Möte 2023-12-07

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

• Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg, KSA
• Omorganisation för stärkt utveckling
• Uppföljning sommaren
• Aktuella frågor

En månadsrapport för oktober 2023 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med oktober 2023 var negativt och uppgick till -372 miljoner kronor, vilket var 402 miljoner kronor sämre än budget.

Helårsprognosen efter oktober har försämrats och beräknas uppgå till minus 550 miljoner kronor efter försämrade prognoser både för Hälso- och sjukvårdsnämnden och Kollektivtrafiknämnden. Förutom tidigare osäkerheter kring den höga inflationen som driver kostnader och pensionskostnaderna så prognostiseras kostnadsökningar för de sista tre månaderna främst avseende personalkostnader, bemanningskostnader, läkemedel och riks- och regionvård och inom Kollektivtrafiken avser det anropsstyrd trafik.

Prognosen är mycket osäker men tydligt är att verksamheten står inför stora utmaningar. Särskilt komplicerat är arbetet med att minska vårdköer i nuvarande bemanningssituation, det finns fortsatt ett behov av att ta in bemanningsföretag till höga kostnader, som ser ut att hålla i sig till slutet av året. Kostnadsutvecklingen kommer att behöva följas noggrant då detta även påverkar likviditeten negativt.

Under året har många åtgärder vidtagits för att bryta utvecklingen där vissa gett effekt men där andra ännu inte gett effekt, så där sker det en förskjutning som förhoppningsvis ska synas i början av 2024.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med oktober 2023 var 18,2 procent, 732 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 82 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 106 miljoner kronor. Intäkter för avgifter och försäljning har ökat med 33 miljoner kronor. Övriga intäkter var 9 miljoner kronor lägre.

Bruttokostnaderna var 651 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 12,7 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 152 miljoner kronor, motsvarande 7,2 procent, i ökningen finns beslut från 2022 om ökade lönekostnader med 8 procent för sjuksköterskor utöver föregående års löneökning. I år fick även läkare och undersköterskor en kraftig löneökning på i snitt 6 procent. Pensionskostnaderna var 166 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har ökat med 38 miljoner kronor. Läkemedel har ökat med 21 miljoner kronor, motsvarande 4,5 procent. Det är framför allt kostnaderna för läkemedel inom hematologi och onkologi som ökat. Inom områdena har fler dyra läkemedel introducerats, men det är också ett ökat antal patienter med diagnoserna som tillkommit.

Kostnad för inhyrd personal har ökat med 145 miljoner kronor motsvarande 94 procent mot föregående år, och uppgick till 300 miljoner kronor totalt.

Likviditeten har under året försämrats med 266 miljoner kronor till och med oktober. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 100 miljoner kronor under året och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 90 miljoner kronor. Ingen ytterligare amortering kommer att göras under året.

Det prognostiserade negativa resultatet samt den höga prognostiserade investeringsnivån kommer fortsätta påverka likviditeten negativt under sista delen av året. Checkräkningskrediten uppgår för närvarande till 50 miljoner kronor och kommer att utökas under december månad till 145 miljoner kronor, för att stärka betalningsberedskapen.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter oktober en negativ avvikelse mot budget med 44 miljoner kronor, vilket främst beror på högre personalkostnader och IT-kostnader som inte fanns i budget.

För 2023 har det beslutats att de politiska miljömålen ska läggas in i Stratsys antingen som verksamhetsmål eller förvaltningsmål beroende på möjlighet till uppföljning. Miljömålen som kopplar till koldioxidutsläpp från resor, energianvändning och avfall mäts och följs upp på regionövergripande nivå och har därmed lagts som verksamhetsmål för Regionstyrelsen. Uppföljning av verksamhetsmålen gjordes senast i samband med delårsrapport augusti och görs igen för helår 2023 i januari kommande år.

I dagsläget kan dessa miljömål inte följas upp på mer specifik nivå än så, samtidigt är alla verksamheters bidrag till målen avgörande för att nå dem. Verksamheterna arbetar därför med aktiviteter och för att kunna koppla dem till miljömålen, har de lagts in som förvaltningsmål. Enheter kan i nuläget inte själva lägga till aktiviteter till miljömålen, utan de tilldelas från avdelningsnivå i samråd med enhetschef. En förutsättning för att enheterna ska kunna ha aktiviteterna är därmed att de har fördelats ner.

