Möte 2018-05-30

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

- Bemanningsprojektet,

- Resultatförbättrande åtgärder,

- Redovisning av regiondirektörens åtgärdsförslag - risk- och konsekvensanalys, tidplan och ekonomiska effekter

- Redovisning av aktuellt läge för regionstyrelsens fattade beslut

Vid Regionstyrelsens möte 2018-04-25 § 98 behandlades månadsrapport efter mars 2018. Regiondirektören konstaterade efter analys av månadsresultatet per mars att det måste gå betydligt snabbare att förbättra regionens ekonomi. Därför las förslag om åtgärder fram som regionstyrelsen ställde sig bakom. Förslagen är

• En ekonomisk krisledning tillsätts där allt fokus ligger på ekonomiska åtgärder så att processen för kostnadsminskningar kan snabbas upp.
• Antalet anställda i regionen ska minska med ca 100 personer dvs till samma antal som i mars förra året. I första hand gäller minskningen tidsbegränsade anställningar.
• Samtidigt införs anställningsstoppför hela regionen, med undantag för att ersätta inhyrd personal.
• En enhetlig schemamodell införs med arbete varannan helg på hela sjukhuset, tills verksamheten kan visa kostnadseffektivitet även med andra typer av scheman.
• Asylhälsan och flyktingsamordning avvecklas och att deras uppdrag fullföljs inom andra verksamheter.
• Torvalla hälsocentral stängs till sommaren
• Kälarne hälsocentral förändras till en filial
• Distriktssköterskemottagningen i Ås avvecklas.
• De tomma lokalerna på Göviken ska nyttjas för annan befintlig verksamhet
• Restriktivitet för regionstaben att engagera vårdens medarbetare i utbildnings/informationsaktiviteter.
• se om det finns investeringar som går att stoppa eller flytta fram i tid.

Regiondirektören fick i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen i maj med rapport om risk- och konsekvensanalyser, tidplan för genomförandet och ekonomiska effekter av direktörens beslut. En rapport är sammanställd som beskriver nuläget i de olika förslagen.

Förändringar gällande Asylhälsan och flyktingsamordning redovisas i särskilt ärende.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens pressade ekonomiska situation föreslog Regiondirektören till Regionstyrelsen en avveckling av Asyl-flyktinghälsa samt Asyl-flyktingsamordning och att deras uppdrag fullföljs inom andra verksamheter. En utredning avseende risk och konsekvens samt ekonomisk konsekvens av föreslagen avveckling är genomförd och påvisar att:

De riktade statliga medel för flyktingmottagandet som finansierar anslagsdelen av Enhet för Asyl-och flyktinghälsa samt Asyl-flyktingsamordning finns kvar för nyttjande till och med 2020.

Hälsoundersökningar finns inte med i förfrågningsunderlag för vårdvalet 2018 vilket innebär att alla hälsocentraler inte direkt kan uppdras överta detta ansvar.

Den ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvensen av en avveckling och överfört ansvar och utförande till andra verksamheter kontra bibehållen verksamhet är inte fullt utredd.

Det finns risker med ett icke väl planerat överförande av ansvar för Asyl-flyktinghälsans uppdrag och pågående utvecklings/samverkansarbeten äventyras.

Regionen inväntar beslut i den statliga mottagandeutredningen vilket kan förändra Regionens uppdrag och ansvar.

Asyl-flyktingsamordning har ett fortsatt uppdrag för regionens ekonomi genom att eftersöka medel som ersättning för utförd asylsjukvård och att samordna verksamheter och samverka med övriga aktörer.

Förslag läggs därför på ett antal direkt möjliga besparingsåtgärder som ger utrymme till annat nyttjande av statliga medlen för flyktingmottagandet.

Därutöver föreslås följande kompletterande utredningar:

• Snarast genomföra jämförelse av kostnadseffektivitet, samordningsvinster, volym/effektivitet/genomförandegrad för om uppdraget gällande Hälsoundersökningar för asylsökande, nyanlända, tillståndslösa och övriga invandrade utförs som regionövergripande funktion kontra lokalt ansvar hos respektive primärvårdsutförare, som grund för förfrågningsunderlagsbeslut november 2018.

• Ett tidigareläggande av utvärdering hur asyl-flyktingkompetensen bäst och mest kostnadseffektivt bibehålls, finansiering och i vilken organisatorisk placering uppdragen avseende, samverkan/samordning, förebyggande hälsofrämjande insatser, utbildning, information, utveckling samt psykisk hälsa riktat till målgruppen bäst utförs – genomförs hösten/vintern 2018 och presenteras med underlag för beslut inför Regionstyrelsen januari 2019

• Fortsatt bevaka och utifrån den statliga Mottagandeutredningen, lämna förslag till beslut under 2019 om hur fortsatt uppdrag och finansiering för insatser riktade till målgruppen asylsökande och nyanlända samt samordningsfunktion ska ske från 2020 istället för som tidigare planerat från 2021. Förslaget ska grunda sig på omvärldsbevakning och utgå från hur landstingens/regionernas uppdrag kan komma att förändras samt inkluderat en bedömning av hälso-sjukvårdens fortsatta behov.

Resultatet för Region Jämtland Härjedalen uppgick till -66,0 miljoner kronor efter april månad och nettokostnadsutvecklingen uppgick till 5,6 procent vilket var en minskning jämfört med föregående månad (i mars 2018 7,7 procent).

Bruttokostnaderna fortsätter att öka och har efter april ökat med 5,8 procent, motsvarande 93,3 miljoner kronor jämfört med samma period 2017. Ökningstakten har dock avtagit något sedan föregående månad då ökningen var 6,9 procent. Personalkostnaderna är betydligt högre under årets första tertial jämfört med föregående år och har ökat med 78,6 miljoner kronor. Kostnaden för bemanningsföretag minskar och efter april var minskningen 9,3 miljoner kronor. Kostnader för läkemedel har ökat med 13,6 miljoner kronor jämfört med föregående år, motsvarande 9,9 procent.

Intäkterna har under perioden ökat med 18,7 miljoner kronor, det är främst statsbidrag och övriga bidrag som ökat jämfört med föregående år.

Likviditeten är fortfarande mycket ansträngd men har förbättrats med 9,8 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Helårsprognosen ligger kvar oförändrad på -200 miljoner kronor. Ännu syns inga tydliga effekter på de åtgärder som genomförs förutom att kostnader för bemanningsföretag har minskat något.

Från och med maj månad har regiondirektören tillsatt en ekonomisk krisledningsgrupp för att snabbt åstadkomma kostnadsminskningar i organisationen. Den ekonomiska krisledningsgruppen ska säkerställa att en rad beslutade åtgärder genomförs.

Andelen barn och unga som får ett första besök inom 30 dagar uppnås inte. Däremot uppnås målet för minskning av sjukpenningtal hos länets medborgare.

Andelen vårdskador har inte minskat och återinskrivningar har inte heller uppnåtts till fullo men närmar sig målvärdet.

Den totala sjukfrånvaron har sjunkit från 6,5 till 6,2 procent, främst bland kvinnorna. Beroendet av bemanningsföretag ska minska, vilket det gör men inte i samma nivå som 2015.

Nettokostnadsförändringen ska minska, men ökar jämfört med föregående år. Tillgängligheten ligger fortsatt under målnivån med förväntad variation över tid.

Tertialrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar och skulder gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Rapport över tillgångs- och skuldförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

Under perioden som rapporten avser har Region Jämtland Härjedalen tagit upp ett lån på 50 miljoner kronor från Kommuninvest. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår nu till 150 mkr.

Regionstyrelsen och nämnderna har i uppgift att verkställa de övergripande strategiska mål som regionfullmäktige beslutar om genom en Regionplan 2018–2020 och Finansplan 2018–2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan för 2018 finns för de strategiska mål som rör styrelsens ansvarsområden 41 framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. För varje perspektiv finns också två aktiva mål. De aktiva målen och framgångsfaktorerna är styrelsens prioriteringar för 2018.

Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan för 2018 ska en särskild uppföljning av framgångsfaktorerna i regionstyrelsens verksamhetsplan genomföras i maj. En rapport med uppföljning har upprättats. Den utgår från det som redovisas i Region Jämtland Härjedalens tertialrapport per april 2018. I tertialrapporten finns också en fördjupad analys av måluppfyllelse där även Vårdvalsnämndens och Regionala utvecklingsnämndens måluppfyllelse har inkluderats.

Sammantaget så visar rapporten om uppföljningen att för regionstyrelsens åtta aktiva mål är det sex mål som inte uppnår det uppsatta målvärdet. Bland annat klarar Region Jämtland Härjedalen inte som helhet målet i någon av Vårdgarantins dimensioner. De ekonomiska målen har heller inte uppnåtts. Av de 41 framgångsfaktorerna så är det sju framgångsfaktorer som redan per april 2018 bedöms vara uppfyllda (grön pil). För 29 framgångsfaktorer är rätt åtgärder för att framgångsfaktorn ska bli uppfylld till årets slut planerade och/eller påbörjade (gul pil). Fyra framgångsfaktorer är inte uppfyllda och är ännu långt från uppsatt målvärde (röd pil). De framgångsfaktorerna avser extratjänster, aktiviteter för att stärka platsvarumärket, effekter av resultatförbättrande åtgärder samt en om medarbetares kompetensutvecklingsplaner. Slutligen är det en framgångsfaktor som saknar beskrivning av måluppfyllelse. Den tillhör de framgångsfaktorer som föreslås ska justeras.

Utifrån uppföljningen finns anledning att göra vissa korrigeringar i verksamhetsplanen. Det gäller framförallt de framgångsfaktorer som bedömts svåra att mäta och där det behöver tydliggöras vad som ska genomföras.

