Möte 2025-01-21

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Uppföljning jul och nyår
• Status Samverkan med Norge
• Projekt Minskad kostnad för varor o tjänster
• Ekonomisk rapportering 2025

En månadsrapport för november 2024 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade verksamhetsresultat till och med november 2024 var negativt och uppgick till minus 409 miljoner kronor, vilket var 351 miljoner kronor sämre än budget.

Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 459 miljoner kronor vilket inkluderar 180 miljoner kronor vinster i värdepappersportföljen, vilket inte är budgeterat. 146 miljoner kronor av dessa vinster är orealiserade och att betrakta som osäkert då marknadsvärdet förändras löpande under året.

Helårsprognosen efter november kvarstår vid minus 500 miljoner kronor.  Det är främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och kostnader för inhyrd bemanning samt IT- och licensavgifter som avviker kraftigt från budget. Det finns osäkerheter i prognosen som främst avser köpt vård samt finansiella placeringar.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med november 2024 uppgår till en ökning med 6,7 procent, 354 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 53 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år vilket främst beror på riktade statsbidrag och bidrag som var lägre med 105 miljoner kronor. Dels är det bidrag som ändrat rubricering från intäkt inom verksamhet till generellt statsbidrag i finansieringen och dels är det lägre omslutning i bidragsfinansierade projekt hos regional utveckling. Avseende försäljning och avgifter har dessa ökat med 45 miljoner kronor, 6,5 procent, vilket är hänförligt både till volym- och prisökning.

Bruttokostnaderna var 301 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 4,7 procent och visar en fortsatt nedåtgående trend i kostnadsökningstakten under året, se graf nedan. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 186 miljoner kronor, motsvarande 7,4 procent. I ökningen inryms både ökat antal anställda som särskilda satsningar från tidigare år för sjuksköterskor, läkare och undersköterskor för att nå marknadsmässiga löner i arbetet med att rekrytera egen personal. Pensionskostnaderna var 128 miljoner kronor högre än föregående år, motsvarande 24,7 procent. Denna höga ökning är främst hänförlig till inflations-påverkan i pensionsavsättningar men även det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har ökat med 10 miljoner kronor, 2,2 procent. Läkemedel är 20 miljoner kronor högre, 3,3 procent, efter att eftersläpande läkemedelsrabatter har räknats in.  Sjukvårdsmaterial har ökat med 19 miljoner kronor, 6,2 procent.

Kostnad för inhyrd bemanning har minskat med 90 miljoner kronor motsvarande 26,7 procent och uppgick till 246 miljoner kronor totalt. Från och med juni 2024 är årets totalkostnad för inhyrd bemanning lägre än 2023. Färre timmar har blivit accepterade under sommaren vid avrop inom det nationella hyrbemanningsavtalet men även aktivt arbete med bemanningsplanering och reducerade vårdplatser inom vissa avdelningar under sommaren. En viss uppgång märks igen under hösten men utfallet perioden september-november utgör ca 60% av utfallet september-november 2023. Köp av verksamhet är 19 miljoner kronor, 3,0 procent, högre i år, vilket fördelar sig på kostnader för köpt kollektivtrafik samt ersättningar inom hälsoval och privata vårdgivare.

Regionens skatteintäkter har ökat med 106 miljoner kronor samt generella statsbidrag och läkemedelsbidrag har ökat 200 miljoner kronor, sammantaget 6,2 procent. Förvaltning av värdepapper har gett 112 miljoner kronor högre (främst orealiserat) överskott för i år och räntekostnader för pensionsskulden är 46 miljoner kronor högre.

Förslag till åtgärder och aktiviteter för att minska kostnaderna för 2024 och framåt har tagits fram och arbetet pågår. Under början av 2024 startade särskild ledning ekonomi för att få till ett trendbrott i kostnadsutvecklingen och skynda på åtgärder. Kostnadsminskning är synbar avseende de åtgärder som följs upp, men är inte tillräcklig för att möta det underskott som prognosticeras.

Likviditeten har under året förbättrats med 60,6 miljoner kronor till och med november. En nyupplåning gjordes i januari på 100 miljoner kronor vilket förstärkte likviditeten. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 190 miljoner kronor. Under februari och mars förstärktes likviditeten även genom riktade statsbidrag med cirka 130 miljoner kronor. Under juni månad förstärktes likviditeten då sektorsbidraget betalades ut vilket uppgick till 83 miljoner kronor. Prognosen innefattar att hela investeringsutrymmet används.

Det prognostiserade negativa resultatet och investeringsvolymerna kommer påverka likviditeten negativt under resten av året och ytterligare belåning kan bli nödvändig i början av 2025 eller slutet av 2024. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

Antal anställda har fortsatt öka och är per november sammantaget 4 557 månadsavlönade, vilket är 165 fler anställningar i år än november föregående år.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter november en negativ avvikelse mot budget med 200 miljoner kronor, vilket främst beror på högre personalkostnader och IT-kostnader.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga verksamhetsplan. Enligt 2025 års uppföljningsplan ska styrelsen 21 januari följa upp följande områden:
 

• Läkemedel (muntligt)

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilagor under sammanträdet.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska regionstyrelsen inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Regionstyrelsen ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Regionstyrelsen ska inför varje nytt verksamhetsår upprätta en plan för sin interna kontroll som ska följas upp under verksamhetsåret.

Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys programmodul Verksamhetsplan. Planen bygger på en riskbedömning av de uppdrag som via Regionstyrelsen verksamhetsplan givits till verksamheterna i regionstyrelsens förvaltningsområden. Riskbedömningarna har prioriterats avseende allvarlighet och sannolikhet och för de uppdrag där det finns hög risk att de inte ska kunna genomföras har förebyggande åtgärder föreslagits. Av 25 uppdrag som riskbedömts har 5 bedömts ha hög risk att inte kunna uppnås. Se bifogad plan.

Robert Hamberg (M) har lämnat ett initiativärende med förslag om att revidera reglementet för finansverksamheten för att göra det möjligt för Region Jämtland Härjedalen att kunna investera i bolag inriktade på svensk försvarsindustri om det bedöms finansiellt fördelaktigt.

