Möte 2023-08-29

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare. 

• Regionövergripande uppföljning av sommaren
• Implementering och tidsplan styrmodellen

En månadsrapport för juni 2023 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med juni 2023 var negativt och uppgick till -206 miljoner kronor, vilket var 176 miljoner kronor sämre än budget.

Helårsprognosen efter juni beräknas fortsatt uppgå till - 360 miljoner kronor. Detta utifrån fortsatt höga verksamhetskostnader som ökat betydligt mer än budget på grund av inflationen som medfört kraftiga prishöjningar. Även pensionskostnaderna påverkas av den höga inflationen, och har också ökat kraftigt mot föregående år. Både de finansiella kostnaderna avseende räntekostnader för pensioner kopplat till pensionsskulden, men även verksamhetskostnader för pensioner påverkas utifrån förändringar i pensionssystemet. Dock är prognosen mycket osäker, då verksamheten står inför stora utmaningar med att minska vårdköer samtidigt som bemanningssituationen är fortsatt svår, vilket leder till ett stort behov av att fortsatt ta in bemanningsföretag till höga kostnader, som ser ut att hålla i sig till slutet av året. Kostnadsutvecklingen kommer att behöva följas noggrant löpande under året. Då detta även påverkar likviditeten negativt.

Fullmäktige beslutade i juni om att en långsiktig åtgärdsplan ska tas fram, utifrån den negativa årsprognosen för 2023 samt att inflationen och de höga pensionskostnaderna ser ut att hålla i sig även under 2024, samtidigt som den kraftiga höjningen av kostnaderna är svår att hantera redan under innevarande år.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med juni 2023 var 17,3 procent, 423 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 64 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 82 miljoner kronor. Intäkter för avgifter och försäljning har ökat med 24 miljoner kronor. Övriga intäkter var 6 miljoner kronor lägre.

Bruttokostnaderna var 359 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 11,4 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 138 miljoner kronor, motsvarande 10,5 procent, i ökningen finns beslut från 2022 om ökade lönekostnader med 8 procent för sjuksköterskor utöver föregående års löneökning. Pensionskostnaderna var 36 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på det nya förmånsavtalet.

Köpt riks- och regionvård har ökat med 18 miljoner kronor. Läkemedel har ökat med 25 miljoner kronor, motsvarande 9,2 procent. Det är framför allt kostnaderna för läkemedel inom hematologi och onkologi som ökat. Inom områdena har fler dyra läkemedel introducerats, men det är också ett ökat antal patienter med diagnoserna som tillkommit.

Kostnad för inhyrd personal har ökat med 77 miljoner kronor motsvarande 86 procent, och uppgick till 166 miljoner kronor totalt.

Likviditeten är fortsatt god men har under året försämrats med 92,1 miljoner kronor till och med juni. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 100 miljoner kronor och den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 90 miljoner kronor.

Det prognostiserade resultatet samt den höga prognostiserade investeringsnivån kommer under året påverka likviditeten negativt.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter maj en negativ avvikelse mot budget med 13 miljoner kronor, vilket främst beror högre personalkostnader samt högre riktade statsbidrag som inte fanns i budget.

Region Jämtland Härjedalens arbete med tillitsbaserad styrning och ledning är en av de punkterna som återfinns på regionstyrelsens uppföljningsplan för 2023.

Arbetet initierades av dåvarande regiondirektör Anders Byström och syftar till ökat engagemang och delaktighet bland regionens chefer och medarbetare som ett sätt att förhålla oss till en i övrigt oundvikligt alltmer kravställande och kontrollerande byråkratisk apparat. Arbetet i sig kräver inga särskilda beslut utan handlar om att implementera ett mer tillitsbaserat synsätt i organisationen genom bland annat revidering av styrdokument och genomförande av ledarskapsutbildningar. Respektive styrdokuments översyn behandlas enligt regionens reglemente där exempelvis policydokument beslutas av fullmäktige och underliggande dokument av styrelser och nämnder, alternativt enbart genom tjänstemannabeslut.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom att särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga verksamhetsplan. Enligt 2023 års uppföljningsplan ska styrelsen följa upp Region Jämtland Härjedalens arbete med forskning och utbildning på sitt möte den 29 augusti.

