Möte 2019-08-27

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

• Samverkan, kommuner (Ingela Jönsson och Anders Byström, 20 min vardera)
 

• Tandvårdsstöd (Lena Weinstock Sved, 20 min)

- Presentation av ny hälso- och sjukvårdsdirektör, Maria Söderkvist

- Medtech4Health Innovation Award - pristagare Thomas Drevhammar och Kjell Nilsson, Anestesi och IVA, Östersunds sjukhus

- Redovisning av utredning om framtida organisation, finansiering och utveckling av kollektivtrafiken

- Uppföljning av läget under sommaren inom hälso- och sjukvården

- Återkoppling från informationsmötet den 19 augusti

- Information om Svenskt ambulansflyg

- Information om Kommuninvest

- Information om diskussioner angående eventuell sammanslagning av gemensamma nämnder

Månadsrapporter för maj och juni 2019 har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med juni 2019 uppgick till -136,9 miljoner kronor exklusive finansiella intäkter. Nettokostnadsökningen uppgick till 1,8 procent.

Verksamhetens intäkter har, ackumulerat till och med juni, minskat med 18 miljoner kronor jämfört med samma period 2018. Det beror främst på att statsbidrag och övriga bidrag har minskat. Bruttokostnaderna har ökat med 0,9 procent, motsvarande 21,9 miljoner kronor jämfört med samma period 2018. Ökningstakten har ändå stannat av något jämfört med tidigare månader detta år.

Personalkostnaderna inklusive pensioner har ökat med 0,8 procent mot föregående år, motsvarande 10,7 miljoner kronor. Kostnaden för bemanningsföretag har till och med juni minskat med 5,4 miljoner kronor. Inhyrda läkare har minskat med 2,5 miljoner kronor och kostnader för inhyrda sjuksköterskor har minskat med 2,8 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnader för läkemedel har ökat med 12,5 miljoner kronor, motsvarande 5,5 procent. Riks- och regionvårdskostnaderna har ökat med 3,5 miljoner kronor. Sjukfrånvaron uppgick till 5,2 procent, vilket är en förbättring mot tidigare år.

Likviditeten har förstärkts med lån på totalt 110 miljoner kronor under året. Den totala låneskulden uppgår därefter till 383 miljoner kronor, inkluderat föregående års lån. Utöver lån från Kommuninvest har även likviditet tillfälligt lånats från pensionsförvaltningen, beloppet uppgår till 70 miljoner kronor. Planen är att denna likviditet skall återföras till pensionsförvaltningen senare under året.

Helårsprognosen ligger kvar oförändrad på -214 miljoner kronor.

I mitten av juni slutfördes alla överenskommelser mellan Regeringen och SKL angående olika nationella satsningar för hälso- och sjukvård. I särskild sammanställning har en sammanfattning gjorts med kort beskrivning av varje överenskommelses syften och krav samt vilka belopp som Region Jämtland Härjedalen kan förvänta sig om kraven uppfylls.

Flera av överenskommelserna har denna text i inledningen: ”Inför 2020 ser regeringen behov av att göra en analys av hur de olika reformerna på hälso- och sjukvårdsområdet bör utformas för att möjliggöra ett samlat grepp om, och effektivt genomförande av, de områden som lyfts fram i januariavtalet. Det gäller t.ex. omställningen till en god och nära vård, förbättrad tillgänglighet till vård för alla genom kortare väntetider och köer, stärkt kompetensförsörjning, insatser för att möta den ökade psykisk ohälsan samt en stärkt förlossnings- och cancervård.

Inriktningen är att arbetet med överenskommelserna ska bli mer strategiskt och långsiktigt och bygga på en samsyn kring de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Arbetet bör i ökad utsträckning utgå från regionala behov, förutsättningar och utmaningar för att ge kommuner och landsting bättre planeringsförutsättningar. I detta ingår att se över hur antalet överenskommelser kan minskas. Utvärdering och analys av vilka styrmedel som är mest ändamålsenliga beroende på insatsens karaktär ska ske löpande.

En strävan under de kommande åren är dessutom att stärka samverkan mellan landsting och kommuner i syfte att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg.”

Sammantaget kan dessa överenskommelser ge regionen ca 150 miljoner kronor för 2019, belopp för kommande år är svåra att ange.

I de interna tillämpningsanvisningarna som finns kring hantering av denna typ av medel regleras följande principer:

• Nya anställningar ska undvikas
• Målsättningen bör vara att nyttja befintliga resurser för att uppnå/svara mot det krav som ställs utifrån uppdraget
• Ev intern fördelning av uppdrag ska diarieföras i aktuellt ärende.
• Verksamhet som får uppdrag enligt riktade statliga medel/nationell överenskommelse ansvarar för genomförandet i sin helhet samt uppföljning internt inom regionen samt till den myndighet som givit uppdraget.
• Om en aktivitet i uppdraget innefattar en investeringskostnad så kan bara innevarande års avskrivning konteras på objektet.
• Inga medel delas ut i redovisningen. Ansvariga verksamheter uppdras kommentera utfall mot budget och där påvisa att man fått beslut på att få ha ett sämre utfall mot budget med motsvarande beslutet. Kostnader ska konteras mot respektive objekt.

Statliga medel för flyktingmottagandet har fördelats till regionerna sedan 2016. En del fördelas via invånarantalet och ingår i det generella statsbidraget. Den andra delen är flyktingrelativ och bygger 2019 på antalet kommunmottagna flyktingar under tidsperioden år 2014- 31/8 2018, samt antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per 31/8 2018.

Denna skrivelse och förslag till beslut avser delen av bidraget som beräknas utifrån mottagande av asylsökande och flyktingar.
 

I bilagt beslutsunderlag, förslag till användning, beskrivs nyttjande av 9 500 000 kr av totalt 16 981 368kr riktat statsbidrag. Användningen avser specifika behov och aktiviteter i verksamheterna varav 3 900 000 kr enligt tidigare beslut i Regionstyrelsen 2018-11-20 (RS/2175:11/2016). Kvarstående medel 7 481 368kr föreslås inte fördelas till specifik verksamhet. Denna hantering möjliggörs då Välfärdsmiljard för flyktingmottagandet 2019 inte har krav på specifik återrapportering av nyttjande.

Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse om En investering för utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare. Under 2016-2018 ingick staten och SKL en överenskommelse om den så kallade Professionsmiljarden i syfte att stödja långsiktig kompetensförsörjning, smartare användning av kompetens samt stödja processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare. Under 2018 genomfördes ytterligare en överenskommelse kallad ”Goda förutsättningar för vårdens medarbetare” med syftet att utveckla medarbetarnas arbetssituation och verksamheter.

Satsningen En investering för utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare är förnyelse och sammanslagning av dessa tidigare överenskommelser och bygger i stort vidare på inriktningen från 2018. Det handlar övergripande om att öka medarbetarnas tid för patientnära insatser och utvecklingsarbete samt att stärka landstingens och kommunernas planering av sitt kompetensbehov i syfte att utveckla vårdens verksamheter mot en god och nära vård.

Medlen inom ramen för denna överenskommelse får i likhet med tidigare överenskommelser användas för följande områden:
- utveckla arbetets organisering
- öka bemanningen
- utveckla arbetssätt och verksamhetsstöd som bidrar till att attrahera, behålla och utveckla medarbetare inom hälso- och sjukvården.

I likhet med tidigare överenskommelse ska privata verksamheter med offentlig finansiering kunna ta del av medlen inom överenskommelsen.

Totalt fördelas 3 360 miljoner kronor varav drygt 41 miljoner kronor fördelas till Region Jämtland Härjedalen. Av dessa ska ca 5 miljoner kronor avsättas till att erbjuda sjuksköterskor möjlighet att genomgå specialistutbildning.

Region Jämtland Härjedalen har sedan tidigare satsningar inom ramen för Professionsmiljarden och ”Goda förutsättningar för vårdens medarbetare” påbörjat aktiviteter som kommer att fullföljas enligt bifogat beslutsunderlag genom denna nya överenskommelse.

SKL och staten har träffat en överenskommelse om att under 2019 införa en ny uppdaterad kömiljard. Målet med överenskommelsen är att åstadkomma förnyad kraft i arbetet med att förbättra tillgängligheten samt att utveckla uppföljningen av väntetider till att ge en mera komplett bild av tillgängligheten i vården.

För Region Jämtland Härjedalen innebär överenskommelsen initialt ett tillskott av statliga medel med en summa av 4 075 153kr för förberedelsearbete.

Överenskommelsen för 2019 omfattar totalt 1610 miljoner kronor. Av de totala medlen är 1600 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel till regionerna. Av dessa fördelas 1280 miljoner kronor enligt en prestationsmodell och 320 miljoner kronor i relation till befolkningsmängden i respektive region. Överenskommelsen omfattar även 10 miljoner kronor till SKL.

För att ta del av prestationsmedlen (1280 miljoner kronor) ska regionerna kunna påvisa en förbättring av andelen väntande inom 90 dagar för september, oktober och november 2019 jämfört med samma månader 2018, eller kunna visa att andelen som väntat högst 60 dagar uppgår till minst 71 procent.

För att ta del av de resterande medlen (320 miljoner kronor) ska regionerna lämna en nulägesrapport senast den 15 oktober 2019 samt ha rapporterat till väntetidsdatabasen alla årets månader med en svarsfrekvens om 95 procent.

För att åstadkomma en mer fullständig bild av patientens väntan på vård ska regionerna tillsammans med SKL utveckla uppföljningen av specialiserad vård i enlighet med den modell för uppföljning av primärvård som togs i drift i 1 januari 2019. SKL ska från och med 1 januari 2020 tillhandahålla en fungerande testmiljö som regionerna kan börja rapportera in data till. Den 1 april 2020 ska den utvecklade uppföljningsmodellen för specialiserad vård vara klar för driftsättning.

Region Jämtland Härjedalen behöver genomföra insatser för att kunna möta de nya kraven och få del av kommande medel.

Styrelsen för Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en överenskommelse med staten 2019 beslutat om God och nära vård - En omställning av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården.

Överenskommelsen består av tre utvecklingsområden:
- Omställning till god och nära vård
- Förbättra tillgängligheten i primärvården
- Patientkontrakt och andra sätt att främja samordning, samverkan och ökad delaktighet

Utvecklingsområde god och nära vård handlar om att främja omställningen med utgångspunkt i den målbild och färdplan utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård har föreslagit i delbetänkandet ”God och nära vård - En primärvårdsreform” (SOU 2018:39).

Utvecklingsområdet att förbättra och utveckla tillgängligheten i primärvården handlar bland annat om att skapa förutsättningar för landstingen att fortsätta påbörjat arbete med den förstärkta vårdgarantin.

Patientkontrakt handlar om att främja förutsättningar för samordning av vårdinsatser, samverkan mellan vårdaktörer och ökad delaktighet för patienter. På sikt ska det finnas en sammanhållen planering över patientens samtliga vård- och omsorgskontakter som bland annat ska visualiseras digitalt via 1177 Vårdguiden.

I beslutsunderlaget redovisas underlag för användning av den statliga satsningen för God och nära vård.

Vid Norra sjukvårdsregionförbundets, NRF, möte 2019-05-22, § 44 godkändes ett förslag till preliminär budgetram för 2020. Det underlaget är nu översänt till medlemsregionerna.

Vid NRFs möte 2019-03-28 § 17, behandlades finansiering av norra sjukvårdsregionens representanter i den nationella delen av systemet för kunskapsstyrning. Den sammanlagda kostnaden från år 2019 beräknades uppgå till maximalt 4 879 tkr. Region Jämtland Härjedalens andel av detta är 707 tkr. Förslaget till finansiering har beretts av den sjukvårdsregionala beredningsgruppen samt av regiondirektörerna. NRFs formella beslut i detta ärende blev ”att uppdrag till förbundsdirektören att upprätta finansieringsförbindelser med medlemsregionerna.”

Den preliminära budgeten har justerats med LPIK exkl. läkemedel för de kommande åren. Utöver det förväntas ökade resursbehov inom området kunskapsstyrning. Systemet för kunskapsstyrning är under utveckling och den samlade kostnadsbilden är därmed också under beredning. NRF informerar om att under planeringsperioden finns sannolikt behov av ytterligare ekonomiska resurser hos NRF:s kansli, i utvecklingsarbetet, som inte ryms inom budgetramen. Det föreslås därför att vissa aktiviteter kan finansieras med stöd med stöd av det balanserade egna kapitalet hos NRF för år 2020 (ca 200 tkr).

De finansiella delarna enligt NRFs preliminära budget för 2020 innebär följande för Region Jämtland Härjedalen

Kunskapsstyrningens kostnader som redovisas i detta sammanhang bör beaktas i regionens budget för 2020 utifrån att detta är en långsiktig kostnad som bör finansieras långsiktigt istället för att år för år förlita sig på att några av de nationella satsningarnas medel kan användas som finansiering.

Regionstyrelsen fattade den 26 mars, § 36 beslut om finansiering av Kunskapsnätverk för samisk hälsa med 148 000 kr för år 2020. Detta beslut följde en fördelningsmodell som tagits fram tillsammans med övriga regioner i Kunskapsnätverk för samisk hälsa. Med anledning av att motsvarande beslut inte har kunnat fattas i övriga regioner har modellen omförhandlats och parterna har därmed närmat sig en jämnare kostnadsfördelning. Enligt det nuvarande förslaget ska Kunskapsnätverket finansieras enligt följande:

Region Jämtland Härjedalen: 250 tkr
Region Norrbotten: 310 tkr
Region Västerbotten: 280 tkr
Region Dalarna: 158 tkr
Summa: 998 tkr

Budgeten omfattar lön och OH-kostnader för en huvudkoordinator (100%), resor för samtliga koordinatorer i projektet (1 person/region) samt kostnader för styrgrupp och politisk referensgrupp. Finansieringen belastar som tidigare befintlig ram för regionstaben.

I syfte att både bredda arbetet och sprida kostnaderna har under våren dialog förts med Region Västernorrland, som en eventuell framtida part i arbetet, samt Socialdepartementet, som har finansierat Kunskapsnätverket under projekttiden. Resultatet av dessa dialoger är inte klart.

Kunskapsnätverk för samisk hälsa har drivits som projekt med Socialdepartementet som finansiär under perioden 2017-19. Projektet övergår, enligt plan, i ordinarie drift från och med 1 januari 2020.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 14 juni 2019 beslutat:
att rekommendera regionerna att tillämpa följande gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården
- 500 kr för en digital läkarkontakt
- 425 kr för en digital kontakt med psykolog, kurator eller psykoterapeut
- 275 kr för en digital kontakt med annan legitimerad sjukvårdspersonal

Ersättningarna är beräknade inklusive patientavgift och för att de även ska täcka vårdgivarens kostnader för provtagning och medicinsk service i samband med kontakten.

Denna del av rekommendationen kommer Norra sjukvårdsregionförbundets (NRF) direktion att behandla vid sitt möte i september utifrån att utomlänsersättningarna regleras i den regionala prislistan som NRF ansvarar för.

Vid Regionstyrelsens 2018-10-24 § 247 (RS/677/2018) godkändes inriktningen i Regelverk för digital vård och regiondirektören fick i uppdrag att fastställa och löpande revidera Regelverk för digital vård. I Regelverk för digital vård finns också regler för utomlänsvård varför det behöver revideras utifrån denna rekommendation.

att rekommendera regionerna att tillämpa följande kriterier för att en digital kontakt ska vara ersättningsberättigad
- Kontakten ska utgöra kvalificerad sjukvård
- Kontakten ska uppfylla regionens krav på journalföring och inrapportering
- Kontakten ska föregås av en sortering
- Kontakten ska föregås av id-kontroll genom stark autentisering

att rekommendera regionerna att säkra att samtliga vårdgivare inom av regionen finansierad hälso- och sjukvård, även i samband med digitala vårdkontakter,
- tillgodoser patients begäran om provtagning och medicinsk service grundad på remiss från offentligt finansierad vårdgivare i Sverige,
- låter provtagning grundad på remiss från offentligt finansierad vårdgivare i Sverige, på samma sätt som vid fysiska besök, ingå i läkarkontakten och inte föranleda ytterligare patientavgift,
- på patientens begäran och mot uppvisande av kvitto, registrerar patientavgifter som betalats till offentligt finansierad vårdgivare i Sverige inom ramen för patientens högkostnadsskydd.

att i skrivelse till regionerna rekommendera dem att omgående godkänna och senast 1 oktober 2019 tillämpa denna rekommendation.

Den 12 juni 2019 inkom en begäran om yttrande från JO till Region Jämtland Härjedalen, regionstyrelsen. Senaste datum för svar är den 3 september 2019.

Ärendet rör en patient som har anmält Region Jämtland Härjedalen till JO, då patientens sjukintyg blev inskickat försent till Försäkringskassan. Då sjukintyget kom in försent avslutade Försäkringskassan patientens ärende och slutade betala ut ersättning.

Berörd befattningshavare har lämnat en redogörelse på handläggningen. Ett förslag till yttrande har upprättats inom Samordningskansliet.

Region Jämtland Härjedalen har av Länsstyrelsen getts möjlighet att lämna synpunkter på dokumentet regional grundsyn för totalförsvaret i Jämtlands län. Regionen har deltagit i arbetet med framtagandet av grundsynen och har också tidigare lämnat remissynpunkter i maj 2019 (RS/401/2019) med förslag på ändringar i text angående regioners roll och uppgift i krisberedskapssystemet och i totalförsvaret, vilka nu är införda i dokumentet.

Syftet med grundsynen är att inrikta och likrikta totalförsvarsplaneringen i länet. Vidare beskriver den aktörernas gemensamma ambition för totalförsvars-planeringen och vilken målsättning som ska finnas t.o.m. utgången av 2020.

Regionen anser att det är positivt att Länsstyrelsen i samverkan med kommuner och Regionen inriktar och samordnar arbetet inom det civila försvaret. Grundsynen är inte ett juridiskt bindande dokument eller avtal, utan ska ses som ett stödjande inriktningsdokument för respektive aktörs planering för civilt försvar. Den planering, de mål och aktiviteter som beskrivs i dokumentet stämmer väl med den planering som Regionen själv har för civilt försvar.

Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiv till den föreslagna regionala grundsynen för totalförsvar i Jämtlands län och önskar inte framföra några fler synpunkter på dokumentet.

Regionstyrelsen beslutade i januari om en styrgrupp för vårdvalen § 13 (RS/98/2019). Uppdraget för den gruppen var att under våren se över de tre vårdvalen inför 2020. De uppdragen är slutförda.

Under vårens arbete har den blågröna majoriteten sett behov av ett fördjupat arbete med Hälsovalet inför 2021 för att bland annat anpassa uppdraget till det nationella arbete som pågår inom ramen för ”god och nära vård” samt ”styrning för en mer jämlik vård”.

Det fördjupade arbetet med hälsovalet inför 2021 ska även omfatta en översyn av ersättningsmodellen. Vid styrgruppens första möte kommer mål med förändringar att fastställas.

Till hälsovalet är idag den regiondrivna primärvården samt fem aktörer i annan driftform anslutna. Avtalen gäller löpande med tolv (12) månaders uppsägningstid för vardera parten. Uppdragen regleras i förfrågningsunderlag. Under avtalsperioden finns för samtliga valfrihetssystem möjlighet att årligen göra smärre justeringar i uppdragen men för större ändringar måste avtalen sägas upp och nya villkor presenteras och nya avtal tecknas.

Den politiska styrgruppen för det fördjupade arbetet med Hälsoval 2021 ska bestå av fem ledamöter, tre från majoriteten och två från oppositionen. De politiska sekreterarna har närvarorätt vid styrgruppens möten.

Etikprövningsmyndigheten har anmodat Region Västerbotten att inkomma med förslag på nya allmänrepresentanter (ledamöter och ersättare) till Regionala Etikprövningsmyndigheten i Umeå för treårsperioden 2020- 2022.

Region Västerbotten ska lämna förslag på 20 nya allmänrepresentanter (som inte redan sitter som ledamöter och ersättare i nämnden). Innan förslag lämnas ska samråd ske med de regioner som ingår i nämndens upptagningsområde. Det är sedan etikprövningsmyndigheten som utser ledamöter och ersättare bland de inkomna nomineringarna.

Region Västerbotten föreslår att respektive region lämnar förslag på fem allmänrepresentanter vardera, så att nomineringen blir totalt 20 representanter.

Förslagen ska vara Region Västerbotten tillhanda senast 6 september.

1. Stiftelsen Zenit: Nominering av ledamot för tiden t.o.m. 2022-12-31 i stället för Johan Näslund (M) som avsagt sig uppdraget

• Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2019-05-14
• Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2019-06-11
• Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-05-16
• Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-06-12
• Protokoll Regionens samverkansråd 2019-05-06
• Protokoll Gemensam nämnd för samverkan 2019-04-05
• Protokoll Gemensam nämnd för samverkan 2019-06-03
• Protokoll Patientnämnden 2019-05-16
• Protokoll Revisorerna 2019-06-11
• Protokoll Revisorerna 2019-05-15
• Protokoll Pensionärsrådet 2019-05-27
• Protokoll Tillgänglighetsrådet 2019-03-26
• Protokoll FoU-rådet 2019-05-13

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se/committees

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om att koppla fysioterapeut till syncentralens verksamhet. Elin Hoffner yrkar:
- Att fysioterapeut kopplas till syncentralen från annan lämplig verksamhet
- Att berörd fysioterapeut får utbildning i synpedagogik om barn och vuxna patienters påverkan av att helt eller delvis sakna syn
- Att berörd fysioterapeut får utbildning i synskadade barns utveckling i förhållande till seende barns utveckling.

Inom Region Jämtland Härjedalen finns det idag fysioterapeuter inom ett antal olika verksamheter exempelvis på hälsocentralerna, ATSG ortopedi, ASTG medicin, habiliteringen och Remonthagen.

Med hänvisning till Region Jämtland Härjedalens nuvarande ekonomiska situation och de besparingsåtgärder som vidtagits, bland annat genom minskade personalkostnader, är det inte aktuellt med tillsättning av ytterligare tjänster i dagsläget. Motionen bör således avslås.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2019-06-12 § 72 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

Jenny Sellsve (S) har inkommit med en motion om att införa elektronisk signering av protokoll. Motionären menar att elektronisk justering av protokoll skulle underlätta och effektivisera processen vad det gäller justering av Region Jämtland Härjedalens protokoll.

Ett förfarande där justering kan ske på distans skulle underlätta både för förtroendevalda och för tjänstepersoner. Förfarandet skulle innebära att förtroendevalda inte behöver åka in till Regionens Hus för att signera protokoll utan justering kan ske när som helst och på lämplig plats.

Kammarrätten i Göteborg har, i målnummer 3459-14, fastslagit att justering av protokoll med elektronisk signatur var förenligt med den numera upphävda kommunallagen (1991:900). Den nuvarande kommunallagen (2017:725) säger inte heller den något om att justering ska ske på något särskilt sätt. Således finns det inget juridiskt hinder mot att justera regionens protokoll elektroniskt.

Däremot kräver ett införande att arbetsordningen för regionfullmäktige samt reglemente för regionstyrelsen och nämnder ändras. Idag gäller att ”justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signering på varje sida av protokollet”.

Inför ett införande av elektroniska signaturer behöver såväl jurist, IT-ansvariga, upphandlare som arkivarier titta på vilken typ av administrativt system som är lämpligt och vilka krav som behöver vara uppfyllda. Arbetet är igång och olika alternativ undersöks.

Elektronisk signatur skulle även kunna ha fler användningsområden än enbart justering. Exempelvis skulle det underlätta om det gick att underteckna avtal elektroniskt men även olika typer av beslut på elektronisk väg.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2019-06-03 § 72 och föreslår regionfullmäktige att bifalla motionen.