Robert Hamberg (M) framhåller att svensk försvarsindustri är en viktig förutsättning för att vi ska klara av att behålla och stärka vår förmåga att försvara Sverige och våra åtaganden som medlemmar i NATO. Idag har vi begränsat Region Jämtland Härjedalens möjligheter till placering i företag som producerar eller säljer krigsmaterial. Samtidigt nås vi av rapporter om vilken betydelse svenskt krigsmaterial har för till exempel Ukrainas förmåga att försvara sig mot Ryssland. Hambergs bedömning är att vad som är etiska placeringar har förändrats i takt med att säkerhetsläget i vår omvärld har försämrats.

Mot bakgrund av det yrkar Robert Hamberg att regiondirektören får i uppdrag att ta fram förslag på ett reviderat reglemente för finansverksamheten som medger att Region Jämtland Härjedalen ska kunna investera i bolag inriktade på svensk försvarsindustri om det bedöms finansiellt fördelaktigt.

För att investera i svensk försvarsindustri skulle Region Jämtland Härjedalen behöva köpa aktier direkt i svenskägda bolag inom försvarsindustrin vilket blir en väldigt smal typ av placering mot enskilda bolag snarare än mot en sektor, då utbudet av svenskägda bolag inom försvarsindustrin är mycket begränsat. Det är inte i linje med vår riskspridningsstrategi att investera direkt i bolag utan vi väljer i stället fonder.

Investeringar i vapen och krigsmateriel kommer att begränsa våra möjligheter att placera i etiska fonder. De flesta etiska fonder exkluderar investeringar i produktion eller försäljning av vapen och krigsmateriel, tillsammans med andra kontroversiella sektorer som pornografi, kommersiell spelverksamhet, tobaks- och alkoholvaror, cannabis för rekreationsbruk, och fossila bränslen. Om vi tillåter investeringar i vapen och krigsmateriel, kommer det i praktiken inte att göra någon skillnad då dessa placeringar ändå skulle exkluderas om vi vill placera i etiska fonder.

För Region Jämtland Härjedalen finns andra värden än maximerad avkastning att ta hänsyn till och syftet med kapitalförvaltningen är att trygga och förvalta medel för medarbetarnas framtida pensionsutbetalningar.

Att bygga upp det svenska försvaret är regeringens ansvar och regionen kan på sitt sätt bidra med uppbyggnad av totalförsvaret genom att tex bygga beredskapslager.

I samband med årsbokslut 2024 har en sammanställning gjorts av i investeringsplan 2024 beslutade investeringsobjekt som vid årsskiftet antingen är påbörjade men ej avslutade eller fortfarande vid årsskiftet ej är påbörjade.

Enligt nu gällande regler för investeringar, fastställer Regionstyrelsen investeringsbudgeten på objektsnivå. Enligt samma regler ska beviljad investering utgå ur investeringsbudgeten om inte investeringen påbörjats före september månad budgetåret. Om anslaget behöver finnas kvar därefter krävs det ett nytt beslut i regionstyrelsen.

I bilaga 1 redovisas en sammanställning avseende 2024 års investeringsobjekt/ investeringsbudget som föreslås att överföras till år 2025, i bilaga 2 redovisas en sammanställning över hur potten för oförutsedda investeringar sett ut under 2024 och ett förslag på att föra över 2595 tkr till potten för oförutsedda investeringar 2025. I bilaga 3 redovisas strukna investeringar som föreslås flyttas över till pott för oförutsedda investeringar 2025.

Investeringsrådet har behandlat investeringsärendet den 14 januari 2025.

Bilaga 1, Investeringar som föreslås överföras till 2025
Merparten av investeringarna har blivit försenade på grund av resurs-/komponentbrist främst hos leverantörer och/eller är påbörjade. Rådet gör bedömningen att särskilda skäl föreligger till att investeringarna enligt bilaga 1 inte påbörjats i tid eller inte hunnit genomföras och därmed föreslås att en budgetreservering för överföring från år 2024 till 2025 bör bli aktuell.

Totalt 119 530 000 kr varav 38 800 000 kronor redan är beslutade 2024-03-27 § 37 (RS/440/2023) och 2024-12-10 § 213 (RS/654/2024).

- Hälso- och sjukvård, 22 659 000 kr
- Regionstab, 16 418 000 kr
- Haveripott, 5 075 000 kr
- Projekt ur extra medel samt beslut utöver ordinarie investeringsplan, 23 350 000 kr
- Fastighet, 47 187 000 kr,

föreslås överföras till år 2025 och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar.

Bilaga 2, Investeringar som föreslås föras över från potten för oförutsedda investeringar 2024 till potten för oförutsedda investeringar 2025.

Totalt 2 595 000 kronor förslås överföras till potten för oförutsedda investeringar 2025.

Bilaga 3, Investeringar som utgår 2024 och där kvarvarande medel föreslås överföras till potten för oförutsedda investeringshändelser 2025, totalt 4 744 000 kronor.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den 20 september 2024 beslutat att ställa sig bakom en förnyad rekommendation angående det solidariska driftbidraget för Tobiasregistret för perioden 2025–2027, vilket innebär 0,75 kr per invånare.

Tobiasregistret är Sveriges enda nationella register för givare av blodbildande stamceller. Motsvarande register finns i många andra länder. Det svenska registret startade 1992 och förvaltas och utvecklas sedan dess av Region Stockholm. Registrets arbetsrutiner och kvalitet är granskade och ackrediterade av stamcellsregistrens internationella organisation World Marrow Donor Association1.

Tobiasregistret arbetar för att öka antalet förmedlade stamcellsdonationer och eftersträva balans mellan import och export. Tobiasregistret är en nationell resurs för Sveriges hälso- och sjukvård och ingår som en del i vårdkedjan för vissa högspecialiserade behandlingar där registrets tillgång till obesläktade givare är en livsviktig förutsättning för stamcellstransplantation till patienter vars liv annars inte hade kunnat räddas.

Årligen transplanteras 300 patienter i Sverige med donerade blodstamceller. Om det inte finns passande givare i Tobiasregistret görs sökningar i de internationella databaser till vilka detta register och andra internationella register är uppkopplade.

Regionernas frivilliga driftbidrag är en förutsättning för att finansiera en fortsatt och nödvändig givarrekrytering som säkerställer att Tobiasregistret kan fortsätta sin verksamhet till förmån för svenska patienter i alla regioner. Bland annat är en ökad andel unga en nationell angelägenhet som är utmanande och behöver stödjas av alla regioner för att målet ska kunna nås.

