Möte 2026-01-20

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor
• Uppföljning jul- och nyår
• Effektiv administration
• Fördelning av FoU-medel
• Information om dom angående återkrav av investeringsstöd

En ekonomisk rapport för november 2025 har upprättats för regionen på övergripande nivå samt för regionstyrelsen. Rapporterna sammanfattas nedan.

Övergripande nivå
Per sista november 2025 redovisas ett negativt verksamhetsresultat före finansiella poster på -161 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. Intäktssidan uppvisar en förbättring jämfört med budget, huvudsakligen förklarat av ökade riktade bidrag samt generella bidrag. På kostnadssidan är det framför allt utgifter för egen och inhyrd personal exklusive pensionskostnader som bidrar till avvikelsen. Pensionskostnaderna har hittills varit betydligt lägre än föregående år vilket påverkar resultatet positivt.

Resultat efter finansiella poster uppgår till en förlust på 321 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. De finansiella posterna som påverkar negativt avser framför allt orealiserade förluster. Dessa är att betrakta som mycket osäkra då det varit stora svängningar på börsen under årets första månader men har återhämtat sig något under hösten.

I samband med delårsrapporten per augusti bedömes prognosen försämras ytterligare till ett underskott på 420 miljoner kronor för helåret. Det är främst verksamhetens kostnader för personal inklusive inhyrd bemanning samt kostnader för köpt riks- och regionvård som utgör avvikelsen från verksamhetens budget. Utöver det avviker finansiella poster kraftigt på grund av orealiserade förluster samtidigt som skatteprognosen har försämrats. Denna bedömning kvarstår per sista november 2025.

Inom Hälso- och sjukvårdsnämnden, som har det största underskottet, har särskilt fokus lagts på kompetensförsörjning och produktions- och kapacitetsstyrning. Inhyrd bemanning har minskats till förmån för egen personal. Effekterna är ännu svåra att fullt ut mäta, men bedöms bidra till den långsiktiga omställningen.

Regionens likviditet har påverkats negativt av de underskott som har ackumulerats under åren 2023 till 2024 samt utifrån den negativa helårsprognos som lagts för 2025. I Regionplan med budget 2025-2027 finns beslut att teckna nya lån under 2025, i finansieringsbudgeten ligger nyupplåningsnivån på 200 miljoner kronor under 2025 men möjlighet till högre lånebelopp finns.

Sammanfattningsvis visar rapporten att regionen står inför betydande ekonomiska utmaningar.

Regionstyrelsen
En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter november en positiv avvikelse mot budget på 315 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre pensionskostnader och högre statsbidrag än budgeterat.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga plan med budget. Enligt 2026 års uppföljningsplan ska styrelsen 20 januari följa upp följande områden:

• Läkemedel

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilagor under sammanträdet.

Regionstyrelsen är arkivmyndighet enligt 7–9 §§ arkivlagen (1990:782) och huvudman för regionarkivet. Arkivmyndigheten har ansvar för tillsynen över hanteringen av allmänna handlingar inom regionen. I en arkivmyndighets uppdrag ingår det att tillse att all information - oberoende av medium och format - som skapas, tas emot och bevaras inom organisationen hanteras på ett sådant sätt att allmänhetens rätt till insyn, förvaltningens, rättskipningens, forskningens och det gemensamma kulturarvets behov av information kan tillgodoses.

Uppföljning och rapportering av genomförd tillsyn och verksamhet bör ske årligen till arkivmyndigheten. Redovisningen bör omfatta genomförda aktiviteter rörande tillsyn och rådgivning, tillhandahållande och tillgängliggörande, övriga aktiviteter samt planering inför kommande år. Regionarkivet har tagit fram en rapport över arkivverksamheten 2025.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska regionstyrelsen inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.

Regionstyrelsen ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Regionstyrelsen ska inför varje nytt verksamhetsår upprätta en plan för sin interna kontroll som ska följas upp under verksamhetsåret.

Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys programmodul Verksamhetsplan. Planen bygger på en riskbedömning av de uppdrag som via Regionstyrelsen verksamhetsplan givits till verksamheterna i regionstyrelsens förvaltningsområden. Riskbedömningarna har prioriterats avseende allvarlighet och sannolikhet och för de uppdrag där det finns hög risk att de inte ska kunna genomföras har förebyggande åtgärder föreslagits.

Av 28 uppdrag som riskbedömts har 6 bedömts ha hög risk att inte kunna uppnås. Se bifogad plan.

