Möte 2018-10-24

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

- Bemanningsprojektet

- Resultatförbättrande åtgärder

- Årsrapport barnhälsovård

- Planering inför årets influensavaccinering

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat uppgick till -101,0 miljoner kronor till och med september 2018.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden januari till och med september 2018 var 124,9 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2017, vilket ger en nettokostnadsökning på 4,2 procent.

Bruttokostnaderna efter september månad har ökat med 5,2 procent, motsvarande 184,5 miljoner kronor jämfört med samma period 2017. Den positiva trenden att kostnader för bemanningsföretag minskar håller fortsatt i sig och har efter september minskat med 37,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 131,5 miljoner kronor, motsvarande 7,3 procent. Kostnad för läkemedel har ökat med 27,8 miljoner kronor. Även riks- och regionvård utgör en stor del av kostnaden och har ökat med 24,1 miljoner kronor.

Intäkterna har ökat med 11,1 procent, motsvarande 59,4 miljoner kronor, främst i form av ökade bidrag.

Likviditeten förstärktes under juni med ytterligare 50 miljoner kronor i lån från Kommuninvest. Den totala låneskulden uppgår därefter till 200 miljoner kronor, inkluderat föregående års lån.

Helårsprognosen ligger kvar oförändrad sedan augusti på -250 miljoner kronor.

I regionstyrelsens verksamhetsplan 2018 finns som mål att kostnaderna för köp från bemanningsföretag ska minska till 2015 års nivå. Perioden jan-aug 2018 sjönk kostnaderna för köp från bemanningsföretag med 32 miljoner kronor jämfört med samma period 2017 (minus 27 procent). Trots den stora minskningen låg kostnaderna per augusti fortfarande 9 miljoner kronor högre än samma period 2015 – en avvikelse på 12 procent. Målet uppnås inte än, men trenden är positiv.

Alla yrkesgrupper har hyrts in i mindre grad 2018 än 2017. Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor sjönk 15,8 miljoner kronor (-50 procent), inhyrda läkare 14,1 miljoner kronor (-17 procent) och övrig personal 2,3 miljoner kronor (-66 procent).

Primärvården har fortsatt rekrytera ST-läkare för att möta behovet av allmänläkarspecialister och hade i augusti 50 ST-läkare anställda. Hittills i år har tio av primärvårdens ST-läkare blivit färdiga specialister. På Östersunds sjukhus har kostnaden för inhyrda läkare ökat.

Många åtgärder för att minska beroendet av bemanningsföretag har genomförts och under 2018 har ytterligare aktiviteter startats. Detta beskrivs i bifogade rapport.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018-– 2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Medarbetare – sjukfrånvaro följas upp vid regionstyrelsens sammanträde den 23-24 oktober.

Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2018 är att sjukfrånvaron för medarbetare inom Region Jämtland Härjedalen ska minska och skillnader mellan män och kvinnor. Målvärdet för 2018 är 5,8 %.

Sjukfrånvaron har fortsatt minska under 2018 och trenden ser ut att fortsätta. Per sista augusti 2018 ligger den ackumulerade sjukfrånvaron på 5,2 % jämfört med 5,7 % samma period 2017 och 6,6 % 2016. Sänkningen av sjukfrånvaron syns mest hos kvinnorna och i den långa sjukfrånvaron. I båda förvaltningarna samt i regionstaben minskar sjukfrånvaron.

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018 – 2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan för 2018 ska det aktiva målet Andel vårdskador ska minska följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 29-30 maj och 23-24 oktober.

Andel vårdskador mäts med Markörbaserad journalgranskning (MJG), en strukturerad metod för att mäta förekomst av vårdskador i Sverige. Metoden identifierar vårdskador inom ett antal skadeområden och ger en överblick över förekomst. En rapport har upprättats med MJG-resultat för tidsperioden 2017–08 – 2018–07. De journaler som granskas tas fram slumpmässigt. Såväl urvalsmetod som granskningsmetoden som innebär att skadan ska ha dokumenterats i journal. För att ha en god bild av andelen vårdskador inom Region Jämtland Härjedalen används ett antal kompletterande mätverktyg.

Målvärdet i regionstyrelsens verksamhetsplan 2018 är 7 %. Under mätperioden var andel vårdtillfällen med skada 13 % (10 % för kvinnor och 15 % för män) och andel vårdtillfällen med vårdskada 8% (6 % för kvinnor och 10 % för män). Antal granskade vårdtillfällen var 420.

Vid regionstyrelsens uppföljning 29-30 maj § 137 togs följande beslut; ”Områdena trycksår, säker läkemedelshantering samt följsamhet av rutiner för att minska vårdskador måste förbättras. Effekterna av de åtgärder som vidtas ska redovisas till regionstyrelsen senast i november, tillsammans med fallstatistiken.”

I rapporten finns en redovisning av resultaten kopplat till vårdrelaterade infektioner, trycksår och fall. Rapporten beskriver också pågående arbeten med att förbättra och stärka vårdpreventionsarbetet inom Region Jämtland Härjedalen.

På regionstyrelsens sammanträde den 24 april 2018, § 102, fick regionstyrelsen en uppföljning om läkemedel. Utifrån den rapport som redovisades fick regiondirektören i uppdrag att genomföra de åtgärdsförslag som lyfts i rapporten och återredovisa till regionstyrelsen i september. Det handlade om att verksamheten har ett fortsatt behov av stöd och tid för att överföra patientens hela läkemedelslistor till den nya versionen av COSMIC samt Ordnat införande av elektronisk läkemedelslista i regionen. Uppföljningen av åtgärderna har nu redovisats i rapporten om vårdskador.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017 – 2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet patient – återinskrivningar följas upp vid styrelsens sammanträde 23-24 oktober 2018. Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2018 är att återinskrivning inom 30 dagar ska minska. Målvärdet är ett resultat med lägre procent än år 2014.

Resultaten nedan är taget från den nationella databasen ”Vården i siffror”. Möjlighet till egen utdata med möjlighet att dyka i resultatet har tidigare inte gått att få. Från och med 2018 går resultat att få i Regionens utdatabas Diveport.

Mätetalen visar andel vårdtillfällen med oplanerad återinskrivning för patienter > 65 år oavsett orsak, inom 30 dagar. Talen angivna i procent.

Återinskrivningarna varierar mellan 18 % och 23 % under året, det är framförallt under sommaren som en ökning har skett jämfört med föregående år. Könsfördelningen varierar, någon trend ses inte.

Återinskrivningarna har ökat något under 2018, svårt att bedöma vad detta beror på. En orsak kan vara färre vårdplatser, vilket resulterar i att inskrivna patienter är sjukare och har en mer komplex situation.

Arbete med ökad vård i hemmet (Nära vård) pågår, ex Mobila närvårdsteamet, självmonitorering vid kroniska sjukdomar. Dessutom pågår samverkan med kommunerna i samband med lagen om samverkan vid utskrivning från Hälso- och sjukvården (LOSUS).

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2018 anges att styrelsen avser att följa upp arbetet med Attraktiv arbetsgivare.

I handlingsplanen för Attraktiv arbetsgivare finns följande mål uppsatta:
1. Alla medarbetare bidrar aktivt till verksamhetens uppdrag och utveckling.
2. Alla chefer utövar ett aktivt chefs- och ledarskap för att genomföra verksamhetens uppdrag och utveckla den.
3. Regionen tar tillvara medarbetarnas kompetens med fokus på verksamhetens uppdrag.
4. Alla medarbetare får inskolning och introduktion i yrket samt en individuell kompetensutvecklingsplan.
5. Tillvarata medarbetarens kompetens till fullo och på ett effektivt sätt, utifrån verksamhetens behov.
6. Säkra framtida kompetensförsörjning.
7. Regionens lönepolitik är tydlig och känd i organisationen.
8. Hälsofrämjande arbetsmiljö för att nå uppsatta mål och skapa engagemang för utveckling.

