Möte 2018-03-21

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

Bemanningsprojektet

Aktuella kvalitetsmätningar

Dataskyddsförordningen GDPR

Läget i länet

Resultatförbättrande åtgärder

Cosmic

Office 365

Svenskt Ambulansflyg

Årets första två månader visar en ökning av nettokostnadsutvecklingen som efter februari uppgick till 6,7 procent (i februari 2017 4,2 procent). Resultatet per februari uppgick till -35,3 miljoner kronor.

Årsprognosen uppgår till -200 miljoner kronor, vilket motsvarar utfallet 2017 efter förbättringar på cirka 30 miljoner kronor enligt redan beslutade förbättringsåtgärder.

Bruttokostnaderna för perioden har ökat med 55,3 miljoner kronor jämfört med samma period 2017. Den största ökningen avser personalkostnader som ökat med 43,4 miljoner kronor, dock har kostnader för bemanningsföretag minskat med 2,4 procent, det är kostnad för hyrsjuksköterskor som minskat. Även kostnader för läkemedel ökar kraftigt motsvarande 10,5 procent. Verksamhetens intäkter ökade med 9,7 procent motsvarande 11,5 miljoner kronor, jämfört med samma period 2017. Den största ökningen avser statsbidrag och övriga bidrag.

Utförd tid har ökat med 7 årsarbetare under 2018 jämfört med 2017, efter justering av en vardag mer i år. Sjukfrånvaron fortsätter minska i början av året och framförallt i den längre frånvaron.

Likviditeten har under februari förstärkts med ytterligare lån på 50 miljoner kronor från Kommuninvest. Inklusive lån har likviditeten förbättrats med 17,8 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Andel barn och unga som får ett första besök inom 30 dagar var efter februari 48 procent.

Målen för tillgänglighet till vård nås fortsatt inte och återinskrivningar har ökat något. Sjukpenningtalen fortsätter dock att sjunka i länet.

Resultat från hälso- och sjukvårdsbarometern ingår i Regionstyrelsens verksamhets- och uppföljningsplan för 2018. Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning i vilken region Jämtland Härjedalen deltar årligen. Undersökningen speglar befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården ur olika aspekter såsom tillgång till hälso- och sjukvård, förtroendefrågor och attityder till väntetider. År 2016 då mätningen senast genomfördes, förändrades undersökningens upplägg vilket gör att jämförelser över tid är möjliga för ett år tillbaka. En sammanfattning av resultatet för Region Jämtland Härjedalen visar bland annat att:

• En majoritet av medborgarna, 81 procent uppger att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver, resultatet är i nivå med rikets och oförändrat jämfört med föregående mätning. Det är överlag små attitydskillnader i denna fråga men äldre personer svarar i högre utsträckning än övriga att de har tillgång till den vård de behöver.
• 60 procent av invånarna tycker att väntetider till hälsocentraler är rimliga, detta i nivå med rikets resultat. När det kommer till väntetider för besök och behandling på sjukhus svarar ungefär hälften av medborgarna att de anser att väntetider är rimliga, en något högre andel jämfört med mätningen för ett år sedan. Andelen som anser att väntetider är rimliga ökar med stigande ålder.
• 60 procent av medborgarna svarar att de har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i regionen, i nivå med rikets resultat. Högst förtroende har de äldre som svarat i undersökningen. Förtroendet skiljer sig utifrån invånarnas allmänna hälsotillstånd, de med ett sämre hälsotillstånd svarar att de har ett lägre förtroende för vården.
• 7 av 10 har ett mycket eller ganska stort förtroende för 1177 Vårdguiden via telefon. Ett resultat som är högre än genomsnittet för riket.
• När invånarna får frågan om de uppfattar att vården ges på lika villkor är det lite drygt hälften som svarar ja på den frågan, signifikant lägre än riket. Jämfört med föregående års mätning är det dock en ökad andel som uppfattar att vården ges på lika villkor.
• En hög andel av de svarande, 85 procent är positiva till att få diskutera levnadsvanor med läkare eller annan vårdpersonal.

Regionstyrelsen satte i sin verksamhetsplan 2017 som mål att kostnaderna för köp från bemanningsföretag skulle minska till 2015 års nivå. Utfallet 2017 blev 189,9 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor högre än målet, som därför inte uppnåddes.

