Möte 2018-01-23

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

- Bemanningsprojektet

- Resultatförbättrande åtgärder

- Kunskapsstyrning

- Nära vård

- Mässlingutbrottet

- Presentation av ny personal- och ekonomidirektör

- Information om införande av Office 365

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat efter november uppgick till -175,0 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen till och med november 2017 låg kvar på 5,8 procent. De största kostnadsökningarna förutom personal avser bemanningsföretag och läkemedel.

Intäkterna har minskat med 3,8 procent jämfört med föregående år.

Bruttokostnaderna för perioden januari till och med november har ökat med 4,3 procent, motsvarande 180,7 miljoner kronor jämfört med samma period 2016. Personalkostnaderna har ökat med 102,5 miljoner kronor (5,4 procent). Kostnaden för bemanningsföretag uppgick till 169,7 miljoner kronor, en ökning med 11,0 procent jämfört med samma period 2016. Det är främst kostnader för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Helårsprognosen ligger kvar på -220 miljoner kronor.

I enlighet med Finansplanen 2017 har lån tagits upp från Kommuninvest på totalt 100 miljoner kronor under året. Med denna upplåning har därför likviditeten till och med november förbättrats med 7,9 miljoner kronor. Detta innebär samtidigt att likviditeten skulle ha minskat med 92,1 miljoner kronor utan någon upplåning.

Sjukfrånvaron bland Region Jämtland Härjedalens medarbetare fortsätter att minska. Andel barn och unga som får ett första besök inom 30 dagar var under november 83 procent. Målen för tillgänglighet till vård nås fortsatt inte. Återinskrivningar varierar mellan 14-18 procent.

I regionstyrelsens verksamhetsplan ingår att följa upp de verksamheter som ingår i styrelsens ansvarsområden.

Regionstyrelsen är arkivmyndighet enligt 7–9 §§ arkivlagen (1990:782) och huvudman för regionarkivet. Arkivmyndigheten har ansvar för tillsynen över hanteringen av allmänna handlingar inom regionen. I tillsynen ingår en regelbunden inspektion av myndigheternas arkiv enligt 5 § arkivförordningen (1991:446). Arkivmyndigheten får utfärda de riktlinjer som behövs för att säkerställa en god hantering av allmänna handlingar inom regionen.

För vård och tillhandahållande av arkivmyndighetens och till denna överlämnade handlingar finns ett regionarkivarkiv.

Uppföljning och rapporteringar av genomförd tillsyn och verksamhet inom regionarkivet bör ske årligen till arkivmyndigheten. Redovisningen bör omfatta genomförda aktiviteter rörande tillsyn och rådgivning, tillhandahållande och tillgängliggörande, övriga aktiviteter samt planering för kommande år.

Under 2017 har inga inspektioner av regionens olika myndigheters arkiv genomförts under. Det arbetet är planerat till 2019. Först ska rutiner för hur detta ska genomföras tas fram.

Regionarkivet har under 2017 tagit fram ett uppdaterat arkivreglemente som fullmäktige antagit samt ett antal dokumenthanteringsplaner, i samråd med berörda myndigheter.

I övrigt har regionarkivet arbetat med löpande arbetsuppgifter såsom gallring, beställningar av allmänna handlingar, mottagande av arkivhandlingar, rådgivning etc.

Uppföljning krisberedskap och säkerhet 2017 är upprättad enligt Regionstyrelsens uppföljningsplan. Krisberedskapsarbetet har i stort sett bedrivits enligt plan, några arbeten fick prioriteras ner och skjutas framåt med hänsyn till den tragiska bussolyckan som inträffade den 2 april utanför Sveg. Efterdyningarna av den innebar ett omfattande arbete med att sammanställa och utvärdera Region Jämtland Härjedalens insats samt att ta tillvara på de förbättringsförslag som framkommit på alla nivåer. Den sammantagna bedömningen är att sjukvårdsinsatsen som helhet var mycket god.

Inom arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser pågår åtgärder enligt åtgärdsförslag som prioriterats under förra mandatperioden. Arbetet har också löpt på gällande klimatförändringar och civilt försvar. Civilt försvar och totalförsvar beräknas ta alltmer plats och resurser inom krisberedskapsarbetet framöver. Regionen erhöll också extra statliga medel under året för att komma igång med arbetet. Utbildning och övning har genomförts enligt plan.

I november genomfördes övning Hubbe där Region Jämtland Härjedalen tillsammans med ett trettiotal andra aktörer övade utmaningen av höga flöden och ett dammbrott.

Antalet sökningar till Tjänsteman i beredskap (TiB) har ökat rejält under 2017. Av alla larm, så är det förutom vid bussolyckan, ytterligare vid tre tillfällen som TiB tagit beslut om Allvarlig händelse och inrättat särskilda sjukvårdsledning.

Informationssäkerhetsarbetet har varit ett utmanande och omfattande arbete de senaste åren, detta år har inte varit något undantag. Under våren 2017 rekryterades en informationssäkerhetssamordnare vilket har stärkt och underlättat arbetet. Dominerande inslag under året har varit förberedelsearbete inför den nya Dataskyddsförordning som träder i kraft maj 2018 samt förberedelser inför uppstarten av Office 365. Det senare var inget arbete som var planerat inför 2017 och har bidragit till att andra planerade aktiviteter fått skjutas på framtiden.

Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar när det gäller att leva upp till kraven i den nya Dataskyddsförordningen. I september startades därför ett införandeprojekt avseende anpassning till den nya kraven. Arbetet har löpt på men är något försenat. En anledning till det är att inventering av Regionens personuppgiftsbehandlingar har tagit längre tid än planerat och det arbetet behöver fortsätta 2018.

Nya lagar som påverkar informationssäkerhetsarbetet är framförallt den nämnda Dataskyddsförordningen. Den ersätter den tidigare Personuppgiftslagen men innehåller också utökade krav gällande t.ex. registrerades rättigheter, sanktionsavgifter, incidentrapportering. En annan förändring är att den tidigare föreskriften SOSFS 2008:14 om informationshantering i vården har upphört. Sedan mars 2017 har den istället ersatts av HSLF-FS 2016:40, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Nytt är att det numera finns krav på att informationssäkerhet ska vara en del av patientsäkerhetsberättelsen och det finns fyra obligatoriska punkter för informationssäkerhet. Emellertid är uppdraget att arbeta med informationssäkerhet mycket mer omfattande än vad som där anges och är inte heller endast riktat mot vårdsystem. Regionen har därför valt att, utöver patientsäkerhetsberättelsen, ha en separat informationssäkerhetsberättelse.

Samtidigt som Region Jämtland Härjedalens informationssäkerhetsarbete har tagit stora steg framåt de senaste åren så går utvecklingen inom IT området så oerhört snabbt och de tekniska möjligheterna ökar för all verksamhet inom Regionen. Verksamheterna idag har ett högt IT-beroende och därmed ökar också våra risker och sårbarheter. Prioriterade uppgifter inför 2017 var bl.a. att tydliggöra ansvarsfördelningen för informations- och IT säkerhetsfrågor inom Cosmic förvaltning samt e-hälsotjänster. En workshop har genomförts och en del förbättrings- och förändringsförslag framkom. Andra genomförda prioriteringar var t ex att utveckla logg verktyget Logpoint och införa det i vårdverksamhet för hantering av loggkontroller i COSMIC samt att genomföra en övergripande riskanalys för informationssäkerhet samt riskanalys för användande av molntjänster. Ett omfattande arbete avseende kontinuitetshantering genomfördes under våren inför en större uppgradering av COSMIC som skedde i maj. Framtagande av en e-utbildning i informationssäkerhet har också genomförts och en första grundutbildning för samtliga medarbetare i SABA Cloud beräknas vara klart i början av 2018. En riktad utbildning för chefer beräknas vara klar under våren 2018.

Det har under 2017 blivit alltmer tydligt att informationshantering och tillhörande säkerhetsarbete är viktigt och nära kopplat till Regionens arbete med säkerhetsskydd och totalförsvarsplanering. Det stärker Regionens val att organisera informationssäkerhet inom Krisberedskap och säkerhet.

Regionstyrelsen har tre utskott; utskottet för hälso- och sjukvård, utskottet för ekonomi och utskottet för personal. Utskottens uppgifter reglereras i regionstyrelsens reglemente. Till utskottens allmänna uppgifter ingår bland annat att arbeta med fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden. Det bland annat i syfte att bidra till en ökad måluppfyllelse.

Regionstyrelsen beslutade den 1 mars 2017, § 41, om vilka framgångsfaktorer i regionstyrelsens verksamhetsplan för 2017 som respektive utskott skulle arbeta närmare med under året. Utskotten har också upprättat egna årsplaneringar. Utskottens arbete återredovisas löpande till regionstyrelsen och efter årets slut görs också en slutrapport för varje utskott. Syftet med rapporterna är att beskriva hur respektive utskott har arbetat utifrån de uppdrag som de fått samt hur de i övrigt har fullgjort sina uppdrag. Slutrapporterna har behandlats i varje utskott. Sammantaget visar uppföljningen att utskotten i stort följt sina årsplaneringar och att arbetet utgått från de uppdrag de fått från regionstyrelsen. Utskotten har utifrån uppdragen också initierat ärenden till regionstyrelsen. Arbetet i utskottet för ekonomi och utskottet för hälso- och sjukvård har till viss del påverkats av att ansvariga tjänstemän för utskotten slutat och sedan bytts ut.

