolvmånadersperioden har bruttokostnaden ökat 2,2%, men för de två månader som passerat under 2025 är bruttokostnaderna 7,5 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år vilket motsvarar en minskning med 0,6 procent och visar en fortsatt nedåtgående trend i kostnadsökningstakten. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 33 miljoner kronor, motsvarande 6,5 procent. I ökningen inryms både ökat antal anställda som särskilda satsningar från tidigare år för sjuksköterskor, läkare och undersköterskor för att nå marknadsmässiga löner i arbetet med att rekrytera egen personal. Pensionskostnaderna var dock 36 miljoner kronor lägre än föregående år, motsvarande 32 procent. Personalkostnaderna var därmed 3 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Kostnad för inhyrd bemanning har minskat med 24 miljoner kronor mot föregående år. Köpt riks- och regionvård har ökat med 19 miljoner kronor, där stor förklaring ligger i ett fåtal enskilda vårdtillfällen med stor kostnadspåverkan. Övrig kostnadsmassa är sammantaget i samma nivå som föregående år. Regionens skatteintäkter har ökat med 31 miljoner kronor (5 procent), generella statsbidrag och läkemedelsbidrag 9 miljoner kronor (2,8 procent). Räntekostnader för pensionsskulden är halverad mot föregående år.

Arbetet med att nå en ekonomi i balans är en ständigt pågående och gemensam insats för samtliga verksamheter. Planen för resultatförbättrande åtgärder består av långsiktiga och strukturella förändringar, utöver kortsiktiga aktiviteter. För att möta regionens utmaningar behöver åtgärderna beakta behovet av utveckling, förändring och prioriteringar. De åtgärder som föreslogs i respektive nämnds verksamhetsplaner för 2025 samt utfall av åtstramningar i ej verksamhetskritiska inköp (vilka beslutats i inköpsstopp gällande från 1 mars) summerar per februari till 9,4 miljoner kronor.

Regionens likviditet är påverkad av de underskott som har ackumulerats under åren 2023-2024 samt utifrån den negativa budget som är beslutad i regionplan 2025. I regionplan finns också beslut att teckna två nya lån hos Kommuninvest, denna skuld beräknas därefter uppgå till 490 miljoner kronor vid årets slut. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor, men utesluter inte att ytterligare lån kan behöva tecknas under året. Likviditeten har till och med februari förbättrats med 51,2 miljoner kronor, denna förbättring härrör främst till inbetalningar av statsbidrag.

Antal anställda har fortsatt öka och är per februari sammantaget 4 623 månadsavlönade, vilket utgör en fortsatt successiv ökning från föregående år. Ökningen sker främst inom hälsosjukvård med läkare, sjuksköterskor- och undersköterskor men även inom regionstyrelsen Mätt i rullande 12 har arbetad tid ökat 2,2 procent. Den ackumulerade sjukfrånvaron 6,9 procent per februari är något lägre än perioden föregående år.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter februari en positiv avvikelse mot budget med 56 miljoner kronor, mycket beroende av ej igångsatta projekt och aktiviteter inom fastighet och IT men även en mer gynnsam utveckling för pensionskostnaderna har inverkat.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga verksamhetsplan. Enligt 2025 års uppföljningsplan ska styrelsen 25-26 mars följa upp följande områden:

• Patientsäkerhet (muntligt)
• Långsiktiga nyckeltal i regionplan och budget (muntligt) - finns som bilaga till årsredovisningen

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilagor under sammanträdet.

Regionstyrelsen har, under de förutsättningar som anges i 6 kap 37–39 §§ samt 7 kap 5–8 §§ kommunallagen, rätt att delegera beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare, eller till en anställd hos Region Jämtland Härjedalen. Beslut med stöd av delegation är juridiskt sett ett nämndbeslut och kan jämställas med ett beslut som regionstyrelsen själv har fattat.

Regiondirektören har under de förutsättningar som anges i 7 kap 6 § kommunallagen rätt att vidaredelegera beslutsrätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden åt en anställd inom Region Jämtland Härjedalen, om inte annat anges i bestämmelserna. Beslutsrätten får inte vidaredelegeras av delegaten.

Delegationsbestämmelser för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2023–2026 fastställdes av regionstyrelsen den 24 januari 2023, § 5 (reviderade 23 januari 2024, § 4, 27 mars 2024, § 42 samt 10 december 2024 § 202). Regiondirektören beslutade om vidaredelegation av beslutanderätten för ett antal ärendetyper den 18 december 2024.

Bestämmelserna behöver nu revideras igen för att förtydliga delegationerna inom avsnitt 4. Ekonomiärenden. Bland annat föreslås att punkt 4.1.5 Upplåning, placering och förvaltning av likvida medel samt stiftelser/donationsfonder delas upp i flera punkter för att förtydliga vem som får fatta beslut inom dessa områden. En ny punkt om upphandling av checkräkningskredit föreslås också läggas till.

Region Jämtland Härjedalen är förvaltare av ett antal stiftelser och donationsfonder. Enligt regionstyrelsens reglemente ansvarar regionstyrelsen för förvaltningen av regionens förvaltade fonder och beslutar i ärenden som rör stiftelser och donationsfonder.

Enligt Stiftelselagen 2 kap. 23 § företräder förvaltaren stiftelsen och tecknar dess namn och firma. När en stiftelse har registrerats i stiftelseregistret, får förvaltaren bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma. Förvaltaren får när som helst återkalla ett sådant bemyndigande.

Två av de stiftelser som regionen förvaltar har felaktiga firmatecknare registrerade hos länsstyrelsen och detta behöver därför ändras. Stiftelserna med felaktiga/ej aktuella firmatecknare är:

• Stiftelsen Syskonen Bylunds Understödsfond, orgnummer: 893203-3585
• Stiftelsen Elly och Ante Karlsson-Stigs minnesfond, orgnummer: 893201-2381

Firmatecknarna bör ändras till
Regionstyrelsens ledamöter. För regionstyrelsens ordförande eller vid förfall för denne, av vice ordföranden, i båda fallen med kontrasignation av regiondirektören.

Ändringen ska anmälas till Länsstyrelsen.

Uppföljning av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen, vårdval medicinsk fotvård samt vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna sker enligt beskrivning i respektive förfrågningsunderlag. (RS/106, 107, 108/2023).

Verksamhet som bedrivs inom Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) respektive Lag (1993: 1651) om läkarvårdsersättning (LOL), även kallad nationella taxan, följs upp enligt §25 för LOF och §26 för LOL.