Det är framför allt kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som fortsatt att öka. De var 31,3 miljoner kronor högre 2017 än 2015 (+196 procent) och ökade med 18,6 miljoner kronor (+65 procent) jämfört med 2016. Månaderna dec 2017 t o m feb 2018 låg dock kostnaderna per månad på en lägre nivå än föregående år. Kostnaderna för inhyrda läkare översteg 2017 målet med 30,6 miljoner kronor (+28 procent), men minskade med 0,8 miljoner kronor jämfört med 2016. Primärvårdens kostnader sjönk 2017 medan sjukhusets kostnader för inhyrda läkare steg.

Aktiviteter för att minska beroendet av bemanningsföretag pågår inom ramen för bemanningsprojektet. Vid regionstyrelsens sammanträde 28 februari-1 mars 2017 fattades beslut om vilka målvärden som skulle följas upp i bemanningsprojektet. Även dessa målvärden och utfall redovisas i bifogade rapport. I januari 2018 fattade regionstyrelsen beslut om ytterligare åtgärder baserat på den fördjupade analysen av SKLs analys från juni 2017. Dessa åtgärder syftar delvis också till att minska nyttjandet av inhyrd personal och samordnas därför med pågående aktiviteter i bemanningsprojektet.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018-– 2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Medarbetare – sjukfrånvaro följas upp vid regionstyrelsens sammanträde den 20-21 mars.

Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2018 är att sjukfrånvaron för medarbetare inom Region Jämtland Härjedalen ska minska och skillnader mellan män och kvinnor. Målvärdet för 2018 är 5,8 %.

Sjukfrånvaron har fortsatt minska under 2017 och trenden ser ut att följa med in i 2018. Per sista december 2017 ligger den ackumulerade sjukfrånvaron på 5,5 % jämfört med 6,6 % samma period 2016. Sänkningen av sjukfrånvaron syns mest hos kvinnorna (-1,7 procentenheter) jämför med männen (-0,4 procentenheter).

Personalbokslut 2017 visar att antalet medarbetare vid Region Jämtland Härjedalen har blivit fler, både till antalet eller om utförda tiden omräknas i årsarbetare. Personalbokslutet för 2017 redovisar ett plus på 118 årsarbetare. Nedan redovisas några förändringar i personalstrukturen:
Läkare + 28 årsarbetare ( -1 åa bemanningsföretag)
Sjuksköterska +7 årsarbetare (+20 åa bemanningsföretag)
Undersköterska + 29 årsarbetare
Medicinska sekreterare +1 årsarbetare

Kompetenskartläggning är genomförd och handlingsplan ska tas fram under 2018. Ett viktigt verktyg för att möta kommande behov av medarbetare.

Glädjande är att antalet deltider har fortfarande en låg siffra på 428 personer. En liten ökning i jämförelse med 2016 med 4 personer.

Sjukfrånvaron har minskat från 6,6% (2016) till 5,5%. Männen har minskat från 3,7 % till 3,3 % och kvinnorna minskat från 7,5 % till 6,1 % där dagar över 60 står för största delen. Vid årsskiftet hade 106 stycken medarbetare sjukpenning via Försäkringskassan jämfört med året innan då det var 198 stycken och 2015, 218 stycken.

Om arbetsmiljön redovisar några enheter har arbetat med ett förändrat arbetssätt vilket har inneburet att arbetsmiljön upplevs förbättrad. Det nya arbetssättet har gett en tydlighet i fördelning av arbetsuppgifter och vem som gör vad och har även inneburit en möjlighet till fördelning av arbetsuppgifter under vissa perioder som underlättar återgång i arbete. Totalt för organisationen visar enkäten ett arbetsmiljöindex på 4,6

Friskvårdsombuden och personalföreningen har under året haft många aktiviteter riktade till medarbetarna.

Områdena inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sett över förutsättningarna för chefer med mer än 35 medarbetare. Under 2018 kommer frågan att diskuteras ytterligare.

Lönekartläggning och löneanalys är genomförd och handlingsplan har tagits fram.

I den nya kommunallagen som gäller från och med den 1 januari 2018 regleras bestämmelser om instruktion för direktören (KL 7 kap 1-2§§):

1 § Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande stallningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning.

2 § Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.

En instruktion för regiondirektören i Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Syftet med en instruktion är bland annat att tydliggöra rollfördelningen mellan regionstyrelsen och direktören samt medverka till ett bra samspel mellan de förtroendevalda och direktören.  Instruktionen innehåller förutom direktörens ansvar mot politiska organbestämmelser om hur regiondirektören ska leda förvaltningen och vilka övriga uppgifter direktören ska ha.