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2022 varit med och finansierat Tobiasregistret.

Kostnaden för Region Jämtland Härjedalen blir 99 431 kr/år, enligt bilaga nr 2 från SKR. Kostnaden har för år 2024 tagits av Forsknings- och utbildningsenheten.

2021 fick anestesiläkaravdelningen ansvar för att bemanna regionens ambulanshelikopter. Förändringen har skett successivt och är fullt genomfört till sommaren 2023.

Besättningen på ambulanshelikopter kör även vägambulans vid korta uppdrag eller då vädret inte tillåter flygning. Sammantaget åker besättningen i genomsnitt på 2,6 larm/dygn. Belastningen varierar dock stort. Utöver utryckningarna läggs dagligen arbetstid på säkerhetskontroller, bedömning av larm, stöd till övrig ambulanspersonal via telefon samt administration.

För att möjliggöra rationellt utnyttjande av regionens ambulanshelikopter och för att täcka behovet av anestesiläkare tjänstgörande på ambulanshelikoptern behövs tjänstgöring i dygnspass. Med bakgrund av ovan begär arbetsgivaren förhandling med syfte att förlänga sedan tidigare beviljad dispens för att möjliggöra jourpass om 24 timmar för de anestesiläkare som tjänstgör på regionens ambulanshelikopter.

Länets helikopterverksamhet har idag en beviljad dispens 2024-04-09-- 2025-04-08 efter att regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen ansökt hos Centrala parters arbetstidsnämnd 2024-03-27 §44.

Läkarföreningen anser att det fortfarande finns skäl för avsteg och att ansöka om dispens i enlighet med anestesiläkarklinikens begäran för de läkare som tjänstgör inom ambulanshelikopterns verksamhet. Avsteg gäller i 12 månader under perioden 2025-04-09—2026-04-08.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-12-19 § 144 och föreslår regionstyrelsen att ansöka om dispens.

Regelverk för extra ersättning till medarbetare inom förvaltningsområde Hälso- och sjukvård.

Vid tidigare beslut (RS 2024-11-06 § 173 ) hade en skrivning som tidigare funnits i regelverket fallit bort. Därav krävs nytt beslut för justering av denna punkt. 

Punkten är punkt 6 som hanterar möjligheten att ge medarbetare som arbetar deltid rätt till övertidsersättning från första timmen om förutsättningarna är uppfyllda och med utgångspunkt att extraersättningar är beviljade att användas enligt rutin för gällande period.

I Regionplan och budget 2023-2025 gavs ett uppdrag till regionstyrelsen att presentera en långsiktig fastighetsutvecklingsplan. I maj 2023 fastställde regionstyrelsen den inledande inriktningen för arbetet där fokus i fastighetsutvecklingsplanen ska vara på sjukhusområdet och omställningen mot en Nära vård. Bakgrunden är nya förutsättningar och kunskaper när det gäller möjligheter att bygga på befintlig fastighet, status på nuvarande byggnader samt behov av att ta hänsyn till lagkrav, miljö- och klimathänsyn samt krav på robusthet och resiliens.

En första utvecklingsplan del 1 har tagits fram och regionfullmäktige fastslog i juni 2024 § 91 att fortsatt utvecklingsarbete ska göras genom utbyggnad av det nuvarande sjukhusområdet i kombination med ombyggnad av befintliga lokaler. Regionstyrelsen fick i uppdrag att ta fram underlag för beslut om att eventuellt gå vidare med förstudiearbete. Uppdraget ska redovisas till regionfullmäktige senast i april 2025.

I tillägg till arbetet med utvecklingsplanen för Östersunds sjukhus har det framkommit en möjlighet för Region Jämtland Härjedalen att eventuellt köpa del av fastigheten Getingen 8 på Kyrkgatan (fd Jämtkraft). En utredning kring detta har påbörjats och beslut behöver fattas under våren 2025.

Inom Region Jämtland Härjedalens verksamheter finns även många andra behov av fastighetsinvesteringar. Ett lokalförsörjningsråd har tillsatts som har till uppdrag att prioritera och bereda ärenden till investeringsrådet inför fastställande av investeringsplanen samt att kontinuerligt följa upp och utveckla en sammanhållen och långsiktig investeringsprocess för regionens samtliga lokalförändringar.

Dessa fastighetsprojekt innebär många avvägningar där den politiska nivån bör ha möjlighet att följa arbetet, ge vägledning och komma med inspel under processen. Det bör därför tillsättas en politisk arbetsgrupp som i första hand ska följa arbetet med fastighetsutvecklingsplanen där utvecklingen av Östersunds sjukhus och utredningen om eventuellt köp av fastigheten Getingen 8 är mest aktuellt. Avstämningar ska göras med arbetsgruppen om fastighetsfrågor där patient- och medborgarperspektivet är i fokus samt frågor där samverkan med andra intressenter, tex kommunerna, behövs. Arbetsgruppen ska löpande informeras om lokalförsörjningsrådets prioriteringar och långsiktiga plan där större projekt som kräver särskilda beslut eller avvägningar kan lyftas fram.

Arbetsgruppen föreslås bestå av regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens presidier där ansvaret och behoven gällande fastighetsfrågor främst ligger. Arbetsgruppen beräknas ha 6 möten per år.

Den politiska arbetsgruppen för fastighetsfrågor kommer liksom övriga politiska organ att erbjudas administrativt stöd från sekreterare och från sakkunniga tjänstepersoner. Stödet kommer att anpassas utifrån behov. Men också utifrån de förutsättningar som finns kopplat till regionens svåra ekonomiska läge, där effektiviseringar, minskad administration och nya arbetssätt är exempel på åtgärder. Det innebär att administrationen för arbetsgruppen behöver läggas på en rimlig nivå.

I maj 2023 § 99 nominerade regionstyrelsen 4 ledamöter och 1 representant för patientförening till Etikprövningsmyndigheten.

Region Västerbotten har fått in en ny anmodan från Etikprövningsmyndigheten om att inkomma med förslag på minst två personer till Etikprövningsmyndigheten efter att två ledamöter nu avsagt sig sina uppdrag. En av dessa är Björn Sandal som nominerats av Region Jämtland Härjedalen. Vi anmodas därför att nominera en ny person.

Nomineringen ska vara Region Västerbotten tillhanda senast 15 februari.

Revisionskontoret har genomfört en granskning av hantering och kontroll av bemanningsfakturor. Granskningens syfte har varit att bedöma om regionstyrelsen har säkerställt en tillräcklig intern kontroll av hanteringen av fakturor avseende hyrbemanning.

Revisorernas samlade bedömning är att regionstyrelsen delvis har säkerställt en tillräcklig intern kontroll av hanteringen av fakturor avseende hyrbemanning. Bedömningen baseras på att det inte är tydligt vilka kontroller som ska utföras, i vilken omfattning, och hur eventuella avvikelser ska hanteras. Det är inte heller tydligt vilken befattning som har befogenhet att signera tidrapporter.

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen att:

• Tydliggöra och kommunicera vad leveransattest respektive beslutsattest omfattar och innebär.
• Säkerställa att regionledningens beslut att hyrbemanning ska registreras i Heroma fullföljs. Samt att säkerställa att information och utbildning når ut till dem som kontrollerar och attesterar bemanningsfakturor samt se över möjligheten till ett gemensamt arbetssätt för kontroll och attestering av bemanningsfakturor.
• Se över och tydliggöra vikten av uppföljning och kontroll för att uppnå en ändamålsenlig och effektiv fakturahantering.
• Utifrån sitt ansvarsområde se över riskanalysarbetet för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering och kontroll av bemanningsfakturor.

Revisorerna emotser senast den 4 februari 2025 en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta samt tidplan med anledning av granskningsresultatet.

Ett förslag till svar på granskningen har upprättats inom ekonomiavdelningen.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat betänkande.

Regeringen tillsatte, 2023, en särskild utredare med syfte att dels föreslå viss ny uppgiftsinsamling, dels skapa ändamålsenliga regler som ökar förutsättningarna att förbättra hälso- och sjukvården samt folkhälsan och säkerställa att regelverket är utformat på ett sådant sätt att det skyddar den personliga integriteten.

I uppdraget har det ingått att analysera regelverket för hälsodataregister, föreslå regler för behandling av personuppgifter från primärvården, om samtliga patienter som behandlas inom den specialiserade öppenvården samt personuppgifter som avser rekvisitionsläkemedel. Inom ramen för uppdraget har det även ingått att föreslå regler som möjliggör behandling av uppgifter om väntetider och vårdköer.

Utredningen har tagit fram ett förslag på ett samlat regelverk för hälsodataregister som är förenligt med regeringsformens normgivningskrav liksom med EU:s dataskyddsförordning.

Bakgrund

Ett hälsodataregister är en rikstäckande samling personuppgifter om den enskildas vård och hälsa hos en central myndighet, och som en patient inte kan motsätta sig att ingå i. Ett hälsodataregister får endast innehålla sådana personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå syftet med registret. Vilka personuppgifter som varje hälsodataregister får innehålla preciseras i hälsodataregisterförordningen. Behandlingen av personuppgifter i ett hälsodataregister utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten och omfattas av det förstärkta grundlagsskyddet i 2 kap. 6§ regeringsformen. Det innebär att vissa moment i behandlingen av personuppgifter måste regleras i lag och att begränsningar i skyddet får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.

Aktuellt

Utredningen bedömer att det finns behov av ökad tydlighet, transparens och förutsebarhet i den behandling av personuppgifter som utförs i hälsodataregister. Regelverket behöver också anpassad till den utveckling som skett i fråga om reglering av dataskydd. Utredning föreslår en ny lag där det ska framgå att syftet med hälsodataregister är att bidra till ökad kunskap för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården samt stärka folkhälsan.

Det nya regelverket ska omfatta patientregistret, medicinska födelseregistret, cancerregistret, registret över expedierade läkemedel, registret över kommunal hälso- och sjukvård, tandhälsoregistret samt det nya registret över administrerade läkemedel.

Patientregistret

Utredningen föreslår en utökad insamling av uppgifter till patientregistret hos Socialstyrelsen. Utvecklingen som sker inom vården, med en förskjutning till nära vård och mer avancerad sjukvård i primärvården, innebär att insamlingen av uppgifter till patientregistret behöver utvidgas. Om detta inkluderas får forskningen fram mera data för att till exempel skapa mer effektiva behandlingsmetoder, bättre möjligheter till epidemiologiska studier, mer data för utveckling av precisionsmedicin och i beredskapssyfte för att exempelvis hantera krissituationer såsom under coronapandemin.

Uppgiftsinsamlingen bör i första hand utgå ifrån de uppgifter som ska dokumenteras i en patientjournal. Uppgiftsinsamlingen ska inkludera privata vårdgivare. Däremot ska inte omfatta öppenvård som tillhandahålls av en skolhuvudman enligt skollagen, som en del av arbetsgivaransvaret enligt arbetsmiljölagen eller inom ramen för det kommunala huvudmannaskapet enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Uppgifter om väntetider

Den statliga uppföljningen av väntetider behöver stärkas för att möjliggöra mer mångsidiga analyser och jämförelser av väntetider i hälso- och sjukvården. För detta krävs att uppgifter samlas in på individnivå. När detta finns att tillgå i patientregistret, bör regeringen överväga att upphäva regionernas författningsreglerade uppgiftsskyldighet till väntetidsdatabasen hos SKR.

Insamling av uppgifter om rekvisitionsläkemedel

Utredningen föreslår att fler uppgifter om rekvisitionsläkemedel från slutenvården och den specialiserade öppenvården ska samlas in till ett nytt hälsodataregister hos Socialstyrelsen. Denna insamling sker alltså inte idag, vilket innebär att uppföljning av rekvisitionsläkemedel endast sker utifrån försäljningsvolymer och kostnader. Det är stor skillnad mot läkemedel som förskrivs på recept vilka kan följas upp genom att kombinera försäljningsdata med övriga registerdata utifrån koppling till personID. Skulle ett nytt hälsodataregister för rekvisitionsläkemedel skapas skulle en mer korrekt bild av samtliga patientåtgärder uppnås. Det skulle förbättra precisionen i analyser av behandlingar och ingrepp. Förutsättningarna för bästa möjliga och säkra vård skulle förbättras.

Svar på remiss ska vara Socialdepartementet tillhanda senast 29 januari 2025.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remissen av Betänkande ??S2024/01708? Livsviktigt lärande – fler vägar till kunskap för att förebygga suicid (SOU 2024:66). Regeringen beslutade den 19 januari 2023 att uppdra åt en särskild utredare att utreda vissa frågor inom det suicidpreventiva området för att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt suicidpreventivt arbete (dir 2023:3).

Utredningen konstaterar att det är ovanligt att det görs utredningar efter suicid i samhället generellt och att dessa sällan involverar flera verksamheter eller samhällsaktörer, utan avgränsas ofta till hur en enskild verksamhet har följt befintliga rutiner.

Behov av ett bredare lärande efter suicid påtalas, där fler samhällsaktörer bidrar till att öka förståelsen för vad som kan göras för att förebygga och förhindra suicid.

För att utveckla det suicidpreventiva lärandet i samhället lämnar utredningen tre övergripande förslag.

• En nationell utredningsfunktion som ska bidra till samhällets lärande om suicid inrättas vid Folkhälsomyndigheten.
• Bättre förutsättningar för lex Maria- och lex Sarah-utredningar skapas genom större möjligheter att utbyta information samt kunskapshöjande uppdrag till Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). För att bidra till förhöjt lärande efter suicid och suicidförsök får IVO i uppdrag att genomföra en särskild tillsynsinsats.
• En statlig satsning genomförs för att stimulera arbetet med suicidpreventiva analyser i lokal samverkan.

Sammanfattning av yttrande:
Sammanfattningsvis instämmer Region Jämtland Härjedalen med utredarens förslag i dess helhet. 

Kunskapen kring suicid och evidensbaserade åtgärder inom suicidprevention är ett angeläget område för förbättringar och i detta påtalar Region Jämtland Härjedalen särskilt vikten av det föreslagna myndighetsuppdraget för utredning samt som kunskapsbank för lärande. 

Utredarens förslag bedöms överlag möjliggöra och underlätta utredningsarbete vid suicid.

Sekretess mellan olika instanser upplevs i nuläget som hindrande och förslaget bör kunna förbättra utredningar och därigenom skapa bättre kännedom och därmed bättre åtgärder för att förhindra suicid. Risk påtalas gällande att utredningar kan komma att bli resurskrävande om inte avgränsningar och ansvarsförhållanden tydliggörs.

Ett förslag till svar har utarbetats inom Folkhälsoenheten, hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen utifrån synpunkter inhämtade via LPO-psykisk hälsa, vårdverksamheter, regionjurister, patientsäkerhet och patientnämnd.

Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 24 januari 2025. Paragrafen behöver därför justeras omedelbart.

Region jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på promemorian En moderniserad taltidningsverksamhet (Ds 2024:22).

Remissen handlar om att undersöka hur den svenska taltidningen, som idag främst är ett ljudbaserat format för personer med synnedsättning, kan moderniseras och anpassas till nya tekniska möjligheter och användarbehov. Här är användarvänligheten av betydelse genom enklare gränssnitt, bättre navigering och ökad interaktivitet. En modernisering kan således innebära en utvidgning av taltidningens erbjudande, kanske genom att integrera fler typer av medier exempelvis ljud, video eller text för att göra informationen ännu mer tillgänglig för alla som behöver den.

MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) föreslås ta över distributionsansvaret för taltidningar och att definitionen av begreppet ”taltidning” justeras och lagar anpassas.
Tidigare har endast tidningar som ansökt om taltidningsstöd gjorts tillgängliga som taltidning i taltidningstjänsten, men genom att förslaget innebär en breddning av begreppet innebär det att Regionens taltidning skulle kunna publiceras där, efter särskild ansökan.

Detta ska medföra att kommuner och regioners kostnader för administrativ hantering kring utskick av sådana taltidningar, användarstöd samt kostnader för cd-skivor och kassetter minskar.

Kommunikationsavdelningen pekar på ett behov av utskick med enklare media till de äldsta brukarna av taltidning. Tolkningar av förslagets olika delar kan innebära olika resursbehov. Det finns därmed en osäkerhet om behovet av resurser för regionerna.

En sådan utveckling kan innebära lokalt behov av

• ny kompetens inom ny teknik och tillgänglighet.
• investeringar i nya verktyg för produktion, redigering och tillgänglighetsanpassning

Ett förslag till svar har upprättats inom närstöd regionstaben och kommunikationsavdelningen.

Remissen ska besvaras senast 31 januari.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och getts möjlighet att yttra sig över promemorian: Inhibition av verkställighet - en ny ordning för vissa utlänningar vid vissa verkställighetshinder (DS 2024:23).

Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på alternativ till uppehållstillstånd för en utlänning som utgör ett säkerhetshot eller har gjort sig skyldig till brott, när det finns ett tillfälligt verkställighetshinder. Syftet är att skapa förutsättningar för en effektivare hantering av återvändandet när verkställighetshindret upphör och att stärka Sveriges förmåga att hantera personer som utgör ett säkerhetshot men som under viss tid inte kan avlägsnas från landet.

Ett beslut om ”inhibition av verkställigheten” i stället för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid ett tillfälligt verkställighetshinder signalerar på ett tydligt sätt för berörda utlänningar att vistelsen i Sverige endast är tillfällig. Det faktum att olika välfärdsförmåner begränsas till lägre nivåer i dessa fall visar, till skillnad mot vad som kan sägas gälla i dag, att vistelsen inte likställs med vad som gäller för en person som anses bosatt här.

Ett förslag till svar har upprättats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen med stöd av tjänstemän inom Folkhälsoenheten, HS-ledning och Samordningskansliet.

Region Jämtland Härjedalen tillstyrker betänkandets förslag och lämnar inga övriga synpunkter.

Remissen ska besvaras senast 19 februari 2025.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Högkostnadsskyddet för läkemedel och vissa förbrukningsartiklar är en viktig del av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet och syftar till att begränsa den ekonomiska bördan för patienter när det gäller kostnader för receptbelagda läkemedel. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som fattar beslut om vilka receptbelagda läkemedel och förbrukningsartiklar som ska ingå i högkostnadsskyddet.

De senaste decennierna har stora framsteg inom läkemedelsutvecklingen skett. Flera sjukdomar och tidigare obotliga eller svårbehandlade tillstånd kan behandlas. Det har bidragit till ett längre och friskare liv hos befolkningen, men också till att statens utgifter för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet, ökat kraftigt. Prognoser tyder på att kostnaderna kommer att fortsätta att öka. En löpande indexreglering av högkostnadskortet för läkemedel infördes 2013, men nivåerna för andelarna av prisbasbeloppet har varit oförändrade. Det har inneburit att statens kostnader för läkemedel har ökat mer än den kostnad som patienterna själva betalar genom så kallade egenavgifter. Staten täcker nu en allt större del av läkemedelskostnaderna.

I promemorian föreslås att patienterna ska betala en högre egenavgift för läkemedel inom högkostnadsskyddet. Syftet med förändringen är att förbättra möjligheterna till en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna.

Förslaget innebär att kostnadstaket höjs från 2 900kr till 3 800kr utifrån 2025 års prisbasbelopp. Beloppen inom den så kallade högkostnadstrappan, kommer dessutom att höjas. I det första steget ska patienten betala 75 procent av kostnaden, istället för 50 procent som det är i nuvarande modell.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Ett förslag till svar har tagits fram av läkemedelsenheten. Remissvaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 17 februari 2025.

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]

Sveriges Kommuner och Regioners styrelse har den 18 oktober 2024 antagit förslag till reviderade bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KR 25). OPF-KR 25 gäller för förtroendevalda som tidigare omfattats av OPF-KL14 och/eller OPF-KL18 eller som tillträdde vid valet 2018 och senare och inte tidigare omfattats av PBF eller PRF-KL i kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet.

Sedan 2014 benämns SKRs regelverk OPF – förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. En bärande tanke med OPF är att bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund. OPF-KR25 är utformat för tillämpning hos respektive kommun och /region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna.

OPF-KR 25 omfattar reviderade bestämmelser för förtroendevalda gällande pension. Utgångspunkten för OPF-KR 25 har varit det nu gällande OPF-KL18, som antogs av SKLs styrelse 2018-09-14.

Sedan den 1 januari 2023 gäller AKAP-KR för anställda inom kommuner och regioner. Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet har pensionsavsättningar om 6 % respektive 31,5 %. SKR konstaterar att utifrån kommunallagen (2017:725) så ska de förtroendevalda ges skälig ersättning i nivå med de villkor som gäller för anställda inom kommuner och regioner och ser därför följande ändring av nivåer i kapitel 3 Pensionsbestämmelser.

Övergripande förändring:
I kapitel 3, Pensionsbestämmelser § 5, införs en justering av pensionsavgifterna. För inkomster upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp fastställs pensionsavgiften till 6 procent och 31,5 procent för inkomstdelar som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.

Ett antal mindre justeringar av redaktionell karaktär har också gjorts. Bland annat har man i OPF-KR 25 ändrat åldern för hur länge man kan få ekonomiskt omställningsstöd efter avgång från uppdrag - som längst till månaden innan man uppnår riktåldern* för uttag av allmän pension (orange kuvert), vilken än så länge är/blir 67 år men kommer att höjas utifrån förändring av medellivslängd. I OPF-KL 18 står det däremot som längst till man når åldern i LAS § 32 a, vilken är 69 år. Så det är en ändring ”åt det sämre hållet”, om man så vill, men å andra sidan kommer riktåldern som sagt att skjutas framåt. Samma ändring har även gjorts gällande förlängt ekonomiskt omställningsstöd.

OPF-KL18 fastställdes av regionfullmäktige 2018-12-11 § 179 och samtidigt utsågs regionstyrelsen till pensionsmyndighet. En översyn av reglerna gjordes under 2022 vilket ledde till att regionfullmäktige 2022-10-12 § 107 beslutade följande: Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL 18) ändras så att undantaget (2 Kap. §6, andra stycket, första meningen, Cirkulär 18:32), om att det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd inte samordnas med förvärvsinkomster, tas bort. Samt att sista meningen i §6 ändras till "Ett (1) prisbasbelopp per kalenderår undantas från samordning". I övrigt ska regionfullmäktiges beslut 2018-12-11 § 179 fortsatt gälla.

Region Jämtland Härjedalen bör revidera reglerna enligt SKRs förslag gällande främst § 5 om justerade pensionsavgifter samt byta namn till OPF-KR 25 men samtidigt behålla tidigare beslut om samordning med förvärvsinkomster från första året, se markeringar i bilaga.

SKRs styrelse har också beslutat att under perioden 2025-01-01-2025-10-01 se över regelverket i dess helhet och identifiera om det föreligger behov av andra eventuella förändringar. Översynen ska ske i dialog med medlemmarna. Det kan innebära att reglerna behöver revideras igen inför kommande mandatperiod.

*riktålder är en ålder, som börjar användas fullt ut fr o m år 2026 men delvis redan nu, och som man rekommenderas att som minst arbeta till, för att allmän pension ska uppnå en nivå som är i paritet med tidigare generationer. Däremot kan man ta ut allmän pension fr o m riktåldern minus 3 år, d v s 64 år fr o m januari 2026 (t o m dec 2025 möjligt fr 63 år).

Riktlinjen för god ekonomisk hushållning ska utgöra ett komplement till lagar, rekommendationer och normeringar. Syftet med riktlinjen är att samla regionens övergripande principer för ekonomistyrning i ett dokument. Riktlinjerna avser att användas i ett långsiktigt och strategiskt perspektiv avseende Region Jämtland Härjedalens ekonomi. Tidshorisonten sträcker sig längre än budgetperspektivet tillika planperioden. Detta innebär att de finansiella målen i Regionplanen kan avvika från målsättningar i denna riktlinje. Riktlinjen omfattar Region Jämtland Härjedalens soliditet, finansiering, resultat och likviditet.

Riktlinjen fastställdes av regionfullmäktige 2021-10-20 § 127.

Kommunallagens ekonomikapitel, kapitel 11, har förändrats något från och med räkenskapsåret 2024. Ändringarna innebär bland annat att en ny resultatreserv införs och att resultatutjämningsreserven avvecklas under en tioårsperiod. I denna revidering av riktlinjen för god ekonomisk hushållning ändras därför stycke 4. Resultatutjämningsreserven (RUR) ersätts med Resultatreserven (RER). Reglerna för den nya reserven, RER, blir lite friare då reserven kan användas för att öka flexibiliteten i användningen av sparade medel. I RUR var användningen av reserverade medel mer styrt mot konjunkturcykler.