En särskild uppföljningsrapport har upprättats. Rapporten innehåller bland annat en beskrivning av Region Jämtland Härjedalens forsknings- och utbildningsverksamhet, delar av regionens infrastruktur som finns för att främja den akademiska miljön samt vilka utmaningar som finns inför framtiden.

Sammantaget konstateras i rapporten att forskningen bidrar till kvalitet i behandlingsutbudet, en patientsäker vård, medarbetare möjlighet till vidareutbildning samt är en förutsättning för fortsatt drift av läkarutbildning. Region Jämtland Härjedalen är en av Sveriges framgångsrikaste regioner sett ur forskningsaktivitet och akademisk kompetens (per capita). Trots det vilar den akademiska produktionen tungt på ett fåtal aktiva forskare/forskningsgrupper. För att bibehålla och utveckla regionens akademiska miljö måste arbetet med att skapa goda förutsättningar för regionens medarbetare att forska och framför allt stärka incitamenteten för våra disputerade medarbetare att fortsätta en akademisk karriär efter disputation. Inför 2024 uttrycks också ett behov av att i övergripande planer tydliggöra vilka prioriteringar som finns för forsknings- och utbildningsverksamheten.

Tidöavtalet säger att en breddad översyn ska göras av regelverket kring inre utlänningskontroller. Inom ramen för översynen ska ett förslag lämnas till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Förslaget innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige och att myndigheterna ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten, när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Tidöavtalet tar dock upp att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården, och att undantag från informationsplikten därför behöver utredas närmare.

Lagstiftningen definierar idag vilken vård papperslösa har rätt till, vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, och preventivmedelsrådgivning. Regionerna har att tillse att denna vård ges. Om en anmälningsplikt för vårdpersonal införs kan den plikten komma i konflikt med den lagstadgade principen angående alla människors rätt till vård som inte kan anstå, då en plikt att anmäla papperslösa kan innebära att människor som vistas illegalt i Sverige avstår från att söka vård. Tidöavtalets förslag kan, om det implementeras, innebära fara för liv och hälsa. Därför har ett förslag på skrivelse till regeringen tagits fram.

En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av ny mandatperiod från 1 januari 2023. Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för politiska styrdokument (Dnr RS/1060/2018) är en policy en typ av dokument som ska ange Region Jämtland Härjedalens förhållningssätt till något, samt regionens värderingar. En policy ska inte ge några fasta regler utan enbart principer. En av Region Jämtland Härjedalens policyer är personalpolitisk policy som syftar till att underlätta ställningstaganden och utgöra vägledning för chefer och medarbetare i utveckling och tillämpning inom hela det personalpolitiska området, för att därigenom uppnå regionens uppdrag och åtaganden. Region Jämtland Härjedalens policyer ligger till grund för andra styrdokument, såsom Regionplan med budget samt verksamhetsplaner. Enligt reglementet för regionstyrelsen ansvarar styrelsen för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella, varför exempelvis personalpolitisk policy revideras varje mandatperiod.

En arbetsgrupp från den politiska majoriteten har under ledning av HR-strateg under våren -23 arbetat fram ett förslag till revidering av personalpolitisk policy. Revideringen av policyn har sett till innehållet beaktat dels skiftet av politiskt styre inom Region Jämtland Härjedalen, dels utmaningar gällande kompetensförsörjning och bemanning via externa alternativ, liksom förhållningssätt utifrån tillitsbaserad ledning och styrning. Därtill har stycket avseende jämställdhet, jämlikhet och mångfald utvecklats.

Eftersom hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden har personalansvar och arbetsmiljöansvar för den personal som arbetar inom respektive nämnds verksamhet bör nämnderna ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till reviderad personalpolitisk policy innan den överlämnas till fullmäktige för beslut. Målsättningen är att policyn ska kunna behandlas på regionfullmäktige i november.

Som ett resultat av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det försämrade säkerhetsläget behöver Sveriges försvarsförmåga inför och vid ett angrepp stärkas. Ett viktigt led i denna utveckling är en sammanhängande planering för totalförsvaret. Under högsta beredskap är totalförsvar all den samhällsverksamhet som ska bedrivas. Dagens hotbild är komplex och diffus och tillåter inte en lika tydlig gränsdragning mellan fred och krig.

