Möte 2019-09-25

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

- Information om Special Olympics
- Uppföljning sommaren

Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan för april – december 2019 ska ämnesområdet sjukfrånvaron och bemanningsstatistik följas upp i samband med regionstyrelsemötet den 24-25 september 2019.

I bifogad rapport beskrivs målsättningar och de huvudsakliga resultaten av fördjupningen om sjukfrånvaron och bemanningsstatistiken.

Gällande antal anställda och utförd arbetstid så sjunker dessa jämfört med motsvarande period föregående år.

Omfattningen av inhyrd personal har årets första 8 månader minskat med 8,8% jämfört med samma period föregående år. Detta i relation till att riket i snitt ökat 2 % under årets första 6 månader.

Arbetet med att minska bemanningskostnaderna består av många insatser, bland annat, rekryteringsinsatser, anställning av ST-läkare, kompetensutveckla egen personal, fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsplanering för bättre styrning, kompetensförskjutning på slutenvårdsavdelningar, ”vem gör vad”, dvs. flytta arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier, fortsatt arbete med nya arbetssätt, deltagande i nationellt övergripande arbete kring minskat behov av bemanningsföretag.

Sjukfrånvaron inom Region Jämtland Härjedalen fortsätter att sjunka och ligger nu på 4,7%. Prognosen är att målsättningen om en sjukfrånvaro på totalt 4,8% på helår kommer att nås. Arbetet sker nu mer hälsofrämjande och med fokus på en tidig arbetslivsinriktad rehabilitering. Under hösten o kommande vår kommer arbetet med korttidsfrånvaro och rutiner för tidiga signaler vara i fokus för att fortsatt hålla en låg sjukfrånvaronivå och skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö.

Region Jämtland Härjedalen har en upphandlingsbar volym på 1,5 miljarder kronor per år. Inköp och upphandling arbetar utifrån ett kategoriträd med en nationellt rekommenderad indelning. Regionens kontoplan är uppdelad i samma inköpskategorier för en enklare uppföljning internt. Kategoriindelningen ska på sikt leda till att regionerna ska kunna jämföra kostnader mellan varandra.

Enheten för Inköp och upphandling genomför upphandlingar på uppdrag av regionens verksamheter. Enligt regionens delegationsbestämmelser ska alla inköp/upphandlingar där kostnaderna övergår ett prisbasbelopp för varor och två prisbasbelopp för tjänster, genomföras av Inköp och upphandling. Detta enligt regionens delegationsbestämmelser. Beställningar till följd av tecknade avtal kan hanteras av verksamheterna själva.

En förteckning har upprättats över det upphandlingar som för närvarande är aktuella inom regionstyrelsens uppdrag.

Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska Region Jämtland Härjedalen genom risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) minska sårbarheter i verksamheten och öka förmågan att hantera kriser i fredstid samt skapa grundläggande förmåga till civilt försvar. Enligt MSBFS 2015:4 ska analysen redovisas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Socialstyrelsen, med kopia till Länsstyrelsen före sista oktober i samband med ny mandatperiod.

Risk- och sårbarhetsanalysen är en kontinuerlig arbetsprocess som följer mandatperioderna. Utifrån identifierade risker, som bedöms kunna leda till så omfattande konsekvenser för Regionens verksamhet att de resulterar i en extraordinär händelse, har ett antal analyser genomförts. Risk- och sårbarhetsanalysen 2015–2018 är en sammanställning av detta arbete.

Exempel på tidigare genomförda analyser är stor brand på sjukhuset, masskadehändelse och oväder. Analyserna har resulterat i ett antal åtgärdsförslag som genomförts och pågår. Exempel på åtgärder är arbetet med robusta hälsocentraler, reservvatten på Östersunds sjukhus, åtgärder för extremväder (klimatförändringar). I analyserna kartläggs egen samhällsviktig verksamhet, beroenden Regionen har till andra aktörer samt behovet av samverkan med dessa. Kartläggning sker också av sårbarheter och brister, dessa redovisas på en övergripande nivå, det handlar till exempel om brister i tekniska system och kontinuitetshantering.

I risk- och sårbarhetsanalysen beskrivs också inriktning avseende planerat arbete under kommande mandatperiod som har inriktning mot så kallad gråzonsproblematik. I det arbetet ingår också att göra en bedömning avseende regionens förmåga att hantera en avsiktligt utförd handling för att döda och skada människor. Här kommer både pågående dödligt våld (s.k. PDV) samt det efterföljande arbetet, inklusive överförd hotbild mot sjukvården att beaktas.

Den nya dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018 och ersatte då personuppgiftslagen (PuL). I jämförelse med PuL ställer dataskyddsförordningen högre krav på hur personuppgiftsbehandlingar hanteras och dokumenteras. De enskildas rättigheter förstärks, de personuppgiftsansvarigas ansvar och skyldigheter förtydligas samt sanktionsavgifter kan delas ut om den personuppgiftsansvarig missköter sina uppgifter.

Dataskyddsförordningen ställer krav på organisationen för personuppgiftshantering genom att den personuppgiftsansvarige ska kunna påvisa efterlevnad av lagstiftning och regelverk. Organisationen ska säkerställa att skyddet för personuppgifter kan upprätthållas. Under 2018 beslutade Regionstyrelsen om införandet av en förvaltningsorganisation för personuppgiftshantering, RS/1511/2017. Organisationen som beslutades bestod av ett centralt Dataskyddsombud (DSO), tre biträdande dataskyddsombud för varje förvaltningsområde samt ”registerkoordinatorer” för varje verksamhetsområde och avdelning. Organisation har helt och hållet byggts upp inom befintliga resurser och det har visat sig vara svårt dels att bemanna alla roller dels att hinna med nödvändigt dataskyddsarbete inom ramen för ordinarie resurser. Organisationen haltar betänkligt och Regionen kan inte leva upp till de krav som ställs i lagstiftningen eller ge det stöd som krävs till verksamheterna. Därav har denna översyn av organisation för personuppgiftsbehandling genomförts.

Nuvarande DSO föreslås fortsätta i sin roll, i en omfattning av ca 20–40%. Som organisatoriskt stöd till DSO föreslås fortsatt biträdande DSO för Hälso- och sjukvården 10% samt handläggare dataskydd inom Samordningskansliet 10%. Rollen registerkoordinator föreslås också finnas kvar inom respektive avdelning/verksamhetsområde. Därutöver förslås en utökning med en Dataskyddssamordnare i en omfattning av 50 – 100%. Dataskyddssamordnare bör vara placerad inom Samordningskansliet. Tjänsten har tidigare funnits budgeterad inom Regionstaben för att klara de nya lagkraven, men har inte tillsatts som en del i att klara regionstabens budgetunderskott. Finansiering föreslås ske inom ramen för Regionstabens budget.

Under våren 2019 har den blågröna majoriteten sett ett behov av ett fördjupat arbete med hälsovalet inför 2021 för att bland annat anpassa uppdraget till det nationella arbete som pågår inom ramen för ”god och nära vård” samt ”styrning för en mer jämlik vård”. Regionstyrelsen beslutade därför i augusti om att inrätta en styrgrupp för Hälsoval 2021 § 130 (RS/554/2019).

Vidare beslutade styrelsen att ge styrgruppen i uppdrag att återkomma med förslag till direktiv för styrgruppen. Styrgruppens förslag till direktiv redovisas i beslutsunderlag.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 gjordes en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer. Det beslutades då att den personalpolitiska policyn var en av de policyer som skulle revideras eftersom den senaste revideringen skedde 2010 och policyn därmed behöver arbetas om utifrån regionbildningen, ny varumärkespolicy samt att den bör synkas med nya mål i regionen kopplat till attraktiv arbetsgivare.

Regionstyrelsens utskott för personal påbörjade en revidering 2018 men eftersom det var i slutet av mandatperioden ansåg man att slutrevideringen skulle vänta tills efter valet.

Fullmäktiges presidium håller på med en ny översyn av regionens alla styrdokument och kommer att fastställa en plan under hösten. Eftersom den personalpolitiska policyn inte reviderades under förra mandatperioden och det är ett viktigt politiskt styrdokument bör det arbetet återupptas direkt och en politisk styrgrupp tillsättas.

Styrgruppen föreslås bestå av regionstyrelsens presidium och träffarna ske i samband med presidiets ordinarie möten. De politiska sekreterarna ska ha närvarorätt vid styrgruppens möten.

Det har under en tid pågått diskussioner om att slå ihop de gemensamma nämnder som finns mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner samt den gemensamma upphandlingsnämnd som finns mellan kommunerna och där regionen inte ingår. Regionens samverkansråd har gjort en mindre utredning om möjligheten för detta. Rådet har därefter skickat en begäran om synpunkter till berörda parter om en eventuell sammanslagning av de gemensamma nämnderna.

Befintliga gemensamma nämnder, regionstyrelsen och kommunstyrelser i länets kommuner har uppmanats att ge en kort analys av de konsekvenser som respektive part kan identifiera för den egna verksamheten vid en eventuell sammanslagning med en eller två av de andra gemensamma nämnderna. Styrelsen för respektive part uppmanas särskilt att ge en kort analys av hur de ser på en sammanslagning av två eller samtliga gemensamma nämnder, samt eventuella tankar kring uppgifter för, och framtida organisation av verksamheten under, en eventuellt utökad nämnd. Detta inkluderar ett resonemang kring organisatorisk hemvist för nämnden. Svar ska lämnas in till samverkansrådet senast 29 oktober.

Ett svar för regionstyrelsen har upprättats. Sammantaget är regionstyrelsen positiv till ökad samverkan. Regionstyrelsen ser svårigheter med att samla allt för många verksamheter och sakfrågor i en gemensam nämnd. Vissa ärenden borde dock kunna hanteras i en gemensam nämnd, till exempel upphandlingsfrågor. För en renodlad upphandlingsnämnd behöver verksamheten samlas i ett gemensamt upphandlingskontor och nämnden bör så fall organiseras i Region Jämtland Härjedalens organisation. Övriga frågor som idag inryms i nuvarande nämnders verksamheter borde kunna hanteras på andra sätt, till exempel genom avtalssamverkan, eller inom andra länsgemensamma samverkansforum eller genom utökad delegation med rapportering till nämnden.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2019, § 10, fick regionstyrelsen i uppdrag att utreda framtida organisation, finansiering och utveckling av kollektivtrafiken i länet, med utgångpunkt att verksamheten på sikt flyttas in i förvaltningen. Uppdraget skulle återredovisas till regionfullmäktige senast i oktober 2019.

Uppdragets har delats upp så att utredning av kollektivtrafikens utveckling i länet och tätorten görs separat och redovisas vid annat tillfälle. Konsultföretaget Claesson & partners har genomfört utredningen kring Länstrafiken i Jämtlands län AB:s framtida organisation. Utredningen redovisades för regionstyrelsen den 27 augusti 2019.

I utredningen presenteras två alternativ; att verksamheten organiseras under regionala utvecklingsnämnden eller att verksamheten organiseras under en ny renodlad kollektivtrafiknämnd. Utredarna pekar på att en organisering under befintlig nämnd ger en tydlig struktur, men att det kan påverka beslutsprocessen negativt. En renodlad kollektivtrafiknämnd anses öka förutsättningarna för en effektivare beslutsprocess och högre trafikkompetens i nämnden, men driver kostnader för administration. Av de två alternativen föreslår utredarna att en kollektivtrafiknämnd inrättas, där all verksamhet som berör kollektivtrafiken i regionen samlas. Detta innebär även de uppgifter som kommer av regionens ansvar som regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) som idag är organiserade under regionala utvecklingsnämnden.

Utredningens analys av för- och nackdelar med olika alternativ finner att fördelana överväger för att en kollektivtrafiknämnd inrättas. Detta motiveras med att regionala utvecklingsnämnden redan har ett digert område att omfatta och det bedöms svårare att bygga upp en spetskompetens kring trafikfrågorna där. Man anger också att en kollektivtrafiknämnd innebär en effektivare beredning av ärenden och snabbare beslut jämfört med att organisera verksamheten under regionala utvecklingsnämnden.

Regionstyrelsen delar utredarnas analys gällande förutsättningarna för att bygga spetskompetens inom den politiska organisationen, men ser inte inrättande av en ny nämnd som den enda tänkbara lösningen. Styrelsen ställer sig också frågande till att beslutsprocessen skulle kunna effektiviseras avsevärt inom en egen nämnd, då regionen har en gemensam ärendehanteringsprocess som är lika för alla nämnder. Regionstyrelsen föreslår därför ett annat alternativ som inte tas upp i utredningen, och som inte heller medför lika omfattande organisationsförändringar som kommer av inrättande av en ny nämnd. Styrelsen föreslår att Länstrafikens verksamhet organiseras under regionala utvecklingsnämnden, samt att ett utskott för kollektivtrafikfrågor inrättas under nämnden. På så vis kan nämnden på ett bättre sätt bygga spetskompetens kring kollektivtrafikfrågor, där utskottet får tid och möjlighet till fördjupning, omvärldsbevakning och långsiktigt strategiskt arbete kring framtidens kollektivtrafik och dess utmaningar.

I utredningen finns även förslag kring hur verksamheten ska organiseras i förvaltningsorganisationen. Utredningen föreslår att Länstrafikens verksamhet organiseras i ett eget område, där all verksamhet som berör kollektivtrafiken i regionen samlas. Utredningens överväganden är bland annat att Länstrafikens nuvarande organisation bedöms vara effektiv sett till antalet anställda i jämförelse med motsvarande organisation i andra regioner. Man arbetar tvärfunktionellt och har utvecklat flerfunktionella kompetenser. Utredningen bedömer att det är viktigt att i ett inledande skede bevara verksamhetens enheter intakta, för att bibehålla leveranskvalitet och viktiga nyckelpersoner i verksamheten. Vissa processer och arbetsuppgifter kan flyttas till regionstaben, exempelvis inom IT, ekonomi, lön, diarium och arkiv. Tid kan därigenom frigöras för kärnverksamheten och det strategiska utvecklings- och analysarbetet, men innebär istället en ökad belastning på regionstabens funktioner. Utredningen har inte kunnat identifiera några större effektiviseringar som skulle kunna ge ekonomiska besparingar. De kostnader som finns idag kopplat till bolagets styrelse kommer istället att behöva överföras till förtroendemannabudgeten för att täcka ökade arvodeskostnader som en följd av en utökad politisk organisation.

Utredningen presenterar även en genomförandeplan, där Länstrafikens verksamhet föreslås övergå i förvaltning från 1 januari 2020. Regionstyrelsen anser att detta är väldigt kort tid för att på ett bra sätt kunna förbereda för en verksamhetsövergång och kunna dra nytta av de samordningsvinster som identifierats för bland annat stödfunktioner. Regionstyrelsen föreslår istället att verksamheten flyttas in i förvaltning från den 1 juli 2020.

Länstrafikbolaget bedriver sin verksamhet genom upphandling och har ett stort antal avtal att förvalta. Överföring av avtal kräver en omfattande utredning och administration i syfte att säkerställa att inte några rättigheter går förlorade. Det vanliga förfarandet, som rekommenderas, är att när verksamhet i länstrafikbolaget har lagts i förvaltning har bolaget behållits vilande som avtalspart. En överföring av avtal görs successivt när avtalen löper ut och bolaget avvecklas om något år.

Sammanfattningsvis kommer regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige följande:
1. Verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB överförs till förvaltning från 1 juli 2020, och organiseras under regionala utvecklingsnämnden.
2. Ett utskott för kollektivtrafikfrågor inrättas under regionala utvecklingsnämnden, bestående av fem ledamöter och fem ersättare.
3. Bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.
4. Regionstyrelsen får i uppdrag att inför överföring av verksamheten ta fram förslag på reviderat reglemente för regionala utvecklingsnämnden, samt övriga aktuella styrdokument som berörs av organisationsförändringen.

Då regionstyrelsens förslag till framtida organisation för kollektivtrafiken påverkar regionala utvecklingsnämndens uppdrag, organisation och verksamhetsområden vill regionstyrelsen inhämta nämndens synpunkter innan förslaget överlämnas till regionfullmäktige för beslut.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa erbjuder genom de samiska organisationer som är involverade i nätverket, Sametinget, Samiska förvaltningskommuner, regioner som är samiska förvaltningsområden samt Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting tillfälle att yttra sig över det förslag till Strategi för samisk hälsa som Kunskapsnätverket arbetat fram.

Region Jämtland Härjedalen är en av regionerna som är samiskt förvaltningsområde och avger härmed dessa synpunkter på Strategi för samisk hälsa.

Region Jämtland Härjedalen har medarbetare som ingår i Kunskapsnätverket men detta remissvar är i första hand framtaget av Regionledningen utifrån ett ledningsperspektiv.

Region Jämtland Härjedalens förslag till remissvar har innan regionstyrelsens behandling också kunnat diskuteras i det samiska samverkansråd regionen har. I bilaga framgår vilka synpunkter det samiska samrådet har på förslaget till remissvar, och hur förslagen hanterats i föreliggande beslutsunderlag.

Remissen ska besvaras senast 15 september men vi har fått förlängd svarstid till 3 oktober.

Region Jämtland Härjedalen har bjudits in att besvara remissen ”Utkast till lagrådsremiss: En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket”.

Lagförslaget innebär en skyldighet för regionen att konsultera i första hand Sametinget i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Formuleringen utesluter ärenden av generell natur. Skyldigheten föreslås gälla i ärenden där det ska fattas ett norm- eller förvaltningsbeslut. Relevanta exempel för Regionen som nämns i utkastet rör vissa beslut inom hälso- och sjukvård, forskning, samisk kultur, näringsfrågor och kollektivtrafik. När ett ärende öppnas som kan ha särskild betydelse för samerna ska Sametinget i ett tidigt skede tillfrågas om de begär konsultation. Sametinget ska svara inom en skälig tidsfrist som anges i förfrågan. Den konsultationsskyldige (Regionen) bestämmer på vilket sätt konsultationen genomförs, men Sametingets önskemål ska tillgodoses så långt som möjligt. Sametinget ska ges skälig tid för förberedelse. Konsultationen ska genomföras i god anda och fortsätta tills enighet eller samtycke uppnåtts eller tills endera part förklarar att enighet eller samtycke inte kan uppnås. När ärendet kan få särskild betydelse för en sameby eller en samisk organisation gäller ovanstående även för dessa. Utkastet beskriver konsekvenserna för kommuner och landsting som ”begränsade”. Den kommunala finansieringsprincipen föreslås inte tillämpas.

Förslaget till yttrande utgår från konsekvenser för dels Region Jämtland Härjedalen och dels regionens samiska befolkning. Bedömningen är att lagförslaget inte får några anmärkningsvärda konsekvenser för Regionen. Yttrandet förordar att:
- de samiska företrädarna ges ett större inflytande över konsultationsprocessens tidsplan och utformning
- undantag för brådskande ärenden tas bort
- det framgår att enighet eller samtycke ska eftersträvas
- konsultationer hålls isär från samråd enligt andra lagar
- bedömningen att särskilda medel inte ska tillföras omvärderas

Ett förslag till yttrande har upprättats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Svar ska lämnas till Kulturdepartementet senast 30 september varför paragrafen bör justeras omedelbart.

• Protokoll Regionens samverkansråd 2019-09-02
• Protokoll Pensionärsrådet 2019-09-03
   

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se/committees

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med augusti 2019 uppgick till -50 miljoner kronor inklusive finansiella intäkter, vilket var 21 miljoner kronor bättre jämfört med föregående år. Justerat från finansiella intäkter var resultatet däremot -91 miljoner kronor, vilket då skulle vara 20 miljoner kronor sämre än föregående år.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden var 85 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2018, vilket ger en nettokostnadsökning på 3,1 procent. Verksamhetens intäkter har minskat med 4,7 procent, främst genom minskade bidrag. Bruttokostnaderna har ökat med 1,8 procent jämfört med föregående år.