På regionstyrelsens sammanträde den 30 september 2026, § 133, togs beslut om Regionstyrelsens plan och budget 2026, inklusive åtgärdsplan för ekonomi i balans. Planen visar vad regionstyrelsen ska prioritera under året. Den ger samtidigt underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med övergripande mål och fastställd budget. Planen behöver nu justeras något utifrån förändringar under hösten.

En av regionstyrelsens åtgärder för att nå en ekonomi i balans är att implementera en effektiv och ändamålsenlig administration genom tre åtgärdsprogram; ”Rätt storlek och rätt stöd”, ”Accelererad digitalisering och AI” och ”Inköp och ekonomi”. Inom ramen för det första programmet påbörjades under hösten en genomlysning av delar av regionstabens organisation. Syftet är att presentera förslag på ett samlat ledningsstöd som ska kunna stödja verksamheterna, ledning och de förtroendevalda. Genomlysningen kan utifrån de förslag som tas fram även komma att omfatta andra delar av Regionstaben och i vissa frågor även övriga förvaltningsområden.

Den 9 december 2025 (RS/403/2022) tog regiondirektören beslut om de första förändringarna utifrån genomlysningen. Beslutet innebär att det som rör digitalisering och service samlas i en organisation ”Digitalisering och service” samt att Informationsförvaltningsenheten, tillhörande Samordningskansliet, upphör som enhet. Båda förändringarna gäller från den 1 januari 2026 och innebär att nettobudgetramarna för styrelsen 2026 behöver justeras. Dessutom har en viss omfördelning mellan kostnadsslagen gjorts utifrån att verksamhetens detaljbudgetar blivit klara.  

Verksamheternas förnyelse och effektivisering ställer stora krav på att Region Jämtland Härjedalens digitalisering understödjer denna utveckling. Sedan 2019 har regionen en riktlinje för digitalisering som beslutades av regiondirektören (RS/731/2019). Den behöver nu ersättas med ett nytt dokument som anpassas efter nutid och behovet av en samlad riktning för regionens digitaliseringsarbete.

Inom Region Jämtland Härjedalen pågår ett omfattande omställningsarbete för att möta de utmaningar regionen står inför. Däribland det svåra ekonomiska läget, demografiska utmaningar och vårdens omställning till en god och nära vård. För att möta behovet av omställning är nya arbetssätt och moderna tekniska lösningar nödvändiga åtgärder. I Regionplan och budget 2026–2028 finns ett antal åtgärder som bedöms vara avgörande för verksamheten att nå regionplanens övergripande mål och budget. En accelererad digitalisering hör till dem. Även på nationell nivå är digitalisering en prioriterad fråga.

Syftet med en digitaliseringsstrategi är att skapa en tydlig och samlad inriktning för hur verksamhetsutveckling med teknik och tillhörande digitala lösningar ska användas för att förbättra hälso- och sjukvård, regional utveckling och interna arbetssätt. I praktiken blir strategin ett verktyg för att prioritera rätt satsningar, skapa samsyn och säkerställa att regionens digitala utveckling ger största möjliga nytta för både invånare och medarbetare.

Den nya digitaliseringsstrategin behöver tas fram i nära samverkan med verksamhetsföreträdare från olika delar av verksamheten och i dialog med förtroendevalda. Viktiga utgångspunkter för arbetet bör förutom regionens egna övergripande mål och styrdokument vara Sveriges nationella digitaliseringsstrategi och den nationella inriktningen för data- och informationsdriven utveckling.

I samband med årsbokslut 2025 har en sammanställning gjorts av i investeringsplan 2025 beslutade investeringsobjekt som vid årsskiftet antingen är påbörjade men ej avslutade eller fortfarande vid årsskiftet ej är påbörjade. Enligt nu gällande regler för investeringar, fastställer Regionstyrelsen investeringsbudgeten på objektsnivå. Enligt samma regler ska beviljad investering utgå ur investeringsbudgeten om inte investeringen påbörjats före september månad budgetåret. Om anslaget behöver finnas kvar därefter krävs det ett nytt beslut i regionstyrelsen. I bilaga 1 redovisas en sammanställning avseende 2025 års investeringsobjekt/ investeringsbudget som föreslås att överföras till år 2026.

Potten för oförutsedda investeringar gällande 2025 är helt förbrukad, därav inget förslag kring eventuell överflytt.

Inga befintliga investeringar i investeringsplan 2025 ska strykas, därav inget förslag kring detta.

Investeringsrådet har behandlat investeringsärendet den 5 januari 2026.

Bilaga 1, Investeringar som föreslås överföras till 2025.