Hälsovalet består från årsskiftet av 22 regiondrivna vårdenheter, då Torvalla startade vårdenhet i december 2024, varav fyra enligt dispensansökan, samt 12 filialer där Åre byfilial startade under 2024. I annan regi finns 7 vårdenheter, varav en enligt dispensansökan samt 9 filialer.

Inom vårdvalet för medicinsk fotvård ingick 25 leverantörer varav två nya under 2024.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna består av folktandvårdsklinikerna samt 24 privata kliniker. Under året har sex vårdgivare under en period beviljats en begränsning av antalet listade barn och unga vuxna.

Region Jämtland Härjedalen finansierar 23 fysioterapeuter verksamma enligt LOF. Under 2024 sa allmänläkaren i Ragunda upp sitt avtal enligt LOL. Vårdgivarna lämnar en årlig verksamhetsberättelse utifrån ett underlag från regionen.

En sammanställning av verksamhetsberättelserna för hälsovalet redovisas i ett årsbokslut som ett separat beslutsunderlag. För övriga vårdgivare lämnas en kortare sammanfattning muntligt vid regionstyrelsens möte.

Handlingar kompletteras senare

Region Jämtland Härjedalen hyr idag fastigheter vid Frösö strand. Lokalerna inrymmer Frösö hälsocentral samt folktandvård. Här samverkar även kommunens öppna förskola med BVC/MVC i konceptet Familjecentral.

Fastighetsägaren av fastigheten på Frösö strand har aviserat att en omfattande renovering kommer göras av byggnaden där Regionen har hälsocentral och folktandvård. Arbetet med detta kommer att generera en hyreshöjning som mest troligt kommer att träda i kraft under 2026. Lokalerna som Regionen hyr är idag i stort behov av en genomgripande teknikupprustning för att säkerställa fortsatt drift då samtliga lokaler med undantag för vissa ytskikt håller 70-talsstandard. Detta innefattar lokalförbättrande ytskikt, VVS, elförsörjning och ventilation.

Vid den genomgripande renoveringen kommer hyresnivån att justeras uppåt från 3,9 miljoner/år (2023) till en nivå runt 6 miljoner/år för dessa lokaler. Regionen betalar idag ca 1100 kr/kvm vilket speglar det behov av upprustning som lokalerna är i.

Det har i samband med planeringen av renoveringen framkommit behov från verksamheten om ytterligare anpassningar av lokalerna. Sammanfattningsvis behövs en ändring av lokalytan för ett ändamålsenligt arbete utifrån uppdraget Nära Vård. Detta innebär förändring utifrån digitalisering, kompetensförsörjning och rekrytering, möjliggöra förflyttning av vård på mer avancerad nivå från specialistvården, patient- och arbetsflöden, gruppbehandling, pandemi/smittskydd, samarbete med andra verksamheter, säkerhetsbilden för patient och medarbetare samt trafiksituation i aktuell närmiljö. Detta gäller även robusthet så att det stödjer framtidens vård. Sådana anpassningar kommer att generera ytterligare kostnader som preliminärt uppskattats till mellan 1-2 miljoner kronor/år.

Under 2020 framkom att flera av den regiondrivna primärvårdens lokaler i Östersund hade problem som krävde åtgärder. Den dåvarande politiska ledningen såg det av vikt att se över lokalernas tillstånd och hyresavtal. Med anledning av detta beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden vid sitt sammanträde 2020-02-27 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag göra en tydlig omvärldsanalys innehållande demografi, medicinsk utveckling, nära vård, befolkningstillväxt, samhällsplanering med mera (HSN/1467/2019). Utifrån det skulle arbetsgruppen ta fram ett förslag på struktur för primärvården i Östersund samt genomföra en medborgerlig förankring. Arbetsgruppens slutsatser som lades fram i slutrapporten var att hälsocentralerna i Lugnvik, Brunflo och på Frösön samt filialen i Lit skulle fortsätta i nuvarande lokaler.

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen att genomföra en förstudie (enligt process Lokalförändring 69895) gällande lokalerna för Frösö hälsocentral och Folktandvården Frösön.

• Förstudien ska presentera förslag på en möjlig genomförbar lösning utifrån ett tydligt utformat Projektdirektiv (enligt Projektil Projektdirektivmall) som bl. a definierar syfte, mål, krav och risker.
• Förstudien ska identifiera nuläge samt redogöra för hur verksamheten ska fungera och utformas både ur ett verksamhets- och lokalperspektiv efter genomförd förändring.

Förstudien ska även besvara frågor om

• Robusthet
• Verksamhetens utvecklingsbehov
• Lokaleffektivitet och nyttjandegrad
• Plan för evakuering under ombyggnation
• Bedömd kostnad och tidsåtgång
• Långsiktig finansiering

Förstudien ska utgå från Konceptprogram – lokaler för primärvård med fokus på vård och hälsocentraler. Uppskattad kostnad för förstudien beräknas till 300 tkr och finansieras inom tilldelad budgetram för fastighetsavdelningen under 2025.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-02-27 § 11 och föreslår regionstyrelsen:

1. Regiondirektören uppdras att genomföra en förstudie avseende lokalerna för Frösö hälsocentral. I förstudien ska ovan nämnda faktorer särskilt beaktas.
2. Finansiering av förstudien sker genom avsatta medel inom fastighetsavdelningen.
3. Förstudien ska redovisas för regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden i december 2025.

Arbetsgivaren avser att ansöka om förlängd dispens från de nya arbetstidsreglerna med hänvisning till den tilläggsöverenskommelsen mellan centrala parter som tecknades 2023-05-05. Detta ger arbetsgivaren möjlighet att söka dispens från Allmänna Bestämmelser § 13 mom. 5 i samband med planerad arbetstidsförläggning. Under premisserna att detta blir beviljat av den centrala arbetstidsnämnden möjliggör det att planera arbetspass med en total arbetstid á 24 timmar. De ambulansstationer som omfattas av ansökan är ambulansstationerna i Funäsdalen, Hede och Sveg.

Det finns stora svårigheter att rekrytera till Härjedalen på grund av att det är extrem glesbygd. Den nya arbetstidsförläggningen resulterar i fler tillfällen att pendla för medarbetarna, då det är vanligt förekommande att medarbetare har långa pendlingsavstånd. Vidare ser man att det är svårt att finna behörig kompetens på lokal nivå och området ser en brist på inflyttande personer med rätt kompetens. Idag är verksamheten beroende av att bemanna med medarbetare från tex Östersund (15 – 20 mil enkel väg). Möjligheterna att ta in nyexaminerade sjuksköterskor är även begränsade då det är lång inskolningstid som förutsätter att verksamheten har erfaren personal på plats. Två nya medarbetare kan heller inte ha samma arbetspass på grund av avsaknad av ambulansrelaterade utbildningar och körutbildningar.