För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16§ har lämnats över till någon annan Lag (1999:621).

Regionstyrelsen har antagit en plan för internkontroll för 2018. Planen följs upp i maj och november. Det kan konstateras att arbeten pågår i inom samtliga områden och att förbättringsområden finns. Efterlevnaden av attesteringsregler måste förbättras omgående.

Uppföljning enligt bifogad rapport.

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2018 – 2020. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet Patient – vårdskador följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 29-30 maj och 23-24 oktober.

Andel vårdskador ska minska mäts med Markörbaserad journalgranskning (MJG), en strukturerad metod för att mäta förekomst av vårdskador i Sverige. Metoden identifierar vårdskador inom ett antal skadeområden och ger en överblick över förekomst.

Målvärdet i regionstyrelsens verksamhetsplan 2018 är 7 %. Under mätperioden 2017–04 -- 2018–03 var andel vårdtillfällen med skada 12 % och andel vårdtillfällen med vårdskada 8%. Antal granskade vårdtillfällen var 420.

2016 togs en medarbetarutbildning fram med fokus på värdegrund men även på lean, jämlik och jämställd verksamhet, normkritiskt tänkande, varumärke mm.

I Regionplanen för 2018 slås fast att det påbörjade värdegrundsarbetet ska fortsätta utvecklas och att alla ska ges möjlighet till normmedvetet agerande.

För att förvalta medarbetarutbildningen samt långsiktigt och systematiskt utveckla värdegrundsarbetet fick kommunikationschefen i uppdrag att tillsätta en utvecklingsgrupp. I uppdraget har ingått att uppdatera och vidareutveckla medarbetarutbildningen, ge stöd till hur varje enhet kan jobba med värdegrunden samt utveckla och implementera verktyg och metoder för att alla i organisationen ska leva upp till värdegrunden.

Ärendet ingår i Regionstyrelsens uppföljningsplan för år 2018.

Vartannat år sker nationellt gemensamma mätningar av patientupplevd kvalitet i primärvården. Sedan år 2009 deltar samtliga landsting och regioner i den nationella patientenkäten som samordnas via Sveriges kommuner och landsting (SKL). I slutet av 2017 skickades 4200 enkäter till personer 15 år eller äldre som varit på ett läkarbesök på någon av hälsocentralerna runtom i länet. Svarsfrekvensen är avtagande för denna mätning, 1700 personer besvarade enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 40 procent. Patientupplevelser mäts i enkäten i sju dimensioner: helhetsintryck, emotionellt stöd, delaktighet och involvering, respekt och bemötande, kontinuitet och koordinering, information och kunskap och tillgänglighet.

En sammanfattning av resultatet visar att:

• Resultatet för riket visar på en svag försämring av helhetsintrycket och det är framförallt upplevelsen av tillgänglighet som försvagats sedan föregående mätning. Resultatet för Region Jämtland Härjedalen visar övergripande på en förbättring av helhetsintrycket då upplevelsen av läkarbesök mäts i primärvården.
• Resultatet för Region Jämtland Härjedalen är stabilt sedan föregående mätning och hälsocentralerna har sammanslaget fått ett något högre resultat i samtliga dimensioner som mäts jämfört med 2015.
• En majoritet av de som svarat i undersökningen känner sig väl bemötta på primärvårdens hälsocentraler och graden av delaktighet och involvering har ökat något.
• Några hälsocentraler har förbättrat sitt resultat särskilt mycket, framförallt hälsocentralerna i Härjedalen. Svegs hälsocentral är en av de hälsocentraler som förbättrat sitt resultat allra mest i en nationell jämförelse.
• Backe hälsocentral ligger fortsatt i topp i en nationell jämförelse.

Länk till Nationell Patientenkät http://npe.skl.se/

Miljöbokslut upprättas årligen utifrån kraven i EMAS-förordningen samt fastställt kontrollprogram för Östersunds sjukhus.

Förutom uppföljning av målen i övergripande handlingsplan för miljö så redovisas även data utifrån de obligatoriska miljöindikatorerna i EMAS-förordningen, parametrarna i kontrollprogrammet samt de miljöaspektsförteckningar som är upprättade för vår verksamhet.

Den 28 februari 2018 beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2018. Patientnämnden var en av de nämnder som valdes ut. Syftet med den här rapporten är att utifrån det som regionstyrelsens uppsiktsplikt omfattar redovisa om patientnämnden bedriver sin verksamhet i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige har bestämt, att ekonomin efterlevs och medlen används på ett ändamålsenligt sätt samt hur nämnden arbetar med styrning, uppföljning och kontroll. Rapporten utgår i huvudsak från nämndens protokoll, verksamhetsplan och uppföljningsdokument. Frågor har också ställts till chef på patientnämndens förvaltning. Senast regionstyrelsen gjorde en uppföljning om patientnämnden utifrån uppsiktsplikten var 2015.

Rapporten visar att Patientnämnden bedriver sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt utifrån fastställt reglemente och övergripande mål. Nämnden har bra rutiner för verksamhetsplanering och uppföljning. Fastställda mål och beslutad inriktning på nämndens arbete följer grunderna i regionens styrmodell. Nämnden har också rutiner för internkontroll. Nämnden redovisar för verksamhetsåret 2017 ett överskott på 232 000 kronor.

Patientnämnden har under 2017 och 2018 bedrivit utvecklingsarbeten utifrån den nya lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården och nya bestämmelser om klagomålshantering. Det är en viktig del i Region Jämtlands Härjedalens övergripande rutiner för att bemöta patienters synpunkter och klagomål och för det behövs samverkan mellan patientnämnden, hälso- och sjukvårdens verksamhet och regionstab. En del i det är det samverkansforum som bildats. Förvaltningen fortsätter också arbetet med att sprida analysrapporter till hälso- och sjukvården. En tydlig organisation för hälso- och sjukvårdsförvaltningens hantering av analyserna behövs. Utifrån patientnämndens uppdrag att informera om sin verksamhet är det också viktigt att nämnden erbjuds möjlighet att informera om sin verksamhet i relevanta kanaler.

Den 28 februari 2018, § 52, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2018. Gemensamma nämnden avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter och hjälpmedel var en av de nämnder som valdes ut. Den här rapporten ska utifrån det som regionstyrelsens uppsiktsplikt omfattar redovisa om nämnden bedriver sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges beslut, att ekonomin efterlevs och att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.

Gjord granskning visar att nämnden har arbetat med att förbättra in struktur och verksamhetsplanering. Under hösten 2017 antog nämnden sin verksamhetsplan för 2018 innehållande de mål och framgångsfaktorer som fullmäktige angett. Under året har nämnden vid sina protokollförda sammanträden arbetat med frågor kopplade till dessa mål. Måluppfyllelsen bedöms vara god.

Den 28 februari 2018, § 52, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2018. Torsta AB var ett av de bolag som valdes ut. Region Jämtland Härjedalen är delägare i Torsta AB för att via bolaget tillvarata och utveckla de möjligheter som finns i utvecklingen av landsbygden. Region Jämtland Härjedalen äger 40 % av bolaget.

För några av de bolag och föreningar som Region Jämtland Härjedalen är engagerade i är det regionala utvecklingsnämnden som ansvarar för att bevaka och ta tillvara regionens intresse i bolaget/föreningen. Det utifrån nämndens ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna. I enlighet med reglementet för nämnden gäller det bland annat Torsta AB. Därför utgår uppföljningsrapporten om Torsta från den uppföljning som regionala utvecklingsnämnden genomförde inför nämndens sammanträde den 15 maj. Övriga underlag som används i uppföljningen har varit årsredovisning, ägardirektiv och aktieägaravtal. Under året har regionala utvecklingsnämnden också gjort en gjort en genomgång av avtalet.

Sammantaget visar rapporten att Torsta AB bedriver sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt utifrån de av ägarna gemensamma intentionerna som finns beskrivna i fastställda ägardirektiv. Bolaget visar att de under året har utvecklat verksamheten och genomför satsningar för att fortsätta vara en attraktiv utbildningsanordnare. Bolaget har också uppsatta mål med utgångspunkt från ägarnas direktiv. Måluppfyllelsen redovisas i delårsbokslut och årsredovisning som delgetts Region Jämtland Härjedalen. Av åtta mål har bolaget bedömt att alla utom två har uppfyllts. Beskrivningarna om måluppfyllelsen är något kortfattad vilket gör att det kan vara svårt att bedöma på vilka grunder målen anses vara uppfyllda. Bolaget redovisar för verksamhetsåret ett ekonomiskt utfall på 547 002 kronor

Den 28 februari 2018, § 52, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2018. Almi Företagspartner Mitt AB var en av de bolag som valdes ut. Den här rapporten ska utifrån det som regionstyrelsens uppsiktsplikt omfattar redovisa om bolaget bedriver sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges beslut, att ekonomin efterlevs och att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.

Utförd granskning av Almi Företagspartner Mitt AB visar att bolaget under 2017 haft en god måluppfyllnad och följer ägaranvisningar. I april 2018 antogs en ny bolagsordning. 2017 års resultat följer den planering som moderkoncernen och ledningen för bolaget har för att minska det fria egna kapitalet i företaget. Målsättningen för det fria kapitalet i bolaget är att ha en nivå som klarar 3–6 månaders driftskostnader. Vid årsskiftet motsvarar Almi Företagspartner Mitt AB:s fria egna kapital 7,1 månaders drift.

Den 28 februari 2018, § 52, beslutade regionstyrelsen om vilka bolag, stiftelser, förbund och nämnder som skulle ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2018. Vattenbrukscentrum Norr AB var en av de bolag som valdes ut. Den här rapporten ska utifrån det som regionstyrelsens uppsiktsplikt omfattar redovisa om bolaget bedriver sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges beslut, att ekonomin efterlevs och att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.

Region Jämtland Härjedalen äger 20% av Vattenbrukscentrum. Övriga ägare är Fiskodlare i Norr ekonomisk förening, akvakulturforskare i Norr ekonomisk förening och SLU Holding. Bolagets kärnverksamhet består i att bedriva fiskeavel samt utgöra bas för SLU:s och annan huvudmans verksamhet med tillämpad forskning inom främst avel, fodersutveckling och fiskodlingsteknik samt för annan fiskbiologisk forskning i mån av plats.

Vattenbrukscentrum Norr AB driver arbetet i enlighet med ägardirektiv. Årsredovisningen 2017 talar om ett plusresultat på ca 650 000 kronor. Redan under 2015 fick förvaltningschefen för regional utveckling i uppdrag att utreda Region Jämtland Härjedalens engagemang i Vattenbrukscentrum. Någon sådan utredning har inte presenterats. Det rekommenderas att denna utredning färdigställs under aktuellt verksamhetsår. Det noteras att Regionen kallat till aktieträff för att diskutera Regionens framtida ägarroll i bolaget.

I Region Jämtland Härjedalen arbetar medarbetare och förtroendevalda efter en gemensam styrmodell. En bra struktur för planering och uppföljning är viktiga utgångspunkter för styrningen. Förutom länsövergripande styrdokument, policyer, planer och uppföljningsrapporter upprättas planeringsförutsättningar som ett betydande planeringsunderlag. I det sammanfattas viktiga fakta inför arbetet med verksamhetsplaner för nästkommande år. Planeringsförutsättningar har nu upprättats inför 2019.

Enligt Region Jämtland Härjedalens regler för styrmodellen finns fastställda regler hur och när styrande dokument ska utformas, fastställas och följas upp. För att under valåret ge möjlighet till breda diskussioner mellan partier och likvärdiga förutsättningar för partiernas arbete beslutade Regionfullmäktige i februari 2018, § 29, om ett annat arbetssätt än det som finns beskrivet i beslutade regler. Beslutet innebär bland annat att inget beslut om regionplan och finansplan ska tas i regionfullmäktige i juni 2018. Istället ska en allmänpolitisk debatt genomföras. Regionplanen 2019–2021 färdigställs under perioden oktober-december och beslutas av regionfullmäktige i februari 2019. Finansplanens faktadel utarbetas under våren och beslutas i regionstyrelsen i maj. I november tar sedan det nya regionfullmäktige en fullständig finansplan för perioden 2019–2021. Styrelsens och nämndernas planer ska beslutas i mars-april 2019. Utöver de politiska planerna beslutades också att ett dokument med planeringsförutsättningar skulle upprättas under våren 2019.

Arbetet med planeringsförutsättningarna har pågått under våren. Underlaget innehåller en sammanfattning om Agenda 2030 och Läget i Länet, NORA jämförelser, GAP-analyser, Kompetensförsörjning, analys utifrån nationella riktlinjer och satsningar och fakta om nuvarande verksamheter. Finansplanens faktadel med ekonomiska ingångsvärden är ytterligare planeringsförutsättningar. Förutom att vara ett underlag i höstens arbete med verksamhetsplaner utgör planeringsförutsättningarna underlag till den allmänpolitiska debatten som regionfullmäktige ska hålla på sitt möte i juni. Dokumentens innehåll har diskuterats i samband med utskottet för ekonomis sammanträden den 20 april 2018 och 14 maj 2018. Förutom utskottets ledamöter inbjöds även presidier i regionfullmäktige, regionstyrelse, nämnder, gruppledare och politiska sekreterare till diskussionerna. Deltagarna fick lämna synpunkter på vilken fakta de tyckte behövs inför den allmänpolitiska debatten i juni och vilken fakta som behöver tas fram inför höstens arbete med Finansplan och Regionplan.

Utskottet beslutade den 14 maj, § 44:
Regiondirektören får i uppdrag att inför regionstyrelsens sammanträde den 28–29 maj slutföra arbetet med planeringsförutsättningarna efter inkomna synpunkter på sammanträdet med utskottet för ekonomi.

Dokumentet har sedan det första gången presenterats för utskottet kompletterats med nya kapitel om Agenda 2030, kompetensförsörjning, kunskapsstyrning och befolkningsutveckling, fördjupning och kompletteringar i kapitlen om NORA, Nationella riktlinjer och fakta om verksamheten.

I Region Jämtland Härjedalen arbetar medarbetare och förtroendevalda efter en gemensam styrmodell. Övergripande inslag i styrningen är de dokument som Region Jämtland Härjedalen arbetar med för att planera och följa upp sin verksamhet. Ett av de styrdokumenten är den treåriga Finansplanen. Utifrån att regionfullmäktige i februari 2018, § 29, beslutat att anpassa arbetssättet med verksamhetsplaner, kommer arbetet med finansplanen 2019–2021 att delas upp. Den första delen som ska behandlas av regionstyrelsen i maj 2018 omfattar den inledande faktadelen.

Regionfullmäktiges beslut om ett anpassat arbetssätt för 2018 års arbete med verksamhetsplaner kom av beslutet i februari 2018 om en ny politisk organisation från 2019 samt att 2018 är ett valår där val till regionfullmäktige sker i september. Beslutet innebar bland annat att inget beslut om regionplan och finansplan ska tas i regionfullmäktige i juni 2018. Istället ska en allmänpolitisk debatt genomföras. Regionplanen 2019–2021 färdigställs under perioden oktober-december och beslutas av regionfullmäktige i februari 2019. Finansplanens faktadel utarbetas under våren och i november tar sedan det nya regionfullmäktige en fullständig finansplan för perioden 2019–2021.Styrelsens och nämndernas planer ska beslutas i mars-april 2019.

Finansplanens faktadelen som sedan ska ingå i Finansplan 2019–2021 omfattar ekonomiska ingångsvärden - förutsättningar enligt lag, samhällsekonomisk utveckling, Region Jämtland Härjedalens finansiering, åtgärder för att nå ekonomi i balans, ramar per nämnd och riktade statsbidrag. Finansplanens faktadel kompletterar också upprättat dokument med planeringsförutsättningar 2019 (RS/586/2018) som regionstyrelsen ska besluta om vid samma möte. Förutom att dokumenten ska vara underlag inför höstens arbete med regionplan och finansplanen kommer de också att utgöra underlag i den allmänna politiska debatten som äger rum på regionfullmäktiges sammanträde i juni 2018.

Innehållet i faktadelen till finansplanen har diskuterats på utskottet för ekonomis sammanträden den 20 april 2018 och 14 maj 2018. Förutom utskottets ledamöter inbjöds även presidier i regionfullmäktige, regionstyrelse, nämnder, gruppledare och politiska sekreterare till diskussionen. Deltagarna fick inkomma med synpunkter om vilka fakta som saknades inför arbete med finansplan och regionplan och vilken ytterligare fakta som behövs inför den allmänpolitiska debatten. Utskottet beslutade den 14 maj, § 45:
Regiondirektören får i uppdrag att inför regionstyrelsens sammanträde den 28–29 maj slutföra arbetet med finansplanens faktadel utifrån inkomna synpunkter.

Efter utskottets möte har dokumentet uppdaterats med senaste prognosen efter april. Kompletteringar har också gjorts i avsnittet om åtgärder för att nå en ekonomi i balans utifrån aktuellt läge. Eftersom arbetet med finansplanen slutförs i november 2018 kan faktadelen behöva justeras ytterligare och anpassas efter rådande ekonomiska förutsättningar.

Förundersökningsrapporten "Mini-HUNT i Södra Trøndelag och Jämtlands län" redovisar och beskriver olika scenarier för hur HUNT Forskningssenter, (HUNT FS) vid NTNU tillsammans med Trøndelag Fylkeskommun samt Region Jämtland Härjedalen kan genomföra en befolkningsundersökning som även inkluderar invånarna i det tidigare Sør-Trøndelag baserat på infrastrukturen och metoderna i den pågående HUNT4-undersökningen. I händelse av en eventuell realisering av "Mini-HUNT" kommer undersökningen även att omfatta kartläggning av invandrargrupper samt den sydsamiska befolkningsgruppens hälso- och levnadsvillkor.

Regionstyrelsen fastställde regelverk för Journal på nätet 20170531 § 138. I detta regelverk står det i punkt 5. ” Journalinformation från område Psykiatri slutenvård skall vara tillgängligt för den enskildes åtkomst enligt särskilt regelverk.”

”Särskilt regelverk” syftar till att man trodde det var möjligt att ha en inställning för slutenvården som var ungefär "14 dagar efter utskrivning från slutenvården ska journalen kunna läsas via Journal på nätet". Det är inte möjligt i Cosmic - det finns inte en sådan inställning. När det visade sig att detta inte var möjligt beslutades Regiondirektör att psykiatrins slutenvårds journal inte skulle visas alls. Under våren 2018 stängdes också öppenvårdsjournalen för att diskutera dessa konsekvenser. Nu är verksamheten överens om att öppenvårdsjournalen kan visas.

Punkt 5 i regelverket behöver därför ändras till ”Journalinformation från område Psykiatri slutenvård ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst. ”

Detta innebär följande som också kommer presenteras som information till medborgarna:
”Journalinformation från den psykiatriska slutenvården visas inte i e-tjänsten Journalen. Journalinformation från den psykiatriska öppenvården visas, enligt samma regler som för andra enheter som visar journalinformation.  

Journalinformation som inte är tillgänglig för den enskildes direktåtkomst kan efter manuell menprövning lämnas ut i pappersform på begäran av den enskilde, enligt tidigare rutiner.”

