Möte 2022-03-30

För att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och med samtliga ledamöter på distans.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

• Omvärldsläget och flyktingmottagande
• Lägesbild pandemin och vaccinationer
• Arbetshubbar
• Översyn av gemensamma resurser
• Planering sommarbemanning inom regionservice
• Förslag på reviderade mål LUP – psykisk hälsa

En månadsrapport för februari 2022 har upprättats. Rapporten visar följande: Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med februari 2022 var negativt och uppgick till -8 miljoner kronor, vilket var 17 miljoner kronor sämre än budget och 68 miljoner kronor sämre än föregående år.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med februari var 7,2 procent, 53 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens intäkter var 32 miljoner kronor högre än föregående år. Främst på grund av högre bidrag med 26 miljoner kronor. Patientavgifter och övriga avgifter var ungefär 2 miljoner kronor lägre än föregående år, övriga intäkter var cirka 6 miljoner kronor lägre och försäljning hälso- och sjukvård var 14 miljoner kronor högre.

Bruttokostnaderna har ökat med 85 miljoner kronor, motsvarande 9,1 procent. Personalkostnaderna har ökat med endast 4 miljoner kronor. Köpt riks- och regionvård har ökat med 29 miljoner kronor, verksamhetsanknutna tjänster har ökat med 24 miljoner kronor och inhyrd personal har ökat med 14 miljoner kronor.

Likviditeten har under året förbättrats med 15,2 miljoner kronor till och med februari. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 130 miljoner kronor under perioden. Ingen amortering av lån till Kommuninvest har skett och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 290 miljoner kronor.

Helårsprognosen beräknas bli noll vilket är en försämring mot budget. Detta beror främst på högre prognostiserade kostnader för verksamheten samt osäkerheter avseende det orealiserade resultatet som hittills påverkat resultatet negativt med 45 miljoner kronor i orealiserade förluster. Men dessa är osäkra poster som kan förändras över året. Även världsläget gör det osäkert att förutsäga påverkan på ekonomin.

Regionfullmäktige beslutade den 15 februari 2022 om en reviderad regionplan och budget 2022-2024. Bakgrunden till revideringen var ändrade ekonomiska förutsättningar utifrån en ny skatteunderlagsprognos. I målavsnittet gjordes några mindre justeringar. Dessa förändringar innebär att även hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan behöver justeras och ett förslag har därför tagits fram inför nämndens möte 16 mars 2022.

Den nya skatteunderlagsprognosen medförde en förbättring av Region Jämtland Härjedalen finansiering via skatteintäkter och generella statsbidrag under planperioden 2022-2024. De nya förutsättningarna skapade ett handlingsutrymme på 18 mkr under 2022. Utöver detta var det fler riktade statsbidrag som lyftes in i budget för 2022. Dessa förändringar innebar ett tillägg på 8,4 miljoner kronor till regionstyrelsen avseende kompetensförsörjning. Avsikten var att ge medarbetare ökade möjligheter till vidareutbildning.

Regionstyrelsen fastställde sin verksamhetsplan och budget 2022 på regionstyrelsens möte den 10 november 2021, § 203. Verksamhetsplanen omfattar 11 målområden, 50 mätbara mål samt ekonomiska ramar. Sammantaget visar planen vad regionstyrelsen ska arbeta med för att fullmäktiges inriktning i de fyra strategierna ska verkställas och tilldelad ekonomisk ram hållas. Målen ger också underlag till prioriteringar, i form av aktiviteter som verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen, uppfylla tilldelade uppdrag och hålla fastställd budget.

Utifrån ovan beskrivna förändringar har justeringar gjorts av budgetramar för förvaltningsområde regiondirektör, vårdval och regionstab. Det föreslås också ett tillägg i målavsnittet kopplat till suicidprevention. Det har också gjorts några tillägg i uppföljningsplanen samt några redaktionella justeringar i övrigt.

Vad gäller tillägg avseende kompetensförsörjning så kommer regionstyrelsen inom ramen för sitt personalpolitiska ansvar att arbeta med att skapa förutsättningar för verksamheten att ge fler medarbetare möjlighet till vidareutbildning. Regionstyrelsen kommer att följa upp arbetet inom ramen för sin uppföljning om kompetensförsörjning.

Uppföljning av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen, vårdval medicinsk fotvård samt vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna sker enligt beskrivning i respektive förfrågningsunderlag. (RS/58,59,60/2021)

Verksamhet som bedrivs inom Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOL) respektive Lag (1993: 1651) om läkarvårdsersättning (LOL), även kallad nationella taxan, följs upp enligt §25 för LOF och §26 för LOL.

Från årsskiftet bedrivs inom hälsovalet 21 regiondrivna vårdenheter, varav fyra enligt dispensansökan, samt 9 filialer. I annan regi 5 vårdenheter, varav en enligt dispensansökan samt 8 filialer.

21 leverantörer ingår i vårdvalet för medicinsk fotvård.

Inom vårdvalet allmäntandvård för barn och unga vuxna har regionen avtal med folktandvårdsklinikerna samt 25 privata kliniker.

Region Jämtland Härjedalen finansierar 23 fysioterapeuter verksamma enligt LOF samt en allmänläkare enlig LOL.

Vårdgivarna lämnar en årlig verksamhetsberättelse utifrån ett underlag från regionen. En sammanställning av verksamhetsberättelserna för hälsovalet redovisas i ett årsbokslut som ett separat beslutsunderlag. Då övriga vårdgivare har en senare tid för inlämning lämnas en kortare sammanfattning muntligt vid regionstyrelsens möte.

Regionstyrelsen gav vid sitt sammanträde den 10 november 2021 § 202 i uppdrag till regiondirektören att återrapportera till styrelsen hur försäkringsansvar samt ansvar för vårdskador förhåller sig gällande avtalslösa tandläkare som behandlar barn och unga vuxna.

Kontakt har tagits med LÖF, regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, och svar har lämnats från deras chefsjurist;
”I det fallet då regionen har barn som går till privattandläkare som ej har ett avtal med regionen betalar regionen inte ut någon kapiteringsersättning till vårdgivaren, dvs tandvården är inte regionfinansierad. Då innefattas barnet inte av LÖF.
Enligt patientskadelagen är privattandläkaren skyldig att teckna sig hos ett försäkringsbolag. Barnet ska då innefattas av den försäkring som privattandläkaren tecknat.”

Ann-Marie Johansson (S) inkom den 7 december 2020 med ett initiativärende till regionstyrelsen. Initiativärendet behandlades på regionstyrelsen den 26 januari 2021, § 10. Regiondirektören fick då i uppdrag att utreda om andelen alternativa utförare påverkar regionens forsknings- och utbildningsverksamhet. En rapport har utarbetats med syfte beskriva förutsättningar och konsekvenser utifrån den frågeställningen.

I upprättad rapport finns en beskrivning av regionens forskningsuppdrag, hur den finansieras och vad målet för uppdraget är. Vidare beskrivs också vad det innebär att Allmänmedicin vid Primärvården inom Region Jämtland Härjedalen har status som universitetssjukvårdsenhet samt vad regionens utbildningsuppdrag innebär och hur regionen behöver arbeta för att säkerställa det. I arbetet med rapporten har det också gjorts en omvärldsanalys för att efterhöra hur de andra regionerna i norra sjukvårdsregionen hanterar utbildningsuppdragets genomförande i egen regi samt hos alternativa utförare. Rapporten avslutas med förslag på åtgärder för att säkra forsknings- och utbildningsuppdraget i primärvården framåt. Det innefattar att;

• Revidera reglerna avseende de interna FoU-medlen för att säkerhetsställa goda förutsättningar för att samtliga anställda inom ramen för Hälsovalet, ska kunna bedriva forskning finansierad med FoU-interna medel. 
• Beakta forsknings- och utbildningsuppdraget i omställningen till Nära vård samt organisations- och strukturförändringar i primärvården.
• Säkerställa att primärvården i stort tar sitt forsknings- och utbildningsansvar.
• Komplettera förfrågningsunderlaget med höjd för att ha fortsatt status som USV-enhet.

Regionstyrelsens Forsknings- och utvecklingsråd (FoU-rådet) har under året följt arbetet med utredningen utifrån regionstyrelsens beslut i januari 2021 och fått möjlighet att lämna synpunkter. Ett slutligt förslag på rapport presenterades på rådets möte den 21 februari 2022. Rådet lämnade då några ytterligare förslag på justeringar. Bland annat önskade rådet några sammanfattande slutsatser om förslag på åtgärder vilket infogades. Men sammantaget ansåg rådet att innehållet var bra och beslutade att överlämna förslaget till regionstyrelsen.

För att stärka kommunernas och regionernas arbete med patientsäkerhet och stärka den nationella samordningen gav regeringen 2018 Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Planen publicerades 2019. Syftet är att bidra till att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Visionen i handlingsplanen är God och säker vård – överallt och alltid, med det övergripande målet att ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada. Handlingsplanen är utformad för att kunna användas av kommuner och regioner som genom egna handlingsplaner kan etablera principer, prioriteringar och mål för sitt patientsäkerhetsarbete.

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2017 haft en handlingsplan för patientsäkerhet, den har nu omarbetats och anpassats enligt den nationella handlingsplanen.

Regionens vision är att ingen patient ska drabbas av en undvikbar skada (vårdskada). Underlag för handlingsplanen är Socialstyrelsens handlingsplan för patientsäkerhet och Region Jämtland Härjedalens Strategiska mål för patientsäkerhet 2021–2023.

Handlingsplanen följer samma struktur och upplägg som den nationella planen och fokuserar på genomförandet av olika aktiviteter som behöver vara föremål för uppföljning och avrapportering till regionledning men också till politiken.

Handlingsplanen ska brytas ner till divisionsnivå alternativt verksamhetsnivå. Aktiviteter läggs in och följs upp via Stratsys och ska redovisas i årsbokslut och i patientsäkerhetsberättelse.

Regionövergripande analys sker av lokal samverkansgrupp (LSG) patientsäkerhet och delges den politiska ledningen, regiondirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör samt hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Förslag till beslut om åtgärder presenteras av LSG patientsäkerhet. Beslutande är berörda styrelser.

Revidering av handlingsplanen bör ske i enlighet med den nationella handlingsplanen och grunda sig på Gap-analyser i regionens verksamheter. Länets kommuner är en självklar part i kommande revideringsarbeten.

Vid regionstyrelsens sammanträde den 9 december, §238 beslutade regionstyrelsen att ”Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att, utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt, återkomma med en redovisning av pågående och planerade åtgärder för att hantera situationen med de långa köerna inom hörselvården till regionstyrelsens sammanträde i mars”.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit fram en rapport som visar genomförda, pågående och planerade åtgärder i syfte att korta köerna till hörselvården. Verksamheten har lagt produktionsmål som utgår från vårdgarantin, gjort bedömning av vilken kapacitet som finns internt i verksamheten 2022. Utifrån gap mellan behov och kapacitet tagit fram åtgärder för att hantera behovet mer effektivt internt, utöka resurserna internt samt utöka köpt vård och tjänst via hyr audionom. I bifogad rapport beskrivs de olika åtgärderna mer ingående med bedömd effekt.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade redovisningen vid sitt sammanträde 16 mars § 35 då de beslutade att överlämna rapporten till regionstyrelsen samt tog beslut om att en återrapportering av åtgärderna ska redovisas vid nämndens sammanträde i oktober och att barnens uppgifter ska redovisas separat.

Utöver de åtgärder som redovisas i rapporten har hälso- och sjukvårdsnämnden i sin verksamhetsplan för 2022 ett mål om att öka antal patienter som för hörapparat utprovad. Regionstyrelsen kommer utifrån nämndens tertialrapport, delårsrapport och årsbokslut att få en redovisning om måluppfyllelsen för det målet.

Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen arbetar tillsammans för att främja länets utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin är ett övergripande styrdokument för det regionala tillväxtarbetet, som utgör grunden för det gemensamma arbetet. Det finns även andra styrdokument som har tagits fram gemensamt, bl.a. Energi- och klimatstrategi 2020-2030.

Det har även funnits ett samverkansavtal, som pekar ut och lyfter viktiga och prioriterade områden. Det nu gällande samverkansavtalet slöts i februari 2018 (RS/482/2018). Regionledningen beslutade under 2021 att en översyn av dokumentet skulle genomföras i samverkan med Länsstyrelsen. Inom ramen för arbetet har bl.a. en regionintern enkät genomförts. Detta i syfte att fånga upp vad som fungerar bra, respektive mindre bra, liksom hur det framtida samarbetet med Länsstyrelsen bör utvecklas för att på bästa sätt främja länets utveckling.

I samarbete med Länsstyrelsen har ett utkast till ny samverkansöverenskommelse tagits fram. Överenskommelsen är tänkt att utgöra ett ”handslag” på övergripande nivå. Till överenskommelsen kommer att bl.a. bifogas en årsplan för samverkan med bl.a. två möten på högsta nivå (Landshövdingen/Regionråd och Regiondirektör) i februari och december.

Syftet med överenskommelsen är att:

• Etablera en kontinuerlig mötesstruktur på ledningsnivå såväl som på tjänstepersonsnivå,
• Skapa en gemensam kunskapsbas kring länets utvecklingsbehov med utgångspunkt i länets regionala utvecklingsstrategi och andra strategiska styrdokument,
• Öka kunskapen om och förståelsen för varandras uppdrag och verksamheter,
• Synliggöra egna initiativ och bjuda in varandra till samarbete där så är motiverat,
• Säkerställa att de regionala uppdragen från staten till Länsstyrelsen och Regionen hanteras transparent och gemensamt där det behövs,
• Synliggöra vilka processer och samarbeten som bedrivs med länets kommuner som deltagare/parter.

