Möte 2021-10-06

För att minska risken för smittspridning genomförs sammanträdet helt digitalt och är därmed inte öppet för allmänheten.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

• Vaccinering
• Lägesbild corona inkl borttagande av restriktioner, återgång mm
• Distans/hemarbete
• Uppföljning sommaren
• Vitesföreläggande kirurgen
• Dialog med DO
• Rekrytering av ekonomi- och regional utvecklingsdirektör
• Presentation av FoUU-direktör Bodil Landstad
• Information om vindkraftverket

Enligt beslut i regionstyrelsen 2020-04-29 ska uppföljning av arbetsgivarpolitiska frågor vara ett återkommande ärende vid varje regionstyrelsesammanträde. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-09-30 beslutades att redovisningen även ska innefatta en mer detaljerad redovisning gällande regionstaben. Uppdelningen och redovisningen bör för tydlighetens skull motsvara redovisningen angående hälso-och sjukvårdens personal.

Rapporten avseende uppföljningen av det arbetsgivarpolitiska området redovisar dels regionövergripande personalstatistik dels bemanningsstatistik för samtliga förvaltningsområden inom Region Jämtland Härjedalen.

Arbete med våld i nära relationer i Region Jämtland Härjedalen har pågått sedan år 2016, då regeringen beslutade att Socialstyrelsen skulle ge utvecklingsmedel till regionerna. Det möjliggjorde att Region Jämtland i flera år har kunnat satsa rejält på utbildning, framtagande av olika rutiner och material för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården samt tandvården för att förbättra upptäckt av våldsutsatta personer och deras barn samt för patientsäker dokumentation av våldsutsatthet.

Region Jämtland Härjedalen har en Övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 2021-2022. Handlingsplanen syftar i sin helhet till att förverkliga jämställdhet, jämlikhet, nationella minoriteter och barns rättigheter. Ett av målområdena i handlingsplanen är: Kvalitetsutveckla arbetet inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende könsrelaterat våld, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, vilket också är en patientsäkerhetsfråga.

Ett flertal utbildningar har förankrats i organisationen. Det finns e-utbildningar för att implementera rutiner i sjukvården, om baskunskaper i hedersrelaterat våld och förtryck och om spårsäkring. Utbildning om våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld ges under AT-tjänst.

Under perioden januari tom augusti 2021 har 1483 patienter fått frågor om våld, enligt dokumentation i Cosmic. Hittills i år ser vi en ökning av antal dokumentationer med knappt 10 % jämfört med föregående år.

Arbetet med Barnahus har utvecklats och börjat förankras i ordinarie verksamhet. Under 2020 pågick ett intensivt arbete för att förbereda för öppnandet och uppstarten av verksamheten på Barnahus, dvs för barn som misstänks utsatta för våld och sexuella övergrepp. Samverkan sker mellan polis, region, socialtjänst och åklagarkammaren. Även operation Norrsken som är en operativ myndighetssamverkan för enskilda personer över 18 år som är våldsutsatta har utvecklats.

Mot bakgrund av pandemin och de larmrapporter om ökat våld som kom från olika myndigheter har digitala kampanjer för att öka uppmärksamheten och medvetenheten gällande våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och barn som utsätts för våld och far illa genomförts. Större delen av utbildningskonceptet för vårdpersonal har även anpassats till digitalt utförande.

I Regionstyrelsen verksamhetsplan 2021 fastställs att Region Jämtland Härjedalen ska ”vara en organisation som känner till och tillgodoser barns rättigheter enligt Lag om FN:s konvention om Barns rättigheter”. Regionstabens arbete med barnkonventionen tar främst utgångspunkt i övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 2021 - 2022. Handlingsplanen syftar i sin helhet till att förverkliga jämställdhet, jämlikhet, nationella minoriteter och barns rättigheter.

Ett av målområdena i handlingsplanen är att kvalitetsutveckla arbetet inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende barnkonventionen. Aktiviteter har definierats inom tre delmål.

En organisation som känner till och tillgodoser barns rättigheter enligt lag om barnkonventionen.
Dokument som rör barns rättigheter och stöd i arbetet finns tillgängligt via insidan. En e-utbildning om barnkonventionen har hittills genomgåtts av 306 medarbetare. Sex medarbetare inom regionen går SKRs utbildning till Barnrättskordinator, tillsammans med länets kommuner, polisen, rädda barnen och Barnahus.

En hälso-, och sjukvård-tandvård som identifierar och ger adekvat hjälp till särskilt utsatta barn. (14 kap 1§SoL)
196 medarbetare har gått en e-utbildning om barn som far illa. Rutiner för att göra orosanmälan och att dokumentera patientsäkert finns fastställda. Fram till slutet på augusti hade 238 stycken orosanmälningar dokumenterats under 2021. 2020 hade 394 stycken orosanmälningar dokumenterats.

En hälso-och sjukvård som ger råd, information och stöd till anhöriga barn. (2g§ HSL)
Sedan 2020 bedrivs vi ett arbete för att utveckla arbetet med BRA-samtal, Barns rätt som anhöriga. Utvecklingsarbetet har nu resulterat i att regionen har två egna utbildare i samtalsmetoden BRA-samtal. Den första utbildningen med sex deltagare kommer att genomföras under hösten 2021.

Uppföljningen av folkhälsoarbetet tar sin utgångspunkt i målformuleringar och insatser som beskrivs under rubriken Ett friskare liv som är en del av strategi för länets utveckling i regionstyrelsens verksamhetsplan 2021. Det tas även fasta på ambitionen att skapa förutsättningar för alla invånare till en god hälsa i enlighet med visionen för länets gemensamma folkhälsoarbete ”hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län.” Visionen finns beskriven i den länsövergripande folkhälsopolicyn (2020–2024) och i ”mål för gemensam hälso och sjukvårdspolitik i Jämtlands län 2014–2025”.

Region Jämtland Härjedalens folkhälsoenhet flyttades inför 2021 från primärvården till regionstaben i och med det utökades såväl antal medarbetare som enhetens uppdragsområde. Enhetens uppdrag innefattar övergripande arbete inom frågor som rör folkhälsa och att vara en stödjande funktion för regionens och andra aktörers verksamheter. Bifogad uppföljning ger ingen komplett bild av folkhälsoenhetens arbete, för det hänvisas till HOSPAs verksamhetsberättelser, utan utgår från följande uppdragsområden:

• Omorganisation av folkhälsoarbetet
• Levnadsvanor
• Migrationshälsa
• Psykisk hälsa
• Självskattad hälsa
• Riktade hälsosamtal
• Kultur och folkhälsa
• Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Region Jämtland Härjedalen har antagit länets handlingsplan för klimatanpassning som sträcker sig 2020–2022. Regionen har med antagandet av handlingsplanen bl.a. tagit på sig att vidta åtgärder för att nå den gemensamma visionen för klimatanpassningsarbetet och aktivt arbeta med att nå uppsatta mål.