Arbetet med Attraktiv arbetsgivare 2018-2020 följer planen i stort och majoriteten av målen möter den tidsättning som angivits i planen. Några mindre justeringar behöver göras av tidsättningen av enskilda aktiviteter. Exempel på dessa är medarbetarutbildningen angående dataintrång som kommer att planeras om till 2019. Detsamma gäller utformning av process och metodstöd för samtal med medarbetare som avser att avsluta sin anställning samt handlingsplanen för att göra skyddsombudsrollen attraktiv. En mer omfattande aktivitet som kommer att omtidsättas är kopplingen mellan karriärvägar och lön som är planerad att vara klar 2018. En förutsättning för detta arbete är att arbetet med karriärvägarna är klart. Då arbetet med karriärvägar är planerat till 2018–2019 behöver planen avseende lönebildningen anpassas till detta. Lönebildningsarbetet genomförs årligen under kollektivavtalsförhandlingarna och vanligtvis under hösten. Arbetet med kopplingen mellan karriärvägar och lön behöver därmed planeras om och inledas under hösten 2020.

För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16§ har lämnats över till någon annan Lag (1999:621).

Regionstyrelsen har antagit en plan för internkontroll för 2018. Planen följs upp i maj och oktober. Det kan konstateras att arbeten pågår inom samtliga områden och att förbättringsområden finns. Efterlevnaden av attesteringsregler måste förbättras omgående då ingen förbättring skett sedan uppföljningen under våren 2018.

Uppföljning enligt bifogad rapport.

Den 28 februari 2018, § 52, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2018. Peak Region AB var en av de bolag som valdes ut. Den här rapporten ska utifrån det som regionstyrelsens uppsiktsplikt omfattar redovisa om bolaget bedriver sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges beslut, att ekonomin efterlevs och att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.

I bolagsordningen för Peak Region AB framgår att ” Bolaget skall främja en hållbar tillväxt med att erbjuda en kreativ och innovativ miljö för människor och företag. Bolaget gör det genom att stödja företag samt aktivt arbeta för nya etableringar inom regionen Jämtland-Härjedalen.”

Under året har ägarförhållandena förändrats efter ett beslut av regionfullmäktige att sälja Region Jämtland Härjedalens halva aktieinnehav vilket innebär:
Miun Holding AB 55 %
Samling Näringsliv i Jämtland ekonomisk förening 30 %
Region Jämtland Härjedalen 7,5 %
Krokoms kommun 2,5 %
Åre Kommun 2,5 %
Östersunds kommun 2,5 %

Peak Region AB har en tillfredsställande måluppfyllelse och driver sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt utifrån bolagsordningen. Ekonomiskt utfall för 2017 gav ett marginellt underskott på 4 941 kronor.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för uppsiktsplikt som beskriver vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som under året ska vara fördjupningsärenden. 2018 års plan fastställdes den 28 februari 2018, § 59. Norrtåg AB är ett av de bolag som valdes ut. Bolaget ägs till 25 % av Region Jämtland Härjedalen, övriga delägare är Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet och Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlandslän, och Länstrafiken i Västerbotten AB, 25 % vardera. Bolagets uppdrag är att bedriva persontågtrafik på dagtid i respektive län samt mellan länen och angränsade län enligt överenskommelse med staten/Trafikverket.

En rapport om Norrtåg AB har upprättats som avser att redovisa om bolaget bedriver sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges beslut, att ekonomin efterlevs och att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (KL), 6 kap § 1. Uppsiktsplikten innebär bland annat att övervaka den ekonomiska förvaltningen och tillse att medlen används ändamålsenligt och övervaka att regionfullmäktiges beslut verkställs. Uppsiktsplikten begränsas till en rätt för styrelsen att vid brister göra påpekanden, lämna råd och ge anvisningar samt om det är nödvändigt föra ärendet till fullmäktige som får vidta åtgärder.

Sammantaget visar rapporten att bolaget bedriver en verksamhet i enlighet med övergripande mål vilket återredovisas till ägarna. Den snörika vintern 2018 har inneburit störningar i trafiken. Det har resulterat i ett minskat resande, inställda tåg och sämre punktlighet. Bolaget har utifrån det vidtagit åtgärder. Bolaget har en ekonomi i balans. På grund av vinterns stora trafikstörningar med många inställda turer har kostnader för banavgifter och el varit lägre än budgeterat. Prognos för helåret 2018 är ett överskott på 17 602 mkr för bolaget. För Region Jämtland Härjedalen innebär det att 2 734 mkr fonderas.

Den 28 februari 2018, § 52, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2018. Stiftelsen Jamtli valdes ut. Den här rapporten ska utifrån det som regionstyrelsens uppsiktsplikt omfattar redovisa om stiftelsen bedriver sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges beslut, att ekonomin efterlevs och att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.

Sammantaget visar gjord rapport att Stiftelsen Jamtli bedriver en verksamhet i enlighet med övergripande mål vilket återredovisas till ägarna. Jamtlis resultat, före fördelning av ändamålsbestämda medel, är per 31 augusti är 7,3 Mkr och prognosen är 2,3 Mkr per 31 dec 2018. Stiftelsen prognostiserar ett nollresultat efter att fördelning av ändamålsbestämda medel i strukturfondsprojektet Nationalmuseum Norr. De kortfristiga skulderna är betydligt högre än de kortfristiga fordringarna inklusive kassa och bank, vilket kan innebära ansträngd likviditet på kort sikt.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för uppsiktsplikt som beskriver vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som under året ska vara fördjupningsärenden. 2018 års plan fastställdes den 28 februari 2018, § 59. Ett av de bolag som valdes ut var Länstrafiken AB. Det bland annat utifrån bolagets ekonomiska läge under 2017. Bolaget är ett helägt bolag av Region Jämtland Härjedalen. Uppdraget för Länstrafiken AB är att operativt svara för de uppgifter som krävs för att upprätthålla en allmän kollektivtrafik i länet och till angränsande län. En rapport om Länstrafiken utifrån uppsiktsplikten har upprättats som avser att redovisa om bolaget bedriver sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges beslut, att ekonomin efterlevs och att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (KL), 6 kap § 1. Där framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet, verksamhet som bedrivs i bolag samt kommunalförbund, föreningar och stiftelser som regionen är medlem i. Uppsiktsplikten innebär bland annat att övervaka den ekonomiska förvaltningen och se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktiges beslutat om. Uppsiktsplikten begränsas till en rätt för styrelsen att vid brister göra påpekanden, lämna råd och ge anvisningar samt om det är nödvändigt föra ärendet till fullmäktige som får vidta åtgärder.

Rapporten visar att det ekonomiska läget för bolaget är bättre än föregående år då bolaget redovisade ett underskott på – 10,2 mkr. Aktiekapitalet är nu återställt och resultatet per augusti 2018 är +1,2 mkr i förhållande till budget. Årsprognosen bedöms till ett 0-resultat. Avvecklingen av bussgods har förlöpt bra. Täta dialoger har genomförts med ägaren och särskilda kontrollstämmor med anledning av ekonomin har genomförts. Bolaget har också tydliga mål för sin verksamhet som utgår från de övergripande mål regionfullmäktige beslutat om. Det finns en struktur för hur målen följs upp och återredovisas. Resandet med kollektivtrafiken, exkluderat tätortstrafiken, har minskat något medan resandet i tärtortstrafiken har ökat något. Inför 2019 finns en osäkerhet för hur verksamheten och uppdraget om att upprätthålla en allmän kollektivtrafik i länet skulle påverkas av en eventuell ramminskning. Bolaget har svårt att av egen kraft vidta resultatförbättrande åtgärder.

Sveriges kommuner och landstings förbundsstyrelse beslutade 2018-03-16 om att rekommendera landstingen och regionerna att tillämpa en lägsta nivå för patientavgift på 100 kronor vid digitala vårdkontakter i primärvården. Motivet till rekommendationen är både att stimulera utvecklingen av digitala vårdtjänster och att undvika att framkalla oönskade beteenden hos patienter och vårdgivare.

I Region Jämtland Härjedalen är lägsta nivå för patientavgifter 300 kronor och vi tillämpar därför i praktiken redan rekommendationen. Regionen avser att bibehålla nuvarande avgift på 300 kronor och bör därmed godkänna SKL:s rekommendation om en lägsta nivå för patientavgift vid digitala vårdkontakter.

Tolkningarna om hur och när avgift ska tas ut vid digitala vårdkontakter behöver tydliggöras. Därför har ett regelverk för digital vård tagits fram. Syftet med detta regelverk är att underlätta utvecklingen av vård på distans med olika former av digital teknik. Detta genom att beskriva vad olika former av vård på distans innebär i form av befintliga patientavgifter. Utöver det regleras också hur ersättningar gällande utomlänspatienter ska hanteras. Regelverket ger också tolkningar på hur patientavgifter, journalföring, bokföring, sjukresekostnader mm ska hanteras för att inte otydligheter ska bli hinder för utveckling av vård på distans. Slutligen ges förslag till hur registrering i Cosmic ska ske för att statistik ska kunna tas ut för att se utvecklingen av vård på distans i olika former.

Utvecklingen av olika vårdformer som nyttjar digital teknik går fort och det framtagna regelverket behöver revideras löpande i takt med att nya frågeställningar aktualiseras.

På regionstyrelsens sammanträde den 30 maj 2018 behandlades ärendet om Asylflyktinghälsa och Asylflyktingsamordning.

Regionstyrelsen beslutade följande:
1. Asyl-flyktinghälsans uppdrag med regionövergripande ansvar kvarstår under 2018.
2. Utförande av hälsoundersökningar och viss hälso-sjukvård för asylsökande, nyanlända, tillståndslösa och övriga invandrade kvarstår med intäktsfinansiering.
3. Förebyggande hälsofrämjande insatser, utbildning, information, utveckling, psykisk hälsa, kvinnohälsa samt dietistinsats kvarstår med finansiering via statliga riktade medel.
4. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra och återrapportera beskrivna utvärderingar och utredningar med förslag till beslut, med beaktande av att intäktfinansieringen inte får överskridas.
5. Regiondirektören får i uppdrag att verkställa övriga, i uppdraget redovisade, förändringar och förtydliganden av uppdrag rörande Asylflyktinghälsa och Asylflyktingsamordning.

En rapport har upprättats med svar på frågeställningarna. Totalt innebär förslagen som presenteras i rapporten en minskning av verksamhetskostnader som finansieras från välfärdsmiljard för flyktingmottagandet med 4 500 000kr från 2018 års nivå 8 400 000kr till föreslagen förändring inför 2019 , 3 900 000kr.

Om förslag med minskning av verksamhetskostnader antas bör behov av hälsofrämjande, förebyggande insatser inom primärvård rörande Barnhälsovård, Mödravård, Tandvård, Ungdomsmottagning och Psykosociala resurser särskilt beaktas vid beslut om nyttjande och fördelning av övriga medel från Välfärdsmiljard för flyktingmottagande 2019. Dessa områden har uppmärksammats som utvecklingsområden inom hälso-sjuk- och tandvård utifrån Plan för mottagande av asylsökande och nyanlända flyktingar.

År 2009 beslutade SKL:s styrelse att rekommendera landstingen och regionerna att finansiellt stödja Tobiasregistret, som är ett nationellt register för givare av blodbildande stamceller. Motivet till beslutet var att verksamheten har nationell karaktär och att den därmed bör stödjas nationellt av landstingen gemensamt och solidariskt. Nuvarande rekommendation från 2015 upphör att gälla den 31 december 2018. SKLs sjukvårdsdelegation föreslår en uppdaterad rekommendation med giltighet fr.o.m. den 1 januari 2019 t.o.m. den 31 december 2021. Uppdateringen innebär att det solidariska driftsbidraget utökas från 0,48 kr per invånare till 0,75 kr. Ökningen motiveras av ett ökat inflöde av nya givare. Kostnaden för Region Jämtland Härjedalen beräknas till 97 000 kronor.

SKL avser att under den kommande treårsperioden se över nuvarande form av nationell finansiering för att säkerställa att Tobiasregistret ges trygga och långsiktigt stabila förutsättningar för sin viktiga verksamhet.

Frågan om finansiering av Tobiasregistret och biobank för navelsträngsblod har vid flera tidigare tillfällen behandlats i Jämtlands läns landsting (nuvarande Region Jämtland Härjedalen). För perioderna juli 2009 – juli 2012, juli 2012 - juli 2015, juli 2015 – december 2018 har landstingsstyrelsen beslutat att avslå begäran om finansiering. Bakgrunden till det var att landstinget utifrån sin modell för prioritering av verksamhet prövat finansieringen i förhållande till övriga behov av ny eller utökad verksamhet och bedömt att en prioritering av inte var möjlig.

Även denna gång avstår Region Jämtland Härjedalen att anta rekommendationen. I byggandet av det nationella systemet för kunskapsstyrning anser Region Jämtland Härjedalen att det nationella ansvar som SKL har för finansiering av kvalitetsregistren också måste inkludera detta register. Det är ologiskt att vissa kvalitetsregister hanteras sammanhållet medan andra register har andra kanaler för finansiering, särskilt nu när regioner och landsting gemensamt bygger upp ett sammanhållet system för kunskapsstyrning där kvalitetsregistren har sin givna plats.

Sveriges Kommuner och Landsting uppmanar respektive landsting/region att senast 15 november 2018 anmäla hur rekommendationen behandlas.

År 2009 beslutade SKL:s styrelse att rekommendera landstingen och regionerna att finansiellt stödja den Nationella navelsträngsblodbanken. Motivet till beslutet var att verksamheten har nationell karaktär och att den därmed bör stödjas nationellt av landstingen gemensamt och solidariskt. Patienter som behandlas med stamceller från navelsträngsblodbanken har oftast inget annat behandlingsalternativ. I navelsträngsblod finns stamceller som är särskilt lämpade för benmärgstransplantation. Nuvarande rekommendation upphör att gälla den 31 december 2018.

SKLs sjukvårdsdelegation föreslår en uppdaterad rekommendation med giltighet fr.o.m. den 1 januari 2019 t.o.m. den 31 december 2021. Uppdateringen innebär att det solidariska driftsbidraget minskas från 1,0 kr per invånare till 0,95 kr. Kostnaden för Region Jämtland Härjedalen beräknas till
123 000 kronor/år.

SKL avser att under den kommande treårsperioden se över nuvarande form av nationell finansiering för att säkerställa att Nationella navelsträngsblodbanken ges trygga och långsiktigt stabila förutsättningar för sin viktiga verksamhet.

Frågan om finansiering av Tobiasregistret och biobank för navelsträngsblod har vid flera tidigare tillfällen behandlats i Jämtlands läns landsting (nuvarande Region Jämtland Härjedalen). För perioderna juli 2009 – juli 2012, juli 2012 - juli 2015, juli 2015 – december 2018 har landstingsstyrelsen beslutat att avslå begäran om finansiering. Bakgrunden till det var att landstinget utifrån sin modell för prioritering av verksamhet prövat finansieringen i förhållande till övriga behov av ny eller utökad verksamhet och bedömt att en prioritering av inte var möjlig.

Även denna gång avstår Region Jämtland Härjedalen att anta rekommendationen. I byggandet av det nationella systemet för kunskapsstyrning anser Region Jämtland Härjedalen att det nationella ansvar som SKL har för finansiering av kvalitetsregistren också måste inkludera detta register. Det är ologiskt att vissa kvalitetsregister hanteras sammanhållet medan andra register har andra kanaler för finansiering, särskilt nu när regioner och landsting gemensamt bygger upp ett sammanhållet system för kunskapsstyrning där kvalitetsregistren har sin givna plats.

Sveriges Kommuner och Landsting uppmanar respektive landsting/region att senast 15 november 2018 anmäla hur rekommendationen behandlas.

Regionen har ansvar för att förtroendevalda och anställda får den utbildning och övning som krävs för att utföra sina uppgifter vid allvarliga och extraordinära händelser. Planen utgår primärt från den regionala kris- och katastrofmedicinska beredskapsplanen samt gällande författningskrav. Planen inriktar utbildning, träning och övning för en hel mandatperiod. En mer långsiktig planering ska ge överblick men också möjlighet till tillfällig behovsstyrning. Planen utgör ett stöd för att uppfylla gällande författningskrav.

Den övergripande målsättningen för mandatperioden 2019–2022 är att regelbundet utbilda, träna och öva den personal som ingår i regionens beredskapsorganisation samt den personal som ska delta i insatser vid allvarlig händelse så att den kris- och katastrofmedicinska beredskapen upprätthålls. Under kommande period ska även personal i regionens krigsorganisation övas för att kunna verka under höjd beredskap. Förtroendevalda ska utbildas och övas för sina roller vid extraordinär händelse och höjd beredskap. Region Jämtland Härjedalen ska också delta i övningar i samverkan med andra aktörer på regional och nationell nivå i en omfattning som bedöms rimlig.

Planen beskriver vilka målgrupper som ska utbildas och övas. Chefer med ansvar för dessa målgrupper ska säkerställa att målsättningen uppnås genom att möjliggöra för medarbetarna att genomgå den utbildning och övning som krävs för att de ska kunna lösa sina uppgifter på ett yrkesmässigt sätt. Som ett led i att uppnå målsättningen i den övergripande planen ska årliga mer praktiskt inriktade utbildnings- och övningsplaner tas fram som stöd för arbetet. Beredskapschefen ansvarar för att sådana planer utarbetas.

Norrlandstingens Regionförbunds direktion beslutade 2018-09-19, § 65 om en preliminär verksamhetsplan 2019-2021 och budgetramar för 2019. I förslag till verksamhetsplan 2019-2021 har inarbetats Förbundsdirektionens beslut om viktiga temaområden för mandatperioden och samverkansprojekt.

Förbundet har ökade kostnader de senaste året samt kommande år när det gäller bl.a. personal, lokaler och administration. För år 2019 kommer det även att krävas lokalanpassningar för att inrymma fler medarbetare (ca 0,2 Mnkr). Förbundet kommer således inte att som under flertalet tidigare år kunna finansiera temporära utredningskostnader inom sin ordinarie driftbudget.

I föreliggande förslag uppräknas förbundets budgetramar med LPIK exkl. läkemedel enligt prognos från SKL 2018-04-04. Budgetförslaget är avsett att bygga på en uppräkning enligt SKLs prognos per den sista oktober 2018. Budgeten kan därmed komma att förändras till den slutliga versionen.

De ekonomiska medlen som Norrlandstingens Regionförbund planerar för ryms inom Hälso- och sjukvårdsnämndens föreslagna budgetramar för 2019.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutade den 15 december 2017 att godkänna överenskommelsen med staten 2018 om Patientmiljarden. Målet med överenskommelsen var främja huvudmännens förutsättningar för att förbättra tillgängligheten till primärvården samt åstadkomma en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn.

Medlen i Patientmiljarden kan användas till insatser genomförda under hela 2018.

Region Jämtland Härjedalen fick i juni 2018 ta del av 12,6 miljoner ur överenskommelsen för Patientmiljarden efter att ha lämnat in en handlingsplan till SKL. Handlingsplanen och inriktningen av prioriteringen för nyttjande av medlen hade dessförinnan beslutats av regionstyrelsen vid sammanträdet den 25 april 2018. Förslag till fördelning av medlen hade föregåtts av en inventering i primärvården för planerade och genomförda insatser 2018, oavsett driftform.

I juni 2018 fick Region Jämtland Härjedalen ta del av ytterligare 7,7 miljoner ur den tilläggsöverenskommelse som kompletterar patientmiljarden och berör alla delar av hälso- och sjukvården. Medlen ska främja huvudmännens förutsättningar för att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården och korta köerna. Medlen ska användas där det finns störst behov av att garantera en säkert och trygg vård som ges i rimlig tid. I satsningen ingår ökade medel för att bland annat behålla och anställa sådan vårdpersonal med bristkompetenser som har intresse att arbeta kvar i vården efter 65 års ålder.

Förslag till fördelning av medel enligt överenskommelse för patientmiljarden bifogas.

Den nyvalda förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund, NRF, sammanträder första gången den 28 mars 2019. De utser då vilka ledamöter som ska sitta i arbetsutskottet. Landstingen/regionerna behöver dessförinnan utse ledamöter till ett interimistiskt arbetsutskott som kan bereda ärenden till förbundsdirektionen. NRF vill att landstingen/regionerna senast den 1 november anmäler vem som ska företräda dem.

Region Jämtland Härjedalen utser ledamöter till styrelsen och nämnderna samt till NRF vid regionfullmäktiges sammanträde 11 december. Eftersom den politiska majoriteten ännu inte är klar föreslås att styrelsen utser regionstyrelsens kommande ordförande till ledamot i det interimistiska arbetsutskottet. Region Jämtland Härjedalens oppositionsråd är redan utsedd av NRF enligt rullande ansvar.

Det interimistiska arbetsutskottet tjänstgör från och med 1 januari 2019 till dess att det permanenta arbetsutskottet utses.

På regionfullmäktiges sammanträde den 11–12 april 2016, § 54, fastställdes en Sponsringspolicy för Region Jämtland Härjedalen. Sponsring är ett affärsmässigt samarbetsavtal till ömsesidig nytta mellan två (eller flera) parter, där sponsorn lämnar ersättning i form av pengar, varor och/eller tjänster och den sponsrade parten som motprestation tillhandahåller tjänster som ger sponsorn reklam, stärker sponsorns varumärke eller är till annan nytta för sponsorn. Bidrag, gåvor och donationer utan motsvarande motprestation är inte sponsring och omfattas inte av sponsringspolicyn.

I samband med beslutet om sponsringspolicyn fick regionstyrelsen i uppdrag att uppdatera regler för gåvor och donationer (LS/324/1998) som fastställts av landstingsstyrelsen. Ett förslag till reviderade regler har utarbetats. Reglerna omfattar bestämmelser om gåvor till Region Jämtland Härjedalen från privatpersoner, föreningar med flera samt bestämmelser om mottagande av donationer eller stiftelser.

Regler och villkor för Region Jämtland Härjedalens stöd till organisationer regleras i Regler och villkor för bidrag till externa organisationer (RS/2156/2017) och Regler och villkor för kulturbidrag inom Region Jämtland Härjedalen (RS/2155/2017).

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på remissen Avgiftsfrihet för screening för livmoderhalscancer (Ds 2018:25).

Socialdepartementet föreslår att en förordning om avgiftsfrihet för screening för livmoderhalscancer med gynekologisk cellprovtagning införs. Förordningen föreslås bygga på lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården. Genom förordningen görs screening för livmoderhalscancer, utförd med gynekologisk cellprovtagning, avgiftsfri inom samtliga landsting. I promemorian föreslås även att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att meddela föreskrifter om vilka ålderskategorier som ska omfattas av screeningen, med vilka intervall screeningen ska erbjudas samt övriga villkor som ska gälla för screeningen.

Syftet med förslagen är att öka deltagandet i gynekologiska cellprovtagningar för att minska antalet dödsfall i livmoderhalscancer. Ingen kvinna ska behöva avstå från screening för livmoderhalscancer av ekonomiska skäl.

Förordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Avgiftsfrihet för denna screening infördes i Region Jämtland Härjedalen den 1 januari 2018 efter att medel tillförts för kompensation till landstingen i regeringens budgetproposition för 2018. Kompensationen finns med i Tilläggs-överenskommelsen mellan staten och SKL om förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa.

Region Jämtland Härjedalen stödjer förslaget. Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 15 oktober men vi har fått förlängd svarstid till den 25 oktober. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har inbjudits att lämna synpunkter på remiss: med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47), och En lärande tillsyn (SOU 2018:48).

Remissen utgör svaret på det uppdrag som Tillitsdelegationen fick i juni 2016 om att analysera och föreslå hur styrningen av välfärdstjänster i offentlig sektor, inom ramen för de befintliga regelverken, kan utvecklas för att i större omfattning ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet samt uppdraget att stödja statliga myndigheter att utveckla en tillitsbaserad styrning och ledning.

Ett förslag till svar har tagits fram inom regionstaben där Region Jämtland Härjedalen tillstyrker remissförslagen.

Remissen ska besvaras senast 31 oktober.

Regeringen beslutade 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslagen i betänkadet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landsting, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen lämnade i juni 2017 sitt första delbetänkande. Utifrån förslagen i det delbetänkandet har riksdagen beslutat om Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti som börjar gälla 1 januari 2019.

Nu har utredningen avlämnat sitt andra delbetänkande som innehåller:
- Fördjupad målbild och färdplan: från akutsjukhus till nära vård
- Uppföljning av färdplanen
- Moderniserad definition av primärvård
- Nationellt utformat grunduppdrag för primärvården
- Vårdval i primärvården
- Framgångsfaktorer för huvudmännen i utformningen av sin primärvård
- Kontinuitet i primärvården
- Ändamålsenlig administration i form av intygsskrivande och signering av journalanteckningar

Region Jämtland Härjedalen är överlag positiv till de förslag som ges i delbetänkandet. Den färdplan och målbild som beskrivs stämmer väl överens med regionens egna ambitioner.

Regionen önskar en större tydlighet i definitionerna ”första linjens vård”, ”primärvård” – både kommunal och landsting/regional, och ”nära vård”.

Region Jämtland Härjedalen anser att det förvirrar mer än stärker patientens kontinuitet att ha regleringar om både fast läkarkontakt och fast vårdkontakt. Grunden bör vara fast vårdkontakt och sen ska patientens behov avgöra vem som bäst kan vara den vårdkontakten.

Region Jämtland Härjedalen uppskattar att utredningen försöker lösa kompetensförsörjningsproblemen i primärvården men tror inte att statligt finansierade ST-tjänster i primärvård är en bra lösning. Regionens erfarenhet är att det inte primärt är begränsad budget för ST-block som avgör antalet läkare som gör ST i allmänmedicin. En statlig satsning bör hellre riktas till att stärka landsting/regioners hela utbildningskapacitet.

Ett förslag till svar på remissen har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 15 november.

Region Jämtland Härjedalen har fått en förfrågan från Luftfartsverket (LFV) att bidra med information och synpunkter rörande effekter för totalförsvaret av en utbyggd lokal flygtrafikledning på distans. Informationsinhämtningen är en del av regeringsuppdraget N2018/02442/SUBT, där LFV har fått i uppdrag att ta fram ett informationsunderlag som ger en samlad analys och redovisning av konsekvenserna av en utbyggd flygledning på distans. Konsekvensbeskrivningen ska inbegripa långsiktiga aspekter av driftsförutsättningar, ekonomiska förutsättningar, effektivitet, säkerhet, redundans, regionala effekter inklusive centralisering samt effekter för totalförsvaret. Uppdraget ska redovisas senast den 21 december 2018.

Regionala utvecklingsnämnden har besvarat den del av utredningen som berör regionala effekter av en utbyggd flygledning på distans (RUN/475/2018).

Förfrågan ska besvaras senast 12 november. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande i samråd med regionstyrelsens 2:e vice ordförande får i uppdrag att besluta om svaret på förfrågan.

Regionfullmäktige fastställer Region Jämtland Härjedalens vision och strategiskt övergripande mål. Fullmäktige beslutar också om ekonomiska ramar för verksamheten och fastställer budget. Det gör fullmäktige genom att besluta om en regionplan och en finansplan för en treårsperiod. Regionstyrelsen och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut.

Finansplanen 2019–2021 innehåller planeringsförutsättningar utifrån det ekonomiska läget, budgetramar för nämnderna, investeringsram samt finansiella mål och budget. Den övergripande finansiella inriktningen för Region Jämtland Härjedalen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Ett av de finansiella målen för planperioden är nettokostnadsutveckling på 0,1% 2019, -1,1% 2020 och -0,1% 2021. Detta innebär att det under planperioden kommer att krävas stort fokus på åtgärder för att nå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. Region Jämtland Härjedalens prognostiserade resultat för 2018 är -250 miljoner kronor.

En ständig utmaning och viktig planeringsförutsättning för regionens ekonomi är också att hantera målet att bedriva en kostnadseffektiv vård som är likvärdig med den som erbjuds i övriga landet. Rättigheten till hälso- och sjukvård är reglerad i lag och den nya patientlagen från 2015 ger den enskilde patienten stora rättigheter till vård, samtidigt som landstingens möjligheter att påverka vårdutbudet kraftigt begränsats.

Region Jämtland Härjedalens samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Enligt SKL kommer skatteunderlagets utveckling 2019–2021 bli betydligt svagare allt eftersom konjunkturen utvecklas i lugnare takt. Befolkningsökning bland barn och äldre, kommer att innebära en kostnadsutveckling som är högre än normalt. Det i kombination med att skatteunderlaget har en normal, eller till och med långsammare utveckling medför att landstingssektorn måste hålla tillbaka kostnadsökningar för att motverka gapet mellan intäkter och kostnader. Under planperioden väntas också kraftigt stigande pensionskostnader och även räntehöjningar. En stor del av pensionskostnaderna går ej att påverka.

Om åtgärder som genomförs i regionen sänker verksamhetens nettokostnader med sammanlagt 530 mkr under planperioden, skulle resultatet vara i balans 2021. Om inga åtgärder som får effekt på ekonomin genomförs, kommer region Jämtland Härjedalen behöva öka den långfristiga skulden i balansräkningen varje år under planperioden.

Investeringsramen förslås tillfälligt höjas till 161 miljoner kronor år 2019 på grund av prioriterade investeringar på sterilcentralen och öronmottagningen.

Finansplanens finansiella mål och ekonomiska ramar följs upp genom månadsrapporter, tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. Löpande uppföljning av ekonomin görs också ständigt i ledningsgrupper och på andra sätt i verksamheten.

Denna finansplan är framtagen av regiondirektören utan politisk bearbetning.

Regionfullmäktige beslutade på sitt sammanträde den 14 februari 2018, § 27, om ny politisk organisation från 1 januari 2019 samt arbetsordning, regler och reglementen för de politiska organen. Det finns nu anledning att göra vissa tillägg och revideringar i vissa av styrdokumenten.

I reglementen för regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har det förtydligats vilket ansvar nämnderna respektive regionstyrelsen har för personal. Regionstyrelsen har arbetsgivaransvar för regionens personal med undantag för personal på patientnämndens kansli och revisionskontoret. Nämnderna har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för personal inom respektive förvaltningsområde.

I Arbetsordningen för regionfullmäktige och i Arvodesreglerna har det tillförts tillägg om rätt till sjukledighet och föräldraledighet för regionråd och oppositions-råd. Det utifrån den nya kommunallagens (2017:725) bestämmelser om att fullmäktige kan anta lokala regler för att hantera den situation som uppstår när en ledande förtroendevald önskar vara föräldraledig eller drabbas av sjukdom. Bestämmelsen finns i 4 kap. 18 § KL. Ett huvudsakligt skäl till att bestämmelsen infördes i den nya lagen var att möjliggöra en bred politisk representation.

I Arbetsordningen för regionfullmäktige har det under punkt 2.2 Presidiets uppgifter lagts till att fullmäktiges presidium har som uppgift att besluta om vilka förtroendevalda som ska ha tillgång till tekniskt stöd enligt reglementet Verktyg till stöd för förtroendevaldas arbete i regionuppdraget. Detta ansvar låg tidigare på regionstyrelsen.

I samband med att regionstyrelsen besvarade revisorernas granskning av folkhälsoarbetet 2018-08-28 § 202 fick regiondirektören i uppdrag att revidera de politiska organens reglementen så att det politiska ansvaret för folkhälsofrågorna tydliggörs när den politiska organisationen förändras 1 januari 2019. I reglementet för regionstyrelsen har det därför under rubriken styrelsens uppgifter, 2.1, lagts till att regionstyrelsen ska arbeta med övergripande frågor om folkhälsa. Det för att förtydliga att folkhälsoansvaret delas mellan regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. I den nya förvaltnings-organisationen från 1 januari 2019 verkställs den politiska organisationens mål om folkhälsa genom flera verksamheter. Förvaltningsområde Regional utveckling som ska stödja kommunerna i folkhälsofrågor och arbetar utifrån regionala utvecklingsnämndens mål. Folkhälsoenheten finns inom Hälso- och sjukvårds-nämndens verksamhetsområde och är förlagd till primärvården och har ett tydligt ansvar mot hälso- och sjukvårdsrelaterad folkhälsa. Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen och Utvecklingsavdelningen har ett övergripande ansvar utifrån Regionstyrelsens mål.

I Arvodesreglerna har ytterligare en punkt lagts till, punkt 7.3 Ordförandeträffar. Fullmäktiges presidium beslutade den 12 februari 2015, §18, att ”Ordföranden och vice ordföranden i regionfullmäktige, regionstyrelsen, regionala utvecklings-nämnden, vårdvalsnämnden, nämndutskott samt ledamöter i regionstyrelsen för partier som ingår i majoriteten får ersättning för högst 11 träffar per år.” För oppositionen gäller högst sex träffar per år. Arvode för träffarna skulle ingå i årsarvodet.

I och med den nya politiska organisationen försvinner vårdvalsnämnden och utskotten och istället inrättas en hälso- och sjukvårdsnämnd. Årsarvodet för ledamöter i regionstyrelsen tas bort. Om regionstyrelsens ledamöter ska få ersättning för ordförandeträffar kommer det innebära en ökad kostnad som ska rymmas inom budget för 2019. Då det inte finns utrymme i den politiska budgeten för ökade kostnader, föreslås att ordförandeträffar ska gälla ordföranden och vice ordföranden i regionfullmäktige, regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. För majoriteten gäller fortsättningsvis 11 träffar per år och för oppositionen sex träffar per år. Arvode för träffarna ska liksom tidigare ingå i årsarvode för uppdragen i respektive organ.

I övrigt har en del mindre redaktionella ändringar gjorts i dokumenten.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2018-10-08 § 62 och föreslår regionfullmäktige:
1. Reviderad Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022 fastställs.
2. Reviderat Reglemente för Regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2019 -2022 fastställs.
3. Reviderat Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019 - 2022 fastställs.
4. Reviderat Reglemente för regional utvecklingsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022 fastställs.
5. Reviderade Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen fastställs.

Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av dåvarande landstingsfullmäktige efter att reglerna i kommunallagen ändrats. Dessa regler trädde i kraft den 15 oktober 2014.

Regeländringen innebär bland annat att stöd till politiska sekreterare inte ska beaktas vid fördelning av partistöd. Region Jämtland Härjedalen har vid utbetalningen av partistöd även hanterat utbetalningen av stödet till politiska sekreterare. Den redovisade totalsumman har avsett endast partistödet, medan beloppen för utbetalning också innefattat stödet till politiska sekreterare, i de fall där utbetalning sker. Vissa partier har valt att låta Region Jämtland Härjedalen anställa den politiska sekreteraren varpå stödet inte betalas ut till partiet. För 2019 redovisas endast partistöd.

Enligt reglerna i kommunallagen ska mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning till fullmäktige som visar att partistödet har använts för avsett ändamål. Redovisningen ska ha lämnats senast 30 juni året efter det att partistödet mottogs. Fullmäktige får också besluta att partistöd inte ska betalas ut till parti som inte lämnat föreskriven redovisning.

Regionfullmäktige ska enligt reglerna i kommunallagen besluta om utbetalning av partistöd minst en gång per år.

Samtliga partier har kommit in med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2017 – 31 december 2017.

Då 2018 är valår har partistöd för 2018 betalats ut till och med den 14 oktober 2018. På regionfullmäktige den 23 november 2017, §170, beslutades det att nytt beslut för utbetalning av partistöd för perioden 15 oktober – 31 december 2018 skulle fattas på regionfullmäktige i november 2018 utifrån den nya mandatfördelningen.

Beslut om utbetalning av partistöd för perioden 15 oktober – 31 december 2018 lyfts in i beslutet om utbetalning av partistöd 2019.

Region Jämtland Härjedalen upprättade under år 2017 efter samråd med länets kommuner och näringslivet m fl ett förslag till länstransportplan för åren 2018 – 2029. Regionala utvecklingsnämndens utskott för infrastruktur beredde tillsammans med berörda tjänstemän förslaget till länstransportplan och regionfullmäktige antog förslaget i december 2017.

Regeringen fastställer de ekonomiska ramarna för transportinfrastrukturen, inklusive länsramarna.

Regeringen har nu fastställt de ekonomiska ramarna för länsplanerna för regional transportinfrastruktur för perioden 2018 – 2029 (rskr. 2016/17:101).

Region Jämtland Härjedalen kan nu utifrån den beslutade ekonomiska ramen (521 miljoner kronor) fastställa förslaget till Länstransportplan för Jämtlands län 2018 – 2029.

Länstransportplanen revideras vart fjärde år vilket kan komma att innebära förändringar i det beslutade förslaget vid nästa revidering (år 2022).

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-10-16 § 164 och föreslår regionfullmäktige att Länstransportplan för Jämtlands län 2018 – 2029 fastställs.

Norrlandsresan är ett biljettsamarbete som omfattar den länsgränsöverskridande kollektivtrafiken i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Justering av taxan har hittills gjorts årligen. Den årliga justeringen har enligt myndighetsbeslut i alla fyra länen följt konsumentprisindex (KPI).

Utvecklingen av KPI har de senaste åren legat runt 1-2 %. Kostnadsutvecklingen i trafikavtalen följer en indexkorg som speglar kostnadsutvecklingen i den trafik som respektive avtal avser. Utvecklingen har de senaste åren varit 2-4 %. Detta får till följd att intäkterna för Norrlandsresan blir förhållandevis lägre och bidrar till en sjunkande kostnadstäckningsgrad.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län vill därför att Norrlandsresans taxa räknas upp årligen med en indexkorg som bättre motsvarar kostnadsutvecklingen i trafiken och att prisjusteringarna görs samtidigt som den inomlänsliga taxan justeras, vid årsskiftet. Den indexkorg som ska användas är Arbetskraftsindex (AKI) 55 %, Konsumentprisindex (KPI) 10 %, Bränsleprisindex (PPI) 15 % och Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 20 % med september 2018 som basmånad.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-10-16 § 162 och föreslår regionfullmäktige
1. Norrlandsresans taxa ska justeras vid årsskiftet med första justering 2020-01-01.
2. Justering ska årligen utifrån indexkorgen AKI 55 %, KPI 10%, PPI 15 %, ITPI 20 %, med september 2018 som basmånad.
3. Om indexkorgens utveckling blir negativ ska Norrlandsresans taxa inte justeras nedåt.
4. Regionala kollektivtrafikmyndigheten ger Länstrafiken i Jämtlands län AB i uppdrag att årligen genomföra justeringen av Norrlandsresans taxa.

Länstrafikens kort och biljetter beslutades av regionfullmäktige i februari 2016, § 22. Principen för rabatter är ålder.

Seniorkort som är ett mycket förmånligt färdbevis som alla som fyllt 65 år får köpa, kortet är personligt. Seniorkortet gäller för fritt antal resor i länet med Länstrafiken och Stadsbussarna i Östersunds tätort, undantaget tåg och Närtrafik. Kortet kostar för närvarande 305 kronor per månad och gäller i minst 12 månader.

Personer med sjukersättning (tidigare sjukpension) har under lång tid framfört önskemål om att få köpa seniorkort, av ekonomiska skäl. Länstrafiken i Jämtlands län har utrett frågan och föreslår att personer som uppbär sjukersättning till 100% ska få köpa seniorkort. För närvarande berör frågan ca 4500 personer. Länstrafiken i Jämtlands län utarbetar rutiner för att genomföra förändringen.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-10-16 § 163 och föreslår regionfullmäktige
1. Personer som uppbär sjukersättning till 100% ska kunna köpa årskort senior.
2. Förändringen ska gälla från och med 2019-01-01.

I enlighet med kultursamverkansmodellen, förordning (2020:2012), för statens stöd till regional kulturverksamhet, ska varje landsting/region utarbeta en regional kulturplan för utveckling av och genom regional kultur som kompletterar och samspelar med kommunernas utbud av kultur. Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022, bygger på alla de femtiotal dialoger och samråd som förts med länets åtta kommuner, det professionella kulturlivet och med civilsamhället. Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott har ansvarat för processen i nära samverkan med Kultur Z. Område Kultur har ansvarat för framtagandet.

Regionala utvecklingsnämnden fattade i maj 2018 beslut om remissutgåvan av regionens kulturplan för kommande period 2019–2022, med remisstid 15 maj till 15 september. Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022 tar vid när innevarande kulturplan för åren 2015–2018 avslutas. Planen ger en bild över de samlade kulturresurserna och kulturverksamheterna med avstamp i gemensamma behov på kulturområdet, där kommunernas kulturutbud utgör basen och de regionala kulturverksamheterna kompletterar och bidrar till en regional infrastruktur på området. Planen utgår från de nationella kulturpolitiska målen som är styrande för verksamheten, och beskriver regionala utmaningar och kulturens breda samhällsuppdrag med fokus på följande fyra målområden: 1) Kultur för alla i hela regionen, 2) Barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande i kulturlivet, 3) Professionella kulturskapare ska ha goda förutsättningar att verka i regionen samt 4) Kultur och kulturarv ska ha stärkt sin roll för regional utveckling och attraktionskraft.

Ett sextiotal aktörer har beretts möjlighet till yttrande. Remissutgåvan har dessutom varit möjlig att ladda hem från kulturens hemsida vilket bidragit till bredden av yttranden från organisations- och föreningsliv, lokala museer och enskilda kulturskapare/ företagare. Vid remisstidens slut har totalt 23 remissvar inkommit med många kloka synpunkter och förslag till kompletteringar. De allra flesta av dessa har arbetats in i det slutliga förslaget till kulturplan. Bland de synpunkter som framförts var att den lokala nivån skulle lyftas fram och tydliggöras bättre med fler exempel på viktiga kulturarv och kulturyttringar. Det finns emellertid ett så rikt utbud av värdefulla kulturarv och kulturyttringar i vårt län det har bedömts som i det närmaste ogörligt att nämna dem alla. Andra synpunkter som inte helt har kunnat beaktas är behovet av tydligare och mer mätbara mål i planen. Avsikten är att de övergripande mål som presenteras i planen ska brytas ner till uppföljningsbara mål med nyckeltal i de olika avtal och uppdrag som kommer att formuleras utifrån planen.

Kulturplanen utgör underlag för regionens årliga ansökan om statsbidrag för de sju områden som uppbär statligt stöd. Scenkonst; teater, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, bild- och form, filmkulturell verksamhet, regional biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet och hemslöjdsfrämjande verksamhet. Kulturplanen är ett levande dokument som under perioden kan komma att revideras eller kompletteras inför regionens årliga ansökan om statsbidrag.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-10-16 § 160 och föreslår regionfullmäktige att Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 antas.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är konstpolicyn (tidigare Bildkonstpolicy).

År 2006 antogs styrdokumenten Bildkonstpolicy samt Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst i Jämtlands läns landsting (JLL/525/2006). Senaste revideringen av Bildkonstpolicy skedde 2012 (LS/1654/2010).

Revideringen av Konstpolicyn har skett med jämställdhets-, miljö- och ekonomiskt perspektiv samt med anpassning till regionbildningen. Sedan den senaste revideringen finns minoritetslagen vilket ska stärka de nationella minoriteternas inflytande. Regionen är samisk förvaltningsmyndighet vilket innebär ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen har reviderats parallellt med framtagandet av Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) samt Revidering av riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst (RUN/359/2018).

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-10-16 § 159 och föreslår regionfullmäktige att Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen antas.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts.

En av de policyer som ingått i översynen är parkeringspolicyn. Nuvarande policy fastställdes i landstingsfullmäktige § 164, 2007. Policyn innehåller grundläggande värderingar, definition av parkeringar, regler för parkeringsavgifter och kontrollavgifter. I policyn anges att de parkeringsplatser som Region Jämtland Härjedalen disponerar i första hand ska tillgodose parkeringsplatser för patienter och besökande och i andra hand för bilar som behövs i tjänsten. Finns platser över erbjuds de till regionens medarbetare.

Översynen av policyn visar att regler och riktlinjer för parkeringar är en intern fråga som bör ligga inom regionstyrelsens ansvarsområde och hanteras som regler. Beslut om avgifter är en fråga för regionfullmäktige. Policyn behövs därför inte och kan tas bort.

Regionfullmäktige ska på sitt möte den 20 november 2018 behandla ärendet om Översyn av parkeringspolicy. Förslaget är att parkeringspolicyn tas bort och ersätts med en regel. Det utifrån att den översyn som gjorts visar att regler och riktlinjer för parkeringar är en intern fråga som bör ligga inom regionstyrelsens ansvarsområde och hanteras som regler. Beslut om avgifter är en fråga för regionfullmäktige.

I parkeringspolicyn finns en bestämmelse om att avgiften för besöksparkeringar ska ligga i nivå med den taxa som gäller i anslutning till landstingets lokaler i aktuell kommun och ska i största möjliga utsträckning vara enhetlig över länet. Taxan fastställas av landstingsstyrelsen. När beslut om policyn togs beslutade regionfullmäktige också om kontrollavgifter. Eftersom policyn tas bort behöver regionfullmäktige ta nya beslut om avgifterna.

För Region Jämtland Härjedalens verksamhet är det önskvärt att besökare och patienter kan parkera fordon i någorlunda närhet till respektive verksamhetsställe. Regionen har även tjänstefordon som behöver parkeringsplatser och i mån av plats erbjuds även regionens medarbetare parkeringsmöjlighet i närheten av arbetsplatsen och det gäller oavsett om det är parkeringsplatser vid egna eller inhyrda lokaler.

Parkeringssituationen som den är idag är inte tillfredsställande eftersom det finns för få platser i förhållande till intresset, framförallt vad gäller parkeringsplatser i anslutning till sjukhuset. Därför pågår idag ett antal utredningar för att se hur situationen kan underlättas. Bland annat pågår inom regionens miljöarbete ett projekt om att hitta de effektivaste och ekonomiskt optimerade åtgärderna för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor och pendlingsresor på såväl kort som lång sikt. Arbete pågår också med en långsiktig fastighetsutvecklingsplan.

Nuvarande regler för parkeringar har setts över. Bland annat utifrån att tidigare regelverk inte efterlevts, främst på grund av den ökade administration som skulle krävas för efterlevnad av framförallt de kriterier som ställs för att beviljas en personalparkeringsplats. Regeln har också sammanförts med regler och rutiner för personalparkeringar (LS/751/2017). De parkeringsavgifter som föreslås motsvarar de avgifter som gällt i enlighet med tidigare beslut. Förslag till avgift för laddplats för elbil har lagts till.

Det har inkommit ett medborgarförslag om parkeringsplatser för personal vid Östersunds sjukhus. Förslagsställaren anger att parkeringssituationen vid Östersunds sjukhus är i det närmaste ohållbar. Förslagsställaren föreslår att Region Jämtland Härjedalen går in och betalar halva kostnaden för ett månadskort för de i personalen som väljer att resa kollektivt. Region Jämtland Härjedalen föreslås också erbjuda ”privata” parkeringsplatser för den personal som inte kan åka kollektivt.

Region Jämtland Härjedalen är medveten om den rådande parkeringssituationen vid Östersunds sjukhus. En arbetsgivare har inga skyldighet att tillhandahålla parkeringsplatser till sina medarbetare och hur de anställda tar sig till och från arbetet ligger egentligen inte inom arbetsgivarens ansvar. För att underlätta arbetspendling med egen bil tillhandahåller Region Jämtland Härjedalen personalparkeringsplatser i mån av tillgång och fler parkeringskort än faktiska platser säljs då parkeringsplatserna är tänkt att nyttjas optimalt. Det är därför inte aktuellt att ge medarbetare möjlighet att hyra en egen parkeringsplats. Möjligheten att subventionera cykel har utretts men visat sig icke fördelaktigt för Regionens medarbetare.

En rad åtgärder har dessutom vidtagits för att få Regionens medarbetare att använda alternativa transportmedel vid arbetspendling med syfte att skapa parkeringsutrymme för de medarbetare som måste använda bilen för arbetspendling. Effekterna av dessa åtgärder är svåra att påvisa. Medborgarförslaget bör, med hänvisning till ovanstående, avslås.

Olle Arnsten (C) har lämnat en motion till regionfullmäktige om fysisk aktivitet på recept där han förslår att Region Jämtland Härjedalen återinför fysisk aktivitet på recept FAR och att det inledningsvis kan ske som ett försök på några hälsocentraler. Han föreslår också att möjligheten till samverkan med lokala idrottsföreningar undersöks.

Fysisk aktivitet på recept, FaR® bygger på ett patientcentrerat förhållningssätt där det som styr samtalet är patientens hälsotillstånd, eventuella riskfaktorer, tidigare erfarenheter samt vad som känns roligt och möjligt att genomföra. Samtalet leder sedan fram till den skriftliga ordinationen av FaR®. Aktiviteten som ordineras kan bedrivas individuellt eller i grupp organiserad av en aktivitetsarrangör, såsom idrottsföreningar.

När FaR® infördes år 2004 hade två hälsocentraler i länet medverkat i ett pilotprojekt och tagit fram den modell som blev en utgångspunkt för hur FaR® implementerades på länets hälsocentraler. Mellan åren 2004–2009 utbildades samtliga hälsocentraler och kringliggande föreningsledare enligt den framtagna metoden. Sedan dess kan länets samtliga hälsocentraler förskriva FaR® och det kan göras av all legitimerad personal med kunskap inom fysisk aktivitet som behandlingsmetod. Möjlighet att skriva ut FaR® inom Region Jämtland Härjedalen har inte tagits bort utan pågår fortfarande om än i liten skala.

En samverkan har funnits mellan Jämtlands läns landsting och Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund sedan 2001 via olika EU-projekt. Vid EU-projektens slut formaliserades samverkan år 2005 genom ett samverkansavtal mellan parterna där Idrottsförbundet ersattes ekonomiskt av Jämtlands läns landsting för att möjliggöra fortsatt utvecklingsarbete och förvaltning av FaR® i Jämtlands län. Samverkansavtalet fortgick mellan åren 2005 – 2014. Vid omförhandling av innehåll och ersättningsnivå erbjöds J-Hs Idrottsförbund år 2014 en halverad ersättningsnivå, det resulterade i att J-Hs Idrottsförbund avböjde fortsatt samverkan kring FaR®.

Nedanstående är pågående insatser som möjliggör förbättrade förutsättningar för ökad förskrivning av FaR® inom hälso- och sjukvården i Region Jämtland Härjedalen.
- Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, (HFS) stödjer via ett pilotprojekt Region Jämtland Härjedalen kring verksamhetsutveckling med levnadsvaneindikatorer under 2018 – 2019.
- Beslut i Primärvårdsledning att KVÅ-koder (Klassifikation av vårdåtgärder) ska användas för levnadsvanor vilket inkluderar FaR®.
- Samordnare fysisk aktivitet på Folkhälsoenheten arbetar kontinuerligt med olika insatser och utbildningar i syfte att främja FaR® som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården.
- Det finns FaR® -kontaktpersoner på hälsocentralerna i länet och FaR® kan förskrivas på en aktivitet som patienten utövar på egen hand.
- Samordnare fysisk aktivitet har tagit fram FaR® -rekommendationer för olika diagnoser vilket ska läggas till i Z-läkemedel (rekommendationslista på de preparat som bör användas vid olika sjukdomar).
- Projekt pågår i regionen för att utveckla digitaliserat personligt stöd för fysisk aktivitet
- Folkhälsoenheten är positiva till utökad samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, en träff är inbokad i oktober 2018.

Centerpartiet i Region Jämtland Härjedalen yrkar att regionen från 2020 fasar ut användande av engångsartiklar i fossilbaserad plast som ej är nödvändiga utifrån behov av smittskydd, patientsäkerhet eller andra verksamhetskritiska anledningar.

Vid tillverkning av plast används huvudsakligen två fossila råvaror; råolja och naturgaskondensat. Omkring fyra procent av världsproduktionen av råolja går till plastframställning. Användningen av förnyelsebara råvaror vid tillverkning av plast har dock ökat på senare tid och benämns ofta biobaserad plast.

Inom hälso- och sjukvården är plast ett dominerande material, men används även, som i övriga samhället, till en mängd olika produkter. Framställning av fossila råvaror bidrar till klimatpåverkan och om produkterna sen inte kan återvinnas utan går till förbränning bidrar det också till klimatpåverkan. I vissa upphandlingar har biobaserad plast efterfrågats av regionen, men det sker inte systematiskt då resurser för djupare marknadsanalyser, som då behövs, saknas.

Det är dock viktigt ur både ekonomisk och miljömässig synpunkt att regionens verksamheter kritiskt granskar användandet av engångsartiklar och minskar s.k. slöserier. Regionen har inte resurser att göra s.k. innovationsupphandlingar, men där det finns alternativ på marknaden är det miljömässigt motiverat att så långt möjligt upphandla produkter av förnyelsebara råvaror som även helst kan återvinnas.

Regionen kommer i närtid att göra en översiktlig analys över de produkter som upphandlas och beställs via förrådsenheten med syfte att identifiera möjliga åtgärder för att minska avfallsmängden och öka återvinningen. Den analysen tillsammans med att nyttja kunskapen i befintliga nätverk mellan regioner och landsting kan ge en grov marknadsanalys över i vilka tillämpningar biobaserad plast finns på marknaden samt var plast fullgott kan ersättas med annan förnyelsebar råvara. Utifrån det så kan man ta fram ett arbetssätt och rutin för att så långt möjligt upphandla produkter av förnyelsebara råvaror. Det är dock viktigt att även väga in andra miljöaspekter i produktens livscykel såsom möjlighet till materialåtervinning i de avvägningar som görs.

Redovisning från konferenser, utskott mm