Arbetsgivaren behöver söka dispens då tillämpning av 20-timmarspass (undantag) resulterar i en förskjutning av passtiderna. Ytterligare en faktor som gör att det inte är en hållbar lösning beror på de långa pendlingsavstånden; vid beviljat undantag behöver medarbetare som bor långt från stationen behöva pendla lika många tillfällen då jour ej räknas som arbetstid. Konsekvensen av detta är att de utför lika många pass och pendlingar men har längre arbetspass på grund av jouren.

Arbetsgivaren ser stora svårigheter att lösa bemanningen till kommande säsonger och med kommande pensionsavgångar i verksamheten mm. Detta innebär att arbetsgivaren behöver söka dispens för ett år framåt, för att kunna fortsätta arbetet med kompetensförsörjning inom området. Med anledning av ovanstående behöver arbetsgivaren söka dispens från arbetstidsreglerna mellan 2025-06-02 – 2026-06-01 för stationerna i Funäsdalen, Hede och Sveg.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-02-27 § 15 och föreslår regionstyrelsen:
Ansökan om dispens från arbetstidsregler för ambulansverksamheten i Härjedalen skickas till Centrala parters arbetsnämnd.

Arbetsgivaren avser att ansöka dispens från de nya arbetstidsreglerna med hänvisning till den tilläggsöverenskommelsen mellan centrala parter som tecknades 2023-05-05. Detta ger arbetsgivaren möjlighet att söka dispens från Allmänna Bestämmelser § 13 mom. 5 i samband med planerad arbetstidsförläggning. Under premisserna att detta blir beviljat av den centrala arbetstidsnämnden möjliggör det att planera arbetspass med en total arbetstid á 24 timmar.

Regler om dygnsvila har gett en konsekvenser för ovanstående stationer med hänvisning till brist på lokal kompetens, det geografiska läget och avstånd till länets enda sjukhus. Vidare ser man att det är svårt att finna behörig kompetens på lokal nivå och området ser en brist på inflyttande personer med rätt kompetens. Detta kommer bli extra sårbart under huvudsemesterperioden då det tillkommer ytterligare bemanningsbrist när medarbetarna har semester. Utifrån rekrytering av sommarvikarier för 2024 kan konstateras att det inte gav tillräckligt med sökanden för att upprätthålla verksamheten, säkerställa patientsäkerhet och samtidigt följa huvudreglerna enligt AB §13 mom.5.

Arbetsgivaren behöver söka dispens då tillämpning av undantag (arbete i anslutning till jour, max 20 timmar) resulterar i en förskjutning av passtiderna. Ytterligare en faktor som gör att det inte är en hållbar lösning beror på att undantag endast tillåter 13 timmar ordinarie arbetstid. Vid dispens avser arbetsgivaren att tillämpa 20 timmar ordinarie arbetstid, samt 4 timmar jour för att reducera antal pendlingstillfällen och samtidigt upprätthålla verksamheten.

Arbetsgivaren ser stora svårigheter att lösa bemanningen till sommaren och samtidigt kunna tillgodose medarbetarna ledighet i enlighet med semesterlagen. Arbetsgivaren ser dock positivt på den långsiktiga kompetensförsörjningen, vilket är orsaken till att dispens söks enbart för huvudsemesterperioden. Vid beviljad dispens kommer dygnstjänstgöring att vara på frivillig basis för medarbetare efter individuell riskanalys gjorts. Med anledning av ovanstående behöver arbetsgivaren söka dispens från arbetstidsreglerna mellan 2025-06-01 – 2025-09-01 för ambulansverksamheten i Strömsund.

Under premisserna att ärendet bifalles i nämnd och styrelse kommer ett förhandlingsförfarande att upptas med berörda arbetstagarorganisationer innan ansökan skickas till centrala parters arbetstidsnämnd.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-02-27 § 16 och föreslår regionstyrelsen:
Ansökan om dispens från arbetstidsregler för ambulansverksamheten i Härjedalens skickas till Centrala parters arbetsnämnd.

Arbetsgivaren avser att ansöka dispens från de nya arbetstidsreglerna med hänvisning till den tilläggsöverenskommelsen mellan centrala parter som tecknades 2023-05-05. Detta ger arbetsgivaren möjlighet att söka dispens från Allmänna Bestämmelser § 13 mom. 5 i samband med planerad arbetstidsförläggning. Under premisserna att detta blir beviljat av den centrala arbetstidsnämnden möjliggör det att planera arbetspass med en total arbetstid á 24 timmar.

Regler om dygnsvila har gett en konsekvenser för ovanstående stationer med hänvisning till brist på lokal kompetens, det geografiska läget och avstånd till länets enda sjukhus. Vidare ser man att det är svårt att finna behörig kompetens på lokal nivå och området ser en brist på inflyttande personer med rätt kompetens. Detta kommer bli extra sårbart under huvudsemesterperioden då det tillkommer ytterligare bemanningsbrist när medarbetarna har semester. Utifrån rekrytering av sommarvikarier för 2024 kan konstateras att det inte gav tillräckligt med sökanden för att upprätthålla verksamheten, säkerställa patientsäkerhet och samtidigt följa huvudreglerna enligt AB §13 mom.5.

Arbetsgivaren behöver söka dispens då tillämpning av undantag (arbete i anslutning till jour, max 20 timmar) resulterar i en förskjutning av passtiderna. Ytterligare en faktor som gör att det inte är en hållbar lösning beror på att undantag endast tillåter 13 timmar ordinarie arbetstid. Vid dispens avser arbetsgivaren att tillämpa 20 timmar ordinarie arbetstid, samt 4 timmar jour för att reducera antal pendlingstillfällen och samtidigt upprätthålla verksamheten.

Arbetsgivaren ser stora svårigheter att lösa bemanningen till sommaren och samtidigt kunna tillgodose medarbetarna ledighet i enlighet med semesterlagen. Arbetsgivaren ser dock positivt på den långsiktiga kompetensförsörjningen, vilket är orsaken till att dispens söks enbart för huvudsemesterperioden. Vid beviljad dispens kommer dygnstjänstgöring att vara på frivillig basis för medarbetare efter individuell riskanalys gjorts. Med anledning av ovanstående behöver arbetsgivaren söka dispens från arbetstidsreglerna mellan 2025-06-01 – 2025-09-01 för stationerna i Hammarstrand och Bräcke.