Personalkostnaderna har ökat kraftigt efter pensionsprognosen i augusti, men även övriga personalkostnader har ökat. Kostnader för bemanningsföretag fortsätter att minska något jämfört med föregående år. Läkemedelskostnaderna har ökat med 2,2 procent.

Den senaste prognosen för skatteintäkter visade på en förbättring med 11 miljoner kronor jämfört med budget. Men med de ökade personalkostnaderna och minskade intäkter samt en ökad nettokostnadsutveckling, så har helårsprognosen försämrats till -230 miljoner kronor.

Likviditeten består av medel i kassa och bank samt eventuella kortfristigt placerade värdepapper. Likviditeten har till och med augusti förbättrats med 138,6 miljoner kronor under 2019, och uppgick till 362,9 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalen har under året tagit upp nya lån från Kommuninvest på totalt 110 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgår nu till 383 miljoner kronor. I finansplanen 2019-2021 finns ingen planerad amortering av befintliga lån.

Av de 83 resultatmålen är 39 procent uppnådda, 35 procent är pågående 20 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut. 6 procent kan inte mätas förrän senare under året. Strategi för våra medarbetare har flest uppnådda mål.

På regionfullmäktiges sammanträde den 15-16 oktober 2019 ska ärendet om Regionplan och budget 2020-2022 behandlas. Planen innehåller strategier som visar den politiska viljeinriktningen och prioriteringar för kommande tre år. Samt en budget för det närmaste året, resultat-, balans- och finansieringsbudget, ekonomiska ramar för regionstyrelsen och nämnderna och avgifter för närmaste budgetår.

För 2020 finns i regionplanens budget ett tydligt resultatförbättrande krav på kostnadsminskningar på 120 miljoner kronor. En av de resultatförbättrande åtgärder som föreslås är att politikerarvoden fryses och inte uppräknas under nuvarande mandatperiod. För att det ska få genomslag redan 2020 behövs en justering av nu gällande arvodesregler redan från 1 november 2019. Enligt arvodesreglerna utgår arvodena från ett basarvode, som vid varje tidpunkt är 90 procent av riksdagens arvodeskommitté fastställt arvode till riksdagsledamot. Arvodet till riksdagsledamot är från och med 1 november 2018 66 900 kronor. Riksdagens arvoden uppräknas varje år och en uppräkning väntas från 1 november 2019. Vid frysning av arvoden ska därför basarvodet utgå från arvodet till riksdagsledamot nu gällande arvode, det vill säga 66 900 kronor.

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan och budget med flerårsplan. Med anledning av pågående arbete med resultatförbättrande åtgärder noterade regionstyrelsen på sitt möte den 29 maj 2019, § 82, en ny tidplan för regionplanen som innebar att den skulle fastställas i oktober istället för i juni. Regionplan och budget för 2020-2022 har nu upprättats. Den innehåller strategier som visar den politiska viljeinriktningen och prioriteringar för kommande tre år. Samt en budget för det närmaste året, resultat-, balans- och finansieringsbudget, ekonomiska ramar för regionstyrelsen och nämnderna och avgifter för närmaste budgetår.

Förslaget till regionplan och budget innehåller 19 strategiska målsättningar för områdena Länets utveckling, God vård, Våra medarbetare och Ekonomi och verksamhetsresultat. Strategierna syftar bland annat till att Region Jämtland Härjedalen ska vara en öppen region, en region med mångfald och en positiv hållbar utveckling. Det gäller allt ifrån ett fungerande näringslivsklimat och kulturliv till en social, miljömässig och ekonomiskt hållbar utveckling. Det svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen gör att det behövs kraftfulla åtgärder för att vända den ekonomiska utvecklingen. För hälso- och sjukvården är god och nära vård i hela Jämtland Härjedalen med hög tillgänglighet och modern sjukvård viktiga delar de närmaste tre åren. För verksamhetens utveckling är delaktighet och inflytande för medarbetarna och utvecklande ledarskap betydelsefulla mål.

Regionen har sedan 2008 haft ett balanserat underskott och 2018 uppgår det till nästan 1,3 miljarder kronor. Budgeten ska styra ekonomin tillsammans med andra planerade åtgärder. Fokus är att minska kostnaderna och återställa det balanserade underskottet och stärka soliditeten. God ekonomisk hushållning är avgörande och prioriterat. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas. Om något nytt bedöms nödvändigt måste det finansieras antingen via ökade externa intäkter eller genom att fördela om inom eller mellan verksamheter. I avsnittet om budget 2020 fördjupas de ekonomiska avvägningar som gjorts. Där återfinns vilka resultatförbättrande åtgärder som pågår som kommer ge effekter under kommande år och vilka ytterligare krav som ställs. För 2020 finns ett tydligt resultatförbättrande krav på kostnadsminskningar på 120 miljoner kronor. Det finns också en beskrivning av ekonomiskt utrymme för investeringar och fastigheter.

För att finansiera Region Jämtland Härjedalens verksamhet betalar länets invånare skatt. Regionfullmäktige bestämmer skatteintäkternas storlek genom beslut om skattesats. Skatteberäkningen 2020-2022 bygger på en utdebitering på 11,70 kronor (skattehöjning med 50 öre). Skattehöjningens 139 miljoner ska nyttjas så att den förstärker och snabbar på utvecklingen mot Nära vård. Skattehöjningen kommer också att nyttas för att möta kända kostnadsökningar.

Regionplanen innehåller också fördelning av budgetramar för styrelsen och nämnder. I bilagor återfinns ekonomiska förutsättningar, avgifter för kommande år och förklaringar till riktade statsbidrag.

Med utgångspunkt från regionplan fastställer sedan regionstyrelsen och nämnderna årliga verksamhetsplaner med resultatmål. Måluppfyllelse för fullmäktiges strategier summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. I Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsarbete ska alltid perspektiven jämställdhet- och jämlikhet, barnens rättigheter, miljö och ekonomi särskilt beaktas. I regionplan och budget görs det genom att varje strategi har en koppling till något eller några av perspektiven.

Hälsoval i Jämtlands län infördes 1 januari 2010 i enlighet med Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) med ett samlat åtagande för invånarnas behov av primärvård i länet. Hälsovalet innebär att medborgarna har rätt att välja primärvård mellan de vårdgivare som Region Jämtland Härjedalen godkänt och tecknat avtal/överenskommelse med. Genom det individuella valet av utförare följer en ersättning till vårdgivaren.

Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen i juni månad om villkorsförändringar som ska träda i kraft 1 januari efterföljande år. Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 2018-06-20 §26 om förfrågningsunderlaget gällande 2019. Kompletteringar fastställdes av vårdvalsnämnden den 15 november 2018.

Regionstyrelsen beslutade i februari 2019 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över innehållet i förfrågningsunderlaget inför 2020 (RS/98/2019). Styrgruppens förslag till förfrågningsunderlag 2020 redovisades för regionstyrelsen vid mötet i maj 2019.

I förslaget inför 2020 föreslås ändringar av möjlighet att öppna filial inom hela länet samt ändring på krav av tillgång till läkare om man har färre än 2 000 listade vid sin vårdenhet. För att få öppna en filial krävs ett ansökningsförfarande med ett antal kriterier som ska uppfyllas för ett godkännande. En dispensansökan krävs för att få ändrade krav på tillgång till läkare. Kriterier för godkännande av filial och dispens på läkartillgång ska fastställas av regionstyrelsen.

Förslag till förändringar inför 2020 redovisas i beslutsunderlag. I förfrågningsunderlaget hänvisas till dokument som ska uppfyllas för att få vara en del av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen.

Förfrågningsunderlaget för Hälsoval 2020 behandlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-06-19 § 73 och ärendet återremitterades då ”för komplettering med en risk- och konsekvensbedömning av filialverksamhet utanför kommunen där vårdenheten finns. Vidare i analysen bör frågan om hur samarbetet med kommunerna ska lösas och hur patienterna påverkas. I tillägg bör de minskade kraven på läkare med specialistkompetens i allmänmedicin analyseras. Exempel på frågor i analysen: riskerar regionen att försvåra bemanningen med allmänläkare och försämra kvaliteten för patienterna? Hur påverkas strävan mot en god och nära vård?”

En risk- och konsekvensanalys utifrån frågorna i återremissen har genomförts och föreslås tas med i det fortsatta arbetet inför Hälsoval 2021.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. En strategi beskriver tillvägagångssätt för hur något ska genomföras utifrån beslut. Enligt arbetsordningen för regionfullmäktige ansvarar fullmäktiges presidium för att hålla regionens policyer aktuella. I fastställda regler för planering och uppföljning enligt regionens styrmodell ska presidiet se över policyer och strategier en gång per mandatperiod. Från 1 januari 2019 är det en ny mandatperiod med en ny politisk majoritet. Det nya presidiet behöver utifrån det ta ställning till hur arbetet med en eventuell översyn av styrdokumenten ska organiseras.

För att det ska finnas en tydlig koppling mellan regionens styrdokument, både de länsövergripande dokumenten och de dokument som styr regionens verksamhet, är det viktigt att policyer och strategier hålls aktuella och är anpassade efter övergripande prioriteringar och viljeinriktningar. För att kunna genomföra en översyn behövs en kartläggning av befintliga policyer och övergripande strategier som tydliggör vilka dokument som behöver revideras, hur arbetet ska organiseras och när reviderade dokument ska fastställas av regionfullmäktige. Föreslagen plan behöver beakta andra större utvecklingsarbeten som pågår inom regionen så att tidsplanen för arbetet är rimlig. Prioriterade dokument att se över bör vara sådana som inte reviderats på länge samt policyer som omfattar prioriterade områden i enlighet med den regionplan som tas fram för perioden 2020-2022.

Regionala utvecklingsnämnden har på sitt sammanträde den 11 juni 2019, § 101, genomfört en uppföljning av de länsövergripande styrdokument som återfinns inom nämndens ansvarsområde. De flesta länsövergripande dokument fastställs av regionfullmäktige. De har olika tidsperspektiv och riktar sig ofta till många aktörer, organisationer och myndigheter. Nämndens uppföljning resulterade i ett antal förslag kring hur befintliga dokument bör hanteras.

I nämndens uppföljningsrapport konstaterades att det kan finnas behov av att ta fram nya program för att förstärka det regionala utvecklingsarbetet inom vissa områden. Det utifrån revideringen av den regionala utvecklingsstrategin, att den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft löper ut 2020 och att EU:s nya programperiod är på intågande. Bland annat finns behov av ett breddat program för investeringar för länets utveckling som inkluderar anslag 1:1, ESI-fonderna, smart specialisering och den extra tilldelningen, men även andra finansieringskällor. Ett program för smart specialisering är ett krav i nästa programperiod för regionalfonden och det kommer att ersätta den befintliga innovationsstrategin. I rapporten konstateras också att nu gällande ungdomsstrategi och integrationsstrategi togs fram utifrån ett behov av ökat fokus på dessa grupper. Dessa frågor föreslås nu istället ska inkluderas i hållbarhetsarbetet och föreslås därför inte förnyas efter 2020. På vilket sätt det strategiska hållbarhetsarbetet ska utvecklas och om det finns behov av att ta fram länsövergripande program för detta är inte tydligt i dagsläget.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade att uppföljningen skulle överlämnas till fullmäktiges presidium för vidare ställningstagande kring följande förslag.

1. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att ta fram ett förslag till Program för Smart Specialisering som ska ersätta nu gällande innovationsstrategi (Innovativt Jämtland Härjedalen) från år 2021.

2. Följande styrdokument förnyas inte efter år 2020:
- Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län (RTP) 2015–2020
- Jämtlands läns ungdomsstrategi 2014–2020
- Regional strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration (Integrationsstrategi) 2015– 2020

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2019-08-29 § 87 och beslutade för egen del att ge regiondirektören i uppdrag att till presidiets sammanträde den 1 oktober upprätta en kartläggning med förslag på tidsplan för revidering av policyer och strategier som styr Region Jämtland Härjedalens verksamheter.

Presidiet föreslår också regionfullmäktige följande:
a. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att ta fram ett förslag till Program för Smart Specialisering som ska ersätta nu gällande innovationsstrategi (Innovativt Jämtland Härjedalen) från år 2021.
b. Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län (RTP) 2015–2020 förnyas inte efter år 2020.
c. Jämtlands läns ungdomsstrategi 2014–2020 förnyas inte efter år 2020.
d. Regional strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration (Integrationsstrategi) 2015–2020 förnyas inte efter år 2020.

Region Jämtland Härjedalen äger bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till 100 %. Bolagets uppgift är att operativt bedriva kollektivtrafiken med buss i länet. Det innebär att sköta upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring och statistik, mm.

Sedan 2016 innebär ägardirektivet att bolaget ska balansera sin vinst eller förlust i bolaget.

Om en förlust är så stor att det egna kapitalet till hälften är förbrukat, krävs enligt Aktiebolagslagen kap 25 att kontrollbalansräkning upprättas omgående. En kapitaltäckningsgaranti innebär att om bolaget går med sådan förlust som skulle kräva åtgärder i form av kontrollbalansräkning, ska bolaget kunna boka upp en fordran mot ägaren för att undvika en sådan situation. Sedan en kontrollbalansräkning upprättats ska en extra bolagsstämma hållas, där ägaren kan besluta om vilka åtgärder som ska vidtas.

Länstrafiken har vid sitt styrelsesammanträde 19-06-13, § 79, beslutat att begära en kapitaltäckningsgaranti av Region Jämtland Härjedalen. Aktiekapitalet uppgår till 8 000 000 kronor.

Bolaget har redovisat ett underskott 2017 och 2018 med 2,247 miljoner kronor respektive 1,05 miljoner kronor. I delårsbokslut per april 2019 med helårsprognos bedöms årets resultat uppgå till ett underskott på 2,5 miljoner kronor. Sammanlagt innebär detta ett underskott på 5,797 miljoner kronor.

Till och med maj 2019 är årets resultat – 0,232 miljoner kronor. Årets negativa resultat beror främst på att biljettintäkterna är lägre än budgeterat och bedöms fortsätta vara så under resten av året, samt att trafikkostnader bedöms överstiga budget under hösten. Besparingsåtgärder för 2019 har diskuterats i Länstrafikens styrelse 2019-06-25, dessa bedöms dock inte kunna minska underskottet i tillräcklig omfattning.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-09-17 § 146 och föreslår regionfullmäktige
1. Region Jämtland Härjedalen tecknar en kapitaltäckningsgaranti till Länstrafiken i Jämtlands län AB på maximalt 8 000 000 kronor enligt upprättat förslag.
2. Länstrafiken i Jämtlands län AB ska till regionala utvecklingsnämnden kvartalsvis redovisa åtgärder för att begränsa underskottet för år 2019 samt status gällande likviditet och en likviditetsprognos kommande 12 månader.

Naboer AB har presenterat ett förslag till avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare för perioden 2020-01-01 till 2023-12-31. Förslaget föredrogs vid bolagets årsstämma i maj 2019, där utformningen av avtalet beslutades. Målsättningen är att avtal ska vara tecknade med samtliga aktieägare före november månads utgång 2019.

Region Jämtland Härjedalen ägarandel av Naboer AB uppgår till 11,76 %. I ägandet av bolaget har Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag fylkeskommune ansvar för en fast kostnadsandel för de tjänster som bolaget förmedlar till sina ägare. För åren 2020-01-01 till 2023-12-31 föreslås att Region Jämtland Härjedalens andel uppgår till 125 000 kronor per år, totalt 500 000 kr. Den fasta fördelade totalsumman uppgår per år till 1 028 000 kronor, totalt för perioden 4 112 000 kronor. Den föreslagna summan är oförändrad sedan år 2011.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-09-17 § 147 och föreslår regionfullmäktige
1. Region Jämtland Härjedalen medfinansierar Naboer AB med 125 000 kronor per år under perioden 2020-01-01 till 2023-12-31 enligt föreslaget avtal.
2. Finansiering sker inom regionala utvecklingsnämndens ram.

Länets första klimatstrategi antogs 2009. Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har nu tillsammans med länets aktörer arbetat fram ett förslag till en ny regional energi- och klimatstrategi. Arbetet utgår från Länsstyrelsens regeringsuppdrag att i dialog med andra aktörer ta fram nya långsiktiga regionala energi- och klimatstrategier.

Energi- och klimatstrategin ska fungera som ett stöd för beslut som bidrar till att de globala klimatmålen nås och att Jämtlands län tar ansvar för sin del i Parisavtalet. Strategin är ett styrande dokument för Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen i sin verksamhet, samt vid fördelning av regionala tillväxtmedel, vid framtagande av länstransportplan och andra strategiska dokument. Strategin ska även vara ett vägledande dokument vid framtagande av kommunala översiktsplaner och andra viktiga dokument och policys inom offentlig verksamhet samt för företag, organisationer, akademi, och privatpersoner att fatta egna beslut som bidrar till att målen nås.

Arbetet med att ta fram den nya energi- och klimatstrategin har skett genom möten och workshops, seminarier och andra dialoger under perioden februari 2018-februari 2019. Förslag till ny strategi remitterades därefter till en rad olika aktörer, och har sedan arbetats om utifrån de yttranden som inkommit. Det slutgiltiga förslaget, Energi- och klimatstrategi Jämtlands län 2020–2030, ska nu antas av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län.

Den nya strategin skiljer sig från den tidigare energi- och klimatstrategin (beslutad 2014) framförallt för att:

• den tar sin grund i Parisavtalet 2015 och försöken att hålla den globala temperaturökningen klart under 2 grader, vilket innebär att länet har en koldioxidbudget att förhålla sig till,
• den innehåller färre och tydligare målsättningar: 2 mål istället för 9 mål + delmål,
• den - utöver fokus på minskade utsläpp - även lyfter fram länets skogliga resurser och livsmedelsproduktion som en del av lösningen, samt att
• den nya strategin enbart har fokus på minskade utsläpp; arbetet med anpassningen till ett förändrat klimat behandlas i separat strategi.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-09-17 § 150 och föreslår regionfullmäktige att Energi- och klimatstrategi Jämtlands län 2020–2030 antas.

Det har inkommit ett medborgarförslag om ett utvecklingsprojekt för att bryta den negativa befolkningsutvecklingen och åstadkomma inflyttning, utkomst och arbetstillfällen i Jämtland och Härjedalen. Förslagsställaren beskriver en modell där vi går tillbaka till brukningssätt som bygger på familjejordbruk i traditionell mening, med mindre enheter och ekologisk produktion. Förslagsställaren föreslår att Region Jämtland Härjedalen utreder ett projekt kring nyttjande av jordbruksmark och byggnader i enlighet med de intentioner som beskrivs i medborgarförslaget.

Region Jämtland Härjedalen håller med om förslagsställarens analys av vilka utmaningar det jämtländska jordbruket står inför. Det blir ständigt färre jordbruk i länet och företagarna har stora utmaningar kring lönsamheten. Det är viktigt att det finns möjlighet att bedriva alla typer av jordbruk, små som stora, eftersom alla behövs för att åstadkomma den hållbara utveckling vi vill se. Det finns också tecken på att det finns en ny grön våg med framförallt ett stort odlingsintresse.

Både livsmedelsförsörjning, odlingslandskapet och förnybar energi är produkter och tjänster som jordbruket tillhandahåller och som är nödvändiga för att nå flera av FN:s globala mål.

Det är viktigt att Region Jämtland Härjedalen som regionalt tillväxtansvarig aktör är aktiv i hela länet och inom alla näringar. I juni 2018 beslutade regionfullmäktige om en regional mat- och livsmedelsstrategi där ett av fokusområdena är primärproduktionen. En handlingsplan med konkreta åtgärder är kopplad till strategin, och innehåller ett antal åtgärder för att stärka företagarna i branschen.

Region Jämtland Härjedalen har gett Torsta AB i uppdrag att bedriva landsbygdsutveckling med fokus på de gröna näringarna. I uppdraget ingår bland annat kursverksamhet för vuxna. Under våren bedriver Torsta AB kursen ”Företagsam på gård” med sex deltagare, och en ny omgång planeras till hösten. Kursen vänder sig till alla som vill starta verksamhet inom jord och/eller skog oavsett storleken på gården/ företaget. Dessutom är Torsta AB aktiv i den driftledarutbildning som är ett samarbete mellan naturbruksgymnasierna i Norrland och som beräknas starta med en ny omgång nu i höst. På naturbruksgymnasiet är det numera ungefär sju elever varje år på inriktning Lantbruk. Det pågår även ett utvecklingsarbete mellan Birka, Torsta och Eldrimner angående möjligheten att anordna en längre kurs i småskaligt jordbruksföretagande.

LRF- ungdomen i länet bedriver att aktivt arbete med ungdomar för att få fler att satsa på företagande inom jordbruk.

När det gäller en central för försäljning av lokala produkter på en större marknad har det precis varit ett stort projekt om ett kyl- och fryslager vid Åskorset. Projektet som har drivits av företagarna själva, vilket är en förutsättning för att det skall bli en hållbar verksamhet, har tyvärr avbrutits beroende på höga investeringskostnader och brist på en eller flera större aktörer.

Ett antal gårdar i länet har redan satsat på biogasanläggningar och i Hammerdal pågår sedan flera år ett arbete med att få till en större anläggning med uppgradering till fordonsgas.

På Grönt Center i Ås finns ett kunskapskluster bestående av Torsta AB, Eldrimner, LRF, Hushållningssällskapet med flera som arbetar aktivt med att utbilda och stötta personer som är eller vill bli verksamma inom de gröna näringarna.

Sammanfattningsvis innebär det att flera delar av det beskrivna projektet redan pågår, antingen i form av projekt eller som löpande verksamhet inom olika organisationer så som beskrivits ovan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-09-17 § 148 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om nya britsar på akuten. Åtminstone britsar i tryckavlastande material. Förslagsställaren uppger att hen vid ett besök på akuten, liggande på britsen i 8 timmar upplevde britsarna som väldigt hårda smärtsamma att ligga på, och uppvisade efter det rodnad som medborgaren tyder som risk för trycksår.

Regionen beklagar den långa tid som medborgaren fick ligga på den hårda britsen. Vårdtiden på akutmottagningen ska inte vara längre än den tid som krävs för att åtgärda de akuta besvär som patienten söker för. Utifrån patientens behov ska lämplig vårdmiljö planeras av personalen och erbjudas patienten. Den planerade korta vistelsetiden på akutmottagningen och det stora antalet transporter med liggande patienter gör att det är någon form av brits med hjul som uppfyller behovet i de flesta fall där patienten har behov av att ligga ner.

Det är stort slitage på britsarna på akutmottagningen och varje år byts minst en brits ut. Tidigare har underlagen varit undermåliga utifrån tryckavlastning för patienter med särskilda behov. De nya britsarna som succesivt införs kan kompletteras med tryckavlastande madrasser som finns upphandlade på Hjälpmedelscentralen. Akutens personal kommer att uppmanas att använda denna möjlighet när det är lämpligt. Madrassens kvalitet är av värde för öka bekvämlighet och att minska risk för tryckskador. Regionen ser det som ett komplement till andra viktiga förbättringsarbete som pågår på akutmottagningen för att förbättra flödet för att minska vistelsetiden på akutmottagningen. Det innebär också att man arbetar för att på ett bättre sätt än idag identifiera patienters olika behov av omvårdnadsåtgärder och vidta de åtgärder som krävs för att förebygga risker eller att skador uppkommer.

Ärendet behandlades av hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-06-12 § 73 och föreslår att medborgarförslaget anses besvarat.

Det har inkommit ett medborgarförslag om omställning till förnyelsebara drivmedel. I förslaget anges att omställningen till fossiloberoende energi i förbränningsmotorer är ett strategiskt viktigt insatsområde och att regionen bör ta täten vid omställning från fossilbränsle till biodrivmedel. Förslaget är uppdelat i fem olika punkter, där förslagsställaren föreslår att Region Jämtland Härjedalen ska göra följande:
1. Verka för att Region Jämtland utses som Svensk Pilotregion för biodrivmedelsproduktion.
2. Föreslå ny fysisk riksplanering utifrån klimatomställningen.
3. Föreslå inrättande av nationell klimatgasfond utifrån principen Polluters pay (förorenaren betalar).
4. Verka för Jämtland som ett centrum för utveckling av industriell ekologi/cirkulär ekonomi.
5. Formulera ett länsmål för produktion av biodrivmedel.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan idag med omställning till förnyelsebara drivmedel på en rad olika sätt, och i olika forum. Bland annat har Region Jämtland Härjedalen i samverkan med Länsstyrelsen inrättat ett klimatråd med representanter från näringslivet, intresseorganisationer, kommuner samt regionen. Klimatrådet är en gemensam arena för frågor som rör klimatet och vad vi kan göra för att begränsa dess effekter.

I dag pågår ett flertal projekt i landet kring biodrivmedel, bland annat i Norrbottens län (svartlut) och i Västernorrlands län (Biofuel Region). Vår region bedöms i dagsläget inte ha den grundläggande företagsstrukturen för en sådan etablering. För att det ska vara meningsfullt för regionen att verka på nationell nivå för att bli utsedda till pilotregion behövs intressenter/aktörer som kan driva själva arbetet och dels även en samlad politisk ambition.

Ansvaret för den fysiska planeringen ligger i dag hos varje enskild kommun samt hos Länsstyrelsen, och inte på regionerna. Fysisk planering på riksnivå är inte heller något som Region Jämtland Härjedalen som organisation arbetar med och då regionen i dagsläget inte arbetar med sakfrågan fysisk planering bedömer vi det som svårt att driva denna fråga.

I dagsläget finns flera alternativ både på internationell, nationell och lokal nivå för att hantera och minimera utsläpp. Då utsläppen är globala och konsumtion och internationellt resande utgör stora källor till klimatpåverkan är det viktigt att arbeta med frågan internationellt, men självklart också att ta eget ansvar. Att inrätta en nationell klimatgasfond är dock en komplicerad fråga och Region Jämtland Härjedalen bedömer att om det varit genomförbart så hade man på nationell nivå redan lagt fram förslaget. Region Jämtland Härjedalen har dock i sitt omställningsarbete för att reducera organisationens klimatpåverkan inrättat ett system för att stimulera en övergång från flyg till tåg där vi internt påför en högre kostnad för flyg med cirka 20% i förhållande till tåg. Överskottet återinvesteras i åtgärder med syfte att begränsa klimatpåverkan i vår verksamhet. Regeringen har genom flera stödprogram skapat möjligheter att söka medel för klimatomställning, bland annat klimatklivet som har som syfte att genom investeringsstöd stimulera arbetet med omställningsarbetet. Det nya lagförslaget att den så kallade reduktionsplikten gällande inblandning av förnyelsebara drivmedel även ska gälla flyget är ett annat exempel på där staten genom ekonomiska styrmedel skapar incitament för en hållbar omställning där kostnaden för ej förnyelsebara drivmedel beskattas högre.

Att ställa om vårt samhälle mot en mer cirkulär ekonomi är nödvändigt för en hållbar utveckling. Region Jämtland Härjedalen driver tillsammans med Tröndelag projektet SMICE (En Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi) som har som syfte att nå en mer cirkulär ekonomi där alla samhällssektorer involveras. Region Jämtland Härjedalen ingår också sedan 1,5 år tillbaka i ett nationellt bioekonomiskt nätverk där ett stort antal regioner i Sverige ingår. Målet är att engagera alla svenska regioner som vill uppnå energi-och klimatpolitiska mål genom att använda bioekonomi som ett självklart medel. Region Jämtland Härjedalen bedömer därför att vi redan i dagsläget arbetar enligt intentionerna i förslaget.

Något länsmål för produktion av biodrivmedel finns för närvarande inte. Grunden för Klimatrådets arbete är att främja de mål och prioriterade aktiviteter som ingår i den gemensamma energi- och klimatstrategin för Jämtlands län. Ett av det temaområden som rådet arbetar med är biobränsle och transporter där bland annat produktion finns med. Klimatrådet är en naturlig arena för diskussioner kring behovet av ett länsmål. Det pågår en revidering av länets Energi- och klimatstrategi och i senaste förslaget är insatsområdet ”stimulera inhemsk produktion av biodrivmedel” prioriterat inom flera målområden.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2019-09-17 § 149 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Carl Festin har lämnat ett medborgarförslag om att Jämtland inte bör fira den svenska nationaldagen den 6:e juni. Han föreslår att ha en Jämtländsk folkomröstning, vid nästa ordinarie val, för att bestämma om den Jämtländska nationaldagen i stället skall vara den 16:e juni eller 20:e augusti.

Förslaget innebär att Region Jämtland Härjedalen ska besluta om att avskaffa att fira den 6:e juni och i stället bestämma en Jämtländsk nationaldag. Ett sådant förslag faller utanför Region Jämtland Härjedalens kompetens då nationaldagen den 6:e juni regleras i lag (1989:253) om allmänna helgdagar och således kan inte regionen på eget bevåg besluta om att avskaffa firandet av den 6:e juni.

Margareta Winberg har i skrivelse 2019 04 17 väckt motion om framtagande av en strategi mot hedersvåld och förtryck inom hälso- och sjukvården i syfte är att ge personal kunskap för att i tid upptäcka personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Regionen har sedan 2016 prioriterat kvalitetsutveckling av arbete mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkter är dels Sveriges tio-åriga Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2017-2026) och dels Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:4). Målet är att förbättra kunskaperna hos yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård samt tandvård för att tidigt upptäcka våldsutsatthet så utsatta kan få stöd och hjälp. Arbetet har bestått i kompetensutveckling, framtagande av olika rutiner, webbutbildning med mera, för att bli bättre på att upptäcka våldsutsatthet hos patienter, deras barn och även regionens medarbetare samt att veta vad man gör med svaret. Arbetet har gett resultat men är tyvärr återstår mycket av implementerandet. Regionen har även beslutat om ”Övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 2019-2020” och i denna ingår målet ”Stärkt arbete avseende könsrelaterat våld, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck”. Arbetet mot hedersrelaterat våld är mycket angeläget och behöver utvecklas i organisationen, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

Utifrån regionens olika typer av styrande dokument anser Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen att insatser avseende hedersrelaterat våld och förtryck även i fortsättningen ska inkluderas i Region Jämtland Härjedalens Övergripande handlingsplan jämställd och jämlik verksamhet och inte som en egen strategi. Den övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet är ett dokument som fastställs av Regiondirektören efter förankring med chefer i verksamheten, därför är den väl lämpad att också innehålla prioritering av fortbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för hälso- och sjukvårdspersonal, så att dels baskunskaper säkerställs men också att så att fördjupad spetskompetens finns att tillgå.

Sammanfattningsvis anser Hälso- och sjukvårdsnämnden att motionärens ambitioner är goda, men formen att ta fram en strategi behövs inte när den Övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet finns.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2019-09-18—19 § 87 och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.

Motionären beskriver att biverkningarna från vård och behandling ibland kan påverka patienters sexuella hälsa vilket får stora konsekvenser för den drabbades livskvalitet. Särskilt vanligt är detta enligt motionären inom cancervården. Motionären anser att Region Jämtland Härjedalen inte har de resurser som krävs för att uppfylla kraven i de nationella riktlinjerna idag.

Därför yrkar motionären
- Att Region Jämtland Härjedalen tar kontakt med Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland för att tillsammans rekrytera ytterligare en auktoriserad sexolog.
- Att Regionen arbetar fram utbildningsprogram för personalen om patienters sexuella hälsa
- Att Regionen arbetar fram en plan för kunskapsspridning, bemötande och arbetsmetoder inom berörda verksamheter för att förbättra patientens sexuella hälsa i samband med vård och behandling.

Ett svar har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen tillsammans med Folkhälsoenheten som beskriver vilket arbete som pågår inom detta område. Utifrån regionens ekonomiska läge och pågående arbete bedöms regionens resurser på detta område som tillräckliga.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2019-09-18—19 § 89 och föreslår regionfullmäktige att motionen ska anses besvarad.

Elin Hoffner för Vänsterpartiets regiongrupp yrkar på att Region Jämtland Härjedalen ska utöka arbetet inom området våld i nära relationer och bland annat ställa frågan om våld på rutin inom Region Jämtland Härjedalens samtliga områden. Vänsterpartiet yrkar att:
- Med stöd av redan utbildad personal ska Regionen vidareutbilda och träna övrig personal i att upptäcka, dokumentera och använda våldfliken i vårt journalsystem.
- Arbetsrutiner för att rutinmässigt ställa frågor om våld i och utanför hemmet upprättas och implementeras i verksamheten.
- Metoder för att bemöta, vårda och behandla våldsutsatta kvinnor på ett professionellt sätt upprättas.
- Utbildningsinsatserna kompletteras med träning på motsvarande sätt som görs vid traumateamträning och regelmässig uppföljning ska ske.

Ett svar har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen som beskriver vilket arbete som pågår inom detta område. Utifrån regionens ekonomiska läge och pågående arbete bedöms regionens arbete och resurser på detta område som tillräckliga.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2019-09-18—19 § 88 och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.