Förslag till prioriterade områden med målsättningar för år 2022-2024:

• Landsbygdsutveckling/Regional utveckling (färdplan RUS),
• Livsmedelsstrategin och handlingsplan,
• Skogsprogram och handlingsplan,
• Klimat, miljö- och energifrågor,
• Återstart Covid-19,
• Folkhälsa.

Digitalisering/bredband, olika former av ekonomiska stöd, liksom samiska frågor ska inkluderas som tvärgående perspektiv i de prioriterade områdena.

Efter avstämning med presidierna för HSN och RUN (v. 6) har miljö respektive folkhälsa (särskilt ANDTS och Mäns våld mot kvinnor/Våld i nära relationer) lagts till i prioriterade områden (se i rött ovan). Inga andra förändringar har gjorts.

Efter att samverkansöverenskommelsen har slutits ska uppdrag ges till respektive organisation att

• Bemanna beredningsgruppen,
• Tillsammans ta fram underlag inom respektive område inför möten i februari och december,
• Tillsammans ta fram årsplan inkl. plan för chefsutbyten.

Projektet Robusta hälsocentraler (RS/138/2020) har genomförts med syfte att ta fram åtgärdsförslag som säkerställer att hälsocentraler tillsammans med andra vårdverksamheter ska ha en förmåga att möta behovet av sjukvård såväl i vardag som när samhället utsätts för allvarliga påfrestningar av olika svårighetsgrad. Den pågående förflyttningen mot öppen vård, Nära vård, medför att hälsocentraler får en mer central roll. En robusthet innebär att hälsocentralen har en ändamålsenlig förmåga att stå emot, hantera och återuppta verksamheten efter en störning. Projektet skulle lämna förslag på åtgärder som krävs för att säkerställa en robusthet inom primärvårdens verksamhet.

Projektet har, enligt modell från SKRs förstudie Robust Vårdcentral, föreslagit att regionens hälsocentraler ska indelas i tre olika nivåer med olika uppdrag och förmåga vid kriser och samhällsstörningar. Det blir ett effektivare resursutnyttjande än om alla hälsocentraler ska ha samma förmåga. Nivå 3, den lägsta nivån på robusthet, innebär att hälsocentralen ska fungera i vardagen och med ett grunduppdrag i kris. I nivå 2 ska hälsocentralen ha ett särskilt uppdrag i kris och i nivå 1 ska hälsocentralen ha ett särskilt uppdrag under höjd beredskap eller krig.

För ökad robusthet har projektet fokuserat på att ta fram åtgärdsförslag i dimensionerna fastighet (lokaler och system), krishanteringsförmåga samt försörjningsberedskap. Åtgärdsförslagen för att säkerställa verksamheten grundar sig på scenarion som störningar i eltillförsel, värme, vatten, telefoni, IT, reducerad framkomlighet, större olyckor, höjd beredskap/krig samt antagonistiska händelser.

Åtgärder i fastighet och möjlighet till redundans i olika system syftar till att verksamheten på hälsocentraler på nivå 1 och 2 ska kunna bedrivas i befintliga lokaler oavsett störning.

Åtgärder i krishanteringsförmåga syftar till att det ska finnas rutiner och att personalen ska ha kompetens för att hantera särskilda händelser enligt de olika scenarierna.

Åtgärder i försörjningsberedskap syftar till att det ska finnas tillgång till personal, material, läkemedel och rätt utrustning vid särskilda händelser. Försörjningsberedskapen får följa regionens plan för säkerhetslager och omsättningslager.

För en styrning i arbetet med att öka robustheten i primärvården finns behov av inriktningsbeslut om nivåstrukturering på tre nivåer av hälsocentraler.

I juni 2021 § 81 biföll regionfullmäktige ett medborgarförslag om förmånscyklar till anställda under förutsättning att det i upphandlingsarbetet visar sig att ett erbjudande om förmånscykel är förmånligt för medarbetarna. Regionstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att inleda ett upphandlingsarbete där fortsatt utredning om införande av förmånscykel ska göras.

Arbetet med personalförmåner är en viktig del av regionens arbete för att bli en attraktiv arbetsgivare. Målet ska främst bidra till regionens kompetensförsörjning och förutsättningar till att rekrytera och behålla personal med den kompetens verksamheten behöver på kort och lång sikt.

Förmånscykel kan ses som en del i arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. Det skulle också kunna bidra till ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa bland medarbetarna, minskade klimatutsläpp och minskat tryck på regionens parkeringsplatser. Medarbetaren skulle då ges möjlighet att teckna ett cykelleasingavtal via bruttolöneavdrag.

Definitionen av förmånscykel är att arbetsgivaren köper, leasar eller hyr en cykel som en medarbetare använder i tjänsten och även får nyttja privat. Skatteverket har räknat ut en summa/förmånsvärde - baserat på cykelpris, kapitalkostnad och servicekostnad - som läggs ovanpå på den anställdes skattegrundande lön. Det blir en skattepliktig förmån som medarbetaren beskattas för eftersom det går att nyttja cykeln även privat.

Från 1 januari 2022 finns beslut om en skattelättnad som innebär att en cykelförmån bara ska beskattas för den del av förmånen som överstiger 3 000 kronor under ett beskattningsår. Förmånserbjudandet ska rikta sig till hela den stadigvarande personalen. Reglerna gäller för både trampcyklar och elcyklar men inte för elsparkcyklar.

Utifrån de nya skattereglerna kan arbetsgivaren välja att fatta beslut om möjligheten för medarbetare att teckna avtal gällande förmånscykel. Upphandling av förmånsportal/företag som kan tillhandahålla och sköta administration och underhåll av cyklarna behöver göras.

Möjligheter och risker
Att en arbetsgivare erbjuder medarbetarna möjlighet att köpa cykel via bruttolöneavdrag är en förmån. Medarbetaren behöver inte spara ihop och lägga ut en kontantinsats. Förmånen kan leda till bättre hälsa, minskad klimatpåverkan samt mindre tryck på regionens parkeringsplatser. Det är också en del i arbetet för att bli en attraktiv arbetsgivare.

I och med att bruttolöneavdrag görs påverkas medarbetarens allmänna pension, tjänstepension och sjukpenninggrundande inkomst.

Det är svårt att säga om förmånscykel är förmånligt för alla medarbetare men utifrån den nya skattelättnaden för cykelförmån blir det förmånligare än utifrån tidigare skatteregler. Ett erbjudande om förmånscykel föreslås därmed tas in som en del av regionens övriga förmånsutbud och en upphandling bör påbörjas.

I samband med årsbokslut 2021 har en sammanställning gjorts av i investeringsplan 2021 beslutade investeringsobjekt som vid årsskiftet antingen är påbörjade men ej avslutade eller fortfarande vid årsskiftet ej är påbörjade.

Enligt nu gällande regler för investeringar, fastställer regionstyrelsen investeringsbudgeten på objektsnivå. Enligt samma regler ska beviljad investering utgå ur investeringsbudgeten om inte investeringen påbörjats före september månad budgetåret. Om anslaget behöver finnas kvar därefter krävs det ett nytt beslut i regionstyrelsen.