Utskottens fördjupningsarbete har handlat mycket om fördjupande redovisningar och dialoger med sakkunniga. Fokus har legat på övergripande aktuella frågor. Exempelvis har sammanträdena för utskottet för ekonomi präglats mycket av Region Jämtland Härjedalens svåra ekonomiska situation. För utskottet för personal har kompetensförsörjningen varit en återkommande fråga. Utskottet för hälsa och sjukvård har fördjupat sig i genomlysningen av kirurgin och de förbättringsarbeten som pågår (RAK, produktions- och kapacitetsplanering). Inget av utskotten har utifrån reglementet arbetat specifikt med frågor om värdegrund och jämställdhet- och jämlikhetsfrågor. Dessa frågor har dock beaktats i andra ärenden, exempelvis i samband med att utskotten arbetat med styrdokument.

Regionstyrelsen har tre utskott; utskottet för hälso- och sjukvård, utskottet för ekonomi och utskottet för personal. Utskottens uppgifter regleras i regionstyrelsen reglemente. Förutom allmänna uppgifter beslutar regionstyrelsen inför varje verksamhetsår vilka särskilda områden varje utskott ska arbeta med under året utifrån framgångsfaktorerna i regionstyrelsens verksamhetsplan. En rapport med förslag på uppdrag har upprättats.

Regionstyrelsens verksamhetsplan 2018 innehåller 44 framgångsfaktorer samt åtta aktiva mål. De visar vilka områden som styrelsen ska prioritera under året för att verkställa de strategiska mål som regionfullmäktige har beslutat om. Genom att ge utskotten i uppdrag att jobba vidare med ett antal framgångsfaktorer kan de fördjupa sig mer inom de olika områdena och driva på arbetet för att målen ska uppnås. De kan också bereda ärenden till styrelsen och också själva väcka ärenden.

Utskotten upprättar också egna årsplaneringar som förutom uppdragen från regionstyrelsen innehåller egna fokusområden samt en tidsplan för när olika frågor ska behandlas. Utskotten återrapporterar löpande sitt arbete till regionstyrelsen och i slutet av året görs en uppföljning av utskottens arbete.

Den 22-23 november 2017 beslutade Regionstyrelsen att anta sin plan för internkontroll för verksamhetsår 2018 (§268). För att ytterligare förstärka arbetet med internkontroll/egenkontroll har personal- och ekonomiavdelningen tagit fram ytterligare kontrollåtgärder i syfte att säkerställa att arbetet med Heroma och efterlevnad av avtal, regler och riktlinjer sker med god kvalitet och följsamhet.

Dessa kontrollåtgärder föreslås biläggas regionstyrelsens internkontrollplan. Uppföljning kommer att ske löpande inom verksamheten samt redovisas för regionstyrelsen tillsammans med tidigare beslutad internkontrollplan.

Regionstyrelsen beslutade under 2015 om delegationsbestämmelser för styrelsen. Delegationsbestämmelserna reviderades i oktober 2017 med hänsyn till de ändrade reglerna för investeringar i Region Jämtland Härjedalen och reglerna för finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel, förtydligande avseende forskningsprojekt/studier och finansiering av dessa samt utseende av beslutsattestanter.

Delegationsbestämmelserna behöver nu anpassas till bestämmelserna i den nya kommunallagen, som föreskriver att delegationsbeslut ska anmälas till nämnden eller kungöras på regionens anslagstavla. Med hänsyn till de nya reglerna föreslås att de inledande bestämmelserna förtydligas vad gäller gränsen mellan beslut och verkställighet och att de enskilda delegationsbestämmelserna i förteckningen anpassas till det. Det föreslås också bestämmelser om delegering av beslut om verksamhetens organisation och om bolagsstyrning införs. Vidare föreslås en ny layout på dokumentet för att möjliggöra att regiondirektörens vidaredelegering tas in i samma dokument.

Ann-Marie Johansson (S), regionstyrelsens ordförande anhåller om regionstyrelsens medgivande för innehav av uppdrag som ersättare i styrelsen för Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och som ersättare i Kommuninvests föreningsstyrelse.

Ann-Marie Johansson (S) är utsedd av regionfullmäktige till ledamot i Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och som ombud till Kommuninvest ekonomisk förening. Dessa har sedan utsett Ann-Marie som ersättare i respektive styrelse.

Robert Uitto (S), ordförande regionala utvecklingsnämnden, anhåller om regionstyrelsens medgivande för innehav av uppdrag som ordförande i Strukturfondspartnerskapet i Mellersta Norrland. Robert Uitto har blivit utsedd till detta uppdrag av regeringen.

Enligt Region Jämtland Härjedalens arvodesregler inkluderar arvodet till förtroendevald med heltidsuppdrag samtliga uppdrag inom regionen. För innehav av andra tidskrävande uppdrag, förutom uppdrag inom SKL, ska regionstyrelsens medgivande inhämtas.

De uppdrag Ann-Marie Johansson och Robert Uitto angett ovan anses inte så tidskrävande att de skulle påverka möjligheten att utföra respektive ordförandeuppdrag inom regionen på ett tillfredsställande sätt. De föranleder inte heller att arvodet skulle minskas.

På regionstyrelsens sammanträde den 4 oktober 2017, § 214, genomfördes en uppföljning av Forsknings-, utbildnings- och utvecklingsverksamheten (FoUU) inom Region Jämtland Härjedalen. Utifrån rapporten beslutade styrelsen att ge Region Jämtland Härjedalens FoU-råd i uppdrag att se över möjligheterna att stimulera forskningen även utanför medicinområdet i regionen. På FoU-rådets möte den 4 december deltog FOU-Jämts forskningsledare i syfte att tillsammans med rådets ledamöter diskutera möjliga former av samverkan mellan de två verksamheterna, samt samverkan mellan FoUU-avdelningen och Regionala utvecklingsförvaltningen då FoU-Jämt organisatoriskt tillhör Regionala utvecklingsförvaltningen.

I uppföljningsrapporten som redovisades till regionstyrelsen finns en beskrivning om hur FoUU-verksamheten är organiserad idag och om pågående arbeten med att skapa, och ständigt förbättra, den akademiska miljön som stimulerar till forskning och vidareutbildning samtidigt som studenter inom läkar-, vård- och omsorgsutbildningar får ett bra utbildningsklimat. Utifrån rapporten kan konstateras att Region Jämtland Härjedalens FoUU-avdelning framförallt är inriktad på det medicinska området och att en utmaning för framtiden är att få fler yrkesgrupper än främst läkare att forska. Andra legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården har möjlighet att söka finansiering genom Region Jämtland Härjedalens avsatta FoU-medel.

FoU-jämt är ett arv sedan tiden med kommunförbundet. Mycket av FoU-Jämts arbete handlar om att stödja kunskapsutveckling, arbeta med uppföljningar och utvärderingen inom socialtjänst och kommunal omsorg. Verksamheten finansieras av länets åtta kommuner och tillhör organisatoriskt området Välfärd, klimat och kompetens inom Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsförvaltning. Inom FoU-Jämt finns ett FoU-råd bestående av ledamöter från samtliga kommuner, Mittuniversitetets avdelningar för omvårdnad, hälsovetenskap och socialt arbete samt Region Jämtland Härjedalen.

FoU-rådet konstaterade att om forskning ska stimuleras på andra områden än medicin så behövs också ett ekonomiskt utrymme för det och att regionala utvecklingsförvaltningens kompetens om projektstöd är viktig att använda.

När frågan om samverkan diskuterades på FoU-rådets möte den 4 december såg FOU-Jämts forskningsledare och FoU-direktören många fördelar med att FoU-Jämt och Region Jämtland Härjedalens FoU-verksamhet närmar sig varandra.  FoU-rådet ansåg även att det vore gynnsamt att integrera FoU-Jämts arbete med fler området inom regional utveckling. Det ansågs också finnas en fördel om FoUU-avdelningen och FOU-Jämt samlokaliseras så att en synergieffekt kan skapas mellan de olika aktörernas forsknings- och utvecklingsverksamheter.

Utifrån ovan finns behov av att närmare utreda möjliga lösningar för samordning av de båda verksamheterna, både vad gäller organisation och lokalisering. I det arbetet bör såväl FOUU-avdelningen, FOU-Jämt, Regionala utvecklingsförvaltningen och FOU-rådet finnas med.

I samband med att Jämtlands läns landsting tecknade avtal med länets kommuner gällande reglering för insatser av arbetsterapeuter och sjukgymnaster 2014 (LS/1795/2013) anställdes två arbetsterapeuter i landstinget att verka i Östersund. För insatser i övriga länet har uppdraget hanterats via tjänsteköp av kommunerna.

Budgeten för dessa insatser har legat inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Område ortopedi med anledning av att det är där övriga arbetsterapeuter inom Region Jämtland Härjedalen är anställda. Även tjänsteköpen i övriga länet har bekostats inom detta område. Genom denna lösning har detta uppdrag varit kostnadsneutralt för hela primärvården, oavsett driftform.

Eftersom insatserna genom åren har varit primärvårduppdrag och för att få till ett bättre teamarbete kring patienterna kommer de två arbetsterapeuterna i Östersund från årsskiftet att flyttas över till primärvården.

På grund av det nya hemsjukvårdsavtalet från 2017 och införande av den nya betalningsansvarslagen 2018 förväntas kostnaderna för hembesök öka under 2018. Då primärvården är konkurrensutsatt bör uppdraget även under 2018 vara kostnadsneutralt för primärvården. Därför föreslås att budgeten motsvarande 1 606 000 kronor överförs till hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen inom Regionstaben som kommer att följa utvecklingen av hembesök för arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet vilket innebär ökade krav på utbildning. Kvalitetssäkrad utbildning av vårdpersonalen som bygger på evidensbaserad kunskap är en viktig del i arbetet med att uppnå en god och säker vård. Precis som andra yrkesgrupper ex. piloter, brandmän och poliser så behöver även läkare, sjuksköterskor och undersköterskor m.fl. träna moment och komplexa vårdsituationer både individuellt och som ett team i en verklighetstrogen och trygg lärandemiljö utan patienter.