2020 var Regionens mål i handlingsplanen att klimatanpassningsarbetet skulle samordnas inom den egna organisationen. Beslutet togs att frågor om klimatanpassning skulle hanteras inom ramen för Regionens säkerhetsråd. Under 2020 har Regionen värderat och prioriterat de åtgärdsförslag som framkom i den risk- och sårbarhetsanalys avseende klimatförändringar som tidigare genomförts.

Målsättning för 2021 – 2022 är att Regionen har påbörjat åtgärder för att klimatsäkra verksamheten. Under innefattande år har följande aktiviteter genomförts;

• På ett vårens möte i regionalt säkerhetsråd introducerades ämnet för rådet av Länsstyrelsen Jämtlands läns samordnare för klimatanpassning.
• Regionen har samverkat med kommunerna och Länsstyrelsen i framtagande av grundunderlag för att kommunicera med kommuninvånare/patienter/ brukare vid olika typer av väderhändelser
• Samverkan har skett i den regional samverkansgruppen för klimatanpassning som startade upp våren 2021.

Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för Region Jämtland Härjedalens verksamheters årliga arbete med planering och budget. Nuvarande regionplan med budget för 2021-2023 fastställdes av regionfullmäktige den 20 oktober 2020, § 104. Utifrån den har regionstyrelsen och nämnderna fastställt egna verksamhetsplaner med budget för 2021. Regionstyrelsen fastställde sin verksamhetsplan den 4 november 2020, § 184. Planen har efter det justerats vid två tillfällen. Dels vid regionstyrelsens sammanträde den 6 januari 2021, § 24, då uppföljningsplanen lades till, dels den 24 mars 2021, § 39, då det gjordes en justering av budgetramar. Verksamhetsplanen ska i enlighet med sin tillhörande uppföljningsplan, utöver ordinarie uppföljning, särskilt följas upp på styrelsens möte i september.

Inför arbetet med 2021 års verksamhetsplaner gjordes en översyn av befintlig styrmodell. De genomförda förändringarna har haft betydelse också i arbetet med styrelsens verksamhetsplan. I den reviderade styrmodellen, som fastställdes av regionfullmäktige i juni 2020, finns bland annat en gemensam tidsplan för arbetet med planering, budget och uppföljning och en arbetsprocess som innebär en större delaktighet på alla nivåer. Utifrån en gemensam mall arbetar alla verksamheter systematiskt med analys av föregående år, definierade behov, finansiella resurser och förutsättningar under våren. Dessa summeras senare i ett gemensamt inspel till de politiska planerna. Syftet med inspelen är att de sammantaget ska bidra till en bättre underbyggd process i arbetet med att föreslå relevanta mål och mätetal. I arbetet med att utse mål för regionstyrelsen 2021 användes underlagen. Det innebar att målen på ett tydligare sätt än tidigare utgår från verksamhetens behov och förutsättningar.

I regionstyrelsens verksamhetsplan 2021 finns utifrån fastställda strategier och prioriterade insatsområden i Regionplanen och budget 2021-2023 17 resultatmål och 34 mätetal. Resultatmålen visar vad regionstyrelsen ska arbeta med under 2021 för att fullmäktiges viljeinriktning i de fyra strategierna ska verkställas och tilldelad ekonomisk ram hållas.

Tertialrapporten per april visade att av de 17 resultatmålen var fyra tillfredsställande, målet uppnått, 11 inte helt tillfredsställande, pågående aktiviteter i rätt riktning och två otillfredsställande, målen inte uppnådda. Regionstyrelsen inklusive Regionstaben, Vårdval och Regiondirektör hade en positiv budgetavvikelse på 26 miljoner kronor.

Efter augusti har en fördjupad uppföljning av styrelsens mål gjorts med utgångspunkt delårsrapporten per augusti samt utifrån en särskild uppföljning av verksamhetens arbete med aktiviteter. Sammantaget kan konstateras att i stort pågår aktiviteter i rätt riktning. Av regionstyrelsens 17 resultatmål var fyra tillfredsställande, målet uppnått, 12 inte helt tillfredsställande, pågående aktiviteter i rätt riktning och ett otillfredsställande, målen inte uppnådda. Vad gäller de tillhörande mätetalen är det många som följs upp på helår varför det saknas resultat. Men av 34 mätetal är tio uppfyllda, fem är delvis uppfyllda och 6 inte uppfyllda. Mätetalen innebär ett intervall där 90-99 procent är gult. Regionstyrelsen inklusive Regionstaben, Vårdval och Regiondirektör har per 31 augusti en positiv budgetavvikelse på 26 miljoner kronor, efter justeringen för ersättningar mot Hälso- och sjukvårdsnämnden på 173 miljoner kronor.

De aktiviteter som finns kopplade till målen och som är försenade handlar främst om aktiviteter kopplade till informationshantering och kommunikation. De flesta aktiviteter är förskjutna i tid och kommer inte att bli klart under 2021. Aktiviteter inom kommunikationsområdet är också till stor del försenade eller inte genomförda. För båda områdena är coronapandemin en stor del i förseningarna. Den har tvingat verksamheten till omställningar och annan prioritering vilket påverkat möjligheten att bedriva planerade utvecklingsarbeten. För att inte belasta hälso- och sjukvården ytterligare i en redan pressad situation har det också gjorts medvetna ambitionssänkningar i de arbeten som var tänkt att inkludera dem. Inom några målområden har aktiviteter också handlat om utbildningsinsatser vilket inte kunnat genomföras till följd av rådande restriktioner kopplat till pandemin.

I augusti påbörjades arbetet med regionstyrelsens verksamhetsplanering 2022. Regionplan med budget 2022-2024 fastställs av regionfullmäktige i oktober.

Vid regionstyrelsens sammanträde 1-2 juni 2021 redovisades, inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt, en rapport över verksamheter som regionen antingen bedriver eller på något sätt deltar i. Styrelsen beslutade vid sammanträdet att bl.a. ge regiondirektören i uppdrag att till styrelsens sammanträde i oktober framlägga rapport gällande hälso- och sjukvårdsnämndens arbete när det gäller uppskjuten vård samt regionala utvecklingsnämndens arbete kring återgången till normalläge för kollektivtrafik och kultur. En rapport i enlighet med uppdraget har upprättats.

Sammanfattningsvis visar rapporten när det gäller tillgängligheten inom hälso- och sjukvården att den under första delen av 2021 har försämrats, främst inom områden där det sedan tidigare varit långa väntetider. Dock har väntetiderna ökat kraftigt även för ett flertal benigna åkommor. Tillgänglighet till god vård är en av regionens viktigaste frågor, där Vårdgarantin ska uppfyllas. Ett intensivt arbete pågår för att nå de uppställda kraven för vårdgarantin och beta av den uppskjutna vården.

Kollektivtrafiken har kommit en bit på väg i arbetet med att återgå till ”normalläge”. Stegen sker samlat i landet under samordning av Svensk Kollektivtrafik. Återgången följer den nationella planen för att öppna upp samhället. Det finns ett antal farhågor, som kan medföra att planen för att öppna upp försenas. Länstrafiken arbetar med ett antal åtgärder för att kunna öppna upp respektive planera för en period med fortsatt osäkra förutsättningar.