Instruktionen utgår från den politiska organisation som gäller fram till 1 januari 2019. När den nya organisationen sedan träder ikraft kan styrelsens instruktion till regiondirektören behöva revideras.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är Miljöpolicyn.

Nuvarande Miljöpolicy är från 2013 och fastställdes innan regionbildningen. Miljöpolicyn har därför setts över vad gäller innehåll, relevans samt utifrån uppdraget inom regional utveckling. Förslaget till reviderad policy omfattar ett förtydligande och anpassning till organisationen som region samt mindre redaktionella ändringar då befintlig miljöpolicy i huvudsak fortsatt är aktuell, relevant och tydlig.

Eftersom regionala utvecklingsnämnden ska arbeta med frågor om klimat, energi och miljö, ur ett regionalt perspektiv, bör nämnden få möjlighet att lämna synpunkter på den reviderade policyn innan den ska beslutas av regionfullmäktige i juni 2018. Eventuella synpunkter ska vara regionstyrelsen tillhanda senast den 2 maj.

Regionala cancercentrum i samverkan beslöt vid sitt sammanträde 6 februari 2018 enhälligt att rekommendera landsting/regioner att besluta om nationell nivåstrukturering enligt följande:

• att avancerad diagnostik och behandling av barn och vuxna med skelett- och mjukdelssarkom i extremiteter och bålvägg samt buksarkom koncentreras till tre nationella vårdenheter
• att uppdrag som nationella vårdenheter lämnas till Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus
• att de nationella vårduppdragen införs från och med 1 november 2018

Rekommendationen har förankrats i nätverket för hälso- och sjukvårdsdirek-törer 2018-01-18. SKLs sjukvårdsdelegation har uttalat sitt stöd för RCCs arbete med nivåstrukturering 2018-01-25.

Detta förslag påverkar inte Region Jämtland Härjedalens verksamheter eftersom dessa patienter redan idag bedöms i multidisciplinära ronder tillsammans med Norrlands universitetssjukhus och därefter remitteras för behandling till andra sjukhus än Östersunds sjukhus.

En arbetsgrupp tog 2010-2011 fram förslag på överenskommelse för dåvarande landstinget (idag Region Jämtland Härjedalen) och kommunernas samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelsen utgår från en gemensam värdegrund och en gemensam syn på att det enskilda barnets behov alltid ska sättas i centrum. Varje verksamhet ansvarar för att utbilda och informera sin personal om dokumentet JämtBus och dess påverkan på respektive verksamhet.

Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund.

Överenskommelsen gäller från 1 oktober 2012 och har reviderats i januari 2015 samt i februari 2018. Barnarenan, vilket är en politisk samverkansarena mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner, ansvarar för överenskommelsen. Revidering av överenskommelsen har genomförts i det regionala JämtBus-nätverket, vilket är ett samverkansnätverk mellan länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen på tjänstemannanivå.

Barnarenan beslutade 2018-02-02 att rekommendera kommunerna och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen. Med anledning av att Jämtlands läns landsting och Regionförbundet i Jämtlands län 1 januari 2015 övergick i Region Jämtland Härjedalen rekommenderade Barnarenan att den reviderade versionen av JämtBus-överenskommelsen skulle behandlas politiskt och att den skulle antas i berörda nämnder, såsom socialnämnd, barn-och utbildningsnämnd och regionstyrelsen. Kommunerna/regionen avgör själva på vilken nivå överenskommelsen ska antas/skrivas under.

Överenskommelsen avser barn och unga som placeras utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) eller lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Överenskommelsen gäller socialtjänst, förskola, skola, elevhälsa samt hälso- och sjukvården (inkl, barnhälsovården och Barn- och ungdomspsykiatrin, BuP) i Jämtlands län och syftar till att stärka samarbetet mellan verksamheterna vid placering av barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Överenskommelsen bygger aktuell lagstiftning samt på riktlinjer i Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning ”Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar”.1 Överenskommelsens form och innehåll följer till stora delar JämtBus – länsövergripande överenskommelse avseende samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd.

15 april 2017 infördes nya bestämmelser i 5 kap. 1 d § socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) samt 16 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (2017:30) om att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete avseende barn som vårdas utanför det egna hemmet. Enligt 11 kap. 3a § SoL ska Socialnämnden, om det inte är obehövligt, underrätta Region Jämtland Härjedalen om att ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet reglerar Region Jämtland Härjedalens skyldighet att erbjuda ett barn eller ung person 18-20 år en hälsoundersökning.

Överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer ersätter ”Regional samverkan vid familjehemsplacering – för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård”, maj 2013 samt ”Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende”, december 2013. Information från dessa dokument har infogats i denna överenskommelse samt i tillhörande riktlinjer. Varje verksamhet ansvarar för att informera sin personal om innehållet i överenskommelsen och vid behov genomföra utbildningsinsatser för personal som berörs.

Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund.

Barnarenan beslutade 2018-02-02 att rekommendera Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer.

Revisorerna har genomfört en granskning av fakturerad högspecialiserad regionsjukvård vi Norrlandstingens universitetssjukhus (NUS).

Revisorerna anser att regionstyrelsen inte har säkerställt att hantering och kontroll av regionvårdsfakturor hanteras på ett tillfredställande sätt.

Regionstyrelsen noterar de iakttagelser och rekommendationer som revisorerna framför och konstaterar att dessa kommer mycket lämpligt eftersom hela arbetssättet med riks- och regionvårdsfakturor är på gång att arbetas om eftersom elektronisk handel ska införas nationellt inom detta område. Revisorernas synpunkter kommer då att beaktas när nytt arbetssätt ska skapas.

Några av revisorernas synpunkter har redan tidigare lyfts i samarbetet inom Norrlandstingens regionförbund, och ytterligare frågor kommer nu med anledning av revisorernas påpekanden att framföras för gemensam diskussion om åtgärder.

1. Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör
   Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2018 (RS/430/2018).
    
2. Beslut fattade av chefer
   Anställningsbeslut för perioden 2018-02-15 – 2018-03-07

Anmälan av inkomna handlingar till regionstyrelsen 2018-03-21
 

1.       Protokoll: Vårdvalsnämnden 2018-02-22.

2.       Protokoll: Utskottet för ekonomi 2018-01-11.

3.       Protokoll: Utskottet för ekonomi 2018-02-07.

4.       Protokoll: Utskottet för personal 2018-02-15.

5.       Protokoll: Utskottet för hälso- och sjukvård 2018-03-02.
 

Protokoll och handlingar finns att läsa på http://meetingsplus.regionjh.se

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.

Region Jämtland Härjedalens resultat 2017 var -236,1 miljoner kronor. Fullmäktiges resultatkrav för året enligt budget var noll kronor. Den 3 juni 2017, § 113, godkände dock fullmäktige en prognos för 2017 på -110 miljoner kronor. Bruttokostnaderna har ökat med 3,6 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 5,6 procent (116,5 miljoner kronor). Kostnaderna för bemanningsföretag har ökat med 8,8 procent (15,4 miljoner kronor) jämfört med 2016. Läkemedelskostnader har ökat med 1,8 procent (7,5 miljoner kronor). Kostnaden för riks- och regionvård har ökat med 1,1 procent (3,8 miljoner kronor). Verksamhetens intäkter har minskat med 2,3 procent jämfört med föregående år (16,9 miljoner kronor).

Balanskravet innebär att ett negativt resultat för ett räkenskapsår ska regleras under de närmast följande tre åren. Efter år 2017 uppgick det totala balanserade underskottet till 1006,8 miljoner kronor att återställa varav 235,8 miljoner kronor under år 2017, efter justering för omställningskostnader för omorganisation med 0,3 miljoner kronor.

Ett långsiktigt arbete pågår för att uppnå en ekonomi i balans via långsiktiga utvecklingsplaner. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att försöka bromsa kostnadsutvecklingen, bland annat arbetet med bemanningsprojektet. Det räckte dock inte för att uppnå en ekonomi i balans.

Årsbokslutets fördjupande beskrivning om verksamhetsåret visar att det också pågår många andra arbeten för att utveckla organisationen och nå övergripande mål.

Region Jämtland Härjedalen fortsätter att arbeta för att utveckla och hålla ihop arbetet med det regionala utvecklingsuppdraget. Under året har arbete pågått med att utveckla system för innovationsutveckling. Regionen är också aktiva i arbetet för Fossilfritt 2030 och har också tagit fram en ny Länstransportplan 2018–2029 i samverkan med andra aktörer. För det regionala utvecklingsarbetet är kultur och integration också viktiga delar och där visar regionen en hög måluppfyllelse inom båda områdena, bland annat har kulturutbudet utanför Östersunds kommun ökat. Under verksamhetsåret 2017 har beslut om 1:1 medel beviljats till totalt 168 miljoner kronor. En förutsättning för den ökade beslutsvolymen är det ramprogram Region Jämtland Härjedalen driver med finansiering från EU:s regionala fond.

Inom hälso- och sjukvården är det en ständig pågående process att arbeta med åtgärder för att nå en patientsäker jämställd och jämlik vård, av god kvalitet och efter behov. Måluppfyllelsen visar flera goda resultat. Exempelvis har arbetet med nya arbetsformer för vård på distans och mobila lösningar nått framgångar. Läkemedelsberättelse till patient lämnas i högre utsträckning, antibiotikaförskrivningen är fortsatt låg och patientsäkerhetsarbetet är aktivt. Även inom perspektivet medarbetare bedrivs aktiviteter i rätt riktning mot såväl chefer som övriga medarbetare. Under året har exempelvis en modell för karriärvägar utarbetats. Det har också genomförts arbeten för att bättre inkludera personer med olika bakgrund. En medarbetareutbildning om värdegrund har även utförts.

Sammantaget visar måluppfyllelsen för regionfullmäktiges 21 strategiska mål att totalt 66 procent av framgångsfaktorerna är uppnådda under året, 32 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning. Resterande 2 procent har inte uppfyllts under året och det är de strategiska målen god ekonomisk hushållning samt långsiktigt hållbar verksamhet, även om delar av framgångsfaktorerna är uppfyllda. Under året har även löpande uppföljning skett av regionstyrelsens åtta aktiva mål, två för varje perspektiv. Tre av målen har uppnåtts under året. Sjukpenningdagarna i Jämtlands län sjunker snabbast i landet och både vårdskador och sjukfrånvaron har minskat under året. Målen för att minska nettokostnadsutvecklingen och kostnaden för bemanningsföretag har inte nåtts under året, inte heller minskning av återinskrivningar. Andel barn och unga som fått ett första besök inom 30 dagar uppgick till 92 procent, vilket är betydligt bättre än föregående år. Vårdgarantin har inte uppfyllts under året men 12 hälsocentraler har nått 90 procent eller högre vilket är i positiv riktning.

Årsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar och skulder gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Årsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

På grund av den rådande likviditetssituationen i regionen har likviditetsportföljen avvecklats under året. Detta har gjorts genom att värdepapper som förfallit inte återinvesterats.

Under perioden som rapporten avser har Region Jämtland Härjedalen tagit upp ett lån på 100 miljoner kronor från Kommuninvest.

Utskottet för ekonomi 16 mars

I november 2016, § 176, behandlade regionfullmäktige en motion från Elin Hoffner (V) där hon yrkade att Region Jämtland Härjedalen ska ta initiativ till att göra nödvändiga utredningar inför införande av sprutbytesprogram samt ha en ambition om att starta upp sprutbytesprogram senast under 2017 (RS/875/2016).

I svaret på motionen framgick att innan ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen kan fattas bör en utredning göras. Utredningen ska innehålla kostnadsberäkningar, fakta om smittspridning i länet, vidarebehandling som kan erbjudas eller införas, samhällsvinster, t.ex. familjen omkring missbrukaren, hur ideella organisationer, kommunerna och närliggande landsting/regioner ser på frågan och möjligheter till samverkan.

Regionstyrelsen fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen har som ambition att bedriva en jämställd och jämlik vård för alla länets invånare. Arbetet med att förebygga ohälsa och sjukdom hos hela befolkningen inkluderar också personer som injicerar droger. Personer som missbrukar är en utsatt grupp i samhället med stor sjukdomsbörda och har ofta svårt att söka sig till vanlig vård. En mottagning för sprututbyte och andra naturligt kopplade hälsofrämjande aktiviteter för personer som injicerar narkotika skulle utgöra en möjlighet för dessa personer att på ett enkelt sätt och med fördomsfritt och respektfullt bemötande få den hjälp de behöver för sin hälsa.

Det finns tre huvudsyften med sprututbyte

• Att förebygga spridning av blodburna infektioner (hepatit B, hepatit C och hiv) bland dem som injicerar narkotika.
• Att få möjlighet att motivera den enskilde till vård och behandling för sitt missbruk.
• Att ge en jämlik vård till medborgarna. Missbrukare av intravenösa droger är en grupp mycket utsatta personer som ofta lever på undantag och inte tar del av det vanliga vårdutbudet.

Antalet personer med intravenöst narkotikamissbruk i Jämtlands län beräknas vara i storleksordningen 100 personer. Allt fler unga länsinnevånare som injicerar droger smittas årligen av hepatit C. Om alla nysmittade med hepatit C, där smittvägen är i.v.-missbruk, i länet (ca 7-10/år) skulle erbjudas behandling motsvarar det en läkemedelskostnad på 700 tkr. – 1 Mkr miljoner kronor årligen. Varje förhindrat fall av hepatit C innebär en stor potentiell framtida ekonomisk kostnadsbesparing men framförallt ett minskat mänskligt lidande och minskad stigmatisering.

Majoriteten av landstingen och regionerna i Sverige har startat eller kommer i närtid att starta sprututbytesmottagningar för personer som injicerar narkotika.

Kostnaden för att starta upp en sprututbytesverksamhet vid Östersunds Sjukhus beräknas vara 862 000 kr under det första året.

Summering kostnader första året:
Personalkostnader 365 000 kr
Lokalhyra 100 000 kr
Labprover 175 000 kr
Förbrukningsmaterial 30 000 kr
Vaccin/antibiotika 25 000 kr
Utrusta lokal 117 000 kr
InfCare 50 000 kr
Summa 862 000 kr, ev utökning larmsystem samt informationsmaterial ej medräknat

Personalkostnader och lokalkostnader föreslås hanteras inom befintlig ram. De ökande externa driftkostnader finansieras ur motsedda kostnader för den del av 2018 som verksamheten pågår (max 400 tkr för 2018). Verksamhetens kostnader fr.o.m. 2019 hanteras när Regionplan och Finansplan 2019-2021 behandlas.

För att inte motverka syftet med verksamheten bör alla åtgärder som sker vid sprututbytesmottagningen vara befriade från patientavgifter.

Ett landsting som vill starta sprututbytesverksamhet ska ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Ansökan ska innehålla:

• En redogörelse om hur behovet av avgiftning, vård, behandling samt eftervård av personer som missbrukar narkotika kommer att tillgodoses,
• hur samarbetet mellan olika vård- och behandlingsformer skall gå till, och
• vilka rutiner som kommer att användas för att om möjligt tillgodose behovet av informationsöverföring mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 22-23 januari 2018 och blev då återremitterat för att ärendet ska kompletteras med en redogörelse av de tre punkter som ska bifogas ansökan till IVO.

Redogörelsen bifogas ärendet som separat bilaga.

Regionstyrelsen beslutade vid sammanträdet i maj 2017 om en översyn av regelverket för konkurrensneutral organisation för primärvård i regionens egenregi. Bakgrunden till översynen är det beslut som togs 2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården (LS/935/2009) samt beslutet om regler för över- och underskottshantering (LS/42/2010).

Översynen innebar att utvärdera om den regiondrivna primärvården upplever att de har intraprenadvillkor, vilka regelförändringar som skulle underlätta ett flexiblare agerande, minskad administration och mer entreprenadliknande förhållanden. Vidare skulle villkoren för den regiondrivna primärvårdens möjligheter att agera som ett sammanhållet bolag eller koncern analyseras. Översynen skulle också inkludera en omvärldsanalys samt en analys om det finns andra verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen som skulle kunna effektiviseras om de fick intraprenadvillkor. Slutligen skulle översynen ge förslag på uppdaterade villkor för intraprenader till nutida förhållanden.

Översynen behandlades i regionstyrelsen den 12 december 2017 där regiondirektören fick i uppdrag att se över organisationen i primärvårdens egenregi, få till en högre koncernkänsla för den regiondrivna primärvården samt utreda utvecklingsansvaret mellan primärvårdens egenregi kontra beställarenhetens.

Vid regionfullmäktiges möte den 14 februari 2018 skulle beslut tas om upphörande av organisation för den landstingsdrivna primärvården(LS/935/2009) samt beslutet om regler för över- och underskottshantering (LS/42/2010) men återremitterades med motiveringen ”På grund av bristande konsekvensbeskrivning gällande likvärdig vård i hela regionen”.

I beslutsunderlaget framgår bland annat att primärvårdens egenregi inte känner till beslutet från 2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården. Från 2016-11-01 organiseras primärvården istället efter ett beslut taget av primärvårdschefen (RS/1379/2015), något som inte är fastställt av politiken. Beslutet innebär i korthet att den regiondrivna primärvården organiseras i åtta närvårdsområden med en primärvårdschef samt åtta närvårdsområdeschefer som tillika är verksamhetschefer, så var också det politiska beslutet 2009. 2014 hade dåvarande primärvårdschef delegerat verksamhetschefsfunktionen till hälsocentralschefsnivån, vilket med beslutet 2016 återfördes till närvårdschefsnivån dvs enligt politiska beslutet 2009. Den skillnad som är mellan det politiska beslutet 2009 och primärvårdschefens beslut 2016 är inrättandet av en biträdande primärvårdschef med ansvar för de anslagsfinansierade verksamheterna inom primärvården och för samverkan med externa parter. Förslaget att beslutet från 2009 upphör att gälla innebär att det är organisationen beskriven i primärvårdschefens beslut RS/1379/2015 som gäller fr o m 2016-11-01.

Beslutet om modell för över- och underskottshantering (LS/42/2010) avser verksamheter inom regionens egenregi. Sedan modellen infördes har verksamheterna aldrig lyckats möta upp sitt underskott med ett överskott varför beslutet inte fyller någon funktion.

Den regiondrivna primärvården får sin finansiering genom att fullmäktige fastställer budgetram för Vårdvalsnämnden och regelverk i förfrågningsunderlaget för hälsovalet genom att Regionstyrelsen fastställer budgetram för den anslagsfinansierade verksamheter i sin verksamhetsplan. Primärvårdschefen har befogenhet att inom sitt område fördela budgetramen mellan de anslagsfinansierade verksamheterna och kan enligt regelverket från 2009 omfördela hälsovalsersättningen mellan hälsovalsenheterna inom närvårdsområdet. När regelverket från 2009 tas bort innebär det att primärvårdschefen kommer kunna omfördela hälsovalsersättningen mellan alla vårdenheter inom hela den regiondrivna primärvården verksamma i hälsovalet, men inte omfördela till/från anslagsfinansierad verksamhet till hälsovalsverksamhet.

Inget av dessa beslut eller regelverk har någon påverkan på ersättningen till de privata aktörerna inom hälsovalet. De har på samma sätt frihet att hantera tilldelad ersättning om sina verksamheter.

Motiveringen till återremissen om bristande konsekvensbeskrivning gällande likvärdig vård i hela regionen besvaras slutligen så här: Kraven på innehåll, tillgänglighet, kvalitet och ekonomi styrs av det av fullmäktige beslutade förfrågningsunderlaget för hälsovalet och är det som ska ge förutsättningar för likvärdig vård i hela regionen.

I samtal förda med Almi Företagspartner AB, moderbolag för Almi Företagspartner Mitt AB, har det framkommit att moderbolaget önskar att Region Jämtland Härjedalen uttalar sitt godkännande av den nya föreslagna bolagsordningen.

Justeringar som gjorts i föreslagen ny bolagsordning är bl.a. att antalet ledamöter i styrelsen justeras till minst fyra ledamöter och högst nio ledamöter (tidigare 3-12 ledamöter), och att kallelse till årsstämman skall ske tidigast sex veckor innan och senast fyra veckor innan årsstämman (tidigare 4-2 veckor innan). I den nya bolagsordningen framgår också att val av valberedning skall ske på bolagsstämman (tidigare var det moderbolaget som kallade till valberedning).

Den nya bolagsordningen ska godkännas av respektive ägare, och därefter fastställas på bolagets ordinarie årsstämma i april 2018.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärende 2018-02-20 § 28 och föreslår regionfullmäktige

Förslag till ny bolagsordning för Almi Företagspartner Mitt AB godkänns.

Länstrafiken i Jämtlands län AB är det bolag som verkställer den allmänna och särskilda kollektivtrafiken med buss och bil som Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, har ansvar för. Bolaget är helägt av Region Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen bedriver ett projekt "Jämställd regional tillväxt". Projektet ska bidra till en jämställd regional tillväxt där kvinnor och män har samma makt och förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och på likvärdiga villkor få tillgång till de resurser som finns för regionala satsningar på hållbar tillväxt. Ett delmål är att skapa en rutin för uppföljning av delägda bolag och medlemsföreningars arbete med jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv.

Bolagsordning, ägardirektiv och uppdragsavtal har reviderats. Krav på att utveckla sitt arbete och verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv ställs.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-02-20, § 32 och fastställde då uppdragsavtalet. Nämnden föreslår regionfullmäktige

Förslag till ägardirektiv och bolagsordning antas.

Knut Richardsson har lämnat in ett medborgarförslag om att införa möjligheten att betala parkeringsavgiften genom SMS-tjänst inom parkeringarna som tillhör Östersunds sjukhus. Förslagsställaren har motiverat sitt förslag med att undersökningar/besök vid sjukhuset ibland blir fördröjda och att en SMS-tjänst skulle göra det enklare att betala och förlänga parkeringstid vid sjukhuset.

Region Jämtland Härjedalen har länge kunnat erbjuda kort- och kontant betalning vid parkeringen vid Östersunds sjukhus. I takt med att antalet smartphoneanvändare och sms-betalningsmöjligheter ökat har Region Jämtland Härjedalen beslutat att även inkludera SMS/app-parkering vid Östersunds sjukhus. En viktig aspekt i detta arbete har också varit att öka tillgängligheten för sjukhusets besökare.

Jämtland Härjedalen har nyligen tecknat kontrakt med operatörer för SMS/app-parkering. Det beräknas att systemet skall vara i drift senast 1 april 2018.

Region Jämtland Härjedalen har valt samma operatörer som Östersunds kommun eftersom det är de system som bedöms vara vanligast och mest lättanvänt för Regionens besökare.

Systemet är kostnadsneutralt för besökaren, det vill sägs det är samma parkeringsavgift oavsett om besökaren betalar i automat eller nyttjar SMS/App- parkering. Väljs elektronisk faktura så är även den kostnadsfri.

Införandet av SMS/app-betalning innebär inte någon kostnadsökning för Region Jämtland Härjedalen.

Lennart Ledin och Mats El Kott, båda (L), har föreslagit att Region Jämtland Härjedalen ansöker hos regeringen om att under en period av tre år få bedriva försök med en begränsad gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker enligt den modell som skissas i motionen och att försöket löpande utvärderas för att ge underlag för ett beslut om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker framdeles permanent ska kunna tillåtas.

Försäljningen av alkoholdrycker till konsument i Sverige regeras i alkohollagen (2010:1622). Försäljning spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till konsument benämns detaljhandel eller, om det sker för förtäring på stället, servering.

Enligt den lagen är detaljhandel med alkohol förbehållet ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget) som ska ägas av staten (Systembolaget). För servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker krävs tillstånd av den kommun där serveringsstället är beläget. Alkohollagen medger inte att regeringen får fatta beslut om undantag från lagen.

Något ansökningsförfarande om försöksverksamhet med gårdsförsäljning finns inte utan förslaget innebär i praktiken en begäran hos regeringen om en ändring i alkohollagstiftningen.

Enligt kommunallagen får en region själv ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till regionens område eller deras medlemmar. Regionen får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om. Regionen får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

Motionens förslag innebär att regeringen måste föreslå en lagändring för att den tänkta försöksverksamheten ska kunna medges. Lagstiftning är en fråga för regering och riksdag och faller således utanför regionens kompetens.

Såsom förslaget är utformat, att Region Jämtland Härjedalen ansöker hos regeringen om att under en period av tre år få bedriva försök med en begränsad gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, förutsätter såsom förslaget är formulerat att Region Jämtland Härjedalen är den som bedriver tillverkningen och därmed ska få tillåtelse att själv få sälja den egna produktionen till allmänheten. Tillverkning av alkohol faller utanför den allmänna kompetensen för regionen och även utanför kompetensen att bedriva näringsverksamhet.

Om Region Jämtland Härjedalen ska, för lokala producenter av alkohols räkning, ansöka om försöksverksamhet med gårdsförsäljning, vilket kanske är andemeningen i motionen, innebär förslaget att regionen utför en tjänst åt producenterna. Att leverera en sådan tjänst faller också utanför regionens kompetens.

Med hänsyn till det anförda finns det inte lagliga förutsättningar att anta motionen utan den bör avslås.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-02-20 § 33 och föreslår regionfullmäktige

Motionen avslås.

Redovisning från konferenser, utskott mm

www.lagetilanet.regionjh.se