I Socialstyrelsens översyn av vårdskador från 2008 fann man bland 1,2 miljoner slutenvårdstillfällen cirka 150 000 undvikbara vårdskador, främst inom kirurgi och internmedicin. I en ny rapport från 2017 konstaterar Socialstyrelsen att vårdskadorna har minskat sedan 2008 men trots denna minskning så drabbas över 100 000 patienter årligen av vårdskador inom den somatiska sjukhusvården för vuxna. Sedan mitten av 2015 har kurvan för vårdskador planat ut, och andelen vårdskador har snarare gått upp något enligt den så kallad markörbaserad journalgranskning där patientjournaler gås igenom. Bristande patientsäkerhet orsakar både stort mänskligt lidande och höga kostnader för både sjukvården och samhället, cirka 12 procent av kostnaderna för sjukhusvård i Sverige kan idag kopplas till vårdskador.

För att verksamheter ska kunna bedrivas säkert krävs att medarbetarna både har teknisk färdighet och icke teknisk färdighet, menar Socialstyrelsen och hänvisar till studier som visat att återkommande teamövningar, standardiserad kommunikation och kloka standardiseringar av arbetssätt kan påverka kvalitet och patientsäkerhet positivt. Simulering och färdighetsträning har intagit en mer central plats för att höja kompetensen hos vårdens medarbetare och för att åstadkomma förbättringar i den kliniska vardagen.

I SOU rapporten ”Simulering och klinisk träning” från 2015 menar utredarna att effektiv fortbildning bör ingå som en naturlig del i den dagliga vårdverksamheten och att sammanställningen av kunskapsunderlaget för nyttan med medicinsk simulering visar att simuleringsträning har positiva effekter på lärande och beteende samt på patientrelaterade utfall.

Arbetet med patientsäkerhet har blivit än viktigare idag och i enlighet med Patientsäkerhetslagen ska vårdgivare främja hög patientsäker, individfokuserad och jämlik vård. Detta ställer krav på vårdgivare, chefer och hälso- och sjukvårdspersonal att förutom att bedriva vård med hög kvalitet också bedriva utbildning av personal med samma höga kvalitet.

I det pågående nationella projektet ”Uppnå oberoende av inhyrd personal”, som Region Jämtland Härjedalen medverkar i samt i regionens nyligen genomförda utredningsrapport ”Utbildning av Hjärt- och lungräddning (HLR) till medarbetare i Region Jämtland Härjedalen” har det blivit tydligt att regionen behöver organisera och effektivisera utbildningsinsatser för att framförallt säkerställa och kvalitetssäkra kompetens i den kliniska vardagen men även för att säkerställa kompetens inför möjliga kompetensväxlingar.

Kliniskt träningscentrum (KTC) i Region Jämtland Härjedalen ska genom teori och praktisk träning/simulering fördjupa kompetensen hos regionens medarbetare, i första hand hos vårdpersonalen och studerande på grund- och specialistnivå för att nå en säkrare vård för patienterna med en långsiktig effekt. Ur ett personalperspektiv ska KTC stärka kunskap och kompetens som motsvarar verksamhetens behov samt som främjar karriärmöjligheter, kompetensväxlingar och personalsäkerhet. I samband med den nya läkarutbildningen kommer också ett utökat krav från lärosätena på att studenterna måste öva mer i simuleringsmiljö under pågående grundutbildning, dvs i ett KTC.

KTC-etableringen är tänkt att genomföras i tre etapper där etapp 1 inkluderar en förstudie.

Etappen ska planeras under 2018 och stå klar för drift prel. i januari 2019.

Lokalyta, aktiviteter och utbildningar som prioriteras i etapp 1 är viss färdighetsträning, hjärt- och lungräddning, förflyttningskunskap, teamträning i simulerad miljö samt utbildning av personal som ska arbeta på KTC. Detaljerad prioriteringslista finns i bilaga 1. I etapp 1 täcks det viktigaste utbildningsbehoven till vår egen personal samt studenter. Finansiering av etapp 1 är tänkt att delvis utgöras av statliga stimulansmedel. Omfattningen av dessa stimulansmedel är dock ej klarlagda i dagsläget. En förstudie pågår och beräknas vara klar per 31 januari 2018. I förstudien ska fördjupade ekonomiska kalkyler tas fram. För att kunna fortsätta bedriva arbetet inom förstudien föreslås en projektledare tillsättas.

Projektdirektiv och utbildningsutbud för etapp 1 biläggs tjänsteskrivelsen.

Vid Norrlandstingens regionförbunds direktionsmöte 2016-06-01 § 47 den regionala utvecklingsplanen för cancervården 2016-2018. En uppföljning av landstingens handlingsplaner för den regionala utvecklingsplanen för cancervården 2016-2018 samt uppföljning av målen i den regionala kompetensförsörjningsplanen för 2014-2018 har gjorts i respektive landsting/region och återredovisades till Förbundsdirektionen vid sammanträdet 2017-12-08.

Regionstyrelsen får dels en uppföljning av regionens egen handlingsplan och dels ta del av den uppföljning av alla fyra norrlandstingens handlingsplaner som sammanställts av RCC inför Norrlandstingens Regionförbunds direktionsmöte i december.

I oktober 2015 fattade regionfullmäktige beslut om ändra primärvårdens struktur. Det övergripande syftet var att den regiondrivna primärvården skulle kunna drivas inom tilldelad budgetram.

En del av de beslutade åtgärderna har genomförts under de två år som gått sedan beslutet. Primärvården har tagit fram flödesscheman för en del vårdflöden för att genom kompetensöverföring kunna styra mer av vården från läkare till andra yrkesgrupper. Läkarbesökens andel av alla besök har också blivit mindre sedan 2015. Då besöken blivit fler, har detta inte medfört mindre behov av läkartimmar utan tvärtom, vilket visat sig i ökade kostnader för inhyrda läkare. Primärvården har lyckats anställa ST-läkare. Eftersom de tjänstgör under utbildning kan de inte direkt och helt ersätta en distriktsläkare. Grunden har dock lagts för en successiv nedtrappning av nyttjandet av inhyrda läkare.

När LUP primärvårdsrapporten skrevs förutsågs inte hur snabbt den tekniska utvecklingen skulle komma att förändra förutsättningarna för primärvården. Fokus har därför kommit att läggas på digitala lösningar för jour i Härjedalen, digital hälsocentral kopplad till Brunflo hälsocentral, fler öppna mottagningar mm, snarare än att skapa en väg in till vården via telefon. LUP primärvård behöver utifrån ändrade förutsättningar revideras.

Kompletteras senare

Redogörelse för handläggningen
I augusti 2017 lämnade L.L in en begäran om utlämnande av journalkopior till vuxenpsykiatrin på Region Jämtland Härjedalen. L.L har varken muntligen eller skriftligen fått besked om det föreligger hinder för henne att få ta del av begärda handlingar.

Regionstyrelsen har anmodats att yttra sig över vad som framförs i L.L:s anmälan till JO.

Yttrandet innehåller en redogörelse för handläggningen samt myndighetens bedömning av detta. Berörd befattningshavare samt dennes chef har lämnat synpunkter, bilaga 1 och 2.

Berörd befattningshavare samt dennes chef beklagar att L.L inte har fått sin begäran om utlämnande av handlingar prövade enligt sedvanlig ordning och i enlighet med Region Jämtland Härjedalens regler för utlämnande av allmänna handlingar. L.Ls begäran undertecknad 10 augusti lämnades till en sekreterare på avdelning 3 b psykiatrin. Hen har sedan lagt begäran från L.L i läkarmapp på enheten för en sedvanlig sekretessprövning. Handläggningen följer avdelningens regelverk för prövning av utlämnande av allmänna handlingar. Vid patientens utskrivning den 21 augusti har handlingar i L.Ls patientmapp på avdelning 3 b dokumenterats samt scannats in i L.Ls journal. Enhetschef förklarar händelsen med att sekreteraren troligt tolkat att begäran om journalkopior från L.L hade prövats av läkare på enheten eftersom handlingen låg bland L.Ls övriga patienthandlingar. L.L har därmed inte fått sin begäran om utlämnande prövat. Region Jämtland Härjedalen har regionövergripande regler för handläggning av begäran om allmänna handlingar. Avdelning 3 b Psykiatrin har även områdesspecifika regler för ärendehantering och begäran om utlämnande av allmänna handlingar.

Region Jämtland Härjedalens utredning av handläggningen av L.Ls begäran visar på att den 10 augusti har en begäran om utlämnande av journalkopior scannats in i L.Ls journal av befattningshavare på avdelning 3 b som olyckligt trott att begäran handlagts enligt sedvanlig ordning och i enlighet med Region Jämtland Härjedalens regelverk.
Ärendet har mycket olyckligt inte prövats och orsaken är mänskligt handhavandefel.

Från tiden efter mottagandet av Justitieombudsmannens begäran om yttrande har ärendet handlagts korrekt och L.L:s begäran om journalkopior har därefter hanterats och prövats enligt sedvanlig ordning och i enlighet med Region Jämtland Härjedalens regelverk för ärendehantering av utlämnande av allmänna handlingar.

Bedömning
Regionstyrelsen konstaterar att L:L:s begäran om journalkopior inte handlagts på rätt sätt.

