Möte 2026-05-27

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Status Östersunds sjukhus utvecklingsplan, ÖSUP                                   
• Ombyggnation huvudentrén Östersunds sjukhus                                       
• Omorganisation                                                                                          
• Status och planering inför sommaren                                                        
• NUS upphandling av patienthotell

Region Jämtland Härjedalens ekonomiska läge är fortsatt utmanande. Regionplan med budget 2026–2028 utgår från ett budgeterat resultat om 0 miljoner kronor för 2026, vilket innebär att verksamheterna behöver bedrivas inom tilldelade ekonomiska ramar samtidigt som beslutade resultatförbättrande åtgärder behöver genomföras och få avsedd effekt. 

Det första tertialet 2026 visar ett negativt resultat efter finansiella poster på -52 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet på 7 miljoner kronor. Jämfört med samma period föregående år är resultatet däremot en tydlig förbättring, då resultatet efter finansiella poster vid motsvarande tidpunkt uppgick till -239 miljoner kronor. Den förbättring som skett jämfört med föregående år förklaras till stor del av en bättre utveckling inom pensionsförvaltningen och värdepappersportföljen. Verksamhetens resultat uppgick till -77 miljoner kronor, vilket är 92 miljoner kronor lägre än budgeterat resultat och även lägre än motsvarande period föregående år. 

Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 67 miljoner kronor högre än föregående år vilket motsvarar en ökning med 3,3 procent. Verksamhetens intäkter är i nivå med samma period föregående år. En omfördelning har dock skett där intäkter från försäljning ökat samtidigt som riktade stadsbidrag har minskat. 

Bruttokostnaderna har ökat med 65 miljoner kronor, vilket motsvarar en kostnadsökning på 2,6 procent. Den främsta förklaringen är att personalkostnaderna exklusive pensioner ökade med 67 miljoner kronor, motsvarande 6,3 procent. Kostnaderna för inhyrd personal minskade med 5 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,5 procent, och konsultkostnaderna minskade med 6 miljoner kronor, motsvarande 9,1 procent.

Utifrån de osäkerheter som föreligger i omvärlden, är det svårt att ge en helårsprognos som dessutom innefattar svängningar på börsen. De riktade statsbidragen förväntas kunna bli något bättre än budget då rekvirering av NAT-tester har gjorts med 23 miljoner kronor, och en bedömning har gjorts att klara delar av bidragen kopplat till operationer. Sammantaget bedöms det därför vid rapportens avlämnande kunna bli en liten förbättring sedan mars på helårsprognosen efter finansiella poster till minus 170 miljoner kronor. Prognosen bygger på antagandet att planerade åtgärder genomförs och får den effekt som anges i respektive nämnds verksamhetsplan, men där handlingsplanen visar på stor tyngd ekonomisk effekt i slutet av året. Samt att börsen uppgång håller i sig. 
 

Personal 

Antal anställda har fortsatt att öka med 50 månadsanställda medarbetare, främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Sjukfrånvaron uppgår till 6,9% av ordinarie arbetstid vilket är en lägre andel än jämförelseåren 2024 och 2025 utvisar. 
 

Likviditet 

Regionens likviditet är fortsatt ansträngd till följd av tidigare års underskott. Den ingående låneskulden för året uppgår till 490 miljoner kronor och utifrån gällande helårsprognos beräknas nyupplåningen under 2026 uppgå till 150 miljoner kronor. Det skulle innebära att skulden till Kommuninvest uppgår till 640 miljoner kronor vid årsskiftet. Upplåningsbehovet påverkas främst av investeringstakten och kan därför avvika från nuvarande prognos. Årsprognosen för investeringar uppgår till 367 miljoner kronor inklusive överföringar från 2025. Därutöver finns en betalningsberedskap i form av checkräkningskredit om 145 miljoner kronor. Inbetalningar av riktade statsbidrag har stärkt likviditeten något hittills under året och förväntas även bidra positivt framåt. 
 

Uppföljning av mål och uppdrag 

Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser omfattar åtta målområden: hälso- och sjukvård, tandvård, regionalt utvecklingsansvar, kollektivtrafik, kultur, folkhögskolor, stödverksamhet samt ledningsprocesser. För varje målområde finns ett övergripande mål som fastställs av regionfullmäktige i Regionplan med budget 2025–2027 och följs upp genom långsiktiga nyckeltal och särskilda uppdrag till styrelsen och nämnderna. 

Av de åtta prioriterade målen bedöms ett ej vara uppnått och resterande sju vara delvis uppnådda. Till dessa mål har sammanlagt 30 uppdrag kopplats till regionstyrelsen och nämnderna, samtliga bedöms vara pågående enligt plan. 

De kortsiktiga nyckeltalen omfattar fem finansiella mål. Av dessa bedöms ett vara uppnått, två delvis uppnådda och två inte uppnådda. 

Sammantaget visar uppföljningen att verksamheten i flera delar utvecklas i linje med den politiska viljeinriktningen. Samtidigt kvarstår utmaningar, särskilt inom de finansiella målen, vilket innebär att fortsatt fokus på genomförande, prioritering och ekonomisk hushållning är nödvändigt för att stärka måluppfyllelsen kommande år. 
 

Regionstyrelsens tertialrapport

En tertialrapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter april en positiv avvikelse mot budget med 133 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre pensionskostnader. 

Totalt har Regionstyrelsen 31 uppdrag och 18 kortsiktiga nyckeltal att arbeta med och redovisa i tertialrapporten. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag bedöms vara delvis uppfyllda. 

De kortsiktiga nyckeltalen bedöms också som delvis uppfyllda men varierar stort med 5 nyckeltal helt uppfyllda, 6 delvis uppfyllda, 6 ej uppfyllda samt 1 som inte rapporterats. Det senare avser ett miljömål som möts på årsbasis. Av de kortsiktiga nyckeltalen var det framför allt de finansiella som inte uppnås men även riktade hälsosamtal samt kontroll av säker mjukvara i regionen IT-miljö. 
 

Handlingsplan för ökad styrning och uppföljning av åtgärder 

Efter månadsrapporten per mars beslutade regionstyrelsen 2026-04-22 § 58 bland annat att ge regiondirektören i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att säkerställa genomförandet av åtgärder som beslutats av hälso- och sjukvårdsnämnden.  

Sveriges regioner har stora utmaningar, Region Jämtland Härjedalen är inget undantag. För att lyckas med den omställning som behövs och för att nå de ekonomiska mål som regionen har satt upp behöver flera förmågor stärkas. Bland annat ses etablerade processer över och ekonomisk uppföljning kompletteras med ytterligare stöttning till verksamheten, funktionen "Stöd och uppföljning" inrättades under första tertialet enligt beslut av regionledningen. Syftet är att ge bättre förutsättningar för verksamheterna att själva äga sin utveckling och realisera insatser som redan görs. 

Sammantaget ser gruppen att 60 procent av åtgärderna bedöms få den önskade effekten, 33 procent behöver korrigeras och behöver stöd för att realisera medan 6 procent bedöms inte vara möjliga att nå. Resterande avser åtgärder som man inte kunnat bedöma status på. 

Hälso- och sjukvården bedömer att större delen av besparingsåtgärderna går enligt plan, men att det finns behov av stöd framför allt inom Division Medicin. Åtgärder motsvarande 13,7 miljoner kronor bedöms ha stort behov av stöd från funktionen Stöd och uppföljning. Dessa aktiviteter kommer att följas noga under de kommande månaderna för att bevaka progression och status. Samtidigt bedöms det finnas risk för att flera åtgärder inte når full effekt redan under 2026, eftersom effekterna i flera fall väntas uppstå först under fjärde kvartalet. 

Som en del i åtgärderna ovan ingår översyn av vårdplatser och sommarbemanning vilket ger påverkan i bemanningskostnader. 

Handlingsplan för hälso- och sjukvårdens omställning i Region Jämtland Härjedalen är också i process inom projektet ZOOM som bedrivs med stöd från effektiviseringsdelegationen och därtill kopplat bidrag. Omställningen syftar till en effektivare hälso- och sjukvård där följande uppgifter ses som prioriterade: 

• Målbild för Nära Vårdomställningen och hälsoval - nivåstrukturering och robusthet 
• Systematisk genomgång av nuvarande vårdutbud inför kostnadseffektiv nivåstrukturering. 
• Dimensionering av jour- och beredskapslinjer 
• Framtidens egenvård – personcentrerad vägledning 
• Ordnat införande av nya metoder och avvecklande av lågvärdevård. 