I bilaga 1 redovisas en sammanställning avseende 2021 års investeringsobjekt/investeringsbudget som föreslås att överföras till år 2022 och investeringsobjekt som ej genomförs/utgår.

Investeringsrådet har behandlat investeringsärendena den 1/2 2022. Merparten av investeringarna har ej genomförts eller blivit försenade på grund av pandemin och eller är påbörjade. Rådet gör bedömningen att särskilda skäl föreligger till att investeringarna enligt bilaga 1 inte påbörjats i tid och därmed föreslås att en budgetreservering för överföring från år 2021 till 2022 bör bli aktuell.

124 500 500 kr varav
Hälso- och sjukvård, 61 629 500 kr
Regionstab, 14 727 000 kr
Haveripott, 11 613 000 kr och
Fastighet, 36 531 000 kr,
föreslås överföras till år 2022 och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar.

Beviljade investeringsobjekt 2021 enligt bilaga 1, som ej genomförts dras tillbaka/utgår.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärende 2022-02-24 § 26 och godkände att
1. Föreslagen överföring av 61 629 500 kr av hälso- och sjukvårdsnämndens investeringsbudget för år 2021 till år 2022 godkänns och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar.
2. Beviljade investeringsobjekt 2021 enligt bilaga 1, som ej genomförts dras tillbaka/utgår.
3. Förslaget överlämnas till Regionstyrelsen

Medicinteknisk avdelning (MTA) äskar omdisponering inom beslutad investeringsbudget för år 2022. Beslutad total investeringsram för år 2022 förändras inte genom föreslagen omdisponering.

MTA önskar omfördela den beviljade reinvestering till c-op kirurg på 350 000 kr för multimediadatorer för bild- och filmlagringssystem i IP 2022, till ombyggnation för den beviljade nyinvesteringen av ett torkskåp till kirurgmottagningen.

Ombyggnationen är beräknat till samma belopp som den beviljade reinvesteringen.
Anledningen till omfördelningen är att kostnaden för ombyggnationen för torkskåpet ej angavs i IP 2022. C-op kirurg avser inte att reinvestera multimediadatorerna.

Bakgrund/Behovsanalys
På kirurgmottagningen utförs en rad olika endoskopiska undersökningar, både diagnostiska och terapeutiska. Hanteringen av instrumenten som används för dessa undersökningar är viktig, framför allt för att förhindra bakterietillväxt, samt förlänga instrumentens hållbarhet. I dagsläget finns ingen anpassad förvaring för dessa instrument och det har medfört att instrumenten slits mer och det är svårare att hålla dem helt rena.

Konsekvenser vid utebliven omfördelning
Det kommer inte bli möjligt att investera i ett nytt torkskåp då de kräver en ombyggnation för att kunna installeras. Torkskåpet används för förvaring av cystoskop. När cystoskopen inte förvaras på ett korrekt sätt ökar risken betydande för bakterietillväxt i dem. Det blir också sämre hållbarhet samt ökade reparationskostnader.

Investeringsrådet har behandlat ärendet vid sitt möte den 1/2 2022 och föreslår att omdisponeringen godkänns.

Enligt Regler för investeringar ska regionstyrelsen fastställa omdisponeringar inom investeringsbudgetens totalram. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2022-02-24 § 25 och föreslår regionstyrelsen:
Investeringen i multimediadatorer för bild- och filmlagringssystem om 350 000 kr genomförs inte. Medlen omdisponeras till ombyggnation för den beviljade nyinvesteringen av ett torkskåp. Budgeten för nyinvestering i ett torkskåp uppgår därefter till 750 000 kr (beviljad, 400 tkr + omdisponering, 350 tkr).

Vid regionstyrelsens sammanträde 2021-10-06 § 172 fick regiondirektören i uppdrag att ta fram en förstudie avseende nybyggnation av Kyrkgatan 8. Förstudien ska göras i dialog med personal och sjukhusets olika verksamhetsområden och förutsättningslöst belysa vilka verksamheter som kan inrymmas, volym, kostnader, trafiksituation samt uppskattad tidsplan. Vid regionstyrelsens sammanträde 2021-12-09 § 239 antogs en genomförandeplan för förstudien och en politisk arbetsgrupp tillsattes.

I det första beslutet angavs att förstudien skulle finansieras via fastighetsavdelningens budgetanslag vilket kan tolkas som att fastighetsavdelningen ska finansiera utredningen inom befintlig budgetram. Detta är dock inte möjligt utan stora konsekvenser för t ex planerat fastighetsunderhåll.

Vid fördelningen av investeringsbudgeten för 2022 avsatte regionstyrelsen 45 mkr som en ospecificerad ram som i huvudsak ska disponeras för kommande fastighetsinvesteringar med tillhörande utrustningsbehov. Av dessa föreslås nu att 4 mkr avsätts för att finansiera ett första skede i utredningen av hur kvarteret Myggan (gamla BUP-tomten) skall användas. Utredningen kommer att innefatta bland annat externa tjänster för konsulter inom områdena värme och sanitet, ventilationssystem, el, mark, tillgänglighet, energi och miljö. Dessutom kommer arkitekt- och konstruktionsstöd att vara en del i utredningen.

I Regionplan 2022 har det tagits beslut om en investeringsram på totalt 190 miljoner kronor. Av dessa 190 mkr har regionstyrelsen tidigare 2021-11-10 § 204 beslutat om specifika objekt motsvarande 145 mkr.

Kvarvarande 45 mkr sattes av som en ospecificerad ram som i huvudsak skall disponeras för kommande fastighetsinvesteringar med tillhörande utrustningsbehov som inte var färdigutredda vid tidpunkten för beslutet.

Regionstyrelsen tog 2022-01-25 § 11 beslut om att ur den ospecificerade potten avsätta 5 mkr för investeringar i en nödvattenlösning (RS/820/2021) samt i § 12 om att avsätta 2 mkr för projektering av ny hälsocentral i Funäsdalen (RS/42/2022). Vid regionstyrelsen 2022-03-29—30 § XX (RS/622/2021) föreslås att 4 mkr tas ur potten för att finansiera ett första skede i utredningen av hur kvarteret Myggan (gamla BUP-tomten) skall användas.