Region Jämtland Härjedalens folkhälsopris ”Årets folkhälsoinsats” är avsett att tilldelas personer, organisationer, sammanslutningar eller offentlig verksamhet som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan inom Jämtlands län. Pristagaren måste utöva sina insatser i samstämmighet med Region Jämtland Härjedalens värdegrund. Priset delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom området folkhälsa. Med insatser för en bättre folkhälsa menas insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Insatser ska bidra till ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt öka den jämlika hälsan mellan olika grupper i samhället. Sammanlagt 14 nomineringar har inkommit.

Folkhälsonätverket, Folkhälso-Z har i uppdrag att bereda ärendet och föreslå pristagare.

Regionens revisionskontor har genomfört en granskning av det suicidpreventiva arbetet. Granskningen har syftat till att svara på om regionstyrelsen har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att det sker ett systematiskt förbättringsarbete för att närma sig fullmäktiges nollvision för suicid.

Revisorerna ser positivt på det arbete för psykisk ohälsa och suicidprevention som påbörjats på länsnivå och det egenkontrollarbete med fokus på suicidprevention som påbörjats inom psykiatrin.

Revisorerna har i rapporten lämnat synpunkter och rekommendationer och vill att regionstyrelsen redovisar vilka åtgärder de vidtar eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen.

Regeringen föreslår, i enlighet med rubricerad promemoria, permanent skyldighet för landstingen att erbjuda individuellt stöd för att främja återgång till arbetslivet.

Enligt förslaget ska en ny lag införas om att landstingen ska erbjuda koordineringsinsatser till patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå till arbetslivet. Koordineringsinsatserna ska ges inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och bestå av personligt stöd, intern samordning, samverkan med andra aktörer och liknande insatser som främjar den enskilde patientens återgång till arbetslivet. Landstingets ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter.

Försäkringskassan har fortsatt samordnings- och tillsynsansvaret för att klarlägga den enskildes behov inom olika områden och att samordna och driva på insatser hos andra aktörer. Om en patient kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder utanför hälso- och sjukvårdens ansvarsområde ska landstinget informera Försäkringskassan om det, förutsatt att patienten samtycker till det.

Landstingets nya ansvar ska omfatta patienter som ges vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Arbetet med att koordinera vården ska dokumenteras i journal, tillsammans med övrig dokumentation inom hälso- och sjukvården.

Patientdatalagen ändras så att definitionen av hälso- och sjukvård även omfattar verksamhet enligt lagen om koordineringsinsatser till vissa patienter. Patientdatalagens bestämmelser om personuppgiftsbehandling, inre sekretess och elektronisk åtkomst, utlämnande av uppgifter och handlingar och kvalitetsregister ska därmed tillämpas även för koordineringsverksamhet. Den som arbetar eller har arbetat med koordineringsinsatser inom enskilt bedriven verksamhet omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt.

Den föreslagna lagen om koordineringsinsatser för vissa patienter för att främja återgång till arbetslivet ska träda i kraft den 1 januari 2019. Även den ändring som görs i patientdatalagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Som kompensation för det nya åtagandet om koordineringsinsatser föreslås landstingen kompenseras med 361 miljoner kronor årligen. Det är en lägre summa än nuvarande kostnadsnivåer i landstingen, vilket motiveras med att uppdraget begränsas till koordinering av hälso- och sjukvårdens insatser.

Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att i ett remissvar ge synpunkter på förslaget om ny lag. Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen där Region Jämtland Härjedalen huvudsakligen är positiv till förslaget om ny lag men lämnar några synpunkter.

Svaret ska lämnas senast 28 maj men vi har fått förlängd svarstid till 1 juni. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har fått erbjudande att svara på Socialstyrelsens remissversion av Screening för svår kombinerad immunbrist. Rekommendation och bedömningsunderlag.

I rapporten ger Socialstyrelsen en rekommendation och ett bedömningsunderlag för ett nationellt screeningprogram för svår kombinerad immunbrist/severe combined immunodeficiency (SCID). Syftet med screening för SCID är att ge alla barn med sjukdomen samma möjlighet till tidig upptäckt och behandling. Målet med en rekommendation på nationell nivå är därmed att främja en god och jämlik vård. SCID är ett samlingsbegrepp för ett antal olika tillstånd som karakteriseras av att immunsystemet fungerar mycket dåligt eller inte alls. SCID är genetiskt betingad och har flera olika typer av ärftlighetsmönster. Gemensamt för alla typer av SCID är att nybildade T-celler antingen saknas eller endast förekommer i mycket låga antal. T-celler är en typ av vita blodkroppar med betydelse för kroppens försvar mot infektioner som kan orsakas av bakterier, virus, svamp och parasiter. Sjukdomen debuterar oftast inom de tre första levnadsmånaderna och de första symtomen är i huvudsak infektioner. Utan behandling leder sjukdomen till döden före två års ålder.

Screening för SCID skulle innebära att två till tre barn i Sverige årligen kan få en diagnos innan de börjat få allvarliga infektioner. Detta skulle förbättra prognosen för dessa barn väsentligt, eftersom förutsättningarna för att kunna genomföra en stamcellstransplantation medan barnet fortfarande är vid god hälsa ökar. Stamcellstransplantation är idag den enda botande behandlingen för barn med SCID.

Region Jämtland Härjedalen stöder Socialstyrelsens förslag att en nationell screening för SCID, svår kombinerad immunbrist, ska införas.

Ett förslag till svar har upprättats av regionöverläkaren inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen i samråd med läkarna med medicinska ledningsuppdrag, ansvariga för metabola sjukdomar och neonatologi samt områdeschefen vid Område Barn- och Ungdomsmedicin och medicinskt ledningsansvarig för förlossningsvården och områdeschefen vid Område Kvinna vid Östersunds Sjukhus.

Remissen ska besvara senast 20 juni.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på slutbetänkandet Framtidens biobanker.

Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den lagstiftning som reglerar hanteringen av humanbiologiskt material, s.k. vävnadsprover, och information om proverna i biobanker. Syftet med utredningen är bl.a. att anpassa lagstiftningen så att den underlättar utvecklingen och förbättrar förutsättningarna för användning av prover och uppgifter i svenska biobanker för patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens behov.

Remissen ska besvaras senast 30 juni. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande efter samråd med regionstyrelsens 2:e vice ordförande fattar beslut om remissvaret.

1. Protokoll: Utskottet för personal 2018-03-12.
    
2. Protokoll: Utskottet för ekonomi 2018-03-16.
    
3. Protokoll: Tillgänglighetsrådet 2018-03-19.
    
4. Protokoll: Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner 2018-04-09.
    
5. Protokoll: Utskottet för ekonomi 2018-04-16.
    
6. Protokoll: Vårdvalsnämnden 2018-04-19.
    
7. Protokoll: Utskottet för ekonomi 2018-04-20.
    
8. Protokoll: Gemensam nämnd för upphandling 2018-04-23.
    
9. Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2018-04-27.
    
10. Protokoll: Utskottet för ekonomi 2018-05-14.
     
11. Cirkulär 18:19 Politiska partier inom vård och äldreomsorg, regler för studiebesök (RS/1066/2018).

Protokoll och handlingar finns att läsa på http://meetingsplus.regionjh.se

1. Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör
   
   Revidering av delegationsbestämmelser för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen – vidaredelegation från regiondirektören (RS/1376/2017)
   
   Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2018, Område DTS (RS/430/2018)
   
   Beslut om användning av det ofördelade utrymmet i investeringsbudget, övriga investeringar 2018, Område HNR (RS/7430/2017)
   
   Svar på remiss om förslag till ändring i föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården samt i föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. (RS/845/2018)
    
2. Beslut fattade av ordförande/vice ordförande
   
   Instruktion till regionens ombud på ordinarie bolagsstämma 2018 för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (RS/1022/2018)
    
3. Beslut fattade av regionstabschef
   
   Upphandlingsuppdrag – Organisationskonsult, Regiondirektör (RS/1058/2018)
   
   Regelverk för personuppgiftsbehandling inom Region Jämtland Härjedalen (RS/992/2018)
    
4. Beslut fattade av områdeschef/enhetschef
   
   Upphandlingsuppdrag – NO-mätare Niox Vero, Lungmottagningen (RS/971/2018)
   
   Upphandlingsuppdrag – Virtuella Akutrum, Primärvårdstaben (RS/1016/2018)
   
   Upphandlingsuppdrag - Fläktar, Fastighetsenheten (RS/1050/2018)
    
5. Beslut fattade av chefer
   
   Anställningsbeslut för perioden 2018-04-12 – 05-16

Landstingsfullmäktige beslutade den 21-22 april 2009, § 84, att ge beredningen för demokrati och folkhälsa i uppdrag att återuppta utredning av framtida sjukhus vad gäller placering på befintligt eller andra möjliga markområden (Etapp 1). Uppdraget återredovisades för Landstingsfullmäktige 2013-04-16—17 § 84. Då konstaterades att ”Den framtida sjukvården behöver ungefär samma lokalyta som vi har idag det vill säga ca 100 000m². Dagens lokaler är mycket trånga och inte effektiva på många ställen och i en nyproduktion med effektiva lokaler så får vi räkna med att ungefär samma yta behövs. Utvecklas dagens byggnader får vi förmodligen räkna med en något större yta då befintliga lokaler inte kan nyttjas lika effektivt som ytor i en nyproduktion skulle kunna göra. Kostnad för en nyetablering utanför centrala staden är ca 5 miljarder varav 4,5 miljarder i nyproduktionskostnad och 0,5 miljard i bokfört värde. Kostnad för en utveckling av befintligt bestånd ca 2 miljarder”. Landstingsfullmäktige beslutade då att

1. Befintligt sjukhus utvecklas på befintlig tomt för att möta vårdens krav på ändamålsenliga lokaler i ett 50-årsperspektiv det vill säga överskådlig tid.

2. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att hos Östersunds kommun ansöka om att nuvarande detaljplan för Östersunds sjukhus revideras så att föreslagen utveckling möjliggörs.

På grund av landstingets/regionens svåra ekonomiska läge har efter detta beslut inga följdbeslut fattats angående sjukhusets utveckling mer än de objekt som finns i respektive års regionplan/finansplan. Nu finns utvecklade underlag på hur etappindelningen skulle kunna se ut för att utveckla och uppnå ett förnyat sjukhus. Regionstyrelsen fick den 21 februari 2017 information om detta arbete. Utskottet för ekonomi godkände samma dag § 11, ett arbetssätt gällande fastighetsutvecklingsplanen som innebär:

• Inriktningsbeslut om fastighetsutvecklingsplan som beskriver etapper, turordning, fristående etapper och bedömd total investering tas under 2017 med beaktande av primärvårdens stärkta roll och digitaliseringen.
• Fördjupade analyser och konsekvensbeskrivningar under våren – hösten 2017
• Beslut om fastighetsutvecklingsplan tas jan-febr 2018
• Varje Regionplan och Finansplan innehåller därefter enskilda beslut om takten i realiseringen av fastighetsutvecklingsplanen

Regionplan och Finansplan 2019-2021 blir då första möjliga tillfälle för beslut om realisering av del av fastighetsutvecklingsplanen

 Den 18-20 april 2017 besökte Europeiska Investeringsbanken Region Jämtland Härjedalen. Vid detta möte presenterades regionens fastighetsutvecklingsplaner som ett av de ärenden som EIB skulle kunna ge råd och finansiering kring. I slutet av 2017 har ytterligare kontakter skett kring detta. Inga konkreta finansieringssamtal har dock skett ännu.

Fastighetsutvecklingsplanen är nu klar att antas som övergripande inriktningsdokument. Den innehåller framförallt plan för Östersunds sjukhus, men också en beskrivning av övriga fastigheter och lokaler i hela Jämtland Härjedalen, ägda och hyrda av Region Jämtland Härjedalen.

Vid mötet med utskottet för ekonomi den 16 mars, § 24 genomfördes en hearing tillsammans med hälso- och sjukvårdsdirektör, regionstabschef och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens områdeschefer om fastighetsutvecklingsplanen. Deltagarna fick lämna synpunkter på om de ansåg att förslaget till fastighetsutvecklingsplan på ett tillräckligt bra sätt beskrev vårdverksamheternas behov. Varje områdeschef fick lämna synpunkter på utarbetat förslag. Utskottet för ekonomi beslutade
 

1. Ärendet återremitteras för att avsnittet barn- och kvinnas verksamhet ytterligare ska kunna diskuteras med verksamheten samt att förslaget om parkeringshus ska kompletteras med alternativa parkeringslösningar.

2. Ärendet ska återkomma till utskottet för ekonomi den 14 maj och till regionfullmäktige i juni.
 

På sammanträdet med utskottet för ekonomi den 14 maj 2018 informerade fastighetschef om de förändringar i planen som gjorts.

En av förändringarna är att förslaget om att placera en snittsal i anslutning till Barn Kvinna i nuvarande läge har tagits bort. Akuta förlossningssnitt ska som idag utföras på C-Op men transportvägen mellan förlossningen och C-Op ska förbättras och säkras. I planen finns intentionen att utreda konsekvensen av att flytta förlossningen, neonantal och ytterligare delar av barn- kvinnaverksamheten närmare C-Op om ovanstående åtgärder inte visar sig vara tillräckliga. Ändringar har också gjorts vad gäller parkeringar.

Under arbetet med att omarbeta fastighetsplanen har professionens bedömning av patientsäkerheten inhämtats, specifikt vad gäller snittsalens placering.

För ett landsting/region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen). Enligt kommunallagen ska styrelsen och nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Ytterst handlar det om att säkerställa att verksamheten uppfyller de mål och de kravs som ställs. En systematisk riskhantering är ett viktigt instrument för att säkerställa uppfyllandet av mål och förväntningar.

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2013 ett reglemente för intern kontroll. Reglementet har undergått ett antal revideringar då regionens arbete med intern kontroll har utvecklats. Under 2017 granskade regionens revisorer regionstyrelsens och regionala utvecklingsnämndens samlade system för intern kontroll och konstaterade att det fanns brister i ibland annat riskanalyser och kopplingen mellan riskanalys och regionstyrelsens mål. Som ett steg i förbättringsarbetet har reglementet för intern kontroll och styrning arbetats om i syfte att skapa en tydligare och sammanhållen bild av intern kontroll och styrning.

Regionfullmäktige beslutade 2017-10-25 § 128 om investering i en tredje MR-kamera genom att göra omfördelningar i den totala investeringsbudgeten. Fullmäktige tog i samma ärende också beslut om att frågan om delegering från regionfullmäktige till regionstyrelsen ska prövas gällande omdisponering mellan objekt inom investeringsbudgetens totalram när reglementen och regelverk ses över med anledning av nya kommunallagen.

En översyn av fullmäktiges arbetsordning och styrelsens och nämndernas reglementen med hänsyn till ny kommunallag gjordes under hösten 2017 och fastställdes 2017-11-28 § 171. Frågan om delegering till regionstyrelsen gällande omdisponeringar hann dock inte prövas.

Enligt Regler för investeringar (RS/558/2015) ska Region Jämtland Härjedalen ha en sammanhållen och transparant investeringsprocess. Investeringsrådet som är tillsatt av regiondirektören arbetar fram och lämnar ett slutligt förslag på fördelning av investeringsbudgeten till regionstyrelsen för politisk prioritering. Regionfullmäktige fastställer sedan samtliga fastighetsinvesteringar, större investeringar i maskiner, inventarier och IT per objekt, samt storleken på lokala potter. Investeringsrådet ska under löpande år ha en aktiv roll och följa eventuella avvikelser eller behov av omprioriteringar och vid behov rapportera till regiondirektören. Investeringsbudgeten ska följas upp i tertial- och delårsbokslut.

För att snabbare kunna verkställa investeringarna under budgetåret bör regionstyrelsen få delegation på att ta beslut om omfördelningar mellan objekt inom investeringsbudgetens totalram. I Reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2015-2018 föreslås att följande punkt läggs till under rubriken Delegering från fullmäktige punkt 3.1 Ekonomi:
Besluta om

• omdisponering mellan objekt inom investeringsbudgetens totalram

Samma tillägg bör även göras i regionstyrelsens reglemente som gäller för mandatperioden 2019-2022.

Regler för investeringar antogs 2015 och bör revideras hösten 2018 samtidigt som Regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell anpassas efter den nya politiska organisationen.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är Forsknings- och utvecklingspolicyn.

Jämtlands läns landstingsfullmäktige fastställde nuvarande forsknings- och utvecklingspolicy den 27 november 2013. Sedan dess har Region Jämtland Härjedalen bildats och det finns ett behov att anpassa policyn till nuvarande organisation och inkludera det regionala utvecklingsperspektivet. Det innebär bland annat att i policyn tydliggöra att alla yrkeskategorier, både inom regional utveckling och hälso- och sjukvården, ska ha möjlighet till forskning, utvecklings- och innovationsarbete. Den reviderade policyn ska även beakta perspektiven, jämställdhet och jämlikhet, ekonomi och miljö.

Regionala utvecklingsnämnden ska arbeta med frågor om forskning och utveckling i ett regionalt perspektiv. Därför gav regionstyrelsen den 25 maj, § 113, nämnden möjlighet att lämna synpunkter på det första förslaget på policy. Nämnden behandlade ärendet på sitt sammanträde den 15 maj och lämnade följande förslag på ändring:

Stycket ”Inom Regional utveckling ska Region Jämtland Härjedalen genom forskning, utveckling och innovation stimulera till att utveckla näringsliv, arbetsmarknad, miljö och besöksnäring.” ersätts med;

Inom Regional utveckling ska Region Jämtland Härjedalen genom forskning, utveckling och innovation stimulera till att utveckla näringsliv, arbetsmarknad och miljö . Region Jämtland Härjedalen ska stimulera till att testa, utveckla och implementera nya produkter, tjänster och arbetssätt samt facilitera och stödja näringslivsdrivna initiativ, affärsutveckling och kompetensuppbyggnad.

Slutligt förslag har sedan diskuterats i FOU-rådet.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är Miljöpolicyn.

Nuvarande Miljöpolicy är från 2013 och fastställdes innan regionbildningen. Miljöpolicyn har därför setts över vad gäller innehåll, relevans samt utifrån uppdraget inom regional utveckling. Förslaget till reviderad policy omfattar ett förtydligande och anpassning till organisationen som region samt mindre redaktionella ändringar då befintlig miljöpolicy i huvudsak fortsatt är aktuell, relevant och tydlig.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade 2018-05-15 § 93 remissversionen av den reviderade miljöpolicyn och har inga ytterligare synpunkter på förslaget.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är informationssäkerhetspolicyn.

Informationssäkerhetspolicyn har reviderats och uppdaterats i enlighet med Dataskyddsförordningen (EU 2016/679). Det nya namnet på policyn är därför ”Informationssäkerhets- och dataskyddspolicy”. Personuppgiftsbehandling är centralt i Region Jämtland Härjedalens informationssäkerhetsarbete och kraven i den nya EU förordningen ska efterlevas.

Övergripande inslag i styrningen av Region Jämtland Härjedalen är de styrdokument som används för att planera och följa upp verksamheten. Policyer, strategier och verksamhetsplaner är exempel på sådana dokument. En policy är ett styrdokument som fastställs av regionfullmäktige och som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

Det är regionfullmäktiges presidium som ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella. En av de policyer som setts över är policyn för fastighets- och lokalförsörjning. Policyn omfattar alla fastigheter, lokaler och bostäder som Region Jämtland Härjedalen äger, hyr eller arrenderar och inkluderar även de bostäder som Landstingsbostäder i Jämtland AB förvaltar eller äger. Policyn är viktig för att regionens verksamhet ska ha ändamålsenliga och tillgängliga lokaler.

Den senaste versionen av policyn beslutades av regionfullmäktige den 20 juni 2012, § 125. I förslag till policy har redaktionella anpassningar gjorts utifrån regionbildningen. Förtydligande har också gjorts utifrån perspektivet jämställdhets- och jämlikhet.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts.

En av de policyer som ingått i översynen är policyn för uthyrning av Region Jämtland Härjedalens lokaler. Nuvarande policy fastställdes i landstingsfullmäktige den 16 februari 2011.

Översynen visar att nuvarande policy främst innehåller interna bestämmelser för vad som ska gälla vid uthyrning eller utlån av lokaler. Det behöver inte regleras i en policy. Hantering av regler för uthyrning av Region Jämtland Härjedalens lokaler bör istället ligga inom ramen för regionstyrelsens ansvar för förvaltningen av regionens fastigheter och hanteras som en regel. Bestämmelser om vem som får besluta om hyra/bokning av lokaler samt uthyrning av lediga lokaler regleras i delegationsbestämmelser.

Utifrån ovanstående behövs inte policyn och kan tas bort.

Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningsförbund har också deltagit i diskussionerna. Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte.

Diskussionerna resulterade i att en gemensam nämnd för IT-drift och stöd inrättades den 1 december 2016 mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. Nämndens uppgift var att leverera definierad ändamålsenlig IT-infrastruktur för att samutnyttja och samfinansiera nödvändiga investeringar i IT-verksamheten och att leverera nödvändiga driftstjänster.

Vidare diskussioner ledde till att kommunerna, Jämtlands Gymnasieförbund, Jämtlands Räddningsförbund och Region Jämtland Härjedalen ville utöka samverkan i gemensam nämnd. Ett förslag till avtal och reglemente för en gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner togs fram med utgångspunkt från att den befintliga nämnden för IT-drift och stöd kunde användas för samverkan.

Den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner inrättades den 1 april 2018 mellan Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun.

Nämnden föreslås nu utökas med Bräcke kommun och Härjedalens kommun. Medanledning av detta behöver befintligt avtal och reglemente för den gemensamma nämnden revideras.

Respektive parts bidrag till nämndens basfinansiering föreslås vara oförändrad vilket gör att den totala årsbudgeten höjs från 711 200 kronor till 914 400 kronor, jämnt fördelat på nio parter. Den gemensamma nämnden beslutar om hur dessa resurser ska användas.

Regionens samverkansråd behandlade ärendet 2018-04-23 § 35 och rekommenderar att Region Jämtland Härjedalen och Bergs kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun godkänner att nämnden utökas med Bräcke kommun och Härjedalens kommun samt antar det nya reglementet och avtalet.

Hälsoval i Jämtlands län infördes 1 januari 2010 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) med ett samlat åtagande för invånarnas behov av primärvård i länet. Hälsovalet innebär att medborgarna har rätt att välja primärvård mellan de vårdgivare som Region Jämtland Härjedalen godkänt och tecknat avtal med. Genom det individuella valet av utförare följer en ersättning till vårdgivaren.

Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen i juni månad om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 2017-06-20--21 § 80 om förfrågningsunderlaget gällande 2018. Komplettering fastställdes av vårdvalsnämnden den 16 november 2017.

Hösten 2017 genomfördes en politisk översyn av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen inför 2019 (VVN/25/2017). Regionfullmäktige beslutade 2018-02-13--14 § 32 om resultatet av översynen samt att förändringarna ska träda ikraft från 1 januari 2019 och verkställas i detta ärende.

Förslag till förändringar inför 2019 redovisas i beslutsunderlag. I förfrågningsunderlaget redovisas dokument som ska uppfyllas för att få vara en del av i Hälsoval Region Jämtland Härjedalen.

Vårdvalsnämnden behandlade ärendet 2018-05-17 § 26 och föreslår regionfullmäktige:

1. Förändringar i förfrågningsunderlaget Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2019 (VVN/3/2018) fastställs.
2. Eventuella kompletteringar och ytterligare justeringar uppdras till vårdvalsnämnden att fatta beslut om i november 2018.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade 2017-06-21 § 82 om förfrågningsunderlaget gällande 2018 (VVN/9/2017). Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen i juni månad om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år.

Med anledning av förslaget i budgetpropositionen om en höjning av åldersgränsen för kostnadsfri tandvård upp till 23 år från 1 januari 2019 behöver justeringar göras. Förslag till förändringar redovisas i beslutsunderlag.

Vårdvalsnämnden behandlade ärendet 2018-05-17 § 27 och föreslår regionfullmäktige:

1. Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna 2019 (VVN/1/2018) fastställs.
2. Eventuella kompletteringar och ytterligare justeringar uppdras till vårdvalsnämnden att fatta beslut om i november 2018.

Vårdval medicinsk fotvård infördes den 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från regionen. Regionfullmäktige beslutade 2017-06-21 § 81 om förfrågningsunderlaget för 2018 (VVN/8/2017).

Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslag till kommande förändringar redovisas i beslutsunderlag.

Vårdvalsnämnden behandlade ärendet 2018-05-17 § 28 och föreslår regionfullmäktige:

1. Vårdval medicinsk fotvård 2019 (VVN/2/2018) fastställs.
2. Eventuella kompletteringar och ytterligare justeringar uppdras till vårdvalsnämnden att fatta beslut om i november 2018.

Utifrån regionala utvecklingsnämndens beslut den 1 mars 2016, § 47, om revidering av den regionala matstrategin från 2012, har revideringsprocess genomförts. Uppdraget var tänkt att genomföras på ett år, men utifrån framtagandet samt lanseringen av den nationella livsmedelsstrategin så blev det omtag i revideringsprocessen. Detta för att få en tydligare koppling mellan regional och nationell nivå. Första förslaget var ute på remiss till kommunerna och ett antal intressenter under sommaren och hösten 2017, de inkomna synpunkterna har beaktats och finns med i detta förslag. Dessa synpunkter har även redovisats för regionala utvecklingsnämnden vid nämndens möte den 10 oktober 2017.

I slutskedet av revideringsprocessen har stor vikt lagts på att det blir ett gemensamt dokument mellan Region Jämtland Härjedalen samt Länsstyrelsen Jämtlands län, detta för att länsstyrelserna har en viktig roll utifrån den nationella strategin. Förslaget är framtaget i samverkan i ett partnerskap med representation från LRF, JHT, Östersunds kommun, Eldrimner, MIUN, Torsta, Länsstyrelsen Jämtlands län samt Region Jämtland Härjedalen. Arbetet har bedrivits som en del av Creative Region of Gastronomy.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-05-15 § 88 och föreslår regionfullmäktige att Regional mat- och livsmedelsstrategi Jämtland Härjedalen antas.

I Jämtlands län har det länge funnits en etablerad samverkan i frågor mellan kommunerna och mellan kommuner och landsting inom Kommunförbundet Jämtlands län. Mellan åren 2011 och 2015 låg dessa samverkansfrågor på det kommunala samverkansorganet Regionförbundet Jämtlands län som även hade det regionala utvecklingsansvaret. De kommunala och regionala utvecklingsfrågorna integrerades vilket har skapat en regional styrka. Sedan Region Jämtland Härjedalen blev regionalt utvecklingsansvariga år 2015 har arbetet fortsatt att utvecklas. Samverkan mellan kommunerna är en förutsättning för att kommunerna ska kunna utföra sina uppdrag och regionens samverkan med kommunerna är en förutsättning för att regionen som tillväxtansvarig ska kunna bedriva sin verksamhet. Sedan 1 januari 2015 har detta reglerats i ett samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner (LS/1345/2014) som gäller till och med 31 december 2018.

Ett förslag till ny överenskommelse om regional samverkan presenterades i januari i primärkommunala samverkansrådet och i regionens samverkansråd. En remissdialog har därefter förts i varje kommun under februari 2018. Denna process har lett fram till ett nytt förslag till ”Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkan” som föreslås gälla från och med 1 januari 2019.

Överenskommelsen om samverkan innehåller fem områden: EU och övergripande utveckling; social välfärd och folkhälsa; samhällsbyggnad och klimat; arbetsmarknad och utbildning; kurs och konferens. Inom alla områden ska flickor, pojkar, kvinnor, män, utrikesfödda och inrikes födda tas i beaktande. Innehållet i områdena förändas utifrån behov. Kommunerna ersätter Region Jämtland Härjedalen i förskott. Uppföljning sker i primärkommunala samverkansrådet och i regionens samverkansråd.

Förslag till ny överenskommelse behandlades av regionens samverkansråd den 23 april 2018, § 34, där rådet beslutande följande:

1. Regionens samverkansråd rekommenderar Region Jämtland Härjedalen att besluta: Regionen Jämtland Härjedalen tecknar Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkan med respektive kommun i Jämtlands län.
2. Regionens samverkansråd rekommenderar länets kommuner att besluta: XX kommun tecknar Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkan med Region Jämtland Härjedalen.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-05-15 § 89 och föreslår regionfullmäktige att Region Jämtland Härjedalen tecknar Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkan med respektive kommun i Jämtlands län.

Föreliggande förslag Uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli 2019–2022, har tagits fram i samråd mellan samtliga stiftare; Heimbygda, Jämtlands läns konstförening, Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen. Innevarande uppdragsavtal 2015 – 2018 har sagts upp skriftligt från och med 1 januari 2019 då Uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli 2019 – 2022 aktualiseras.

Uppdragsavtalet samspelar med Jamtli strategiplan och anger kulturpolitiska prioriteringar som preciseras i fem övergripande målområden under planperioden: främja kultur och kulturarv som drivkraft för regionens utveckling och attraktivitet, främja utvecklingen av en tillgänglig, socialt hållbar och jämlik kulturell infrastruktur, främja barns och ungas delaktighet och inflytande i utvecklingen av kulturlivet, främja ett utbud som kännetecknas av kvalitet, förnyelse och hållbarhet samt främja ekologisk hållbar utveckling. Målområdena åtföljs av ett antal uppföljningsbara inriktningsmål för årlig återrapportering. Avtalet reglerar även uppföljning, ersättning samt planeringsdialoger.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade förslaget till nytt uppdragsavtal vid sitt sammanträde den 27 mars 2018, § 60, och beslutade då att återremittera ärendet med följande motivering: Uppdragsavtalets avsnitt två behöver förtydligas gällande den samiska befolkningens inflytande.

I Östersunds kommun fick kultur och fritidsnämnden möjlighet att yttra sig över avtalsförslaget vid sitt sammanträde den 11 april, och föreslog en ändring av inriktningsmål två under avsnitt två. Nämnden föreslog följande lydelse: ”Den samiska befolkningen ska ges reella möjligheter att äga och förvalta sin egen historia och samtid genom egenmakt och inflytande i Jamtlis verksamhet.”

Uppdragsavtalet måste ha samma lydelse för alla huvudmän, vilket lett till att nya samråd skett mellan samtliga stiftare efter regionala utvecklingsnämndens och kultur- och fritidsnämndens sammanträden. Stiftelsen Jamtli är egen juridisk person med egna stadgar att förhålla sig till. Huvudmännen kan därför inte via uppdragsavtalet ställa krav på stiftelsen att en viss grupp i samhället ”...ska ges reella möjligheter att äga och förvalta sin egen historia och samtid genom egenmakt och inflytande i Jamtlis verksamhet.”. Huvudmännen bör i sina krav på stiftelsens verksamhet balansera sina målformuleringar med respekt för stiftelsen som egen juridisk person med eget ansvar för sin verksamhet. Stiftelsen Jamtlis uppgift är istället att ses som stödjande till de som önskar arbeta med historia med samisk anknytning.

Utifrån ovanstående har ett nytt förslag till förändring av uppdragsavtalets andra inriktningsmål under avsnitt två tagits fram i samråd med samtliga stiftare.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-05-15 § 87 och föreslår regionfullmäktige

1. Inriktningsmål två under avsnitt två ändras till: ”Stiftelsen beaktar särskilt de av Sverige erkända nationella minoriteters möjlighet till delaktighet och inflytande där samisk kultur och kulturarv ses som en viktig del av länets historia och samtid.”
2. Förslag till Uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli 2019–2022, med förändring enligt ovanstående, antas.

Nu gällande samarbetsavtal med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli löper parallellt med uppdragsavtal Stiftelsen Jamtli, Jamtlis strategiplan och den regionala kulturplanen, under perioden 1 januari 2015 till och med den 31 december 2018, med möjlighet till förlängning.

Region Jämtland Härjedalen beslutade under hösten 2017 att säga upp nuvarande samarbetsavtal med Östersunds kommun från och med 1 januari 2019, för att i samverkan med kommunen ta fram ett förslag till nytt samarbetsavtal för år 2019–2022. Detsamma gäller ett nytt uppdragsavtal för samma period, 2019–2022.

Ett förslag till nytt uppdragsavtal har tagits fram, och kommer att behandlas av regionfullmäktige i juni. Förslag till nytt samarbetsavtal har dock inte kunnat tas fram som planerat parallellt med uppdragsavtalet. Istället föreslås att processen med att utforma ett nytt samarbetsavtal får fortsätta, och att Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun tecknar ett ett-årigt avtal för 2019 med i övrigt samma lydelse som nu gällande samarbetsavtal.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-05-15 § 86 och föreslår regionfullmäktige:

1. Samarbetsavtal mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Stiftelsen Jamtli 2019 antas.
2. Förslag till nytt samarbetsavtal mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Stiftelsen Jamtli för år 2020–2022 tas fram i samverkan med Östersunds kommun.

Region Jämtland Härjedalens Samiska stipendium inrättades 1999 efter förslag från Samernas Riksförbund (SSR). Stipendiet ska tilldelas från länet bördig eller i länet verksam person som medverkat till att bevara och föra vidare det sydsamiska kulturarvet (i enlighet med Reglemente för kulturpris och stipendier, fastställt av landstingsfullmäktige § 226/2014). 2009 utdelades inget samiskt stipendium då ingen sökte eller nominerades.

Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick till institutioner, organisationer och kommuner samt på regionens hemsida. Två nomineringar har inkommit. Beredningen av ärendet har skett i samverkan med de regionala kulturverksamheterna och Gaaltije. Föreslagen stipendiat bör uppmuntras för sitt konstnärliga arbete. Stipendiet är på 12 000 kronor och finansieras inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-05-15 § 90 och föreslår regionfullmäktige

1. Pierre Åhrén utses till stipendiat av Region Jämtland Härjedalens Samiska stipendium.
2. Utdelning av priset sker på Gaaltije under Yranveckan.

Region Jämtland Härjedalens Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne har utdelats sedan 1966 och skall ges till personer eller grupper som är verksamma inom Jämtlands län eller genom sin konstnärliga verksamhet eller personliga bakgrund har nära anknytning till länet. Stipendiet ska uppmuntra kulturutövare upp till 30 år i deras utveckling och framtida verksamhet och kan sökas för stimulans, utbildning eller förkovran. Stipendiesumman kan delas mellan flera kandidater (i enlighet med Reglemente för kulturpris och stipendier, fastställt av landstingsfullmäktige § 226/2014).

Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick samt på regionens hemsida. Fem ansökningar har inkommit varav en majoritet inom scenkonstområdet. Samtliga sökande har genomgått, är upptagna av eller är på väg in i högre konstnärliga utbildningar. De flesta har lämnat arbetsprover och intyg. Föreslagna stipendiater har ursprung och anknytning till länet och bör uppmuntras att utveckla och förkovra sig inom teater, musik och arkitektur samt till ett fortsatt kulturskapande av hög kvalitet. Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med de regionala kulturverksamheterna. För kulturstipendierna avsätts totalt 50 000 kr inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-05-15 § 91 och föreslår regionfullmäktige

1. Manda Stenström, Bahareh Ahmadi, Lovisa Wangby och David Grahn Hellberg utses till stipendiater av Region Jämtland Härjedalens Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne.
2. Utdelning av priset sker på Gaaltije under Yranveckan.

Region Jämtland Härjedalens Kulturpris till Peterson-Bergers minne har utdelats sedan 1990 och skall ges till personer eller grupper som är verksamma inom Jämtlands län eller genom sin konstnärliga verksamhet eller personliga bakgrund har nära anknytning till länet. Kulturpriset skall ses som ett erkännande för en kulturell- eller konstnärlig gärning och tilldelas en professionell aktör som haft stor betydelse för länets kulturliv, ha medverkat i att utveckla länets konst- och kulturliv och i sin gärning visat prov på högtstående konstnärskap (i enlighet med Reglemente för kulturpris och stipendier, fastställt av landstingsfullmäktige § 226/2014).

Utlysning har skett genom annons i länets båda dagstidningar, genom utskick samt på regionens hemsida. Tre nomineringar har inkommit. Beredningen av ärendet har skett i nära samråd med de regionala kulturverksamheterna. Kulturpriset omfattar 30 000 kronor och finansieras inom Kulturens ram. Utdelning av priser och stipendier sker under ett offentligt arrangemang i samarbete med Gaaltije under Yranveckan.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-05-15 § 92 och föreslår regionfullmäktige

1. Maud Hedén Wikander utses till pristagare av Region Jämtland Härjedalens Kulturpris till Peterson-Bergers minne 2018.
2. Motiveringen för priset antas.
3. Utdelning av priset sker på Gaaltije under Yranveckan.

Ett medborgarförslag om behov av en geriatrisk avdelning på Östersunds sjukhus har lämnats till regionfullmäktige. Förslagsställaren anger att en direktinläggning på en geriatrisk avdelning vore bra. Istället för en vanlig vårdavdelning skulle ”Gerald” generera en bättre livskvalitet och snabbare återhämtning. Den multisjuke som även kan ha en demensdiagnos blir oftast mer förvirrad och desorienterad då den blir inlagd på sjukhus. I övrigt kan även patientens hälsa försämras på grund av de andra diagnoserna.

Region Jämtland Härjedalen följer den nationella inriktningen när det gäller slutenvård. Det som är viktigt generellt är att ingen ska vårdas i slutenvård om det inte är nödvändigt. Det bästa för den äldre och multisjuka är att få en god vård i hemmet, alternativt särskilt boende, i så stor utsträckning som möjligt. Som äldre och i synnerhet som multisjuk med demens, är sjukhusmiljön riskfylld, vilket beskrivs i medborgarförslaget.

I dagens sjukvård finns möjlighet att ge många avancerade medicinska insatser i hemmet om det behövs. En dement och/eller svårt sjuk person som får stanna i sin hemmiljö, mår ofta väsentligt bättre än om personen flyttas till en okänd sjukhusmiljö.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demensvård beskrivs att ”Övergripande för vård och omsorg vid demenssjukdom är att den ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Detta förhållningssätt syftar till att sätta personen med demenssjukdom i fokus och att ha en mer personlig omvårdnad och vårdmiljö samt förståelse för de olika problem och svårigheter som kan uppstå i samband med sjukdomen”

Denna vård är svår att bedriva på sjukhus där vårdmiljön är av opersonlig karaktär.

Flera utredningar och forskningsrapporter beskriver fördelar att vårdas i öppen vård och nära hemmet, bland annat Göran Stiernstedts statliga utredning Effektiv vård 2016.

Av den anledningen har Region Jämtland Härjedalen flera mobila team med olika kompetenser (bland annat geriatrisk kompetens) som bistår med god vård i hemmet. Exempel på det är Storsjögläntan, Mobila stroketeamet och Mobila närvårdsteamet.

Det pågår också utvecklingsarbeten i samverkan mellan primärvård, specialiserad vård och länets kommuner. Där skapar Regionen lösningar för en god och tillgänglig vård nära hemmet, men också möjlighet till direktinskrivning på sjukhus alternativt annan typ av vårdplats, i vissa fall.

Självklart ska vissa akuta sjukdomstillstånd behandlas på sjukhus. Ett exempel på det är höftfraktur. Därför finns idag ett geriatriskt team med särskilt avsedda vårdplatser inom ortopedens slutenvårdsavdelning. Patienter som vårdas här, har förutom en multisjuklighet alltid en ortopedisk åkomma, ofta höftfraktur. Det finns geriatrisk kompetens både hos läkare och sjuksköterskor.

Även på akutmottagningen finns särskild geriatrisk kompetens.

Oavsett var den äldre multisjuka personen får sin vård, ska medarbetarna använda sig av arbetssätt som är evidensbaserade och anpassade till individens behov.

Under våren har Region Jämtland Härjedalen startat ett arbete med att se över vårdplatsstrukturen på totalen, med satsningen på mobil verksamhet och god vård nära hemmet i åtanke. Detta arbete beräknas vara klart under 2018. I maj öppnade Lättvårdsavdelningen där i första hand patienter som väntar på kommunala insatser/boenden kommer att vårdas.

Sammanfattningsvis har Region Jämtland Härjedalen inga planer på att öppna ytterligare geriatriska vårdplatser. Däremot görs en stor satsning på god vård nära hemmet.

Mats El Kott och Lennart Ledin (L) har lämnat in en motion om virtual reality (VR)/virtuell verklighet. Motionärerna yrkar att regionfullmäktige beslutar att kirurgin inom regionen ska uppmuntras till att införa användandet av VR i sin verksamhet. Motionärerna menar att virtual reality slår igenom på alltfler områden. Inom kirurgisk verksamhet har det visat sig att VR bland annat kan minska användandet av droger för bedövning/sövning samt även förkorta vårdtider samt kan vara till stor nytta vid kirurgisimulering.

Region Jämtland Härjedalen har fattat beslut om införandet av Kliniskt träningscentrum (KTC). I samband med den nya läkarutbildningen kommer också ett utökat krav från lärosätena på att studenterna måste öva mer i simuleringsmiljö under pågående grundutbildning, dvs i ett KTC. Här kommer viss simulering att vara möjlig.

Område kirurgi använder sig redan i dag av VR-teknik. I april 2017 beslutade regionfullmäktige om en större investering på robotkirurgi och sedan den mitten av mars 2018 har roboten varit i drift vid centraloperation. Den används för närvarande för operationer inom gynekologi, urologi och mag-tarmkirurgi. Till roboten hör en simulatormodul där operatörerna kan öva robotassisterad laparoskopisk kirurgi i VR-miljö. Kirurgavdelningen har även en laparoskopisimulator där kirurger kan öva laparoskopi.

Området ser fördelar med exempelvis endoskopisk simulering men det är inget som Region Jämtland Härjedalen bedömer kunna investera i på grund av nuvarande ekonomiska situation. Dock har endoskopisimulatorer använts vid flertalet tillfällen i undervisningssyfte på kirurgkliniken, men då i samband med besök av leverantörer av endoskopiinstrument, de har då med sig simulatorer och är instruktörer vid simuleringarna.

I ett större perspektiv kan VR-teknik vara intressant även utanför kirurgisk verksamhet, exempelvis som hjälpmedel inom terapeutisk verksamhet eller inom smärtlindring. Dock är tekniken än så länge dyr och inte helt utvecklad för ett reellt användande inom svensk hälso- och sjukvård.

Region Jämtland Härjedalen ställer sig bakom motionen om att uppmuntra område kirurgi, men även andra områden, till användning av ny teknik som exempelvis VR. Särskilt då ny teknik kan förbättra både vårdkvalitet och effektivisera arbetssätt.

Lars-Erik Olofsson (KD) har lämnar in en motion om planering för bättre beredskap vid influensaepidemier. Motionären menar att bristen på personal och vårdplatser blir mer uttalad vid dessa perioder och att situationen ofta föranleder stabsläge med akuta åtgärder.

Influensasäsongen 2017-2018 innebar fler insjuknade än föregående säsonger. Ett ökat antal influensadrabbade innebar ett högre tryck på Östersunds sjukhus vårdplatser. De vårdhygieniska riktlinjerna för omhändertagande av patienter med misstänkt eller konstaterad influensa kunde inte efterlevas under den senaste influensasäsongen. Vid två tillfällen gick Region Jämtland Härjedalen upp till stabsläge för att möjliggöra särskild styrning för att hantera läget. Utlokaliseringen innebar att personal utan vana av infektionssjukdomar vårdade influensasjuka vilket skapade oro och man upplevde att man saknade kompetens.

Med anledning av ovanstående har hälso- och sjukvårdsdirektören gett uppdrag att ta fram en plan för vård av influensasjuka på Östersunds sjukhus under perioder med ovanligt hög förekomst av influensa. Planen ska innehålla:

• Nivå för när planen ska aktualiseras
• Provtagningsrutiner under utbrott
• Vårdplatsfördelning
• Utbildningsinsatser till personal

Planen ska vara färdig senast den 30 september 2018.

Elin Lemon (C) har i motion till regionfullmäktige den 3 april 2018 föreslagit att en ekonomichecklista skyndsamt ska tas fram och implementeras av regionstyrelsen.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens ekonomiska läge anser motionären att varje beslut kräver en utökad kostnadskontroll, riskanalys och behovsanalys. Ekonomichecklistan förslås ska användas för samtliga ärenden i regionstyrelsen så att de beslut som genomförs hålls inom beslutad budgetram.

I Region Jämtland Härjedalen tas varje dag beslut som rör medborgarna och de har rätt att ha insyn i verksamheten och hur de offentliga medlen används. För att säkerställa att regionens ärenden och dokument hanteras på rätt sätt har Region Jämtland Härjedalen fastställda regler för ärendehantering. Reglerna innehåller bland annat anvisningar för hur handläggningen av ett ärende ska gå till och vad beslutsunderlag till politiska ärenden ska innehålla. Bland annat måste handläggaren se till att beslutsunderlag innehåller syfte och bakgrund, tidigare beslut som har betydelse för ärendet, avstämningar mot lagar och regelverk, avstämningar mot verksamhetsplaner, konsekvensbeskrivningar och statistiska jämförelser. Av reglerna framgår också att det är viktigt att under handläggningsprocessen göra relevanta avstämningar.

Utöver ovanstående ska det också finnas en beskrivning av hur beslutet påverkar de krav som finns utifrån följande perspektiv: jämställdhet och jämlikhet, barns rättigheter, Ekonomi, miljöaspekter och regional utveckling. För varje perspektiv finns en särskild framtagen rutin. Rutin om att bereda ett ärende med ett ekonomiperspektiv togs fram under 2015. I rutinen anges att beslutsunderlag ska beskriva de ekonomiska konsekvenser som ett beslut fåt, samt på vilket sätt beslutet ska finansieras. Handläggare ska beakta följande i handläggningen av ett ärende:

• Vilka konsekvenser får ärendet/förslag till beslut för ekonomin (resultatpåverkan)?
• Medför beslutet att kostnaden ryms inom befintlig ram?
• Medför beslutet att annan verksamhet måste skäras ner/förändras för att utrymme ska finnas i ram?
• Medför beslutet att finansiering kan ske med egna medel eller måste upplåning ske och i så fall till vilken beräknad upplåningskostnad?
• Beräkningar

För att ytterligare förbättra rutinerna för ärendehantering och säkerställa att fler medarbetare ska följa fastställda regler och rutiner pågår ständiga utvecklingsarbeten. En viktig del i det är de utbildningar i ärendehantering som genomförs. För 2015 fanns ett mål i verksamhetsplanen för Centrum för ledning och verksamhetsstöd (nuvarande regionstaben) att höja kompetensen hos alla medarbetare i ärendehantering, politisk organisation, ärendehanteringssystemet Platina och dokumenthanteringssystemet Centuri. Ett utbildningsmaterial togs fram och obligatoriska tvåtimmars utbildningar för alla medarbetare i ärendehantering genomfördes. Sedan dess har samordningskansliet erbjudit utbildningstillfällen löpande varje år. Under 2018 lanseras också en webbutbildning i SABA. Det pågår också arbeten med mallar i Platina. I samtliga utbildningar ingår en beskrivning om handläggningsprocessen och vilka perspektiv som ska beaktas.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens svåra ekonomiska läge och arbetet med resultatförbättrande åtgärder är avstämningar om ekonomiska konsekvenser i ärenden viktiga delar. Det ställs bland annat ökade krav på risk- och konsekvensanalyser och bredare ekonomiska beskrivningar inför anställningar, inköp och beslut.

Utifrån beskrivningen ovan kan motionen anses besvarad.

Redovisning från konferenser, utskott mm