Regionens Plan för höjd beredskap har reviderats utifrån det förändrade omvärldsläget och erfarenheterna från covid-19 pandemin. Revideringen resulterade i ett namnbyte till Regional riktlinje för civilt försvar.

Regional riktlinje civilt försvar ska utgöra en styrning för Region Jämtland Härjedalen uppdrag inom totalförsvaret under höjd beredskap. Den ska också inrikta Regionens verksamhet inför och under höjd beredskap samt vara ett övergripande ramverk för Regionen.

Det fredstida arbetet med krisberedskap utgör grunden för allt arbete med civilt försvar och planering inför höjd beredskap. Regional riktlinje civilt försvar är därför ett komplement till Regionens kris- och katastrofmedicinska beredskapsplaner.

Riktlinje civilt försvar har till stor del samma upplägg som plan för höjd beredskap med vissa tillägg av Cyberhot och informationspåverkan som är mycket aktuellt idag och folkhälsa som behöver komma ännu mer i fokus efter lärdomar från kriget i Ukraina.

I april 2014 § 94 fastställde regionstyrelsen ett regelverk för granskning av privata vårdgivare verksamma inom ramen för den så kallade nationella taxan (LS/494/2014). Detta skedde utifrån rekommendationer från revisorerna efter att de genomfört granskning om tillfredsställande intern kontroll vid utbetalning av ersättning till externa vårdgivare, se ärende LS/377/2013.

Målet med granskning av privata vårdgivare verksamma med offentlig finansiering anslutna till lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi är:

• att rätt ersättning utgår för utförd vård
• att förebygga och avslöja fusk och oegentligheter
• att vården som utförs inom nationella taxan är patientsäker.

Reglerna innehåller rutiner om tillsyn, uppföljning och utvärdering av kontrollaktiviteter.

Ett förslag till reviderade regler för granskning av privata vårdgivare verksamma inom ramen för den så kallade nationella taxan har nu upprättats av Beställarenheten.

Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning. Regionen ersätter leverantörerna enligt en fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:

• ersättning för listade personer
• rörlig ersättning
• tilläggsersättning

Regionfullmäktige fastslog den 23 juni 2021 §84 dokumentet ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen” vilket syftar till att tydliggöra hur regionen hanterar konkurrensneutralitet i sina vårdvalssystem. Vidare är målet med dokumentet att konkretisera hur regionen beräknar ekonomisk konkurrensneutralitet och ge utförare, oavsett driftform, en trygghet i att konkurrensneutralitet eftersträvas och råder. Det finns däremot inte någon lagstadgad skyldighet att upprätta ett sådant dokument och Region Jämtland Härjedalen är en av få regioner som har denna typ av dokument.

Om den ekonomiska uppföljningen visar att regionens totala avvikelse är negativ så innebär det enligt dokumentet att det uppföljda ersättningssystemet inte är konkurrensneutralt. Om det är en negativ avvikelse så ska regionstyrelsen ta ställning till om övriga vårdgivare ska kompenseras i motsvarande grad året efter.

Den 9 december 2021 §237 beslutade regionstyrelsen att ge en politisk styrgrupp ett uppdrag ”att följa upp 2021 års resultat utifrån det beslutade dokumentet om Likvärdiga villkor inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen avseende huvudmannauppdrag och sistahandsansvar kopplat till eventuell underskottskompensation” (RS/773/2021).

Den politiska styrgruppen har utifrån sitt uppdrag och ovan beskrivna dokument tagit fram underlag för kostnader avseende huvudmannauppdrag, särskilda åtaganden och sistahandsansvar och utifrån det arbetat fram ett förslag till underskottskompensation.

Då det gäller sistahandsansvaret som regionen har som huvudman, föreslog den politiska styrgruppen att uträkning av sistahandsansvaret endast ska utgå för hälsocentraler som både har mer än 30 km till nästa närmaste hälsocentral samt färre än 4 000 folkbokförda invånare i upptagningsområdet.

Det innebär att flera hälsocentraler inte räknas som ett sistahandsansvar för huvudmannen trots att det inte finns någon konkurrens i området eller i de fall det är två regiondrivna hälsocentraler som ligger relativt nära varandra.