Nu föreslås regionstyrelsen ta beslut om att ur den ospecificerade potten finansiera ytterligare investeringar som avser

• 9 mkr för ombyggnation och utrustning för att inrätta en perioperativ avdelning enligt beslut från hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-02-24 § 24 (HSN/1838/2021)
• 4,8 mkr för en byggnadsmodul där ny röntgenutrustning vid befintlig hälsocentral i Funäsdalen ska installeras. Själva röntgenutrustningen är finansierad via tidigare beslut i regionstyrelsen men eftersom den nya utrustningen inte får plats i befintlig lokal krävs en påbyggnad till befintlig byggnad. Beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-03-15 § 40 (HSN/261/2022)
• 3 mkr till en pott för mindre lokalanpassningar och utredningar avseende lokalförändringar. Potten avses att användas till mindre ombyggnadsprojekt som t ex flytt av väggar, anpassning av toaletter som kräver en snabbare hantering än via den ordinarie investeringsprocessen. Potten skall hanteras på liknande sätt som haveripotten för utrustningar, d v s förslag tas fram av verksamheten i samråd med Fastighetsavdelningen. Investeringsrådet bereder frågan och regiondirektören föreslås få delegation att besluta. En samlad återredovisning av hur potten används ska göras till regionstyrelsen.
• 2,6 mkr till ny digital plattform för att kunna hantera försäljning och läsning av bussbiljetter i kollektivtrafiken. Det nuvarande systemet är tekniskt föråldrat, tillhörande hårdvara går inte att reparera eller ersätta reservdelar till och kommer vid den planerade nedsläckning av 3G 2023 överhuvudtaget inte att fungera. Investeringen avser år 2022 då medel ej sökts för detta i ordinarie investeringsprocess. Beslut om genomförande av projektet har tagits i regionala utvecklingsnämnden 2021-02-23 § 19. Kvarstående behov av investeringsmedel avseende digitala plattformen (2,6 mkr) har sökts i ordinarie investeringsprocess för 2023. Där kommer även investeringar i den tekniska utrustning som krävs i anslutning till detta projekt att äskas.

Efter beslut om ovanstående återstår 14,6 mkr av de 45 mkr som avsatts. Arbete pågår med att ta fram ytterligare underlag för investeringar i utrustning på Torvalla HC, distriktssköterskemottagning i Hammerdal samt eventuellt markköp i Funäsdalen. Preliminärt beräknas dessa investeringar uppgå till 12-15 mkr.

En sammanställning av hittills beslutade investeringar samt förslag till beslut på nya investeringar redovisas i bilaga.

På grund av ändrat säkerhetsläge i samband med Ukrainakrisen har Region Jämtland Härjedalen behov av vissa åtgärder för att öka robustheten i organisationen. Åtgärderna kan innebära ökade kostnader som belastar normal driftbudget eller ökad förrådshållning men även behov av brådskande robusthöjande investeringar.

Under Coronapandemin har regionstyrelsen fattat beslut om att potten för akuta investeringar (haveripotten) även ska omfatta nödvändiga investeringar med anledning av pandemin och att den delegation som regiondirektören har för att ta beslut om användningen av potten även ska gälla dessa investeringar (2021-12-09 § 242). Nu föreslås att haveripotten på samma sätt även ska kunna användas för nödvändiga och brådskande robusthöjande investeringar med anledning av säkerhetsläget.

Det finns också ett ytterligare behov av att använda haveripotten till annat än haverier under 2022. På grund av halvledarbrist, ökad inflation och de pågående oroligheterna, befaras att leverantörer kommer att höja sina priser med minst 10% bortom de belopp som är godkända i investeringsplan 2022. Problematiken kommer sannolikt att bestå även under 2023. I den genomgång MTA och upphandlingsenheten har gjort i samband med investeringsplanen har man fått prisindikationer på runt 15%-ig uppgång. Många leverantörer har pratat om höjningar men det har inte slagit igenom ännu.

Enligt reglementet för investeringar ska investeringens slutgiltiga inköpskostnad säkras innan investeringen genomförs. En investering som innebär ett budgetöverskridande på över 10% eller mer än 500 000 kr pausas och prövning görs igen. I dessa fall är det ekonomidirektören som tillstyrker eller avslår, med regiondirektören som beslutande. För att kunna genomföra dessa investeringar utan att överskrida taket för investeringsbudgeten föreslås att haveripotten även ska kunna användas för sådana fördyringar.

Investeringsbudgeten för 2022 om 190 miljoner kronor har fastställts i regionplanen och en fördelning på objektsnivå gjordes av regionstyrelsen i november 2021. Haveripotten för 2022 omfattar 6,2 miljoner kronor. Dessutom har 11,6 miljoner kronor föreslagits att överföras från haveripotten från 2021 till haveripotten 2022. Av dessa är 7,4 miljoner kronor ospecificerade ej objektsbundna medel och 4,2 miljoner kronor specificerade objektsbundna medel.

Enligt regler för investeringar ska investeringsrådet hantera och prioritera samtliga investeringar. För att hantera brådskande behov med anledning av säkerhetsläget föreslås att dessa nödvändiga investeringar bereds och prioriteras av Regional Särskild Sjukvårdsledning för försämrat säkerhetsläge alternativt i ordinarie regionledning innan de hanteras av investeringsrådet.

På grund av ändrat säkerhetsläge i samband med Ukrainakrisen har Region Jämtland Härjedalen behov av att öka robustheten i organisationen.

I samband med möten i Regional Krisledning och genomförda analyser av verksamheten framkommer behov att löpande kunna vidta olika åtgärder som höjer regionens robusthet. Åtgärderna kan innebära ökade kostnader som belastar normal driftbudget eller ökad förrådshållning. Åtgärderna som här avses bedöms inte kunna finansieras inom befintliga budgetramar. Ett utrymme om maximalt 15 mkr utöver budgetram föreslås därför tillåtas för eventuella kostnadsökningar i löpande drift samt ökad lagerhållning i förråd som höjer verksamhetens robusthet. För att kunna ta brådskande beslut bör regiondirektören ges delegation att fatta beslut om åtgärderna.

Förslag till beslut om åtgärder ska beredas i Regional särskild sjukvårdsledning för försämrat säkerhetsläge alternativt i ordinarie regionledning.

Exempel på åtgärder som redan identifierats är ökad lagerhållning av läkemedel för att bli mindre känslig för brister i leveranser. En annan åtgärd är att höja nivåerna i bränsletankar för reservkraft för att därigenom kunna klara längre avbrott i elleveranser.

Den tidigare regiondirektören slutades sin anställning i december 2021. Arbetet med rekrytering av en ny regiondirektör pågår och upphandling av rekryteringsföretag har inletts. Vid regionstyrelsens sammanträde 9 december 2021 § 241 fick regionstyrelsens ordförande i samråd med presidiet i uppdrag att genomföra rekrytering av en ny regiondirektör och återkomma till regionstyrelsen med förslag till ny regiondirektör och förslag till anställningsavtal för direktören.

I presidiet ingår styrelsens 1:e, 2:e och 3:e vice ordföranden. 2:e vice ordförande är Ann-Marie Johansson (S) som nu avsäger sig uppdraget och föreslår att Bengt Bergqvist (S), ersättare i regionstyrelsen, ska ingå i rekryteringsgruppen i stället för henne.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har under 2021 granskat Region Jämtland Härjedalens investeringsprocess. Syftet med granskningen har varit att svara på om regionstyrelsen har säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av investeringsprocessen. Revisorernas sammanfattande bedömning är att regionstyrelsen inte fullt ut har säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av investeringsprocessen.

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen följande:

• Ta fram en regionövergripande processbeskrivning för investeringar.
• Införa rutiner för att arbeta mer långsiktigt med investeringar.
• Säkerställa att beslutande riktlinjer följs, bland annat gällande investeringsrådets roll
• Säkerställa att det finns rutiner för att undvika att investeringar blir kostnadsdrivande
• Säkerställa att det finns tydliga kriterier för prioritering av investering som har sin utgångspunkt i regionens strategiska mål.
• Se över rutiner för slutredovisning av investeringar samt utveckla investeringsredovisningen i de ekonomiska rapporterna.

Regionens revisorer vill senast 5 april ha en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet.

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen. Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för Region Jämtland Härjedalens investeringar och samlade investeringsprocess. Regionstyrelsen har därför hållit ihop arbetet med det övergripande svaret på granskningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har lämnat ett eget svar med fokus på de delar som berör nämndens ansvarsområden.

Regionens revisorer har genomfört en granskning av regionens kris- och katastrofberedskap. Granskningen syftar till att bedöma om regionstyrelsen och nämnderna har en tillfredsställande intern kontroll av att regionen har en tillräcklig krisberedskap med en tillfredsställande planering, analys och organisation för krisberedskap.

Revisonens samlade bedömning är att regionen i all huvudsak bedriver ett ändamålsenligt arbete vad gäller krisberedskap. Arbetet bedrivs enligt gällande författningar och grundas till stora delar på ett systematiskt angreppsätt.

Revisionen lyfter fram följande rekommendationer till förbättringar:

• Styrning och uppföljning bör stärkas genom att integreras i ordinarie styr- och uppföljningsstruktur. Styrelsens styrning och uppsikt inom området bör stärkas genom att krisberedskap uppmärksammas i styrelsernas och nämndernas interna kontroll.
• Det bör i styrande dokument och planer tydligare anges var ansvaret för planering och förberedelser inför kriser ligger både inom hälso- och sjukvården och inom övriga verksamhetsområden i regionen. De krav som ställs på olika ledningsnivåer i organisationen bör förtydligas.
• Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna bör bättre integreras i regionens ordinarie beslutsprocess och politiska beslut bör fattas om hur konstaterade risker och svagheter ska åtgärdas.
• Utbildnings- och övningsarbetet bör tydligare planeras utifrån gjorda risk- och sårbarhetsanalyser samt följas upp vad gäller uppnådda resultat.
• Regionens epidemi-/pandemiplan bör utvecklas och krisberedskapen för omfattande händelse och hot stärkas med hänsyn till de erfarenheter som gjorts under bekämpningen av covid-19-pandemin.

Regionens revisorer vill att regionstyrelsen senast 7 april redovisar vilka åtgärder styrelsen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet. Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö.

I svaret anges att regionstyrelsen kommer att genomföra följande aktiviteter kopplat till revisionens rekommendation på förbättringar.

• Fullt ut integrera kris och katastrofmedicinsk beredskap i regionens styrmodell.
• Ta fram en dokumentstruktur för att förtydliga ansvarsförhållande och roller i riskhantering- och beredskapsarbetet.
• Kartlägga riskhanteringsprocessen.
• Revidera regionens epidemi- och pandemiplan.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjligheten att svara på remiss av Trafikverkets del- och slutrapport ”Beredskapsflygplatser för att säkra samhällsviktiga flygtransporter”.

Uppdraget till Trafikverket var att föreslå uppbyggnad, finansiering samt driften av systemet med infrastruktur som ska kunna användas för samhällsviktiga flygtransporter utanför öppethållningstid.
Trafikverket har redovisat förslag avseende

• samhällsviktiga verksamheters behov av beredskapsflygplatser,
• vilka flygplatser som bör vara beredskapsflygplatser,
• kostnadsberäkning för olika ambitionsnivåer av beredskap samt
• alternativ för statens ersättning- och finansieringsmodell.

Trafikverket föreslår förutom de 10 ordinarie beredskapsflygplatserna, där Åre-Östersunds flygplats ingår, ytterligare 12. Svegs flygplats ingår inte i dessa föreslagna flygplatser. Svegs flygplats har vid några tillfällen öppnats och använts för akuta medicinska transporter med ambulansflyg. Vid dessa tillfällen har en medicinsk bedömning gjorts att tiden till kvalificerad sjukvård förkortas genom att ambulansflygplanet landat på Svegs flygplats i stället för på Åre-Östersunds flygplats. Denna förkortade tid kan utgöra skillnaden mellan liv och död för den drabbade. Regionen anser att i Jämtlands län ska även Svegs flygplats ska vara en beredskapsflygplats.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö. Remissen ska besvaras senast 23 mars men vi har fått förlängd svarstid till den 30 mars. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att svara på remiss av betänkandet Totalförsvarsanalys – en oberoende myndighet för uppföljning och utvärdering (SOU 2021:103).

Utredningens uppdrag har bl.a. varit att:

• precisera vilka uppgifter som den nya myndigheten ska ansvara för,
• lämna förslag på sammansättningen av sak- och metodkompetens samt vilka eventuella särskilda kompetenser myndigheten bör ha för att kunna fullgöra sitt uppdrag samt
• beräkna kostnaden för den nya myndigheten givet en miniminivå och vilka kostnader som är förknippade med en uppskalning av verksamheten.

Region Jämtland Härjedalen stödjer i huvudsak utredningens bedömningar och framlagda förslag med tillägget av några synpunkter.

• Regionen vill lyfta fram att det kommer att vara en betydelsefull uppgift för myndigheten fördela uppmärksamheten och hantera beroendet mellan det militär och civila försvaret eftersom det idag inte är helt tydligt vem som ansvarar för att de arbetar för att stödja varandra.
• Regionen anser att det ska tydliggöras i uppdraget till myndigheten att den ska analysera och utvärdera de delar av samhällets krisberedskap som har betydelse för totalförsvaret.
• Utifrån rådande försämrade säkerhetsläge i närområdet anser regionen, att ett skyndsamt beslut om att inrätta den nya myndigheten bör tas för att säkerställa att inrättandet kan ske enligt uppdragsdirektivet.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö. Remissen ska besvaras senast 14 april.

Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-01-20
Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-02-24
Protokoll hälso- och sjukvårdsnämnden 2022-03-16
Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2022-02-22
Protokoll regionens samverkansråd 2022-02-07
Protokoll patientnämnden 2022-01-27 och 2022-03-24
Protokoll regionens revisorer 2022-01-25 och 2022-02-23 
Protokoll gemensam nämnd för upphandling 2022-02-21
Protokoll FoU-rådet 2021-12-06
Protokoll pensionärsrådet 2022-03-17
Protokoll tillgänglighetsrådet 2022-02-17
Protokoll regionfullmäktige 2022-02-15--16

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview 

En årsredovisning för Region Jämtland Härjedalen har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat 2021 var positivt och uppgick till 361 miljoner kronor, vilket var 289 miljoner kronor bättre än budget. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 6,5 procent vilket är 279 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 280 miljoner kronor högre än föregående år, främst på grund av bidrag som uppgick till 741 miljoner kronor vilket var en ökning med 137 miljoner kronor jämfört med föregående år. Även intäkter från område Kollektivtrafik avvek med cirka 117 miljoner kronor, där merparten avsåg första halvåret som inte var med föregående år. Patientavgifter var ungefär 4 miljoner kronor högre än föregående år, försäljning hälso- och sjukvård 12 miljoner kronor högre och övriga intäkter med cirka 10 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna har ökat med 559 miljoner kronor, motsvarande 10,1 procent. Justeras bruttokostnaden för område Kollektivtrafik med 242 miljoner kronor som inte fanns med första halvåret, var bruttokostnadsutvecklingen i stället 5,7 procent. Efter april månad påverkades resultatet med en justering med cirka 110 miljoner kronor efter nytt livslängdsantagande vid beräkning av pensionsskulden. Justeras även för detta var bruttokostnadsutvecklingen 3,7 procent

2020 uppgick soliditeten till -15 procent och efter 2021 har soliditeten förbättrats ytterligare, till -1,3 procent. En amortering på 70 miljoner kronor skett under året på de lån som fram till 2021 har tagits via Kommuninvest på totalt 360 miljoner. Totala lånebeloppet är efter amorteringen 290 miljoner kronor. Likviditeten förbättrades med 115,4 miljoner kronor till och med december.

I årsredovisningen framgår också måluppfyllelse utifrån de övergripande strategierna med tillhörande strategiska inriktningar i regionplan och budget 2021-2023. Redovisningen visar att av de sexton strategiska verksamhetsinriktningarna i regionplanen har en strategisk inriktning bedömts som otillfredsställande, som avsåg kompetens och erfarenhet. Sex bedöms som tillfredsställande och nio som inte helt tillfredsställande. Av de fyra finansiella målen har två bedömts som tillfredsställande, ett som inte helt tillfredsställande och ett som otillfredsställande, vilket avsåg för hög bruttokostnadsutveckling.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte fullt ut uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål under 2021. Arbetet inom flera strategier är påbörjat och har delvis nått positiva resultat.

Regionfullmäktige fastställde den 20 juni 2018, § 120, en reviderad miljöpolicy för Region Jämtland Härjedalen. I och med att Länstrafikens verksamhet fördes över till Region Jämtland Härjedalens förvaltning 1 juni 2020 finns det anledning att göra ett mindre tillägg i policyn.

Vid införandet av verksamheten Kollektivtrafik till regionens organisation och därmed även tillhörigheten av ISO-certifiering (ISO14001) samt EMAS-registrering gjordes en miljöutredning av ett konsultbolag. Utredningen föreslår ett tillägg om kollektivtrafikens verksamhet i miljöpolicyn för att tydliggöra att regionens värderingar om miljö även omfattar den verksamheten. I övrigt finns inget behov av andra ändringar eller tillägg i miljöpolicyn.

I stycke tre i miljöpolicyn finns en beskrivning av vilken verksamhet policyn omfattar. Där föreslås att ”en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik” läggs till. Meningen skulle därefter ha följande lydelse:
”Region Jämtland Härjedalen har ett övergripande ansvar för att ge befolkningen en god hälso- och sjukvård, en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik och främja en positiv regional utveckling."

Regionfullmäktige fastställde den 26 april 2017, § 54, ”Regiongemensamma regler för resor gällande medarbetare och förtroendevalda inom Region Jämtland Härjedalen”.

I samband med Covid-19 och dess restriktioner kan vi tydligt se en utveckling av distansoberoende teknik och ändrade arbetssätt vilket medfört drastiska ekonomiska vinster och miljömässiga fördelar då antal resor minskats inom Region Jämtland Härjedalen. Även tidsmässiga fördelar kan påvisas både privat samt inom arbetet t.ex. högre effektivitet. Detta har även upplevts (i viss mån och perspektiv) positivt hos medarbetare.

Det finns därmed anledning att revidera regler för resor eftersom nya förutsättningar, erfarenheter och insikter har grundats.

Förutom struktur och formuleringar innebär revideringen i huvudsak följande ändringar av reglerna:

• För att en tjänsteresa ska vara befogad krävs det att följande punkter uppfylls:
  - Distansoberoende teknik för att delta är inte möjligt
  - Minst två dagars agenda/ärenden.
• Tåg används som transportmedel vid längre resor.
• Rätt till undantag från reglerna bedöms och beslutas av närmsta chef.
• Möjlighet att delta på möten digitalt/på distans bör som regel alltid erbjudas inom organisationen (när det är möjligt).
• Förtydligande har gjorts att taxi sällan är det mest ekonomiska eller miljömässigt bästa alternativet.

I bilaga 1 redovisas diagram med jämförelse mellan 2018 och 2021 halvårs flyg och tågresor gällande parametrarna mil, CO2 och kostnad.

Förbundsfullmäktige för kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg har beslutat om ny förbundsordning och översänt den till medlemsregionernas fullmäktige för godkännande. Medlemskommunerna gavs också möjlighet att lämna synpunkter på förslag till revideringar som utsändes i slutet på 2021. Region Jämtland Härjedalen lämnade sitt remissvar den 21 december (RS/736/2021).

Svenskt Ambulansflyg är ett kommunalförbund vars medlemmar är Sveriges samtliga regioner. Förbundet har etablerat tre beredskapsbaser vid flygplatserna i Umeå, Göteborg och Arlanda. För de fyra nordliga länen är verksamheten i full operativ drift från Umeå sedan 23 december 2021 och baserna på Landvetter och Arlanda startade under februari 2022. Förbundet har sitt kansli och säte i Umeå. Förbundet utför ambulansflyguppdrag åt Sveriges regioner enligt självkostnadsprincipen.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg antog vid bildandet 2016 den förbundsordning som är nu gällande. Medlemmarnas partsgemensamma vilja om förbundets kompetensområde och driftsformer har sedan dess förändrats. Förbundets fullmäktige gav den 19 augusti 2021 styrelsen i uppdrag att revidera förbundsordningen.

Svenskt ambulansflygs tjänstepersonsledning tog under hösten med hjälp av beredningsgruppen fram ett första utkast till reviderad förbundsordning. Detta har därefter presenterats i medlemssamråd den 21 oktober och slutligen lämnats på remiss till samtliga medlemmar fram till 22 december. Baserat på 17 remissvar har svaren inarbetats i den slutliga version som regionernas tjänstepersonsledningar ställt sig bakom. Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg antog den 10 feb 2022 styrelsens föreliggande förslag till förbundsordning med ekonomisk bilaga.

Förbundets syfte uttrycks i reviderad Förbundsordningen enigt följande; ” Förbundets syfte är att bedriva luftfartsverksamhet och tillhandahålla ambulansflyg för medlemmarna samt samordna och koordinera densamma. I ansvaret ingår att via egen regi eller utkontraktering sköta den operativa driften av såväl ambulansflyg som beställnings- och koordineringscentral.” Övriga delar av Förbundsordningen framgår av bilagan.

Reviderad förbundsordning blir gällande när den är antagen av samtliga medlemmars fullmäktige.

I början av 2000 talet gjordes den första större anskaffningen av nya fordon till Transitio. Det var Reginafordon på uppdrag av bla regionerna runt Mälardalen, Bergslagen och Värmland. Fordonen leasefinansierades genom ett antal leasekontrakt med Handelsbanken Finans allteftersom de levererades. Vissa fordon har över tid tagits över av Regionerna i norra Sverige.

Aktuella leasekontrakt har löpt på under snart 20 år inklusive en första förlängningsperiod om 4 år och till årsskiftet 2022/2023 är det dags för en sista möjlig förlängningsperiod på åtta år. I samband med detta har Handelsbanken meddelat att man önskar avsluta leasefinansieringarna och ej acceptera den sista förlängningsperioden.
För Transito och hyrestagarna innebär den sista leaseperioden mindre förmånliga villkor vad gäller räntemarginal och amorteringsprofil varför det även ur detta perspektiv är aktuellt att refinansiera fordonen på annat sätt.

Kostnader och finansiering
Då Region Jämtland Härjedalen är medlem i Kommuninvest föreslås att refinansiering görs genom upplåning från Kommuninvest. För Region Jämtland Härjedalen berörs ett Reginafordon vilket hyrs från Transitio. Totalt för Region Jämtland Härjedalen är det aktuellt att refinansiera 22,5 miljoner kronor. Då fordonens avskrivningstid kommer att justeras utifrån Transitios avskrivningsprinciper när Transitio tar över ägandet av fordonen föranleder detta en ökning av fordonshyran med 0,5 MSEK per år.

Skulden efter regress under nuvarande solidarisk borgen utställd för ursprunglig svensk leasefinansiering kommer att minska med ett belopp motsvarande ny enskild proprieborgen för regionen.

Transitios Coradiafordon levererades med början i slutet av 2011 och fortsatt under 2012. Bolaget fick i samband med detta efter ändrade förutsättningar göra om tilltänkta leasefinansieringar till lånefinansieringar genom Nordiska Investeringsbanken. Lånefinansieringarna bestämdes till en löptid på 10 år motsvarande de tilltänkta leasekontrakten och lyftes i tre rater om 150+150+432 MSEK under 2012 varför det under 2022 är aktuellt att refinansiera dessa. Då dessa finansieringar löpt utan amortering skall hela beloppet 732 MSEK återbetalas under 2022 varav 244 MSEK tas ur Transitios kassa motsvarande i hyran inbetalda avskrivningar under lånets löptid. Aktuellt belopp att refinansiera är 488 MSEK motsvarande aktuellt restvärde för fordonen.

Finansieringarna omfattar 10 av 12 Coradiafordon då två lånefinansierats separat vid senare tillfälle med borgen av Region Västerbotten. Därmed fördelar sig borgensansvaret för de 10 Coradiafordonen så att Regionerna Norrbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen går i borgen för tre fordon var och Region Västerbotten för ett fordon. Aktuellt borgensbelopp för Region Jämtland Härjedalen uppgår till 3/10 av 488 MSEK eller 146,4 MSEK avseende Coradiafordon 62001, 62002 och 62011.

Kostnader och finansiering
Då Region Jämtland Härjedalen är medlem i Kommuninvest föreslås finansiering göras genom Kommuninvest som bedöms ha konkurrenskraftiga marginaler och villkor.

Totalt för Region Jämtland Härjedalen är det aktuellt att refinansiera 146 400 000 kronor. Givet de låne- och räntesäkringsmarginaler som föreligger i nuvarande finansieringar /räntesäkringar förväntas kommande finansieringars räntekostnader totalt sett att bli lägre även sett till att skuldvolymen går ned. Hur mycket lägre och påverkan på fordonshyror är svårt att säga givet att räntemarknaden idag befinner sig i en stigande fas och refinansieringar genomförs först under september / oktober 2022.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional planupprättare, har ansvaret för att ta fram en regional transportplan. I juni 2019, § 114, beslutade regionala utvecklingsnämnden att påbörja arbetet med en ny regional transportplan för perioden 2022-2033. 21 september 2021, § 144, beslutade regionala utvecklingsnämnden att godkänna framtagen remissversion och skicka den på remiss under perioden 2021-10-01 till 2021-12-31.

Förordningen (1997:263) om länsplaner för regional infrastruktur ställer ett antal krav på planen, både på innehållet och processen. Bland annat ska samråd ske med länets kommuner avseende prioriteringar av objekt till planen. Även andra berörda myndigheter ska ges möjlighet att yttra sig om planen inför fastställelse. Samråd har skett löpande under processen genom bland annat möten. Regionala transportplanen har nu även varit på remiss. Föreliggande förslag till Regional transportplan för Jämtlands län 2022-2033 har reviderats/kompletterats utifrån inkomna synpunkter. Samtliga yttranden har även sammanställts och bemötts i en samrådsredogörelse som bilagts planen.

Planförslaget ska lämnas till regeringen senast den 30 april, och kommer sedan hanteras av regeringen under våren. Därefter kan planen fastställas av regionfullmäktige, vilket förväntas kunna ske under hösten 2022.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2022-02-22, § 24, och föreslår regionfullmäktige:
Planförslag Regional transportplan för Jämtlands län 2022-2033 godkänns.

I februari 2021 antogs den regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva och utvecklas i (RUN/515/2018). Strategin är länets gemensamma vägvisare mot en långsiktigt hållbar framtid. I februari 2021 antogs även Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen (RUN/516/2020), vilket är det sätt som det regionala utvecklingsuppdraget ska bidra till att uppfylla den länsgemensamma visionen. En av de tre långsiktiga prioriteringarna är Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i Program för smart specialisering. Detta program för smart specialisering antogs i december 2020 (RUN/430/2018). Dess utvecklingsområden är Hållbar energi, Upplevelser, Digitala lösningar samt Jord, skog och vatten.

Som en följd av att dessa nya styrdokument är beslutade gav regionstyrelsen (efter förslag från den regionala utvecklingsnämnden) vid sitt sammanträde den 6 oktober 2021, §171, regiondirektören i uppdrag att göra en översyn av styrdokument kopplat till det regionala utvecklingsansvaret. Översynen har resulterat i ett antal förslag till förändringar gällande befintliga styrdokument, och finns beskrivna i PM Översyn av styrdokument inom det regionala utvecklingsansvaret (daterad 2022-02-03).

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2022-02-22, § 25, och föreslår regionfullmäktige:
1. Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen (RUN/516/2020) byter namn till Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021-2050. På de ställen där begreppet regional tillväxtpolitik används i dokumentet ändras detta till regional utvecklingspolitik.

2. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att ta fram och fastställa en regional plan för bredband som ska ersätta nu gällande bredbandsstrategi Jämtlands län helt uppkopplat Bredbandsstrategi för Jämtlands län – Mot år 2025 (RUN/321/2017) från år 2023.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm
• Rapport från hälso- och sjukvårdsnämnden
• Tema - fördjupning Kompetensförsörjning