Kammarkollegiet erbjuder även konsultstöd inom bidraget för hur hälso- och sjukvårdens effektivitet kan följas. 
 

Det ekonomiska läget inom Hälso- och sjukvårdsnämnden 

De åtgärdsplaner för långsiktig ekonomi i balans som beslutats i verksamhetsplanerna för 2026 visar ännu inte en sammantagen positiv ekonomisk effekt. Även om åtgärdsarbetet är påbörjat har genomförandetakten hittills inte varit tillräcklig för att vända den ekonomiska utvecklingen. Trots det aktiva arbete som pågår inom hälso- och sjukvården, bedöms effekten av flera åtgärder uppstå först senare under 2026. De kostnadsposter som följs upp har totalt sett inte ett lägre utfall än motsvarande period 2025, framför allt eftersom personalkostnaderna fortsatt att öka. För övriga poster syns vissa positiva utfall, men dessa är ännu inte tillräckliga för att motverka den samlade kostnadsutvecklingen. Utfallet påverkas även av avtalsenliga prisökningar och andra kostnadsförändringar som verksamheterna inte fullt ut kan påverka. 

Arbetet med åtgärder pågår inom verksamheterna och sker även inom ramen för det projekt som drivs med stöd av bidrag från Effektiviseringsdelegationen, där en ny struktur för hälso- och sjukvården utreds.  

På hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 21 maj 2026, hanterade nämnden Tertialrapport per april 2026. Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer det inte som realistiskt att verksamheterna kan nå budget under 2026, givet det prognosticerade underskottets storlek. Nämnden beslutade att föreslå regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att hälso- och sjukvårdsnämnden går med underskott år 2026.  Nämnden betonar att det är av yttersta vikt att fortsätta att aktivt genomföra beslutade åtgärder, även om del av underskott kan beviljas hos regionfullmäktige, för att hålla obalans i budget på den absolut lägsta möjliga nivå som går. 

Utmaningarna inom hälso- och sjukvården är många. Sammantaget kan konstateras att även om hälso- och sjukvårdsnämnden bedriver ett aktivt arbete med åtgärder måste nämnden öka takten i genomförandet av åtgärder, säkerställa att förväntade effekter uppnås och fortsätta arbeta strukturerat med uppföljning.

För en region finns lagkrav på intern kontroll där det framgår att styrelsen och ev. nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt att föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde 2026-01-20 § 6 antagit en plan för intern kontroll för år 2026. Planen skall följas upp under 2026.

I 2026 års internkontrollplan har risker identifierats när det gäller möjligheterna att kunna genomföra de uppdrag som regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan. För de 6 risker som bedömdes ha störst konsekvens och sannolikhet (Risknivå 3 Åtgärdas snarast) identifierades förebyggande åtgärder som ska säkerställa att uppdragen i regionstyrelsens verksamhetsplan 2026 ska kunna genomföras. Status på dessa förebyggande åtgärder har nu följts upp per den 30 april.

• Den övervägande delen av åtgärder för att förebygga risker är pågående, helt eller delvis genomförda och bedöms kunna slutföras enligt plan under 2026.
• RiskId nr 23 som handlar om att vidta åtgärder för att öka Region Jämtland Härjedalens robusthet i händelse av olyckor, samhällsstörningar samt krig har nedgraderats till nivå R2 (Åtgärdas vid tillfälle). Uppdraget omfattar försörjningsberedskap, cybersäkerhet, informationspåverkan. Orsaken till nedgraderingen är att ytterligare extern finansiering inkommit och att arbete pågår när det gäller t ex försörjningsberedskap, robusthet i fastigheter samt cyber- och informationssäkerhet vilket bedöms räcka för att uppdraget enligt verksamhetsplan skall kunna genomföras.

Bifogad rapport beskriver status för kontrollmomenten i planen 2026-04-30.
Övriga uppdrag där risknivån bedömdes som lägre följs upp i regionstyrelsens tertialrapport per april. De följs dessutom upp i delårsrapport för augusti samt i årsbokslut 2026.

I kommunallagen (2017:725) (KL) 6 kap. 1 § regleras regionstyrelsens uppsiktsplikt. Regionstyrelsen har också beslutat om regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016). Uppsiktsplikten är ett ansvar som vilar på hela regionstyrelsen och ska pågå löpande under hela året. Varje ledamot ansvarar för att hålla sig informerad om de frågor som kan påverka Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. En del av uppsiktsplikten omfattar en årlig rapport om nämnder, förbund, bolag, stiftelser och föreningar som regionen antingen bedriver eller på annat sätt deltar i har inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt upprättats. För varje verksamhet finns en beskrivning av verksamhet, syfte och uppdrag, måluppfyllelse, ekonomisk situation och slutligen en sammanfattande analys och bedömning.

Upprättad rapport visar att majoriteten av de verksamheter som Region Jämtland Härjedalen bedriver eller deltar i fortlöper väl. För de flesta bolag och föreningar som regionen deltar i finns i stort inte några framträdande ekonomiska risker och verksamheten bedrivs på ett tillfredställande sätt utifrån ett ägarperspektiv.

Rapporten visar att det ekonomiska läget för hälso- och sjukvårdsnämnden fortsatt är svårt och att vidtagna åtgärder hittills inte har varit tillräckliga. Vid utgången av 2025 uppgick hälso- och sjukvårdsnämndens nettokostnad till -3 651 mkr, vilket var 492 mkr sämre än budget. Nettokostnaden för perioden januari-februari 2026 uppgick till
-643 mkr jämfört med en budget på -539 mkr.

För att Region Jämtland Härjedalens långsiktiga plan om en ekonomi i balans ska kunna verkställas behöver hälso- och sjukvårdsnämnden öka takten i arbetet med att fullfölja beslutade åtgärder samt komplettera upparbetade åtgärdsplaner med ytterligare åtgärder för att hålla budget. Utifrån de redovisningar regionstyrelsen fått hittills för 2026 är de åtgärder som vidtagits inte tillräckliga. Därför bör regionstyrelsen fortsätta att särskilt bevaka hälso- och sjukvårdsnämnden. Vid behov bör regionstyrelsen föreslå fullmäktige åtgärder.

Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvård står inför ett mycket omfattande arbete att hantera vårdens omställning, genomföra verksamhetsförändringar och samtidigt fortsätta att erbjuda en god vård. Långsiktiga strategier behövs för att förbättra ekonomin och realisera en högre takt av omställningsarbetet, kompletterat med kortsiktiga åtgärder som ger direkta effekter på ekonomin.

Efter månadsrapporten per mars beslutade regionstyrelsen 2026-04-22 § 58:
1. Ekonomisk rapport - mars 2026 för Region Jämtland Härjedalen godkänns.
2. Ekonomisk rapport - mars 2026 för regionstyrelsens förvaltningsområde godkänns.
3. Regiondirektör ges i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att säkerställa genomförandet av åtgärder som beslutats av hälso- och sjukvårdsnämnden. Återredovisning av handlingsplanen ska ske till regionstyrelsen i maj.
4. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium ska bjudas in till regionstyrelsens möten för att löpande redovisa resultatet och effekten av åtgärderna.
5. Utifrån nämndens redovisningar samt tertialrapport per april ska regionstyrelsen på sitt möte i maj göra en bedömning om det är aktuellt att föreslå regionfullmäktige att hälso- och sjukvårdsnämnden får gå med underskott.

Regionfullmäktige har beslutat om en långsiktig plan för en ekonomi i balans. I den framgår bland annat vilka åtgärder som krävs för att nå en ekonomi i balans. Ovan beslut sammanfattar de åtgärder som regionstyrelsen utifrån sin uppsiktsplikt vidtagit hittills under 2026 för att säkerställa nämndernas genomförande av beslutade åtgärder och arbetet med att hålla budget. På styrelsens möte i maj hanteras också tertialrapport per april.

I aktuell redovisning, Miljöbokslut 2025, har resultatet för Region Jämtland Härjedalens interna miljöarbete sammanställts för kalenderåret 2025.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter påverkar miljön på många olika sätt. I miljöbokslutet redovisas regionens målutfall och miljöarbete under tre huvudrubriker, Klimatpåverkan, Resurseffektivitet och Giftfri miljö. Inom det regionala utvecklingsarbetet pågår också arbete inom miljöområdet vilket beskrivs i ett eget avsnitt. Regionens interna miljöarbete löper kontinuerligt och under året har fem miljömål följts. Mål som uppnås är minskad avfallsmängd. Mål som är nära att nås är andel ekologiska livsmedel och en hög återvinningsgrad av avfall. Mål som inte uppnås är klimatpåverkan från tjänsteresor och interna transporter samt målet om energianvändning i regionens lokaler.

Region Jämtland Härjedalen är miljöcertifierade enligt ISO 14001 vilket innebär att systematiskt arbeta med ständiga förbättringar inom miljö. Förutom arbetet via målstyrning sker det inom verksamheterna ett fortlöpande arbete med aktiviteter som bidrar till förbättringar inom miljöområdet.

Regionens arbete med informationssäkerhet syftar till att stödja det övergripande målet att rätt information når rätt person i rätt tid. Detta bidrar till en välfungerande verksamhet där regionen når sina mål från våra uppdragsgivare och till våra medborgare.

Det fortsatt försämrade säkerhetsläget och ökade cybersäkerhetshotet innebär att vi har en förhöjd övergripande hotnivå. Det ser vi inte minst i offentlig verksamhet där hälso- och sjukvårdssektorn utgör prioriterade måltavlor för dessa hot.

Under 2026 har arbetet med att upprätta en ny Cybersäkerhetsfunktion påbörjats som består av Informationssäkerhet och IT-säkerhet. Denna funktion kommer att fokusera på att förstärka det strukturerade Cybersäkerhetsarbetet samt arbeta mot lagefterlevnad av den nya Cybersäkerhetslagen.

Enligt punkt 4.1 i regionstyrelsens reglemente ska styrelsen för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för regionstyrelsen 2027 har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med nämnderna har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

En extra dag för förtroendemannautbildning och övning har planerats in den 17 februari samt en budgetdag den 6 april. Budgetdagen är gemensam för regionfullmäktiges, styrelsens och nämndernas ledamöter.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2027.

Regionfullmäktige fastställer sina sammanträdesdagar för 2027 vid sitt sammanträde 16–17 juni.

En viktig del av Region Jämtland Härjedalens styrning är uppföljning och analys av verksamheten. Det görs för att svara mot både externa och interna krav och används för prioritering och genomförande av åtgärder. Exempel på underlag som används i det arbetet är löpande uppföljning av verksamhetens behov, omvärldsbevakning, intern kontroll och ekonomisk prognos. I enlighet med beslutade uppföljningsplaner görs under våren också särskilda redovisningar i regionstyrelsen respektive nämnder.

Inför dessa redovisningar har nytt arbetssätt använts som innebär att dialoger har ersatt den traditionella inspelsprocessen. Dialogerna genomfördes under februari i Regionstabsledning, Hälso- och sjukvårdsledning, Ledningsgrupp Regional utveckling och Regionledning. Syftet med dialogerna har varit att samla ledningsgrupper och få en ögonblicksbild och temperaturmätare på nuvarande läge och framåt. Samma frågor ställdes till alla ledningsgrupper. Exempel på frågor som ställts:

• Vilka externa omständigheter kan komma att påverka prioriteringarna och kostnader 2027?
• Har det skett några betydande förändringar som är viktiga för fortsatt planeringsarbete, vad säger de interna analyserna??
• Hur ser den ekonomiska prognosen ut för nästa år och för 2028. Om budget inte ser ut att hålla – vilka verksamhetsförändringar behövs för att hålla budget?

En övergripande summering presenterades på chefsdag och på förtroendevaldas budgetdag i mars. Enklare muntliga summeringar har därefter redovisats för respektive nämnd. Till regionstyrelsen görs sedan en övergripande summering på mötet i maj.

Regionfullmäktige fastställde enligt RS/114/2025, Regionplan och Budget 2026–2028. Planen omfattar bland annat även investeringsbudget. I investeringsbudgeten ingår den totala investeringsramen för de närmsta tre åren. För 2027 uppgår investeringsramen till 342 miljoner kronor inklusive anpassning Getingen (338 miljoner inkluderat anpassning Getingen 2026).

Sedan tidigare har regionstyrelsen i januari 2026 beslutat att flytta över totalt 79 997 000 kronor från investeringsbudget 2026 till investeringsbudget 2027, varav största delen avser renovering av Getingen pga fördröjd planeringsfas.

Enligt de nya reglerna för investeringar ska Investeringsrådet årligen sammanställa ett förslag avseende total investeringsram och investeringsplan med sammanställd reinvesteringsnivå, (reinvesteringar överstigande 5 mkr särredovisas per objekt som informationsärende) samt nyinvesteringar på objektsnivå. Regionstyrelsen fastställer årligen fördelningen av investeringsbudgeten och ansvarar för hela regionens investeringar.

Inför 2025 så flyttades MTA organisatoriskt från hälso och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen, vilket medför att de investeringar som ingår i 2027 års investeringsram även inkluderar verksamhetsinvesteringar tillhörande MTA. En omfördelning av avskrivningsbudgeten mellan regionstyrelsen och hälso och sjukvårdsnämnden gjordes i samband med budgetarbetet inför 2025.

Ett förslag till investeringsbudget 2027 har beretts av Investeringsrådet inför beslut.

Investeringsrådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje område per objekt. I sammanställningarna har varje område rangordnat och motiverat sina förslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering, till exempel utifrån ett patientperspektiv. Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive förvaltningsområdes ledningsgrupp och av MT gällande medicinteknisk utrustning. I förslaget till reinvesteringsbudget för medicinteknisk utrustning ingår kommande beräknad patologiutrustning på 10 mkr samt en övrig pott på 5 mkr för att säkerställa kommande prishöjningar och slippa oförutsedda investeringar.

Investeringsrådet har även som förslag att omfördela 5 mkr från investeringsplan 2026 gällande ny byggnad utanför akuten till en reinvestering av en medicin disk på akuten. Dessa 5 mkr ligger med i förslaget till reinvesteringsbudget för fastighet 2027. I grunden har fastighet fått 10 mkr beviljat för akutbyggnation under 2026, processen har förskjutits så merparten av byggnationen kommer att ske under 2027 i stället.
 

Följande investeringar föreslås för regionstyrelsen (tkr)

• Reinvesteringar (varav 7750 MT)                           22 586
  Varav enskilda objekt över 5 mkr
  IT-infrastruktur                                                      14 850
• Reinvesteringar fastighet                                        107 000         
  (inkluderat 1 mkr konstnärlig gestaltning)
  Varav enskilda objekt över 5 mkr
  Brandskyddsåtgärder                                            23 800 (flerårigt projekt)
  Byte till ledbelysning                                             8 000 (flerårigt projekt)
  Larm och kallelsesystem                                        5 600 (flerårigt projekt) 
  Renovering Getingen                                              50 000
• Nyinvesteringar per objekt                                     7 720
• Nyinvesteringar fastighet per objekt                       60 000

Totalt föreslagen investeringsnivå för regionstyrelsen 2027:            212 156 tkr
 

Respektive nämnd har för den egna verksamheten godkänt föreslagen investeringsplan innehållande reinvesteringsnivån samt nyinvesteringar på objektsnivå enligt beslut i regionala utvecklingsnämnden 2026-05-19 § 53, kollektivtrafiknämnden 2026-05-20 § 29 och hälso- och sjukvårdsnämnden 2026-05-21 § 73.
 

Sammanställning av totala investeringsplanen för Region Jämtland Härjedalen 2027 (tkr):

• Reinvesteringsnivån avseende medicinskteknisk utrustning      50 000
  Varav enskilda objekt över 5 mkr:
  Interventions Lab Röntgen                                            11 mkr 
  Ambulanser                                                                5,4 mkr

• Reinvesteringsnivån avseende fastigheter                                    107 000
  Varav enskilda objekt över 5 mkr
  Brandskyddsåtgärder                                             23 800 (flerårigt projekt)
  Byte till ledbelysning                                               8 000 (flerårigt projekt)
  Larm och kallelsesystem                                         5 600 (flerårigt projekt
  Renovering Getingen                                             50 000

• Reinvesteringsnivån avseende övriga investeringar                   47 000
  Varav enskilda objekt över 5 mkr
  IT-infrastruktur                                                                 14 850
  Nytt Biljett och betalsystem                                                12 000
• Nyinvesteringar medicinskteknisk utrustning per objekt            30 900
• Nyinvesteringar fastigheter per objekt                                    60 000
• Nyinvesteringar övrigt per objekt                                               450
• Pott avseende mindre lokalanpassningar                                  5 000
• Pott avseende oförutsedda investeringar                                 15 000
• Pott avseende hjälpmedel                                                      27 000

SUMMA TOTAL INVESTERINGSRAM 2027                           342 350

Förslag till fördelning av nyinvesteringar per objekt framgår i bilaga 1.

Region Jämtland Härjedalen har genom lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter möjlighet att besluta om internationellt bistånd. Enligt 5 kap. 4 § kan regionen lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får statligt bistånd, vilket Ukraina får.

Region Jämtland Härjedalen har tidigare via beslut i regionstyrelsen skänkt ambulanser, medicinteknisk utrustning och förbrukningsmaterial till Ukraina.

Regionstyrelsen beslutade 2022-06-01 § 119 att ge regiondirektören i uppdrag att utifrån Socialstyrelsens kriterier bistå Ukraina med lämplig utrustning och material. Även annat material som inte uppfyller samtliga kriterier men ändå bedöms som användbart utan risk för patient kan skänkas som utbildnings- och övningsmaterial. Biståndet skall i första hand gå via Socialstyrelsen och MSB enligt PM och i andra hand genom etablerade biståndsorganisationer.

Beslut om bistånd ska dock fattas av regionstyrelsen enligt styrelsens reglemente.

Område Anestesi/Operation/Iva har meddelat att man har viss medicinteknisk utrustning som har utrangerats från den egna verksamheten men som i stället skulle kunna skänkas till Ukraina. Det omfattar:

• ca 20 st övervakningsutrustningar som tar blodtryck,
• Saturationsmätning,
• EKG-övervakning och artärtrycksmätning som är ersatt av ny utrustning 2025.
• 21 st Carescape One enheter med tillbehör för att kunna mäta personers vitalparametrar: Blodtryck/Puls/Spo2/Ekg
• 8 st Laddningskablage till Carescape One.
• 1 st ögonoperationsstol som är fungerande och ersatt som kan skänkas.

I ”Vägledning från MSB avseende donationer från regioner till Ukraina”(RS/981:1/2025) anges Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB (nuvarande Myndigheten för civilt försvar, MCF), uppdrag att koordinera de begäran om stöd som Ukraina lämnar in till EU:s civilskyddsmekanism och dess center för samordning av katastrofberedskap (ERCC), inklusive begäran om sjukvårdsrelaterade donationer. När svenska regioner vill donera efterfrågad medicinteknisk utrustning eller sjukvårdsmateriel till Ukraina kan MCF hjälpa till att koordinera och kostnadsfritt transportera donationerna. Socialstyrelsen har också ett regeringsuppdrag där det står att myndigheten ska bistå med samordning och logistik mellan regionerna och MCF vid de tillfällen när Socialstyrelsen fått och vidarebefordrat en förfrågan om stöd via exempelvis ERCC.

MCF kan bistå i att transportera donationer direkt från en region till Ukraina men samlar inte in och lagerhåller donationer. Förutsättning för stöd från MCF med donation och transport är att regionen själv inventerar, dokumenterar och packar gods inför transport. MSB upphandlar transport med kommersiella transportörer som hämtar varorna hos regionen och kör direkt till mottagare i Ukraina.

Det finns inga krav på regionerna att genomföra donationer till Ukraina via MCF eller ERCC. Regionerna kan exempelvis välja att samarbeta med frivilligorganisationer för att transportera utrustningen till Ukraina. Detta kan göra det möjligt att agera snabbare och underlätta logistiken och hanteringen av medicinteknisk utrustning eller sjukvårdsmateriel.

I samband med bistånd i form av medicinteknisk utrustning som gåva skall möjligheten att samtidigt skänka överblivet förbrukningsmaterial utredas. Detta material bör då skickas med i den övriga leveransen.

Socialstyrelsen har i ”PM– angående förfrågningar om stöd till Ukraina: gemensam inriktning” från 2022-03-09 i samråd med regionernas hälso- och sjukvårdsdirektörer gett rekommendationer/riktlinjer med kriterier för att den utrustning och förbrukningsmateriel som identifierats som möjligt bistånd är enligt lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter att biståndet avser sådant som regionen inte behöver för sin verksamhet och att biståndet inte påverkar regionens egen redundans.

När det gäller kriterier för utrustning och förbrukningsmaterial sägs också följande:
Ytterligare kriterier för den utrustning som identifierats för bistånd är att:

• Förebyggande underhåll och service är genomförd på all utrustning och att det finns manualer på engelska.
• Materiel kopplat till användning av medicinteknisk apparatur behöver medfölja för
• 7–14 dygn. Materielen bör var sampackad med apparaten för att säkerställa att de inte hamnar på olika platser.

Kriterier för det förbrukningsmateriel som identifierats är att:

• Det är oöppnade förpackningar (dvs. avdelningsförpackningar).
• Det inte består av lösa, styckeförpackade artiklar. Dessa måste i sådana fall plastas in.
• De har en hållbarhet på minst 12 månader.

Förbrukningsmaterial med kort eller utgånget datum som inte uppfyller Socialstyrelsens kriterier ovan men som är fullt användbara i en krissituation kan märkas och skänkas som utbildnings- och övningsmaterial. Det kan handla om olika förbandsmaterial eller tex suturer, iv-kanyler, staples för sår m m. Finansiering behövs inte när det gäller utrangerad medicinteknisk utrustning samt förbrukningsmaterial med utgånget datum. Däremot behöver finansiering ske om förbrukningsmaterial ur ordinarie sortiment med lång hållbarhet ges som bistånd. Den finansieringen föreslås göras ur Regiondirektörens utvecklingsanslag.

Region Jämtland Härjedalen delar årligen ut folkhälsopriset Årets folkhälsoinsats. Priset är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar, företag eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län.

Pristagaren måste utöva sina insatser i samstämmighet med Region Jämtland Härjedalens värdegrund. Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället.

Utlysning för 2026 års pris har skett genom utskick på sociala medier samt på regionens hemsida. Sammanlagt har 108 nomineringar inkommit. Bifogad motivering föreslås för folkhälsopristagaren. Stadgar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris (RS/2231/2016) gäller för årets folkhälsoinsats.

Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med det regioninterna rådet Politiskt råd för folkhälsa och nätverket FolkhälsoZ:s presidium i enlighet med stadgarna för priset. Folkhälsopriset omfattar 20 000 kronor och delas ut vid regionfullmäktiges sammanträde i juni 2026. Politiskt råd för folkhälsa behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 20 april 2026

Regionens revisorer har genomfört en granskning av hur Region Jämtland Härjedalen arbetar med kunskapsstyrning. Syftet var att bedöma om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillräcklig uppföljning och kontroll av att arbetet med kunskapsstyrning bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Granskningen har avgränsats till det regionövergripande arbetet med fokus på samordnarrollen och regionöverläkarnas funktioner. Därutöver har följande fyra kunskapsstöd särskilt granskats.

Revisorernas övergripande bedömning är att regionen har en struktur som följer den nationella modellen, men att uppföljning, kontroll och implementering inte är tillräckliga. Arbetet med kunskapsstyrning är starkt personberoende, vilket skapar sårbarhet. Samverkan med kommunerna saknar en formaliserad modell vilket försvårar en sammanhållen vårdkedja. Sammantaget uppfyller regionen endast delvis kraven på effektiv implementering, systematisk uppföljning och integrerad riskhantering.

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen att:

• Förenkla implementeringsprocesserna genom att göra mallar och verktyg för gapanalys och åtgärdsplaner mer användarvänliga och lokalt anpassade.
• Säkerställ tydliga tidsplaner och prioriteringar för implementering av vårdförlopp i linje med nationella riktlinjer.
• Tydliggör ansvarsfördelningen vid gränsöverskridande vårdprocesser genom en formaliserad modell för mandat och ansvar mellan region och kommun.
• Minska personberoendet genom att säkra långsiktig bemanning av nyckelfunktioner, inklusive samordnarrollen för att minska sårbarheten vid personalförändringar.
• Utveckla uppföljningssystemen med automatiserad dataöverföring och enhetlig informationsstruktur. Säkerställ att indikatorer definieras och följs upp för samtliga vårdförlopp.

Ett förslag till svar har upprättats inom regionstaben i samråd med kunskapsstyrningens arbetsutskott samt hälso- och sjukvården. Svaret utgår från regionstyrelsens övergripande ansvar, rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden hanteras i nämndens svar.