En sammanställning visar att alla avdelningar har fått tre eller fyra miljömål nerfördelade, av fyra möjliga. Endast en avdelning (Regionservice) har fördelat mål till enhetsnivå. För de mål som ligger på avdelningsnivå har fyra avdelningar av nio minst en aktivitet inlagd, och totalt tio aktiviteter har lagts in inom Regionstyrelsen. Arbetet beskrivs i kommentarer och inkluderar bl.a. betydande minskning av svinn från matproduktion genom uppdaterade och förbättrade recept, samt att fler maträtter skickas till Kajutan. Andelen elbilar i regionens fordonsflotta ökar löpande vid utbyte av leasingbilar och möjliggörs genom ny upphandling. Rekrytering av energiingenjör pågår, och man medverkar i projekt för cirkulärt byggande. Utnyttjande av digitala lösningar, inställningar på elektronik, att uppmärksamma energislöseri och att säkerställa att förutsättningar för källsortering finns på plats är andra exempel.

Att relativt få aktiviteter har lagts in kan bero på flera faktorer. Administrativa avdelningar kan uppleva det svårt att hitta effektfulla bidrag till miljömålen, men samtidigt ska det också lyftas att inom regionstaben drivs arbeten som i högsta grad bidrar till miljömålen. Ett exempel är framtagande av inriktning för hur regionens laddinfrastruktur ska se ut, vilket är en förutsättning för att uppnå etappmålet att alla personbilar och transportfordon som används inom regionens verksamheter ska ha fossilfri drift senast år 2030. Det bör även nämnas att regionens interna miljöfunktion ligger under regionstaben. Funktionen bidrar med stöd i organisationens miljöarbete som en del av ordinarie verksamhet, och mycket av det som ingår i det arbetet registreras inte som aktivitet i Stratsys.

Från förvaltningsnivå har man inte specifikt pratat om miljömål med aktiviteter med avdelningscheferna, och i samband med internrevision har det uppmärksammats att en orsak till att miljömål inte fördelats ner beror på osäkerhet eller inte tillräcklig kunskap kring hur detta görs i Stratsys.

Region Jämtland Härjedalen ligger inom samiskt förvaltningsområdet. Det innebär i korthet skyldigheter att främja den samiska kulturen och språken och ge samer inflytande i frågor som berör dem. Regionstyrelsen gav under 2023 två uppdrag som avseende samer till folkhälsoenheten.

Det ena var att: Motverka diskriminering och psykisk ohälsa bland samer genom att implementera strategi för samisk hälsa genom utarbetande av handlingsplan. Det andra uppdraget var att: För att kunna bemöta samerna på deras egna språk behöver Region Jämtland Härjedalen arbeta systematiskt utifrån en plan när det gäller information som ska finnas på de samiska språken. Det behövs därför tas fram en plan och påbörjas ett arbete med översättning av patientinformation samt annan relevant information. Båda dessa uppdrag är genomförda och planer är framtagna i samråd med berörda parter inom Regionen samt samiska samrådet och samiska personalnätverket. Förvaltningen gör bedömningen att handlingsplanen bör hanteras som ett underlag till ordinarie budget och planeringsprocess där mål och prioriteringar synliggörs i verksamhetsplaneringen. Båda dessa dokument hanteras vidare av regionledningen.

Utöver arbetet med dessa planer har även annan verksamhet genomförts utifrån samiska frågor vilket finns beskrivet i bifogad rapport.

Rapport till Regionstyrelsen avseende samiska frågor finns bifogad i ärendet.

Regionstyrelsen ska löpande följa de frågor som kan inverka på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I Regionstyrelsens verksamhetsplan för 2023 finns en uppföljningsplan som visar vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Enligt planen för 2023 ska styrelsen följa upp FoU-rådets arbete på sitt möte den 7 december. En rapport har upprättats som redovisar FoU-rådets arbete under 2023.

Sammantaget kan konstateras att FoU-rådet fortsätter att i enlighet med sitt uppdrag bevaka aktuella och strategiska frågor inom forskning, utveckling och utbildning. De frågor som rådet hanterat har en koppling till övergripande utmaningar och prioriteringar och vid behov har frågor också förts vidare till regionstyrelsen för hantering. Det är viktigt att rådets uppdrag är tydligt kopplat till de utmaningar som regionen står inför vilket kommer att fördjupas i pågående översyn av rådets reglemente.

FoU-rådet hanterade rapporten på sitt möte den 17 november 2023.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan ha inverkan på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns en uppföljningsplan som visar vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Enligt uppföljningsplanen för 2023 ska styrelsen följa upp Politiskt råd för folkhälsa på sitt möte den 7 december. En rapport om rådets verksamhet under perioden 1 januari 2023 till och med 31 oktober 2023 har upprättats.

Utifrån regionstyrelsens övergripande ansvar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsoarbete beslutade styrelsen den 6 november 2019, § 179, att anta definitioner för sjukdomsförebyggande, hälsofrämjande, och samhällsmedicin som tillsammans utgör Region Jämtland Härjedalens syn på begreppet folkhälsa. Samtidigt inrättades det Politiska rådet för folkhälsa.

Sammantaget visar rapporten att rådet under 2023 i huvudsak fokuserat på att inhämta information i frågor som rör folkhälsa. Ledamöterna i det Politiska rådet för folkhälsa har under året getts möjlighet att föra dialog och komma med synpunkter till ansvariga tjänstepersoner.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan ha inverkan på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns en uppföljningsplan som visar vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Enligt uppföljningsplanen för 2023 ska styrelsen följa upp Region Jämtland Härjedalens råd på sitt möte den 7 december. En rapport om rådets verksamhet och ekonomi under perioden 1 januari 2023 till och med 31 oktober 2023 har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd är ett organ för samråd och ömsesidigt informationsutbyte mellan företrädare för funktionshinderrörelsen och regionens politiska organ och verksamheter. Tillgänglighetsrådet är ett referensorgan med rätt att väcka frågor direkt i regionstyrelsen. Tillgänglighetsrådets uppgifter framgår av reglemente för tillgänglighetsrådet som fastställs Region Jämtland Härjedalens regionfullmäktige.

Sammantaget visar rapporten att rådet under 2023 i huvudsak fokuserat på att framföra synpunkter i frågor som rör organisationens verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt att vara ett forum för kunskapsspridning i frågor som rör personer med funktionsnedsättning. Rådet har under året fördjupat sig i ett flertal verksamhetsområden, både inom hälso- och sjukvården och regional utveckling.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan ha inverkan på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns en uppföljningsplan som visar vilka områden som särskilt ska följas upp under året. Enligt uppföljningsplanen för 2023 ska styrelsen följa upp Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd på sitt möte den 7 december. En rapport om rådets verksamhet och ekonomi under perioden 1 januari 2023 till och med 31 oktober 2023 har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd är ett organ för samråd och ömsesidigt informationsutbyte mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionens politiska organ och verksamheter. Pensionärsrådet är ett referensorgan med rätt att väcka frågor direkt i regionstyrelsen. Pensionärsrådets uppgifter framgår av reglemente för pensionärsrådet som fastställs Region Jämtland Härjedalens regionfullmäktige.

Sammantaget visar rapporten att rådet under 2023 i huvudsak fokuserat på att framföra synpunkter i frågor som rör organisationens verksamheter för pensionärer samt att vara ett forum för kunskapsspridning i frågor som rör pensionärer. Rådet har under året fördjupat sig i ett flertal verksamhetsområden, både inom hälso- och sjukvården, regional utveckling och kollektivtrafik.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har den 22 september 2023 beslutat om Rekommendation – Kraftigt minska användningen av hyrbemanning i regionens verksamheter. Efter en väl förankrad process med regionernas direktörsnätverk under våren och sommaren 2023 med syfte att stärka personalens arbetsmiljö och minska hyrbemanningen i regionerna, har en rekommendation arbetats fram som regionerna kan utgå i från för att kraftigt minska sin användning av hyrbemanning, utifrån respektive regions förutsättningar.

Regiondirektörsnätverket har den 14 september ställt sig bakom rekommendationen. Den ska ses som ett stöd för att regionerna gemensamt krokar arm i att minska användningen av hyrbemanning.

Användningen av hyrbemanning inom Region Jämtland Härjedalen har ökat kraftigt sedan pandemin. Den helårsprognos som divisionerna lämnade vid månadsrapporten per oktober månad, visar på en bedömd helårskostnad på 357 mkr för inhyrda sjuksköterskor och läkare att jämföra med helårsutfallet för 2022 på 201 mkr.

Hälso- och sjukvården ska präglas av kontinuitet. Med egna medarbetare kan verksamheten vidareutvecklas och en långsiktig vårdkontakt säkras. Minskad inhyrd bemanning innebär att vården blir tryggare för patienterna och att medarbetarnas arbetsmiljö förbättras. Minskad andel inhyrd bemanning möjliggör satsningar på regionens egna medarbetare. Den långsiktiga ambitionen är att fler ska välja regionen som arbetsgivare och att fler ska välja att stanna kvar och vara med och utveckla framtidens hälso- och sjukvård.

Region Jämtland Härjedalen har inlett arbetet med att minska andelen inhyrd bemanning och har vidtagit vissa åtgärder, men arbetet behöver intensifieras. För att öka möjligheten att lyckas behöver vi även stärka samarbetet ytterligare i frågan inom Norra sjukvårdsregionen.

Regionstyrelsen följde 2021 Sociala vård och omsorgsgruppen, SVOMs, rekommendationsbeslut att regionen och kommunerna skulle upprätta en gemensam plan för utformningen av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Beslutet grundade sig i förslag från SOU 2020:19 God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.

Arbetet med planen har därefter följts av SVOM, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen med följande delbeslut:
- Tillhörande målbild för länet beslutades (RS 31 maj 2023, §21 RS/380/2023)
- Remissvar på den gemensamma planen upprättades (RS 29 augusti 2023 (§22 RS/203/2021)

Då planen nu har bearbetats utifrån inkomna remissvar rekommenderar SVOM Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att fastställa den slutgiltiga versionen av planen (SVOM 13 oktober 2023, §34 p1).

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärende 2023-11-22 § 150 och nämnden ställer sig bakom Gemensam plan för primärvårdsnivå i Jämtland Härjedalen och överlämnar ärendet till regionstyrelsen.

Regionstyrelsen beslutade i november 2020 att Region Jämtland Härjedalen skulle genomföra en utredning av vad det skulle innebära om regionen beslutade att implementera hela eller delar av FN:s urfolksdeklaration. Regiondirektören fick i uppdrag att söka formerna för utredningen (RS/684/2020).

Ett utredningsarbete har pågått från februari 2021 till februari 2022. Utredningen redogör för vad som blir följderna av att Regionen implementerar de rättigheter i Urfolksdeklarationen som är av betydelse för Regionens beslutsfattande och verksamheter. Utredningens förslag tar sin utgångspunkt i rätten till självbestämmande, rätten till hälsa, rättigheter till land, vatten och naturresurser samt språkliga och kulturella rättigheter.

Förslagen i utredningen innebär i korthet att Region Jämtland Härjedalen bör öka samiskt inflytande genom inrättande av ett samiskt självbestämmandeorgan, en samisk folkförsamling. Detta organ skulle då kunna ta fram egna beslutspositioner i frågor av betydelse för urfolket samerna inom ramen för regionens ansvarsområde. De skulle också enligt förslaget ha rätt att delta i ärendeberedningen på sätt som ger urfolket samerna en reell möjlighet att inverka på beslutet. När beredningen är avslutad ska den offentliga institutionen enligt förslaget besluta ensam.

För identifiering av samiska frågor, ärendeberedning och beslutsöverläggningar föreslås det i utredningen att regionstaben ska rekrytera tjänstepersoner till en funktion för samiska frågor som bistår Region Jämtland Härjedalens förtroendevalda och organisation i arbetet med att genomföra samiskt självbestämmande inom regionens ansvarsområde. Också till den samisk folkförsamlingen behöver tjänstepersoner rekryteras.

I tillägg till utredningen har ett förslag till en Färdplan för införande av hur Regionen kan gå till väga för att implementera rättigheterna i urfolksdeklarationen tagits fram.

Under utredningsarbetet har nära dialog förts med regionens samiska samråd, samtliga regionledningsgrupper och med de förtroendevalda. Vidare har en workshop genomförts med regionfullmäktige i februari 2022. Under våren 2023 har också dialog genomförts med det samiska samhället. Samebyar, sameföreningar, sametingspolitiker samt Sametingets ledningsgrupp har bjudits in till dialogmöten. Slutligen har under 2023 dialog genomförts med samiska strateger/samordnare i kommunerna i Jämtlands län samt med några politiska företrädare för kommunerna. I samtliga dialogmöten har det samiska samhället mött utredningens förslag med positiva reaktioner och man är införstådd med att det krävs ett stort engagemang från det samiska samhället.

Riksdagen har under arbetet med Urfolksrättsutredningen beslutat om en ny lag (2022:66) om en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Syftet är att främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter. Konsultationsordningen införs för kommuner och regioner fr o m 1 mars 2024.

Konsultationsordningen innebär kort att myndigheter, regioner och kommuner blir skyldiga att konsultera företrädare för det samiska folket innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för urfolket samerna. Huvudprincipen är att Sametinget ska konsulteras i ett ärende som företrädare för det samiska folket. Om ärendet kan få särskild betydelse för en sameby ska även samebyn konsulteras. Om ärendet kan få särskild betydelse för en samisk organisation med hänsyn till dess ändamål enligt stadgarna och organisationen anmält intresse av att delta i konsultationer, ska även organisationen konsulteras.

Det finns ett behov av att se på hur konsultationsordningen kan hanteras och tillämpas på regional nivå. Detta behöver ske i samverkan med kommunerna i regionen, de samiska organisationerna samt med staten som ställt krav på att konsultationer ska genomföras.

Utifrån att samtliga kommuner och regionen kommer att omfattas av konsultationsordningens krav har frågan väckts från ett par kommuner ifall det skulle vara möjligt att hitta en samverkan där regionen och kommunerna gemensamt hanteras arbetet med konsultation i frågor som rör det samiska folket.

Utifrån det föreslås att Regiondirektören får i uppdrag att i dialog med kommunerna och de samiska organisationerna samtala med Sametinget och staten hur lagen om Konsultation i frågor som rör det samiska folket kan utvecklas på regional nivå. Uppdraget går i linje med de uppdrag och målsättningar som finns i Regionplanen 2024. En del i uppdraget innebär att föra dialog om en gemensam lösning för både kommunerna i länet och regionen.

Urfolksrättsutredningen utgör ett underlag i det arbetet. Då en regional lösning för konsultation i frågor som rör det samiska folket, kan komma att innebära ökade kostnader behöver det redovisas särskilt innan några beslut fattas. Även staten lyfter att eventuellt ökade kostnader bör följas upp och här behöver regionen delta för att synliggöra eventuella ekonomiska aspekter av konsultationsordningen.

Regionstyrelsen gav i uppdrag den 20/6 2023 fick regiondirektören i uppdrag att utreda vilka kostnadsbesparingar som kan göras på kort och lång sikt genom att minska administrationen och/eller öka andelen tjänsteköp inom administrationen för att öka flexibiliteten i att anpassa kostnaderna utifrån den ekonomiska situation som verksamheten befinner sig i över tid.

Region Västernorrland och Region Dalarna har genomfört omfattande utredning och översyn under våren 2023 med fokus på administration och att kunna minska så kallad onödig administration som tar tid och då indirekt personalresurser.

Då regionerna är tämligen lika vad avser administrativa uppgifter, oavsett storlek, så har beredningen av uppdraget från regionstyrelsen fokuserat på att analysera de redan genomförda utredningarna. Region Västernorrland använde ett externt företag för sin översyn och Region Dalarna genomförde ett regionövergripande projekt med egna resurser.

Förvaltningen har utöver att analysera översynerna också arbetat med att identifiera egna åtgärder utifrån perspektivet att minska administration i hela verksamheten och inte bara i själva administrationen. Som ett exempel har den administrativa bördan inom hälso- och sjukvården ökat genom åren visar flera studier med allt mer dokumentation, statistik, rapporter och uppföljningar.

Sammanfattningsvis utifrån egna identifierade åtgärder och analys av andras översyner så torde det finnas adekvata åtgärder att genomföra på kort och längre sikt vilket betyder fram emot 2025 och 2026.

Ambulansen är en funktion som möter en patient tidigt i vårdkedjan ofta i akuta situationer. Det innebär att ambulansen behöver vara utlokaliserad efter behov som gör att man så snabbt som möjligt kan nå till den som behöver medicinsk hjälp. Placeringen grundar sig bl.a. på demografi, infrastruktur, utryckningsfrekvenser och närhet till övrig vård såsom hälsocentraler och sjukhus. I region Jämtland Härjedalen finns ambulansstationer utplacerade efter dessa kriterier.

I Järpen har nuvarande lokaler för ambulansen haft återkommande problem med arbetsmiljön under många år. Under 2022 togs ett beslut att avsätta medel för att projektera en ny ambulansstation i Järpen för att ersätta den nuvarande. En viktig del i projekteringen är att se om en ny ambulansstation kan placeras i direkt anslutning till befintlig hälsocentral för att erhålla samordningsvinster inom hälso- och sjukvården.

Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2022-10-25, §221 om fördelning av ospecificerad pott i investeringsbudget 2022, medel om 1 miljon kr för utredning om ny ambulansstation i Järpen och en behovsanalys är framtagen tillsammans med preliminär budgetkalkyl och projektdirektiv.

I denna skrivelse bifogas behovsanalys, projektdirektiv samt skissunderlag och preliminär kostnadskalkyl för en etablering av en ny ambulansstation i Järpen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar om att gå vidare i processen med projektering av ny ambulansstation i Järpen. Finansiering sker genom avsatta medel i plan för investeringar 2024, totalt 2 mkr.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-11-22 § 149 och nämnden ställer sig bakom inriktningen att gå vidare med projektering av ny ambulansstation i Järpen och överlämnar ärendet till regionstyrelsen.

Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar, företag eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län. Regionstyrelsen beslutar om pristagare efter beredning av Folkhälso-Z.

Enligt § 3 Stadgar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” (RS/2231/2016) utgör priset 10 000 kr och delas ut en gång per år till en eller flera pristagare. Av § 4 framgår att priset ska utlysas genom annons i lokal media, på regionens hemsida eller på annat lämpligt sätt under januari månad.

Vid hantering av ”Årets folkhälsoinsats” tidigare i år överskred annonseringskostnaderna prissumman och uppgick till omkring 30 000 kr.

Efter översyn av stadgarna i Politiskt råd för folkhälsa föreslår rådet att stadgarna ska revideras. För att hålla nere kostnaderna för annonsering ska priset annonseras på lämpligt sätt. Summan som tidigare lagts på annonsering ska istället tillskjutas prissumman för ”Årets folkhälsoinsats”. Den nya prissumman föreslås uppgå till 20 000 kr. Förslaget till ny prissumma möjliggör att priset kan tilldelas två pristagare, som framgår av § 3 i stadgarna. Prissumman tas från förtroendemannabudgeten i styrelsen.

Utifrån beslut i regionfullmäktige i februari 2017 är revideringen delegerad till regionstyrelsen.

Politiskt råd för folkhälsa behandlade ärendet den 20 november 2023, § 21 och föreslår regionstyrelsen:
Reviderade stadgar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris Årets folkhälsoinsats antas.

Regionfullmäktige fattade 2023-10-17—18 § 110 beslut om Revidering av prioritering inom Folktandvården/Utfasning och upphörande av frisktandvårdsavtal RS/429/2023). Beslutet har nu överklagats med motiveringen att beslutet inte kommit till på lagligt sätt på grund av brister i beredningen av en återremiss.

Förvaltningsrätten i Härnösand har skickat ett föreläggande till Region Jämtland Härjedalen där regionen anmodas att lämna in ett skriftligt svar till domstolen och tala om ifall vi går med på eller motsätter oss det som begärs i överklagandet. Om regionen motsätter sig ska vi förklara varför.

Enligt Reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 kap 3.5, för regionstyrelsen Region Jämtland Härjedalens talan i mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut.

Ett överklagat beslut ska upphävas om det inte tillkommit i laga ordning eller om det strider mot lag. Regionfullmäktiges beslut bedöms ha tillkommit i laga ordning och strider inte mot lag varför det saknas grund för att upphäva beslutet. Överklagandet bör därför avslås.

Ett förslag till svar har upprättats inom Sekretariatet. Senast 14 december ska svaret lämnas till Förvaltningsrätten.

Revisionen har genomfört en granskning avseende kvalitet i vårdstatistik. Granskningen syftade till att svara på om regionstyrelsen och hälso-och sjukvårdsnämnden har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att vårdstatistiken är korrekt och ändamålsenlig.

Revisionens sammanfattande bedömning är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inte har säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll över kvalitet i vårdstatistik. Det baseras på att verksamheterna inom både regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden i stor omfattning saknar tid, kompetens, resurser och stöd för att kvalitetssäkra vårddata i den omfattning som krävs i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och regionens styrmodell.

Revisionen rekommenderar regionstyrelsen att;
• Ta fram ett sammanhållet dokument eller datastrategi för hantering, uttag och användning av vårddata samt hur regionen ska rikta sina resurser för utvecklingsarbetet.
• Se över organisationen och ansvarsfördelningen avseende datautveckling och hantering av vårddata.

Revisionen rekommenderar hälso- och sjukvårdsnämnden att;
• Se över förutsättningarna för kompetens och stöd för att kunna ha en hög nivå av kvalitet i vårddata.
• Göra en översyn av arbetet med kvalitetssäkring av vårddata.

Svaret till Revisionen kommer att ske uppdelat för regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden, men båda delarna utgör en helhet.

Sammantaget så delar både regionstyrelsen och hälso-och sjukvårdsnämnden till fullo Revisionens bedömningar. Det har också redan innan granskningen identifierats som ett problem eller snarare flera olika problemområden. Det är också därför det har påbörjats och vidtagits en hel del aktiviteter och åtgärder för att förbättra kvaliteten på vårddata samt också hur ledningen ska kunna använda resultaten till prioriteringar och resursfördelning.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet av Finansdepartementet att lämna synpunkter på remiss av En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter SOU 2023:43. Utredningens huvudsakliga uppdrag har varit att föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem.

Utredningen föreslår bland annat att Bolagsverket ska ansvara för att tillhandahålla ett system för samordnad registerkontroll. Uppgiften att tillhandahålla systemet, vem som har rätt att använda det och vad som ska kunna kontrolleras ska regleras i en ny förordning – Förordningen om samordnad registerkontroll i samband med upphandling.

Ett förslag till svar har upprättats inom Enheten för inköp och upphandling och beställarenheten.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att svara på remiss av betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap (SOU 2023:50).

Utredningen har haft i uppdrag att analysera och föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen samt utreda principer och former för finansiering av samhällets försörjningsberedskap. Förslagen ska syfta till att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten Krisberedskap, säkerhet och miljö med hjälp av Regionservice samt Inköp och Upphandling. Remissen ska besvaras senast 31 december 2023.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Ds 2023:27 Effektiv och behovsbaserad digital vård.

Syftet har varit att utreda hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer tillsammans arbetar för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård. Utredaren ska bland annat göra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval, utomlänsvård och digital utomlänsvård samt föreslå åtgärder för ett mer sammanhållet system.

Utredningen föreslår bland annat att begreppet distanskontakt införs i Hälso- och sjukvårdslagen, vilket definieras som en vårdkontakt i öppen vård där patient och hälso- och sjukvårdspersonal är rumsligt åtskilda. Vidare föreslås att när distanskontakt utförs vid utomlänsvård ska patienten betala de avgifter som tillämpas i hemregionen och ska ha föregåtts av en adekvat behovs- och lämplighetsbedömning enligt grunder som beslutas av den region som utför vården.

Utöver detta föreslås rekommendationer som regionerna kan välja att följa, exempelvis att ersätta för digitala besök på samma sätt oaktat vart patienten är folkbokförd .

Ett förslag till svar har upprättats som grundar sig på lagförslagen och redovisas i ett separat beslutsunderlag.

Remissvar ska lämnas senast den 12 december varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Länk till protokoll från regionens politiska organ: https://forum.regionjh.se/committees

Länk till protokoll från Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg: Protokoll - Svenskt Ambulansflyg (svenskt-ambulansflyg.se)

Den 20 oktober 2020, § 90, beslutade regionfullmäktige att en visselblåsarfunktion skulle inrättas i Region Jämtland Härjedalen från och med 1 januari 2021. Regionstyrelsen fick i uppdrag att upprätta regler för funktionen. Reglerna togs fram och fastställdes av regionstyrelsen den 8 december 2020, § 226.

Syftet med en visselblåsarfunktion är att säkerställa att eventuella oegentligheter kommer till Region Jämtland Härjedalens kännedom om den normala linjevägen av någon anledning inte är möjlig. Funktionen är i första hand avsedd för allvarliga missförhållanden och misstänkta oegentligheter som handlar om överträdelse av lagar och riktlinjer. Enligt nuvarande regler ska funktionen kunna användas av både medborgare och medarbetare.