Merparten av investeringarna har blivit försenade på grund av resurs-/komponentbrist främst hos leverantörer och/eller är påbörjade.

Rådet gör bedömningen att särskilda skäl föreligger till att investeringarna enligt bilaga 1 inte påbörjats i tid eller inte hunnit genomföras och därmed föreslås att en budgetreservering för överföring från år 2025 till 2026 bör bli aktuell.

Totalt 127 735 000 kr varav
- Hälso- och sjukvård, 30 805 000 kr
- Regionstab, 10 841 000 kr
- Oförutsedda investeringar, 2 788 000 kr
- Långsiktiga fastighetsprojekt som beslutas utöver ordinarie investeringsplan, 21 224 000 kr
- Fastighet, 62 077 000 kr,
föreslås överföras till år 2026 och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar.

Regionstyrelsen beslutade om fördelningen av investeringsbudget för 2026 vid sitt sammanträde 2025-05-27 § 83. Beroende på regionens ekonomiska läge så har beviljade investeringar för 2026 inom hälso och sjukvården och regionstyrelsen setts över ifall någon del kan flyttas till år 2027.

Utifrån översynen tog hälso och sjukvårdsledningen i december beslut om att föreslå att flytta 33 697 000 kronor från 2026 års investeringsplan till år 2027.

Av detta avser 13 865 000 kronor Nyinvesteringar, varav största delen består av ett PDMS (Patient Data Management) system.

Regionstyrelsens del av medlen uppgår till 46 300 000 kronor, varav största delen avser renoveringen av Getingen.

Totalt 79 997 000 kronor.

Bakgrund

Division Kirurgi, område AnOpIVA med sin läkaravdelning anestesi har utifrån sitt arbetsmiljöansvar lyft ett behov att förbättra arbetsmiljön för besättningarna på regionens ambulanshelikopter och arbetsplatsen helikopterbas Göviken. Personallokaler vid helikopterbasen utgörs av slitna lokaler från 1980-talet.

Lokalerna klarar inte kraven på modern arbetsmiljö, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:12), om utformning av arbetsplatser.

• Buller/ljudstörningar uppträder under sömn vilket påverkar flygsäkerhet.
• Små och trånga lokaler för medicinsk materiel, övnings/simulerings- och flygutrustning.
• Lokaler för flygteknik, kemikalier, avfalls- och miljöhantering är undermåliga.
• Dålig säkerhet i byggnaden, brister i robusthet (t ex elavbrott)
• Utökade framtida besättningskrav och tekniska servicenivåer på helikopter behöver beaktas

Projektets målsättning

Målsättningen är att skapa god miljö för insatsberedskap enligt rådande nationell standard (referensobjekt).

• Omvärldsläget kräver högre allmän säkerhet och bättre utrymningsförutsättningar. Tillträdesskydd och brandsäkerhet är fokus i den delen.
• Ökad robusthet kommunikationssäkerhet och vid elavbrott etc.
• Lokalerna ska medge god vila för besättningar vilket bidrar till hög flygsäkerhet och därmed god patientsäkerhet.
• Ökad hygienisk nivå på lokaler gällande hantering rent/smutsigt och rengöring av kläder och materiel.
• Bättre förråd för smidigt arbetsflöde och hög säkerhet, bl a medicinsk utrustning, läkemedel samt extra materiel för övning/simulering.
• Lokaler som hanterar daglig tekniskt underhåll på bra sätt, med förråd och mindre verkstadsdel.
• Ska hantera kemikalier och miljöfarligt avfall på korrekt sätt.
• Skapa en energieffektivare/miljöanpassad byggnad.
• Skapa lokaler som ska hålla uppåt 40 år.

Fastighetsägaren garanterar investeringen och visar vilja att skapa långsiktig attraktiv miljö enligt nationell standard. Inriktning är att 600 m² inte ska överskridas. Dialog har förts under hösten mellan fastighetsavdelningen och fastighetsägaren om framtida hyresavtal.

Ekonomi

Investering i nybyggnation beräknas till ca 30 miljoner kronor.

Nuvarande årshyra är 1,7 miljoner kronor. Ny hyra totalt för Region Jämtland Härjedalen för den utökade anläggningen blir 3,6 miljoner per år räknat på investeringskostnaden som fastighetsägaren står för. Det innebär en beräknad hyresökning på 1,9 miljoner kronor per år efter höstens dialog med fastighetsägaren.

Utöver hyran har Region Jämtland Härjedalen ansvaret för det inre underhållet på samma sätt som idag.

Hyrestiden sätts till 25 år men Region Jämtland Härjedalen kan säga upp hyreskontraktet efter 15 år och betala den återstående investeringen som då innebär en engångs avbetalning på 12 mkr (räknat på 30 milj grundinvestering).

Projektering och tillståndsansökningar beräknas ske under 2026 med eventuell byggstart 2027/2028.

2021 fick anestesiläkaravdelningen ansvar för att bemanna regionens ambulanshelikopter. Förändringen har skett successivt och är fullt genomfört till sommaren 2023.

Besättningen på ambulanshelikopter kör även vägambulans vid korta uppdrag eller då vädret inte tillåter flygning. Sammantaget åker besättningen i genomsnitt på 2,3 larm/dygn. Belastningen varierar dock stort. Utöver utryckningarna läggs dagligen arbetstid på säkerhetskontroller, bedömning av larm, stöd till övrig ambulanspersonal via telefon samt administration.

För att möjliggöra rationellt utnyttjande av regionens ambulanshelikopter och för att täcka behovet av anestesiläkare tjänstgörande på ambulanshelikoptern behövs tjänstgöring i dygnspass. Med bakgrund av ovan begär arbetsgivaren förhandling med syfte att förlänga sedan tidigare beviljad dispens för att möjliggöra jourpass om 24 timmar för de anestesiläkare som tjänstgör på regionens ambulanshelikopter.

Länets helikopterverksamhet har idag en beviljad dispens 2025-04-08 – 2026-04-08 efter att Regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen ansökt hos Centrala parters arbetstidsnämnd 2025-01-21 §9.

Läkarföreningen anser att det fortfarande finns skäl för avsteg och att ansöka om dispens i enlighet med anestesiläkarklinikens begäran för de läkare som tjänstgör inom ambulanshelikopterns verksamhet. Avsteg gäller i 12 månader under perioden 2026-04-09—2027-04-08.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-12-18 § 153 och föreslår regionstyrelsen:
Ansökan om dispens från arbetstidsregler för ambulanshelikopterverksamheten i Region Jämtland Härjedalen skickas till Centrala parters arbetstidsnämnd.

Patientnämnden har lämnat in en hemställan om undantag från gällande Regelverk och ersättningsgrunder för sjukresor till och från vård. Hemställan grundar sig i ett klagomål från en invånare som drabbats av vårdskada och rör egna utlägg för resor till och från vård.

Som invånare i Region Jämtland Härjedalen och till lika andra län i Sverige har man bidragsgrund för resor till och från sina bidragsgrundande sjukvårdsbesök. Vad som är bidragsgrundande framgår i Region Jämtland Härjedalens regelverk för sjukresor, som i sin tur grundar sig på Lagen om resekostnadsersättning vid sjukresa.

Regionerna i Sverige ansvarar främst för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling och viss kulturverksamhet, och deras organisation och ekonomistyrning regleras av kommunallagen och lagstiftning som hälso- och sjukvårdslagen. Utredning av individers ekonomiska behov sker normalt inom kommunernas sociala bidragssystem.

Individuell utredning av ekonomiska förhållanden sker inom kommunernas socialtjänst, där handläggare avgör rätten till ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Detta omfattar kontroll av inkomster, utgifter och individuella behov. Regionerna arbetar inte med denna typ av direkt individuell utredning och prövning av ekonomiskt bistånd, utan kan stödja genom övergripande planering och analys av socioekonomiska förhållanden om det skulle vara relevant för regional utveckling.

Regelverkets syfte är att på ett tydligt sätt visa för medborgare och medarbetare var gränserna går för användandet av samhällsbetalda resor och den bidragsgrund som folkbokförda i Region Jämtland Härjedalen har för resor till och från sina sjukvårdsbesök. Samtidigt skall regelverket hjälpa handläggare att tillämpa regelverket på ett likställt sätt och motverka godtycklighet. Att göra en resebokning och äga den, innebär även ett administrativt ansvar för bland annat om- och avbokning, omskrivningar och krediteringar som patienten själv behöver ansvara för. Detta är resurskrävande långt utöver befintlig kapacitet inom reseservice och går inte i linje med en effektiv administration.

Att införa särskilda regler eller göra undantag för patienter som drabbats av vårdskada är en fråga som inte bara berör regelverket för sjukresor utan bör tas ställning till och utredas övergripande inom hälso- och sjukvården.

Patientnämnden föreslår i sin hemställan att undantag från gällande regelverk skall kunna erbjudas invånare som drabbats av vårdskada och som befinner sig i svår ekonomisk ställning. Då regionen utifrån sitt uppdrag inte kan avgöra vem som är i en svår ekonomisk ställning, kan inte dessa undantag från gällande regelverk göras utan att undvika godtycklighet.

Utifrån ovanstående föreslås att Patientnämndens hemställan avslås.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på remiss av betänkandet Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista - en del i en ny nationell infrastruktur för datadelning (SOU 2025:71).

Bakgrunden till utredningens uppdrag är ett sedan länge konstaterat behov av att förbättra överblicken över patienters läkemedelsanvändning och öka patientsäkerheten. Riksdagen pekade år 2017 på behovet av en heltäckande nationell sammanställning av ordinerade läkemedel för varje patient, något som dagens register nationell läkemedelslista inte fullt ut uppfyller, vare sig i omfattning eller teknisk utformning. Sedan lagen om nationell läkemedelslista trädde i kraft har registret införts för att samla uppgifter om patienters förskrivna och uthämtade läkemedel. Alla vårdgivare och öppenvårdsapotek ska vara anslutna senast den 1 december 2025.

Utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista genom att fler uppgifter läggs till, att regleringen blir tydligare, mer förutsägbar och flexibel samt att hälso- och sjukvården och öppenvårdsapoteken har anpassade arbetsprocesser. Syftet är att skapa ett ändamålsenligt register och att ytterligare förbättra patientsäkerheten.

Remissen ska besvaras senast 25 februari. För att beredning av svaret ska ges så lång tid som möjligt och för att styrelsen inte har något sammanträde i februari föreslås att styrelsen ger regionstyrelsens ordförande i uppdrag att besluta om svaret på remissen efter samråd med 2:e vice ordförande.

Produktivitetstillväxten i Sverige var under perioden efter finanskrisen 2008 - 2009 lägre än åren före. Regeringen beslutade därför 20 april 2023 att utse en produktivitets-kommission. Deras uppdrag blev att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitets-tillväxten och lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet samt öka produktiviteten i den offentliga sektorn. Syftet var att uppnå en högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor.

Enligt kommissionen är de fundamentala drivkrafterna för produktivitetstillväxt väl fungerande konkurrens och marknader, internationalisering, tillgång till kapital och arbetskraft, flexibilitet och omställningsförmåga. För offentlig sektor lyfts särskilt vikten av fokus på kärnverksamheten, men också förmågan att på ett bättre sätt ta tillvara de möjligheter som konkurrensutsättning av offentlig verksamhet kan medföra.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på de två betänkandena. I utredningen lämnas många förslag som bedöms leda till förbättrade möjligheter för Region Jämtland Härjedalen att öka produktiviteten. En analys och sammanfattning lämnas i bifogat underlag för remissvar. I förslaget till remissvar redogörs för de delar av utredningen, där regionen föreslår förtydliganden, hänsynstagande till fler perspektiv, eller där regionen har en avvikande uppfattning.

Förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen och regional utveckling. Remissen ska besvaras senast 4 februari.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan med budget för de närmaste tre åren. Regionplanen innehåller den politiska viljeinriktning med fokus på vad som ska prioriteras och utvecklas samt en drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- samt finansieringsbudget. Enligt regionens styrmodell (RS/342/2022) ska Regionplan och budget beslutas i juni varje år. Med anledning av att år 2026 är ett valår föreslås en tillfällig justering av tidsplanen som innebär att planen tas först i november 2026.

Mandatperioden 2027–2030 inleds 15 oktober 2026 i enlighet med kommunallagens (2017:725) bestämmelser i 5 kap § 9 om val till fullmäktige. Region Jämtland Härjedalens nya fullmäktige sammanträder för första gången den 17 november 2026. Ny regionstyrelse och nya nämnder tillträder 1 januari 2027. Enligt 11 kap § 8 i kommunallagen ska förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl för det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller regionskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. 

Regionplan och budget är det styrdokument som utgör grunden för verksamhetens årliga planering och budgetarbete. De senaste åren har planen också kompletterats med en långsiktigt plan för en ekonomi i balans. Därför bedöms det viktigt att det politiska styret för kommande mandatperiod får möjlighet att bereda och besluta om mandatperiodens första regionplan och budget. Genom att tidsplanen för regionfullmäktiges beslut ändras kommer även beslut om plan och budget för regionstyrelsen och nämnderna 2027 att förskjutas. Det innebär att verksamheten får vänta på besked om prioriteringar och ekonomiska ramar. Men eftersom många av de övergripande målen i nuvarande regionplan utgår från långsiktiga styrdokument och nationella riktlinjer bedöms verksamheten kunna utgå från nuvarande planer fram tills att en ny regionplan med budget är beslutad.

Vad gäller investeringar så är det enligt gällande regler för investeringar (RS/294/2023) regionstyrelsen som årligen fastställer fördelningen av investeringsbudgeten. Beslutet brukar tas på regionstyrelsens möte i maj. Eftersom det finns en inarbetad process för investeringar som innebär att verksamheten får besked i god tid för att kunna planera för sina investeringar föreslås att nuvarande tidsplan behålls. Det innebär att regionstyrelsen i maj får ta beslut om en preliminär fördelning med utgångspunkt i beslut om investeringsbudget i Regionplan och budget 2026–2028. Slutligt beslut om investeringsbudget tas i Regionplan och budget 2027-2029.

Regionbo Jämtland Härjedalens AB (fd Landstingsbostäder) bolagsordning reviderades senast vid regionfullmäktiges sammanträde 2025-10-22 § 116. Bolagsverket har därefter till bolaget inkommit med ett föreläggande om att punkt 12 i bolagsordningen angående kallelse till bolagsstämman måste innehålla på vilket sätt man kallar, exempelvis via post eller e-post. Bolagsordningen föreslås därför revideras genom att i punkt 12 lägga till ”ska ske genom post eller e-post”.

Norra sjukvårdsregionens förbundsdirektion godkände den 11 december 2025 en reviderad förbundsordning. Ändringarna i förbundsordningen är av mindre karaktär, det beräknas ske ett större arbete med revidering under kommande år.

Under §3 tas text som beskriver områdena kompetensförsörjning samt utbildning och forskning bort. Justeringen gäller från och med 2026-01-01. Dessa områden flyttas till utvecklingen av R4, som under ledning av regiondirektörerna syftar till att stärka linjestyrning av samverkan inom utvalda områden. Utöver de ovan nämnda kan till exempel beredskapsfrågor, som hittills inte prioriterats genom förbundsordningen, komma att innefattas i utvecklingen av R4.

Under §4.1 har justering gällande tillsättning av förbundsdirektionen ledamöter och ersättare gjorts. Justeringen gör gällande att varje medlemsregion ska utse tre (3) ledamöter, vilka ska utgöras av presidiet i regionstyrelsen, samt tre (3) ersättare, vilka ska utgöras av presidiet i hälso- och sjukvårdsnämnden eller dess motsvarighet. Justeringen gäller från 2027-01-01.

Norrtåg AB ägs gemensamt med 25% vardera av Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Region Jämtland Härjedalen. Norrtåg AB har tagit fram en inriktningsplan, Norrtåg 2040 – en tågvision, för utvecklingen av den framtida regionala tågtrafiken i de fyra norra länen i Sverige. Syftet är skapa en samsyn för de förändringar som planeras i form av större infrastrukturinvesteringar och den långa framförhållning som krävs för att anskaffa tillräckligt med fordon för att klara försörjningen under de kommande 15–20 åren. Ambitionen för visionen är att den ska ligga till grund för beslut om exempelvis fordonsanskaffning och framtida trafikutveckling.

Norrtåg AB:s styrelse behandlade dokumentet vid sitt sammanträde den 18 december 2023, och beslutade att fastställa Norrtåg 2040 – En tågvision, samt att rekommendera de berörda regionerna och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att ställa sig bakom visionsdokumentet. Regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen beslutade vid sitt sammanträde den 24 april 2024, § 57, att ställa sig bakom Norrtåg AB:s dokument Norrtåg 2040 – En tågvision. I tågvisionen har ett 60-tal trafikanalyser genomförts som beskriver förväntade effekter på resande, intäkter och kostnader utifrån scenarier. Utgångspunkten har varit de kostnads- och intäktsnivåer som var kända i 2019 års prisnivå, och antagandet är att kostnads- och intäktsutveckling kommer att följa varandra. Bedömningen av framtida intäkter bygger på prognoser, baserade på forskning och erfarenheter av annan trafik.

De fyra regionerna behöver senast i februari 2026 fatta beslut om vilken nivå trafiken i respektive stråk ska utvecklas till i början av 2030-talet eftersom fordonen för denna trafik måste beställas under 2026. För Region Jämtland Härjedalen innebär det Mittstråket, dvs Sundsvall – Storlien.

Marknaden för begagnade fordon är begränsad och nyanskaffning är därför en viktig del av utvecklingen. Nya fordon som upphandlas under 2026 kan finnas i trafik tidigast under 2030.

AB Transitio ägs av 20 av Sveriges regioner. Transitios uppdrag är anskaffning, finansiering och förvaltning av spårfordon till sina ägare. För att Transitio ska kunna påbörja en upphandling behöver regionerna besluta om att ingå ett borgensåtagande.

Kommuninvest gör årligen en limitprövning av Region Jämtland Härjedalen ur ett koncernperspektiv för att fastställa hur mycket organisationen får låna respektive år. Utöver detta görs en ny bedömning vid varje ny offertförfrågan på lån. Här ingår såväl resultat som lämnade borgensåtaganden för både regionen och delägda bolag och kommunalförbund.  Därmed påverkas Region Jämtland Härjedalens finansiella ställning negativt när organisationen ingår proprieborgen.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens finansiella situation bedöms två fordon vara möjliga att gå i borgen för, i ett första steg vilket innebär en total borgensram på 440 miljoner kronor för Region Jämtland Härjedalen. Dessa två fordon innebär att befintliga antalet tåg kvarstår, men innebär ingen utökning av antal tåg. Om Region Jämtland Härjedalens finansiella ställning skulle förbättras är Region Jämtland Härjedalen avropsberättigade ytterligare tre fordon. Totalt borgensåtagande för befintliga tåg och 2 nya tåg prognosticeras att utvecklas enligt följande;

För 2025 uppgår regionens finansiering till Norrtåg till 43 mkr. Nyanskaffning av två fordon innebär att driftskostnaderna beräknas öka med mellan 18 - 30 mkr per år. Denna kostnadsökning ska finansieras genom ökade intäkter och minskade kostnader inom Kollektivtrafiknämnden.

Kostnaderna kommer succesivt att öka utifrån den beslutade leveransen i upphandlingen, som exempel på prognos nedan vid köp av 2 nya tåg;

Om inga nya fordon införskaffas kommer det att innebära en neddragning av nuvarande trafik vilket i förlängningen sannolikt även får negativa konsekvenser för regionens tillväxt och Region Jämtland Härjedalens miljömål samt att det fortsatta ägande i Norrtåg då kan äventyras och behöva utvärderas.

Kollektivtrafiknämnden behandlade ärendet 2025-12-17 § 60 och föreslog regionstyrelsen att Region Jämtland Härjedalen ska gå vidare med upphandling av två tågfordon.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar sedan december 2024 att alla ovaccinerade individer yngre än 27 år vaccineras mot HPV, 2 doser för immunfriska och 3 doser för individer med nedsatt immunförsvar. Av statliga styrmedel mot cancer avsattes 1 200 000 för HPV-vaccination under 2025. Hittills har ungefär hälften av de avsatta medlen nyttjats, huvudsakligen till vaccination på gymnasier i samarbete med elevhälsan. Nationell konsensus är att de unga männen på gymnasiet skall prioriteras i vaccinationsinsatsen, eftersom vaccinet har bättre effekt i denna grupp jämfört med i de äldre årskohorter som omfattas av rekommendationen, relaterat till en lägre grad av tidigare exponering för viruset. Till och med oktober 2025 har 50% av de unga männen på gymnasiet i Jämtland Härjedalen, födda 2008 eller tidigare, accepterat erbjudandet om en första dos HPV-vaccin. Det motsvarar ungefär 12% av hela gruppen ovaccinerade yngre än 27 år.

Regionfullmäktige fattade 18 juni 2025 beslut om avgiftsfrihet under 2025 vid HPV-vaccination för den rekommenderade gruppen ovaccinerade yngre än 27 år, samt för utvalda riskgrupper 27–44 år. Själva vaccinet är kostnadsfritt för samtliga dessa grupper eftersom det är förutsättningen för att få köpa in vaccinet till upphandlat pris. Avgiftsfrihet innebär att besöksavgiften (”stickavgiften”) subventioneras. Utan denna subvention behöver den som vaccineras betala en besöksavgift om 400 SEK. Det är sannolikt att det blir svårt att nå en hög och jämlik vaccinationstäckning om en avgift tas ut. Ett alternativ kan vara att behålla avgiftsfrihet för ovaccinerade yngre än 27 år, men ta ut en avgift för riskgrupper som är 27 år och äldre.