Under premisserna att ärendet bifalles i nämnd och styrelse kommer ett förhandlingsförfarande att upptas med berörda arbetstagarorganisationer innan ansökan skickas till centrala parters arbetstidsnämnd.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-02-27 § 17 och föreslår regionstyrelsen:
Ansökan om dispens från arbetstidsregler för ambulansverksamheten i Härjedalens skickas till Centrala parters arbetsnämnd.

Revisionen har genomfört en granskning av omställningsarbetet mot en god och nära vård. Granskningens syfte var att svara på om Region Jämtland Härjedalen har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av omställningsarbetet mot en god och nära vård.

Revisionens samlade bedömning är att regionstyrelsen inte har en helt tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av omställningsarbetet mot en god och nära vård. Det finns utmaningar i omställningsarbetet, särskilt gällande styrning, ansvarsfördelning, resurser och IT-stöd. Breddinförande av nya arbetssätt har fördröjts.

För att underlätta genomförandet rekommenderar revisionen att tydliggöra strategier, se över resurstilldelning och samordningen samt förbättra uppföljningen av omställningsarbetet.

Svaret till Revisionen kommer att ske uppdelat för regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden, men båda delarna utgör en helhet.

Den omställning som nu sker inom svensk hälso- och sjukvård ställer krav på en stor kulturförändring, vilket innebär att djupt rotade arbetssätt och synen på patientens roll i vården radikalt förändras. Sådan förändring tar tid där både regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning är att det finns utmaningar men att Region Jämtland Härjedalen är på god väg.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Granskningen ska besvaras senast 4 april 2025.

Revisionskontoret har genomfört en granskning av Region Jämtland Härjedalens arbete med Agenda 2030. Syftet med granskningen var att svara på om regionstyrelsen har en tillfredsställande styrning och uppföljning som ger förutsättningar för att bedriva ett systematiskt hållbarhetsarbete utifrån Agenda 2030. Granskningen har avgränsats till regionstyrelsens övergripande styrning och uppföljning av regionens hållbarhetsarbete avseende miljömål.

Bedömningen är att regionstyrelsen har en delvis tillfredsställande styrning och uppföljning som ger förutsättningar för att bedriva ett systematiskt hållbarhetsarbete utifrån Agenda 2030, avseende miljömål. Revisorerna ger följande rekommendationer till regionstyrelsen:

• Utveckla styrning och kontroll av att det sker en nedbrytning av fullmäktiges övergripande miljömål och uppdrag.
• Säkerställa att enhetschefer ges förutsättningar för intern kontroll och uppföljning av aktiviteter avseende miljömål.
• Utveckla styrning och kontroll av att det sker en nedbrytning av fullmäktiges övergripande miljömål och uppdrag för att ge bättre förutsättningar för återrapportering

Senast 10 april ska en redovisning av vilka åtgärder regionstyrelsen vidtagit eller planerar att vidta med anledning av granskningen. Ett förslag till svar har upprättats inom sekretariatet.

Region Jämtland Härjedalen har valt att lämna synpunkter på Klimat- och näringslivsdepartementets remiss av promemoria Att åter möjliggöra utvinning av uran.

Bakgrunden till Region Jämtland Härjedalens svar är tidigare ställningstaganden i liknande ärenden:

Enligt beslut i ärende Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2024–2050 (RS/576/2024) som hanterades av fullmäktige i oktober 2024 skrevs det in ett stycke om Region Jämtland Härjedalens inställning till gruvbrytning av alunskiffer (§ 113). I juni 2023 biföll regionfullmäktige en motion från Miljöpartiet om uttalande emot uranbrytning i länet (RS/154/2023). I ärendebeskrivningen finns också en hänvisning till tidigare remissyttrande RUN/765/2020.

I yttrandet av remiss av länets energi- och klimatstrategi (RUN/526/2024) lyfts bland annat en problematik med CRMA (Critical Raw Materials Act), vilket också inkluderats i svaret.

Ett förslag till svar har upprättats inom sekretariatet med stöd av regional utveckling. Remissen ska besvaras senast 20 mars men Region Jämtland Härjedalen har beviljats förlängd svarstid till 27 mars.

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]

En årsredovisning för Region Jämtland Härjedalen har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat för året 2024 efter finansiella poster var negativt och uppgick till minus 494 miljoner kronor, vilket var 194 miljoner kronor sämre än budget.

Bruttokostnaderna var 308 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 4,3 procent ökning att jämföra med 13,6 procents ökning föregående år. Det märks en stadigt nedåtgående trend i ökningstakten från de onormalt höga nivåer som var under 2023 och inledningen av 2024. Nettokostnadsutvecklingen var 309 miljoner kronor högre än föregående år, motsvarande en ökning med 5,3 procent. Intäkter från skatter och riktade bidrag samt regionens egenfinansiering genom avgifter, har inte ökat i samma takt som kostnadsutvecklingen.

Även om omvärldsfaktorer som inflation och ränteutveckling nu har stagnerat vilket medfört en lägre kostnadsökningstakt, så är den högre kostnadsnivån permanentad. Regionens ekonomiska läge är fortsatt mycket utmanande och svårt ur perspektivet budgetföljsamhet men det är även en stor påverkan gällande likviditet och långsiktig ekonomisk hållbarhet då Region Jämtland Härjedalen saknar buffertkapital och har en skuldmassa som överstiger dess tillgångar. Inkluderas även de pensionsförpliktelser som uppstått före 1998 som inte är beaktade som avsättning försämras lägesbilden än mer.

Likviditeten har under året förbättrats med 110 miljoner kronor. Nyupplåning gjordes i januari och december på 100 miljoner kronor vardera vilket förstärkte likviditeten. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 290 miljoner kronor. Under februari och mars förstärktes likviditeten även genom riktade statsbidrag med cirka 130 miljoner kronor. Under juni månad förstärktes likviditeten då sektorsbidraget betalades ut vilket uppgick till 83 miljoner kronor.

En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

Regionens betalningsförmåga har svängt kraftigt de senaste åren. 2019 uppgick soliditeten till minus 34 procent men efter starka resultat för åren 2020 till 2022 förbättrades soliditeten betydligt. Efter två år med negativa resultat har soliditeten återigen försämrats och uppgick till minus 26,5 procent exklusive ansvarsförbindelse.

Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser utgör Region Jämtland Härjedalens åtta målområden. Dessa är hälso- och sjukvård, tandvård, regionalt utvecklingsansvar, kollektivtrafik, kultur, folkhögskolor, stödverksamhet och ledningsprocesser. För varje målområde finns ett övergripande mål som beslutas av regionfullmäktige i Regionplan med budget 2024-2026.

Av dessa åtta målområden har tre bedömts som uppfyllda och fem bedömts som delvis uppfyllda. Till dessa finns trettiofyra uppdrag till nämnderna och styrelsen. Av dessa bedöms tjugofyra som uppfyllda och tio som delvis uppfyllda.

De kortsiktiga nyckeltalen avser de sju finansiella målen varav har ett bedömts som uppfyllt, ett som delvis uppfyllt och fem som ej uppfyllda.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen endast delvis uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål för verksamhet och ekonomi vid årets slut, men uppföljningen visar att många aktiviteter är pågående. Den ekonomiska utvecklingen under året och ställning vid årets slut medför att finansiella nyckeltalen till övervägande del ej kan uppnås.

En årsredovisning för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Regionstyrelsen inklusive Regionstaben, Vårdval och Regiondirektör hade en negativ budgetavvikelse på minus 213 miljoner kronor. Det som orsakar en negativ avvikelse är främst regiongemensamma kostnader avseende pensionskostnader men även högre kostnader för IT- och underhållsavtal än budgeterat. Även riktade bidrag var lägre än budgeterat.

Region Jämtland Härjedalen är sedan 2016 medlemmar i Kommuninvest, se ärende RS/1328/2015.

I samband med medlemskapet tecknade Region Jämtland Härjedalen borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. På grund av preskriptionstiden för avtal som gäller tillsvidare ska dessa nu förlängas.

Kommuninvest består av två integrerade enheter, Kommuninvest ekonomisk förening och Kommuninvest i Sverige AB. Kommuninvest är en etablerad och erkänd aktör. De övervakas löpande av Finansinspektionen och är även penningpolitisk motpart till Riksbanken och medlem i deras betalsystem RIX.

Kommuninvest ekonomisk förening utgör ägarorganisationen och administrerar den solidariska kommunala borgen som utgör garanti för bolaget. Varje medlem betalar ett andelskapital/medlemsinsats som beräknas efter antalet invånare i kommunen/landstinget/regionen.

Borgensåtagandet är fundamentet för Kommuninvests goda kreditvärdighet.

För att reglera ansvaret för det solidariska borgensåtagandet har medlemmarna mellan sig tecknat ett regressavtal. Avtalet innebär att alla medlemmar ansvarar för den förfinansiering (ej utlånad upplåning), med tillhörande motpartsexponering i derivat, i proportion till medlemmens andelskapital. Det innebär att även den medlem som inte lånat hos Kommuninvests bär risk i denna del. Nya medlemmar blir ansvariga även för redan ingångna förpliktelser.

Det solidariska borgensåtagandet avser enbart de förpliktelser som uppstår i Kommuninvest i Sverige AB. En medlem kan via det solidariska borgensåtagandet inte bli betalningsskyldig för en annan medlems förpliktelser som ligger utanför Kommuninvest i Sverige AB.

För Kommuninvests utlåning, med tillhörande motpartsexponering i derivat, fördelas ansvaret i relation till respektive medlems andel av Kommuninvests totala utlåning. Detta innebär att Region Jämtland Härjedalens risktagande i Kommuninvests utlåning begränsas till den upplåning man har hos Kommuninvest.

För att begränsa den risk som finns i den solidariska borgen finns ett antal barriärer upprättade hos Kommuninvest. Dels finns det arbete som Kommuninvest gör med att förebygga/undvika risk dels finns de säkerheter som motparter i derivatmarknaden ställer ut dels finns den ekonomiska bufferten i form av ackumulerade vinster hos Kommuninvest.

Med medlemskapet följer att Region Jämtland Härjedalen ingår en så kallad proprieborgen, vilket innebär att långivaren kan vända sig till vilken medlem som helst för att kräva betalning om Kommuninvest AB skulle ställa in sina betalningar. Sannolikheten för att borgensåtagandet behöver infrias bedöms som mycket låg utifrån en samlad bedömning av medlemmarnas ekonomiska ställning och det svenska statsskicket med en stark integrering mellan kommunal och statlig nivå. Vid ett eventuellt infriande av borgensåtagandet regleras detta i sin tur genom ett regressavtal där respektive medlem svarar för sin andel av borgensåtagandet.

Ärendet behandlades av regionfullmäktige 2024-11-26 § 138 men beslutet behöver tas om eftersom det ännu inte vunnit laga kraft.

Under 2024 gav regionstyrelsen i uppdrag till regiondirektören att se över dokumentstrukturen för det interna miljöarbetet (RS/105/2024). Utifrån översynen beslutade regionfullmäktige i oktober 2024, § 117, att avveckla Långsiktig utvecklingsplan för miljö från 1 januari 2025. Regionstyrelsen fick i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt måldokument för det interna miljöarbetet senast till april 2025 (RS/516/2024). Utifrån detta har Miljöplan 2026 – 2030 tagits fram.

Miljöplanen syftar till att ge en samlad inriktning för hur Region Jämtland Härjedalen långsiktigt ska arbeta med miljöförbättringar, och vara ett effektivt verktyg i styrkedjan med verksamhetsplanering, budgetprocess och uppföljning samt utformning av regler och riktlinjer. Dokumentet har tagits fram i nära samverkan med verksamhetsföreträdare. Viktiga utgångspunkter har varit Region Jämtland Härjedalens miljöcertifiering enligt ISO 14001, lagkrav, värdering i miljöpolicy, Agenda 2030, nationella miljökvalitetsmål, länets energi och klimatstrategi samt omvärldsspaning av andra regioners miljömålsarbete.

Året innan utgång av aktuell miljöplan ska en översyn göras av innehållet. Regionstyrelsen är ansvarig för översynen.

Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar. Kraven på hållbara lösningar, ökad digitalisering, kostnadseffektivitet och säkerhet ökar. Det gäller inte minst fastigheter. En strategisk och långsiktig fastighetsplanering är nödvändig för att möta dessa utmaningar.

Med början 2023 påbörjades ett arbete med att revidera den tidigare framtagna Fastighetsutvecklingsvisionen. Orsaken var att kompletterande information behövdes när det gäller befintliga byggnaders tekniska status samt grundförhållanden vid eventuell nybyggnad på sjukhustomten.