Att RUR fasas ut under en 10 års period påverkar inte regelverket eftersom Region Jämtland Härjedalen inte har avsatt någon resultatutjämningsreserv.

Region Jämtland Härjedalen är sedan 2009 en av flera ägare i bolaget Vattenbrukscentrum Norr AB (svb), vars verksamhet är fokuserad på fiskforskning och avel av röding och regnbågslax. Utöver Region Jämtland Härjedalen, som äger 20%, ägs bolaget av Fiskodlare i Norr Ek. För. (40%), SLU Holding (20%) samt Akvakulturforskare i Norr Ek. För. (20%). Bolagets anläggning är lokaliserad i Kälarne, Bräcke kommun.

Bolagets verksamhet vilar på 3 ben: avelsprogrammet för röding och regnbåge som bedrivs i samarbete med SLU och finansieras av staten, forskningsverksamheten som finansieras med projektmedel för olika typer av forskningsuppdrag (bland annat tillsammans med SLU kring foderutveckling), samt uppfödning av levande fisk till olika typer av sportfiske.

Verksamheten har utvecklats positivt de senaste åren och har byggt upp ett eget kapital som man idag använder för att finansiera den utbyggnad och modernisering som pågår. Bolaget har de senaste åren varit lönsamt och har inte behövt finansiering från ägarna.

Det finns inget giltigt ägardirektiv för bolaget, något som inte är förenligt med Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för ägande i bolag. Med anledning av detta beslutade regionala utvecklingsnämnden i november 2022, § 178, att ge regiondirektören i uppdrag att arbeta för att ett förslag till ägardirektiv tas fram för bolaget inför årsstämman 2023. Under de senaste åren, även innan nämndens beslut, har det gjorts flera försök att samla ägargruppen och skapa ett gemensamt förslag till ägardirektiv. Det har dock dröjt till hösten 2024 innan ett färdigt förslag funnits redo.

Föreslaget ägardirektiv kommer inte innebära några märkbara förändringar i bolagets verksamhet. Region Jämtland Härjedalen är nöjd med bolagets inriktning och verksamhet, och detsamma gäller de övriga ägarna. Processen med att ta fram ägardirektivet har däremot inneburit en ökad förståelse mellan ägarnas respektive önskemål och förväntningar med bolaget, något som förhoppningsvis leder till förbättrat samarbete mellan ägarna framgent.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 17 december 2024, § 187, och beslutade att föreslå regionfullmäktige:
Ägardirektiv för Vattenbrukscentrum Norr AB (svb) godkänns.

Region Jämtland Härjedalen äger Peak Innovation AB tillsammans med Stiftelsen Zenit (55%), Samling Näringsliv (30%), samt Åre, Östersund och Krokoms kommun (2,5% vardera). Region Jämtland Härjedalens ägarandel är 7,5%.

Bolaget har sedan lång tid arbetat med två huvudinriktningar. Den första delen har varit att driva en inkubatorverksamhet där man ger stöd och rådgivning till mellan 10 och 15 nystartade företag per år. Den andra delen har varit att i en projektfinansierad verksamhet kallade Projekt Arenan driva ett stort antal projekt i syfte att skapa bättre förutsättningar för att utveckla nya företag i regionen. Projekt Arenan har under de senaste åren haft svårt att hitta finansiering för nya relevanta projekt varför den verksamheten nu kommer att utvärderas.

Sedan hösten 2023 har ägardialoger förts för att ta fram ett nytt ägardirektiv, sätta en ny strategi och inriktning för bolaget samt hitta en mer långsiktig finansieringslösning för bolaget. Ett steg i denna process är att fastställa ett nytt ägardirektiv baserat på den diskussion som fördes mellan ägarna vid möte 14 oktober 2024.

Ägardirektivet innebär att ägarna tydliggör att fokus för bolaget i första hand är att utveckla dagens inkubatorverksamhet med fokus på att utveckla innovationer och affärskoncept baserade på idéer som kommer fram i Jämtland Härjedalen.

Om det i framtiden finns behov av och förutsättningar för att etablera både en acceleratorverksamhet och på lite längre sikt även en Science park så kan sådana initiativ efter överenskommelse med ägarna komma att utvärderas men är inte på agendan på kort sikt.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 17 december 2024, § 188, och beslutade att föreslå regionfullmäktige:
Reviderat ägardirektiv för Peak Innovation AB godkänns.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Region Jämtland Härjedalen om reseersättningar. Förslagsställaren föreslår att sjukresa med kollektivtrafik inom länet bör kunna ske med en enklare och mer effektiv process än dagens hanteringsprocess för att söka bidrag som kräver en manuell inlämning av biljett/kvitto samt ansökan inskickad med brev, till Reseservice. I förslaget föreslås att kallelsen utgör en bussbiljett med QR-kod som kan avläsas på bussen.

Idag kan enbart de som reser med egen bil, ansöka om resebidrag via en digital kanal. Orsaken till detta är att invånarnas tjänsteplattform 1177 inte kan hantera bifogade dokument eller bilder. Det finns, enligt signaler från Inera (som driver 1177) inte planer på att skapa denna funktion i närtid. Detta innebär att man som invånare inte kan skicka med bifogat kvitto eller biljett, som visar resans kostnad. För att handlägga resekostnaden så behövs ett verifikat att boka kostnaden mot.

I medborgarförslaget föreslås att använda kallelsen som biljett med tillhörande QR-kod för inläsning på bussen.

Förslaget är i grunden ett bra förslag och det finns goda motiv till att göra processen för bidragshandläggning för kollektivtrafik enklare, för alla parter. Utmaningen idag är främst teknisk. En kallelse ser idag ut på många olika sätt, främst till följd av att det saknas en samordnad modell för kallelsens utseende och metod. Vissa kallelser kommer från journalsystemet i pappersformat, andra kallelser från lokala utskrifter hos vårdgivare och i ytterligare fall kommer kallelsen som SMS. I vissa fall sker muntliga kallelser via telefon eller avtal från tidigare besök. Utöver detta så har kollektivtrafikens QR-läsare inte möjlighet att läsa stationära/fasta QR-koder, utan är programmerade för att läsa dynamiska QR-koder. Ett arbete pågår för att på sikt införa digitala kallelser som skulle möjliggöra dynamiska QR-koder.

