Möte 2017-05-31

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänt till ledamöter och ersättare.

Regionstyrelsen beslutade 2016-11-22, § 241, med anledning av att tidigare regiondirektör slutat sin anställning, att ge regionstyrelsens ordförande i uppdrag att genomföra rekrytering av en ny regiondirektör och återkomma till regionstyrelsen med förslag till ny regiondirektör och förslag till anställningsavtal för direktören. Rekryteringsprocessen skulle genomföras med bred politisk förankring. Regionstyrelsens ordförande tillsatte en rekryteringsgrupp bestående av regionstyrelsens förste vice ordförande, regionstyrelsen andre vice ordförande samt regionala utvecklingsnämndens ordförande för avstämning under rekryteringsprocessen.

Rekryteringsprocessen har genomförts med sakkunnigstöd av personalavdelningen inom regionstaben och ett rekryteringsföretag. Processen har lett fram till ett förslag på person för uppdraget som regiondirektör och ett förslag till anställningsavtal. Villkoren för anställningen är i paritet med jämförbara anställningar i landet. Samverkan om rekryteringen har skett med de fackliga organisationerna.

• Bemanningsprojektet
• Planering inför sommaren
• Redovisning av Öppna Jämförelser - Säker vård
• Lägesrapport Mobila närvårdsteamet
• Styrmodellen - ny uppföljningsprocess
• Resultatförbättrande åtgärder
• Tillgänglighetssiffror för Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Västernorrland
• Information om vindkraftverket

En tertialrapport per april 2017 om Region Jämtland Härjedalens verksamhet, ekonomi, räkenskaper och måluppfyllelse har upprättats.

Rapporten visar att det ekonomiska resultatet per april 2017 uppgick till -32,3 miljoner kronor. Nettokostnadsökningen till och med april var 5,5 procent, vilket är en försämring jämfört med utfallet i mars som då var 3,4 procent.

Bruttokostnaderna för perioden januari till och med april 2017 har ökat med 4,1 procent jämfört med samma period föregående år, då främst kostnader för bemanningsföretag och läkemedel. Kostnadsökningen är i princip oförändrade sedan mars månad. Intäkterna totalt sett har minskat med 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. Det är minskade intäkter för försäljning av hälso- sjukvård som sänker totalen, då både patientavgifter exklusive tandvård och specialdestinerade statsbidrag ökat något.

Helårsprognosen har förbättrats till -170 miljoner kronor, efter besked om ökade läkemedelsbidrag på totalt 26,4 miljoner kronor. Likviditeten har förbättrats med 33,1 miljoner kronor sedan årsskiftet. Region har tagit upp lån på 40 miljoner kronor under denna period. Nyttjandet av bemanningsföretag fortsätter att öka för sjuksköterskor men har minskat marginellt för läkare jämfört med samma period föregående år.

Sjukfrånvaron hos medarbetarna ligger ackumulerat lägre än tidigare år.

Av regionstyrelsens aktiva mål inom område Samhälle har målet för minskning av sjukpenningtal uppnåtts men inte målet att barn och unga ska få ett första besök inom 30 dagar. För Patient har andelen vårdskador minskat och resultatet är bättre än uppsatt mål medan återinskrivningarna inte riktigt når målet. För Medarbetare har sjukfrånvaron minskat sedan föregående år och är nära uppsatt mål. Beroendet av bemanningsföretag fortsätter att öka. För Verksamhetsresultat uppnås varken målet för nettokostnadsförändringen eller vårdgarantin.

Delårsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar och skulder gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Delårsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

På grund av den rådande likviditetssituationen i regionen är likviditetsportföljen under avveckling. Detta görs genom att värdepapper som förfaller inte återinvesteras, vilket gör att de kvarvarande värdepapperen inte kommer kunna ligga inom kreditlimiterna för att de får för stor andel av den totala portföljen.

Under perioden som rapporten avser har Region Jämtland Härjedalen tagit upp ett lån på 40 miljonerkronor från Kommuninvest.

Enligt kommunallagen (KL) 6 kap. 1 § ska styrelsen leda och samordna förvaltningen landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer (exempelvis kommunala bolag) som avses i 3 kap. 16a – 18b §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

I regionstyrelsens uppföljningsplan för 2017 ingår bland annat att följa upp verksamheten inom ett antal bolag som regionen helt eller delvis äger eller på annat sätt har intresse i. Ett av de bolagen som Region Jämtland Härjedalen ska följa upp är Stiftelsen Jamtli.

Resultatet av uppföljningen redovisas genom en uppföljningsrapport. Som underlag till rapporten har en endast en preliminär årsredovisning samt information från styrgruppen för Nationalmuseum studerats. Sammantaget visar uppföljningen att Stiftelsen Jamtli redovisar en god måluppfyllelse men ett negativt ekonomisk resultat.

Preliminär årsredovisning per sista december 2017 visar på ett negativt resultat med – 1,5 Mnkr. Stora projekt och investeringar pågår inom Stiftelsen Jamtli. Därmed har även likviditeten varit pressad på grund av de stora byggprojekten med konstmuseiflygeln, de nya bostäderna samt Nationalmuseum. Det finns en checkräkningskredit som är utnyttjad till ett belopp av 6,7 miljoner kronor samt en långfristig skuld på 1,9 miljoner kronor. Enligt styrgruppen för nationalmuseum visar byggprojektet på vissa brister. Eftersom Stiftelsen Jamtli under 2017 troligen kommer att ha stor likviditetspåverkan i samband med byggprojekt Nationalmuseum, så finns ett behov av att byggprojektet följs upp under 2017. Dels för att se att byggnationen fortlöper enligt plan men även i syfte att visa om projektbudgeten håller eller om ytterligare likviditetsbehov kommer att behövas.

Enligt kommunallagen (KL) 6 kap. 1 § ska styrelsen leda och samordna förvaltningen landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer (exempelvis kommunala bolag) som avses i 3 kap. 16a – 18b §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

I regionstyrelsens uppföljningsplan för 2017 ingår bland annat att följa upp verksamheten inom ett antal bolag som regionen helt eller delvis äger eller på annat sätt har intresse i. Ett av de bolagen som Region Jämtland Härjedalen ska följa upp är Samordningsförbundet Jämtlands län.

Resultatet av uppföljningen redovisas genom en uppföljningsrapport. Som underlag till rapporten har en endast en preliminär årsredovisning studerats. Sammantaget visar uppföljningen att Samordningsförbundet Jämtlands län redovisar en god måluppfyllelse och en god ekonomi.

Preliminär årsredovisning per sista december 2017 visar på ett positivt resultat med 2,6 Mnkr.

Miljöbokslut upprättas årligen utifrån kraven i EMAS-förordningen samt fastställt kontrollprogram för Östersunds sjukhus.

Förutom uppföljning av målen i övergripande handlingsplan för miljö så redovisas även data utifrån de obligatoriska miljöindikatorerna i EMAS-förordningen, parametrarna i kontrollprogrammet samt de miljöaspektsförteckningar som är upprättade för vår verksamhet.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. Styrelsen ska också uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. De uppföljningsområden som valts ut för 2017 har en koppling till utvecklingsområden i enlighet med regionstyrelsens verksamhetsplan. Enligt den ska regionstyrelsen på sitt möte 30-31 maj bland annat följa upp regionens arbete kring integration.

Uppföljningsrapporten utgår från befintliga mål i övergripande styrdokument, måluppfyllelse och i förekommande fall förslag till åtgärder.

Uppföljningsrapport lämnas som bilaga.

2016 övertog Kommunikationschefen ett uppdrag att leda projektet för att initiera ett värdegrundsarbete i Region Jämtland Härjedalen. Uppdraget innefattade att finna vägar och metoder för att starta en dialog om värdegrund. Huvudfokus låg på regionens uppdrag – de vi är till för, patienter och kunder - och baseras på regiondirektörens ledningsdeklaration. I uppdraget ingick även att alla medarbetare och förtroendevalda ska känna till och efterleva regionens kärnvärden: ”välkomnande, handlingskraftig, pålitlig”, stärka Region Jämtland Härjedalens varumärke samt bidra till att underlätta rekryteringar genom vårt bemötande och beteende.

En arbetsgrupp bestående av kommunikationschef, lean-samordnare, mångfaldsstrateg, personalstrateg, utvecklingschef och kommunikatör arbetade under 2016 fram en webbaserad och interaktiv medarbetarutbildning om bemötande. Utbildningen är grundläggande, den ska genomföras av samtliga medarbetare och förtroendevalda och målet var att samtliga skulle genomgått utbildningen under 2016. Det målet uppnåddes inte, vid årsskiftet hade cirka 2000 genomgått utbildningen, i nuläget cirka 2700. Påminnelser har gått ut på flera sätt.

Kommunikationschefen har nu fått i uppdrag av regionledningen att förvalta befintlig medarbetarutbildning samt att tillsammans med en arbetsgrupp utveckla värdegrundsarbetet med nya verktyg och infallsvinklar. Arbetet beräknas påbörjas innan sommaren 2017. Regionledningen är beslutade organ.

För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16§ har lämnats över till någon annan Lag (1999:621).

Regionstyrelsen har antagit en plan för internkontroll för 2017. De områden som ingår i planen är fakturahantering, attesteringsregistervård, lönehantering, uppdrag politiska beslut samt delegationsbestämmelser.

Uppföljning enligt bifogad plan.

På regionstyrelsens sammanträde den 2 november 2016, § 219, fastställdes regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017. Verksamhetsplanen innehåller för varje strategiskt mål som regionfullmäktige beslutat om i regionplan 2017-2019 två aktiva mål och framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. Verksamhetsplanen innehåller också en uppföljningsplan som anger hur styrelsens verksamhet ska följas upp. I den anges bland annat när styrelsens framgångsfaktorer ska följas upp.

En rapport har upprättats som redovisar aktuellt läge per april 2017 för samtliga framgångsfaktorer. Sammantaget visar rapporten att för 59 framgångsfaktorer så är rätt åtgärder för att de ska vara uppfyllda till årets slut planerade och/eller påbörjade. För 25 framgångsfaktorer är rätt åtgärder utförda och framgångsfaktorn är uppfylld. För två framgångsfaktorer är fel åtgärder eller inga åtgärder planerade eller påbörjade. En framgångsfaktor har strukits.

Rapporten om framgångsfaktorerna är ett underlag i Region Jämtland Härjedalens övergripande uppföljning. Den ingår nu i tertialrapporten per april där måluppfyllelsen för regionfullmäktiges strategiska mål summeras. Men syftet med uppföljningen är också att uppmärksamma vilka områden som behöver insatser för att driva på arbetet och därmed förbättra måluppfyllelsen till årets slut. Det finns också anledning att göra vissa korrigeringar i verksamhetsplanen och anpassa vissa framgångsfaktorer efter rådande förutsättningar. Det gäller framförallt de framgångsfaktorer som bedömts svåra att uppfylla. Flera mål har också varit allt för otydliga och behöver konkretiseras.

Revisionskontoret har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning av patientsäkerhetsarbetet. Granskningen har syftat till att ta reda på om regionstyrelsen har en tillfredsställande styrning, kontroll och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet som avser verksamhetens egenkontroll. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Granskning av egenkontrollen- en del i patientsäkerhetsarbetet.

Regionens revisorer vill att regionstyrelsen redovisar vilka åtgärder som styrelsen vidtar eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet senast 1 juni 2017.

Ett förslag till svar på granskningen har upprättats inom område Patientsäkerhet.

Regionens revisorer har under perioden oktober 2016 till januari 2017 granskat Region Jämtland Härjedalens produktions- och kapacitetsplanering. Granskningen har utförts av Capire Consulting AB. I revisionsrapporten framförs bland annat olika förbättringsförslag och regionens revisorer önskar få svar avseende styrningen och ledningen av kapacitets- och produktionsplaneringen utifrån de iakttagelser och bedömningar som lyfts fram i rapporten.

Styrelsen delar revisorernas uppfattning om förbättringar och har gett regionledningen i uppdrag att prioritera tillgängligheten till vården genom ett antal aktiviteter. En bilaga medföljer som presenterar inplanerade aktiviteter avseende produktions- och kapacitetsplanering under 2017.

Ett förslag till svar har upprättats inom utvecklingsavdelningen.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet av Socialdepartementet att lämna synpunkter på rubricerade remiss. Regionen besvarade i december en remiss från Folkhälsomyndigheten gällande samma underlag.

Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram, baserat på underlag från Folkhälsomyndigheten. Sådana program delas upp i allmänna, som erbjuds hela befolkningen vid vissa åldrar, och särskilda, som erbjuds individer i definierade riskgrupper.

Folkhälsomyndigheten har genomfört en utredning om vaccination mot rotavirusinfektion bör omfattas av det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Bedömningen baseras huvudsakligen på två bakgrundsdokument: ett kunskapsunderlag och en hälsoekonomisk analys.

Ett förslag till svar har upprättats inom Område Patientsäkerhet med stöd av barnhälsovårdsöverläkaren och smittskyddsläkaren.

Den 1 november 2016 skärpte försäkringskassan tillämpningen för när sjukpenning kan beviljas och betalas ut. Bakgrunden var två kammarrättsdomar som konstaterade att det saknades lagligt stöd för att betala ut sjukersättning under utredningstiden, när Försäkringskassan tar ställning till om arbetsförmågan är nedsatt pga. sjukdom.

Tidigare betalade Försäkringskassan vanligtvis ut sjukpenning under såväl utrednings- som kommuniceringstid, i de fall individen hade sjukpenning sedan innan och uppvisade läkarintyg för förlängd sjukskrivning. Utbetalad sjukersättning togs inte tillbaka i de fall Försäkringskassan avslog förlängningen.

Den skärpta tillämpningen från november 2016 innebär att Försäkringskassan inte längre betalar ut sjukpenning under utredningstiden utan individen får vänta på ersättning under tiden fram till beslut, ca 1 månad. Om förlängning godkänns, betalas sjukpenningen ut retroaktivt, men vid avslag står individen utan ersättning från sjukperiodens start fram till beslutsdatum. När Försäkringskassan meddelat om avslag får individen söka annan försörjning, exempelvis genom återgång i arbete, arbetsförmedling eller socialtjänst.

Den skärpta tillämpningen bedöms ha ökat kvaliteten i att rätt personer får ersättning ur sjukförsäkringen samtidigt som ett antal individer hamnat i ekonomiska svårigheter. Det har blivit tydligt att Försäkringskassans regelverk inte i alla situationer ger individer, med nedsatt arbetsförmåga pga. sjukdom, den ekonomiska trygghet som sjukförsäkringen syftar till.

Socialdepartementet har i rubricerad promemoria utarbetat förslag till förändring av socialförsäkringsbalken för att förbättra individens trygghet i sjukförsäkringen.

Utgångspunkten har varit att individer som haft sjukpenning under en tid och har läkarintyg som styrker fortsatt nedsatt arbetsförmåga, i normalfallet, inte ska behöva vara oviss om sin försörjning under tiden som Försäkringskassan beslutar om ny period med sjukpenning. Lagen föreslås träda ikraft 1 januari 2018.

Region Jämtland Härjedalen har, som ett av två landsting, beretts möjlighet att i ett remissvar ge synpunkter på Socialdepartementets förslag.

I förslaget till remissvar är Region Jämtland Härjedalen positiv till en lagändring och ställer sig bakom utredningens förslag. Regionen framför därutöver tre synpunkter, att beakta inför ett kommande lagförslag. Sammanfattat handlar synpunkterna om att
- Fler yrkesgrupper inom vården än läkare bör kunna få utfärda sjukintyg om nedsatt arbetsförmåga

- Försäkringskassan bör uppmanas till en aktiv tillämpning av de nya reglerna, i enlighet med lagstiftarens intentioner

- Försäkringskassan bör redan under år 2017, efter beslut om ny lag, kunna arbeta i enlighet med den nya lagens intentioner.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över departementspromemorian Kommunikation för vår gemensamma möjlighet (Ds 2017:7)

I huvudsak ser Region Jämtland Härjedalen positivt på promemorians förslag om att staten ska äga och kontrollera ett säkert system för mobil datakommunikation. Det är ur vår synvinkel särskilt positivt att det också stödjer möjligheten till ökade förutsättningar att nå regeringens bredbandsmål i glesbygd. Några specifika synpunkter har framförts till exempel avseende hälso- och sjukvårdens förmodade användarkrets som troligen är vidare än vad dagens Rakel användning visar. Gällande frågor om täckning och kapacitet, är det av stor vikt att utredningen inte endast tittar på befolkningsmängd som grund, utan kompletterar resonemanget med ett riskbaserat tänkande och att man då till exempel tar hänsyn till områden med turism och hur vägar trafikeras.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för Krisberedskap, säkerhet och miljö. Svar på remissen ska lämnas till Justitiedepartementet senast 15 maj. Då regionstyrelsen har sitt sammanträde 30-31 maj har Region Jämtland Härjedalen begärt och fått förlängd svarstid till senast 1 juni varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på delbetänkandet digitalförvaltning.nu (SOU:2017:23). Delbetänkandet är en del av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster som ska slutrapporteras i december 2017.

Utredningen anser att det behövs en övergripande plan för att stärka digitaliseringen av den offentliga sektorn. Enligt planen, som enligt utredningen bör bestå av följande sju punkter, ska
- regeringen besluta om ett mål för övergången till digital förvaltning,
- regeringen klargöra vilka de offentliga åtagandena ska vara i den nationella digitala infrastrukturen,
- myndigheternas uppdrag preciseras, både avseende vad som gäller generellt och vad som är specifikt för vissa myndigheter,
- myndigheternas och kommunernas arbete med att bygga ut den digitala förvaltningen följas upp genom självutvärdering och verifiering,
- samarbetet mellan staten, kommunerna och landstingen ges fastare former genom överenskommelser och uppföljning,
- informationssäkerhet och integritetsskydd beaktas i varje skede av arbetet med att bygga ut den digitala förvaltningen,
- de centrala statliga uppgifterna i arbetet att utveckla den offentliga förvaltningen samlas hos en myndighet

Utredningen bedömer att Ekonomistyrningsverket är bäst lämpad att ta emot uppdraget om ett samlat ansvar för digitaliseringen av den offentliga sektorn. En alternativ lösning kan vara att E-legitimationsnämnden utvecklas till att omfatta hela det samlade ansvar som utredningen föreslår.

Utredningen föreslår att regeringen inför en rätt för enskilda och företag att få myndighetspost elektroniskt, Mina meddelanden, och att alla statliga myndigheter ska skicka myndighetspost elektroniskt om inte regeringen beslutar annat. Utredningens bedömning är att inom ett par år måste i princip all myndighetspost vara digital.

Synpunkterna ska vara Finansdepartementet tillhanda senast den 27 juni 2017. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande efter samråd med regionstyrelsens 2:e vice ordförande fattar beslut om remissvaret.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remiss SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden.

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av apoteksmarknaden. Inriktningen har varit att åstadkomma en säker, effektiv och jämlik läkemedelsförsörjning och en apoteksmarknad med god tillgänglighet och service. I enlighet med direktivet har särskilt fokus lagts på åtgärder i syfte att höja kvaliteten och patientsäkerheten på apoteksmarknaden.

Utredningens betänkande följer huvudrubrikerna:
- Kvalitet och säkerhet på apotek
- Forskning, utveckling och farmaceutiska tjänster
- Leverans- och tillhandahållandeskyldighet av förskrivna läkemedel och varor
- Tillsyn över apoteksmarknaden
- Geografisk tillgänglighet till apotek och läkemedel
- Försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek

Synpunkterna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 11 juli 2017. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande efter samråd med regionstyrelsens 2:e vice ordförande fattar beslut om remissvaret.

Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av regeringen genomfört en översyn av innehåll och delmål i den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (S20 l6/03248/FS).

I rapporten presenteras en översyn av huvudmålet och en uppdatering av delmålen för det framtida strategiska arbetet samt internationella åtaganden och folkhälsoperspektivet kopplat till hiv. Dessutom redogörs för epidemiologisk utveckling beträffande hiv och andra sexuellt överförda och blodburna infektioner under perioden 2006-2016 för strategins prioriterade nyckelgrupper samt framtida utmaningar.

Det finns enligt Folkhälsomyndigheten skäl att fastställa fyra delmål:
- att behovs- och kunskapsbaserade hälsofrämjande och förebyggande insatser når hela befolkningen
- att tidigt identifiera och behandla hivinfektion och andra sexuellt överförda och blodburna infektioner
- att stigma och diskriminering relaterad till hiv har upphört
- att öka jämlikhet och jämställdhet i sexuell hälsa

En uppdaterad nationell strategi bör kopplas till Agenda 30 och avsikten är därför att delmålen ska vara uppnådda senast 2030.

Synpunkterna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 30 juni 2017. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande efter samråd med regionstyrelsens 2: vice ordförande fattar beslut om remissvaret.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade remiss.

I promemorian föreslås ett införande av ett lagstadgat karensavdrag i sjukförsäkringen. Avdraget ersätter den nuvarande karensdagen. Syftet med ett införande av ett karensavdrag är i första hand att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Vidare är syftet med ett karensavdrag att avdraget blir detsamma för den försäkrade oavsett när sjukfrånvaron inträffar. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Synpunkterna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 7 augusti 2017. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande efter samråd med regionstyrelsens 2:e vice ordförande fattar beslut om remissvaret.

När regionstyrelsen i januari efterfrågade ytterligare förslag på resultatförbättrande åtgärder svarade regiondirektören i februari med förslag om att ”utreda förutsättningarna till ökad samverkan med länets kommuner inom områdena administration (ffa transaktionstunga funktioner) och olika tekniska servicefunktioner, såsom hjälpmedelscentral, centralförråd, transport, kostenhet (exkl. produktionskök) samt eventuellt ytterligare något tekniskt serviceområde som under utredningen uppvisar bra förutsättningar att förändra driftsform. Beträffande de tekniska serviceverksamheterna ska även beaktas möjlighet till drift i annan regi (s.k. outsourcing)”. Regionstyrelsen godkände i mars detta förslag och ville till i maj få fördjupning och tidplan för arbetet inom detta område.

Analyser tillsammans med verksamhetsansvariga har nu skett och följande områden föreslås utredas:
- Efterhöra kommunernas intressen för samverkan inom administration enligt förutsättningarna i ”Plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner”
- Efterhöra kommunernas intressen för att tillsammans utreda samordning inom förråd, transport och fastighetsdrift/underhåll mm

Eftersom regionen har ansvar för bussgodsverksamheten och beslutsunderlag kring fortsatt verksamhet tillsammans i ett norrlandsgemensamt bolag bör också analyser göras kring vilka av regionens och kommunernas transporter som kan göras via bussgods.

Hjälpmedelscentralens verksamhet är redan samverkansverksamhet med kommunerna, varför den verksamheten enbart ska analyseras om effektiviseringar kring transporter tillsammans med kommunerna kan göras.

Uppdraget ska genomföras i två faser:
Först kontaktas kommunerna för att analysera samverkansmöjligheter och dessa återredovisas till regionstyrelsen. Om samverkan med kommunerna inte ger någon effektivisering ska eventuell outsourcing analyseras. Det steget ska föregås av dialog med regiondirektören kring formerna för den analysen.

Inga ytterligare utredningar ska ske inom kostenheten utöver de som redan pågår inom ramen för cookchill-utvecklingen.

Samverkan inom laboratorieområdet mellan norrlandstingen startade 2011. En rapport presenterades 2012 som visar på vilka utmaningar laboratoriemedicin har och vilka samverkansmöjligheter som finns. Dock var inte alla fyra landstingen intresserade av en fortsättning inom hela det laboratoriemedicinska området då, utan samarbetet inom patologi prioriterades.

2015-06-10 presenterades en rapport om patologisamarbetet och då beslutades också att fortsatt arbetet inom patologin sker inom ramen för RCC Norr.

Hösten 2015 diskuterades åter samverkan inom laboratoriemedicin. Chefssamrådet ser vissa möjligheter till samverkan, men ser inget behov av strukturerat samverkansprojekt utan vill arbeta vidare med styckefrågor.

När regionstyrelsen i januari efterfrågade ytterligare förslag på resultatförbättrande åtgärder svarade regiondirektören i februari med förslag om fördjupad samverkan inom laboratoriemedicin. Regionstyrelsen godkände i mars detta förslag och ville till i maj få fördjupning och tidplan för arbetet inom detta område.

Fråga om samverkan med de andra norrlandstingen är ställd specifikt till Västerbottens läns landsting som svarat positivt på samverkan. Frågan har också ställts till alla fyra inom ramen för samarbetet inom NRF där är svaret är att bjuda in chefssamråden för laboratoriemedicin för ett sonderande samtal.

Tidplan för arbetet är svår att uppskatta eftersom det kommer att påverkas av intresset från de andra landstingen. Återrapportering till regionstyrelsen i december 2017 är därmed lämpligt.

I anslutning till införandet av Hälsovalet beslutade landstingsstyrelsen § 232/2009, dnr LS/935/2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården. I detta beslutsunderlag reglerades bl a:

• Intraprenaderna (Åre och Krokom) ingår fr o m 1 januari 2010 i den landstingsdrivna konkurrensneutrala primärvården. Det arbetssätt som intraprenaderna haft kommunvis och som varit mycket framgångsrikt skall med deras hjälp införas i hela primärvården.
• För den landstingsdrivna primärvården införs ett ekonomiskt system som innebär att verksamheten får ta med sig över- och underskott till nästa år. Ekonomiska avvikelser som innebär underskott eller överskott skall återställas de tre kommande åren. Verksamhetsområdet beslutar om regler avseende över- och underskott för närvårdsområdena.

Landstingsfullmäktige beslutade 2010-02-18 § 22, dnr LS/42/2010 om regler för över- och underskottshantering. I beslutet framgår att det är verksamhetsområdet som gäller, och att för primärvård gäller närvårdsområde.

En översyn bör göras för att utvärdera om den regiondrivna primärvården upplever att de har intraprenadvillkor, och vilka regelförändringar de anser skulle underlätta ett flexiblare agerande, minskad administration och mer entraprenadliknande förhållanden. Villkoren för den regiondrivna primärvårdens möjligheter att agera som ett sammanhållet bolag eller koncern ska också analyseras. Översynen ska också inkludera en omvärldsanalys för att se vilka regler andra landsting/regioner tillämpar för att stimulera primärvården i egenregi att agera som entreprenörer och hur koncernagerande kan stärkas.

I detta uppdrag ingår dessutom att analysera om det finna andra verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen som skulle kunna effektiviseras om de fick intraprenadvillkor.

Slutligen ska uppdraget utifrån översynen ge förslag på uppdaterade villkor för intraprenader till nutida förhållanden.

Vid regionstyrelsens sammanträde i mars 2017 presenterade regiondirektören ytterligare förslag till resultatförbättrande områden. Ett av dessa är genomförande av pilottest avseende produktionsuppdrag.

I pågående förändringsarbete (OPUS 2020) inom kirurgi/ögon/öron initierat av den externa genomlysningen hösten 2016 skall därför kompletteras med en pilotstudie i att utforma produktionsuppdrag för verksamheten. Piloten skall genomföras 2018. Utöver område kirurgi beslutades att även område Kvinna samt eventuellt ytterligare ett verksamhetsområde skall involveras i piloten.

Som utgångspunkt och bas för framtagande av produktionsuppdraget är regionens KPP-databas. (KPP= Kostnad Per Patient) Regionen har nu samlat data sedan 2013. Data från 2015 är dock behäftad med vissa kvalitetsbrister p.g.a. införandet av Cosmic. För att nå en bättre kvalitet i piloten kommer därför data baseras på KPP från 2016. Detta underlag kommer vara klart under maj 2017.

Genomgång av KPP material kommer därför först kunna ske med berörda verksamheter under juni 2017. Hösten 2017 kommer användas för att i detalj utforma lämplig pilotmodell.

Pilottesten kommer således kunna inledas under våren 2018. Utvärdering under hösten 2018 och därefter föreslås ställningstagande om den fortsatta utvecklingen och bedömning av ett eventuellt breddinförande inför 2019.

Sterilcentralen vid Östersunds sjukhus står inför omfattande återinvesteringsbehov. När regionstyrelsen i januari efterfrågade ytterligare förslag på resultatförbättrande åtgärder svarade regiondirektören i februari med förslag om att ”utreda förutsättningarna till alternativa möjligheter till dessa investeringar, exempelvis samverkansmöjligheter med t.ex. andra landsting och/eller om gods kan steriliseras hos annan part o.s.v.”

Regionstyrelsen godkände i mars detta förslag och ville till i maj få fördjupning och tidplan för arbetet inom detta område.

Analyser tillsammans med verksamhetsansvariga har nu skett och följande områden föreslås utredas:

• Tillsammans med Region Västernorrland utreda möjligheter och förutsättningar för ett samarbete rörande sterilcentralen inkl. samordning av logistik.
• Möjligheten att samverka med annan part gällande sterilisering av sjukvårdsutrustning

Om samverkan med Region Västernorrland inte är möjlig ska Region Jämtland Härjedalen på egen hand utreda alternativa och kostnadseffektiva arbetssätt inom sterilcentralens verksamhet.

För flertalet medicinska servicefunktioner (lab, radiologi) på Region Jämtland Härjedalen tillämpas köp/sälj mellan utförare och beställare. Nuvarande modell har inte varit föremål för någon djupare utvärdering sedan införandet. Köpen från de medicinska servicefunktionerna har vuxit över tid. För att ekonomiska styrmodeller ska ge god effekt är det viktigt att med jämna mellanrum utvärdera och komplettera dessa så att de inte övergår i en ren rutinbaserat hantering. Regionens internhandel bör därför bli föremål för en analys i syfte att få svar på följande frågor:

• Har nuvarande modell medfört en större kostnadsmedvetenhet kring olika former av provtagning, tester mm och bidragit till att förhindra en större kostnadsökning än om dessa stödfunktioner utgjort fria nyttigheter?
• Har de interna leverantörerna av dessa medicinska tjänster genom konsultativ återkoppling stöttat en utveckling mot ett mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt nyttjande från beställarnas sida?
• Hur skulle nuvarande modell kunna förändras för att nå en starkare styrning mot ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt nyttjande av medicinska servicefunktioner?

Analysen ska ta hänsyn till den utredning som görs av patientnära analyser (PNA) så att modellen ger stöd till ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt nyttjande även i patientnära analyser.

När regionstyrelsen i januari efterfrågade ytterligare förslag på resultatförbättrande åtgärder svarade regiondirektören i februari med förslag om att ” förutsättningar för driva verksamhet gemensamt med annat landsting”. Regionstyrelsen godkände i mars detta förslag och ville till i maj få fördjupning och tidplan för arbetet inom detta område.

Många av regionens verksamheter har svårt att säkerställa en god kompetensförsörjning och blir till och från därmed sårbara för mindre störningar. Volymerna är även i vissa fall relativt små, vilket leder till dyr produktion med avsaknad av skalfördelar. Grannlandstingen brottas i mångt och mycket med samma problem. Det är därför återigen nödvändigt att utreda möjligheter och förutsättningar att kunna driva verksamhet gemensamt med annat landsting.

Samtal har inletts med Region Västernorrland med fokus på att gemensamt analysera verksamheternas tillgänglighetsproblem och se om samverkan kan lösa de problem vi gemensam kan se.

Även inom Norrlandstingens regionförbund har samarbetsdiskussioner startat t ex arbetas det inom chefsamrådet för ortopedi med frågan om gemensam koordinering av vårdgarantipatienter för att de ska kunna stanna i Norrland.

I det samarbete som inletts med den nya administrationen i det sammanslagna Trøndelag utpekas forskning och utvecklingen av hälsa som ett av de starkaste utvecklingsområdena där en samverkan kan generera positiva effekter för vårt eget län. Det omfattar metodkunskapsutveckling samt behovet av att få tillgång till kvalificerad information om en befolknings hälsotillstånd. Helseundersøkelsene i Nord-Trøndelag (HUNT) samlar in enkätbaserad information, genomför hälsoundersökningar samt biobanksmaterial för att forska på folkhälsa. Totalt har 120 000 personer medverkat till att hälsodata kan göras tillgängliga för etiskt godkända forskningsprojekt. Detta gör HUNT till en mycket kvalificerad samling av hälsodata och biobanksdata, också i ett internationellt perspektiv.

HUNT omfattar f.n. enbart befolkningsdata från Nord-Trøndelag. Därför genomförs nu en förstudie med syfte att analysera möjligheterna att utöka undersökningen till att omfatta även Sør-Trøndelag. I samband med detta har Region Jämtland Härjedalen fått erbjudande om medverkan i förstudien. Förstudien avser även belysa olika nivåer (komplexiteten) av insamlade data samt redovisa vilka möjligheter och begränsningar i tolkningen detta medger. De olika nivåerna avser vilka data som kan insamlas relaterat till kostnaden för desamma. Nivåerna omfattar olika alternativ och kombinationer av metoder – enkäter, individuell hälsoundersökningar samt biobanksdata – relaterat till olika åldersurval. Denna förstudie innefattar därför en analys av etiska, tekniska så väl som ekonomiska restriktioner för att genomföra en s.k. Mini-HUNT som komplement till den fullvärdiga HUNT. Förstudiens underlag har efterfrågats inför de dialoger som inletts mellan regeringsföreträdare och Region Jämtland Härjedalen avseende att få möjlighet att bli testbädd för utvecklingen av en behovsstyrd vård i glesbygd.

En fortsatt extensiv samverkan med forskningsmiljöer i Trøndelag - Helse Nord-Trøndelag HelseForetakk - utgör en god grund för att attrahera forskning och utveckling – dels av egen personal men även av och med externa intressenter. Att kunna erbjuda stimulerande vidareutbildning samt handledning är essentiella förutsättningar för att vara och bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare.

Handlingar lämnas senare

Länstrafiken har den 23 januari 2017 inkommit med en begäran om undantag från Region Jämtland Härjedalens varumärkespolicy. Som argument till detta anförs ekonomiska kostnader som ny profilering samt marknadsföringsinsatser som idag inte finns inom angiven kostnadsram.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 9 maj 2017, § 84 att tillstyrka Länstrafikens begäran om undantag från Region Jämtland Härjedalens varumärkespolicy.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar för både organisationens och platsens varumärke. För att öka attraktionskraften för såväl plats som organisation ska organisationen arbeta för att stärka och synliggöra varumärket. Regionfullmäktige har beslutat om en strategi kallad modervarumärke som innebär att organisationens samtliga verksamheter - som ägs till 50 % eller mer av Region Jämtland Härjedalen - marknadsförs under samma logotyp och med samma grafiska profil. Undantag beslutas av regionstyrelsen.

Länstrafiken ägs till 100 % av Region Jämtland Härjedalen och faller därmed under regionfullmäktiges beslut om modervarumärkesstrategi. Länstrafiken i Jämtland AB har begärt undantag från modervarumärkesstrategin. Länstrafiken i Jämtland är ett inarbetat varumärke som har funnits sedan i början 1990-talet. För en affärsdrivande verksamhet som Länstrafiken är varumärket betydande både i kontakter med medborgare och i affärsrelationer där ett väl uppbyggt varumärke spelar en stor roll för synen på företaget. Kostnaden för byte av varumärke uppskattas av Länstrafiken till cirka 3 miljoner kronor plus marknadsföringsinsatser. I Länstrafikens budget finns inte utrymme för den kostnaden.

Bussar som bärare av Region Jämtland Härjedalens logotyp skulle tydliggöra att kollektivtrafiken utgör en stor och viktig del av Region Jämtland Härjedalens verksamhet. Det skulle även skapa goda förutsättningar för en mobil och synlig marknadsföring i hela regionen samt förståelse för hur skattepengar används. Den beslutade modervarumärkesstrategin är det mest kostnadseffektiva för Region Jämtland Härjedalen då kostnader för att underhålla och revidera en rad olika varumärken försvinner.

Länstrafikens logotyp och grafiska profil skapades tidigt 1990-och är alltså 25-30 år. I de varumärkesundersökningar som genomfördes i samband regionbildningen 2015 framkom det att respondenterna önskar en ”modernare” framtoning av Region Jämtland Härjedalen om den ska betraktas som attraktiv. Grafisk profilering, med tillhörande logotyp, bidrar starkt till att signalera vad en organisation eller plats står för. För att fördela kostnader över tid kan införandet av ett nytt varumärke ske succesivt. Att bevilja undantag från modervarumärkesstrategin på annan grund än det beslutade riskerar att bli prejudicerande och på sikt urholka Region Jämtland Härjedalens varumärke. I samband med upphandling av Buss 2018 föreslås även att namnet ”Länstrafiken” ses över så att det bättre stämmer överens med regionens övriga benämningar.

Primärvården i Sveg behöver en omfattande ombyggnad för att anpassa lokalerna till dagens arbetssätt. Det handlar om att bygga om befintliga lokaler alternativt att bygga nya lokaler som bättre är anpassade till dagens och framtidens arbetssätt vid Sveg Hälsocentral. Ett förslag på lösning bör tas fram gemensamt av fastighetsenheten, primärvården, akutvården, DTS, fastighetsförvaltaren Härjegårdar fastighets AB. Fastighetsägaren Härjedalens kommun skall därefter arbeta fram ett underlag för att lämna en hyresoffert på. Det är viktigt att Härjedalens kommun är delaktig i processen eftersom befintlig fastighet inrymmer mycket kommunal vård och omsorg i kommunal regi som också kommer att behöva förändras utifrån framtida behov.

Primärvården i Funäsdalen behöver också förbättrade lokaler bättre anpassade till dagens arbetssätt och befintlig fastighet är mycket svår att anpassa till dessa behov. Efter dialog med Härjedalens kommun och Härjegårdar så har ett förslag kommit med en nybyggnad strax norr om nuvarande Hälsocentral. Ett förslag på lösning ska tillsammans med fastighetsenheten, primärvården, folktandvården, akutvården, DTS och fastighetsägaren Härjegårdar fastighets AB arbetas fram som ett underlag att lämna en hyresoffert på. Det är viktigt att även Härjedalens kommun är delaktig i processen eftersom platsen där dagens hälsocentral är belägen kan vara en lämplig yta för ett framtida särskilt boende för kommunens behov. Region Jämtland Härjedalen driver även folktandvård i befintlig byggnad och akutverksamheten är lokaliserad i en byggnad i närheten. Det är angeläget att se möjligheter att samordna funktioner och skapa bra vårdflöden.

I detta tidiga skede är det svårt att bedöma kostnaden då det är mycket svårt att överblicka omfattningen. En ombyggnad i Sveg av 2-4000m² bedöms, beroende på omfattning, kosta storleksordningen 20-80 miljoner vilket indikerar att ett nybygge inte är ett orimligt alternativ. Härjegårdar fastighet AB eller Härjedalens kommun skall finansiera bygget och Region Jämtland Härjedalen blir hyresgäst.

I Funäsdalen handlar det om en nybyggnad av 2-3000m², som beroende på omfattning, kommer kosta storleksordningen 50-70 miljoner. Härjegårdar fastighet AB skall finansiera bygget och Region Jämtland Härjedalen blir hyresgäst.

Utredning och framtagande av lokallösning planeras ske under hösten 2017, och tecknande av hyreskontrakt kan därefter ske under 2017, projektering och byggande under 2019 och bedömd inflyttningstid är sommaren 2019

En avsiktsförklaring skall tecknas för vardera objekt mellan inblandade parter för att säkerställa att projektet är förankrat hos samtliga inblandande parter.

2014-12-09 § 293 beslutade Landstingsstyrelsen utifrån en utvecklingsplan för kostenheten på Östersunds sjukhus att Region Jämtland Härjedalen skulle övergå till produktionsmetoden cook chill. Övergången skulle vara klar 2016. Arbetet med att leta lämplig lokal och fördjupa analyserna kring hur ett nytt kök ska utformas har tagit längre tid än planerat.

I utvecklingsplanen för kostenheten konstaterades att ”Kostnaden för anpassning till bibehållen verksamhet, cook chill eller ångtryckskokning skiljer sig väldigt lite. Den stora ekonomiska vinsten gör man på personalsidan då arbetssättet kan effektiviseras och personalen kan samordnas. Verksamheten kan drivas med betydligt mindre personal vilket med cook chill ger en personalbesparing på ca 7 miljoner kronor per år.”

2015-05-26 - 27, § 143, beslutade regionstyrelsen att etablerar ett nytt produktionskök utanför sjukhusområdet men inom Östersund kommuns stadskärna. Av beslutsunderlaget framgår att ”Utgångspunkten för finansiering av nytt produktionskök är en lönsam investering”. Med den beräknade besparingen på ca 7 mkr och då beräknade investering på 42 miljoner kronor kunde åtgärderna betraktas som en lönsam investering som då enligt regelverket inte behövde hanteras inom ramen för ordinarie investeringsutrymme.

I januari 2017 § 14 fanns fördjupade analyser som möjliggjorde nya ekonomiska kalkyler. Investeringens samtliga delområden beräknades då kosta 69 miljoner kronor och den årliga besparingen skulle bli 6 miljoner kronor. Åtgärderna bedömdes fortfarande lönsamma men kan då enligt regelverket inte längre hanteras utanför ordinarie investeringsutrymme. Därför fick regiondirektören i uppdrag att undersöka möjligheterna att sänka investeringskostnaderna och att ge förslag till finansiering av investeringen genom att inarbeta dessa i finansplanen. Uppdraget innebar också att en noggrann utredning skulle göras som, om Region Jämtland Härjedalen ska investera i en annan fastighetsägares lokal eller om ett kök ska hyras, innehåller en fullständig kalkyl upprättas där transportkostnader, kostnader för den personal som ska servera mat på avdelningarna (frukost, lunch o middag sju dagar/vecka) mm.

En utredning om finansiering av Östersunds sjukhus mathantering har nu gjorts som innehåller kalkyler som bygger på inkomna anbud och svar på de frågor som regionstyrelsen önskade svar på. Total investering uppgår till 76,7 miljoner kronor. Driftskostnader beräknas till 25,9 mkr utifrån alla nya analyser och kalkyler. Det motsvarar 2017 års driftskostnad som är budgeterad till 25,7 mkr. Investeringen är inarbetad i finansplan 2018-2020.

Medborgarnas tillgång till egen journal via nätet är en del av den nationella satsningen på e-hälsa och IT-stöd i vården (RS/1767/2016). Samtliga landsting och regioner har genom avtal med Inera åtagit sig att senast vid utgången av 2017 ge medborgarna tillgång till sin journal via nätet. Många landsting och regioner har redan genomfört detta och Region Jämtland Härjedalen planerar att öppna för journalen via nätet 1 oktober 2017.

Det finns ett nationellt regelverk med bindande krav och vissa valfria delar. Mera bindande gemensamma regler förväntas komma 2018 och implementeras senast 2020.

Vilka delar av journalen som ska vara tillgänglig är också till viss del valfri. De delar av journalen som föreslås bli tillgängliga från start hos Region Jämtland Härjedalen är Anteckningar, Vårdkontakter, Diagnoser, Läkemedel, Klinisk kemi och Röntgensvar.

Införandet har föregåtts av en risk och konsekvensanalys som beslutats av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens kommitté 2017-01-17.

Regionstyrelsen har gett utskottet för personal i uppdrag att analysera ökade skillnader mellan män och kvinnors sjuktal och redovisa resultatet vid styrelsens sammanträde den 30-31 maj 2017.

Sjukfrånvaron per innevarande månad ökar varje år i februari eller mars avseende perioden januari 2014 – mars 2017. Varje ökning ser ut att ha ett samband med årets influensaperiod och stämmer överens med smittskyddsläkares beskrivningar av de olika säsongsinfluensorna. Exempelvis var säsongen i mars 2016 kraftig och ökningen syns tydligt medan säsongen under 2017 började rapporterats tidigt (november 2016) och har en mer plan kurva, det vill säga korttidsfrånvaron har spridits på fler månader.

Det syns en ökning för både kvinnor och män i samband med influensan men ökningen är högre hos kvinnor vilket antyder att kvinnor mer ofta är sjuka från arbete dessa perioder. Orsaken till detta kan delvis förklaras av det yrke som kvinnor har. Fler kvinnor än män i Region Jämtland Härjedalen arbetar i kontaktyrken och närmare patienter vilket innebär att de kan smitta (mindre möjlighet till anpassning) och bli smittade av patienter. Således har personer med kontaktyrken inte någon arbetsförmåga vid influensa/förkylningssjukdomar i samma utsträckning som personer vars yrke inte innebär kontakt med patient.

Stiftelsen Bröderna Nils och Olof Olssons minnesfond har som ändamål att ”Disponibel avkastning skall enligt beslut av landstingets utbildnings- och kulturnämnd användas i den lantbruksutbildning som landstinget bedriver för anordnande av särskilda kurser, elevstimulerande åtgärder och fortbildning av personal”.

Landstingsfullmäktige beslutade 2011-06-14--15, § 118 att landstinget, numera region Jämtland Härjedalen, bör bland annat avveckla sin drift av Torstaskolans naturbruksgymnasium. Detta har skett genom att regionen upphörde med intagning av elever till lantbruksutbildning från och med läsåret 2012/2013. Jämtlands Gymnasieförbund (JGY) har övertagit, drivit vidare och kommer att fortsätta driva naturbruksutbildningen vid Torstaskolan. Region Jämtland Härjedalen bedriver numera ingen egen utbildning med lantbruksinriktning. Torstaskolan har, i egenskap av den enda skola i Jämtland som bedriver lantbruksutbildning, varit nästan uteslutande den ende mottagare av stiftelsens utdelningar.

Efter ovan överlåtelse uppfylls inte ändamålet i den mening att avkastningen ska användas i den lantbruksutbildning som landstinget (regionen) bedriver eftersom utbildningen bedrivs numera av Jämtlands Gymnasieförbund. Dessutom saknas numera utbildnings- och kulturnämnd inom region Jämtland Härjedalen. I övrigt är det samma skola och samma utbildning som bedrivs som innan överlåtelsen men med ny huvudman. Det ursprungliga kärnändamålet förändras alltså inte.

På grund av ovan och för att ändamålet ska uppfyllas till sin helhet bör en ansökan om tillstånd till ändring av stiftelsens förordnande lämnas till kammarkollegiet. Ett förslag till ansökan har upprättats.

Det nya ändamålet skulle lyda enligt nedan:
”Disponibel avkastning skall enligt beslut av region Jämtland Härjedalen användas i den lantbruksutbildning som bedrivs i Jämtlands län för anordnande av särskilda kurser, elevstimulerande åtgärder och fortbildning av personal. Med lantbruk menas växtodling och husdjursskötsel för produktion av föda”.

Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län. Priset är 10 000 kr.

Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället. 15 nomineringar-ansökningar har inkommit.

Folkhälsonätverket, Folkhälso Z har i uppdrag att bereda ärendet och föreslå pristagare. Priset delas ut vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni.

Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

• Svar på remiss angående intyg för praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter utbildade utanför EU och EES (RS/826/2017)
• Svar på remiss över förslag till Regionalt samordnad beredskapsplan för dammhaveri i Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan och Ljusnan i Jämtlands län (RS/939/2017)
• Svar på remiss Vaccinationsplan vid influensapandemi (RS/975/2017)

Beslut fattade av ordförande/vice ordförande/ 2:e vice ordförande

• Ann-Marie Johansson (S) beviljas att delta på SKLs Arbetsgivarforum den 17-18 maj i Östersund.

Beslut fattade av chefer

• Anställningsbeslut för perioden 2017-04-20 – 2017-05-18 (RS/602/2017)

• Överenskommelse om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2017.
• Protokoll: Gemensamma nämnden för upphandling 2017-04-03.
• Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2017-04-10
• Protokoll: Vårdvalsnämnden 2017-05-11
• Meddelande från SKL:s styrelse om Rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården

Den 9-10 februari 2016 fattade regionfullmäktige beslut om mer enhetliga patientavgifter. Det finns ett behov av förtydligande i Avgiftshandboken avseende viss vård där det idag inte tydligt framgår för patient eller personal.

• Hälsoskolorna tar idag ut en avgift om 150 kronor/pass. Hur dessa utförs skiljer sig åt mellan mottagningarna, där vissa utförs under en dag medan andra delar upp passen på flera dagar. Detta innebär att patienten får betala flera avgifter om passen fördelas på flera dagar. Förslaget är istället att en fast avgift om 300 kronor tas ut för hela utbildningen, oavsett hur fördelningen av passen ser ut.
• Antabusdelning föreslås vara avgiftsfritt, då en risk finns att patienten inte närvarar om avgift tas ut, vilket får konsekvenser för både patient, närstående och samhället.
• Dosettdelning föreslås vara avgiftsfritt, då de få patienter som har behovet mest troligt redan uppnår högkostnadsskyddet.
• Första besök hos specialistvården efter akut remiss från primärvården föreslås vara avgiftsfritt
• Patienthotell för anhöriga bör vara avgiftsbelagt oavsett om patienten sover på hotellet eller inte.
• Avbokning av akuta tider föreslås vara avgiftsfria då patienten inte har möjlighet att avboka enligt gällande regler klockan 12 dagen före besök.

Regelverket för sjukresor fastställdes gemensamt med övriga norrlandsting 2007 (LS/499/2006). Regelverket justerades 2013 då bland annat beslut togs om höjt högkostnadsskydd och införande av egenavgift på 100 kronor (LS/1951/2012). En ändring av åldersgränsen för avgiftsfrihet för barn till och med 18 år gjordes 2016 (RS/1890/2016).

Några ändringar/tillägg i regelverket för sjukresor gällande medföljande vårdnadshavare och tillägg om kostnadsbegränsning för patientboende vid utomlänsvård behöver nu göras.

Det finns i dagsläget en otydlighet och diskrepans i regelverket för sjukresor kring ersättning för medföljande vårdnadshavare. Förslaget är att man i normalfall har rätt till ersättning för 1 medföljande vårdnadshavare och att avsteg från detta ska bedömas av remitterande enhet eller personal inom sjureseenheten.

Det har uppmärksammats att det nu gällande regelverket för sjukresor saknar fastställda beloppsgränser för patientboende vid utomlänsvård. Det finns därför ett behov att reglera nivån för maxbelopp vid patientboenden. Ersättningen ska täcka kostnaden för enkelrum och vid intygat behov, dubbelrum eller familjerum. Förslaget på maxbelopp är framtaget utifrån ett underlag från hotell/boenden över hela landet.

En av regionfullmäktiges uppgifter är att fastställa regionens vision och strategiskt övergripande mål samt ekonomiska ramar och en budget för Region Jämtland Härjedalens verksamheter. Det gör fullmäktige genom att besluta om en treårig regionplan och en finansplan. Ett förslag till regionplan för perioden 2018-2020 har upprättats. Regionplanen innehåller förutom strategiska mål också en sammanfattning av viktiga planeringsförutsättningar för perioden och beskrivning av vision, värderingar och styrmodell.

De strategiska målen i regionplanen 2018-2020 visar viljeinriktningen och vilka prioriteringar som ska göras de kommande tre åren. De utgör också grunden för hur Region Jämtland Härjedalen ska närma sig sin vision och målsättningar i länsövergripande mål, övergripande policyer och långsiktiga utvecklingsplaner. Med utgångspunkt från regionplan och finansplan fastställer sedan regionstyrelsen och nämnderna årliga verksamhetsplaner med framgångsfaktorer, budget och uppföljningsplan.

Den kommande planperioden kommer att präglas av fortsatt stort fokus på åtgärder som syftar till att nå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. Region Jämtland Härjedalen har ett mycket ansträngt ekonomiskt läge och står inför omfattande ekonomiska utmaningar. De senaste åren har verksamheten redovisat ekonomiska underskott i varierad storlek. Varje ny verksamhet, aktivitet eller motsvarande kräver finansiering antingen genom ökade externa intäkter eller omfördelning inom befintlig verksamhet.

Ekonomin hanteras sedan 2015 i en särskild finansplan Finansplanen sammanfattar de ekonomiska konsekvenserna utifrån regionplanen och den långsiktiga utvecklingsplanen för god ekonomisk hushållning. Finansplanen 2018-2020 (RS/258/2017) innehåller också planeringsförutsättningar utifrån det ekonomiska läget, budgetramar för regionstyrelsen och nämnder, investeringstak samt finansiella mål och budget för det närmaste året. En anledning till att ekonomin hanteras i en särskild plan är också behovet av att kunna revidera finansplanen i november utifrån de ekonomiska konsekvenserna som statligt beslut innebär och förändringar i skatteprognoser.

För det regionala utvecklingsarbetet är rapporten ”Läget i länet” och OECD´s Territorial Review Jämtland Härjedalen som innehåller viktiga analyser för det regionala utvecklingsarbetet viktiga planeringsunderlag. Liksom att genomföra EU:s övergripande mål i Europa 2020-strategin och hantera viljeinriktningen i flera viktiga länsövergripande styrdokument, exempelvis den regionala utvecklingsstrategin.

För hälso- och sjukvården kommer arbetet under planperioden fortsatt att fokusera på att uppnå god tillgänglighet, ett patientfokuserat arbetssätt samt ge kunskapsbaserad, jämlik och säker vård, behandling och rehabilitering. Region Jämtland Härjedalen behöver också fortsätta utvecklas som en hälsofrämjande och attraktiv arbetsgivare.

I Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsarbete ska alltid perspektiven jämställdhet- och jämlikhet, barnens rättigheter, miljö och ekonomi särskilt beaktas. I regionplanen görs det genom att flera mål har en koppling till något eller några av perspektiven. Måluppfyllelse för fullmäktiges strategiska mål summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. Uppföljningen utgår från regionstyrelsens och nämndernas uppföljning av deras framgångsfaktorer.

Utskottet för ekonomi fick på sitt sammanträde den 22 maj 2017 en genomgång av innehållet i regionplanen. Utskottet fick ställa frågor och lämnade synpunkter.

Regionfullmäktige fastställer Region Jämtland Härjedalens vision och strategiskt övergripande mål. Fullmäktige beslutar också om ekonomiska ramar för verksamheten och fastställer budget. Det gör fullmäktige genom att om en regionplan och en finansplan för en treårsperiod. Regionstyrelsen och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut.

Finansplanen 2018-2020 innehåller planeringsförutsättningar utifrån det ekonomiska läget, budgetramar för regionstyrelsen och nämnder, investeringstak samt finansiella mål och budget för det närmaste året. Anledningen till att ekonomin behöver hanteras i särskild ordning är bland annat det mycket ansträngda ekonomiska läget, behovet av att sammanfatta de ekonomiska konsekvenserna från både regionplan och den långsiktiga utvecklingsplanen för god ekonomisk hushållning samt behovet av att kunna revidera finansplanen utifrån de ekonomiska konsekvenserna som statligt beslut innebär och förändringar i skatteprognoser.

Den övergripande finansiella inriktningen för Region Jämtland Härjedalen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Finansplanens finansiella mål för planperioden är ett ekonomiskt resultat på 0 %, på längre sikt 2 %, av verksamhetens budgeterade nettokostnader. För att nå målet står regionen inför stora ekonomiska utmaningar. Verksamheten har de senaste åren redovisat underskott i varierad storlek och även om ekonomin på flera områden går åt rätt håll är det ekonomiska läget fortfarande svårt. Det leder till att det även under kommande planperiod kommer att krävas stort fokus på åtgärder för att nå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning.

Region Jämtland Härjedalens ekonomiska resultat för 2016 var -197 miljoner kronor. Prognosen efter april 2017 är -170 miljoner kronor och står sig den kommer det ackumulerade underskottet att återställa enligt balanskravet att uppgå till 941 miljoner kronor inför 2018. På grund av den ansträngda ekonomiska situationen uppstår också ett upplåningsbehov för att finansiera de av fullmäktige beslutade investeringarna. För planperioden är upplåningsbehovet 181 mkr 2018 och 96 mkr för 2019 respektive 2020.

En ständig utmaning och viktig planeringsförutsättning för regionens ekonomi är också att hantera målet att bedriva en kostnadseffektiv vård som är likvärdig med den som erbjuds i övriga landet. Rättigheten till hälso- och sjukvård är reglerad i lag och den nya patientlagen från 2015 ger den enskilde patienten också stora rättigheter till vård, samtidigt som landstingens möjligheter att begränsa vårdutbudet kraftigt begränsats.

Region Jämtland Härjedalens samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Enligt SKL kommer skatteunderlagets utveckling 2018-2020 bli betydligt svagare allt eftersom konjunkturen utvecklas i lugnare takt. En snabb befolkningsökning, främst bland barn och till viss del äldre, kommer att innebära en kostnadsutveckling högre än normalt. Det i kombination med att skatteunderlaget har en normal, eller till och med långsammare, utveckling medför att landstingssektorn måste hålla tillbaka kostnadsökningar för att motverka gapet mellan intäkter och kostnader. Under planperioden väntas också kraftigt stigande pensionskostnader. En stor del av dessa kostnader rör tidigare intjänade pensioner och är därför inte påverkningsbara. Förutom stora kostnadssänkningar kommer det för Region Jämtland Härjedalen att vara väldigt viktigt att nettokostnadsutvecklingen blir betydligt långsammare än tidigare år.

För att nå en stabil ekonomi i balans ligger i första steget fokus på arbetet kring resultatförbättrande åtgärder innan balanskravet kan införlivas. Ger alla planerade åtgärder full effekt under 2017 och 2018 förväntas resultatet att vara i balans 2018 och 2019. Till år 2020 behövs däremot ytterligare åtgärder på 74 mkr för att komma i ekonomisk balans. Sammanlagt för åren 2017-2020 behövs resultatförbättrande åtgärder på ca 390 mkr.

Finansplanens finansiella mål och ekonomiska ramar följs upp genom månadsrapporter, tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. Löpande uppföljning av ekonomin görs också ständigt i ledningsgrupper och på andra sätt i verksamheten.

Utskottet för ekonomi fick på sitt sammanträde den 22 maj 2017 en genomgång av innehållet i finansplanen. Utskottet fick ställa frågor och lämnade synpunkter.

I Region Jämtland Härjedalen arbetar politiker och tjänstemän efter en gemensam styrmodell. Det innebär att det finns en enhetlig, systematisk och tydlig struktur för hur Region Jämtland Härjedalens verksamheter ska styras och följas upp. Nuvarande styrmodell utgår från den modell som utvecklades under 2013 men har sedan dess justerats och anpassats efter verksamhetens nya förutsättningar. Styrmodellen regleras i de av fullmäktige fastställda reglerna för planering och uppföljning. Senaste versionen av reglerna fastställdes av fullmäktige den 19 oktober 2016, § 143.

Sedan regionens styrmodell infördes 2013 har störst fokus varit på att kartlägga och tydliggöra planeringsprocessen. Det har därefter funnits behov av att utveckla en mer tydlig struktur även för uppföljningsprocessen. I januari 2017 initierades därför ett arbete med att klargöra hur uppföljningen ska gå till, vilka dokument och mallar som ska finnas, vad som ska följas upp, vilka som gör vad samt vilka system som ska hantera uppföljningen. Arbetet har resulterat i en revidering av reglerna för styrmodellen.

Grundprincipen för uppföljningsprocessen är att uppföljning av mål, verksamhet, resultat och ekonomi sker på verksamhetens alla nivåer. Liksom för planeringen ska det finnas en röd tråd genom hela processen. På övergripande nivå knyts uppföljningen från verksamheterna ihop och summeras. Resultatet av all uppföljning ska sedan återföras till verksamheten och vid behov ska åtgärder genomföras. Genom den nya modellen för uppföljningen kommer också fullmäktiges strategiska mål att följas upp på ett bättre och tydligare sätt. I årsredovisning, tertialrapport och delårsbokslut ska det finnas en summering av måluppfyllelsen för varje perspektiv med utgångspunkt från måluppfyllelsen av regionstyrelsens och nämndernas framgångsfaktorer.

För att grundidén med styrmodellen ska kunna förverkligas måste arbetsprocessen med planering och uppföljning följas åt. Spårbarheten från de övergripande strategiska målen till verksamhetens egna mål måste vara tydlig i både planerings- och uppföljningsdokument. I de reviderade reglerna har ansvaret för de olika delarna tydliggjorts.

Regler för planering och uppföljning redogör för hur styrmodellen fungerar och vilken ansvarsfördelning som gäller i det interna arbetet. I dem finns också en beskrivning för hur och när styrande dokument ska utformas, fastställas och följas upp. Reglerna innehåller också en beskrivning av de perspektiv som alltid ska tas hänsyn till i allt planerings- och uppföljningsarbete - jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet, barnrättsperspektivet, ekonomiperspektivet och regional utveckling.

Reglerna ska följas av alla politiska organ och verksamheter.

Region Jämtland Härjedalen har sen 80-talet haft ett avtal med ortoped vars verksamhet sedan år 2012 enbart gäller bedömning av ryggar. Patienter har efter remiss från annan läkare fått hjälp med bedömning/diagnostik och förslag på behandling. Avtalet löpte ut 2016-12-31 och därefter har ortopedkliniken på sjukhuset återtagit verksamheten genom att nyanställa en ortopedläkare.

I budgeten för vårdvalsnämnden 2017 finns 1 200 000 kronor avsatta för ovan nämnda verksamhet. Då område ortopedi återtagit verksamheten från 1 januari 2017 föreslår vårdvalsnämnden att ovanstående summa bör följa med uppdraget och omfördelas till regionstyrelsens budget för 2017.

Den 1 januari 2015 infördes Patientlagen (2014:821) vilket bland annat innebär att medborgarna har rätt att söka öppenvård vart man vill i Sverige. Som medborgare har man alltså rätt att söka öppenvård som bedrivs i ett annat landsting/region eller hos privat aktör som har avtal med något landsting/region, och som vårdgivare är du skyldig att ta emot patienter utanför det egna hemlandstinget. Om man söker vård utanför sitt hemlandsting får man som patient själv bekosta resor och eventuellt boende.

När ett besök görs hos en extern vårdgivare verksam i annat län än där man är folkbokförd och som har avtal med ett landsting/region förutsätts att man följer både vårdlandstinget och hemlandstingets regelverk för remisskrav för att få ersättning för utfört besök. Rätten att utfärda remissen har vårdgivare i samtliga landsting/regioner inklusive privata vårdgivare som har avtal med ett landsting eller region.

Om en privat vårdgivare har ett vårdavtal med ett landsting/region får de, enligt riksavtalet, inte själva fakturera ett hemlandsting för utomlänsbesök utan de ska fakturera de landsting/region som de har avtal med som i sin tur får fakturera hemlandstingen för utförd utomlänsvård. För Region Jämtland Härjedalen innebär det för närvarande att en tjänst på ca 20 % ägnar sig åt att fakturera hemlandsting för utomlänsbesök som är utförda hos privata aktörer som Region Jämtland Härjedalen har avtal med.

När regionfullmäktige år 2015 införde egen vårdbegäran (RS/219/2015) togs krav på läkarremiss bort som gör att patienterna i praktiken själva kan skriva sin remiss för att få vård och behandling inom den öppna vården vart som helst i Sverige. Detta har bland annat medfört att landstingen/regionerna fått minskad kostnadskontroll på vård som länets medborgare tagit del av från vårdgivare i andra delar av landet. För att få bättre kostnadskontroll återinför därför vissa landsting/regioner remisstvång för viss vård, se nuläge i beslutsunderlag. Man kan också göra jämförelsen med läkare på nätet som en privat aktör i Jönköping infört, där Region Jämtland Härjedalen inte har någon kostnadskontroll över besöken som länets medborgare genomfört där.

Det är alltid det medicinska behovet som ska styra men ibland kan hemlandstingen, som bekostar behandlingen, och den som utfärdar behandlingen ha olika uppfattning om det medicinska behovet och vid sådana åkommor kan det vara bra med tydliga remisser. Ett sådant exempel kan vara medicinsk fotvård där fotvårdaren gör en bedömning och läkaren/sjuksköterskan en annan.

Ibland kan Region Jämtland Härjedalen snabbt behöva upphandla privat vård eller köpa vård från andra landsting/regioner, exempelvis psykologutredningar och smärtbehandlingar vilket då öppnar upp för medborgare i hela Sverige att söka vård utifrån varje landsting/regions regelverk för remisskrav. För att vi och övriga vårdsverige ska få bättre kontroll föreslås därför att remisskrav återinförs för viss vård- och behandling och att regionstyrelsen får rätt att fatta beslut om för vilka åtgärder remisskrav inom öppen vård ska gälla. Remisskravet gäller såväl internt som externt.

Ärendet behandlades vid regionfullmäktiges sammanträde 25-26 april och återremitterades då till regionstyrelsen för komplettering. Ovanstående ärendebeskrivning har nu kompletterats och en bilaga från SKL med redovisning av landstingens krav på remiss i öppen vård bifogas.

Hälsoval Jämtlands län infördes den 1 januari 2010 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) med ett samlat åtagande för invånarnas behov av primärvård i länet. Vid regionbildningen 2015 byttes det till namnet Hälsoval Region Jämtland Härjedalen. Hälsovalet innebär att medborgarna har rätt att välja primärvård mellan de vårdgivare som regionen godkänt och tecknat avtal med. Genom det individuella valet av utförare följer en ersättning till vårdgivaren.

Regionfullmäktige beslutade vid mötet den 14-15 juni 2016 om förfrågningsunderlaget gällande 2017. Komplettering fastställdes av vårdvalsnämnden den 10 november 2016. Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen i juni månad om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år.

Förslag till förändringar inför 2018 redovisas i beslutsunderlag. I förfrågningsunderlaget med bilagor redovisas dokument för uppdraget som ska uppfyllas för att få vara en del av i Hälsoval Region Jämtland Härjedalen.

Vårdvalsnämnden behandlade ärendet 2017-05-11, § 22 och föreslår att

1. Förändringar i förfrågningsunderlaget Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2018 (VVN/6/2017) med bilagor fastställs.
    
2. Eventuella kompletteringar och ytterligare justeringar uppdras till vårdvalsnämnden att fatta beslut om i november 2017.

Vårdval medicinsk fotvård infördes den 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från regionen. Regionfullmäktige beslutade den 19 oktober 2016 om förfrågningsunderlaget för 2017 (VVN/17/2016).

Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslag till kommande förändringar redovisas i beslutsunderlag.

Vårdvalsnämnden behandlade ärendet den 11 maj, § 23 och föreslår regionfullmäktige:

1. Förfrågningsunderlag Vårdval medicinsk fotvård 2018 (VVN/8/2017) fastställs.
    
2. Eventuella kompletteringar och ytterligare justeringar uppdras till vårdvalsnämnden att fatta beslut om i november 2017.

Vårdval barn- och ungdomstandvård infördes 1 januari 2014 enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade den 14-15 juni 2016 om förfrågningsunderlaget gällande 2017 (VVN/9/2016). Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen i juni månad om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år.

Med anledning av förslaget i budgetpropositionen om en höjning av åldersgränsen för kostnadsfri tandvård upp till 22 år från 1 januari 2018 behöver justeringar göras. Förslag till förändringar redovisas i beslutsunderlag.

Vårdvalsnämnden behandlade ärendet den11 maj, § 24 och föreslår regionfullmäktige

1. Förändringar i förfrågningsunderlaget Vårdval barn- och ungdomstandvård 2018 (VVN/9/2017) fastställs.
    
2. Eventuella kompletteringar och justeringar uppdras till vårdvalsnämnden att fatta beslut om i november 2017.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

Regionfullmäktiges presidium har ansvar för att se till att beslutade policys hålls aktuella. I en översyn som presidiet har gjort över regionens policyer konstaterades att ett antal policyer borde kunna tas bort. En av de policyerna är kulturpolicy för Jämtlands län som fastställdes av landstingsfullmäktige den 23 juni 2010, § 124.

I Kulturpolicyn återfinns riktlinjer för hur länets kommuner och landsting (numera Region Jämtland Härjedalen) vill utveckla länet inom kulturområdet. Dessa frågor hanteras numera i den länsgemensamma kulturplanen som gäller för åren 2015-2018, som fastställdes i dåvarande Regionförbundet den 6 oktober 2014. Planen är en regional handlingsplan för utveckling av och genom kultur som tar sin utgångspunkt i kulturens egenvärde och beskriver länets kulturpolitiska ambitioner under perioden. Utifrån det är den Kulturpolicy som fastställdes 2010 inaktuell och kan tas bort.

På regionfullmäktige 2015-06-16--17 fattades beslut att Region Jämtland Härjedalen bildar Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (KSA) tillsammans med övriga landsting/regioner i Sverige och förslaget till förbundsordning antas.

Förbundets ändamål är att för medlemmarna tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Förbundet har sitt säte i Umeå.

På KSAs förbundsfullmäktige 2017-04-06 beslutades att förslag till reviderad förbundsordning fastställs och att uppdra till förbundsstyrelsen att skyndsamt förankra den reviderade förbundsordningen hos medlemmarna. Beskrivning av ändringarna finns i bilaga ”Beskrivning av ändringar i reviderad förbundsordning”.

Ett samarbetsavtal finns mellan Region Jämtland Härjedalen (i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet RKM) och kommunerna Bräcke, Ragunda, Berg, Härjedalen, Krokom och Åre om samordning av samhällsbetalda resor.
Avtalet omfattar ett gemensamt regelverk för resor med färdtjänst. I avtalet ges RKM uppdraget att besluta om regeländringar. Uppdragsavtal § 4 och bilaga 4.

Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, och bygger på att resor med särskild kollektivtrafik samordnas. Färdtjänst är primärt till för färdtjänstinnehavaren, ledsagare beviljas om det krävs för att den färdtjänstberättigade ska kunna genomföra sin resa. Ledsagare regleras i lagstiftningen.

Medresenär samt egna barn är begrepp som inte återfinns i Lagen om färdtjänst, och det föreligger ingen skyldighet enligt lag att medge transport för dessa. I samarbetsavtalets regelverk finns dock regler för medresenär som ger eget barn rätt att få resa med den färdtjänstberättigade under vissa betingelser.

I regelverket under rubriken Ledsagare/medresenär finns en hänvisning till den allmänna kollektivtrafiken bestämmelser beträffande ”egna barn”, som förutom att vara otydlig dessutom är inaktuell.

Samrådsgruppen för särskild kollektivtrafik, där samtliga berörda kommuner har representanter, har vid sitt möte 20 januari 2017 initierat en ny tidsenlig tolkning och förtydligande av dessa regler för färdtjänsten.

Ny lydelse för hela stycket föreslås bli enligt nedan:
Ledsagare/medresenär
Ledsagare: Om den färdtjänstberättigade har behov av hjälp under resan, kan tillstånd beviljas för ledsagare utan extra kostnad för den enskilde.

Medresenär: Den som inte har tillstånd till ledsagare kan ta med sig en medresenär på färdtjänstresan. Medresenären betalar färdtjänsttaxa.

Eget barn 0-6 år: Utöver ovanstående får ett eget barn medfölja under färdtjänstresan, barnet är avgiftsbefriat.

Principen för färdtjänsttaxan framgår i bifogat uppdragsavtal om samordning av samhällsbetalda resor. Färdtjänsttaxan ska vara ca 150 % av Länstrafikens kontanttaxa. I Länstrafikens kontanttaxa har barn och ungdomar t o m dagen de fyller 20 år 50 % rabatt på vuxenpriset, innebärande att barn och ungdomar har motsvarande rabatt i färdtjänsttaxan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-05-09, § 85 och föreslår regionfullmäktige:
Regler för ledsagare och medresenär i Uppdragsavtal om samordning av samhällsbetalda resor i Jämtlands län, bilaga 4 ska ha följande lydelse:

1. Ledsagare: Om den färdtjänstberättigade har behov av hjälp under resan, kan tillstånd beviljas för ledsagare utan extra kostnad för den enskilde.
2. Medresenär: Den som inte har tillstånd till ledsagare kan ta med sig en medresenär på färdtjänstresan. Medresenären betalar färdtjänsttaxa.
3. Eget barn 0-6 år: Utöver ovanstående får ett eget barn medfölja under färdtjänstresan, barnet är avgiftsbefriat.
4. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2017.

Hösten 2016 gavs uppdrag från presidierna i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och Länstrafikbolagen i norrlandslänen (Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland) att presentera en möjlig gemensam organisation för bussgods. Utredningen togs fram av RKM och Länstrafikbolagen i norrlandslänen. Regionala utvecklingsnämnden beslöt 2016-12-31 § 184 att ställa sig positiv till utredningens förslag om att bilda ett gemensamt aktiebolag för bussgods i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län, och att Region Jämtland Härjedalen förvärvar 25 % av aktierna i det gemensamma bolaget.

Regionala utvecklingsnämnden beslöt 2017-02-27 § 28 att Länstrafiken i Jämtlands län AB ska äga länets aktier i det planerade bolaget för bussgodsverksamhet och att Region Jämtland Härjedalen utser ledamöter till bolagets styrelse, beslutar om bolagsordning, ägardirektiv och andra principiella frågor.

Arbetet med att bilda det gemensamma bolaget fortskrider. Ett första steg är att Länstrafiken i Jämtlands län AB köper 25 % av aktierna i Bussgods Västerbotten AB (som sedan kommer att bli det gemensamma bolaget och byta namn). Köpeskillingen uppgår till 102 250 kr. Värderingen är gjord av Ernest & Young enligt substansvärdesmetoden.

Bussgods Västerbotten AB kommer sedan att köpa bolagen Bussgods Norrbotten AB och Bussgods Västernorrland AB och införliva bussgodsverksamheten i Jämtland i bolaget innan årsskiftet 2017/2018.

För att bolaget ska ha erforderligt rörelsekapital ska varje delägare tillskjuta 1 000 000 kr i aktietillskott och lämna borgen för en checkkredit om 2 500 000 kr.

Styrdokumenten bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv har tagits fram i samverkan mellan de berörda parterna.

Länstrafiken i Jämtlands län AB har fattat erforderliga beslut.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-05-09, § 86 och föreslår regionfullmäktige:

1. Godkänna att Länstrafiken i Jämtlands län AB köper 25 % av aktierna i Bussgods Västerbotten AB till ett värde av 102 250 kronor
2. Godkänna att Bussgods Västerbotten AB köper Bussgods Norrbotten AB och Bussgods Västernorrland AB
3. Länstrafiken i Jämtlands län AB tillskjuter 1 000 000 kr i aktieägartillskott
4. Länstrafiken i Jämtlands län AB går i borgen för en checkkredit om 2 500 000 kr
5. Godkänna styrdokumenten bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal för det blivande bolaget.

Region Jämtland Härjedalens Kulturpris till Peterson-Bergers minne har utdelats sedan 1990 och skall ges till personer eller grupper som är verksamma inom Jämtlands län eller genom sin konstnärliga verksamhet eller personliga bakgrund har nära anknytning till länet. Kulturpriset skall ses som ett erkännande för en kulturell- eller konstnärlig gärning och tilldelas en professionell aktör som haft stor betydelse för länets kulturliv, ha medverkat i att utveckla länets konst- och kulturliv och i sin gärning visat prov på högtstående konstnärskap. Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick samt på regionens hemsida. Fem nomineringar har inkommit. Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med de regionala kulturverksamheterna och efter bedömning av representanter från regionens kulturskaparsamråd. Kulturpriset omfattar 30 000 kronor och finansieras inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-05-09, § 74 och föreslår regionfullmäktige

1. Drejeriet utses till pristagare av Region Jämtland Härjedalens Kulturpris till Peterson-Bergers minne
2. Motiveringen för priset antas
3. Utdelning av priset sker på Gaaltije under Yranveckan.

Region Jämtland Härjedalens Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne har utdelats sedan 1966 och skall ges till personer eller grupper som är verksamma inom Jämtlands län eller genom sin konstnärliga verksamhet eller personliga bakgrund har nära anknytning till länet. Stipendiet ska uppmuntra kulturutövare upp till 30 år i deras utveckling och framtida verksamhet och kan sökas för stimulans, utbildning eller förkovran. Stipendiet brukar tilldelas fem personer. Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick samt på regionens hemsida. 10 ansökningar har inkommit varav 6 från kvinnor och en majoritet inom scenkonstområdet. Några av de sökande har genomgått, är upptagna av eller är på väg in i högre konstnärliga utbildningar. De flesta har lämnat arbetsprover och intyg. Föreslagna stipendiater har ursprung och anknytning till länet och bör uppmuntras att utveckla och förkovra sig inom teater och dramatik, musik och konsthantverk samt till ett fortsatt kulturskapande av hög kvalitet. Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med de regionala kulturverksamheterna. För kulturstipendierna avsätts totalt 50 000 kr inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-05-09, § 75 och föreslår regionfullmäktige

1. Johanna Nestor, Manne Hedén, Frida Hagman, Emma Löfström och Rebecka Öberg utses till stipendiater av Region Jämtland Härjedalens Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne.
2. Utdelning av priset sker på Gaaltije under Yranveckan.

Region Jämtland Härjedalens Samiska stipendium inrättades 1999 efter förslag från Samernas Riksförbund (SSR). Stipendiet ska tilldelas från länet bördig eller i länet verksam person som medverkat till att bevara och föra vidare det sydsamiska kulturarvet. 2009 utdelades inget samiskt stipendium då ingen sökte eller nominerades. Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick till institutioner, organisationer och kommuner samt på regionens hemsida. Tre nomineringar har inkommit. Beredningen av ärendet har skett i samverkan med Regionens Samiska samråd. Föreslagen stipendiat bör uppmuntras för sitt breda arbete med att sprida det sydsamiska kulturarvet genom att ge barn och unga möjligheten att ta del av den samiska kulturen och det sydsamiska språket. Stipendiet är på 10 000 kronor och finansieras inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-05-09, § 76 och föreslår regionfullmäktige

1. Madeleine Renhuvud utses till stipendiat av Region Jämtland Härjedalens Samiska stipendium.
2. Utdelning av priset sker på Gaaltije under Yranveckan.

Eva-Lena Blom har lämnat in ett medborgarförslag om att investera i ett enkelt tillagningskök på Neonatalavdelningen så att föräldrar, som ofta vistas längre tid på avdelningen, ska kunna tillaga egen mat på avdelningen.

Ärendet behandlades av regionstyrelsen 2017-01-25 § 25 och blev då återremitterat i avvaktan på hantering av fastighetsutvecklingsplan för sjukhuset.

Neonatalavdelningen på Östersunds sjukhus ligger på plan 8 i entréhuset (hus 4) tillsammans med barnavdelningen och bägge avdelningarna är mycket trångbodda. Frågan om att etablera ett kök på avdelningen har varit uppe många gånger tidigare utan att någon lösning kunnat presenteras.

Neonatalavdelningen disponerar en mycket liten yta och är extremt yteffektiv. Det finns inga möjligheter att lösa en föräldraköksfunktion inom den lokalyta som verksamheten disponerar idag och de alternativ som kan vara genomförbara är:

Förlägga verksamheten inom barnvårdavdelningens yta, som gränsar mot Neonatal
Om föräldraköket etableras inom barnvårdavdelningens verksamhetsyta skulle ett kontorsrum för kurator samt del av lekterapin påverkas. Ytan för lekterapin har tidigare minskat yta 2009 då neonatalavdelningen byggdes ut. Lekterapin är en viktig funktion på barnavdelningen för alla patienter som är inlagda och deras anhöriga som kommer på besök. Bassestiftelsen har genom åren satsat mycket på att miljön på terapin skall vara stimulerande och välgörande för tillfrisknandet av våra barnpatienter. Skall verksamhetsytan på lekterapin behållas eller återskapas till ursprunglig storlek som före ombyggnaden av Neonatalavdelningen blir det en omfattande ombyggnad och ännu svårare att hitta plats i sjukhuset för personal som hör till barnvårdavdelningen men inte får plats på plan 8.

Etablera ett kök någon helt annanstans inom sjukhuset
Etableras ett kök på någon helt annan plats inom sjukhuset visar erfarenheter från andra sjukhus att det inte används så mycket. Orsaken är att föräldrarna kommer långt från barnen under matstunden alternativt tar med sig barnen till köket som då utsätts för stor smittorisk som inte är bra för deras ofta svaga immunförsvar. Det skulle också kräva att annan verksamhet måste flyttas.

Att verksamheten bjuder föräldrarna på mat som får ätas på respektive vårdrum.
Att bjuda föräldrarna på mat från köket som får ätas på respektive vårdrum är möjligt men relativt kostsamt. Avdelningen har beräknat kostnaden till ca 800 000:- per år.

Att bygga ut huvudentrén med tre våningar som, förutom detta problem, även skulle lösa flera lokalproblem i hus 4 på plan 6 till 8.
En utbyggnad av huvudentrén ingår i det långsiktiga planen för att utveckla sjukhuset. Detta utbyggnadsförslag är oberoende av övriga förändringar i fastighetsutvecklingsplanen och tekniskt möjlig att genomföra men bör beslutas som en del i fastighetsutvecklingsplanen.

Av de alternativ som beskrivs ovan är det sista, att bygga ut huvudentrén, den långsiktigt bästa lösningen för att etablera ett tillagningskök på neonatalavdelningen. Detta ska prioriteras när fastighetsutvecklingsplanen utformas.

Elin Hemmingsson har lämnat in ett medborgarförslag om att barn med uttalssvårigheter ska få gå kvar på logopedmottagningen även när de börjar årskurs ett och att utöka resurserna till logopedmottagningen så att det finns tillgång till logopeder inriktade mot skolåldern.

I Region Jämtland Härjedalen upphör logopedmottagningens uppdrag för barn med språkstörning vanligen vid 6 års ålder. Region Jämtland Härjedalen skulle vilja utöka sitt åtagande gällande utredning av språkstörning hos barn till att gälla till och med årskurs 1. Efter utredning är det tänkt att pedagogiska insatser ska ges av elevhälsan/skolan i barnets hemkommun.

Ett utökat uppdrag enligt ovan kräver en personalutökning på logopedmottagningen vid Östersunds sjukhus. En utökning av tjänsteutrymmet med en logopedtjänst är upptagen i finansplanen för 2018 som behandlas av regionfullmäktige i juni 2017. Under förutsättning att detta antas kan Region Jämtland Härjedalen framöver erbjuda språkstöd till barn till och med årskurs ett.

I avvaktan på detta beslut kvarstår logopedmottagningens 6-årsgräns för utredning av barn med språkstörningar.

Per Danielsson skriver i ett medborgarförslag att ”man bör använda ny teknik för att underlätta kommunikationen med landstinget. Vid enklare ärenden borde det gå att lösa det genom enkla formulär/bokningskalendrar etc. för att underlätta för både kund och leverantör. Tid som annars ska spenderas i oändliga telefonköer kan lösas genom snabb kommunikation via app eller web.”

Hälso- och sjukvården i Region Jämtland Härjedalen erbjuder flera kontaktvägar med patienter och invånare bortsett från traditionell telefoni. Sedan flera år tillbaka finns en rad säkra e-tjänster där man på digital väg via dator, surfplatta eller mobiltelefon kan kontakta vården och få tjänster utförda, däribland avboka eller omboka tid. Man når dessa tjänster via www.regionjh.se eller via 1177 Vårdguiden och den regionala webbsidan på www.1177.se

De e-tjänster som är disponibla för våra invånare varierar från mottagning till mottagning men de vanligaste tjänsterna erbjuder kontakt med vårdgivare i form av frågor eller annan dialog, avbokning eller ombokning av tid, förnyelse av recept, önska tid, beställa klamydiatest, önskemål om egen vårdbegäran, läkarintyg mm. Ytterligare tjänster som vi räknar med blir tillgängliga till hösten är att kunna läsa sin egen journal via nätet samt beställa tid på sin hälsocentral eller mottagning via en webbtidbok. Flera hälsocentraler erbjuder även vårdmöten på distans.

På 1177 Vårdguiden finns också instruktionsfilmer om ovan nämnda e-tjänster, enkla beskrivningar hur man exempelvis loggar in om man känner sig osäker på tillvägagångssätt. Man kan även lämna synpunkter på de tjänster som finns.

Leif Hansson har lämnat in ett medborgarförslag om att tillskapa en aktiv uremienhet med sex behandlingsplatser förlagda till Strömsund. Som grund för sitt förslag har bifogats en utredning där förslagsställaren lyfter fram mänskliga, ekonomiska och medicinska fördelar med en dialysenhet i Strömsunds kommun. Utredningen bifogas detta svar.

Region Jämtland Härjedalen har vid flertalet tillfällen utrett huruvida en dialysenhet i Strömsund skulle vara möjlig. Samtliga utredningar har kommit fram till att det inte är ekonomiskt fördelaktigt att bygga en dialysenhet i Strömsund utifrån den kostnadsökning på drygt 800 000 kronor (exkl. kostnader för ombyggnationer) det skulle innebära. Det skulle även medföra stora svårigheter att uppnå en god patientsäkerhet utifrån bemanningsläge i Strömsund och vid de tillfällen då något händer som medför att patienten ändå måste åka till Östersund.

Sammantaget bidrar detta till att Region Jämtland Härjedalen inte förordar medborgarförslaget. Som tidigare utredningar visat är hemdialys, alternativt ett dialysrum vid hälsocentralen det som regionen förordar.

Mot bakgrund av att ett bolag prospekterar för gruvbrytning av vanadin, med uran som biprodukt, i dagbrott i Bergs kommun har motionen inlämnats till Regionfullmäktige.

I motionen yrkar Vänsterpartiet Region Jämtland Härjedalen att regionen skyndsamt utreder vad omfattande borrningar och/eller en fullskalig gruvdrift skulle innebära för Storsjön som vattentäkt, samt att ett samarbete inleds med berörda kommuner.

Regionala utvecklingsstrategin för Jämtland Härjedalen har ett övergripande mål ”Ingen uranbrytning i Jämtlands län”. Samtliga kommuner i Jämtlands län har genom beslut i respektive kommunfullmäktige gjort ett ställningstagande mot uranbrytning. Storsjön utgör en viktig vattentäkt för kommunerna och för regionen varför en samverkan kring vattnets kvalitet och potentiella hot mot detta är angeläget.

Tillstånd för provborrning och/eller gruvdrift handläggs av Bergsstaten. Det ankommer på prospektören att redovisa vilka miljökonsekvenser som detta förväntas medföra.

I bilaga beskrivs mer om vad som kan behövas belysas mer i de fall en bearbetningskoncession inlämnas av prospektör till Bergsstaten.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2017-05-09, § 69 och föreslår att regionfullmäktige avslår motionen.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om att snarast utreda investering av en ny tåtrycksmätare. Motionären framhåller att den befintliga tåtrycksmätaren är gammal och inte ger tillförlitliga svar, vilket gör att många patienter idag remitteras till Västernorrlands läns landsting för att där ta om proverna.

Den tåtrycksmätare som idag finns vid Region Jämtland Härjedalen används för tåtryck, pulspletysmografi, momentan stasning vid venduplex samt vid venundersökningar. Tåtrycksmätning har i många fall avgörande betydelse för om man ska gå vidare med amputation eller om det finns tillräckligt höga blodtryck som talar för att sårläkning kan ske. Detta är en viktig undersökning på diabetespatienter där svårläkta sår till följd av dålig blodcirkulation är ett välkänt problem. Användningen av tåtrycksmätare ger en säkrare och bättre diagnostik. Verksamheten är medveten om att den befintliga tåtrycksmätaren är gammal och problem uppstår nu med läckande ventiler och slangar vilket innebär en stor risk för driftproblem. Ingen teknisk kompetens finns idag på MTA, förutom vid enkla slangbyten. Det rekommenderas att man vid fotsår hos diabetiker kompletterar den kliniska bedömningen med en kärlutredning inkluderande tåblodtrycksmätning (TBP) och/eller transkutan syrgasmätning (tcpO2). Det finns således ett behov av investering i en ny tåtrycksmätare.

Investeringsrådet har föreslagit att det ska avsättas medel för investering av ny tåtrycksmätare under 2018.