Under utredningens gång identifierades tre olika scenarier för att utveckla lokalerna för de verksamheter som finns på sjukhusområdet. I enlighet med utredningens förslag beslutade Regionfullmäktige i juni 2024 att:

1. Fortsatt utvecklingsarbete ska ske enligt alternativ 2, d v s att göra en utbyggnad på det nuvarande sjukhusområdet i kombination med ombyggnad av befintliga lokaler.

2. Regionstyrelsen får i uppdrag att ytterligare utreda och klargöra vilka möjligheter regionen har att bebygga tomten, speciellt när det gäller området där idag hus 2 och hus 3 finns.

3. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram underlag för beslut om att eventuellt gå vidare med förstudiearbete och det ska redovisas till regionfullmäktige senast i april 2025.  

Under 2024 har utredningen, Östersunds sjukhus utvecklingsplan del 2, framför allt fokuserat på verksamheternas framtida behov samt av var på tomten en ny akutbyggnad bör ligga baserat på vilka verksamheter som är tänkt att finnas i den.

Arbetet med del 2 i utvecklingsplanen har nu kommit så långt att Regiondirektören föreslår en igångsättning av ett antal förstudier, som är nästa steg i processen att komma fram till ett beslut om att påbörja byggnation och renoveringar på sjukhusområdet.

En igångsättning av förstudier innebär en utökad resursinsats som uppskattas till ca 6 mnkr under 2025 och 26 mnkr under 2026. För att finansiera arbetet under 2026 behöver medel avsättas i regionplan och budget 2026-2028. Hälso- och sjukvårdens och andra verksamheters behov är avgörande för att tillgodose verksamheterna med lokaler. Detta innefattar en stor involvering av dessa verksamheter i arbetet vilket beskrivs i bilagan Lokalbehov där bl a en skiss av hur en förstudieorganisation kan organiseras med en verksamhetsdel och en fastighetsdel. Interna resurser 2025 och 2026 finansieras inom respektive verksamhet. I de fall det handlar om tillfälliga anställningar som enbart härrör till förstudierna finansieras kostnaderna inom Fastighetsavdelningens budget.

Arbetet med att klargöra vilka möjligheter som finns att bebygga tomten, enligt ovanstående beslut, har startats och innebär att arbete med ny detaljplan påbörjats enligt beskrivning i rapporten ”Lokalbehov”. 

Arbetet med förstudierna bör redovisas löpande till regionstyrelsen samt till den av styrelsen tillsatta politiska arbetsgruppen för fastighetsfrågor där både styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens presidier ingår. Återrapportering kommer även att göras löpande till regionfullmäktige. Förstudierapporterna föreslås ska slutredovisas till regionstyrelsen senast i november 2026.

Schematiska beskrivningar av scenario för kommande ekonomisk påverkan på sikt har tagits fram. Dessa beskrivningar baseras främst på erfarenheter från andra sjukhusbyggnationer i Sverige och beskrivs i olika möjliga scenarier. Noggrannare beräkningar utförs i kommande förstudiearbete och framför allt i efterföljande arbete med program- och systemhandlingar.  

Landstingsbostäders styrelse lämnade i maj 2022 in en begäran om att ändra namnet från Landstingsbostäder i Jämtland AB till Regionbo AB Jämtland Härjedalen. Ett förslag till ny logotyp togs också fram. Bolaget lämnade samtidigt en begäran om undantag från Region Jämtland Härjedalens modervarumärkesstrategi.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 20 juni § 149 och blev då återremitterat för ”att i större detalj belysa fördelarna och nackdelarna med att frångå alternativt inte frångå modervarumärkesstrategin”. I beslutet framgick även att ”en utvärdering av regionens varumärkesstrategi skulle göras efter valet för att skapa underlag för eventuella revideringar i strategin som behöver göras för att i framtiden undvika behovet av återkommande undantag från strategin.”

Vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-10-22--23 § 18 beslutades om en reviderad Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen (RS/619/2023). Därefter har bolagets styrelse i dialog med kommunikationsdirektör enats om att se över möjligheterna att integrera Landstingsbostäder i Jämtland AB inom ramarna för nuvarande varumärkesstrategi. Utifrån det uppdateras nu ärendet till att endast omfatta namnbyte från Landstingsbostäder i Jämtland AB till Regionbo AB Jämtland Härjedalen.

Landstingsbostäder ägs av Region Jämtland Härjedalen och har till uppgift att i första hand bedriva sin verksamhet i rekryteringsfrämjande syfte. Uthyrning av bostäder sker i första hand till nyanställd svårrekryterad personal. Den primära målgruppen, de boende, är redan väl bekanta med regionen som organisation vid kontakt med Landstingsbostäder och reagerar troligen bara positivt på att arbetsgivaren även kan bistå med att förmedla bostad. Landstingsbostäders webbplats där de boende hittar information och kan ansöka om lägenhet samt rapportera en felanmälan finns under domänen regionjh.se. Genom att kombinera namnet Regionbo med Region Jämtland Härjedalens övergripande logotyp blir det tydligt att bolaget är kopplat till organisationen.

Ett namnbyte innebär att bolagsordning och ägardirektiv behöver revideras vilket regionstyrelsen bör få i uppdrag att göra.

2015 och 2017 års nationella screeningprogram för livmoderhalscancer angav att kvinnor 64-70 år inte ska tillåtas gå ur programmet utan ett negativt HPV-test. Främsta skälet till bestämmelsen var att avslutande av screeningprogrammet med enbart det äldre, ej rekommenderade, testet cytologi innebär en kraftigt ökad cancerrisk jämfört med att avsluta det med ett negativt HPV-test.

För jämlikhet i cancerprevention över landet vore det viktigt att alla regioner erbjöd HPV-test till de kvinnor som enligt screeningprogrammet borde ha fått HPV-test, men som inte fick det. Det gäller kvinnor födda 1947 till 1952 som då 2017 var i åldrarna 65-70 år.

För närvarande pågår ett nationellt projekt för utrotning av HPV och livmoderhalscancer, där samtliga Sveriges regioner satsar på samordnad HPV vaccination och HPV testning. Utrotningsprojektets ledning (Nationella referenscentret för HPV på Karolinska) bistår där med moderna HPV-tester, administration, utskick av provtagningsmateriel samt IT-lösningar för kommunikation med såväl deltagare som regionala journalsystem och dysplasiansvariga.

För de regioner som så önskar görs nu en satsning där Nationella referenscentret för HPV på Karolinska tillser att samtliga kvinnor födda 1947-1952 som ej fått HPV-test erbjuds detta till en kostnad av 68kr och 69 öre per kvinna. 

I Region Jämtland Härjedalen rör det sig om 3366 kvinnor som lämnat screening utan HPV-test. Eftersom dessa kvinnor passerat 70 års ålder finns ingen möjlighet att använda HKS (kallelsesystemet för screeningverksamheten) vid utskick av HPV-test utan det måste administreras separat.

Ärendet har diskuterats i styrgruppen för cervixcancerprevention vid ett möte 250116. Styrgruppen anser att Region Jämtland Härjedalen bör följa vårdprogrammet och erbjuda dessa kvinnor HPV-test. Styrgruppen bedömer också att det är kostnadseffektivt att använda sig av Nationella referenscentrets tjänst för utskick och hantering av dessa provsvar. Då beräknas kostnaden till ca 232 254 kr (3366x69kr). Denna kostnad bör kunna täckas av cancermedlen för 2025.

Utifrån statistik från Örebro som redan genomfört utskick av HPV-test till målgruppen så var det ca 20-25% av kvinnorna som skickade tillbaka testet, och av dessa var endast ca 5% HPV-positiva. Utifrån dessa siffror kan vi beräkna för Region Jämtland Härjedalen att ca 42 kvinnor skulle bli aktuella för vidare utredning med gynekologisk undersökning och kolposkopi inom Kvinnosjukvården. Detta kommer att kunna hanteras inom befintlig verksamhet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-02-27 § 18 och föreslår regionfullmäktige:
1. Region Jämtland Härjedalen erbjuder avgiftsfri screening för HPV till kvinnor i Jämtland Härjedalen födda 1947-1952.
2. Finansiering sker via statliga medel för cancer 2025. 

Norrtåg AB bildades 2008 och ägs av de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) i Norrbotten och Västernorrland, Region Västerbotten och Region Jämtland Härjedalen. Norrtåg AB bedriver persontågtrafik i de fyra nordligaste regionerna, och utgör en viktig faktor för den regionala utvecklingen, skapar tillgänglighet och gör det möjligt att resa och bo i norra Sverige.

Norrtåg AB är upphandlare och beställare av trafiken. Tillsammans med ägarna bestämmer bolaget övergripande hur och på vilka villkor de olika sträckorna ska trafikeras. Norrtåg AB tillhandahåller fordon och verkstad till operatören. Bolaget ska på affärsmässiga grunder, erbjuda samhällsekonomiskt effektiva, attraktiva och långsiktigt hållbara resmöjligheter för de som bor i, verkar i eller besöker regionerna.

I dagsläget styrs Norrtåg AB genom ett konsortialavtal som antogs av regionfullmäktige 2017-11-28, § 177 (RUN/495/2017). Till konsortialavtalet finns två bilagor; Bilaga 1 Bolagsordning samt Bilaga 2 Finansiering av trafiken. Konsortialavtal och bolagsordning reviderades 2017-06-09, bilaga 2 reviderades senast 2015-06-22.

Under 2024 har bolagets ägare och finansiärer gemensamt arbetat fram förslag till bolagsordning, ägardirektiv, aktieägaravtal och samverkansavtal för Norrtåg AB. Det har även tagits fram en fristående bilaga till aktieägaravtalet som utgörs av en fördelningsmodell för finansiering av Norrtåg AB. Ambitionen har varit att uppdatera, förtydliga och renodla informationen i dokumenten, och förslaget är att nuvarande dokument delas upp i ett antal fristående dokument utifrån dokumentens olika syfte, giltighetstid och parter. Förslag till förändringar presenteras i PM Revidering av styrdokuemnt Norrtåg AB, daterat 2025-01-10.

De förslag till nya styrdokument som arbetats fram av ansvariga tjänstepersoner behandlades på ett gemensamt ägarråd den 14 januari. Slutliga förslag till nya styrdokument ska nu beslutas av respektive part med målsättningen om att ny bolagsordning samt ägardirektiv ska kunna behandlas vid bolagets ordinarie bolagsstämma under våren 2025.

Ärendet behandlades av kollektivtrafiknämnden 2025-02-19 § 7 och nämnden föreslår regionfullmäktige:
1. Bolagsordning för Norrtåg AB fastställs.
2. Ägardirektiv för Norrtåg AB fastställs.
3. Aktieägaravtal för Norrtåg AB, inklusive Bilaga 1 Fördelningsmodell för finansiering av underskott i Norrtåg AB, fastställs.
4. Samverkansavtal för Norrtåg AB fastställs.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 24 oktober 2023, § 171, att påbörja en översyn och revidering av reglerna för stipendier och pris inom kulturområdet. Förslag på reviderade regler ska presenteras senast vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober 2024. Bakgrunden till översynen ligger dels i namnet på kulturpriset och kulturstipendier, dels i hur stipendier utses. Ibland leder namnet på stipendierna och kulturpriset till missförståndet att det är Stiftelsen Peterson-Berger som delar ut dessa och inte Region Jämtland Härjedalen. Utifrån principen om armlängds avstånd finns dessutom skäl att se över hur stipendierna utses och beslutas.

Kulturstipendium och Kulturpris har delats ut sedan 1966 respektive 1990. De är viktiga incitament för att stötta och uppmärksamma personer som på olika sätt bidrar till kulturlivet i Jämtland Härjedalen samt uppmuntra konstnärlig och kulturell förkovran. Det samiska stipendiet inrättades 1999 efter förslag av Svenska Samernas Riksförbund med syfte att uppmärksamma någon som har medverkat till att bevara och föra vidare det sydsamiska kulturarvet. Arbetsstipendier inom scenkonst, litteratur och bild-och formkonst inrättades 2019 med syfte att stärka förutsättningarna för de professionella kulturskaparna att vara verksamma i regionen. Kulturstipendierna, det samiska stipendiet och kulturpriset har sedan 2010 delats ut under högtidliga former på Gaaltije i samarbete med Stiftelsen Gaaltije. Arbetsstipendierna har delats ut vid särskilda arrangemang som relaterar till stipendiernas verksamhetsområden.

Översynen har skett genom en nationell översyn kring hur andra regioner hanterar sina pris och stipendier, dialog med Stiftelsen Peterson-Berger och Stiftelsen Gaaltije samt dialog med interna verksamheter. Dialog har även skett med Regionala utvecklingsnämndens presidium som har utgjort styrgrupp.

De huvudsakliga förändringar som föreslås i reglerna är, förutom de av rent redaktionell och förtydligande karaktär, att
• ändra namn på kulturpris och kulturstipendium,
• kulturstipendier även kan ges till unga bosatta på annan ort på grund av studier,
• ett nytt arbetsstipendium inom slöjd och konsthantverk inrättas (finansierat inom verksamhetsområde Kultur och bildnings rambudget),
• det samiska stipendiet ska medverka till att bevara, föra vidare eller utveckla sydsamiskt språk och kultur,
• utdelning ska ske på fullmäktige förutom arbetsstipendierna, samt att
• externa jurys föreslår stipendiater.

Ärendet behandlades av Regionfullmäktige 2024-11-26, §147, och blev då återremitterat med motiveringen att ytterligare utreda frågan kring att stryka namnet Peterson-Berger ur regionens stipendium och priser och att frågan behöver belysas ytterligare innan slutgiltigt beslut fattas. En djupare översyn av ärendet har genomförts och belysningen av frågan har skett genom att ytterligare motivera skäl för namnbyte. Förslaget att ändra namnet från Region Jämtland Härjedalens kulturpris samt kulturstipendium till Peterson-Bergers minne till Regionens kulturpris samt kulturstipendium motiveras dels av att det, trots tidigare namnändringar, fortfarande uppstår missuppfattningar kring huvudmannen bakom priset och stipendierna, dels för att göra utmärkelserna mer allmänna och mindre person- och genreknutna. Den ceremoniella utdelningen av stipendier och priser har varierat genom åren. Förslaget att dela ut kulturpriset, det samiska stipendiet samt kulturstipendierna under regionfullmäktige gör att dessa likställs med exempelvis regionens folkhälsopris och ges motsvarande status. Detta förslag tar inte bort möjligheten att kunna samarbeta nära andra verksamheter och organisationer när det gäller exempelvis framträdanden eller andra ceremonier i samband med utdelningen eller i nära anslutning till denna.

Regionala utvecklingsnämnden hanterade ärendet den 18 februari 2025, § 17, och föreslår regionfullmäktige:
1. Under avsnitt 3 och 4 läggs följande text till i rubriken: ”till Wilhelm Peterson-Bergers minne”.

2. Regler för Region Jämtland Härjedalens stipendier och pris inom kulturområdet, med tillägg enligt ovanstående, fastställs.

Jennie Klaesson (M) och Catarina Espmark (M) inkom den 29 oktober 2024 med en motion som föreslår att Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa nattstopp på alla busslinjer i Jämtland Härjedalen.

Ett nattstopp innebär kortfattat att resenärer som reser med kollektivtrafik under kvällar och nätter, efter en viss tidpunkt, kan be busschauffören att stanna mellan ordinarie hållplatser. Syftet är att korta resenärens gångsträcka till slutdestinationen, vilket kan öka tryggheten för personer som annars skulle behöva gå genom områden som upplevs som otrygga. Nattstopp har införts på andra platser i Sverige, bland annat erbjuder Kalmar Länstrafik och Länstrafiken Kronoberg nattstopp. Det ses som en möjlighet för resenärer som reser ensamma. Det är bussföraren som avgör om det är trafiksäkert för resenären att kliva av på önskad plats, mellan två ordinarie hållplatser.

Motionens ambition att bidra till ökad trygghet för resenärer i kollektivtrafiken uppskattas. Ett tryggt och tillgängligt kollektivtrafiksystem är en prioritet för Region Jämtland Härjedalen. Motionens förslag om nattstopp innebär dock en rad utmaningar ur både ett trafiksäkerhets- och tillgänglighetsperspektiv. Ett arbete pågår redan där förutsättningarna för ett eventuellt införande av nattstopp gås igenom, dialog med Östersunds kommun är påbörjad. Kontakt har tagits med Kalmar Länstrafik och Länstrafiken Kronoberg där utvärdering av deras nattstopp har efterfrågats.

Överväganden kring nattstopp
Trafiksäkerhet: Möjligheten att stanna mellan hållplatser riskerar att skapa trafiksäkerhetsproblem. Förarna skulle i varje enskilt fall behöva bedöma om en plats är säker att stanna på, vilket kan leda till olika tolkningar. En plats som en förare anser vara lämplig kan av en annan förare bedömas som osäker. Detta kan leda till förvirring och otrygghet för resenärerna.

Tillgänglighet/operativa utmaningar: I vår region präglas många vägar av snö, is och begränsad framkomlighet under stora delar av året. Nattstopp skulle innebära att bussar stannar på platser som kanske saknar belysning, gångvägar eller andra säkerhetsanordningar, som kan förvärra redan befintliga utmaningar kopplade till tillgänglighet och säkerhet. En förutsättning är att väglaget ska vara bra så bussen kan ta sig iväg från platsen den stannar på. Det ska även vara trafiksäkert med omkörning.

Ojämlik tillämpning: Erfarenheter från andra regioner visar att nattstopp ibland tillämpas inkonsekvent, vilket kan skapa frustration hos resenärer. Om en förare tillåter nattstopp på en viss plats, men nästa förare inte gör det, kan detta minska förtroendet för kollektivtrafiken.

Lärdomar från andra regioner: De länstrafikbolag som infört nattstopp finns huvudsakligen i södra Sverige, där förutsättningarna skiljer sig markant från vår region. Dessa områden har generellt mildare klimat, kortare avstånd mellan hållplatser och bättre infrastrukturell tillgång till busshållplatser via gång- och cykelvägar.

Alternativa lösningar: För att främja tryggheten i kollektivtrafiken kan andra åtgärder utredas som exempelvis förbättrad belysning vid hållplatser, ökad tillgång till realtidsinformation samt samverkan med trygghetsvärdar eller andra säkerhetshöjande insatser.

Sammanfattande bedömning
Region Jämtland Härjedalen arbetar sedan tidigare med en översyn av förutsättningarna för att införa nattstopp. Det arbetet tar hänsyn till de särskilda behov och utmaningar som råder i vår region. Utifrån de initiala bedömningarna finns det betydande risker och begränsningar kopplade till nattstopp, särskilt i relation till trafiksäkerhet och tillgänglighet. Med hänvisning till att ett arbete redan pågår kring frågan om nattstopp föreslås det att motionen anses besvarad.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet 2025-02-19 § 8 och beslutade för egen del att pågående översyn och pågående arbete avseende nattstopp ska återrapporteras till nämnden senast i samband med nämndens möte i september.
Nämnden föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
   
• Revisorernas redovisning av granskning av omställningsarbetet mot god och nära vård