När det gäller kultur handlar utmaningarna främst om komplicerad logistik och snabba omställningar samt en flexibilitet i planeringsarbetet. Region Jämtland Härjedalen följer noga den nationella strategin för återgång, men planerar för alternativa scenarion. Förslag från den statliga återstartsutredningen inväntas, som ska komma under hösten 2021. En återgång till samma läge som före pandemin är inte aktuellt. Nya tider kräver nya arbetssätt och det finns fördelar med att även kunna nå ut digitalt.

Hälso- och sjukvårdsnämnden följer noga utvecklingen när det gäller uppskjuten vård, översyn av produktions- och kapacitetsplanering samt tillgänglighet. Nämnden kommer även att genomföra en uppföljning av corona-pandemin, inklusive nuläget.

Genom Utskottet för kollektivtrafikfrågor bevakar Regionala utvecklingsnämnden kontinuerligt utvecklingen inom kollektivtrafikområdet.

Efter en statusuppdatering kring God och nära vård vid SVOM’s möte 2021-06-04 (§20) beslöt SVOM att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att förlänga avtalet om Samverkan kring hemsjukvård mellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län (Hemsjukvårdsavtalet) till och med den 31 december 2022.

Rekommendationen ges utifrån att läget med förhandlingar kring Storsjögläntan, projektets breda omfattning samt senarelagd rekrytering av projektledare förväntas påverka projektet. Av nämnda orsaker bedömdes tidigare tidplan orealistisk och Hemsjukvårdsavtalet föreslogs därför förlängas till och med den 31 december 2022.

Detta innebär att projektet Gemensam plan för hälso- och sjukvård på den gemensamma vårdnivån primärvård behöver förlängas, samt att finansiering för 2022, på samma sätt som för 2021, sker genom avsatta medel till regionstyrelsen i Regionplan och budget, inom det riktade statsbidraget God och nära vård.

Bakgrund
I februari 2021 antogs den regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva och utvecklas i (RUN/515/2018). Strategin är länets gemensamma vägvisare mot en långsiktigt hållbar framtid. Strategin innehåller ett processinriktat strategiskt arbetssätt där Region Jämtland Härjedalen välkomnar länets aktörer att samskapa för att ta oss mot den gemensamma målbilden, en nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i. Länets aktörer har möjlighet att utifrån sina mandat och uppdrag formulera mål och prioriteringar för att bidra till förverkligandet av den gemensamma målbilden. Inom de uppdrag som finns inom den regionala utvecklingsnämndens ansvar ska strategierna Trafikförsörjningsprogram (RUN/287/2019) och Kulturplan (RUN/363/2017) med sina mål och prioriteringar bidra till att uppfylla målbilden för 2050.

I februari 2021 antogs även Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen (RUN/516/2020) vilket är det sätt som det regionala utvecklingsuppdraget ska bidra till att uppfylla den länsgemensamma visionen. En av de tre prioriteringarna är Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i Program för smart specialisering (RUN/430/2018) som antogs i december 2020. Dessa utvecklingsområden är Hållbar energi, Upplevelser, Digitala lösningar samt Jord, skog och vatten.

För det uppdrag som följer av Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar bildar dessa tre styrdokument (Regional utvecklingsstrategi, Mål och långsiktiga prioriteringar samt Program för smart specialisering) tillsammans det regionala utvecklingsansvarets övergripande strategi. Det innebär att den länsgemensamma målbilden för 2050 är: En nytänkande och hållbar region att leva och utvecklas i. Tillväxtpolitiken ska bidra till den gemensamma målbilden genom målet: Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet. Målet för tillväxtpolitiken ska uppnås genom de långsiktiga prioriteringarna:

• Förutsättningar för utvecklingskraft i hela länet
• Hållbar utveckling genom att synliggöra och adressera målkonflikter i tillväxtarbetet
• Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i program för smart specialisering Jord, skog och vatten,  Hållbar energi, Upplevelser samt Digitala lösningar

Utöver dessa prioriteringar kan det finnas ett behov av att ytterligare konkretisera olika sakfrågor i planer för att tydliggöra hur målet ska uppnås och hur arbete inom prioriteringarna ska ske. Som en följd av dessa nya styrdokument finns ett behov av att göra en översyn av övriga befintliga styrdokument inom det regionala utvecklingsansvaret. Styrdokument inom uppdragen kollektivtrafik, kultur och bildning berörs inte av denna översyn. 

Översyn av styrdokument
För det regionala utvecklingsansvaret finns sedan i februari 2021 den tredelade strategin med målbild, mål och långsiktiga prioriteringar som beskrivits ovan. Ytterligare styrdokument inom det regionala utvecklingsansvaret bör i möjligast mån utformas som planer för att uppfylla strategin. En översyn av styrdokument behöver därför göras för att: 

• identifiera vilka befintliga styrdokument som finns kopplade till det regionala utvecklingsansvaret och som därmed ska uppfylla mål och prioriteringar i ovan beskrivna tredelade strategi
• föreslå om något av dessa styrdokument bör avslutas och i så fall med motivering
• föreslå om något av dessa styrdokument bör revideras för att få utformningen av en plan
• föreslå om något styrdokument saknas och bör upprättas
• visuellt tydliggöra hur dessa styrdokument/planer kopplas ihop till mål och prioriteringar i den tredelade strategin

Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell (RS/101/2015) är det regionstyrelsen som har huvudansvar för översyner av de strategier som regionfullmäktige beslutat om. Den översyn som nu föreslås kan även komma att inkludera styrdokument som beslutats i den regionala utvecklingsnämnden.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2021-09-21, § 136, och föreslår regionstyrelsen:
1. Regiondirektören får i uppdrag att göra en översyn av styrdokument kopplade till det regionala utvecklingsansvaret.
2. Översynen ska återredovisas till regionala utvecklingsnämnden i februari 2022.

Region Jämtland Härjedalen strävar efter att uppnå en kvalitativ, säker, jämlik och jämställd sjukvård för länets medborgare. En viktig pusselbit i att uppnå det målet innebär förändringar och reinvesteringar i Regionens fastigheter för att upprätthålla en modern hälso- och sjukvård som kan möta framtidens utmaningar och möjligheter.

Som ett led i detta arbete har Region Jämtland Härjedalen en Fastighetsutvecklingsvision. Regionfullmäktige beslutade senast den 2019-06-19, §70 om att anta en reviderad version. Syftet med Fastighetsutvecklingsvisionen är att beskriva fastighetens utveckling på lång sikt och dess möjligheter och begränsningar. Fastighetsutvecklingsvisionen lämnar utrymme för okända förändringsbehov och visar på möjligheter till långsiktig utbyggnad och utveckling av hela sjukhusområdet samt ska bevaka byggrätter för att säkerställa framtida behov. Varje enskild byggåtgärd ska på lång sikt bidra till en väl fungerande helhet. För att nå ett långsiktigt resultat krävs att hänsyn tas till vårdens utveckling och de lokala och regionala förutsättningarna. Exempel på övergripande mål för Fastighetsvisionen är att skapa ett sjukhusområde som främjar sjukhusets möjligheter till en effektivisering av vårdprocesserna och att utföra avancerad vård samt att minska sjukhusets klimatpåverkan.