Om vi lyckas med den ambitiösa målsättningen att under 2026 vaccinera ytterligare 45% av de ovaccinerade yngre än 27 år med en första dos, och 20% med en andra dos, skulle knappt 5000 doser administreras till en kostnad av dryga 3 000 000 SEK. Baserat på höstens svala intresse för vaccination bland individer som inte går på gymnasiet, är dock risken att vi inte lyckas mobilisera så många till att vaccinera sig mot HPV. Om vi vaccinerar med samma vaccinationstakt som denna höst kommer sannolikt 2 000 000 SEK att räcka för hela årets insats. Skulle avsatta medel ta slut innan årsskiftet 26/27 kan vissa justeringar göras genom att exempelvis skjuta på dos 2 till 2027.

Det är väntat att regionen erhåller statliga styrmedel mot cancer även för 2026. Hälso- och sjukvårdsledningen ser att HPV-vaccination är en prioriterad aktivitet i det cancerförebyggande arbetet och avsätter medel för denna insats även under 2026, om statliga styrmedel erhålls.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-12-18 § 155 och föreslår regionfullmäktige att HPV-vaccination för ovaccinerade individer, 26 år och yngre, samt för utvalda riskgrupper 27-44 år även fortsättningsvis (verksamhetsår 2026) är avgiftsfri, under förutsättning att regionen erhåller statliga cancermedel även för år 2026.

2017 fattades ett politiskt beslut om att barn under 18 år i behov av psykiatrisk slutenvård skall vårdas avskilt från vuxna. Fram tills 2017 vårdades barn tillsammans med vuxna på vuxenpsykiatrins akutvårdsavdelning. I vissa fall om det bedömdes som lämpligt och säkert vårdades barn under 18 år på barnmedicins barnavdelning. Vid längre vårdtider köptes i regel slutenvård av andra regioner vilket innebar att barnet eller ungdomen behövde flyttas till annan del av Sverige. Vilket innebar att barnet eller ungdomen hamnade långt från sitt nätverk och de öppenvårdskontakter som fanns etablerade.

Efter att beslutet fattats byggdes vuxenpsykiatrins akutvårdsavdelning om och 2 platser tillskapades som är dedikerade till barnpsykiatriska patienter. Dessa 2 platser är avskilda från övriga vårdavdelningar på vuxenpsykiatrin. Vid vård på dessa ”BUP platser” vårdas alltså barn under 18 år fysiskt helt avskilt från vuxna patienter.

Det finns en samverkansöverenskommelse mellan vuxenpsykiatrin, BUP och Barnmedicin som reglerar hur barn under 18 år i behov av psykiatrisk slutenvård skall vårdas. Ifall det är lämpligt och säkert kan den barnpsykiatriska slutenvården även ske på barnavdelningen på barnmedicin. Då i samverkan med personal från BUP och vuxenpsykiatrin som tillser de barnpsykiatriska vårdinsatserna samt eventuella behov av särskild tillsyn ur patientsäkerhetssynpunkt.

I dagsläget bemannar BUP de två platserna inom vuxenpsykiatrins lokaler med 1 tjänst för samordning av vården. 4 undersköterskor är därtill anställda enkom för den barnpsykiatriska vården. I övrigt bemannar vuxenpsykiatrins personal från deras akutvårdsavdelning BUP platserna, framförallt gäller detta kvällar och nätter. Sedan 2 år har BUP egen chefsöverläkare för tvångsvård enligt LPT. Detta inrättades som en kvalitetssäkring då lagstiftningen ändrades så att tvångsvård för barn under 18 år innehåller särskilda skrivelser för barn under 18 år. Chefsöverläkaren fungerar även som avdelningsläkare måndag till fredag för att tillse en god kontinuitet för patienten.

Antalet vårddygn och vårdtillfällen har hela tiden ökat varför det i dagsläget ej räcker med 2 platser. Under senaste 1,5 åren har därför i perioder slutenvårdsplatser köpts av Region Västernorrland. I Sundsvall finns sedan ett par år har en nybyggd egen BUP avdelning med 5 platser plus överbeläggningsmöjligheter. I lokalbehovsplanen för vuxenpsykiatrin och BUP finns det medtaget ett behov av utökning till 4-6 platser. Dagens placering av BUP:s två avskilda platser i vuxenpsykiatrins lokaler möjliggör ej att fler platser tillskapas på grund av platsernas belägenhet i huset.

Förslaget är att motionen anses besvarat med hänvisning till ovan redogörelse för hur Regionen efterlever beslutet från 2017 om avskilda platser barn och unga inom psykiatrisk slutenvård samt det pågående arbetet med en egen avdelning för barn- och ungdomspsykiatri som sker inom ramen för Östersunds sjukhus utvecklingsplan (ÖSUP).

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-11-20 § 132 och föreslår regionfullmäktige att motionen ska anses besvarad.