Vid tidigare försök med ”buss på kallelse” så har kostnaden för sjukresor ökat till följd av att bussresorna ökade, medan övrig trafik inte minskade, utan kvarstod. I den tidigare modellen fanns inte någon kontroll av datum, sträcka, tidpunkt vilket gjorde att kallelsen kunde användas vid fler tillfällen på ett felaktigt sätt. På grund av detta så avslutades försöket.

I Region Jämtland Härjedalen pågår ett utvecklingsarbete för ökad digitalisering inom alla verksamheter. Ett arbete som initialt innebär utvecklingskostnader som behöver prioriteras och finansieras. I och med att det är en teknisk utmaning att hantera bidragsutbetalningar för kollektivtrafik digitalt och effektivt så är det nuläget inte möjligt att bifalla medborgarförslaget. På sikt kommer det att komma digitala lösningar (tex digitala kallelser med QR-kod) som kan bidra till att kallelsen kan användas som bussbiljett och förenkla hanteringen.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Region Jämtland Härjedalen där förslagsställaren föreslår att reglerna för sjukresebidrag ska ändras.

Bakgrund
Som invånare i Region Jämtland Härjedalen och till lika andra län i Sverige så har man bidragsgrund för resor till och från sina bidragsgrundande sjukvårdsbesök. Vad som är bidragsgrundande framgår i Region Jämtland Härjedalens regelverk för sjukresor som i sin tur grundar sig på Lagen om resekostnadsersättning vid sjukresa.

Då man som Jämtlänning besöker sjukvård inom den egna regionen så gäller bidragsgrunden för de besök man blir hänvisad till av regionens vårdgivare. Detta sker via en remiss. Remissen är en så kallad vårdbegäran och kräver ingen betalningsförbindelse, då det sker inom den egna regionen. Kravet för att göra detta remitterade vårdbesök bidragsgrundande är att besöket är sjukvårdande och inte förebyggande samt att det gäller närmsta adekvata vård.

Då remisser skrivs till vårdgivare utanför Region Jämtland Härjedalen finns andra regler och andra rutiner. För att remittera till vård utanför länet så behöver en läkare på en vårdcentral först remittera till en specialistvårdsenhet inom den egna regionen. Läkare på den interna specialistvårdsenheten kan i sin tur ta beslut om att remittera patienten vidare till en annan region. I vissa fall kan även en läkare inom primärvården skriva en sådan typ av remiss. Syftet med en sådan remiss är att Region Jämtland Härjedalen, av olika skäl inte kan utföra den vård som krävs. De olika skälen definieras i tre olika Remisstyper

1. Specialistvårdsremiss (Kap 2 Vård efter initiativ från hemlandstinget)
   Denna remiss skrivs då Region Jämtland Härjedalen saknar kompetens eller en typ av specialistvård inom den egna regionen och behöver hänvisa till mer avancerad vård i annan region.
2. Vårdgarantiremiss (Kap 2 Vårdgaranti)
   Denna remiss skrivs då Region Jämtland Härjedalen har för lång kö eller väntelista på ett vårdåtagande. Vilket ger patienten rätt att åberopa vårdgaranti, vilket innebär att samma vård kan sökas i annan region med kortare väntelista.
3. Eget val-remiss (Kap 4 Patientens val)
   Denna remiss kan skrivas då en patient har behov av vård och har rätt till ett visst vårdåtagande men själv väljer att söka vården i annan region än den egna. DÅ kan en specialistvårdsläkare remittera till likartad vård i annan region på patientens begäran.

I samtliga av dessa remissformer så krävs ett ställningstagande från ansvarig läkare och remissformerna innehåller även ett eget moment för betalningsförbindelse. Det betyder i praktiken att en ansvarig läkare aktivt beslutar och tar ansvar för att ta på regionen en ytterligare kostnad för extern vård. Samt eventuella extra kostnader för resor eller boende.

I remisstypen ”Eget val” så finns en skillnad mot de andra två typerna. Det egna valet av specialistvård i annan region möjliggör inte bidrag för resor eller eventuellt boende.

Specialistvårdsremissen och Vårdgarantiremissen kan inte liknas med den interna form av remisser som skrivs internt mellan egna vårdgivare inom regionen, där betalningsförbindelse inte krävs.

I regionens regelverk för sjukresor så framgår att sjukresor till remitterade vårdbesök utanför länet kan vara sjukresebidragsgrundande. Kravet för att ett sådant besök skall vara bidragsgrundande är dock att remissen är av typen specialistvårdsremiss eller vårdgarantiremiss och innehåller en giltig betalningsförbindelse. Ett kvitto på att rätt läkare har tagit ställning och beslutat kring de extra kostnaderna för vårdbesöket. Saknas denna betalningsförbindelse eller om remissen är av fel typ, finns heller ingen bidragsgrund för sjukresor.

Angående medborgarförslaget
Förslagsställaren vill att reglerna skall ändras i sjukreseregelverket för att möjliggöra sjukresebidrag till Mora lasarett istället för Östersunds sjukhus. I sjukreseregelverket finns redan innehåll och funktioner som möjliggör sjukresebidrag till sjukvård utanför länet. Det kräver dock att hälso- och sjukvårdsorganisationen utformar rätt form av remiss, med giltig betalningsförbindelse och gör detta på rätt vårdnivå.

I denna förfrågan framgår att vårdbesöket på Mora lasarett remitterades på ett felaktigt sätt och möjligen även på fel instans inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Då rätt form av remiss saknades och betalningsförbindelse inte fanns så kunde inte heller resebidrag betalas ut.

Utifrån detta så finns inget behov att utföra ändringar i sjukreseregelverket. I stället bör möjligtvis regionens läkare göras uppmärksamma på vem som kan utforma remisser samt hur dessa remisser skrivs för att ge rätt form av underlag. Då rätt form av remiss med rätt betalningsförbindelse skrivs föreligger inget problem att, via regelverket utbetala sjukresebidrag för resan.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm