Möte 2024-08-27

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor 
• Regionövergripande uppföljning av sommaren
• Status Fastighetsutvecklingsplan
• Hemsjukvårdsavtalet

En månadsrapport för juni 2024 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade verksamhetsresultat till och med juni 2024 var negativt och uppgick till -247 miljoner kronor, vilket var 184 miljoner kronor sämre än budget.

Resultat efter finansiella poster uppgår till -224 miljoner kronor, 50 miljoner kronor sämre än budget. Finansnettot har påverkats positivt med 143 miljoner kronor beaktat vinster i värdepappersportföljen, främst orealiserade, vilket inte är budgeterat. Detta resultat är dock att betrakta som osäkert då marknadsvärdet förändras löpande under året.

Helårsprognosen efter juni har fortsatt bedömts uppgå till minus 600 miljoner kronor. Det är främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och kostnader för inhyrd bemanning som är högre än budget. Verksamhetens finansiering av generella bidrag har prognosen ett positivt jämfört mot budget.

Nettokostnadsutvecklingen januari till och med juni 2024 faller tillbaka något till 7,6 procent, 220 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens externa intäkter genom försäljning och avgifter har ökat 31 miljoner kronor. Riktade statsbidrag var 54 miljoner kronor lägre än föregående år.

Bruttokostnaderna var 201 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 5,8 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 114 miljoner kronor, motsvarande 8,2 procent. Pensionskostnaderna var 72 miljoner kronor högre än föregående år, vilket förutom inflationen, beror på det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har ökat med 4,1 miljoner kronor. Läkemedelskostnaden blev 19 miljoner kronor lägre än föregående år, beroende på ändrad modell för redovisning av läkemedelsrabatter. 

Kostnad för inhyrd bemanning har minskat med 11 miljoner kronor och uppgick till 155 miljoner kronor totalt. Juni är första månaden 2024 med lägre totalkostnad för inhyrd bemanning, färre timmar har blivit accepterade i juni vid avrop inom det nationella hyrbemanningsavtalet.

Förslag till åtgärder och aktiviteter för att minska kostnaderna för 2024 och framåt har tagits fram och arbetet pågår. Under början av 2024 startade särskild ledning ekonomi för att få till ett trendbrott i kostnadsutvecklingen och skynda på åtgärder. Viss kostnadsminskning är synbar avseende de åtgärder som följs upp, men är inte tillräcklig för att möta det underskott som prognosticeras.

Likviditeten har under året förbättrats med 253 miljoner kronor till och med juni. En ny upplåning gjordes i januari på 100 miljoner kronor vilket förstärkte likviditeten och den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 190 miljoner kronor. Under februari och mars förstärktes likviditeten även genom riktade statsbidrag med cirka 130 miljoner kronor och under juni månad betalades sektorsbidraget från staten ut vilket uppgick till 83 miljoner kronor.

Det prognostiserade negativa resultatet och investeringsvolymerna kommer påverka likviditeten negativt under resten av året och troligen kan ytterligare belåning bli nödvändig, årsprognos på investeringarna uppgår till  273,6 miljoner kronor.

En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

Antal anställda har fortsatt öka och är per juni sammantaget 201 fler anställningar i år än juni föregående år.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter juni en negativ avvikelse mot budget med 71 miljoner kronor, vilket främst beror på högre personalkostnader och IT-kostnader

Kompletteras senare

Sverige bygger upp totalförsvaret för att uppnå en samordnad nationell förmåga och en förmåga att verka tillsammans med allierade nationer inom NATO. Sveriges 21 regioner ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig.

Regionernas ansvar inom totalförsvaret kräver samverkan med andra regioner, kommuner, privata aktörer samt med statliga myndigheter. Idag saknas gemensamma strukturer för totalförsvarsplaneringen mellan regionerna, vilket resulterar i en fragmenterad planering som är svår att överblicka. Gemensamma strukturer, gemensam planering och gemensamt ansvarstagande är avgörande för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kunna bygga nationell förmåga inför svåra påfrestningar. Samverkan och samarbete mellan regionerna behöver därför utvecklas så att regionernas del i totalförsvaret säkerställs. En ökad samverkan mellan regionerna underlättar också den statliga planeringen och förmågan att möta NATO:s krav inom ramen för Sveriges medlemskap.

Mot denna bakgrund inrättas en gemensam kanslifunktion för samordning och planering av regionernas verksamhet vid höjd beredskap och krig. Funktionen benämns Nationell samordning planering och ledning (NSPL). Kansliet behöver vara en del av en myndighet då det finns särskilda formella krav för dess arbetsuppgifter. Kansliet kommer att tillhöra Region Uppsala som har erbjudit sig att vara värd för verksamheten.

Regionernas deltagande i NSPL baseras på respektive regionstyrelses ansvar och beslutsmandat. För det fortsatta arbetet behöver därför samtliga regioner ta ställning till deltagande i det regiongemensamma arbetet NSPL, för samordning och planering under höjd beredskap och krig. Ledningen ligger fortsatt kvar i respektive regionstyrelse, men regionen deltar i gemensam nationell samordning och planering. Kansliets roll är att stödja regionernas ledning för att stärka den samlade ledningsförmågan.

Region Jämtland Härjedalen har en lång historia av att bedriva ett systematiskt miljöarbete och är certifierade enligt ISO 14001 sedan 2004 och registrerat enligt EMAS sedan 2005. Att vara miljöcertifierad innebär bland annat att arbeta systematiskt för ständig förbättring av miljöprestandan. En certifierad organisation blir årligen reviderad av extern revisor för att säkerställa att kraven enligt standard uppfylls och efterlevs. Flera faktorer talar nu för att det finns skäl att avsluta regionens EMAS-registrering.

ISO 14001 är en internationell standard och EMAS är EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning. EMAS bygger till stora delar på ISO-standarden, men ställer ytterligare krav när det gäller kommunikation av tredjepartsgranskad miljöredovisning samt uppföljning av miljöprestanda enligt vissa förutbestämda kärnindikatorer. EMAS-registrerade organisationer ska också publicera en årlig miljöredovisning där miljöprestandan inklusive de förutbestämda kärnindikatorerna kommuniceras, i syfte att skapa en öppen dialog och ökad trovärdighet.

Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun är idag enda region respektive kommun som är EMAS-registrerade. Övriga registrerade är fem företag, tre universitet och en europeisk myndighet, alltså totalt 11 organisationer. (www.naturvårdsverket.se, 2024-07-04). Östersunds kommun har per 17 juni 2024 beslutat att avregistrera sin certifiering i samband med att revisionsperioden löper ut 31 augusti 2024 (Östersunds kommun, dnr KS-00401-2024). Detta kan jämföras med ca 5 700 certifierade företag och organisationer i Sverige enligt ISO 14001. Den administrativa kostnaden för EMAS-registreringen uppgår årligen till ca 10 000 kronor för registreringen via Naturvårdsverket samt externa revisionskostnader om drygt 16 000 kr (år 2024).

Det skulle kräva mer administrativt arbete för att fortsätta vara EMAS-registrerade. De ökade kraven innebär bland annat att uppgifter och specifik statistik som inte finns i dagsläget behöver tas fram. Utifrån regionens stora ekonomiska utmaningar är de alternativ som finns för att finansiera nytillkomna behov att öka externa intäkter eller genomföra omprioriteringar inom befintlig verksamhet. Arbetsinsatsen som skulle krävas bedöms inte tillföra regionen och regionens miljöarbete en nytta i motsvarande utsträckning, medan miljöcertifieringen ISO 14001 fortsatt bedöms vara ett viktigt verktyg i det systematiska miljöarbetet. Eftersom EMAS bygger på ISO 14001 är systematiken i ISO 14001-certifieringen ett fullgott stöd i miljöarbetet för Region Jämtland Härjedalen. Detta tillsammans med att Region Jämtland Härjedalen är enda certifierade region talar för att regionen kan avregistrera sin EMAS-certifiering.

Region Jämtland härjedalen kommer fortsatt att arbeta med sina identifierade betydande miljöaspekter för att på både kort och lång sikt förbättra miljöprestandan och ta de steg som behövs för att uppfylla målen i det långsiktiga miljöarbetet och åtagande i miljöpolicyn. Regionens miljöcertifieringar kan kopplas till regionens varumärke och ambitionsnivå kring miljöarbete. Vid en avregistrering av EMAS blir det därför viktigt även ur det perspektivet att fortsatt behålla det systematiska miljöarbetet genom ISO 14001. För Region Jämtland Härjedalen har det länge varit av stor vikt att kommunicera det interna miljöarbetet och miljöprestandan, och kommer även vara så framöver. Regionen avser därför också att fortsätta sammanställa en årlig miljöredovisning som publiceras på regionens intranät och hemsida.

En organisation kan när som helst under året meddela Naturvårdsverket att de avslutar sin EMAS-registrering. Själva registreringen avslutas när revisionsperioden löper ut.

I början på 2024 gjordes en översyn av Region Jämtland Härjedalens avgifter för parkeringar. Regionstyrelsen beslutade den 27 mars, § 57, om nya avgifter för besöksparkeringar och regionfullmäktige beslutade den 24 april, § 46, om nya avgifter för personalparkeringar. Regionstyrelsen beslutade också följande:
 

• Regiondirektören får i uppdrag att upprätta avtal om hyra av ytterligare parkeringsplatser i garaget på Köpmangatan 24. Hyreskostnaden finansieras genom höjning av avgifter i enlighet med punkt 1 och 2.
• Regiondirektören får i uppdrag att revidera Region Jämtland Härjedalens regler för parkeringar senast till regionstyrelsens sammanträde i maj.

Förslag till reviderade regler för parkeringar har tagits fram. Reglerna beskriver prioriteringsordning för de olika parkeringsgrupperna och hur parkeringstillstånd anskaffas. Nuvarande regler fastställdes av regionstyrelsen 2019-01-30, § 19. (RS/1049/2018)

Reglerna tar sin utgångspunkt i att det är önskvärt att besökare och patienter kan parkera fordon i någorlunda närhet till respektive verksamhetsställe. Region Jämtland Härjedalen har även tjänstefordon som behöver parkeringsplatser och i mån av plats är det även ett intresse för regionen att erbjuda personalen parkeringsmöjlighet i närheten av arbetsplatsen och regler gäller oavsett om det är egna eller inhyrda lokaler.

De parkeringsplatser som Region Jämtland Härjedalen disponerar över indelas i tre grupper med prioritetsordning: 1 – Patienter och besökare, 2 – Tjänstefordon och 3 – Personal.

De anpassningar som gjorts av reglerna handlar främst om justeringar vad gäller särskilda parkeringstillstånd samt köp av kort och administration kring det.

Vid Norra sjukvårdsregionförbundets, NRF, möte 2024-05-31 § 34 godkändes ett förslag till preliminär budgetram för 2025 av Förbundsdirektionen.

Budgetramen för Förbundet för 2025 omfattas av följande statliga medel:

• RCC Norr:s arbete uppgående till 12,25 mnkr vilket är samma belopp som året innan 2024. För 2024 ökade medlen med 10 mnkr men det råder osäkerhet om detta högre belopp även kommer betalas ut 2025 och framåt varför det lägre beloppet ingår i den preliminära budgeten.
• Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv utgår 2025 då inga beslut om utbetalning fattats och ingår ej i den preliminära budgeten.

Beslut kring statliga medel för år 2025 kan därmed komma att påverka den slutliga budgeten som presenteras för förbundsdirektionen i december 2024.

Den preliminära budgeten 2025 har justerats med LPIK exkl. läkemedel enligt SKR:s prognos från februari 2024 för de kommande tre åren. Den slutliga budgeten justeras med oktober månads prognos.

Den preliminära budgeten för 2025 och framåt visar att kostnaderna överstiger intäkterna. Underskottet avser kostnader kopplat till det arbete som genomförts inom kunskapsstyrningssystemet och som tidigare finansierats via statsbidrag. Detta arbete bedöms som väsentligt för det sjukvårdsregionala uppdraget för kunskapsstyrningen. Översyn av kostnader och möjlighet till effektivisering över tid pågår dock systematiskt.

Det pågår en dialog och planeras ett arbete kring omformering av förbundets verksamhet för att åstadkomma en budget i balans inom en treårsperiod.

För Region Jämtland Härjedalen innebär den preliminära budgeten för 2025 totalt 5 726 000 kronor. Fördelning har skett efter befolkningsandel per 31 december 2023.

Ambulanssjukvården jobbar helt gränslöst i länet och samverkar även med grannlänen vid högre prioriterade larm för att minska väntetiderna. Det innebär att en ambulans som utgår från Järpen mycket väl kan hämta en patient i Strömsund efter att ha lämnat en patient i Östersund. Region Jämtland Härjedalen har under flera år haft en ökning av antalet larm men inte en utökning av antalet ambulanser. Det har tillkommit bedömningsbilar som ska minska responstiderna, vilket också skett i viss grad under de perioder som bilarna har varit i drift. Ambulanssjukvårdens tillgänglighet mäts i responstid, dvs hur lång tid tar det från att man ringer SOS alarm tills ambulans kommer vid fara för liv (Prio 1). Under 2023 hade regionen en median responstid på 18 minuter och 3 sekunder mot rikets 15 minuter och 20 sekunder. Tar man bort Östersunds kommun ur statistiken så blir medianen istället 24 minuter och 25 sekunder. 

Åre kommun har två ambulansstationer med tre enheter. 

• Järpen, tillgänglig dygnet runt alla dagar 
• Åre ambulans, tillgänglig under skidsäsongen 09-21. 
• Åre Bedömningsbil, tillgänglig under årets alla dagar 08-20 

Sammanfattningsvis så finns det i nuläget på nattetid enbart ambulansresurs i Järpen vilket gör att stationen åker på de larm som kommer i upptagningsområdet. Enligt prognos från SCB kommer befolkningen i Åre kommun att stadigt öka något under de kommande 40 åren och antalet äldre personer (från 80 år) kommer att följa befolkningsutvecklingen och utgöra en större grupp, vilket gör att Järpen fortsatt kommer att utgöra en viktig strategisk utgångspunkt för ambulanssjukvården i Åre kommun.

I Järpen har nuvarande lokaler för ambulansen haft återkommande problem med arbetsmiljön under många år. Under 2022 togs ett beslut att avsätta medel för att ersättande den nuvarande. I tidigare dialog med fastighetsägaren har det framkommit att Regionen kan få bebygga tomten vid nuvarande hälsocentral med en kompletterande ambulansbyggnad. En lokalbehovsanalys togs fram inklusive projektdirektiv inför påbörjande av projektering.

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2023-11-22 §149 beslutade nämnden att föreslå regionstyrelsen att besluta om att gå vidare i processen med projektering av ny ambulansstation i Järpen. Finansiering skulle ske genom avsatta medel i plan för investeringar 2024, totalt 2 mkr. Regionstyrelsen beslutade i enlighet med nämndens förslag vid sitt sammanträde 2023-12-07 §244.

I den fortsatta dialogen med befintlig hyresvärd har det nu uppkommit en möjlighet för Regionen att istället hyra lokal som kan samlokaliseras med den befintliga hälsocentralen i Järpen.

En första ekonomisk kalkyl visar på att tilltänkt lokal skulle generera en hyreshöjning om ca 1,2 mkr/år, baserat på en utökad yta om 400 kvm och en investering om 16,7 mkr av fastighetsägaren. Kontraktstiden är då 25 år. Tidigare beräknad internhyra är 137tkr.

Den tidigare beslutade projekteringen har inte hunnit påbörjas och därför behövs nu ett nytt ställningstagande till huruvida det redan beviljade byggprojektet ska startas upp kontra dras tillbaka för att istället inrikta sig mot att hyra lokalerna.

Den sammanlagda bedömningen är att det ur flera är mer fördelaktigt att hyra lokal för ambulansstationen. Verksamhetens förslag är därför att uppdrag ges till fastighetsägaren att genomföra utbyggnad för ambulansstation Järpen. Detta innebär förändrad klassificering gällande byggnation från investering till ökad lokalhyra (driftskostnad). Den ökade driftkostnaden finansieras delvis utifrån att alternativkostnaden avskrivning tas bort, avskrivningskostnaden skulle uppstå om byggnationen skett i egen regi.

De ökade hyreskostnaderna tas med i arbetet med regionplan och budget för 2026.
Nu avsatta medel i investeringsbudget för 2024 används inte och utgår.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-06-13 § 78 och föreslår regionstyrelsen:

1. Regiondirektören uppdras att gå vidare med inriktningen att hyra erforderlig lokal samt teckna avtal.
2. Avsatta medel i investeringsbudget används inte och utgår.
3. Ökade hyreskostnader arbetas in i regionplan med budget för 2026, i första hand via prioritering i regionplan, i andra hand prioritering inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan.
--------------

I nämndens underlag saknas en tydlig beskrivning av hur den ökade driftskostnaden ska finansieras. Enligt regionplan och budget 2025-2027 samt Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030 är ett gemensamt krav för regionstyrelse och nämnder att minska ned sina kostnadsnivåer för att hålla sina kostnader inom tilldelad budgetram år 2025. Steg två är att möta nya kostnadsökningar exempelvis årlig lönerevision och andra prisökningar med nya besparingsåtgärder årligen fram till år 2030. Att prioritera ambulansstationen i Järpen kräver att hälso- och sjukvårdsnämnden hittar besparingsåtgärder eller andra åtgärder inom den egna verksamheten som motsvarar den ökade hyreskostnaden.

I blod finns det olika antigen på de röda blodkropparnas yta. Antikroppar kan bildas mot dessa antigen vilket kan förorsaka problem vid bland annat graviditet. Anti-D är den vanligaste antikroppen. Om modern är RhD-negativ, det vill säga inte bär RhD-antigen på sina röda blodkroppar, och fostret är RhD-positivt med RhD-antigen på de röda blodkropparna kan modern bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar, detta kallas RhD-immunisering. Under en graviditet går röda blodkroppar över från fostret till mammans blod. Modern kan då blida antikroppar mot fostrets röda blodkroppar. Antikropparna kan sedan passera över placenta tillbaka till fostret och reagera med blodkropparna i fostrets blodbana. Detta kan i sin tur orsaka blodbrist hos fostret.

Enligt nationella riktlinjer publicerade 2015 bör gravida screenas för fetalt RhD och erbjudas RhD-profylax rutinmässigt i de fall kvinnan är Rh-negativ och bär ett Rh-positivt barn i graviditetsvecka 27 - 30. Denna rutin är redan införd i alla regioner utom två i Sverige varav Region Jämtland Härjedalen är den ena.

Ungefär 15% av befolkningen i Sverige är RhD-negativ. Sannolikheten för en gravid RhD-negativ kvinna att bära ett RhD-positivt barn är 60%. När en RhD-neg kvinna bär ett RhD positivt barn föreligger risk för RhD-immunisering i 1-1,5% av fallen, vilket innebär att mammans immunförsvar bildar antikroppar mot barnets röda blodkroppar. I uttalade fall kan detta leda till svår blodbrist hos barnet, i pågående eller framtida graviditet. En immunisering hos modern kan föranleda konsekvenser i form av bl a täta kontroller på specialistmödravården samt behov av en eller flera intrauterina behandlingar av barnet. Barnet kan sedan behöva förlösas på universitetssjukhus för att möjliggöra blodbyte vid födseln.

Riktad antenatal RhD-profylax i graviditetsvecka 27-30 till RhD-negativa gravida som bär på ett RhD-positivt foster minskar risken för RhD-immunisering. Fostrets RhD-status kan undersökas med ett perifert blodprov från den gravida kvinnan efter graviditetsvecka 10+0 genom analys av fritt cirkulerande DNA från fostret.

Beräkning av kostnad för Region Jämtland Härjedalen är gjord på ett uppskattat antal graviditeter motsvarande 1 500/år varav 15% av kvinnorna beräknas vara RhD-negativa dvs 225 kvinnor skulle behöva provtas. Analyskostnad per prov uppgick 2023 till 423 kr per prov vilket skulle motsvara 95 175 kr per år. Av dessa 225 väntas 60% bära på ett RhD-positivt foster och skall erhålla RhD-profylax i graviditetsvecka 28-29. Kostnaden för per RhD-profylax 2023 var 530 kr vilket ger en summa på 71 550 kr per år.

Uppdraget föreslås utföras i samband med andra mödrahälsovårdsbesök under graviditeten, vilket innebär ett utökat uppdrag inom hälsoval Region Jämtland Härjedalen till en kostnad motsvarande 175 000 kr per år, vilket föreslås finansieras genom en omdisponering inom regionstyrelsens budgetram från 2025.

Då uppdraget föreslås falla inom ramen för mödrahälsovårdsprogrammet, som är kostnadsfritt för gravida, föreslås inget införande av patientavgift.

Mot bakgrund av regeringens förslag till införande av en effektivitetsdelegation, med uppdrag att stödja regionerna i deras arbete med att öka effektiviteten inom hälso- och sjukvården, som presenterade den 4 mars 2024, lämnade Robert Hamberg in ett initiativärende den 26 mars med förslaget att Regiondirektören ska få i uppdrag att arbeta fram ett underlag som kan ligga till grund för en kommande ansökan till effektivitetsdelegation.

I juli 2024 lämnades förslag till en ny förordning om tillfälligt statsbidrag till regioner och kommuner som inte ingår i en region, i syfte att stärka effektiviteten i hälso- och sjukvården genom omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder i verksamheten och dess administration. Region Jämtland Härjedalen är remissinstans kopplat till den förslagna förordningen, vilken ska besvaras senast den 17 oktober.

Enligt förslaget ska regioner och kommuner kunna ansökan om bidrag. En ansökan ska bland annat innehålla en analys av hälso- och sjukvårdsverksamhetens ekonomiska förutsättningar. En ansökan ska även innehålla en redogörelse av områden inom hälso- och sjukvården med stora utvecklingsbehov, exempelvis till följd av lägre produktivitet eller kvalitet eller för att de är särskilt sårbara för välfärdsbrottslighet. Vidare ska en ansökan innehålla en beskrivning av den eller de åtgärder som bidraget söks för samt vad som ska uppnås med respektive åtgärd och den uppskattade kostnaden för åtgärden.

Det föreslås att det ska finnas ett särskilt beslutsorgan hos Kammarkollegiet, Delegationen för en effektiv hälso- och sjukvård. Delegationen ska även kunna bistå med analyser av en regions eller en kommuns hälso- och sjukvårdsverksamhet och föreslå åtgärder som kan öka verksamhetens effektivitet. Delegationen ska bland annat bedöma om de åtgärder som bidrag söks för är lämpliga för att uppfylla syftet att stärka effektiviteten i hälso- och sjukvården eller om det finns mer ändamålsenliga åtgärder. Bidrag ska kunna lämnas som hel- eller delfinansiering av sökta åtgärder.

Förordningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förordningen om tillfälligt statsbidrag föreslås upphöra vid utgången av 2030. Det har ännu inte redovisat hur mycket pengar som kommer att finnas att söka via det tillfälliga statsbidraget.

Utifrån att det nu finns ett förslag till förordningen som närmare beskriver förutsättningarna för en ansökan kommer förvaltningen påbörja arbetet med ett underlag till en ansökan, vilket inbegriper en analys av de ekonomiska förutsättningarna i regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet, redogörelse av de områden inom hälso- och sjukvården med stora utvecklingsbehov och slutligen en beskrivning av de åtgärder som regionen avser att söka bidrag för samt vad som ska uppnås med respektive åtgärd och den uppskattade kostnaden för åtgärden.

Mot bakgrund av det föreslår förvaltningen att initiativärendet ska anses besvarad.

Regionens revisorer har genomfört en granskning av läkemedel för äldre. Granskningen syftade till att se om ansvariga nämnder har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av läkemedel för äldre. Den sammanfattade bedömningen är att regionstyrelsen, i egenskap av vårdvalsnämnd, har en delvis tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av läkemedel för äldre.

De brister som revisorerna vill att regionstyrelsen yttrar sig över:

• Ordination av läkemedel för patienter med dosläkemedel sker i ordinationsverktyget Pascal. Det har sedan flera år saknats en koppling mellan läkemedelslistan i journalsystemet och Pascal vilket innebär en risk för att läkemedelslistan inte stämmer. En koppling mellan Pascal och journalsystemet kommer att ske först 2028.
• Uppföljningen av läkemedelsgenomgångar är en del i hälsovalets uppföljningar av läkemedel för äldre. Det går dock inte att få fram tillförlitliga uppgifter ur journalsystemet. Denna brist noterades även vid tidigare granskning 2018. Läkemedelsgenomgångar e en viktig del i god läkemedelsterapi för äldre och därför är tillförlitlig uppföljning av väsentlig betydelse.
• Läkarkontinuitet r av stor betydelse för en god läkemedelsterapi för äldre. Det går för närvarande inte att få fram uppgifter om fast läkarkontakt ut regionens IT-system.

Revisorerna vill att regionstyrelsen redovisar av vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsresultatet senast den 10:e september 2024.

Ett förslag till svar har upprättats av läkemedelsenheten, med stöd av bland annat chefsläkare, regionöverläkare, verksamhetsutvecklare PV samt övriga inom område patientsäkerhet.

På regionens revisorers uppdrag har revisionskontoret och upphandlad konsult genomfört en uppföljande granskning av regionens IT-säkerhetsarbete. Syftet har varit att bedöma om regionstyrelsen vidtagit åtgärder för att åtgärda de brister som framkom vid den tidigare granskningen. Syftet är också att bedöma om regionens arbete med IT-säkerhet är ändamålsenligt.

Revisorernas övergripande bedömning är att regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen delvis har åtgärdat de brister som framkom vid den tidigare granskningen, och delvis bedriver ett ändamålsenligt IT-säkerhetsarbete.

Under granskningen noterades ett antal brister och utvecklingsområden:

• Behov av att utveckla internkontrollplanens riskbaserade ansats.
• En manuell behörighetshantering.
• Avsaknad av kontroll eller säkerställande av medarbetares kunskapsnivå.
• Avsaknad av ändamålsenlig informationsklassning.
• Avsaknad av systematik kopplat till identifiering av verksamhetskritiska system

Revisorerna vill att regionstyrelsen redovisar vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsresultatet senast den 10 september 2024.

Ett förslag till svar har upprättats inom IT- och ehälsoavdelningen.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att svara på remiss av betänkandet Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter (SOU 2024:27).

Utredaren har bl.a. haft i uppdrag att föreslå åtgärder som kan underlätta kamerabevakning för kommuner, regioner och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten Säkerhet och beredskap tillsammans med regionjuristerna, Fastighetsenheten samt Informationsförvaltningsenheten. Region Jämtland Härjedalen har fått förlängd svarstid och remissen ska besvaras senast 28 augusti 2024. Paragrafen behöver därför justeras omedelbart.

1. ZÖ-gruppen: Val av ledamot för perioden till och med 2026-12-31 istället för Cristine Persson (C) som avsagt sig uppdraget.

2. Politiskt råd för folkhälsa: Val av ledamot för perioden till och med 2026-12-31 istället för Cristine Persson (C) som avsagt sig uppdraget.

I Jämtlands län råder politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta synliggörs i att region och kommuner har kraftsamlat kring en länsgemensam folkhälsopolicy som ska utgöra grunden till länets samlade folkhälsoarbete. För att möjliggöra Folkhälsopolicyns intentioner har ett rådgivande politiskt nätverk, Folkhälso-Z, etablerats.

Den nuvarande Folkhälsopolicyn gäller för perioden 2020–2024, revideringen inför 2020 föregicks av en dialogprocess och möten inom Folkhälso-Z. Den 30 mars 2020 beslutade Regionens samverkansråd att lämna över förslag till Folkhälsopolicy 2020 – 2024 till Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner.

I slutet av senaste mandatperioden och i uppstarten av innevarande mandatperiod har tidigare och nuvarande deltagare i Folkhälso-Z diskuterat nätverkets funktion. Därtill fick landets länsstyrelser under 2022 ett uppdrag att stödja den regionala implementeringen av folkhälsopolitiken, där en del var att genomföra en kartläggning av den regionala och lokala aktörskartan samt behov inom folkhälsoområdet. Uppdraget genomfördes i samverkan med regionens Folkhälsoenhet genom kommundialoger i länets samtliga kommuner samt i gemensamt arbete med kommuners folkhälsosamordnare.

Resultat från ovan nämnda dialoger har belyst ett antal utvecklingsområden kopplat till länets folkhälsoarbete. Dessa går att sammanfatta inom områden som rör roller, mandat och strukturer för samverkan, beslut och genomförande såväl som behov att öka kunskapen om folkhälsopolitiken och förutsättningarna för metodutveckling inom området. Mot bakgrund av detta leder Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län ett fortsatt arbete för att under året ta fram förslag på struktur för länets fortsatta folkhälsoarbete.

Då folkhälsopolicyn ska ses som ett grundläggande dokument för ett samlat folkhälsoarbete i länet bör ett ställningstagande om eventuell revidering inte föregå resultatet av ovanstående process.

Folkhälso-Z behandlade ärendet 2024-05-13 och föreslår Regionens samverkansråd att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att Folkhälsopolicy för Jämtlands län förlängs till och med 2025.

Regionens samverkansråd behandlade ärendet 2024-05-27 § 32 och rekommenderar Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att Folkhälsopolicy för Jämtlands Län förlängs till och med 2025.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om uppföljning av patienter med hypotyreos. Förslagsställaren vill att Regionen ska göra en uppföljning av hur Hypotyreospatienter som behandlas med Levaxin eller liknande preparat mår och om de känner sig rätt medicinerade. Utöver detta vill förslagsställaren att patientföreningarna får en möjlighet att initiera forskning och uppföljningar via FOU-enheten.

I medborgarförslaget skrivs att det saknas vårdprogram för hypotyreos. Det finns ett kunskapsstöd inom ramen för kunskapsstyrningen och Region Jämtland Härjedalen har även gjort lokala tillägg i detta vilket är att betrakta som en riktlinje för hur vården vid hypotyreos bör bedrivas. 

I medborgarförslaget önskas att Region Jämtland Härjedalen gör en uppföljning av hur behandlingen fungerar hos patienter som får behandling för hypotyreos. Den sammanlagda medicinska bedömningen är att det inte är befogat att göra någon utökad uppföljning av hela denna patientgrupp utöver den som rutinmässigt sker inom vården idag. I förslaget skrivs vidare vidare att Region Jämtland Härjedalen alternativt bör ge i uppdrag åt FOU-enheten att göra en sådan uppföljning. Inte heller detta bedöms medicinskt motiverat att regionen ger ett sådant uppdrag till FOU enheten. 

I medborgarförslagets sista förslag framgår ett önskemål om att patientföreningarna får möjlighet att initiera forskning och uppföljning via FOU-enheten. Bedömningen gällande detta är att det är möjligt för forskare eller grupper av forskare att ansöka om stöd för forskningsanslag på sedvanligt sätt. Patientföreningar kan och ska inte särbehandlas i detta avseende. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-06-13 § 80 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget ska avslås.

• Regionstyrelsens uppföljningar och fördjupningar
  - IT studiebesök
   
• Dialog med hälso- och sjukvårdsnämndens och kollektivtrafiknämndens presidium utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt
   
• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm