Möte 2025-12-09

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Aktuella frågor
• Färdplan, effektiv administration
• Flexibel arbetsplats
• Nytt samverkansavtal

En ekonomisk rapport för oktober 2025 har upprättats för regionen på övergripande nivå samt för regionstyrelsen. Rapporterna sammanfattas nedan.

Övergripande nivå
Per sista oktober 2025 redovisas ett negativt verksamhetsresultat före finansiella poster på -137 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. Intäktssidan uppvisar en förbättring jämfört med budget, huvudsakligen förklarat av ökade riktade bidrag samt generella bidrag. På kostnadssidan är det framför allt utgifter för egen och inhyrd personal exklusive pensionskostnader som bidrar till avvikelsen. Pensionskostnaderna har hittills varit betydligt lägre än föregående år vilket påverkar resultatet positivt.

Resultat efter finansiella poster uppgår till en förlust på 290 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. De finansiella posterna som påverkar negativt avser framför allt orealiserade förluster. Dessa är att betrakta som mycket osäkra då det varit stora svängningar på börsen under årets första månader men har återhämtat sig något under hösten.

I samband med delårsrapporten per augusti bedömdes prognosen försämras ytterligare till ett underskott på 420 miljoner kronor för helåret. Det är främst verksamhetens kostnader för personal inklusive inhyrd bemanning samt kostnader för köpt riks- och regionvård som utgör avvikelsen från verksamhetens budget. Utöver det avviker finansiella poster kraftigt på grund av orealiserade förluster samtidigt som skatteprognosen har försämrats. Denna bedömning kvarstår per sista oktober 2025.

Inom Hälso- och sjukvårdsnämnden, som har det största underskottet, har särskilt fokus lagts på kompetensförsörjning och produktions- och kapacitetsstyrning. Inhyrd bemanning har minskats till förmån för egen personal. Effekterna är ännu svåra att fullt ut mäta, men bedöms bidra till den långsiktiga omställningen.

Då tidigare beslutade åtgärder inte fått den effekt som önskats har det i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 25 september beslutats om ytterligare åtgärder.

Sammanfattningsvis visar rapporten att regionen står inför betydande ekonomiska utmaningar. 

Regionstyrelsen
En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter oktober en positiv avvikelse mot budget på 230 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre pensionskostnader och något högre statsbidrag än budgeterat.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga plan med budget. Enligt 2025 års uppföljningsplan ska styrelsen 9 december följa upp följande områden:
 

• Vårdval och hälsoval - dialoguppföljning
• Samiska frågor
• Politiskt utsedda råd

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilagor under sammanträdet.

Årligen avsätter Region Jämtland Härjedalen budget för forskning, kallat FoU-medel. Regionstyrelsen beslutade den 1 oktober 2024, § 143, att budget för FoU-medel perioden 2025–2027 skulle vara 5 miljoner kronor i stället för som tidigare 7 miljoner kronor. Beslutet var en del i regionstyrelsens åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Regionstyrelsen uppdrog till regiondirektör att utvärdera hur medlen nyttjats utifrån de nya förutsättningarna och återredovisa det till regionstyrelsen inför beslut om budget 2026. En rapport har upprättats och redovisats för FoU-rådet den 15 september. Ärendet tas upp på nytt i FoU-rådet den 18 november.

I bilaga beskrivs de senaste årens förändrade regelverk för fördelning av ALF-medel, kontering av forskningstid i Heroma och neddragningen av FoU-medel. Tillsammans ger det att regionens anställda forskare har historiskt låg tillgång till interna medel och lägst i Norra sjukvårdsregionen. Det sammantaget är i otakt med Region Jämtland Härjedalens målsättningar inom området, däribland: 

• Regionstyrelsens plan att öka antalet vetenskapliga publikationer.
• Regionstyrelsens uppdrag att verksamhetsutveckling ska ske med digitalisering.  
• FoU-policy (RS/162/2023) fastställd i Regionfullmäktige om att forskning ska ses som en naturlig del av det dagliga arbetet och utgöra en möjlig och attraktiv karriärväg.

För att främja vetenskaplig förnyelse och säkerställa återväxt inom Region Jämtland Härjedalens kunskapsmiljö föreslås för 2026 att 1 miljon kronor återförs i FoU-medel. Det ska ske inom befintlig ram. Denna riktade satsning syftar till att möjliggöra uppstarten av nya forskningsprojekt med hög relevans för framtida samhällsutmaningar och strategiska kompetensområden. För kommande år ska behovet tas in i ordinarie budgetarbete.

Från och med den 1 januari 1999 kan viss tandvård betalas med en fast avgift per besök enligt reglerna för den öppna Hälso- och Sjukvårdens avgiftssystem (HSA). Av tandvårdslagen (1985:125) och hälso och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdsförordningen (1998:1338) samt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:17) framgår vilken tandvård och vilka grupper av patienter som avses kunna betala sin tandvård enligt HSA. Socialstyrelsen har också utgivit föreskrifter, rapporter och meddelandeblad - mars 2004 (arkiverat) samt maj 2016-om tillämpning av det särskilda tandvårdsstödet. På grundval av ovan nämnda bestämmelser har Region Jämtland Härjedalen genom åren utfärdat lokala tillämpningsriktlinjer i samverkan med främst regionerna i norr. Beslut om de lokala riktlinjerna har fattats inom tjänstemannaorganisationen.

Enligt 10§ i Tandvårdslagen (1985:125) ska regionerna samverka i tandvårdsfrågor som berör flera regioner. Mot den bakgrunden tillsatte SKR:s tandvårdsnätverk våren 2024 en arbetsgrupp med uppgift att se över och vid behov revidera de riktlinjer som togs fram år 2017 för tandvårdsstödet Led i sjukdomsbehandling (LIS), enligt 3§ tandvårdsförordning (1998:1338). Förslaget som tagits fram av arbetsgruppen gällande reviderade riktlinjer är ett steg till ett nationellt jämlikt regelverk och tillämpning.

De reviderade riktlinjerna föreslår att vissa så kallade S-grupper (Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid) innefattas av mer tandvård, andra mindre. Eventuella kostnadsförändringar kommer att hanteras inom budgetram för Beställarenheten och utvärderas följande år.

I samband med föreslagen förändring för S-gruppen föreslås regionstyrelsen fatta ett övergripande beslut om Riktlinjer för regionalt tandvårdsstöd som sedan regiondirektören vid smärre justeringar får i uppdrag att revidera.

Riktlinjer för regionalt tandvårdsstöd redovisas i ett separat beslutsunderlag.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 oktober 2024 (§ 113) att ge regiondirektören i uppdrag att utreda om andra åtgärder kan vidtas för att långsiktigt tillmötesgå behovet vid svåra bemanningssituationer. Nuvarande beslut om extraersättning utöver kollektivavtal till medarbetare som inom Hälso- och sjukvårdens förvaltningsområde arbetar extra pass har tillämpats i sedan maj 2023. Syftet med extra ersättningarna är att under perioder då verksamheten har extra svårt att bemanna samt då alla andra alternativ till åtgärder är uttömda så kan medarbetare, utifrån frivillighet, ta på sig extra arbetspass mot en extra ekonomisk ersättning. Uppföljning och utvärdering av beslutet har skett efter både sommaren 2023 och 2024 vilket resulterat i några justeringar i reglementet.

Aktivering av extraersättningar sker efter beslut av HS-direktör och innan begäran om aktivering sker ska verksamheten ha vidtagit vissa åtgärder. Vilka åtgärder som avses beskrivs i rutindokument tillhörande beslutet om extraersättningar.

Det ser olika ut inom förvaltningsområdet gällande vilka enheter som haft behov av att aktivera extraersättningarna, övervägande har aktivering skett under juni-augusti för att hantera semester och föräldraledigheter. Utöver det finns dock några verksamheter som haft regelverket aktiverat i större utsträckning än andra. Neonatal och Klinisk kemi har haft extraersättningar aktiverade under hela 2024 medan C-Op, Ortopeden, Ambulansen nyttjat extraersättningarna under nio månader 2024.

Verksamhetens grundbemanning påverkar behovet av extraersättningar och flera enheter har i grunden vakanta tjänster. I första hand bör dessa hanteras med hjälp av inhyrd personal men då avropen inte ger önskat resultat återstår att erbjuda befintlig personal extraersättningar. Det går att konstatera att problematiken med att en enhet står med vakanta tjänster kan inte i sig lösas med extraersättningar. För att få bemanningen på plats behöver andra åtgärder vidtas och respektive enhet behöver analysera vilka faktorer som påverkar deras möjligheter att bemanna samt utifrån det upprätta en åtgärdsplan.

Chefens roll och förutsättningar
Chefens förutsättningar att arbeta kontinuerligt med bemanningsfrågor spelar roll i sammanhanget kring behovet av extraersättningar. Det är många områden inom arbetstid- och villkorsfrågor som en chef behöver ha kunskap för att den praktiska hanteringen ska fungera optimalt. Främst handlar det om att följa de riktlinjer och anvisningar som finns gällande både schemaplanering i stort och semesterplanering specifikt.

Innan begäran om extraersättningar görs ska chef ha vidtagit vissa åtgärder i verksamheten och det är då av vikt att identifiera vilka särskilt viktiga förutsättningar som fordras i det arbetet. För att mer specifikt fånga behovet har frågor skickats ut till chefer under våren 2025 där syftet dels var att kartlägga vilka specifika behov verksamheterna har utifrån ovan, dels få en bild av hur upplevelsen kring hur goda chefers förutsättningar är i form av kunskap och stöd i framför allt semesterplanering och efterlevnad av lag och avtal. Resultaten ger en bild av att där chef funnits på plats har semesterplaneringen fungerat bra ur i de avseenden chefen själv kunnat påverka. Upplevelsen kring kännedom och kunskap kring riktlinjer, lag och avtal är bland de som svarat god. Svarsfrekvensen är dock inte så pass stor att det går att uttala sig generellt för hela förvaltningen.

Andra åtgärder
Hälso- och sjukvårdens förvaltningsområde har även kommunicerat ett övergripande behov av att förändra det nu gällande lokala arbetstidsavtalet, då verksamheten ser detta som en avgörande faktor att lyckas bemanna verksamheten. Dessa två områden, beslut om extraersättningar och behovet av att revidera innehållet i det lokala avtalet i tangerar varandra då förutsättningarna att i grunden lyckas bemanna verksamheten även påverkar behovet av att aktivera extraersättningarna. För att kunna ge förslag om andra åtgärder som på sikt ska kan möta verksamhetens bemanningsbehov och samtidigt minska behovet av extraersättningar behöver fördjupade analyser göras över vilka förutsättningar och behov respektive enhet har gällande sin bemanning.

Som ett exempel på arbete som har påbörjats sedan rapporten ”Utredning av verksamhetens behov av arbetstidsavtal 2023–2024” färdigställdes är att verksamheten på centraloperation har genom en lokal överenskommelse med arbetstagarorganisationerna beslutat om att i delar av verksamheten införa ett test med 6 timmars arbetspass utan rast. Syftet med överenskommelsen är en förbättrad arbetsmiljö genom ökad återhämtning för medarbetarna samt öka arbetsplatsens attraktion för att framledes kunna behålla och rekrytera personal. Genom ett utökad öppethållande i operationssalar kan även verksamhetens produktionskapacitet öka.

Slutsats
Verksamheten har aktivt arbetat för att vidta åtgärder som resulterat i att kostnaderna för extraersättningar har minskat mellan åren 2024 och hittills 2025. Dock att i närtid helt ta bort möjligheten till extraersättningar bedöms inte som rimligt. Målbilden bör vara en långsam, hållbar minskning av extraersättningar för att samtidigt kunna säkerställa kvalitet och stabilitet i verksamheten. Arbetet behöver även gå i takt med andra åtgärder som exempelvis möjligheten att nyttja inhyrd personal som i hög grad påverkar behovet av extra ersättningar. Under sommarperioden blir detta särskilt påtagligt då medarbetarna behöver få ut sin semesterledighet. Att då i god tid kunna avropa hyrpersonal är avgörande för att på så sätt kunna säkra sommarbemanningen.

För att nå målbilden behöver en revidering av regelverket kring extraersättningar göras där det dels tydliggörs att möjlighet till extraersättning endast avser utfört arbete inom vissa yrkesgrupper/befattningar samt under vilken period under året dessa kan nyttjas. Vilka befattningar som omfattas framgår av regelverket. Möjligheten till extraersättningar behöver finnas kvar under de perioder som är särskilt svåra att bemanna dvs under jul/nyår samt under sommarperioden juni, juli och aug, för övrig tid under året är inte extraersättningar möjliga.

Nivåerna för extraersättningar är höga och driver regionens kostnader på flera sätt, dessa behöver justeras generellt. En sänkning av extraersättningarnas nivåer syftar dels till att minska det totala utfallet, dels till att motverka att en hög extraersättning bidrar till negativa konsekvenser i arbetsmiljön och begränsar medarbetares möjlighet till återhämtning under sommarperioden. Extraersättning för att flytta beviljad men inte påbörjad semester minskas därför och är möjlig endast under som längst en vecka.

För att verksamheten även fortsättningsvis ska kunna arbeta med förebyggande åtgärder behöver chefer och assistenter rätt förutsättningar och kunskap i frågor gällande semesterplanering, bemanning och arbetstider. Det innebär att tydliga riktlinjer behöver finnas samt information- och utbildningsinsatser genomförs.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2025-11-20 § 137 och föreslår regionstyrelsen:

1. Regler för extraersättningar till medarbetare inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård 2026-02-01--2027-01-31 antas.
2. Kompetenshöjande och förebyggande insatser till chefer samt assistenter ska identifieras och genomföras.

Nämnden beslutade även för egen del att regelverket ska utvärderas på hälso- och sjukvårdsnämndens möte i oktober 2026.

Lars-Erik Olofsson (KD) har lämnat in ett initiativärende att regionen ska göra en preliminär beräkning och utbetalning av underskottskompensationen i förtid enligt nedan.

• Utbetalning av underskottkompensation sker till de alternativt drivna hälsocentralerna för 2025 med den beräkningsmodell som användes vid 2024 års utbetalning.
• Utbetalningen skall grundas på det beräknade underskott för 2025.
• Beslut om utbetalning för 2025 års underskottskompensation tages vid regionstyrelsens sammanträde 9 december 2025 och utbetalas under januari månad 2026.
• Utbetalningen justeras när definitivt bokslut för primärvården 2025 föreligger.

Initiativärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde den 4 november 2024 §184 där ärendet lämnades för beredning. Initiativärendet har nu beretts och ett svar har sammanställts.

Då det gäller frågan om att utbetalning av underskottskompensationen ska ske till de alternativt drivna hälsocentralerna för 2025 med den beräkningsmodell som användes vid 2024 års utbetalning, så fattade Regionstyrelsen ett sådant beslut den 11 november 2025 i ärendet Beräkning för underskottskompensation utifrån Likvärdiga villkor (RS/762/2024).

Då initiativärendet lämnades för beredningen är det i övriga delar inte möjligt att både hinna avge ett förslag till svar på initiativärendet och därefter bereda ett ärende utifrån den tidsram som angivits i initiativärendet.

Mot denna bakgrund föreslås att frågan lyfts in som ett uppdrag till det politiska rådet för vårdvalen att se över eventuell tidigareläggning av utbetalning av underskottskompensationen för 2026 och framåt.

Vid regionstyrelsens möte den 4 november 2025, §185, lyftes ett initiativärende från Robert Hamberg (M) om förutsägbarhet och transparens i Hälsovalet. I initiativärendet föreslås att ge vårdvalsgruppen i uppdrag att:

• föreslå främst, men inte uteslutande, hur kapitel 7.23-7.34 i Hälsovalet bör tillämpas utifrån de krav och principer som anges i dokumentet.
• föreslå hur tillämpningen av avtalets bestämmelser bör ske likvärdigt oavsett om utföraren är offentlig eller alternativ,
• föreslå hur transparens, proportionalitet och uppföljning ska säkerställas vid eventuella sanktioner, viten, omförhandlingar eller avtalsuppsägningar.
• redovisa sitt förslag till regionstyrelsen den 24-25:e mars 2026.

Tillämpning av avtalet styrs av formuleringarna i avtalet. Att årligen arbeta med alla delar i förfrågningsunderlaget ingår för politiska rådet för vårdvalen. Både beställning och uppföljning hanteras där. Av den anledningen är förslaget att ta upp delarna i initiativärendet med hantering i ordinarie process för politiska rådet för vårdvalen med beslut om förändringar i Förfrågningsunderlaget för Hälsoval 2027 i regionstyrelsen i maj 2026.

Vid regionstyrelsens möte den 4 november 2025, §186, lyftes ett initiativärende från Katarina Nyberg Finn (S) om översyn av Hälsovalet. I initiativärendet föreslås att ge vårdvalsgruppen i uppdrag att:

• genomföra en allmän översyn av Hälsovalet i Region Jämtland Härjedalen.
• belysa hur nuvarande avtal, ersättningsmodeller och uppföljningsrutiner fungerar i praktiken,
• tydliggöra regionens sistahandsansvar för att säkerställa att invånarna, oavsett bostadsort, har tillgång till en fungerande primärvård.
• samt lämna förslag på eventuella justeringar av regelverk eller arbetssätt för att stärka transparens, rättvisa villkor mellan utförare och långsiktigt hållbara förutsättningar för primärvården.

Att årligen arbeta med alla delar i förfrågningsunderlaget ingår för politiska rådet för vårdvalen. Både beställning och uppföljning hanteras där. Av den anledningen är förslaget att ta upp delarna i initiativärendet med hantering i ordinarie process för politiska rådet för vårdvalen med beslut om förändringar i Förfrågningsunderlaget för Hälsoval 2027 i regionstyrelsen i maj 2026.

Revisionen har genomfört en uppföljande granskning av vårdstatistik, efter att brister fångats upp i en tidigare granskning. Denna granskning, som genomfördes 2023, visade på utmaningar med styrning, uppföljning och kontroll över kvalitet i vårdstatistik. I den uppföljande granskningen konstateras att bristerna från ursprungsgranskningen delvis åtgärdats, men det lämnas tre rekommendationer för vilka revisionen önskar en redovisning om vidtagna eller planerade åtgärder.

Regionstyrelsen rekommenderas att:

1. Ta fram och besluta om en datastrategi, eller ett liknande dokument, som stöd i arbetet med att uppnå regionens mål och för en effektivare användning av data.
2. Tydliggöra och kommunicera rollen informationsägare vård avseende uppdrag, ansvar och mandat.
3. Fortsätta på den inslagna vägen avseende utveckling och digitalisering som stödjer användning av vårddata.

Revisorerna vill ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser att vidta, samt tidsplan, med anledning av granskningsresultatet senast 16 december. Ett förslag till svar har upprättats inom digitalisering och ledningsstöd och service.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning om ekonomisk strategi och planering. Enligt revisionen syftar granskningen till att svara på om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att det finns en ekonomisk planering och strategi för en ekonomi i balans. Revisorernas samlade bedömning är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inte har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av den ekonomiska planeringen och strategin för att uppnå en ekonomi i balans.

Revisorerna vill senast den 16 december 2025 ha en redovisning om vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta samt tidsplan med anledning av granskningsresultatet.

Ett förslag till svar har upprättats. Svaret från regionstyrelsen utgår från styrelsens övergripande ansvar för att samordna planering och uppföljning av regionens verksamheter och ekonomi. Påtalanden som rör hälso- och sjukvårdsnämndens arbetssätt hanteras i nämndens svar (HSN/1641/2025).

Region Jämtland Härjedalen arbetar löpande med att utveckla arbetssätt för att stärka regionens ekonomisk strategi och planering. Flertalet förändringsinsatser har genomförts eller pågår. Men regionstyrelsen delar revisorernas uppfattning om att styrning och uppföljning fortsatt behöver utvecklas för att målet om en ekonomi i balans ska uppnås. Regionstyrelsen kommer kontinuerligt att fortsätta följa de arbeten som tas upp i svaret.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att lämna synpunkter på promemorian Frivillig fördelning och omfördelning av läkemedel (S2025/01745).

I promemorian lämnas förslag på nya regler som möjliggör frivillig fördelning och omfördelning av läkemedel. Förslagen syftar till att säkerställa att de läkemedel som finns tillgängliga kan användas där de bäst behövs i en bristsituation. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Frivillig fördelning av läkemedel
Partihandlare har en skyldighet att leverera läkemedel till öppenvårdsapotek och sjukhusapotek. Leveransskyldigheten innebär enligt lagen om handel med läkemedel att en partihandlare ska leverera de läkemedel som omfattas av tillståndet till öppenvårdsapoteken och sjukhusapoteken så snart det kan ske.

Förslaget innebär att Läkemedelsverket i enskilda fall ska få besluta om undantag från en partihandlares leveransskyldighet. Undantag ska få beslutas om det är brist eller risk för brist på läkemedel och det är nödvändigt för att skydda människors eller djurs liv eller hälsa.

Att möjliggöra en frivillig fördelning av läkemedel kan dels ge möjligheten att omprioritera flödet, helt eller delvis, så att läkemedel tillgängliggörs till de patienter som har störst behov av behandling. En fördelning av läkemedel kan även motverka hamstring inför en potentiellt kritisk bristsituation, exempelvis genom att partihandlaren begränsar sina leveranser så att endast t.ex. apotekens, regionens, eller vårdgivarens normala månadsbehov kan beställas.

Frivillig omfördelning av läkemedel
Vem som får handla med läkemedel regleras i lagen om handel med läkemedel. Enligt lagen om handel med läkemedel får öppenvårdsapotek bedriva detaljhandel med läkemedel till konsument och till sjukvårdshuvudman, sjukhus och annan sjukvårdsinrättning, och till den som är behörig att förordna läkemedel i sjukvård. Regelverket tillåter inte apotek att bedriva handel med läkemedel med andra apotek, utan sådan handel kräver partihandelstillstånd.

Förslaget innebär att Läkemedelsverket i enskilda fall ska få besluta att ett läkemedel får omfördelas mellan öppenvårdsapotek, mellan sjukhusapotek och öppenvårdsapotek och mellan sjukhusapotek om det är brist på det läkemedlet och det är nödvändigt för att skydda människors eller djurs liv eller hälsa.

Syftet med förslaget är att kunna omfördela läkemedel som finns hos apoteken för att kunna hantera en bristsituation. Behov av omfördelning kan exempelvis bli aktuellt om tillgången behöver jämnas ut geografiskt mellan öppenvårdsapotek eller mellan öppenvårds- och sjukhusapotek. Omfördelning skulle även kunna vara ett verktyg i situationer då olika förpackningsstorlekar kan nyttjas bättre inom slutenvård respektive öppenvårdsapotek.

Förslag till svar
Ett förslag till svar har tagits fram av Läkemedelsenheten. Regionen är överlag positiv till förslagen, och anser att de är viktiga verktyg i arbetet med läkemedelsbrister. Regionen anser dock att även läkemedel som finns i vårdavdelningars förråd bör omfattas av förslaget för frivillig omfördelning.

Remissvaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 15 december 2025.

Regionstyrelsen beslutade 2025-05-27 § 79 Regionstyrelsens uppsiktsplikt 2025 följande:

• Regionstyrelsen ska under 2025 särskilt bevaka hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta för att kunna snabbt agera och initiera åtgärder om inte nämnden håller tillräckligt hög takt i arbetet med att fullfölja planerade åtgärder och hålla budget.
• Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium bjuds in till regionstyrelsens sammanträde 27 maj 2025, samt till samtliga efterföljande möten för 2025 för rapportering om månadsvis uppnådd effekt av nämndens resultatförbättrande åtgärder, samt vilka ytterligare åtgärder som planeras.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

1. Jämtlands läns undsättningsfond: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Stephen Jerand (KD) som avsagt sig uppdraget.

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]