Strukturen för kunskapsstyrning är i stort uppbyggd enligt nationella modeller. Flera av förbättringsområdena som lyfts i revisionsrapporten är identifierade och insatser för att åtgärda dessa har påbörjats. Bland annat utifrån kunskapsstyrningens verksamhetsplan för 2026. Revisionens bild av otydlig ansvarsfördelning mellan kommun och region delas inte, befintliga samverkansstrukturer finns etablerade och behöver användas mer konsekvent i arbetet. Gällande personberoende pågår arbete med att fördela ansvar till fler funktioner.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning om målstyrning. Enligt revisionen syftar granskningen till att svara på om regionstyrelsen och nämnderna har en målstyrning som säkerställer en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll som möjliggör att fullmäktiges mål uppnås med särskilt fokus på mål för god ekonomisk hushållning. Senast den 4:e juni 2026 ska en redovisning om vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta samt tidplan med anledning av granskningsresultatet. Ett förslag till svar har utarbetats.

Revisorernas samlade bedömning är att Region Jämtland Härjedalen i flera delar har en formellt tydlig struktur för mål- och resultatstyrning, men att centrala moment i styrkedjan, uppföljningen och analysarbetet inte fungerar tillräckligt väl i praktiken. Sammanfattningsvis bedöms styrningen vara delvis ändamålsenlig, med flera tydliga utvecklingsbehov. Utifrån bedömningarna i granskningsrapporten ger revisionen följande rekommendationer:

• Säkerställa att det fastställs en dokumenterad prioriteringsprincip för målkonflikter och åtgärder.
• Säkerställa realistiska målnivåer för finansiella nyckeltal och koppla dem till ned brutna indikatorer på enhetsnivå med tydligt ansvar för uppföljning.
• Regionen bör införa en dokumenterad och tillämpad metod för orsaksanalys för att stärka kopplingen mellan analys, prioriteringar och genomförbara åtgärder.
• Övergången från analys till åtgärd med krav på tydliga beslutsunderlag, beslutsgång och tid-/ansvarsplan för genomförande och uppföljning.
• Utveckla IT-stöd för flerårsprognoser, scenarioplanering och integrerad koppling mellan resultat-, balans- och kassaflödesperspektiv.

Sammantaget delar regionstyrelsen revisorernas bedömning om att Region Jämtland Härjedalens struktur för mål- och resultatstyrning kan stärkas. En viktig del i utvecklingsarbetet är att utveckla förmågan att prioritera mellan verksamheter och se över finansiella mål. Samt att tydliggöra och dokumentera processer för planering och uppföljning. Just nu genomförs flera insatser för att stärka dessa områden inom rimlig  ambitionsnivå, och revisorernas iakttagelser tas med i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har granskat regionens arbete med strategiska investeringar. Syftet med granskningen har varit att bedöma om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av större strategiska investeringar.

Revisorernas uppdrag har varit att svara på följande revisionsfrågor:

• Har regionen en ändamålsenlig investeringsstrategi som är kopplad till omställning mot en God och Nära vård samt till att stärka robustheten inför kris och krig?
• Finns det en tillfredsställande uppföljning och kontroll av att planerade investeringar genomförs samt att avvikelser identifieras och konsekvenser tydliggörs?
• Medför avvikelser till fastställd investeringsplan och som innebär konsekvenser för verksamheten ett aktivt beslutsfattande från styrelsen och nämnder?

Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen att:

• när förutsättningarna för finansiering av åtgärder för ökad robusthet och beredskap har klargjorts, dokumentera och fastställa en samlad investeringsstrategi som stärker robustheten inför kris och krig.
• dokumentera påverkan och konsekvenser vid avvikelser från beslutad investeringsplan.

Revisorerna önskar senast 12 juni 2026 en redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtagit eller avser vidta, samt tidplan, med anledning av granskningsresultatet.

Ett förslag på svar har upprättats inom ekonomiavdelningen.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning av Region Jämtland Härjedalens kris- och katastrofberedskap. Granskningens syfte har varit att bedöma om uppbyggnaden av Region Jämtland Härjedalens robusthet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Revisonens samlade bedömning är att det bedrivs ett delvis ändamålsenligt arbete med uppbyggnaden av robustheten, men att arbetet inte fullt ut är effektivt eller långsiktigt hållbart. Det finns beredskapsplaner, strukturer för Tjänsteman i Beredskap och Särskild sjukvårdsledning, samverkan med andra aktörer och ett aktivt arbete med utbildningar, träningar och övningar. Dock påverkar avsaknad av en strategi och mätetal samt bristande långsiktig finansiering möjligheten att bygga upp robustheten på ett effektivt sätt.

Revisionen rekommenderar regionstyrelsen att:

• ta fram en strategi och tydliga mål för beredskapsarbetet.
• ta fram mål och mätetal för att möjliggöra uppföljning och bedömning av om genomförda aktiviteter har fått avsedd effekt.
• initiera en översyn av reglementen för att tydliggöra ansvarsfördelningen gentemot hälso- och sjukvårdsnämnden avseende beredskapsfrågor

Region Jämtland Härjedalens revisorer vill att regionstyrelsen senast 12 juni 2026 redovisar vilka åtgärder styrelsen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsresultatet. Ett förslag till svar har upprättats inom enheten Säkerhet och beredskap.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjligheten att lämna ett remissvar på betänkande SOU 2026:20 om införande av skattebroms och skattesänkningsbidrag.

I remissvaret avstyrker regionen helt huvudförslaget om att införa skattebroms och skattesänkningsbidrag. Dels utgör det en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, dels skulle det leda till att de ojämlika ekonomiska förutsättningarna för att bedriva regional verksamhet i olika delar av landet förstärks. Detta förslag skulle drabba kommuner och regioner i län med svag skattekraft och höga skattesatser hårdast. Jämtlands län är ett sådant län.

I utredningens analyser framgår att skattebromsar erfarenhetsmässigt endast får temporära effekter och att de inte angriper grundorsakerna till att skattesatserna stiger.

Region Jämtland Härjedalen saknar förslag i utredningen om att snarast genomföra förslagen i utredningen av det kommunala utjämningssystemet som gjordes 2022. Denna åtgärd skulle minska behovet av skattehöjningar i många kommuner och regioner.

Mycket lite utrymme ges i utredningen till analys av regionsektorn, trots att nästan hela skattehöjningen under 2000-talet skett där (justerat för skatteväxlingar). Regionen tillstyrker därför förslaget om att utreda orsaker till skattehöjningar, titta på fördelningen av finansiering av nya särskilt dyra behandlingar mm. Regionen framför i remissvaret att en fördjupad utredning av regionsektorn även bör omfatta den lagstiftning som styr hälso- och sjukvården och ger upphov till målkonflikter. Sådan lagstiftning och andra beslut på nationell nivå får konsekvenser för kommuners och regioners möjlighet att bedriva sin ekonomi inom de ekonomiska ramarna.

Remissen ska besvaras senast 4 juni 2026.

Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och den helårsprognos som efter årets första kvartal pekade mot ett fortsatt underskott bedömdes det nödvändigt att öka takten i genomförandet av beslutade åtgärder för ekonomi i balans. Vid regionstyrelsen sammanträde 2026-04-22 § 58 fick därför regiondirektören i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att säkerställa genomförandet av åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om för att nå en ekonomi i balans. Handlingsplanen ska återredovisas till regionstyrelsen i maj. Som ett led av behovet av förstärkt uppföljning samt regionstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet beslutades även att hälso- och sjukvårdsnämndens presidium bjuds in till regionstyrelsen för att löpande redovisa arbetet med åtgärder för ekonomi i balans och resultatet av dessa.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har 2026-05-21 § 70 fastställt tertialrapporten per april 2026 och i den redovisas handlingsplanen för ökad styrning och uppföljning av åtgärder. Bland annat har en funktion för ”Stöd och uppföljning” inrättats som har samlat kompetens utifrån olika perspektiv och består av medarbetare som har kunskap om ekonomi, HR, digitalisering och ledningsstöd. Tillsammans med den berörda verksamheten tittar gruppen på de utmaningar som finns utifrån ett helhetsperspektiv och vilka prioriteringar som behöver göras för att implementera och genomföra de aktiviteter som projekten kräver för att få till förändringar av arbetssätt och i slutändan nå de ekonomiska målen.

Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium har bjudits in till regionstyrelsens sammanträde 26-27 maj och kommer att redovisa nämndens tertialrapport, handlingsplan och pågående åtgärder.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Nämnder & Styrelser | MeetingPlus [sv]

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige sammanträda minst 5 gånger varje år. Fullmäktige ska årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas.

Under 2027 föreslås regionfullmäktige sammanträda vid 5 tillfällen; februari, april, juni, oktober och november sammanlagt 9 sammanträdesdagar. Eftersom 2027 är första året på den nya mandatperioden avsätts en extra dag för förtroendemannautbildning i februari. Tid för utbildning kommer även att planeras vid ordinarie sammanträden.

I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med styrelsens och nämndernas sammanträden har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Årsredovisningen för 2026 behandlas i april. Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska regionplanen med budget fastställas i juni. Delårsbokslutet per augusti behandlas i oktober.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2027.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2026-05-04 § 46 och föreslår regionfullmäktige
Följande sammanträdesdagar fastställs för regionfullmäktige 2027:
9-10 februari
27-28 april
22-23 juni
19-20 oktober
30 november

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politiskt råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen, med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet föreslår inför 2027 att höja ersättningen för ST-läkares medianlön från 60 till 65%, höja ersättningen för familjecentral med 30% samt sänka kostnaden för externa vårdgivare för Helpdesk. För övrigt föreslås att tillåta överlåtelse av avtal efter godkännande av Region Jämtland Härjedalen samt möjligheten att kvitta skulder/ ta tillbaka felaktigt utbetald ersättning i samband med utbetalning av ersättning. Även förslag på text om vad som krävs för att digital kontakt ska räknas som en vårdkontakt.

Samtliga förslag till förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2027 samt IT bilaga presenteras i beslutsunderlag. Då beslut om regionstyrelsens budget 2026 inte är fattat vid dagens sammanträde kommer beslut om kapitel 5 Ersättning tas vid regionstyrelsens möte i november.

Utifrån initiativärendena som lyftes på regionstyrelsens möte den 4 november 2025, §185 och §186, har dialog skett i politiska rådet men inga föreslagna ändringar inför 2027.

HSN-ärende HSN/1896/2025 som hanterades i Regionstyrelsen i ärende RS/120/2025 har även det föranlett dialog i ovan nämnda råd men inga föreslagna ändringar inför 2027.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politiskt råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet för vårdvalen har inte kommit fram till några förslag till förändringar inför 2027. Därmed fastslås att villkoren i förfrågningsunderlaget för vårdval medicinsk fotvård 2026 även ska gälla för 2027.

Nuvarande ersättning till fotvårdarna med 744 kr kommer inför 2027 att räknas upp i enlighet med förfrågningsunderlaget. Beslut om ersättning tas när LPIK för 2027 är fastställt.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes i januari 2014 enligt lagen (2008:962 ) om valfrihetssystem (LOV).

Regionstyrelsen beslutade i augusti 2023 om tillsättande av ett politiskt råd för vårdvalen under 2024-2026 med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlaget inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget.

Inför 2027 förslås redaktionella förändringar i förfrågningsunderlag Vårdval allmäntandvård för barn och unga 2027, vilka redovisas i beslutsunderlaget.

Då beslut om regionstyrelsens budget 2026 inte är fattat vid dagens sammanträde kommer beslut om kapitel 5 Ersättning tas vid regionstyrelsens möte i november.

Region Jämtland Härjedalen är ägare i ett flertal aktiebolag och medlem i både ekonomiska och ideella föreningar, förbund samt som huvudman i stiftelser – totalt ca 30 olika organisationer. På regionövergripande nivå styrs ägandet och medlemskapen i styrdokumentet Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund, samt ett tillhörande dokument med tillämpningsanvisningar.

Under arbetet med vissa av dessa bolag och föreningar har situationer och frågor uppstått som inte berörs i de regionövergripande styrdokumenten, vilket ökar risken för att Regionen inte hanterar sina delägda bolag, föreningar och förbund på ett likvärdigt sätt. Det gäller exempelvis vilka kriterier som ska användas för att utvärdera både befintliga och eventuella framtida engagemang i bolag och föreningar, riktlinjer för privat-offentligt samägande samt vilken roll verkställande direktör eller verksamhetsledare får ha i styrelser.

Därför föreslås en revidering av de regionövergripande styrdokumenten, som ger guidning till de utmaningar och frågor som uppstått i arbetet med Region Jämtland Härjedalens bolag, föreningar, förbund och stiftelser.

På regionfullmäktiges möte den 25 november 2025, § 136, beslutades följande:

1. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på reglemente, direktiv, tidplan och finansiering för en fullmäktigeberedning med uppdrag att föreslå åtgärder för en ekonomi i balans på lång sikt.

2. Ärendet ska återkomma på regionfullmäktige i juni.

Bakgrunden till beslutet var de ekonomiska rapporter per september 2025 som hade redovisats för regionstyrelsen. Rapporterna visade att Region Jämtland Härjedalen fortsatt står inför betydande ekonomiska utmaningar. Men att det finns möjligheter att påverka utvecklingen genom tydliga, riktade åtgärder med fokus på långsiktig hållbarhet och ökad effektivitet i resursanvändning.

Just nu pågår inom Region Jämtland Härjedalen flera insatser för att öka takten, säkerställa genomförandet av åtgärder samt identifiera och arbeta med ytterligare åtgärder. Det pågår också arbeten för att stärka styrning, uppföljning och kontroll.

På regionfullmäktiges möte den 10 februari 2026, § 16, togs beslut om ändrad tidsplan för fastställande av Regionplan och budget 2027–2029. Regionfullmäktige beslutade att planen ska fastställas på sammanträdet den 17 november 2026 i stället för i juni. Samtidigt pågår också en översyn av den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Ett förslag ska presenteras på regionfullmäktiges möte i juni. Val till regionfullmäktige sker 13 september 2026.

Sammantaget bedöms det viktigt att det politiska styret för kommande mandatperiod får möjlighet att besluta om struktur och arbetssätt för Region Jämtland Härjedalens arbete med en ekonomi i balans. Att tillsätta en ny beredning i det här läget då inte heller den politiska organisationen för kommande mandatperiod är fastställd är inte rimligt. Om en beredning tillsätts bör det heller inte innebära en utökning av den politiska budgeten.

Den 26 november 2024 § 136 beslutade regionfullmäktige att tillsätta en särskild beredning för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030.

Beslutet innefattade att beredningen skulle bestå av en gruppledare från varje parti eller annan av partiet utsedd ledamot samt regionfullmäktiges ordförande och 2:e vice ordförande. I beslutet antog regionfullmäktige ett reglemente och ett direktiv för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030. Beredningen skulle lägga fram sina förslag kring den politiska organisationen senast under november 2025 för beslut av fullmäktige senast i februari 2026. Arbetet drog dessvärre över tiden och fullmäktige beslutade i november 2025 och förlänga beredningens uppdrag till 31 maj 2026.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2027–2030 har utifrån direktivet fört diskussion om den politiska organisationen. Dels vad som kännetecknar den nuvarande organisationen, dels vad den framtida organisationen förväntas åstadkomma. Utifrån beredningens arbete, diskussioner och förhandlingar mellan partierna har den särskilda beredningen utarbetat förslag till vissa förändringar i den politiska organisationen.

Den särskilda beredningen föreslår bland annat att basarvodet höjs från 90% till 100% av riksdagsmannaarvodet, antal egna dagar minskar från 16 dagar per mandatperiod till 10 dagar per mandatperiod, kollektivtrafiknämnden med 7 ledamöter och 7 ersättare avvecklas och ersätts av ett kollektivtrafikutskott under regionala utvecklingsnämnden med tre ledamöter och tre ersättare. Utskottet föreslås ha en ordförande och en vice ordförande, som arvoderas 20% respektive 15%. Arvodet för 1:e vice och 2:e vice ordförande i regionfullmäktige sänks från 13,3 % till 12 % och arvodet för 1:e vice ordförande i regionstyrelsen höjs från 70% till 90%. Förändringarna beräknas vara kostnadsneutrala och ska inte innebära en utökning av den politiska budgeten.

Därtill har beredningen arbetat fram förslag till arbetsordning och reglementen för den politiska organisationen, förslag till regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, förslag till regler för stöd till de politiska partierna, förslag till regler för stöd till politiska sekreterare och förslag på arbetsformer där teknik och metoder används för att underlätta det politiska arbetet.

Beredningen har särskilt haft dialog med pensionärsorganisationerna och diskuterat hur äldre kan ges inflytande i regionens verksamhet. Även Tillgänglighetsrådets former och inflytande har diskuterats. Intentionen från beredningen är att råden ska vara rådgivande i strategiska frågor och fungera som forum för dialog med regionens politiska ledning. Ett färdigt förslag har inte kunnat tas fram inom beredningens tidsram. Frågorna överlämnas därför till regionstyrelsen för vidare beredning.

Även reglemente för krisledningsnämnden kommer att beredas av regionstyrelsen.

Om ett ärende bara beretts av en fullmäktigeberedning ska enligt 5 kap. 27§ KL en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig. Eftersom representanter för samtliga partier i regionfullmäktige deltagit i beredningen av förslaget till ny politisk organisation bedömer beredningen att det inte, utöver regionstyrelsen, är motiverat för nämnderna att yttra sig innan ärendet går vidare till fullmäktige.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2027–2030 behandlade ärendet 2026-05-07 § 16 och föreslår regionfullmäktige

1. Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2026–2030 antas.
2. Reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2027–2030 antas.
3. Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2027–2030 antas.
4. Reglemente för regionala utvecklingsnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2027–2030 antas.
5. Reglemente för patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2027–2030 antas.
6. Reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen 2027–2030 antas.
7. Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen 2027–2030.
8. Regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen 2027–2030 antas.
9. Regler till stöd för politiska sekreterare i Region Jämtland Härjedalen 2027–2030 antas.
10. Riktlinje Digitala verktyg till stöd för förtroendevalda antas.
11. Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ 2027–2030 antas.
12. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta översynen av Pensionärsrådet och Tillgänglighetsrådet.

Regionfullmäktige beslutade 2018-12-11 § 179 att fastställa Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) (RS/1658/2018) enligt Sveriges kommuner och regioner, SKRs, förslag. Det beslutades också att regionstyrelsen ska vara pensionsmyndighet och att de förtroendevalda ska vara anmälda till arbetsförmedlingen och aktivt söka annan försörjning för att komma i fråga för aktiva omställningsinsatser samt att de omställningsåtgärder som erbjuds de förtroendevalda ska motsvara de åtgärder som kan erbjudas till anställda i Region Jämtland Härjedalen vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Bestämmelserna har därefter reviderats 2022-10-12 § 107 och 2025-02-11 § 18.

SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd.

Förslag till OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget.

Följande förändringar införs:
Omställningsstöd: En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet.

Pension: Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. Sambobegreppet förtydligas.

Familjeskydd: Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. Sambobegreppet klargörs.

En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna.

Beredningen för översyn av politisk organisation inför mandatperioden 2027-2030 behandlade ärendet 2026-05-07 § 17 och föreslår regionfullmäktige
1. Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) med tillhörande bilagor antas.
2. Regionstyrelsen får, i sin roll som pensionsmyndighet, i uppdrag att upprätta lokalt regelverk för omställningsstöd.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) har inkommit med en motion om ett ungdomsråd i Region Jämtland Härjedalen. Motionen har titeln Unga idag – Beslutsfattare imorgon och fördelades vid fullmäktiges sammanträde den 25 november 2025 till Beredningen för översyn av ny politisk organisation för nästa mandatperiod.

Thomasson och Wahlström framhäver vikten av invånarmedverkan och ungdomsperspektivet i regionens demokratiska beslutsprocesser, och motionerar om ett ungdomsråd att vara på plats per den 1 januari 2027.

Region Jämtland Härjedalen hade fram till 2017 ett ungdomsråd med syfte att verka för att stärka ungdomsdemokratin i länet. Rådet bestod av representanter för länets gymnasieskolor samt förtroendevalda som utsågs av fullmäktige. Rådet agerade remissinstans i frågor av vikt för unga, och hade initiativrätt inom sitt område.

2017 gjordes utredningen Ungdomsinflytande i Region Jämtland Härjedalen (RS/311/2015) vilken bland annat belyste problematiken med att attrahera deltagare från gymnasieskolorna i regionen. Utredningen visade att flera gymnasieskolor saknar aktiva elevråd och att kunskap om rådets funktion är svår att sprida, och bibehålla, då omsättningen av rektorer, kontaktpersoner och representanter är hög. Utredningen påvisade också en skev fördelning över länet, då deltagandet var högre för representanter i Östersund än i övriga kommuner. Effekten blev att vissa perspektiv upplevdes saknas i rådet.

Regionfullmäktige fattade 2017 beslut om att avveckla rådet (RF §83/2017) med bakgrund i utredningen. Beslutet innebar även att det fortsatta arbetet med ungdomsinflytande skulle ske i enlighet med den regionala ungdomsstrategin som 2014 antogs av dåvarande regionstyrelsen vid Regionförbundet Jämtlands län.

Sedan tidigare pågår ett regionövergripande arbete med att omstrukturera och modernisera arbetsordningen för brukarråd. Brukarråd föreslås ersättas av verksamhetsnära råd, som skulle kunna inrättas med aktuella invånargrupper i en bredare kontext än enbart organisationer för personer med funktionsnedsättningar. Denna dialogform ska kunna tillvarata alla aktuella perspektiv, inklusive ungdomsperspektivet, genom representation i verksamhetsnära frågor.

Folkhälsoenheten arbetar aktivt med att skapa ökad delaktighet för unga i det förebyggande arbetet. Det pågår insatser främst inom arbetet rörande psykisk hälsa och våldsförebyggande arbete där aktiviteter i tilltagande grad genomförs med unga som medskapande.

Den 17 juni 2020 (RF §42/2020) undertecknade Region Jämtland Härjedalen Demokratideklarationen, och som ett led i demokratiarbetet antogs 2021 regionens Demokratistrategi (RF §150/2021). Strategin reglerar bland annat att innebörden av ett ökat inflytande från medborgare och andra grupper ska ses över. Frågan om stärkt inflytande för ungdomar ingår som en viktig del i det arbetet.

De områden Region Jämtland Härjedalen särskilt vill utveckla för att ytterligare stärka demokratin i regionen, vilka framgår i strategin, är

• god och nära vård
• stärkt dialog med medborgarna
• stärkt kommunikation
• arbete mot hot och hat
• kultur och civilsamhälle
• interna processer
• digitalisering- som en röd tråd genom flera av områdena

Strategin framhåller att ovanstående punkter ska ses som exempel på hur regionen framöver vill arbeta för att ytterligare stärka demokratin och öka delaktigheten, såväl inom Region Jämtland Härjedalen som gentemot medborgarna i regionen. Demokratistrategin ska revideras en gång per mandatperiod och genom revideringen, och framtagande av tillhörande handlingsplan, kan arbetet med medborgarinflytande struktureras.

Motionärerna belyser att den Europeiska stadgan om ungas deltagande i lokalt och regionalt liv fastslår att för att arbetet med ett ungdomsråd ska vara framgångsrikt bör bland annat tid och resurser finnas för att fånga upp initiativ och genomföra uppföljningsåtgärder. Detta kan vägas mot regionens samlade administrativa utrymme och kostnader. Ungdomsrådets budget uppgick 2017 till 120 000 kronor/år och inkluderade arvoden för fem sammanträden, men regionens administrativa kostnader var inte inräknade.

Förslag till beslut är således att motionen avslås med hänvisning till ovan redogörelse gällande begränsade administrativa resurser samt ett historiskt lågt intresse till deltagande från regionens gymnasieskolor. Arbetet med ungdomsinflytande i demokratiska processer föreslås att, även fortsatt, regleras i demokratistrategin och genom de nya formerna av verksamhetsnära invånarmedverkan.

Beredningen för översyn av ny politisk organisation inför mandatperioden 2027–2030 behandlade ärendet 2026-05-07 § 18 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

Andrea Fors (SD) har lämnat en motion om att säkerställa att sjukhuset i Östersund alltid har ett beredskapslager av flytande mediciner för akuta fall, med särskilt fokus på barn och äldre. Motionären lyfter vikten av att tillhandahålla flytande läkemedel för att säkerställa patientsäkerhet och jämlik vård, särskilt för patienter med svårigheter att svälja tabletter.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter delar uppfattningen att läkemedel ska kunna administreras på ett säkert och ändamålsenligt sätt utifrån patientens behov. Samtidigt finns det medicinska och praktiska förutsättningar som påverkar hur läkemedel tillhandahålls och administreras i akuta situationer.

Bedömning
Det är viktigt att framhålla att alla läkemedel inte finns tillgängliga i flytande form. Kortison, som lyfts i motionen, finns över huvud taget inte som färdig flytande beredning. Däremot finns alternativa och väl fungerande administrationssätt. Exempelvis löser sig Betapred-tabletter snabbt i vätska inom några minuter och är enkla att dosanpassa, även för små barn. Dexametason är också lätt att krossa vid behov.

Vid behandling av exempelvis krupp hos barn är standardbehandling i första hand inhalation av adrenalin och kortison, vilket innebär att behovet av flytande perorala beredningar i dessa akuta situationer är begränsat.

Vidare finns det redan idag ett brett utbud av läkemedel i flytande form tillgängliga både på akutmottagningen och barnmottagningen.

När det gäller äldre patienter med sväljningssvårigheter är det etablerad praxis att krossa tabletter eller slamma upp läkemedel i vätska. De flesta läkemedel kan administreras på detta sätt, och det är få livsviktiga läkemedel som inte kan ges via sådan anpassning. Samtidigt är det viktigt att notera att majoriteten av läkemedel generellt inte finns som oral lösning eller suspension.

För att ytterligare stärka patientsäkerheten vid hantering av läkemedel som behöver krossas eller blandas går det att arbeta vidare med att till exempel utrusta läkemedelsrum med digitalt stöd, exempelvis pekskärmar med tillgång till ePed, krossningsdatabasen och blandbarhetsdatabasen. Detta skulle ge personalen bättre förutsättningar att säkerställa korrekt administrering.

Slutsats
Region Jämtland Härjedalen bedömer att nuvarande arbetssätt i huvudsak tillgodoser behovet av säker och individanpassad läkemedelsadministrering, även för patienter med sväljningssvårigheter. Ett generellt krav på beredskapslager av flytande läkemedel bedöms inte vara genomförbart, då många relevanta läkemedel saknar sådan beredningsform.

Fokus bör i stället ligga på att säkerställa god tillgång till alternativa administrationssätt samt att stärka kunskapsstödet för läkemedelshantering.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-04-16 § 61 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

En sjukresa är den resa som en invånare gör till eller från sitt sjukvårdande besök och ansvarar för själv. Sjukresan sker utanför vårdåtagandet och vårdansvaret, i invånarens vardag. Invånaren kan sedan söka bidrag för sina resekostnader. Detta sker enligt "Lagen om resekostnadsersättning (1991:419)". Lagen fastställer att Regionen har i ansvar att administrera och betala ut bidrag för dessa omkostnader samt reglera bidragsgrunden. 

Som invånare i Region Jämtland Härjedalen och till lika andra län i Sverige så har man bidragsgrund för resor till och från sina bidragsgrundande sjukvårdsbesök. Vad som är bidragsgrundande framgår i Region Jämtland Härjedalens regelverk för sjukresor.  

Reseservice är förvaltningsorganisation för sjukresefrågan inom Region Jämtland Härjedalen och ansvarar för budget, regelverk och administration kopplad till sjukresor. Syftet med en Central Bedömningsfunktion (Reseservice) är primärt att säkerställa en likställd bedömnings- och beslutsprocess samt avlasta vårdorganisationen. 

Med det menas att samtliga invånare är likvärdiga inför lag och regelverk. Bedömningen utgår från invånarens förutsättningar eller brist på förutsättningar i sin egen vardag och grundar sig på den information som ges som svar på de frågor som Reseservice ställer. En ny bedömning görs i varje enskilt ärende, då en invånares förutsättningar kan ändras över tid. Reseservice verkar även för optimal samordning av upphandlade transporter samt styr mot eget resande och då främst kollektivtrafik. 

Sammanfattningsvis ligger ansvaret för sjukresor utanför vårduppdraget och beslutsmandatet ligger inte inom vårdorganisationen. Egentligen är sjukresan ett ekonomiskt system med syfte att reglera och utjämna kostnader för resor till och från planerad vård, invånare emellan.  

Förslagsställaren vill att personal inom sjukvården skall kunna sköta kontakten med Reseservice samt att sjukvården tar ett större ansvar för patientens hemresa. 

I de fall en invånare inte har möjlighet att tala med Reseservice, till exempel om funktionshinder eller kognitiv svikt föreligger, så kan personal inom vårdorganisationen föra samtalet med Reseservice. Så fungerar det redan idag. En ny bedömning görs av Reseservice i varje enskild kontakt och grundar sig på information som ges som svar på de frågor Reseservice ställer. Dessa frågor är menade att ställas till invånaren själv, då den är mest bekant med sina förutsättningar eller brist på dessa. 

Vårdorganisationens ansvar ligger i att planera, bedriva och slutföra vård. Bedömning och beslut huruvida en patient skall skrivas ut från vården görs alltid av sjukvårdspersonal. Om beslutet är att behålla en person som inskriven men under observation, kan vårdnivån ändras. Patienten kan då erbjudas plats på Vårdhotellet Eira, som en övergångsfas inför hemresa. Detta i mån av plats och om patientens tillstånd och situation gör att det finns en nytta med att patienten bor på Eira. Exempelvis visst vårdbehov, behov av trygghet och patientsäkerhet. Bedömningen i detta görs av ansvarig klinik i samråd med Vårdhotellet.

Om patienten skrivs ut, blir den en invånare och befinner sig i sin vardag. I och med att en sjukresa oftast sker med egen eller närståendes bil, buss eller tåg så varken kan eller ska vårdorganisationen ta ett ansvar för vad som sker på själva resan. 

Utifrån ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås.

Region Jämtland Härjedalen erbjuder träning i rehabiliteringsbassäng för patienter inom specialistvård och primärvård. Denna träning ordineras utifrån patientens behov av sjukvårdande behandling och utifrån den bedömning som behandlande fysioterapeut/sjukgymnast gör. Region Jämtland Härjedalen har idag en rutin för bassängverksamheten för primärvårdens patienter, där prioriteringar av patienter och förutsättningar för träningen framgår.

När träningen inte längre bedöms som sjukvårdande behandling utan som egenvård eller friskvård, så avslutas träningen i bassängen.

För att bidra till fortsatt möjlighet till träning i rehabiliteringsbassäng så hyr Region Jämtland Härjedalen ut bassängerna till föreningsverksamheter. Patienterna kan då fortsätta sin träning via föreningarna och under eget ansvar.

Träning i Region Jämtlands Härjedalens regi erbjuds endast då patienten har behov av sjukvårdande behandling, och enligt fastslagna rutiner och strukturer.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2026-04-16 § 62 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget avslås.

Nuvarande livsmedelsstrategi Mat och Livsmedelsstrategi Jämtlands län 2017–2025 (RUN/294/2017), togs fram gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen. Med anledning av att den nationella livsmedelsstrategin skulle revideras beslutade regionala utvecklingsnämnden i september 2023, § 147 (RUN/392/2023) att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en revidering av den regionala mat- och livsmedelsstrategin.

Under 2024–2026 har arbetet med revidering genomförts gemensamt av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län genom Livsmedelsrådet och det Regionala partnerskapet. Processen har bland annat innefattat workshops, intervjuer, dialogmöten, samisk konsultation och kunskapssammanställningar.

Ett remissförslag skickades ut den 18 december - 2 mars 2026. Totalt lämnades 22 remissyttranden in. Utifrån dessa yttranden har ett förslag till ny Regional livsmedelsstrategi utarbetats.

Strategin pekar ut riktningen i arbetet för att nå de övergripande målen. Målen följs upp med hjälp av indikatorer i strategin och utgår ifrån ett mätvärde 2025. Resultatet följs upp på regionala utvecklingsnämnden, samt på Livsmedelsrådets och Partnerskapets träffar.

För att konkretisera arbetet kommer en handlingsplan att tas fram. Handlingsplanens innehåll utarbetas av Partnerskapet och säkerställer strategins genomförande. Torsta AB är fortsatt sammankallande för Regionala partnerskapet och för uppföljning av handlingsplanen.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2026-05-19 § 56 och föreslår regionfullmäktige:

1. Förslag till Regional Livsmedelsstrategi 2026-2035 godkänns.

2. Strategin följs upp vartannat år i regionala utvecklingsnämnden.

Den 22 maj 2026 hölls ett möte mellan företrädare för Svenska skidskytteförbundet, Länsstyrelsen Jämtlands län, Östersunds kommunledning samt Regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen med anledning av ansökan om Skidskytte-VM 2031 i Östersund. Svenska skidskytteförbundet arbetar för närvarande med att besvara ett omfattande frågeunderlag som ska skickas in senast den 1 juni 2026.

En viktig del i ansökan är att bifoga rekommendationsbrev som visar ett brett stöd på nationell, regional och lokal nivå. Sådana brev planeras att undertecknas av företrädare för regeringen, Riksidrottsförbundet, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen samt Länsstyrelsen Jämtlands län. För Region Jämtland Härjedalen innebär detta att regionstyrelsens ordförande och regiondirektören undertecknar ett rekommendationsbrev, ett letter of support. 

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på ett genomförande av Skidskytte-VM 2031 i Östersund då arrangemanget bedöms stärka regionens attraktionskraft, bidra till utvecklingen av besöksnäringen samt skapa positiva effekter för regional tillväxt och sysselsättning.