Den nya lagen gällande visselblåsning trädde ikraft den 17 december 2021. Lagen innebär bland annat att såväl privata som offentliga arbetsgivare som har 50 eller fler arbetstagare ska vara skyldiga att ha interna visselblåsarfunktioner. Lagen innehåller till exempel förbud att vidta hindrande åtgärder och repressalier mot den som rapporterar, under förutsättning att den som genom rapporteringen eller inhämtandet av information inte gjort sig skyldig till ett brott. Skyddet i nu gällande lagstiftning omfattar bara rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang och inte allmänheten.

På fullmäktiges presidiums initiativ har en översyn av visselblåsarfunktionen gjorts som visar att det finns behov av att revidera inriktningen och reglerna utifrån nu gällande lagstiftning, då skyddet i nu gällande lagstiftning bara omfattar rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang och inte allmänheten.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade vid sammanträdet den 18 januari 2023 §10, i samband med beslut om avgiftsfri vård vid sexuella övergrepp (HSN/1756/2022), att ge regiondirektören i uppdrag att utreda och återkomma med förslag avseende avgifter i samband med våld i nära relationer, sexuellt ofredande samt övriga våldsbrott.

För besök avseende personer utsatta för våld i nära relation, sexuellt ofredande samt övriga våldsbrott tas idag en avgift inom den öppna vården med 300 kr med undantag för besök på jourtid och akutmottagningen där avgiften är 400 kr.

Enligt tidigare beslut är bland annat följande besök avgiftsfria:
• Barn och ungdomar under 18 år, dvs avgiftsfritt 0-17 år samt äldre över 85 år
• Ungdomsmottagningen avgiftsfritt för barn och ungdomar under 23 år.
• MVC (mödrahälsovård) och BVC (Barnavårdscentral).
• Remiss från mödra- eller barnhälsovård.
• Häktade, anhållna, intagna på kriminalvårdsanstalt.
• Värnpliktiga.
• Återbesök inom 24 timmar p.g.a. försämrat tillstånd
• 1:a besök i specialistvård efter akut remiss från primärvården.
• Öppenvårdsbesök (konsultbesök) för inneliggande.
• Vård vid våldtäkt och sexuellt övergrepp ska vid första besöket samt vid första återbesöket vara avgiftsfritt för patienten.

Vid genomgång av andra regioners avgiftshandböcker framkommer att Region Norrbotten fattat beslut om avgiftsfrihet för skadedokumentation där skador uppkommit från våld i nära relation och sexuellt våld. Region Hallands beslut om avgiftsfrihet för sexuella övergrepp innefattar även sexuellt ofredande. I övrigt saknas det beslut om avgiftsfria besök för grupper som avses i ärendet.

När det gäller besök vid våld i nära relation är det av olika anledningar vanligt att orsaken inte framkommer vid inledande besök, vilket kan göra det svårt att generellt införa en avgiftsfrihet för personer utsatta för våld i nära relation. Är personen utsatt för sexuellt övergrepp i den nära relationen är besöket avgiftsfritt enligt tidigare beslut.

Våldsbrott definieras enligt nationalencyklopedin som en gemensam benämning på brott som innefattar fysiskt våld eller hot. Utifrån den definitionen skulle det bli svårt att generellt införa avgiftsfrihet för gruppen. Det förekommer situationer där skada kan uppstå på två personer vid samma tillfälle där den ena parten är förövare. Våld i samband med idrottsutövande är ett annat exempel på våldsbrott. Sammantaget kan det bli svårt för vårdpersonalen att avgöra vart gränsen för avgiftsfrihet ska gå.

För personer utsatta för sexuellt ofredande skulle, på samma sätt som i Halland, genom ett förtydligande kunna ingå i gruppen för avgiftsfrihet vid sexuella övergrepp.

Personer utsatta för våld i nära relation förordas avgiftsfria besök för skadedokumentation.

Beräkning av eventuella merkostnader saknas men föreslås hanteras inom ramen för Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-11-22 § 151 och föreslår regionfullmäktige:
1. Avgift i samband med sexuellt ofredande innefattas i tidigare beslut om avgiftsfrihet vid sexuella övergrepp.
2. Skadedokumentation där skador uppstått vid våld i nära relation ska vara avgiftsfria.
3. Eventuella minskade intäkter finansieras inom befintlig ram för hälso- och sjukvårdsnämnden.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
   
• Dialog med HSN och KTN presidier utifrån uppsiktsplikten