Omställningen till nära vård förutsätter förändringar i arbetssätt och utveckling av nya samverkansformer mellan vårdgivare, såväl regionala som kommunala. Administrativa gränser och ansvarsfördelningar riskerar att bli en bromsande kraft och motverka utvecklingen. Mot bakgrund av det behöver vårdgivare leda tillsammans i system snarare än enbart i enskilda organisationer. Det pågår även en diskussion om att genomföra en översyn av vårdval och ersättningsmodeller i syfte att anpassa vårdvalen till den nationella utvecklingen och skapa möjlighet till förflyttning mot en god och nära vård. Här är det viktigt att frågan om kompensation utifrån dokumentet likvärdiga villkor inte får motverka en sådan utveckling.

Vidare pågår både ett kortsiktigt och långsiktigt arbete med att öka robustheten inom primärvården. Det kortsiktiga handlar om att ta fram robusthöjdande åtgärder för att regionen ska vara rustad för att möta det försämrade säkerhetsläget som nu rådet. Långsiktigt befinner sig Region Jämtland Härjedalen i ett omställningsarbete kopplat till en NATO-anslutning och planering för att kunna hantera höjd beredskap. Här är utvecklingen av primärvården med robusta hälsocentraler en bärande del.

Mot bakgrund av ovanstående görs bedömningen att regiondirektören bör få i uppdrag att presentera förslag på hur ovan kan vägas in kopplat till dokumentet ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen (RS/383/2021)” innan någon beräkning görs för verksamhetsåret 2023.

Beräkning för 2022 har gjorts enligt nedan (alla belopp i tkr):

Underskottet fördelas på samtliga invånare för att därefter sammanföra antalet listade per hälsocentral respektive år, inklusive de regiondrivna. Beräkningen ger ett underskott per hälsocentral som därmed ger en sammanställning för de privata hälsocentralerna avseende kompensation.

Kompensationen till de privata utförarna i hälsovalet är beräknade till 4 172 915 kronor och fördelas enligt nedanstående:
Fjällhälsan 652 969 kr
Hälsorum Offerdal 444 724 kr
Hälsocentralen Ripan 1 470 932 kr
Hälsocentralen Renen 293 345 kr
Nya Närvården 880 237 kr
Hälsocentralen Fjällvivan 288 740 kr
SUMMA 4 172 915 kr

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har ett delat ansvar för hälso- och sjukvården i länet. Lagar och förordningar styr till viss del hur ansvaret fördelas, medan andra områden överlåts till lokala avtal och överenskommelser. I länet finns sådana överenskommelser sedan 1992 då den nationella Ädel-reformen gav möjlighet till det. Under åren har flera avtal avlöst varandra. Det nu gällande avtalet, ”Avtal för samverkan kring hemsjukvård mellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län – Sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst i Jämtlands län”, trädde i kraft 2017-04-01 och gäller till och med 2023-12-31.

Dagens avtal omfattar ett huvudavtal med bilagor rörande egenvård, samverkan på primärvårdsnivå, tjänsteköp, syn- och hörselrehabilitering, vårdhygien, medicinteknisk utrustning, sjukvårdsmaterial och hjälpmedel samt läkemedel. En bilaga om samverkan med specialiserad vård planerades men har inte kommit till stånd. Utöver bilagorna finns angränsande överenskommelser kring utskrivning från sjukhus, palliativ vård, habilitering med mera.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har påbörjat en process att förnya avtalet under ledning av en extern projektledare. Tidplanen för arbetet sträcker sig från 2023-03-01 till 2024-02-28. Efter avsatt tid för beslutsfattande hos samtliga huvudmän samt tid för implementering och kommunikation planeras det nya avtalet träda i kraft 2024-09-01. Utifrån denna tidplan rekommenderar SVOM (Sociala vård och omsorgsgruppen) 2023-05-26 § 26 att nuvarande avtal förlängs.

Vid Norra sjukvårdsregionförbundets, NRF, möte 2023-06-08 § 50 godkändes ett förslag till preliminär budgetram för 2024 av Förbundsdirektionen.

Budgetramen för Förbundet för 2024 omfattas av följande statliga medel:

• RCC Norr:s arbete uppgående till 12,25 mnkr.
• Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv om totalt 16,0 mnkr.
• Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (PSV). Under 2023 uppgick dessa medel till 10,0 mnkr men det råder osäkerhet kring om dessa medel kommer att utbetalas 2024 varvid de inte inkluderats i den preliminära budgetramen.

Beslut kring statliga medel för år 2024 kan därmed komma att påverka den slutliga budgeten som presenteras för förbundsdirektionen i december 2023.

Den preliminära budgeten 2024 har justerats med LPIK exkl. läkemedel enligt SKR:s prognos i april 2023 för de kommande tre åren. Den slutliga budgeten justeras med oktober månads prognos. Övrig differens mellan år 2023 och 2024, är statliga medel för PSV enligt ovan där inga beslut om fortsättning för projektet finns tagna.

För Region Jämtland Härjedalen innebär den preliminära budgeten för 2024 totalt 5 698 000 kronor. Fördelning har skett efter befolkningsandel per 31 december 2022.
 

Cristine Persson (C) har lämnat ett initiativärende om att inrätta en samordnare för den digitala utvecklingen.

Förflyttningen mot God och nära vård sker långsiktigt och över vårdgivar- och huvudmannagränser. Inom Region Jämtland Härjedalen berörs samtliga förvaltningar och divisioner av förflyttningen, varför ansvaret för arbetet förlagts i ordinarie linjeorganisation. Med detta säkerställs att utvecklingen implementeras i såväl kärn- som stödverksamhet och inte riskerar att bli ett tillfälligt projekt.

Länets gemensamma plan för primärvårdsnivå har identifierat digital utveckling som en av lösningarna på vårdens utmaningar. Planen utgår från invånarnas behov – “viktigt för mig” – och har utifrån detta formulerat fem strategier. Digital utveckling utgör inte en särskild strategi, utan digitala verktyg kan, och bör, beaktas inom samtliga strategier med tillhörande aktiviteter.

De digitala lösningar som finns och skapas framöver behöver fungera i personens liv och vardag utan organisatorisk avgränsning. Då personer över tid ofta behöver insatser från såväl regional primärvård, kommunal primärvård som specialiserad vård, behöver införandet av arbetssätt och digitala verktyg ske i samverkan mellan huvudmän och vårdgivare.

Fredagsgruppen, länets gemensamma samverkansarena på tjänstemannanivå, har under de senaste åren återkommande diskuterat behovet av forum för gemensam digital utveckling för länet. Vid sammanträde 2023-06-12 fick till exempel Fredagsgruppens beredningsgrupp i uppdrag att se över möjligheten till sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, SVOD.

Regiondirektören instämmer i initiativärendets bild av att digitalisering utifrån kompetensbrist och ekonomi är en del av lösningen. Då frågan hanteras i befintliga strukturer och frågan om länsövergripande forum redan diskuteras ses däremot i nuläget inget behov av särskild samordnare för den digitala utvecklingen. Ifall behov skulle uppstå är inrättandet av en särskild funktion en fråga för linjeorganisationen och vid behov i samverkan.

Robert Hamberg (M) har lämnat in ett initiativärende om att stärka förutsättningarna för hälso- och sjukvårdsnämnden där han yrkar på att hälso- och sjukvårdsnämnden ska besvara ett antal frågor som rör nämndens förmåga att klara sitt uppdrag samt förutsättningar för nämndens måluppfyllelse. Han föreslår att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden ges tillräcklig med tid vid ett regionstyrelsemöte att ha en dialog kring nämndens svar så att informationen kan ligga till grund för kommande regionplan och regionstyrelsens verksamhetsplan.

Initiativärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde den 20 juni 2023 §126 där ärendet lämnades för beredning. Initiativärendet har nu beretts och ett svar har sammanställts.

Sammantaget görs bedömningen att det inte bör genomföras en dialog enligt det upplägg som föreslås i initiativärendet. I det svåra ekonomiska läget som Region Jämtland Härjedalen befinner sig i behövs samverkan och ständig dialog kring prioriteringar. Men det bör ske inom ramen för regionstyrelsens och nämndens ordinarie lednings- och styrprocesser. Utveckling, lärande och analys är i de processerna viktiga delar och något som ständigt pågår, särskilt i arbetet med att beskriva planeringsförutsättningar. De prioriteringar som slutligen lyfts på övergripande nivå måste också utgå från verksamhetens behov och den gemensamma målbilden. Prioriteringarna ska gemensamt bidra till samtliga verksamheters utveckling. Därför blir det också felaktigt att nu göra en bedömning om vilka prioriteringar som är att ”föredra”. Vidare har inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt ett beslut redan tagits om särskild dialog mellan regionstyrelsen och nämnderna under återstående delen av 2023.

På regionstyrelsens möte den 20 juni 2023, §127, lyftes ett initiativärende från Robert Hamberg (M) om att inte köpa varor och tjänster från företag som bedriver verksamhet i Ryssland. Regionstyrelsen beslutade lämna över ärendet till regiondirektören för beredning.

Enligt 2 kap. 2 § i kommunallagen får en region inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten eller någon annan ska ha hand om. Enligt praxis har beslut där fullmäktige har rekommenderat att tills vidare inte köpa in varor från ett visst land inte ansetts vara en allmän anvisning, i syfte att få till stånd en ändamålsenlig upphandling, utan en utrikespolitisk manifestation¹.

EU har genom olika EU-förordningar infört sanktioner mot Ryssland och Belarus². Sanktionerna innebär i korthet att offentliga kontrakt inte får tilldelas ryska företag, redan ingångna kontrakt med sådana företag får inte heller fullföljas. Vidare finns det även ett förbud mot att köpa, importera och transportera vissa varor och tjänster från Ryssland och Belarus.

De avtal som regionen upphandlar tilldelas därför inte till:

1. Ryska medborgare eller fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är etablerade i Ryssland

2. juridiska personer, enheter eller organ som till mer än 50% direkt eller indirekt ägs av en enhet som avses i föregående punkt

3. fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som agerar för, eller på uppdrag av, en enhet som avses i föregående punkter.

Avtal kommer inte heller tilldelas till anbudsgivare som under avtalstiden kommer att nyttja underleverantörer eller åberopa kapacitet från företag som stämmer in på någon av punkterna ovan, under förutsättning att de står för mer än 10% av avtalets värde.

Regionen ställer krav på att anbudsgivaren ska bekräfta att anbudslämnande företag, företag vars kapacitet åberopas för genomförande av åtagande eller underleverantörer till anbudslämnande företag, inte faller under ovan beskrivna sanktioner.

I det system som Inköp och upphandling använder för att kontrollera anbudsgivarens ekonomiska ställning, görs även en kontroll mot EU’s sanktionslista, gällande företagets namn, ägare och styrelse.

Vad det gäller redan tidigare ingångna avtal genomfördes under hösten 2022 ett utskick till samtliga leverantörer om att de måste lämna in en sanningsförsäkran. I försäkran intygade leverantören att de inte direkt eller indirekt omfattas av de sanktioner mot Ryssland och Belarus som beslutats av EU.

Regionen ska följa de lagar och förordningar som finns på området, annars riskerar regionen att överskrida sin kompetens. Dessutom utför redan Inköp och upphandling de kontroller som krävs av upphandlande myndigheter. Därför föreslås att ärendet avslås.

[1] RÅ 1969 ref. 52.
[2] Se t.ex. Rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina

Regionstyrelsens ordförande fattade den 12 maj 2023 ett delegationsbeslut (RS/361/2023) om avsiktsförklaring att ingå i ett gemensamt samarbete med Tröndelag fylkeskommun för ökade investeringar i den gränsöverskridande transportinfrastrukturen. Med anledning av beredskapsuppbyggnaden (försvarets återuppbyggnad och Sveriges inträde i NATO) kommer belastningen på vårt gränsöverskridande transportstråk, järnvägen (Meråkerbanan/Mittbanan) och E14 öka markant. Investeringar för ökad kapacitet och robusthet behöver göras i transportstråket vilket ytterst beslutas av respektive lands regeringar.

En del i samarbetet med Tröndelag fylkeskommun avser att ha gemensamma forum på både politisk- och tjänstemannanivå. Politisk dialog kommer behövas med länets olika aktörer utifrån de nya förutsättningarna som kommer att gälla i och med Sveriges anslutning till NATO. Både vad gäller frågor rörande totalförsvaret samt i samarbetet med Tröndelag.

Mot ovanstående bakgrund föreslås en politisk styrgrupp inrättas med följande uppdrag:
- Styrgruppen ska samarbeta med den politiska ledningen som utsetts av Tröndelag fylkeskommun
- Styrgruppen deltar som Region Jämtland Härjedalens part då det påkallas behov av politisk samordning i länet kopplat till dessa frågor
- Styrgruppen ska hålla sig informerad om vilka aktiviteter som pågår på nationell-, regional- och lokal nivå
- Styrgruppens arbete ska kontinuerligt redovisas på regionstyrelsens sammanträden

Regionstyrelsens presidium förstärkt med ordförande och 2:e vice ordförande för regionala utvecklingsnämnden utses att ingå i den politiska styrgruppen. Till styrgruppens arbete ska befintliga tjänstemannaresurser finnas tillgängliga.

Tillkomsten av valfrihetssystem inom primärvården 2010 ställde nya krav på den politiska organisationen. Det fanns behov av att på politisk nivå tydliggöra skillnaden mellan den som beställer vården och den som utför den. Därför inrättades vårdvalsnämnden med ansvar för beställningar i de valfrihetssystem som regionen har inom hälso- och sjukvård och tandvård.

I samband med mandatperioden 2019-2022 så infördes en Hälso- och sjukvårdsnämnd. Därigenom fick styrelsen ett större utrymme att koncentrera sig på ekonomisk styrning och uppföljning samtidigt som det skapades förutsättningar för en förbättrad styrning av hälso- och sjukvården. Vårdvalsnämndens uppgifter fördes samtidigt över till styrelsen som därigenom fick i uppdrag att upprätthålla objektiviteten och transparensen i behandlingen av olika utförare i valfrihetssystemet.

För att kunna hantera det uppdrag som Vårdvalsnämnden tidigare haft, har Regionstyrelsen årligen inrättat en styrgrupp med specifika utredningsuppdrag. Styrgruppen har också haft som uppdrag att redovisa ett förslag till förfrågningsunderlag vid styrelsens sammanträde i maj. Styrgruppen har under föregående mandatperiod i huvudsak verkat under perioden februari till maj respektive år. Vilket inneburit att arbetet med förfrågningsunderlaget i princip skett efter att övriga budgetprocessen med inspel och prioriteringar varit avslutade.

För att förändringar och ambitioner kopplat till förfrågningsunderlagen ska kunna hanteras i samband med övrig budget behöver justeringar ske av arbetet med olika vårdvalen.

Utifrån att den politiska grupperingen inte är att anses som en styrgrupp med ett tidsbestämt uppdrag föreslås att grupperingen fortsättningsvis benämns politiskt råd för vårdvalen. Då följer den samma principer som andra över tid inrättade politiska grupperingar.

Mot bakgrund av detta föreslås att det politiska rådet inrättas för hela mandatperioden med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlaget inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget.

Det innebär att det politiska rådet behöver vara delaktig i dialogen med exempelvis vårdgivare, medborgare och patienter kopplat till förfrågningsunderlaget. Ärenden till Regionstyrelsen ska stämmas av med det politiska rådet innan de lyfts till styrelsen. Utifrån att rådet är aktivt över hela året finns också möjlighet att diskutera löpande frågor som rör förflyttning mot nära vård. Bedömningen är att det politiska rådet kommer att arbeta i ungefär samma omfattning som idag, men att mötena sprids ut över en större del av året.

Under 2022 utförde revisionerna en granskning nämnder och styrelsens hantering av riktade statsbidrag. Granskningen syfte har varit att svara på om det finns en säkerställd och ändamålsenlig styrning, ledning och intern kontroll kopplat till hantering av riktade statsbidrag.

Revisorernas sammanfattande bedömning är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inte har en säkerställt en tillräcklig styrning och kontroll över riktade statsbidrag. Revisorernas bedömning utifrån granskning och stickprov är att regionala utvecklingsnämnden har bättre styrning och kontroll över sina statsbidrag, mot bakgrund att nämnden alltid står bakom en ansökan av bidrag och skapar större delaktighet och ansvar.

Revisorerna rekommenderar styrelsen att:

• utreda om behov finns att utse en styrgrupp, uppdragsägare, som säkerställer styrning och ledning med olika kompetenser för hantering av statsbidrag.
• ta fram skriftliga rutiner och tillämpningsanvisningar inom nämndens område för hantering av statsbidrag tas fram för hantering av de olika statsbidragen.
• utveckla återrapportering till regionfullmäktige.
• ta initiativ till att utveckla regiongemensamma riktlinjer för rutiner, kriterier, identifiering och urval av riktade statsbidrag.
• dokumentera beslut om att inte delta i någon satsning enligt regelverket om hantering av statsbidrag.
• utveckla och förbättra diarieföring av statsbidrag.
• säkerställa att kontaktpersoner får förutsättningar med tydlig styrning och uppdrag i sin roll som ansvarig för en satsning.
• utbilda fler inom förvaltningen om hur statsbidrag ska återredovisas och utför i enlighet med de krav som är uppställda av bidragsgivaren.
• se över rutinerna och likrikta tillvägagångssättet för att förbättra kontinuitet och samsyn inom alla verksamhetsområden.
• att dokumenterade anvisningar/rutiner tas framför bokföring av riktade statsbidrag
• utvärdera genomförda satsningar inför planering och beslut om fortsatt/alternativ finansiering av förnyade satsningar.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen och ekonomiavdelningen. Senast den 25:e september 2023 vill revisorerna få en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta samt tidplan med anledning av granskningsresultatet.

Utredningen har undersökt vilka åtgärder som behöver vidtas för att ska en långsiktig och hållbar reglering för utlämnande av försäljningsstatistik om humanläkemedel. Ehälsomyndigheten och Socialstyrelsen har begränsat sina utlämnanden om uppgifter om försäljningsstatistik efter rättsliga ställningstagande med hänsyn till bestämmelserna enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det har också ingått att se över behovet för myndigheter att ta emot uppgifter för att kunna genomföra sina uppdrag samt ändringar i regelverket om olika aktörers skyldighet att lämna försäljningsstatistik till Ehälsomyndigheten.

Regionen anser att utredningen genomfört ett omfattande arbete med att analysera förutsättningarna och möjligheterna till en förändrad reglering. I stort bifaller regionen med utredningens förslag, men vill lyfta vikten av att föreslagna ändringar inte får innebära några försämringar i tillgången på uppgifter till regionerna. Det är nödvändigt att regionerna erhåller en samlad bild av läkemedelsförsäljningen, för att kunna följa upp både ut kvalitets- och kostnadsaspekt.

Ett förslag till svar har upprättats inom läkemedelsenheten.

Yttrandet ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 30 augusti 2023.

Den 26 maj 2023 beslutade Sociala vård och omsorgsgruppen (SVOM) att ställa sig bakom att Gemensam plan för primärvårdsnivå i Jämtland Härjedalen skickas ut på remiss till länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen för ställningstagande till de strategier och prioriterade aktiviteter som föreslås i planen.

Gemensam plan för primärvårdsnivå i Jämtland Härjedalen är en del av länets förflyttning mot God och nära vård. Regionstyrelsen vill lämna följande synpunkter på planen i sitt remissvar:

• Regionstyrelsen ser positivt på att resultatet från tidigare medborgarenkät, tidigare presenterad målbild samt planens strategier och prioriterade aktiviteter vävs ihop. Invånarnas behov är basen för vår kärnverksamhet.
• Att planen är framtagen i samverkan med länets kommuner ses som en framgångsfaktor. I förflyttningen behövs mer samverkan och mindre gränsdragning.
• Regionstyrelsen vill understryka behovet av att förtydliga hur de prioriterade aktiviteterna ska genomföras via en handlingsplan, med tillhörande tidplan, för att strategierna ska uppnås.

Kompletteras senare

Länk till protokoll från regionens politiska organ: https://forum.regionjh.se/committees 

• Utbildning för förtroendevalda - Samverkan med kommunerna
   
• Uppsiktsplikt - dialog med hälso- och sjukvårdsnämndens och kollektivtrafiknämndens presidium
   
• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm