Möte 2020-11-04

Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och ett flertal ledamöter deltar på distans.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

• Lägesbild Corona
• Influensavaccinering
• Barnahus
• Helikopterupphandling

En månadsrapport för september 2020 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med september 2020 uppgick till 229 miljoner kronor, vilket var 112 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med september 2020 var 9 miljoner kronor högre jämfört med samma period 2019, motsvarande en nettokostnadsökning på 0,3 procent.

Verksamhetens intäkter ökade med 203 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 36 procent, främst på grund av ökade bidrag. Patientavgifter har minskat med 10 miljoner kronor. Intäkter avseende område Kollektivtrafik har tillkommit efter juli med 47 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna har under 2020 ökat med 212 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 5,6 procent. Område Kollektivtrafik har ökat bruttokostnaderna med 97 miljoner kronor sedan i juli.

Personalkostnaderna ökade totalt med 12 miljoner kronor, motsvarande 1 procent. Kostnaden för bemanningsföretag uppgick till 90 miljoner kronor vilket var samma kostnad som 2019. Kostnader för läkemedel har ökat med 30 miljoner kronor jämfört med föregående år och kostnader för riks- och regionvård har ökat med 20 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalen har under året amorterat ett av lånen från Kommuninvest på 73 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgick därefter till 360 miljoner kronor. Likviditeten förbättrades med 140 miljoner kronor till och med september. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 130 miljoner kronor under perioden.

Helårsprognosen efter september är oförändrad sedan augusti och beräknas uppgå till 190 miljoner kronor. Dock är prognosen fortsatt mycket osäker.

Enligt beslut i regionstyrelsen 2020-04-29 ska uppföljning av arbetsgivarpolitiska frågor vara ett återkommande ärende vid varje regionstyrelsesammanträde. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-09-30 beslutades att redovisningen även ska innefatta en mer detaljerad redovisning gällande regionstaben. Uppdelningen och redovisningen bör för tydlighetens skull motsvara redovisningen angående hälso-och sjukvårdens personal.

Rapporten avseende uppföljningen av det arbetsgivarpolitiska området redovisar dels regionövergripande personalstatistik dels bemanningsstatistik för samtliga förvaltningsområden inom Region Jämtland Härjedalen.

Statistik enligt beslut 2020-08-25 avseende nyutbildade undersköterskor och sjuksköterskor i relation till seniora har inte varit möjligt att bereda till detta styrelsemöte.

Enligt regionstyrelsens uppföljningsplan ska aktuella upphandlingar följas upp vid styrelsens sammanträde 3-4 november 2020.

Regionens upphandlingsbara volym har ökat från 1,5 mkr till 2 mkr i och med att Länstrafiken numera är organiserade i regionen. Enheten för Inköp och upphandling strävar efter att upphandla varor och tjänster på ett ekonomiskt och hållbart sätt. Enheten har precis som många andra verksamheter haft en hög arbetsbelastning under Covid-19. Arbetet med att säkerställa leverans av skyddsutrustning och övrigt material har nu minskat men vi måste samtidigt vara beredd på att snabbt kunna ställa om i det fall antalet sjuka ökar vilket även påverkar behovet av material. Utifrån hur året har sett ut har vi nu en ”upphandlingsskuld” att arbeta med. Upphandlingar som inte kunnat genomföras till följd av pandemin börjar så sakta startas upp. Det är fortfarande svårt att få referenspersoner från vården. Enheten har fortsatt kö på inkomna uppdrag och utmaningen är att många uppdrag kommer in sent och flera uppdrag utan framförhållning. Det finns därmed förväntningar från kunderna att upphandlingarna ska kunna genomföras omgående. Vi tittar nu på andra arbetssätt och digitala lösningar för tester av produkter, presentationer av leverantörer, anbudsgenomgångar m.m. I bilagan aktuella upphandlingar finns upphandlingar med som rör regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regional utveckling. Där redovisas även inköp av akuta inköp med anledning av Covid-19.

För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att styrelsen och ev. nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt att föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16§ har lämnats över till någon annan Lag (1999:621).

Regionstyrelsen har antagit en plan för internkontroll för 2020. Planen följs upp i november.
Uppföljning av planen 2020 visar sammanfattningsvis att mycket arbete pågår inom de områden som kontrollerats. Det finns också fler planerade aktiviteter som kommer att genomföras under kommande år. Under året har dessutom pågått ett införande av Stratsys internkontrollmodul, den rådande pandemin har dock förskjutit införandet men planen är att kunna ta modulen i drift gradvis under hösten 2020 – vintern 2021.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt. Den 22 januari 2020, § 6, beslutades styrelsen om plan för 2020. Naboer AB tillhör ett av de bolag som är föremål för granskning. Senast bolaget var föremål för en fördjupad granskning var 2015 (RS/1337/2015). En rapport har upprättats som redogör för bolagets styrning, verksamhet, ekonomi och pågående utvecklingsarbeten.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap § 1 kommunallagen (2017:725). Där framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) eller enligt annan lag eller författning. Vidare har styrelsen uppsiktsplikt över verksamhet som bedrivs i bolag samt kommunalförbund, föreningar och stiftelser som regionen är medlem i.

Sammantaget visar rapporten att bolaget har en tillfredsställande ekonomi och former för ledning och styrning. Bolaget inkommer löpande med information om verksamhet och ekonomi. Ett större arbete pågår under 2020 med nya inriktningsdokument för verksamheten och framtagande av ägardirektiv. Den verksamhet som bolaget bedriver och den samverkan som bolaget strävar efter att utveckla är i linje med de prioriteringar som regionfullmäktige i Regionplan 2020-2022 redogör för inom strategi för länets utveckling. Där anges bland annat att Region Jämtland Härjedalen ska leda, samordna och koordinera utvecklingsprocesser i länet och samla aktörer från lokal, regional och nationell nivå, däribland näringsliv, universitet, samt det civila samhället.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (2017:725). Uppsiktsplikten innebär att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen ska bl.a. ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Det gäller också en förening där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommunen eller regionen bildar tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet. Vidare ska regionstyrelsen följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. I Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2019) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Om regionstyrelsen finner att åtgärder krävs ska den lämna förslag till fullmäktige om åtgärder som bedöms nödvändiga att vidta.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av. Den senaste fördjupade granskningen av Gemensam nämnd för närvård Frostviken genomfördes 2015. Med tanke på den viktiga verksamhet nämnden ansvarar för och att det har gått fem år sedan den senaste granskningen är nämnden utvald i planen för fördjupad uppsiktsplikt 2020, vilken fastställdes vid sammanträde den 22 januari 2020 (§ 6).

Gemensam nämnd för närvård Frostviken är ett samarbete mellan Strömsunds kommun och Region Jämtland Härjedalen. Syftet med samarbetet är att genom nära vård i samverkan under en nämnd åstadkomma en god kostnadseffektiv vård till befolkningen i Frostviken.

Rapporten visar att närvårdsnämnden under 2019 i huvudsak bedrev verksamheten i enlighet med uppgifter, ansvarsområde och verksamhetsmål. Av de 10 effektmålen för verksamheten 2019 har tre uppnåtts, tre delvis uppnåtts respektive fyra inte uppnåtts. Måluppfyllnaden var således låg, även om flera av målen var nära att uppnås.

Det ekonomiska läget är otillfredsställande, eftersom nämnden för fjärde året i rad uppvisar ett underskott. Underskottet om drygt 2 miljoner kr 2019 kan i allt väsentligt hänföras till ett LSS-ärenden, som nämnden anser att den inte har fått täckning för i budget. Dock har Kommunfullmäktige i Strömsunds kommun inte skjutit till extra medel, utan uppdragit åt nämnden att arbeta aktivt för att minska kostnaderna. Även om nämnden har haft en löpande uppföljning och kontroll av ekonomin har besparingsåtgärder inte vidtagits som är i paritet med underskottet.

Kostnader för LSS som gör att Närvård Frostviken får underskott i budget har tagits upp med kommundirektören, som har i uppdrag att utreda förutsättningar för att samla LSS-kostnader inom kommunen. Nämnden har i huvudsak bedrivit ett systematiskt arbete med den interna kontrollen.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (2017:725). Uppsiktsplikten innebär att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Regionstyrelsen ska bl.a. ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ KL och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Det gäller också en förening där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommunen eller regionen bildar tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet. Vidare ska regionstyrelsen följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. I Regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2019) finns förtydliganden av vad uppsiktsplikten innebär och vilket arbetssätt som ska tillämpas. Om regionstyrelsen finner att åtgärder krävs ska den lämna förslag till fullmäktige om åtgärder som bedöms nödvändiga att vidta.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka nämnder, bolag, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av. Hälso- och sjukvårdsnämnden bildades i januari 2019 och har därför inte tidigare varit föremål för fördjupad uppsiktsplikt. Med anledning av den omfattande och viktiga verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde finns den med i regionstyrelsens plan för fördjupad uppsiktsplikt 2020, vilken fastställdes vid sammanträde den 22 januari 2020 (§ 6).

Rapporten visar sammanfattningsvis att måluppfyllnaden 2019 inte var tillfredsställande. Nämnden klarade inte sitt ekonomiska åtagande. Vidare uppnåddes varken målen för tillgänglighet utifrån vårdgarantins krav eller planerade effekter av resultatförbättrande åtgärder. Den interna kontrollen var inte tillräcklig. Detta ledde sammantaget fram till att regionfullmäktige inte beviljade nämndens ledamöter ansvarsfrihet för 2019.

Under 2020 har skatten höjts. Vidare har hälso- och sjukvårdsnämnden under 2020 bl.a. antagit en ny internkontrollplan, följt upp måluppfyllelsen och reviderat verksamhetsplanen. Coronapandemin har fått betydande konsekvenser för verksamheten inom nämndens ansvarsområde, där omfattande omställningar och anpassningar gjorts. Sammantaget har många aktiviteter med tillhörande resultatmål och mätetal i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan avstannat eller inte kunnat påbörjas. Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska resultat per 2020-08-31 var 5,2 Mkr. Ytterligare positiv resultatpåverkan kan ske om ersättning för de merkostnader som Corona har inneburit utbetalas, vilket i nuläget inte är känt. Den ekonomiska prognosen för helåret 2020 är ytterst osäker. På grund av pandemin har kapaciteten inom en stor del av den ordinarie verksamheten i hälso- och sjukvården minskat, vilket även har lett till uppskjuten vård som längre fram kommer att behöva hanteras.

Mot bakgrund av den låga måluppfyllnaden, den ansträngda ekonomin, coronapandemins konsekvenser och att nämnden inte beviljades ansvarsfrihet för 2019 bör regionstyrelsen även under 2021 hålla hälso- och sjukvårdsnämnden under särskild uppsikt.

På regionfullmäktiges sammanträde den 19-20 oktober 2020, § 104, fastställdes Regionplan och budget 2021-2023. Planen omfattar fyra strategier med prioriterade insatsområden samt drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I budget fördelas också ekonomiska ramar till regionstyrelsen och nämnder. Regionstyrelsen och nämnderna ska utifrån regionplan och budget besluta om egna verksamhetsplaner med budget. Planerna ska visa vad respektive politiskt organ ska arbeta med för att fullmäktiges prioriteringar ska verkställas och tilldelade ekonomiska ramar hållas. Ett förslag till Verksamhetsplan och budget för regionstyrelsen 2021 har upprättats.

Regionstyrelsen är Region Jämtland Härjedalens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela organisationens utveckling och ekonomiska ställning. Föreslagen verksamhetsplan innehåller 18 resultatmål och 34 mätetal. Planen innehåller också en uppföljningsplan med de områden som regionstyrelsen särskilt ska följa upp under året. Vidare en budget för verksamhetsområden inom regionstyrelsen utifrån förutsättningarna i Regionplan och budget.

God ekonomisk hushållning är en utpekad prioritering för planperioden 2021-2023. Det ska genomsyra alla fyra strategier inom samtliga områden och vara avgörande för all verksamhet. Det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen är fortsatt allvarligt med ett stort negativt kapital. Även om det efter 2020 väntas se bättre ut. Den ekonomiska prognosen efter augusti månad är 190 mkr vilket är 90 miljoner kronor bättre än budget. Regionstyrelsens samtliga verksamheter behöver under hela planperioden bidra med aktiviteter för att nå målet om en ekonomi i balans. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas.

Coronapandemins har under 2020 inneburit stora omställningar såväl inom vården som inom annan verksamhet. En fortsatt hantering av pandemin och de effekter pandemin bidragit till kommer att påverka arbetet även under 2021. Erfarenheter vad gäller effektiviseringar och arbetssätt behöver tas tillvara.

Vårdens omställning till en nära vård kommer att kräva resurser inom samtliga av regionstyrelsens verksamheter. Pandemin har bidragit till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. En sammanhållen styrning och koordinering av digitaliseringsarbetet är en viktig framgångsfaktor för regionstyrelsen.

Regionstyrelsen har det personalpolitiska ansvaret i Region Jämtland Härjedalen. Utifrån uppdrag och utmaningar de närmaste åren, samt det arbetsgivarpolitiska områdets betydelse för verksamhetens utveckling och resultat, finns ett behov av kraftsamling i den fortsatta utvecklingen av en verksamhetsdriven och enhetlig personalpolitik med jämn och hög kvalitet. De mål som föreslås handlar bland annat om delaktighet och inflytande, ledarskapsutveckling och kompetensförsörjning.

Regionstyrelsen ansvarar för Region Jämtland Härjedalens investeringar utifrån fastställd investeringsram i Regionplan och budget. På regionstyrelsens sammanträde den 8 december ska styrelsen besluta om investeringsbudget på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar. Förslag till investeringar ska godkännas av nämnderna under november innan fastställande. Utifrån det är avsnittet om investeringar i verksamhetsplanen endast preliminärt.

I Region Jämtland Härjedalen saknas beslut och inriktning för vilken lagerhållning och uthållighet som ska finnas för samhällsviktig verksamhet. Regiondirektören fick hösten 2019 i uppdrag att utreda vilken lagerhållning och krav på uthållighet Region Jämtland Härjedalen ska ha för sin samhällsviktiga verksamhet för att klara avbrott i leveranser och omfattande samhällsstörningar. Krisberedskap har genomfört uppdraget som benämns försörjningsberedskap och omfattar både sjukvårdsmaterial, läkemedel och infusioner, blodprodukter, drivmedel, livsmedel och textilier.

Frågan har aktualiserats genom planeringen för civilt försvar och av händelser i närtid t ex brister i sjukvårdsmaterialförsörjning hösten 2019 i ett antal regioner samt den pågående Corona pandemin. Det har påvisat behovet av en stärkt försörjningsberedskap och att den lagerhållning som funnits i flera regioner inte varit tillräcklig. I ett delbetänkande av Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap konstateras också att försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmateriel behöver stärkas. Där föreslås ett nationellt sammanhållet system för försörjningsberedskap i Sverige, som bygger på flera olika nivåer. I den första nivån ingår regionerna och utredningen menar att det är rimligt att regionerna bygger upp lager som motsvarar en månads förbrukning.

I regionen finns både en inköpsorganisation och centralförråd. För flera varor som det är hög förbrukning av har det funnits minst två veckors lager. Variationen mellan olika varor och produkter är dock hög. Beställningar av sjukvårdsmaterial görs på olika sätt i Regionen, alla inköp går inte via inköpsorganisationen och centralförrådet. Försörjningsberedskap och lagerhållning tangerar projektet med att införa e-handel och Marknadsplatsen som är ett inköpssystem i Raindance. Där finns identifierat att Regionen endast kan se vad som köps in, inte vad som går ut. E-handel och marknadsplatsen löser inte Regionens fråga om försörjningsberedskap, det behövs ett beslut kring vilken uthållighet som ska finnas samt att ett förrådssystem behöver köpas in. Med ett bra inköpssystem och förrådssystem kan god kontroll uppnås.

Regionen bör generellt arbeta med omsättningslager och säkerhetslager så långt det är möjligt d.v.s. att produkter lagerhålls och omsätts enligt principen först in, först ut. Det är inte effektivt eller ekonomiskt försvarbart att bygga traditionella beredskapslager i någon större omfattning, däremot bör en viss beredskapslagring finnas avseende till exempel skyddsutrustning för smitta. Gällande lagerhållning och varuförsörjning av sjukvårdsprodukter föreslås att Regionen generellt ska ha ett säkerhetslager som motsvarar 14 dagars normal förbrukning. Detta inriktningsbeslut ska gälla oavsett om varorna köps in via Centralförrådet eller av verksamheterna själva. Beredskapslagring i Region Jämtland Härjedalen föreslås för ett antal utvalda produkter vilket innebär att omsättningslagret och säkerhetslagret utökas, så att en uthållighet för 28 dagar finns (utifrån normalförbrukning) d.v.s. en fördubbling av lagerhållningen mot övrig materiel och varor. Det kan t ex vara plastförkläden, andningsskydd, handskar och visir. Dimensioneringen av och kostnaden för en sådan lagerhållning behöver fortsatt analyseras under kommande år.

Det bedöms angeläget att Regionen införskaffar ett förrådssystem. Förrådssystemet bör kunna hantera hela flödet från centralförrådets beställning hos leverantören till beställning från och leverans till kunderna. Regionen behöver också stärka sin förmåga att ställa robusthets- och beredskapskrav i upphandlingar. I uppdraget om försörjningsberedskap har en nulägesbeskrivning gjorts samt förbättringsförslag identifierats avseende läkemedel och infusioner, blodprodukter, drivmedel, livsmedel och textilier. Robusthetshöjande förslag föreslås framförallt inom läkemedel, drivmedel för reservkraft och textilier.

Övergripande handlingsplan för en jämlik och jämställd verksamhet 2020-2021, dnr RS/712/2019, syftar till att stödja implementeringen av politiska beslut samt lagefterlevnad inom områdena jämställdhet, våld i nära relationer, nationella minoriteter, samisk hälsa, barnkonventionen och övriga jämlikhetsfrågor.
Handlingsplanen utgår från Regionplan, Regionstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner, lagar, konventioner, deklarationer och däribland FN:s urfolksdeklaration.
Handlingsplanen ska integreras i strategier, verksamhetsplanering och uppföljning där regiondirektören har det yttersta ansvaret för insatserna för en jämställd och jämlik verksamhet.
Handlingsplanen har flera mål med aktiviteter kopplade till dessa.
Mål och aktiviteter som rör samiskt förvaltningsområde, samisk hälsa och övriga nationella minoriteter ansvarar, initierar och stödjer Utvecklingsstrateg nationella minoriteter för. Mål och aktiviteter som rör urfolket samerna är framtagna i samverkan med Region Jämtland Härjedalens samiska samrådsgrupp.
Nedan är utdrag från mål 1 av 3 i handlingsplanen som gäller samers rättigheter.

MÅL: Samers rättigheter enligt urfolksrätten och minoritetslagen är kända och ett implementeringsarbete pågår. Detta gäller i tilltagande grad även för övriga nationella minoriteter.
Aktivitet kopplat till målet: Utredning av vad det skulle innebära om Region Jämtland Härjedalen beslutade att implementera hela eller delar av urfolksdeklarationen. Utredningen ska beakta regionens övriga jämlikhetsarbete.
Ansvarig för genomförande: Regiondirektören i samarbete med övrig regionledning tillsammans med Utvecklingsstrateg nationella minoriteter.
Tidsplan: Utredning 2020-2021, Implementering om ett sådant beslut fattas 2021-2022

En utredning med detta innehåll kräver specifik kombination av kompetens. Personen som ska göra den här utredningen behöver formell kompetens i juridik och/eller statsvetenskap, urfolksrätt och mänskliga rättigheter. Utredaren måste ha kompetens i och ha god kännedom om hur den samiska samhällsstrukturen ser ut och hur de sydsamiska förhållandena fungerar i synnerhet. Det vore också meriterande om personen har samiska språkkunskaper. Vidare ska utredaren kunna koppla sin utredning till regionalt myndighetsuppdrag och utvecklingsarbete. Den här kompetensen finns inte internt inom regionen utan måste sökas externt.

Utifrån detta har utvecklingsstrategen gjort en omvärldsanalys och därefter uppskattat att en sådan här utredning skulle kunna göras under ett antal månader, under förutsättning att den personen har kontinuerlig kontakt med regionledningen.
Staben har gjort en kostnadsberäkning på uppdraget till ca 300-400 tkr. Utredningen kommer i så fall belasta statsbidraget för det minoritetspolitiska uppdraget för 2020 samt regiondirektörens utvecklingsanslag.

Regionstyrelsen gav Regiondirektören 2020-01-22, § 8, RS/685/2019, i uppdrag att utreda vilken organisatorisk placering som ger Folkhälsoenheten bäst möjligheter att utföra sitt uppdrag, samt att det nybildade regioninterna politiska folkhälsorådet får uppdrag att leda utredningen.

Utredaren stämde av utredningens upplägg med det regioninterna politiska folkhälsorådet 5 mars och fick styrning för arbetet, och utredningens resultat har stämts av med rådet 23 september inför slutskrivning.

Analysen av Folkhälsoenhetens uppdrag visar att det är långt från logiskt med en organisatorisk placering i primärvården. Visserligen har många av arbetsområdena kontakter med primärvården och ska ge stöd till primärvården, men uppdragen har också många andra kontaktytor. Det är utifrån detta också ologiskt att primärvården skulle vara styrningsansvariga för verksamheten.

Inget i reglementena påverkas av var i regionens organisation Folkhälsoenheten placeras organisatoriskt, möjligen finns övervikt åt att placering inom Regionstyrelsens område utifrån att de andra nämnderna bara har ansvar inom sitt verksamhetsområde medan Regionstyrelsens uppdrag att arbeta med övergripande frågor gör en placering om Regionstyrelsens ansvarsområde är logiskt.

Intervjuer och workshop med Folkhälsoenhetens medarbetare visar att en majoritet av medarbetarna svarar att de ser fördelar med att placeras i Regionstaben, och vid röstningen blev det en kraftig övervikt på röster på placering i Regionstabens Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen

Utredningen har studerat 17 regioner. Merparten har sin Folkhälsoverksamhet antingen i Regionstaben eller i Regional utveckling. Två av de fyra externa folkhälsocheferna som fått ge synpunkter på verksamhetens organisatoriska placering föredrar en placering i regionstaben.

Larikus utredning RS/518/2015, är den mest utförliga utredning som gjorts under senare år. Där rekommenderas en placering i Regionstaben.

Följande slutsats om de utredda alternativen dras:
Kvar som nu i primärvården
– är ologiskt ur uppdrag och styrningsperspektiv, ovanligt nationellt och svagt önskat av medarbetarna

Område inom HS-förvaltningen
– är inte helt logiskt ur uppdrag och styrningsperspektiv, ovanligt nationellt och inte önskat av medarbetarna

Område inom Regional utveckling
– är inte helt logiskt ur uppdrag och styrningsperspektiv, mycket vanligt nationellt men inte önskat av medarbetarna

I Regionstaben som enhet i HOSPA
– neutral plats ur uppdrag och styrningsperspektiv, vanligt nationellt men trend pekar mot Regional utveckling, starkt önskat av medarbetarna, men det blir en stor avdelning

I Regionstaben som egen avdelning
– neutral plats ur uppdrag och styrningsperspektiv, vanligt nationellt men trend pekar mot Regional utveckling, svagt önskat av medarbetarna

Utredarens förslag
- Folkhälsoenheten flyttas organisatoriskt från Område primärvård till Regionstaben
- Regiondirektören får ge uppdrag till Regionstabschefen att ta ställning till intern placering inom Regionstaben

Området Hud, Infektion, Medicin (HIM) äskar omdisponering inom beslutad investeringsbudget för år 2020. Beslutad total investeringsram för år 2020 förändras inte genom föreslagen omdisponering.

Området har beviljats två investeringar i 2020 års investeringsplan som väntas bli väsentligt billigare än budgeterat. Investeringarna i ”Kontorsinredning i samband med ombyggnation” och ”Vårdrumsinredning i samband med ombyggnation” är budgeterade till 250 tkr vardera. Den sammanlagda kostnaden för dessa väntas bli ca 200 tkr. Dessa två investeringar kommer alltså tillsammans att bli ca 300 000 kr billigare än budgeterat. Området önskar omdisponera 110 000 kr av överskottet för inköp av en diskdesinfektor till medicinmottagningen. Området har tidigare i år sökt tillstånd om att få köpa apparaten med medel ur den akuta haveripotten, men fått avslag med motiveringen att investeringen inte uppfyllde de krav som berättigar till prioritering inom potten. I samma beslut anges att ” Området får i första hand återkomma med ett äskande om omdisponering bland 2020 års beviljade investeringar eller omprioritera bland investeringarna i 2021 års investeringsplan.” (se bilaga).

Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 17/9 2020 och föreslår att omdisponeringen godkänns.

Enligt Regler för investeringar ska regionstyrelsen fastställa omdisponeringar inom investeringsbudgetens totalram. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-10-14 § 100 och föreslår att styrelsen beviljar omdisponeringen.

Regionstyrelsen beslutade 2020-04-29, § 62 om fördelning av medel i överenskommelsen Kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen 2020. Då beslutades också att regionstyrelsen vid möte i november ska få redovisning hur de 1,53 miljoner kronor som inte fördelas har använts. I fördelningsunderlaget har dessa med beskrivningen ”Alla pengar är inte utlagda i budgeten utan i planeringen ligger ett överskott på 1,53 miljoner kronor att nyttja för annan angelägen verksamhet.”

Under året har dessa medel inte använts utan kommer redovisas som överskott.

Regionstyrelsen beslutade den 3 maj 2017, § 99, om en Plan för spridning och omlokalisering av administrativa funktioner. Utifrån att det nu pågår ett arbete i Region Jämtland Härjedalen med att ansluta till Remote lab finns anledning att föra ihop tillämpliga delar i planen med den nya satsningen.

Bakgrunden till regionstyrelsens beslut 2017 om en plan för spridning och omlokalisering av administrativa funktioner var ett uppdrag från regionfullmäktige den 20 oktober 2015, § 109, i samband med ett bifallande av en motion. Regionstyrelsen skulle aktivt söka efter möjligheter att sprida och lokalisera Region Jämtland Härjedalens administrativa funktioner geografiskt inom hela regionen med beaktande av kostnadseffektivitet samt kontakta kommunerna och driva på samverkan rörande gemensam drift av administrativa funktioner, med beaktande av kostnadseffektivitet för alla parter.

I fastställd plan finns fem strategier för att arbeta med uppdraget från fullmäktige:
1. Underlätta för distansarbete
2. Aktiv rekrytering för distansarbete
3. Utflyttning av arbetsplatser del av veckan
4. Omlokalisering av verksamheter under förutsättning av kostnadseffektivitet
5. Hälso- och sjukvårdens arbete med mobila verksamheter och distansarbete.

Region Jämtland Härjedalen har arbetat med strategierna och aktiviteter har genomförts inom samtliga områden. Bland annat har rutiner för distansarbete tagits fram, insatser för att marknadsföra länet i rekryteringsammanhang har genomförts och gemensam nämnd för samverkan har startats upp.

I Regionstyrelsens verksamhetsplan för 2020 finns följande resultatmål med tillhörande beskrivning:
Omlokaliserade verksamheter
Det finns en tydlig regional urbanisering och Region Jämtland Härjedalen har ett ansvar att motverka den genom att omlokalisera verksamheter från Östersund. Det här målet handlar om att genomföra aktiviteter i syfte att stärka hela länet genom att flytta ut kvalificerade arbetsuppgifter inom andra områden än primärvård och folktandvård.

Resultatmålet är knutet till regionfullmäktiges strategi om länets utveckling. Till resultatmålet finns en aktivitet för regionstaben att revidera ovan nämnda plan. Med anledning av Coronapandemin har inte aktiviteten inte hunnits utföras.

Att området distansoberoende arbete växer snabbt råder ingen tvekan om. Forskare har förutspått att 2022 kommer 42,5 % av världens arbetsföra befolkning att arbeta mobilt. Under 2020 i samband med omställningar i samhället till följd av Coronapandemin har utvecklingen av distansoberoende lösningar utvecklats i en rasande fart och nya möjligheter att arbeta på distans har skapats. Mönstret är densamma i Region Jämtland Härjedalen där möjligheten till distansarbete genom nya tekniska lösningar har ökat. Nya rutiner för hemarbete har också tagits fram.

Redan nu går det också att se att många inflyttare till länet är distansarbetare och genom fler företag nationellt såväl som internationellt med bättre förutsättningar att möta och nyttja distansarbetare går det också att locka fler högutbildade distansarbetare till regionen och därmed öka både tillväxt och kompetensförsörjning. På samma sätt kan lokala aktörer hitta arbetskraft på annan ort om kompetens och arbetskraft skulle saknas i länet men fortfarande behålla sin sätesort i regionen.

Remote Lab är ett kunskaps- och utvecklingsnav för framtidens distansoberoende arbetsliv som startats upp under 2020. Bakom Remote Lab står co-working och utvecklingshubben Gomorron Östersund. Syftet är att stimulera samarbeten och öka kunskapen om distansarbete, bland annat genom utbildningar och egna rapporter och genom att samla aktuell forskning från hela världen. Vid årsskiftet 2020/2021 startar Remote Lab även ett testlabb i Östersund med fokus på att hitta nya lösningar för distansoberoende möten och konferenser. Region Jämtland Härjedalen har under hösten 2020 avtalat om ett partnerskap med Remote lab där regionen erhåller tillgång till strategiskt ledningsstöd inom området, omvärldsbevakning, utbildning samt tillgång till labbmiljö för bland annat erfarenhetsutbyte med andra aktörer. Genom samarbete med Remote Lab kan regionen öka sina förutsättningar att omvärldsbevaka och fatta informerade och underbyggda beslut när det kommer till transformation mot en mer distansoberoende organisation,

I Regionstyrelsens och Regionala utvecklingsnämndens föreslagna verksamhetsplaner för 2021 finns ett mål om att ”Erbjuda möjligheter till distansarbete i hemmet eller i regionens lokaler i syfte att i större utsträckning ge invånare i och utanför länet möjlighet till anställning i Region Jämtland Härjedalen”. Aktiviteter kopplat till målet ska omfatta ett arbete att med stöd av God Morgon Östersunds Remote lab ta del av omvärldsbevakning, strategiskt ledningsstöd och utbildning i syfte att erbjuda arbetsplatser och teknik som är anpassade för arbete på distans.

Sammantaget finns anledning att i samband med det arbete som genomförs i samverkan med Remote Lab sammanföra relevanta delar i Plan för spridning och omlokalisering av administrativa funktioner med den nya satsningen.

I början på året genomfördes revisorerna i Region Jämtland Härjedalen en granskning om regionstyrelsen och nämnderna har en tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att regelverket kring ärende- och dokumenthantering efterlevs. Granskningen omfattade regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Revisorerna gjorde bedömningen att de tre granskade nämnderna inte har en helt tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att regelverket kring ärendehantering och dokumenthantering efterlevs.

Regionstyrelsen beslutade om ett svar med en beskrivning av åtgärder på sitt möte den 26 maj 2020, § 95. Regiondirektören fick också i uppdrag att senast i november 2020 återredovisa om åtgärder. En rapport om pågående arbete har upprättats. I den finns bland annat en beskrivning av ett nytt utbildningskoncept om ärendehantering som tagits fram.