Berörd befattningshavare har förklarat den uppkomna situationen med att hen inte känner till den inkomna begäran om utlämnande av journalkopior. Utredning av handläggningen av ärendet överlämnades därför till enhetschef till berörd befattningshavare. Begäran från L.L har på grund av mänskligt handhavandefel inte hanterats enligt sedvanlig ordning och L.L har därmed inte fått sin begäran prövat. Berörd befattningshavares enhetschef beklagar hanteringen och kommer se över avdelningens rutiner för ärendehantering av utlämnande av allmänna handlingar.

Synpunkter från berörd befattningshavare samt befattningshavarens enhetschef bifogas.

Klart är att befattningshavaren är medveten om regelverket för ärendehantering och utlämnande av allmänna handlingar och att handläggningen ska ske skyndsamt.

Regionstyrelsen har regler för hantering av begäran om att få ut allmänna handlingar och de anställda i Region Jämtland Härjedalen känner väl till offentlighetsprincipen, kravet på skyndsamhet vid utlämnande av allmänna handlingar och rätten till ett överklagbart beslut vid ett avslag på begäran om att få ut allmän handling.

Område Psykiatri har påmints om reglerna om utlämnade av allmänna handlingar och om vikten av en skyndsam och korrekt handläggning. Regionstyrelsen kommer att se över reglerna samt se till att utbildning kontinuerligt sker för Region Jämtland Härjedalens medarbetare.

Vid revisionsplaneringen för 2015 bedömde Regionens revisorer i sin risk - och väsentlighetsanalys att det var angeläget att genomföra en granskning av den interna kontrollen i finansförvaltningen. En granskning har genomförts av revisionsbyrån EY under projektledning av regionens revisionskontor under december 2015 till februari 2016.

Sedan denna granskning har ett antal åtgärder vidtagits bland annat har ett nytt reglemente beslutats av fullmäktige RS/783/2016 där de påtalade bristerna riktade mot reglementet har åtgärdats.

Regionens revisorer har nu gjort en uppföljande granskning med syfte att göra en avstämning mellan revisionsrapport, erhållet svar från styrelsen och det reviderade placeringsreglementet. Detta för att granska om iakttagna brister är åtgärdade.

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen och ska vara regionens revisorer tillhanda senast 1 februari 2018.

Region Jämtland Härjedalen har av Socialdepartementet getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss. Regeringen beslutade 2015 att göra en översyn av apoteksmarknaden. Den här remissen avser det andra delbetänkandet.

För receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånerna gäller enhetligt nationellt pris. För receptbelagda läkemedel utanför förmånen har apoteken fri prissättning. Det innebär att priset på ett och samma läkemedel kan variera mellan olika apoteksaktörer beroende på handelsmarginal och förhandlat inköpspris från läkemedelstillverkaren. Det är besvärligt för patienten att jämföra priserna på dessa läkemedel, då det inte finns någon samlad källa för prisinformation från alla apotek. Många patienter vet inte heller om att priset kan variera mellan apoteken.

Delbetänkandet föreslår ändringar i lagen och förordningar som syftar till att reglera apotekens handelsmarginal för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånen. Förändringarna leder till enhetliga priser på apoteken, vilket skapar bättre förutsättningar att uppnå hälso- och sjukvårdslagens mål om en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen samt förenklar för patienterna som slipper göra krångliga prisjämförelser.

Förändringarna förslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Ett förslag till svar har upprättats inom läkemedel, Område Patientsäkerhet. Synpunkterna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 31 januari 2018.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Socialstyrelsens remissversion av Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Dessa nationella riktlinjer ger rekommendationer om åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor. Rekommendationerna omfattar åtgärder för att stödja personer att förändra levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet, i syfte att förbättra hälsa samt förebygga och behandla sjukdom. De flesta rekommenderade åtgärderna består av rådgivning i form av samtal. Den samtalsbaserade rådgivningen kan också kompletteras med olika typer av tillägg. Andra exempel på åtgärder är familjestödsprogram eller webbaserad intervention.

Till riktlinjerna hör dessutom 30 nationella indikatorer för uppföljning. Indikatorerna är tänkta att spegla de viktigaste rekommendationerna i riktlinjerna samt olika aspekter av god vård.

Riktlinjernas rekommendationer ger vägledning för beslut på gruppnivå och riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer.

En slutlig version av riktlinjerna publiceras under sommaren 2018. Riktlinjerna ersätter Socialstyrelsens tidigare nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Synpunkterna ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast 9 februari och vi har bara medgetts förlängd svarstid till 15 februari. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande efter samråd med regionstyrelsens 2:e vice ordförande tar beslut om remissvaret.

Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

• Svar på kompletterande promemoria till betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål, SOU 2017:50 (RS/1430/2017).
• Löneöversyn 2017 Område Ortopedi (RS/677/2017).
• Löneöversyn 2017 Område Kvinna (RS/203/2017).
• Löneöversyn 2017 Område Primärvård (RS/202/2017).

Beslut fattade av regionstabschef

• Tillfälligt gallringsbeslut gällande journaler med EEG-kurvor som lämnats till regionarkivet (RS/2639/2017).
• Begäran om förteckning över fast anställd personal, för att distribuera en annonsfinansierad tabloidtryckt personaltidning (RS/2820/2017).

Beslut fattade av ekonomstrateg

• Köp och försäljning av värdepapper (RS/2697/2017).

Beslut fattade av chefer

• Anställningsbeslut för perioden 2017-12-31 – 2018-01-31.

1. Protokoll: Landstingsbostäder 2017-09-05.
2. Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2017-11-24.
3. Protokoll: Patientnämnden i Jämtlands län 2017-11-28.
4. Protokoll: Pensionärsrådet 2017-12-05.
5. Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2017-12-15.
6. Protokoll: Vårdvalsnämnden 2018-01-09.
7. Finansrapport december 2017 (RS/2106/2017).
8. Riskkontrollrapport december 2017 (RS/2106/2017).
9. Beslut om organisation för vårdnära service (RS/2613/2017)
10. Skrivelse från Norrlandstingens regionförbund angående flygledning på distans av flygplatser i norra sjukvårdsregionen, konsekvenser för sjukvården (RS/153/2018).
11. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Försäkringsmedicinska utredningar för 2018 (RS/2775/2017)
12. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om kortare väntetider i cancervården 2018 (RS/2774/2017)
13. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2018 - Patientmiljarden Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården (RS/2771/2017)
14. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till nationella kvalitetsregister 2018 (RS/2772/2017)
15. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om barnhälsovård m m (RS/2875/2017)
16. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser inom psykisk hälsa-området 2018 (RS/2874/2017)

Regionfullmäktige beslutade den 14 februari 2017, § 18, att tillsätta en särskild beredning, med en ledamot från varje parti som är representerat i regionfullmäktige samt regionfullmäktiges presidium, för att se över den politiska organisationen inför kommande mandatperiod. Fullmäktige antog också direktiv för översynen.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019-2022 har utifrån direktiven diskuterat vad regionens politiska organisation ska åstadkomma och vad den ska kännetecknas av. Beredningens närmare övervägande framgår av PM Översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2019-2022.

Utifrån beredningens överväganden har beredningen tagit fram förslag till arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022, reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022, reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022, reglemente för regional utvecklingsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022, reglemente för patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022, reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022, reglemente för krisledningsnämnd i Region Jämtland Härjedalen, arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen, regler för stöd till politiska sekreterare i Region Jämtland Härjedalen, regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen och Verktyg till stöd för förtroendevaldas arbete i regionuppdraget.

Beredningen bedömer att den sammanlagda ekonomiska effekten av förslagen medför en ökning av kostnaden för den politiska organisationen med cirka två miljoner kronor.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019-2022 behandlade ärendet 2017-12-18 § 23 och föreslår regionfullmäktige

1. Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 antas.
2. Reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 antas.
3. Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 antas.
4. Reglemente för regional utvecklingsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 antas.
5. Reglemente för patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 antas.
6. Reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 antas.
7. Reglemente för krisledningsnämnd i Region Jämtland Härjedalen antas.
8. Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen antas.
9. Regler för stöd till politiska sekreterare i Region Jämtland Härjedalen antas.
10. Regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen antas.
11. Verktyg till stöd för förtroendevaldas arbete i regionuppdraget antas.

Fullmäktiges presidium föreslog regionfullmäktige 2017-04-04, § 31 att ändra regionfullmäktiges arbetsordning till följd av planeringen av fullmäktiges sammanträden för år 2018 för att möjliggöra för avgående fullmäktige att sammanträda en sista gång under hösten 2018.

Regionfullmäktige beslöt 2017-04-26, § 50, att överlämna ärendet till beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019 – 2022.

Enligt fullmäktiges arbetsordning punkt 4 ska nyvalda fullmäktige sammanträda första gången i oktober månad de år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Enligt punkt 2.1 ska presidievalen genomföras på ett sammanträde som hålls före utgången av oktober månad.

Fullmäktiges arbetsordning bör inte lägga hinder i vägen för en ändamålsenlig planering av fullmäktiges sammanträden. Arbetsordningen bör därför ändras så att nyvalda fullmäktige sammanträder första gången senast vid utgången av november månad och presidievalen genomförs då nyvalda fullmäktige sammanträder första gången. Med denna reglering blir möjligheten till planering av sammanträden mer flexibel än med nuvarande reglering.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019-2022 behandlade ärendet 2017-12-18 § 24 och föreslår regionfullmäktige

I Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen görs följande ändringar:

Punkt 2.1 Val av presidium
Det år då val av regionfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium) för den tid de är valda till ledamöter i fullmäktige. Presidievalen genomförs då nyvalda fullmäktige sammanträder första gången.