Regionens revisorer har den 26 juni 2020 inkommit med en uppföljande granskning av två tidigare granskningar; ekonomistyrning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och regionens arbete med resultatförbättrande åtgärder. Granskningens syfte har varit att bedöma om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har förbättrat sin styrning, uppföljning och kontroll av de resultatförbättrande åtgärder som beslutats. Granskningen skulle vidare visa om det finns kontroll över de effekter som åtgärderna innebär med fokus på personalneddragningar och vårdkvalitet samt om ekonomistyrningen har förbättrats.

Svar på den uppföljande granskningen lämnas av både Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN/822/2020) och Regionstyrelsen i separata svar. De båda svaren har likande innehåll men en mer utförlig beskrivning av det arbete som görs med ekonomistyrning inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård och uppföljning på enhetsnivå i hälso- och sjukvården återfinns i Hälso- och sjukvårdsnämndens svar.

Sammantaget pågår inom regionstyrelsens verksamhet arbeten i enlighet med rekommendationerna. Den nya styrmodellen har beslutats och implementerats under 2020. En sammanhållen tidsplan för budget och verksamhetsplanering för 2021 har tagits fram. Stratsys modul för verksamhetsplanering används nu också fullt ut för planering och uppföljning av mål, mätetal och aktiviteter vilket underlättar följsamheten till den nya styrmodellen. Det pågår också arbeten med att säkra kompetens för roller och funktioner i de ekonomiska processerna.

Regionens revisorer vill senast den 6 november få en redovisning av de åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas med anledning av granskningsresultatet. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Regionens revisorer har genomfört en uppföljande granskning av hantering och kontroll avseende fakturerad regionvård. Granskningens syfte har varit att svara på om åtgärder vidtagits utifrån de brister som framkom i den tidigare granskningen som genomfördes 2017.

Revisorerna har utifrån den uppföljande granskningen lämnat bedömningar och rekommendationer.

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen. Revisorerna vill senast den 6 november få en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsresultatet. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner har gjort en förstudie kring samverkan om gemensam IT-serverdrift. I december 2019 lämnade nämnden förstudien till parterna på remiss. Gemensamma nämnden för samverkan önskar inhämta parternas respektive ställningstagande kring förstudien i sin helhet. Vidare ska parterna lämna en enskild bedömning hur vida något av förstudiens scenarion anses lämpligt för samverkan inom Gemensam IT-serverdrift. Remisstiden har förlängts med anledning av coronapandemin till 4 december.

Förstudiens målsättning var att ta fram beslutsunderlag och kostnadsberäkningar gällande vilka förutsättningar som finns för gemensamma standardiserade och kostnadseffektiva lösningar för gemensam serverdrift bland nämndens medlemmar.

För att belysa ovanstående har en konsultrapport presenterats och ett antal tänkta scenarion har belysts och jämförts. Rapporten visar på olika scenarion som lyfts fram från de olika huvudmännen utifrån respektive IT-chefers syn på vad som är rimligt att samverka kring.

Regionens koncept för samverkan är den så kallade Åre-modellen som redan varit i drift ett antal år. En förutsättning för denna samverkan är samsyn kring driftstjänster och gemensamma standarder för den tekniska infrastrukturen.

Region Jämtland Härjedalen anser att en förutsättning för samverkan är att det finns en gemensam vilja och tidtabell för samverkan kring serverdrift. Detta för att det allt mer hårdnande trycket att hålla IT-säkerheten uppe och de ökande kostnaderna som en följd därav kräver större volymer än bara enstaka kommuner.

Fördelarna skulle vara att på så sätt relativt snabbt förflytta det praktiska arbetet med förvaltning av den traditionella IT-serverdriften till Regionens driftspartner samt öka säkerhet och driftsstabilitet av verksamhetssystemen.

Ur ett strategiskt perspektiv är det rimligt att huvudmännens anställda fokuserar sin kompetens och genomförandekraft till den egna verksamhetens utveckling och digitaliseringsarbete snarare än att bedriva traditionell förvaltning av servrar och operativsystem.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remiss om en ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. Utredningens uppdrag har varit att analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret. Utgångspunkten i utredningens direktiv är att arbetet med ett psykologiskt försvar är av stor vikt och behöver förstärkas.

Region Jämtland Härjedalen delar inte utredningens uppfattning om att det i Sverige behöver inrättas en ny myndighet för psykologiskt försvar. Regionen bedömer inte heller att de kostnader som beräknas för en ny myndighet motsvarar ett mervärde inom området som är försvarbart (bara de ökade administrativa kostnader som en ny myndighet medför är högre än den summa som staten i nuläget lägger totalt för allt arbete inom krisberedskap för Sveriges samtliga regioner). Däremot delas slutsatsen i utredningen om att det psykologiska försvaret behöver stärkas och samordnas i högre utsträckning.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö. Remissen ska besvaras senast 30 oktober men regionen har fått förlängd svarstid till 5 november. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2020-10-13 
Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2020-10-14
Protokoll Regionens samverkansråd 2020-10-05
Patientnämnden 2020-09-17
Regionens revisorer 2020-09-16
Regionens revisorer 2020-09-28
Regionens revisorer 2020-10-13

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus
https://meetingsplus.regionjh.se/committees  

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV). Det innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss för, av fullmäktige beslutade diagnosgrupper, kan ansluta sig och få ersättning från regionen. Regionfullmäktige beslutade 2019-06-19 § 74 om förfrågningsunderlaget för 2020 (RS/347/2019).

Regionfullmäktige beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. I förfrågningsunderlaget inför 2021 förändras endast den årliga uppräkning som sker enligt landstingsprisindex.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade 2019-11-26 §134 om förfrågningsunderlaget gällande 2020 (RS/248/2019). Regionfullmäktige beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år.

Smärre justeringar föreslås som redovisas i beslutsunderlag.

Fullmäktiges presidium genomförde under hösten 2019 en övergripande kartläggning av befintliga styrdokument och beslutade 2019-11-15 § 114 att en översyn av Region Jämtland Härjedalens kommunikationspolicy och informationssäkerhetspolicy ska genomföras och behandlas i regionfullmäktige senast i november 2020. En översyn och förslag till revidering av informationssäkerhetspolicyn har nu gjorts.

Region Jämtland Härjedalens verksamhet ska utgå från principerna om öppenhet, personlig integritet och respekt för individen. Medborgarna ska möjliggöras insyn i verksamheten och kunna förlita sig på regionens hantering av dennes information och dess skydd.

Digitalisering av processer och verksamhet och en utveckling med informationshantering i IT-system och nya funktioner innebär stora förbättringar i många avseenden. Det innebär också att beroendet till informationssystem och att sårbarheten och riskexponeringen ökar om inte säkerhetsaspekterna beaktas.

Information är en av regionens mest kritiska resurser. Hela verksamheter är beroende av information. Avbrott i tillgången och felaktig information kan orsaka allvarliga konsekvenser i verksamheten eller för enskilda individer.

2018 trädde både dataskyddsförordningen, en säkerhetsskyddslag samt en ny Lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster ikraft. Införande av sanktionsavgifter samt den personliga integriteten har ytterligare stärkts.

Region Jämtland Härjedalens informationssäkerhetspolicy ska gälla för hela förvaltningen, samtliga nämnder, bolag och andra som agerar på Region Jämtland Härjedalens nätverk.

Nuvarande informationssäkerhet- och dataskyddspolicy antogs den 6 juni 2018 av regionfullmäktige.

En reviderad informationssäkerhetspolicy har tagits fram av enhet för krisberedskap, säkerhet och miljö, Samordningskansliet. I den här versionen är inriktningsmålen för informationssäkerhet förtydligad. Den är också anpassad till de ökade kraven i lagstiftning och den ökade digitaliseringen.

Informationssäkerhetspolicyn kompletteras med övriga styrdokument, såsom regler och rutiner.

Fullmäktiges presidium genomförde under hösten 2019 en övergripande kartläggning av befintliga styrdokument och beslutade 2019-11-15 § 114 att en översyn av Region Jämtland Härjedalens kommunikationspolicy och informationssäkerhetspolicy ska genomföras och behandlas i regionfullmäktige senast i november 2020. En översyn och förslag till revidering av kommunikationspolicyn har nu gjorts.

Region Jämtland Härjedalens kommunikationspolicy ska bidra till en organisationsgemensam syn på kommunikation som ett verktyg och hur detta kan användas för att bidra till att uppnå våra mål, tillgängliggöra information och på sikt nå vår vision.
Den beskriver hur och varför vi som organisation ska informera och kommunicera och den är en viktig del i att säkerställa oss som tydlig avsändare i vår kommunikation.

Kommunikationsområdet utvecklas i snabb takt och digitalisering skapar nya beteenden och ökade förväntningar på kommunikation. Samtidigt ökar flödet av information och kommunikation, vilket gör att risken för informationsöverflöd är överhängande. Policyn är en viktig del i att införa ett enhetligt och effektivt arbetssätt för kommunikationsområdet.

Denna reviderade version ger en tydligare bild av Region Jämtland Härjedalen förhållningsätt och övergripande syn på kommunikation samt hur ansvarsfördelningen ser ut och ersätter tidigare policy (RS/369/2016).

Regionfullmäktige beslutade i oktober 2019, § 111, att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till Program för Smart Specialisering som ska ersätta nu gällande innovationsstrategi (Innovativa Jämtland/Härjedalen 2025) från år 2021. En remissutgåva av programmet fastställdes av nämnden i december 2019, § 205. Remissversionen grundades i den nuvarande innovationsstrategin med som förstärkts genom nytt kunskaps- och analysunderlag gällande Smart specialisering som tagits fram för Jämtland Härjedalen under 2019. Remissversionen bearbetades även under ett antal workshops med aktörer runt om i länet. Utifrån inkomna svar gjordes ett omtag i processen och ett nytt angreppssätt presenterades, där aktörer i länet fick nya möjligheter att lämna inspel i formandet av länets smarta specialisering.

Inom EU har begreppet strategi för smart specialisering (S3) vuxit fram och god styrning av den regionala S3 är idag ett krav för att ta del av europeiska struktur- och investeringsfonder som finns för att främja företagande och innovation. Smart specialisering är ett verktyg för det regionala tillväxtarbetet och handlar om att kraftsamla för stärkt konkurrenskraft och innovation inom områden med utvecklingspotential.

Framtaget förslag till Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027 slår fast prioriterade länets prioriterade styrkeområden (Jord, skog och vatten, Hållbar energi, Upplevelser samt Digitala lösningar), adresserar på ett övergripande plan de uppfyllnadskriterier EU-kommissionen slagit fast för kravet på god styrning av den regionala S3 och presenterar den process som kommer att använda för att bedriva tillväxtarbetet i Jämtlands län. Programmet ligger till grund för det operativa programmet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Mellersta Norrland programperioden 2021–2027. Programmet är en del av det styrdokument som sätter mål och prioriteringar för Jämtland Härjedalens regionala tillväxtarbete och som enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ska ses över minst en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige. Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027 kommer att kompletteras av handlingsplaner för respektive styrkeområde.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2020-10-13 § och föreslår regionfullmäktige:
Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027 fastställs.

Ett medborgarförslag om förmånscyklar till regionanställda inkom i februari 2020. Förslaget är i korthet att:
”Många organisationer har med gott resultat infört förmånscyklar till anställda. Det innebär att de anställda får teckna ett förmånligt cykelhyresavtal med bruttolöneavdrag. Konceptet är kostnadsneutralt vilket innebär att det inte medför några extra kostnader för arbetsgivaren. Införandet har många fördelar: Det gör regionen till en attraktivare arbetsgivare, bidrar till ökad cykling och bättre hälsa bland anställda, minskar klimatutsläppen och minskar tryck på parkeringsplatser. Det kan dessutom inspirera andra organisationer att införa liknande system. Det finns flertalet firmor som hanterar system för förmånscyklar, vilket minimerar administrationen”.

Inom HR pågår en övergripande förmånsöversyn där man ser över vilket utbud av förmåner som ska erbjudas inom regionen. På grund av arbetsbelastning för HR under Covid-19-pandemin har detta arbete försenats och beräknas färdigställas under första kvartalet 2021. Med anledningen av detta föreslås att medborgarförslaget avslås i nuläget, men att förslaget ska beaktas i kommande förmånsöversyn.

Marie Svensson (V) har den 12 juni 2020 inkommit med en motion till regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen om att Region Jämtland Härjedalen regelbundet ska bjuda in representanter för fackliga organisationer till Regionfullmäktige och alla nämnder samt regionstyrelsen och ge dessa yttranderätt. Motionären anser att ”politiker därigenom får direkt insyn i de anställdas arbetsvillkor samt arbetsmiljö, vilket ger bättre förutsättningar och kunskap för att stärka nämndernas och styrelsens viktiga personalansvar.”

Motionären föreslår att det i reglementen för nämnderna/styrelsen ska skrivas in att fackliga representanter får bjudas in till alla nämnders/styrelsers sammanträden. Region Jämtland Härjedalen har genom samverkansavtal ordnade former för dialog mellan arbetsgivare, medarbetare och de fackliga organisationerna för att skapa ett positivt arbetsklimat i en god arbetsmiljö. Grundinställning är att den verksamhet som organisationen bedriver sker bäst i samverkan mellan organisationen och de anställdas fackliga organisationer samt i delaktighet mellan chefer och medarbetare. Det innebär att så många frågor som möjligt ska behandlas och diskuteras av de som direkt berörs av frågan i sitt arbete.

För de politiska organen gäller enligt kommunallagen (2017:725) 6 kap § 25 att en nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Men om fullmäktige medgett att nämndernas sammanträden får vara offentliga kan nämnden besluta så. I reglementen för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden anges att de politiska organen får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga med de undantag som framgår av kommunallagen. För att skapa insyn och ge fullmäktige och övriga nämnders ledamöter, organisationens personal och allmänheten möjlighet att närvara har regionstyrelsen beslutat att sammanträden under mandatperioden 2019-2022 ska vara offentliga under den del av sammanträdet då informationsärenden behandlas. Även regionala utvecklingsnämnden har beslutat om delvis offentliga sammanträden. Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att nämndens sammanträden inte är offentliga. Regionfullmäktiges sammanträden är offentliga. Fullmäktige får också bestämma om andra än ledamöter ska ha rätt att delta vid överläggningar.

Skillnaden mellan facklig företrädare och personalföreträdare är att den fackliga företrädaren representerar de medarbetare som är ansluten till respektive facklig organisation medan personalföreträdarna, även om de utses av arbetstagarorganisationerna, inte representerar enbart dessa. Personalföreträdarna ska fungera som ombud för alla medarbetare oavsett facklig tillhörighet samt oorganiserade (ej fackligt anslutna) medarbetare i Regionen.

Bestämmelser om närvarorätt för personalföreträdande regleras i kommunallagen (2017:725) 7 kap §§ 10-16. Där anges att närvarorätten gäller vid sammanträden med andra nämnder än regionstyrelsen. Med nämnder avses organ som har förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Närvarorätten gäller inte i utskott, revision, patientnämnder, valnämnder eller överförmyndarnämnd. Personalföreträdare utses särskilt inför varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde. Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje nämnd. Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller regionen har kollektivavtal med.

Personalföreträdarna har enligt KL 7 kap §§ 13-16 rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställa. De har inte rätt att närvara vid behandlingen av ärenden av följande slag; ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild, förhandlingar med en arbetstagarorganisation, uppsägningar av kollektivavtal, arbetskonflikter, rättstvister mellan kommunen och en arbetstagarorganisation och ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden. Personalföreträdarna har inte rätt att närvara vid uppsägningar av kollektivavtal, arbetskonflikter, rättstvister mellan kommunen eller regionen och en arbetstagarorganisation, eller ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster. Personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens överläggningar på samma sätt som nämndens ledamöter. Däremot har de inte rätt att ställa förslag, delta i besluten eller få sin mening antecknad i protokollet. Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är en nämnd skyldig att lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet.

Enligt Region Jämtland Härjedalens reglementen för regionstyrelsen har regionstyrelsen hand om en för regionen samlad personalfunktion. Det innebär att regionstyrelsen har hand om regionövergripande frågor (frågor där regionen uppträder som en part och som personalpolitiskt behöver hållas ihop) som rör förhållande mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare (inklusive hälso- och sjukvårdsnämndens, regionala utvecklingsnämndens, patientnämndens och revisorernas personal). Regionstyrelsen har arbetsgivaransvar för regionens personal med undantag för personal på patientnämndens kansli och revisionskontoret. Styrelsen har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för förvaltningsområde regionstaben. Hälso- och sjukvårdsnämndens personal är anställda inom regionstyrelsen förvaltning, förvaltningsområde hälso- och sjukvård. Nämnden har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för förvaltningsområdet.

Utifrån det som beskrivits om personalföreträdares rätt att närvara vid politiska möten så handlar det inte enbart om ärenden faller under det personalpolitiska ansvaret, vilket är regionstyrelsens ansvar, utan även mer verksamhetsnära frågor kopplat till nämndens personalansvar. Exempel på frågor där personalföreträdare har rätt att närvara är vid behandling av nämndens budget, organisation och styrdokument.

Sammantaget innebär ovanstående att det finns reglerade former för samverkan med de fackliga organisationerna inom Region Jämtland Härjedalen samt för de politiska mötenas offentlighet. Det är utifrån det inte aktuellt att fackliga företrädare ska kunna närvara under överläggning i regionstyrelsen och nämnderna. Men för att ge medarbetare ökad möjlighet till insyn och delaktighet finns däremot skäl att i större utsträckning tillämpa kommunallagens bestämmelser om personalföreträdare även i Region Jämtland Härjedalen. En revidering av reglementen för den politiska organisationen finns inplanerad. Då kommer bestämmelser om personalföreträdare ytterligare att belysas och föras in i reglementena. I det arbetet behöver också en lokal rutin utarbetas. Rutinen bör innehålla en beskrivning hur bestämmelserna kan tillämpas och i det tydliggöra vilka befogenheter personalföreträdare har, vilken ersättning de har rätt till, hur personalförträdarena ska kallas samt nämndernas rutiner för att avgöra vid vilka ärenden som personalföreträdarna ska kallas till.

• Redovisning från konferenser mm

Region Jämtland Härjedalen upphandlar leverantör för maskinell dosdispensering av läkemedel tillsammans med övriga regioner i norra sjukvårdsregionen. Nuvarande avtal går ut 2021-01-31.

Under våren upphandlades leverantör för kommande avtalsperiod. Efter tilldelning överklagades processen, och i oktober kom besked från Förvaltningsrätten att regionerna måste göra om upphandlingen och ange takvolym och takbelopp i förfrågningsunderlaget. Ny upphandling kommer snarast möjligt att annonseras.

För att inte riskera patientsäkerheten för regionens dospatienter, föreslås att en direktupphandling genomförs.