Punkt 4 Tid och plats för sammanträde
De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången senast vid utgången av november månad.

Förslagsställaren har lämnat in ett medborgarförslag om att göra regionfullmäktige tillgängligt för alla medborgare genom att transkribera det som sägs och publicera detta på Region Jämtland Härjedalens webbplats.

Fullmäktiges presidium lämnade 2016-11-08, § 71, förslag på svar på medborgarförslaget. Fullmäktige beslutade2017-02-14, § 20, med anledning av förslaget att överföra ärendet till beredningen.

Redan idag uppfyller Region Jämtland Härjedalen kommunallagens krav på offentliga sammanträden för regionfullmäktige. I Region Jämtland Härjedalens värdegrund framgår också att regionen ska utveckla insatser som ger alla ökad möjlighet till insyn och delaktighet i organisationens verksamhet. Som en konsekvens av detta går det att följa regionfullmäktiges sammanträden antingen via Region Jämtland Härjedalen webbsändning eller på plats i möteslokalen. Utöver detta publiceras samtliga möteshandlingar på Region Jämtland Härjedalens hemsida en vecka före sammanträdet så att allmänheten har möjlighet att läsa in sig på de aktuella ärendena som ska föredras och beslutas. Samtliga protokoll publiceras också på hemsidan efter justering. Vid omvärldsorientering konstateras att Region Jämtland Härjedalen har en likvärdig tillgänglighet som övriga landsting/regioner vid offentliga sammanträden. Region Jämtland Härjedalen har därmed redan idag en god tillgänglighet och transparens när det gäller medborgerlig insyn i och möjlighet till närvaro vid regionfullmäktiges sammanträden.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019- 2022 behandlade ärendet 2017-12-18 § 25 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Landstingsfullmäktige beslutade 2014-11-25, § 219 om fullmäktiges arbetsordning och styrelsens, regionala utvecklingsnämndens och vårdvalsnämndens reglementen inför mandatperioden 2014 - 2018. Samtidigt beslutade fullmäktige att den politiska organisationen skulle utvärderas under hösten 2016.

Hösten 2015 blev det en ny majoritet i regionfullmäktige och med anledning av det beslutade regionfullmäktige om ändringar i den politiska organisationen. Den politiska organisation som skulle utvärderas har därmed i viss mån ett annat utseende än vad den som finns nu. Med hänsyn till detta ansåg fullmäktiges presidium att det kunde ifrågasättas om det var meningsfullt att utvärdera den politiska organisationen efter så kort tid och föreslog 2016-03-29, § 22 att den utvärdering av den politiska organisationen som beslutades av landstingsfullmäktige 2014-11-25, § 219 punkten 10 inte skulle genomföras.

Regionfullmäktige beslöt 2016-06-14 - -15, § 91 med anledning av förslaget att fullmäktiges presidium fick i uppdrag att återkomma med tidpunkt för utvärdering av den politiska organisationen.

Fullmäktiges presidium föreslog 2016-10-04, § 62, utvärderingen av den politiska organisationen skulle genomföras under hösten 2017. Regionfullmäktige beslutade 2017-02-14, § 23, att utvärderingen av den politiska organisationen under mandatperioden 2015-2018 ska genomföras i samband med översynen av den politiska organisationen.

Utvärderingar av den politiska organisationen har tidigare gjorts i samband med översyn av den politiska organisationen inför kommande mandatperiod. Undersökningarna har i de flesta fall skett genom enkäter till de förtroendevalda, men även intervjuundersökningar har genomförts. Beredningen har genomfört utvärderingen genom enkäter till de förtroendevalda och till chefer i förvaltningsorganisationen. Resultatet, som har beaktats beredningens arbete med översynen av den politiska organisationen, redovisas i en upprättat rapport med bilagor.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019 – 2022 behandlade ärendet 2017-12-18 § 26 och föreslår regionfullmäktige

1. Rapporten om utvärdering av den politiska organisationen 2015 – 2018 läggs till handlingarna.
2. Fullmäktiges presidium får i uppdrag att samtala med regiondirektören om rapporten.

I Region Jämtland Härjedalen arbetar politiker och tjänstemän efter en gemensam styrmodell. Det innebär att det av regionfullmäktige finns fastställda regler för hur och när styrande dokument ska utformas, fastställas och följas upp. Inför varje verksamhetsår upprättas också en detaljerad arbetsplan för planeringsprocessen och en tidsplan för uppföljningen. Arbetssättet med verksamhetsplanerna inför 2019 behöver nu anpassas. Det utifrån fullmäktiges beslut i februari 2018 om en ny politisk organisation från 2019 och att 2018 är ett valår där val till regionfullmäktige sker i september.

Regionfullmäktige beslutade den 14 februari 2017, § 18, att tillsätta en särskild beredning för att se över den politiska organisationen inför Mandatperiod 2019–2022. Beredningen har på sitt sammanträde den 18 december 2017, § 23, tagit fram förslag till ny arbetsordning för regionfullmäktige och reglementen för de politiska organ som föreslås ska finnas i Region Jämtland Härjedalens politiska organisation mandatperioden 2019–2022. Förslaget innebär bland annat att en ny hälso- och sjukvårdsnämnd bildas. Valet till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018 betyder att ett nytt regionfullmäktige tillträder den 15 oktober 2018 och sammanträder första gången den 20 november. På fullmäktiges möte i december sker sedan val av ledamöter till regionstyrelsen och nämnderna. De nya nämnderna och regionstyrelsen tillträder den 1 januari 2019.

Regionstyrelsen har den 12 december 2017, § 337, beslutat att Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning ska revideras så att den kan behandlas samtidigt med Regionplan 2019-2021.

För att under valåret ge möjlighet till breda diskussioner mellan partier och likvärdiga förutsättningar för partiernas arbete föreslås ett annat arbetssätt än det som finns beskrivet i beslutade regler. Förslaget innebär att inget beslut om regionplan, finansplan eller långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning tas av regionfullmäktige i juni 2018. Istället föreslås att en allmänpolitisk debatt genomförs vars former diskuteras fram gemensamt av partiernas gruppledare. Finansplanens faktadel utarbetas under våren och i november tar sedan det nya regionfullmäktige en fullständig finansplan för perioden 2019-2021. Regionplanen 2019-2021 färdigställs under perioden oktober-december och beslutas av regionfullmäktige i februari 2019. Styrelsens och nämndernas planer föreslås ska beslutas i mars-april 2019. Utöver de politiska planerna föreslås också att ett dokument med planeringsförutsättningar ska upprättas under våren 2019.

De regler som finns för planering och uppföljning i enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell är beslutade av regionfullmäktige. Reglerna reviderades senast den 20 juni 2017 i samband med att en ny process för uppföljningen tagits fram. För att reglerna ska vara anpassade efter den nya politiska organisationen kommer de att behöva ses över igen under 2018. Planerna för 2019 ska vara anpassade utifrån de nya reglerna.

Östersunds sjukhus har efter 2012 haft en hög nettokostnadsutveckling. Över tid har en allt större andel av länsbefolkningen blivit patienter samtidigt som besöken per patient blivit fler. Detta har sjukhuset hanterat genom mer anställd och inhyrd personal, vilket medfört stora kostnadsökningar.

De sex åtgärdsförslagen i bifogade rapport är ett resultat av fördjupningen av SKLs analys från juni 2017, som regionstyrelsen informerades om i december samma år. Nära vård i samverkan innebär ett utökat samarbete mellan primärvård, ambulanssjukvård m fl för att bl a undvika inläggning på sjukhuset. Tillsammans med åtgärden ny struktur för vårdplatser bedöms effekten bli färre vårdplatser och minskat behov av inhyrda sjuksköterskor till en kostnad av 35 miljoner kronor per år. För att bryta utvecklingen med fler besök per patient, ändra kompetensmixen och uppnå ett mer resurseffektivt nyttjande av mottagningstid ska en genomgång göras av mottagningsverksamhet och läkarstrukturen på Östersunds sjukhus. I den senare åtgärden, som beräknas sänka kostnaderna för inhyrda läkare med 20 miljoner kronor per år, ingår även att se över utbudsbegränsningar och planeringen av ST-läkare. Åtgärder som rör inhyrda läkare i primärvården är bl a minskat antal hyrda läkarveckor, pristak och stopp för att hyra in ej färdiga specialister. Till sist föreslås åtgärder inom vårdadministration, t ex rörande registrering för korrekt debitering av utomläns- och utlandsvård, samt införande av ett egenkontrollprogram och proaktiv uppföljning.

Total beskrivs åtgärder för minskade kostnader med ca 50 miljoner kronor 2018 och helårseffekt med ca 70 miljoner kronor.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2017, i samband med att förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2018 beslutades, att ge vårdvalsnämnden tillsammans med regionstyrelsen i uppdrag att se över förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen inför 2019 för att undersöka möjligheterna att ytterligare stimulera primärvårdens utveckling som styrande i regionens sjukvårdssystem(RS/1044/2017).

Översynen ska också hantera regionstyrelsens beslut om resultatförbättrande åtgärder 2018-2020. ”Nuvarande regelverk för primärvårdens hälsoval avseende konkurrensneutral verksamhet är i grunden från 2009. För att se över möjligheterna att ytterligare vässa hälsovalet skall nuvarande regelverk ses över. Översynen ska även omfatta ersättningssystemet” (RS/582/2017).

Vårdvalsnämnden fattade vid mötet i september 2017 om direktiv för ovanstående uppdrag (VVN/25/2017). Översynen ska belysa om hälsovalet kan bidra till:

• att en större del av hälso- och sjukvården utförs i primärvården
• att primärvården styr patientens resa genom vårdkedjan
• ett ökat samarbete mellan primärvård och specialistsjukvård
• ökad tillgänglighet

Översynen ska dessutom belysa primärvårdens uppdrag:

• Utifrån definition och lokalisering av hälsocentral samt filial
• Utifrån ansvar för kompetensförsörjning
• Avseende uppföljning av hälsovalet

Översynen ska även omfatta ersättningssystemet.

Uppdraget ska återredovisas för vårdvalsnämnden och regionstyrelsen i januari 2018.

Representanter från vårdvalsnämnden och regionstyrelsen har ingått i en arbetsgrupp tillsammans med berörda tjänstemän. Resultat redovisas i beslutsunderlaget.

Vårdvalsnämnden behandlade ärendet 2018-01-09 § 4 och föreslår regionfullmäktige

1. Rapporten ”Översyn Hälsoval 2019” godkännes.
2. Vårdvalsnämnden får i uppdrag att i den årliga processen för förfrågningsunderlag Hälsoval Region Jämtland Härjedalen föreslå ändringar i enlighet med beslutsunderlag avseende definition för vårdenhet och filial, ändringar i ersättningssystem samt formulering av tillgänglighet. Beslut fattas av regionfullmäktige juni 2018.

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2016 utrett behov kring en modern digital arbetsplats som bland annat ska ge möjlighet till ökad mobilitet och distanslösningar över organisationsgränser.

Regiondirektören beslutade 2017-06-12 (RS/1382/2017) att acceptera den inkomna offerten avseende Microsoft Office 365, med en molnbaserad lösning. Beslutet innebär att merkostnaden jämfört med hittillsvarande system, motsvarande 2 000 000 kronor, delas lika mellan regionstaben och regionala utvecklingsförvaltningen.

I budgeten för regionala utvecklingsförvaltningen 2018 finns 1 000 000 kr avsatta för den merkostnad införandet av Office 365 innebär.

Då regionstaben, IT-avdelningen, svarar för alla kostnader från 2018 och framåt bör ovanstående summa följa med uppdraget.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade frågan 2017-12-19 § 178 och föreslår för regionstyrelsen att budgeten för regionala utvecklingsförvaltningen 2018 avseende Office 365, motsvarande 1 000 000 kronor, överförs till regionstaben.

Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningstjänstförbund har också deltagit i diskussionerna.

Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet.

Diskussionerna har lett till att en gemensam nämnd har inrättats mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun för IT-drift och stöd den 1 december 2016. Nämndens uppgift är att leverera definierad ändamålsenlig IT-infrastruktur för att samutnyttja och samfinansiera nödvändiga investeringar i IT-verksamheten och att leverera nödvändiga driftstjänster.

Projektet och diskussionerna ledde till att kommunerna, Jämtlands Gymnasieförbund, Jämtlands Räddningstjänstförbund och Region Jämtland Härjedalen ville utöka samverkan i gemensam nämnd. Ett förslag till avtal och reglemente för en gemensam nämnd församverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner togs fram med utgångspunkt från att den befintliga nämnden för IT-drift och stöd kunde användas för samverkan.

Regionens samverkansråd behandlade förslag till samarbetsavtal, reglemente och budget vid sammanträdena den 21 augusti och 25 september 2017 och rekommenderade kommunerna, Region Jämtland Härjedalen och kommunalförbunden att gå med i den gemensamma nämnden.

Bräcke kommun och Härjedalens kommun har nu beslutat att inte gå med i nämnden och kommunalförbunden har meddelat att de inte har för avsikt att gå med.

På grund av Bräcke och Härjedalens kommuners beslut kommer inte den gemensamma nämnden till stånd enligt tidigare förslag. De som fortsatt vill samverka måste fatta nya beslut om reglemente och avtal.

Respektive parts bidrag till nämndens basfinansiering föreslås vara oförändrad vilket gör att den totala årsbudgeten sänks från 1 117 600 kronor till 711 200 kronor, jämnt fördelat på sju parter. Den gemensamma nämnden beslutar om hur dessa resurser ska användas.

Regionens samverkansråd behandlade ärendet på nytt 2018-01-15 § 6 och rekommenderar att respektive organisation fattar beslut enligt förslaget.

I den omstrukturering av ägarbilden av Peak Region AB som diskuteras, där Inkubatorverksamheten samt det s.k. PEAK-projektet ingår, har ett förslag till ägarförändringar diskuterats. Förändringen innebär att Mittuniversitetets holdingbolag MIUN Bridges AB förvärvar 55 % av bolagets aktiekapital från övriga aktieägare.

Förslaget är att MIUN Bridges AB köper aktier från övriga ägare enligt följande modell:
 

De aktier som förvärvas från Region Jämtland Härjedalen köpes för 1 kr per aktie vilket är 0,33 kr mindre än det bokförda värdet i Region Jämtland Härjedalens räkenskaper. Försäljningen medför en förlust om 14 850 kr (45 000 aktier x 0.33 kr).

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-01-16 § 2 och föreslår regionfullmäktige

Region Jämtland Härjedalen säljer 45 000 aktier i bolaget Peak Region AB till MIUN Bridges AB för 45 000 kr.

I november 2016, § 176, behandlade regionfullmäktige en motion från Elin Hoffner (V) där hon yrkade att Region Jämtland Härjedalen ska ta initiativ till att göra nödvändiga utredningar inför införande av sprutbytesprogram samt ha en ambition om att starta upp sprutbytesprogram senast under 2017 (RS/875/2016).

I svaret på motionen framgick att innan ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen kan fattas bör en utredning göras. Utredningen ska innehålla kostnadsberäkningar, fakta om smittspridning i länet, vidarebehandling som kan erbjudas eller införas, samhällsvinster, t.ex. familjen omkring missbrukaren, hur ideella organisationer, kommunerna och närliggande landsting/regioner ser på frågan och möjligheter till samverkan.

Regionstyrelsen fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen har som ambition att bedriva en jämställd och jämlik vård för alla länets invånare. Arbetet med att förebygga ohälsa och sjukdom hos hela befolkningen inkluderar också personer som injicerar droger. Personer som missbrukar är en utsatt grupp i samhället med stor sjukdomsbörda och har ofta svårt att söka sig till vanlig vård. En mottagning för sprututbyte och andra naturligt kopplade hälsofrämjande aktiviteter för personer som injicerar narkotika skulle utgöra en möjlighet för dessa personer att på ett enkelt sätt och med fördomsfritt och respektfullt bemötande få den hjälp de behöver för sin hälsa.

Det finns tre huvudsyften med sprututbyte

• Att förebygga spridning av blodburna infektioner (hepatit B, hepatit C och hiv) bland dem som injicerar narkotika.
• Att få möjlighet att motivera den enskilde till vård och behandling för sitt missbruk.
• Att ge en jämlik vård till medborgarna. Missbrukare av intravenösa droger är en grupp mycket utsatta personer som ofta lever på undantag och inte tar del av det vanliga vårdutbudet.

Antalet personer med intravenöst narkotikamissbruk i Jämtlands län beräknas vara i storleksordningen 100 personer. Allt fler unga länsinnevånare som injicerar droger smittas årligen av hepatit C. Om alla nysmittade med hepatit C, där smittvägen är i.v.-missbruk, i länet (ca 7-10/år) skulle erbjudas behandling motsvarar det en läkemedelskostnad på 700 tkr. – 1 Mkr miljoner kronor årligen. Varje förhindrat fall av hepatit C innebär en stor potentiell framtida ekonomisk kostnadsbesparing men framförallt ett minskat mänskligt lidande och minskad stigmatisering.

Majoriteten av landstingen och regionerna i Sverige har startat eller kommer i närtid att starta sprututbytesmottagningar för personer som injicerar narkotika.

Kostnaden för att starta upp en sprututbytesverksamhet vid Östersunds Sjukhus beräknas vara 862 000 kr under det första året. Efter hand kommer kostnaderna att balanseras av minskade kostnader för läkemedel mot hepatit C.

Summering kostnader första året:
Personalkostnader: 365 000 kr
Lokalhyra: 100 000 kr
Labprover 175 000 kr
Förbrukningsmaterial 30 000 kr
Vaccin/antibiotika 25 000 kr
Utrusta lokal 117 000 kr
InfCare 50 000 kr
Summa 862 000 kr, ev utökning larmsystem samt informationsmaterial ej medräknat

Personalkostnader och lokalkostnader föreslås hanteras inom befintlig ram. De ökande externa driftkostnader finansieras ur motsedda kostnader för den del av 2018 som verksamheten pågår (max 400 tkr för 2018). Verksamhetens kostnader fr.o.m. 2019 hanteras när Regionplan och Finansplan 2019-2021 behandlas.

För att inte motverka syftet med verksamheten bör alla åtgärder som sker vid sprututbytesmottagningen vara befriade från patientavgifter.

Ett landsting som vill starta sprututbytesverksamhet ska ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Ansökan ska innehålla:

• En redogörelse om hur behovet av avgiftning, vård, behandling samt eftervård av personer som missbrukar narkotika kommer att tillgodoses,
• hur samarbetet mellan olika vård- och behandlingsformer skall gå till, och
• vilka rutiner som kommer att användas för att om möjligt tillgodose behovet av informationsöverföring mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. Eftersom det är regionfullmäktiges presidium som har ett övergripande ansvar för frågor inom jämställdhet och jämlikhet har presidiet hanterat frågan om hur policyer inom det området ska hanteras utifrån översynen.

Inom område jämställdhet och jämlikhet har det funnits två policyer; Jämställdhet och jämlikhetspolicy för förtroendevalda och Policy för jämställdhet och jämlikhet som utvecklingskraft. Båda fastställdes av landstingsfullmäktige den 27 november 2013. Det finns också en jämlikhetsplan för förtroendevalda från 2004. Översynen som gjorts visar att styrdokumenten måste revideras. Bland annat behöver nuvarande policyer anpassas efter regionbildningen som genomfördes 2015.

En ny policy om jämställdhet och jämlikhet har därför tagits fram. Den nya policyn omfattar alla verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen samt den politiska organisationen. I arbetet med den nya policyn har ny lagstiftning, exempelvis den nya diskrimineringslagen, beaktats. I avsnittet som beskriver Region Jämtland Härjedalens värdering har också fler nationella och internationella styrdokument inkluderats, såsom fler internationella konventioner och Sveriges nya nationella jämställdhetspolitiska mål. I policyn finns också förtydliganden vad gäller hbtq-personers rättigheter och arbetet mot trakasserier av olika slag. Den innehåller även förbud mot att tysta ner förekomst av trakasserier av olika slag samt förbud mot repressalier för den som påtalar eller anmäler trakasserier och kränkningar i organisationen

Policyn om jämställdhet och jämlikhet handlar om allas lika värde och innehåller förutom Region Jämtland Härjedalens värderingar inom området jämställdhet och jämlikhet även viktiga begrepp. Den nya policyn föreslås ska ersätta tidigare policyer inom området.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2017-12-12 § 89 och föreslår regionfullmäktige:

1. Region Jämtland Härjedalens Jämställdhetspolicy för förtroendevalda, Policy för jämställdhet och jämlikhet som utvecklingskraft samt jämlikhetsplan för förtroendevalda tas bort.
2. Policy om jämställdhet och jämlikhet fastställs.

Övergripande inslag i styrningen av Region Jämtland Härjedalen är de styrdokument som används för att planera och följa upp verksamheten. Policyer, strategier och verksamhetsplaner är exempel på sådana dokument. En policy är ett styrdokument som fastställs av regionfullmäktige och som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

Regionfullmäktiges presidium har ansvar för att se till att beslutade policys hålls aktuella. I en pågående översyn av samtliga policyer har konstaterats att ett antal policyer borde kunna tas bort. En av de policyerna är skyltpolicyn för invändig skyltning som fastställdes av Jämtlands läns landstingsfullmäktige 2007-06-27 § 113. Nuvarande policy syftar till att det ska finnas en enhetlig utformning av skyltar så att besökare och personal lätt kan hitta i regionens lokaler. Samt att bra skyltar ökar tryggheten och förbättrar tillgängligheten.

Sedan policyn fastställts har en ny grafisk profil fastställts av regionfullmäktige den 12 april 2016, § 56. I den återfinns riktlinjer för skyltning enligt följande;

”Region Jämtland Härjedalen vill att alla medborgare, besökare och patienter lätt ska hitta till och i våra lokaler. Många som ska till en vårdverksamhet kan känna en oro inför själva besöket men ska inte behöva oroa sig för att inte hitta rätt. För att detta ska vara möjligt gäller det att skyltningen är tydlig och enhetligt samt att besökarna inte möts av allt för många skyltar. En bra skyltning har en avgörande betydelse för om en lokal uppfattas som tillgänglig eller inte och kommer därför inte bara funktionshindrade till godo, utan är en hjälp för alla – såväl besökare som personal. Skyltarnas utformning ska följa den grafiska profilens riktlinjer.”

Region Jämtland Härjedalen har också tagit fram en strategi för hur invändig skyltning i regionen ska se ut.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås därför att nuvarande skyltpolicy kan tas bort. Men för att tydliggöra mot verksamheten vilka regler som finns för skyltning bör policyn ersättas med en regel.

Mats El Kott har till regionfullmäktige motionerat att regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att dels utreda hur regionen och dess åtta kommuner med olika aktiviteter kan införa och förverkliga målet en plastförpackningsfri region, och dels presentera ett program för att nå detta mål.

Plast är inte ett enhetligt material, det finns såväl helt fossilbaserad plast, biobaserad plast och återvunnen plast och plast kan bestå av ett antal olika polymerer med olika egenskaper och tillsatser. I Sverige återvinns ca 45 % av alla plastförpackningar totalt sett. Dock har vi inte samma problem med nedskräpning i Sverige som i många andra delar av världen, utan de flesta plastförpackningar som inte återvinns hamnar i den brännbara avfallsfraktionen. Att öka återvinningsgraden av plastförpackningar bör därför vara en primär ambition tillsammans med att eliminera onödiga förpackningar, minimera risken för skadliga ämnen i förpackningsmaterial samt minimerad materialåtgång för förpackningen.

Som beställare/konsument är det oftast inte möjligt att bestämma vilken typ av förpackning en vara ska levereras i, men till viss del kan man påverka genom att ställa krav för att minimera onödiga förpackningar samt ställa krav på återvinningsmöjlighet och för att minimera risken för förekomst av skadliga ämnen. Regionen arbetar vid varje upphandling, där det är tillämpligt, med att ställa sådana krav, även fast det i dagsläget inte finns nationella miljökriterier för förpackningar då fokus i nationella kriterier ligger på själva produkten som normalt har störst miljöpåverkan. Vi måste givetvis också prioritera hygienkrav, så för vissa produkter finns i dagsläget inget alternativ till plastförpackning. Det är också en utmaning att fler produkter (såväl i samhället som inom hälso- och sjukvården) har övergått till att vara engångsprodukter istället för flergångs, vilket medför att antalet förpackningar också ökar i takt med konsumtionen. En ännu större utmaning är att systemet för återvinning i dagsläget nästan enbart är inriktat på förpackningar. Stora mängder plast går idag till förbränning enbart på grund av att det är en vara/produkt och inte en förpackning.

Inom regionen finns ett väl utbyggt källsorteringssystem och vi är i toppskiktet bland Sveriges regioner och landsting vad gäller återvinningsgrad för avfallet. Det är dock en stor utmaning med ökade avfallsmängder.

Varor och produkter i samhället kommer från en mängd olika producenter och aktörer och regionens och länets kommuners möjligheter att påverka världsmarknaden för att helt utesluta plastförpackningar bedöms vara relativt små. Mål ska givetvis vara utmanande, men rimligen nåbara. De miljömål som är prioriterade i länet som närmast berör denna fråga är Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Inom god bebyggd miljö är största prioriteringen att minska totala mängden avfall, där nuvarande etappmål handlar om livsmedelskedjan och byggsektorn.

Med befintliga resurser bedöms det vara svårt att (utöver det som redan görs via upphandlingsförfarandet) prioritera ett åtagande om utredning samt framtagande av program enligt motionen om en plastförpackningsfri region, framför till exempel de länsprioriterade målen om giftfri miljö, god bebyggd miljö och begränsad klimatpåverkan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-12-19 § 183 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

Anna Hildebrand (MP) yrkar i en motion på att Region Jämtland Härjedalen lär av erfarenheter från utvecklingsarbetet med tjänstedesign som bedrivits i Värmland och Sörmland, att regionen inför tjänstedesign som verksamhetsutvecklingsmetod, samt implementerar designprocessen i primärvården tillsammans med och för personer med psykisk ohälsa, som ett första steg.

Med hjälp av olika verksamhetsutvecklingsmetoder, som i många avseenden liknar tjänstedesignprocessen, pågår i regionens verksamhet ett antal förändringsarbeten. Patientinflytandet som är en viktig beståndsdel i tjänstedesign, tas ofta till vara i regionens förändringsarbeten, men kan utvecklas ytterligare.

Tillsammans med verksamheten bedriver utvecklingsenheten fortlöpande omvärldsbevakning för att hitta goda exempel på verksamhetsutveckling i andra regioner och landsting. Tjänstedesign är ett exempel på verksamhetsutvecklingsmetod som de kan välja att använda, i de fall de tycker denna metod är lämplig. Då förändringstrycket på verksamheten är stort och resurserna i form av tillgänglig personal är begränsade, måste prioriteringar mellan olika utvecklingsområden fortlöpande ske. När det gäller patienter med psykisk ohälsa i primärvården finns även där möjligheten att använda sig av tjänstedesignprocessen, eller att välja någon annan verksamhetsutvecklingsmetod.

Med hänvisning till att Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har många gemensamma beröringspunkter och också till viss del konkurrerar om medarbetare, yrkar Anna Hildebrand i en motion på att ”Region Jämtland Härjedalen utreder vilken alternativ juridisk form som är mest överlägsen dagens dubbla huvudmannaskap inom omsorg-, hälso- och sjukvårdsområdet och med beaktande av god samhällsekonomi, jämlik hälsa och lika villkor.”

Det finns ett förslag på att en generell rätt till kommunal samverkan införs i kommunallagen fr o m 1 juli 2018, vilket förväntas underlätta samarbeten mellan kommuner och landsting. En analys av förutsättningarna i länet för ett samarbete enligt Norrtäljemodellen indikerar att det skulle medföra omfattande organisationsförändringar med risk för stor administrativ överbyggnad. Tillsammans med de möjligheter som den kommande förändringen i kommunallagen leder till, blir slutsatsen därför att det i nuläget inte är motiverat att utreda alternativa juridiska former för länets omsorg och hälso- och sjukvård.

Region Jämtland Härjedalens befintliga samarbete med kommunerna kring hälso- och sjukvård, samt pågående arbete för att ytterligare utveckla samarbetet bör istället fortsätta.

Anna Hildebrand (MP) har lämnat in en motion om rätt till behandling för kvinnor med lipödem. Motionären yrkar att beslut fattas om:

• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att sprida information om lipödem till alla länets hälsocentraler i syfte att ge patienterna ett respektfullt bemötande och möjlighet att få diagnosticering och lämplig behandling.
• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att utreda vilka resurser som finns för behandling av lipödem inom Region Jämtland Härjedalen.
• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att kartlägga rättigheterna för patienter med lipödem att få hjälpmedel såsom måttbeställda kompressionskläder, tillgång till lymfapress och manuellt lymfdränage, inom högkostnadsskyddet.
• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att utreda frågan kring att ersätta kostnader när lipödem-operationer utförs på andra håll vid privata kliniker såväl i Sverige som utomlands.

Lipödem är ett kroniskt tillstånd i fettvävnaden som beskrevs första gången 1940. Ett tillstånd med förändrade fettceller, en svullnad i fettväven på vissa delar av kroppen och lokal underfunktion i fettvävnadens lymfkärl. Prevalensen är okänd. I en artikel i American Journal of Medical Genetics år 2010 med författare från St. George’s, University of London, London, beskrevs den rapporterade prevalensen ligga på ca 1:72 000. Samma författare menar dock att det med all sannolikhet föreligger en stor underrapportering. Det finns nu en korrekt diagnoskod i ICD-klassifikationen att använda sedan den 1 januari 2017 (R60.0B) vilket gör att en säkrare statistik ska gå att erhålla framöver.

Lipödem anses vara ärftligt. Lipödem drabbar framför allt kvinnor och debuterar vid hormonella förändringar såsom pubertet, graviditet och menopaus. Lipödem är vanligast i de nedre extremiteterna men kan även förekomma i de övre. Till symtombilden hör smärta, ömhet vid tryck och lätthet att få blåmärken. Lipödem går inte att banta bort. Det finns fem olika typer och indelning i tre olika stadier. De behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen är egenvård, motion och träning, användning av kompressionsmaterial, manuellt lymfdränage, behandling med kompressionspump, smärtstillande och fettsugning.

I oktober 2017 kom det ett kunskapsunderlag från Stockholms Läns Landsting i form av ”Fokusrapport 2017 Lipödem”. Utöver en genomgång av aktuell kunskap konstateras att det inte finns tillräcklig forskning och att det saknas studier över längre tid. Med anledning av detta saknas det nationella behandlingsriktlinjer för lipödem.

Fettsugning erbjuds inte till lipödempatienter inom den plastikkirurgiska verksamheten vid Norrlands universitetssjukhus. Detta är i enlighet med gällande rekommendation från Svensk plastikkirurgisk förening och det som gäller vid övriga universitetskliniker för plastikkirurgi i landet. Aktuellt evidensläge bedöms som att resultaten vid fettsugning av denna patientgrupp är alltför dåliga och komplikationsriskerna är alltför stora för att behandlingen ska vara indicerad.

Region Jämtland Härjedalen och övriga norrlandsting erbjuder inte heller denna behandling för närvarande. Det vetenskapliga underlaget är inte bra utifrån randomiserade studier men det finns dock en hel del fallserier med goda resultat. Förnyade diskussioner i de fyra norra landstingen/regionerna kommer att tas vid möte i april 2018. Nya rekommendationer kan vara aktuella därefter om hälso- och sjukvården har ett nytt kunskapsläge då.

Sammanfattning.

• Det finns olika grader av lipödem. De uttalade formerna kan ge stora besvär och vara handikappande.
• Prevalensen är okänd.
• Med tillkomsten av ett specifikt ICD-10 diagnosnummer bör förekomsten kunna utvärderas inom något år.
• Svensk Plastikkirurgisk Förening rekommenderar inte fettsugning vid detta tillstånd i nuläget. Detta är också den regel som tillämpas i Norra Sjukvårdsregionen.
• En fortsatt dialog om fettsugning kommer att tas med kirurgklinikerna i Norra Sjukvårdsregionen under våren 2018. Det kan eventuellt komma nya riktlinjer därefter.
• I övrigt inväntar Region Jämtland Härjedalen resultat från den forskning och de studier som förhoppningsvis ska komma till stånd i en nära framtid.

Svaret på motionen blir således att Region Jämtland Härjedalen i första hand bör avvakta resultat från pågående forskning och inrättandet av nationella riktlinjer för behandling av lipödem. Motionen bör därför avslås.

Anna Hildebrand yrkar i en motion på att Region Jämtland Härjedalen igångsätter ett arbete med att utforma regionala välfärdsmått med direkt koppling till social, ekologisk och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling och att regionen efter att dessa fastställts, upprättar ett ramverk som ska följas upp och behandlas politiskt samtidigt med årsbokslutet.

De regionala välfärdsmått som Anna Hildebrand beskriver sluter nära an till det arbete som pågår inom regional utveckling och det resonemang som finns i den Regionala utvecklingsstrategin. Region Jämtland Härjedalen har under tre års tid, via regionala utvecklingsförvaltningen, varit med och initierat och tillsammans med Tillväxtverket och Reglab (ett forum för lärande där alla Sveriges regioner ingår) tagit fram BRP+, ett system som på ett sammanhållet sätt mäter regional utveckling ekonomiskt, miljömässigt och socialt. BRP+ omfattar totalt 16 mätområden, så kallade teman, varav tolv teman är kopplade till livskvalitet och fyra är så kallade ”framtidsteman” som indikerar hållbarhet över tid. Vart och ett av dessa teman är breda områden, inom vilka kopplingen till livskvalitet kan beskrivas på olika sätt. För varje tema har därefter olika aspekter identifierats, utifrån vilka specifika indikatorer sedan bestämts. Mätsystemet är under fortsatt utveckling och finns tillgängligt på http://www.brpplus.se/ med redovisade välfärdsmått för Jämtlands län och de åtta kommunerna. I detta arbete, som således redan pågår, utformas alltså regionala välfärdsmått med koppling till social, ekologisk och ekonomisk samhällsutveckling.

Anna Hildebrand (mp) yrkar i en motion att ”Region Jämtland Härjedalen upprättar en budget- och ersättningsmodell som stödjer och ger incitament till en hälsoorienterad verksamhetsutveckling, så att mer vård också utförs i primärvården och att primärvården blir styrande i vårdkedjan.”

Region Jämtland Härjedalens strävan är att flytta vården närmare patienten och i september 2015 fattade styrelsen beslut om primärvården som styrande i vården. För att primärvården ska kunna bli beställare av specialistvård krävs dock en stabil bemanning med egna fast anställda distriktsläkare. Trots anställning av fler ST-läkare, som kan ersätta inhyrda läkare i takt med att de blir färdigutbildade, är inte förutsättningarna på plats än för en ny budgetmodell.

Även om en ny budgetmodell kan få många positiva effekter - hög status och lättare att rekrytera läkare, fasta vårdkontakter, mer fokus på tidiga insatser och att mer vård utförs i primärvården- är det inte det enda sättet att uppnå detta. Primärvården arbetar med hälsofrämjande och förebyggande insatser inom ramen för hälsovalet. Täckningsgraden var 71 procent 2016 och hade ökat med nio procentenheter från föregående år. Detta visar att primärvården redan tar hand om en stor och växande del av öppenvården. Potential finns att öka den ytterligare, främst i Östersundsområdet. ST-läkarna i primärvården har blivit fler de senaste åren.

Anna Hildebrand uppger att den föreslagna budgetmodellen ”förutsätter en förändrad balans i det ekonomiska systemet”. Den specialiserade vården uppvisar dock stora underskott varför det saknas möjligheter att överföra resurser till primärvården därifrån. Primärvården har dessutom i en nationell jämförelse redan höga kostnader och måste fortsätta med den utveckling av digital teknik, nya arbetssätt mm som pågår sedan tidigare.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om att patienter oavsett funktionsnedsättning ska kunna kommunicera med - och ta del av vårdens dokument/information. Motionären framför en rad yrkanden

Region Jämtland Härjedalen har ett stort intresse av att ha välinformerade och nöjda patienter och arbetar ständigt med att, med modern IT teknik, kunna underlätta kommunikationen med patienterna oberoende av eventuella funktionshinder. Som exempel på detta kan Regionens egen webbplats fås som talande web.

Det vårdadministrativa systemet Cosmic underlättar och medger vissa lokala anpassningar exempelvis sms-påminnelse inför besök.

Region Jämtland Härjedalen är en del av det nationella sjukvårdsystemet med jämlik vård. Av den anledningen och av resursskäl avstår vi från att utforma egna lösningar och använder de nationella lösningar som finns.

Som ett exempel på detta är regionen ansluten till den nationella plattformen Vårdguiden 1177 där det finns information om olika sjukdomar, behandlingar och operationer. På 1177 finns möjlighet till talande web samt information på andra språk än svenska.

Vårdguiden innehåller även en rad e-tjänster som underlättar kommunikationen mellan vården och patienten. Region Jämtland Härjedalen kommer inom kort att ansluta sig tjänsten Journalen på nätet som i dag finns i många regioner.

Som bland annat framgår av den i dagarna släppte rapporten ”AI och automatisering för första linjens vård” pågår det en snabb utveckling inom området e-hälsa och en del av det vi inte kan erbjuda i dag kommer att kunna erbjudas i en snar framtid.

• Information från utskott, konferenser mm

Presentationer från regionstyrelsens sammanträde 22-23 januari. Internt arbetsmaterial för regionstyrelsens ledamöter.