Fastighetsvisionen visar på en inriktning för sjukhusområdet, inte en beslutad utveckling med fastlagd ekonomisk budget. Fastighetsvisionen skall kontinuerligt stämmas av mot region- och ekonomiplaner.

I den nuvarande fastighetsutvecklingsvisionen återfinns plan för om- och tillbyggnation av det befintliga sjukhuset i Östersund, där ett antal verksamheter påverkas/flyttas för att möjliggöra större ombyggnationer av befintliga lokaler.
Detta medför stora olägenheter och ses i dagsläget som negativt för både medarbetare och patienter och besökare då ombyggnationer och förflyttningar skulle pågå under många år under många år.
Således föreligger stora behov av att tillse att det planeras för en modern och effektiv specialistvård som bedrivs i ändamålsenliga lokaler med en utvecklad och förbättrad arbetsmiljö i fokus och i ett senare skede en översyn och revidering av befintlig fastighetsutvecklingsvision.

Vid tidigare etablering av operationssal på Campus redovisade opererande verksamheter behovet av en långsiktig satsning med operationssalar som dimensioneras för att möta framtida behov samt en mer sammanhållen planering för att undvika långa patientförflyttningar. Den nationella planeringen av framtida traumaomhändertagande gör att Östersunds Sjukhus utifrån sin geografiska belägenhet behöver möta framtida krav, eftersom möjligheten att flyga patient till annat sjukhus kan variera utifrån rådande klimat.

Utifrån lokalernas beskaffenhet och ekonomiska antaganden samt behovet att möta framtida utveckling av ny teknik och säkerställa ett fullgott akut omhändertagande har således framkommit ett alternativ till nuvarande fastighetsutvecklingsvision. Det innebär att anlägga en ny sjukhusdel vid Kyrkgatan 8 (gamla BUP) för att möjliggöra en effektivare omställning/kostnadsbesparande byggnation till en modern specialistvård vid Östersunds sjukhus. Nybyggnationen planeras att inrymma akutsjukvård, förlossning samt operationssalar. 

Detta förslag behöver dock utredas ytterligare. Därför föreslås att en förstudie genomförs kring nybyggnation vid Kyrkgatan 8. Förstudien ska belysa volym, vilka verksamheter som kan inrymmas, kostnader och uppskattad tidsplan. Förstudien skall även innefatta trafiksituationen då den planerade Östersundslänken kan påverka ambulanser och andra utryckningsfordons färdväg samt övriga som behöver uppsöka verksamheter i byggnaden.

Förstudien föreslås finansieras via Fastighetsavdelningens budgetanslag.

Länstrafiken har ansökt om fortsatt undantag från den av regionfullmäktige beslutade varumärkesstrategin för Region Jämtland Härjedalen (RS/100/2015). Varumärkesstrategin antogs i samband med regionbildningen 2015, efter ett omfattande arbete med analyser och undersökningar. Eventuella undantag från strategin beslutas av regionstyrelsen och får endast ges i de fall där Region Jämtland Härjedalens inflytande – i form av ägande eller annat – är mindre än 50 procent.

Målsättningen med den antagna modervarumärkesstrategin är att skapa förutsättningar för Region Jämtland Härjedalen att bli så synligt och tydligt som möjligt i syfte att skapa attraktivitet. Det är ur demokratisk synvinkel viktigt att medborgare får kunskap om vad Region Jämtland Härjedalen representerar. En synlig och tydlig region blir lättare att interagera med och det blir lättare att utvärdera dess verksamhet och därigenom utöva sina demokratiska rättigheter. En modervarumärkesstrategi är överlägsen när det gäller att skapa synlighet och tydlighet på ett kostnadseffektivt sätt och skapar även en bra utgångspunkt för att skapa en gemensam intern organisationskultur.

Länstrafiken avvecklades som bolag 2020 och ingår sedan dess i Region Jämtland Härjedalen verksamhetsområde Kollektivtrafik, som ansvar för att samordna, planera, upphandla och marknadsföra kollektivtrafiken i Jämtlands län.

Genom att integrera kollektivtrafiken i modervarumärkesstrategin skapar vi en visuell bild för såväl invånare och besökare där Region Jämtland Härjedalen tillhandhåller alla delar för en rik och fungerande vardag till exempel, arbetstillfällen, hälso- och sjukvård, kultur och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken skulle också utgöra en tydlig visuell symbol för att binda ihop länets kommuner till en helhet vilket skulle stärka platsvarumärket och bilden av en välfungerande vardag i Region Jämtland Härjedalen vilket skapar attraktivitet för hela regionen. Det ligger också helt i linje med det som finns beskrivet i Trafikförsörjningsprogram för Jämtlands län 2021-2026, nämligen att kollektivtrafiken ska bidra till visionen om Jämtland som en nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i.

Ekonomi
Pandemin har inneburit stor påverkan på kollektivtrafiken med minskat resande. En grafisk omprofilering och en tydligare visuell koppling till att trafiken finanserias av den enskilda invånarens skattebetalning skulle kunna öka motivationen för resande och även bidra till att tidigare resenärer hittar tillbaka.

Det finns inga motsvarande, prismässigt konkurrande alternativ till kollektivtrafiken i Region Jämtland Härjedalen utan det handlar primärt om att uppmuntra ett beteende att välja ett kollektivt, miljövänligt färdmedel framför den egna bilen. En tydlig koppling till skattefinansiering blir därför viktig för att skapa en känsla av gemensamt ägande av kollektivtrafiken än att stärka bilden av ett externt, vinstdrivande företag.

Tillfälliga grafiska förändringar bedöms kunna göras till en betydligt mindre kostnad än de uppskattade i begäran för undantaget. Därefter kan förändringen ske successivt och i samband med ordinarie upphandlingar. Mindre grafiska justeringar av nuvarande webbsida och biljettapplikation för mobiler krävs, men innebär ingen stor kostnad. En av styrkorna med en modervarumärkesstrategi är att den är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Det, i kombination med övriga möjliga ekonomiska vinster kopplat till varumärket som helhet, borde på sikt innebära en besparing.

Resenärsperspektivet
Invånare är vana vid förändring och att företag och organisationer omprofilerar sig. Den grafiska förändringen i sig kommer inte att minska behovet av att resa kollektivt. I och med de teknika lösningar som finns idag är det ingen risk att tappa användare av befintlig app och webbadress. Nuvarande domän kan enkelt pekas om så att de som skriver in den per automatik flyttas till en eventuellt ny domän utan att besökaren påverkas.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på remissen av SOU 2021:6 God och nära vård – rätt stöd till psykisk hälsa.

Denna utredning är ett tilläggsuppdrag till huvudbetänkandet God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdsystem (SOU 2020:19). Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen, utöver tidigare uppdrag, utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa i syfte att bl.a. förebygga svårare ohälsa och sjukskrivningar och vid behov lämna förslag om hur detta kan genomföras på ett effektivt sätt.

Ett förslag till svar har utarbetats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Svaret ska lämnas senast 30 september men vi har begärt förlängd svarstid till 7 oktober. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Sammanfattning av yttrande:
Region Jämtland Härjedalen

• Instämmer med utredaren att ansvaret för psykiska vårdbehov behöver förtydligas i lagtext även om detta att uttalat särskilja fysiska och psykiska behov i viss mån står i motsats till omställningen till Nära Vård vilket kräver en helhetssyn på människan. Stor vikt läggs i utredningen på det organisatoriska perspektivet trots det paradigmskifte vi befinner oss i där den enskilda patientens behov och inte vårdgivarens organisation står i fokus.
• Ser kompetensförsörjning i varje primärvårdsområde/kommun samt geografiska avstånd i glesbygd med lågt befolkningsunderlag som det som är svårast att överbrygga för att få till en jämlik tillgång till vård och omhändertagande av psykisk ohälsa i hela landet.
• Betonar att om primärvården ska uppfattas som den självklara första instansen behöver tillgängligheten garanteras. Om primärvårdens arbete vid psykisk ohälsa leder till en förbättrad upplevelse av vården beror på om/hur tillgänglighet, kompetens och kontinuitet fungerar – inte vårdnivån i sig.
• Vill som samisk förvaltningsmyndighet understryka ansvaret att tillse att jämlik hälsa även uppnås för den samiska befolkningen. Kunskapen om samers hälsa är begränsad vilket skapar utmaningar i relation till samers rätt till både en jämlik hälsa och en jämlik vård.

• Regionen önskar förtydligande på hur man nationellt bidrar med att skapa förutsättningar för regionernas arbete med att erbjuda jämlik vård över hela landet.

• Önskar belysa att “Vägen in” signalerar ett aktivt sökande, ett vägval för den sökande. För den som inte förmår söka själv krävs uppsökande och identifierande insatser.

• Betonar vikten av att förtydliga uppdrag och ansvar för icke medicinska hälsofrämjande och förebyggande insatser likväl som evidensbaserade insatser för uppmärksammande, utredning och behandling och långsiktigt rehabiliterande insatser vid psykisk ohälsa.
• Anser att modellområden kan vara ett klokt arbetssätt om det tas hänsyn till varje regions egenart, speciella förutsättningar och behov av stöd för implementering.
• Ser tillägget som en tydlig ambitionsförflyttning/höjning som i kombination med prognos för ökad psykisk ohälsa innebär ekonomiska konsekvenser där den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas.

Region Jämtland Härjedalen har inbjudits att lämna synpunkter på Pliktmaterialutredningens betänkande Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32). Eventuella synpunkter ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 30 september år 2021. Region Jämtland Härjedalen har dock fått tillåtelse att inkomma med svar efter att ärendet har behandlats på regionstyrelsens sammanträde 5-6 oktober.

Sedan 1600-talet har alla de som har gett ut en skrift i Sverige haft en skyldighet att skicka ett pliktexemplar till en pliktmottagande myndighet. Detta innebär att myndigheter som Kungliga biblioteket (KB) och Lunds universitet förvaltar ett unikt kulturarv. Detta kulturarv utmanas dock av förändringar som har med digitaliseringen att göra. Den nuvarande leveransplikten gäller nämligen i huvudsak för analogt material och fångar därmed inte upp särskilt mycket av det som skapas elektroniskt. För att komma till rätta med detta problem har därför utredningen lagt fram ett förslag på hur pliktlagstiftningen ska revideras för att vara bättre anpassad till ett digitaliserat samhälle och till en situation där graden av medborgerlig interaktivitet (online) har ökat.

I Region Jämtland Härjedalens svar framgår att regionen överlag anser att betänkandet innehåller flera värdefulla och intressanta perspektiv på leveransplikten. I betänkandet ligger dock fokus på forskningsbiblioteken och forskningens behov av tillgång till material och vad gäller de verksamheter som regionen har ett ansvar för att bevaka och stödja, dvs. folkbiblioteken, saknas det perspektivet nästan helt. Detta är bekymmersamt ur ett demokratiperspektiv.

Vad gäller de lagförslag som läggs fram i betänkandet, så välkomnar Region Jämtland Härjedalen dessa eftersom de förtydligar en del oklarheter i nu gällande regelverk. Region Jämtland Härjedalen ser dock ett behov av att KB ytterligare förtydligar vilket elektroniskt pliktmaterial som ska levereras från kommunerna och regionerna.

I samband med arbetet att ta fram detta remissvar har en översyn påbörjats för att se hur Region Jämtland Härjedalen hanterar sina pliktleveranser. Vad gäller analogt material, har Region Jämtland Härjedalen endast i enstaka fall ansvaret för pliktexemplaren. Detta beror på att regionen inte längre trycker något eget material utan anlitar externa tryckerier och enligt pliktlagstiftningen är det dessa som ansvarar för pliktexemplaren. Vad gäller elektroniskt material har Region Jämtland Härjedalen skyldighet enligt e-pliktslagen att pliktleverera promemorior, rapporter och vägledningar som regionen har låtit framställa och tillgängliggöra via nätverk. Detta innebär att en del av det som regionen har publicerat i webbdiariet borde levereras till KB. Några sådana leveranser har regionen dock inte genomfört och det behöver utredas hur regionen ska få till en hantering på detta område som är i enlighet med bestämmelserna i lagen. Det kan t.ex. behöva tas fram interna regler och riktlinjer som förtydligar vilket material som ska levereras och vem eller vilka som ansvarar för att leverera det.

I samband med sammanställningen av remissvaret har synpunkter inhämtats från olika verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen. Exempelvis har kommunikationschef och regional biblioteksutvecklare lämnat synpunkter på betänkandet.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att svara på remiss Förslag till regionala riktlinjer för samverkan inom krisberedskap och civilt försvar i Jämtlands län.

Region Jämtland Härjedalen ställer sig positiv till förslaget på riktlinjer då det fortsatta och utvecklande arbetet med länets aktörsgemensamma samverkan och ledning kommer att bidra till en stärkt krishanteringsförmåga i länet både före, under och efter en samhällsstörning eller höjd beredskap. Regionen har lämnat synpunkter generella för riktlinjen och specifikt för kapitel 1–3.

Ett förslag till svar har upprättats inom enheten för Krisberedskap, säkerhet och miljö. Remissen ska besvaras senast den 25 oktober.

Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-09-23
Protokoll regionala utvecklingsnämnden 2021-09-22--23
Protokoll regionens samverkansråd 2021-09-13
Protokoll patientnämnden 2021-09-23
Protokoll regionens revisorer 2021-09-09
Protokoll regionens revisorer 2021-09-13
Protokoll pensionärsrådet 2021-08-26
Protokoll gemensamma nämnden för upphandling 2021-09-13

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview 

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med augusti 2021 var positivt och uppgick till 304 miljoner kronor, vilket var 210 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med augusti var 3,9 procent, 113 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 301 miljoner kronor högre än föregående år, främst på grund av intäkter från område Kollektivtrafik med cirka 138 miljoner kronor som inte var med föregående år, samt högre riktade statsbidrag med 161 miljoner kronor. Patientavgifter var ungefär 17 miljoner kronor högre än föregående år medan försäljning hälso- och sjukvård var cirka 7 miljoner kronor lägre.

Bruttokostnaderna har ökat med 414 miljoner kronor, motsvarande 11,7 procent. Efter april månad påverkades resultatet med en justering med cirka 110 miljoner kronor efter nytt livslängdsantagande vid beräkning av pensionsskulden. Detta samt förändrad pensionsprognos innebär att pensionskostnaderna har ökat med 145 miljoner kronor, motsvarande 56 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 57 miljoner kronor jämfört med föregående år, 3,8 procent.

Justeras bruttokostnaderna för område Kollektivtrafik med 309 miljoner kronor som inte ingick i verksamheten före 1 juli föregående år, så var istället bruttokostnadsökningen 3 procent.

Helårsprognosen efter augusti har förbättrats ytterligare och beräknas uppgå till 190 miljoner kronor. Bruttokostnaderna var högre än budget men även intäkterna var högre, så nettokostnaden totalt för verksamheten var efter augusti bättre än budget. Skatteintäkter och bidrag var bättre än budgeterat, dock är det fortsatt mycket osäkert hur kostnader och bidrag kommer att påverka resultatet resterande del av året, bland annat kostnader för den uppskjutna vården.

Av de 62 resultatmålen är 21 procent uppnådda, 66 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning och 6 procent har inte nåtts och 6 procent har inte kunnat mätas.

Av de sexton strategiska verksamhetsmålen har två strategiska mål bedömts som otillfredsställande. Tre bedöms som tillfredsställande och elva som inte helt tillfredsställande. Av de fyra finansiella målen har ett bedömts som tillfredsställande, ett som otillfredsställande och ett som inte helt tillfredsställenade, ett mäts vid årets slut.

Likviditeten har under året förbättrats med 107 miljoner kronor till och med augusti. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 328 miljoner kronor under perioden, ingen amortering av lån har skett under perioden. Nästa amortering av lån planeras till november.

Handlingar lämnas senare

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan med budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. Ett förslag till regionplan och budet 2022-2024 har tagits fram. Planen omfattar fyra strategier som sammantaget beskriver önskad utveckling i Region Jämtland Härjedalen de närmaste åren. För att följa hur olika delar utvecklas finns under varje strategi några indikatorer. I planen anges också drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I bilagor återfinns en förteckning över Region Jämtland Härjedalens styrdokument och ekonomiska planeringsförutsättningar.

Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Den ekonomiska styrningen sker genom att fullmäktige i budget anvisar resurser till regionstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar utifrån de uppsatta prioriteringarna. Regionstyrelsen och nämnderna ska genom årliga verksamhetsplaner se till att nödvändiga prioriteringar görs i verksamheten så att regionfullmäktiges mål uppfylls och givna ekonomiska ramar hålls.

De fyra strategierna som finns i regionplanen och som all planering på alla nivåer i verksamheten utgår från är Strategi för länets utveckling, Strategi för vård, Strategi för våra medarbetare och Strategi för en god ekonomi. Strategierna sammantaget är Region Jämtland Härjedalens bidrag till regional utveckling och utvecklingen av länets hälso- och sjukvård.

Region Jämtland Härjedalen befinner sig i en fortsatt mycket svårt ekonomisk situation. Stora utmaningar väntar de kommande åren när den ekonomiska effekten av pandemin avtar. Ekonomin utmanas även av den demografiska utvecklingen, vilket innebär att fler invånare kommer vara i behov av välfärdstjänster. Det är hög tid att effektivisera och driva verksamhetsförändringar. God ekonomisk hushållning är avgörande och ska genomsyra övriga strategier inom samtliga områden. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas. Om något nytt bedöms nödvändigt måste det finansieras antingen via ökade externa intäkter eller genom att prioritera om inom eller mellan verksamheter. Fokus är att minska kostnaderna och återställa det balanserade underskottet och stärka soliditeten. Återställande av balanskravet slogs fast via årsredovisningen 2020. Det negativa egna kapitalet (-401 mkr) ska återställas senast år 2025. Detta ger ett mycket begränsat ekonomiskt handlingsutrymme under planperioden 2022–2024. 

Skatteberäkningen?år 2022-2024?bygger på en utdebitering på 11,70 kr. Skatteintäkterna är beroende av skatteunderlagets storlek, som i sin tur beror på samhällsekonomi, arbetsmarknadsstruktur och demografi. Regionfullmäktige bestämmer skatteintäkternas storlek genom beslut om skattesats.

De ekonomiska ramarna för nämnderna är från 2021 uppdelade på verksamhet och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium. Avsnittet om budgetramar omfattar också vilka omdisponeringar som skett mellan nämnderna för planperioden samt vilka omdisponeringar som gjorts och fördelningen av riktade statsbidrag.

Föreslagna budgetramarutgår från de planeringsförutsättningar som är kända just nu. Men det finns fortfarande en stor osäkerhet. Framför allt vad gäller statlig kompensation utifrån pandemin och statsbidrag generellt. I december brukar riksdagen vara klar med alla beslut om statens budget. Först då kommer det att stå klart vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till och hur mycket som fördelas till regionerna. Med anledning av detta kommer budget för Region Jämtland Härjedalen att revideras i februari 2022.  

En summering av strategierna och ekonomiska resultat summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. I Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsarbete ska alltid perspektiven jämställdhet- och jämlikhet, barnens rättigheter, miljö och ekonomi särskilt beaktas. I regionplan och budget görs det genom att det för varje strategi ska tas hänsyn till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Kommunallagen 11 kap 1 § lyder: ”… Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller regionen. Om kommunen eller regionen har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.”

Riktlinjen ska utgöra ett komplement till lagar, rekommendationer och normeringar. Syftet med riktlinjen är att samla regionens övergripande principer för ekonomistyrning i ett dokument. Riktlinjerna avser att användas i ett långsiktigt och strategiskt perspektiv avseende Region Jämtland Härjedalens ekonomi. Tidshorisonten sträcker sig längre än budgetperspektivet tillika planperioden. Detta innebär att de finansiella målen i Regionplanen kan avvika från målsättningar i denna riktlinje. Riktlinjen omfattar Region Jämtland Härjedalens soliditet, finansiering, resultat och likviditet.

Riktlinjen beaktar även avsättning och disponering av eventuell resultatutjämningsreserv (RUR).

Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel fastställdes senast 2016-06-14--15 § 97. En översyn och förslag till revidering av befintligt reglementet har nu gjorts. Reglementet har långsiktig karaktär så enstaka justeringar har gjorts denna gång.

Följande ändringar har gjorts:

• Formulerat om övergripande mål för att tydliggöra att det långsiktiga målet är att med hjälp av avsättningar och kapital ska täcka hela pensionsskulden till år 2040.
• Utförligare beskrivning om övergripande förvaltningsstrategi och riskhantering. Ändrad skyddsnivå till 80% från dagens 90%. Det innebär en normalandel aktier på 70-75% vilket ökar förväntad årlig avkastning med 1,5-2%.
• Tagit bort realräntor specifikt som tillgångsslag, det går dock fortfarande placera i sådana om det skulle vara önskvärt.
• Tagit bort strukturerade produkter som tillåtet tillgångsslag.
• Ändrat tillgångslimiter för pensionsportföljen så att det fungerar med en skyddsnivå på 80%.
• Formulerat om texten om ränte- & kreditrisk. Kredittabellen är borttagen med utgångspunkten att regionen i normalfallet endast bör placera via räntefonder.
• Formulerat om kring valutarisk.
• Uppdaterat avsnittet om etik och miljö så att det är ligger i nivå med andra regioner som gjort om detta de senaste åren. Restriktioner kring fossila bränslen samt möjlighet att placera i ”påverkansfonder” för att vara med mer och verka för en omställning till ett hållbart samhälle.

Reglementet föreslås också byta namn till Reglemente för finansverksamheten.

Torsta AB ägs av Region Jämtland Härjedalen (45 %), Jämtland gymnasieförbund (20 %), LRF Lantbrukarnas Ekonomi Aktiebolag (15 %), SCA Skog AB (5 %), Sveaskog AB (5 %), AB Person Invest (5 %) och Skogsägarna Norrskog Ekonomisk förening (5 %). Det har under våren 2021 framkommit behov av att justera nu gällande ägardirektiv för Torsta AB. Detta utifrån den diskussion om måluppfyllnad som fördes vid det ägarmöte som hölls i april 2021. Nedanstående förändringar är de som föreslås.

Punkten:

• drivas affärsmässigt med målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på 3–5 % och ha en soliditet på 5–15 % beräknat på justerat eget kapital (EK + 78 % av obeskattade reserver).

Byts ut till:

• Bolaget ska rullande över treårsperioder gå med vinst och rörelseresultatet före avskrivningar skall vara på en sådan nivå att det möjliggör investeringar och underhållsinsatser.
  Ha en soliditet på 5 – 15 % beräknat på justerat eget kapital (EK + 78 % av obeskattade reserver).

Det reviderade ägadirektivet kommer att behandlas på en extra bolagsstämma som är planerad till 25 oktober 2021.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 21 september 2021, § 153, och föreslår regionfullmäktige
Reviderat ägardirektiv för Torsta AB godkänns.

Landstingsbostäders bolagsordning reviderades senast vid regionfullmäktiges sammanträde 2021-06-23 § 92. Bolagsverket har därefter till bolaget inkommit med ett föreläggande om att Punkt 12 i bolagsordningen angående kallelse måste innehålla på vilket sätt man kallar, exempelvis via post eller e-post.

Bolagsordningen föreslås därför revideras genom att i punkt 12 lägga till ”ska ske genom post eller e-post”.

Landstingsbostäder i Jämtland AB ägs till 100% av Region Jämtland Härjedalen. Landstingsbostäders uppdrag enligt bolagsordningen är att inom Region Jämtland Härjedalens verksamhetsområde förvärva, äga, bebygga, förvalta och avyttra fastigheter, tomträtter och bostadsrätter. Ändamålet är att bolaget ska med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen inom Region Jämtland Härjedalens verksamhetsområde. Verksamheten ska bedrivas för Region Jämtland Härjedalen, i första hand i rekryteringsfrämjande syfte. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer.

Landstingsbostäder har lämnat en begäran till Region Jämtland Härjedalen om borgen för låneförpliktelser hos Kommuninvest i Sverige AB med ett högsta lånebelopp på 50 000 000 kronor. Syftet med begäran är att få bättre lånevillkor och därmed lägre räntekostnader. Begäran förutsätter att ingen borgensavgift uttages från bolaget.

Landstingsbostäder har idag lån för fastighetsinvesteringar i bank genom Stadshypotek på sammanlagt 42 123 717 kronor och räntekostnaden för fastighetslånen uppgick till 681 740 kronor 2020. Genom borgen ges möjlighet att ta upp lån från Kommuninvest i Sverige AB där Region Jämtland Härjedalen sedan flera år är medlemmar. Kommuninvest har historiskt haft en konkurrenskraftig nivå på låneräntan för sina medlemmar.

Den här sortens åtgärd kan eventuellt utgöra ett otillåtet statligt stöd. Regelverket utgår från EUs-statsstödsregler i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artiklarna 107-109 samt praxis från domstolarna.

För att en åtgärd ska utgöra ett statsstöd ska samtliga fem kriterier vara uppfyllda:

1. ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel (offentliga medel)

2. ekonomisk verksamhet och erbjuder varor och tjänster på en marknad (företagskriteriet)

3. innebär ett gynnande (gynnandekriteriet)

4. når vissa företag eller viss produktion (selektivitetskriteriet),

5. hotar att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna (konkurrens- och samhandelskriteriet)


1. Enligt Upphandlingsmyndigheten är kriteriet offentliga medel alltid uppfyllt för ett kommunalt eller regionalt borgensåtagande.

2. Är mer eller mindre bara verksamheter som ägnar sig åt myndighetsutövning som inte uppfyller det här kriteriet. Spelar ingen roll om verksamheten är t.ex. icke-vinstdrivande verksamhet.

3. Utan marknadsmässiga villkor är kriteriet uppfyllt. Här behöver frågan om villkoren är marknadsmässiga besvaras. Vilka villkor skulle en bank ställa upp? Vad skulle alltså accepteras av en kommersiell aktör? Är villkoren för kommunens eller regionens borgen marknadsmässiga så är gynnandekriteriet alltså inte uppfyllt.

4. Är uppfyllt om borgensåtagandet avser en viss skuld eller en viss ekonomisk verksamhet (företag). Enligt Upphandlingsmyndigheten är kriteriet alltid uppfyllt då ett borgensåtagande riktar sig till ett eller flera företag.

5. Erhåller företaget en sådan fördel att det snedvrider konkurrensen?
En åtgärd anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, enligt Upphandlingsmyndigheten, om det finns en risk att stödåtgärden förbättrar stödmottagarens konkurrensposition jämfört med andra företag som det konkurrerar med. Detta blir fallet redan genom att mottagaren på grund av stödet slipper kostnader som mottagaren annars själv hade fått bekosta i sin dagliga verksamhet.

Påverkar stödet handeln mellan medlemsstaterna?
I mål nr 6005-15, 112-16, Förvaltningsrätten i Uppsala, konstaterar domstolen att uthyrning av bostäder är sådana tjänster som kan vara föremål för investeringar inom unionen.
För att det här kriteriet ska vara uppfyllt räcker det att stödet riskerar att snedvrida konkurrensen och att stödet riskerar påverka handeln mellan medlemsstaterna. Det behöver alltså inte fastlås att så faktiskt är fallet.

Med beaktande av statsstödsreglerna och att bolaget enligt bolagsordningen ska bedrivas enligt affärsmässiga principer bör en marknadsmässig borgensavgift tas ut.

Region Jämtland Härjedalen är bostadsrättsägare i Brf Åkerärtan i Odensala där Odensala hälsocentral är etablerad. Hälsocentralen har legat där sedan fastigheten byggdes.

Föreningen består av flera bostadsrätter där regionen innehar störst andel (64,69 %), Östersunds kommun har 19,67 % och några fler ägare på några procent var har sin andel. Utöver det finns 10,48 % som ägs av föreningen.

Under en längre tid har fastigheten haft brister och stora problem med OBO (Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa) och trots många försök att komma till rätta med detta har det inte lyckats. Styrelsen i Åkerärtan har bekostat och genomfört utredningar som understödjer regionens problem.

Som en del i en översyn av strukturen för den regiondrivna primärvården i Östersund beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden 2020-10-24 § 98 att Odensala HCs verksamhet ska flytta ur befintliga lokaler och att en utredning ska göras om framtida lokalisering. I väntan på en långsiktig lösning har regionen hyrt in tillfälliga modulsystem för att kunna evakuera vissa funktioner från Odensala HC.

Med anledning av ovanstående har Brf Åkerärtan vid styrelsemöte den 2021-02-18 beslutat att hos medlemmarna i föreningen begära att bostadsrättsföreningen Åkerärtan upplöses.

Vid upplösningen kommer en fastighetsöverlåtelse att ske. Enligt styrelsen för Åkerärtan planeras en överlåtelse av fastigheterna att ske till marknadsmässiga villkor, genom en strukturerad process med stöd av fastighetsvärderare och/eller mäklare.

Östersunds kommun utreder för närvarande sitt behov av fastigheten.
Vid en försäljning av fastigheten behöver Region Jämtland Härjedalen säkerställa att Odensala HC kan hyra lokalerna tills ett beslut om lokalisering av ny hälsocentral har tagits och en flytt kan göras. Regionen behöver ha fortsatt dialog med Östersunds kommun och övriga medlemmar innan slutligt beslut om fastighetsöverlåtelse och likvidation av föreningen tas.

En extra föreningsstämma är planerad till den 17 november.

Det har inkommit ett medborgarförslag där förslagsställaren föreslår att elevhälsan på skolan samt psykosociala enheten på hälsocentralerna ska vara första linjen för barn och ungdomar med psykiskt dåligt mående.
Om hälsocentralens psykosociala enhet skulle kunna utgöra första linjen tillsammans med elevhälsan så kan fler barn och ungdomar med lättare psykisk ohälsa få hjälp och behandling där medan barn ungdomar med allvarligare former av psykisk ohälsa bli remitterade till BUP.

I Region Jämtland Härjedalen finns Jämtbus överenskommelsen mellan Regionen och länets kommuner. Utifrån överenskommelsen ligger första linjen för barn och ungdomar under 18 år framförallt på Barn och ungdomspsykiatrin, samt i viss mån på Ungdomsmottagningen som i sitt uppdrag skall; arbeta förebyggande, främjande och till viss del behandlande avseende den unges psykiska- och fysiska hälsa samt upptäckt av riskbruk hos unga i åldrarna 13-22 år. Elevhälsan har enligt Jämtbus visst första linjeansvar;
”Elevhälsan kan på rektorns uppdrag göra allsidiga psykologiska/psykosociala elevutredningar/bedömningar. En allsidig utredning/bedömning inom första linjen är främst för att ge en fördjupad förståelse för, och kunskap om, elevens behov. Utredningen/bedömningen ska framförallt tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan, men kan också ligga till grund för vidare insatser.”

Väntetiderna till BUP är alltför lång med väntetider framförallt till färdigställda neuropsykiatriska utredningar och nybesök. För närvarande har framförallt BUP:s mottagning med telefonrådgivning och kortare behandlingsinsatser första linje patienter. Men även BUP:s filialverksamhet där fasta medarbetare på BUP Östersund har ansvar mot ytterkommuner möter en del första linje patienter. Särskilt när man reser ut i länet. Detta säkerställer rätt kompetens men är såklart en utmaning med avstånd. Filialen på BUP reser ut regelbundet i länet och numer sker även besök via video. I besöksstatistik kan man se att patienter ute i länet har lika mycket besök och kontakter som patienter boende i Östersund.

Att lägga första linje psykisk ohälsa på Primärvården kan vara ett alternativt men erfarenheterna från landet är inte odelat positiva.
”Uppdrag psykisk hälsa” på SKR gjorde 2017 en översyn i alla regioner och missnöjet med kompetensen på första linjen och den förväntade avlastningen på ”specialist BUP” var genomgående. En slutsats var;
”Få ser att inflödet har mattats av patienter till den specialiserade nivån. Möjligen arbetar man nu med den tunga patientgruppen i högre utsträckning på fler platser. Det är egentligen bara Region Skåne som är tydligt nöjda med sin Första Linje och där driver man den i egen regi.”

Nybesöken mäts i andelen som får nybesök inom 30 dagar och ligger f.n. på ca 40%. BUP:s mottagning förstärks under hösten 2021 i syfte att öka tillgängligheten inom första linje uppdraget. Väntetiden till Primärvården i länet är god i de delar som mäts. Framförallt bedömning av det medicinska behovet och tid för läkarbesök. Väntetiden till de psykosociala enheterna är dock betydligt längre avseende kontakt med psykolog eller Socionom. Barn och ungdomar med psykisk ohälsa träffar i första linje verksamheter i landet framförallt Socionomer och Psykologer. Varför väntetid till besök hos dessa yrkeskategorier är av större intresse än väntetid till allmänläkare.

I nya Divisionen Nära vård kommer Primärvård, Ungdomsmottagning och BUP vara samorganiserad. Detta kan medföra bättre samverkan generellt men även öka möjligheter till mer tillgänglig vård utan att för den delen lägga ut hela första linje uppdraget på primärvården.

Det pågår även en statlig utredning som leds av Peter Almgren kring ”sammanhållen god och nära vård för barn och unga”. Utredningen har kommit med ett första betänkande. Denna inbegriper även elevhälsans roll avseende första linjen psykisk ohälsa.  Elevhälsan har den stora fördelen att den kan nå samtliga barn och ungdomar när det gäller tidiga insatser mot psykisk ohälsa. Det är viktigt att nu se vilka direktiv och eventuella lagändringar utredningen kommer att medföra, särskilt avseende samverkan och uppdrag.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-09-22—23 § 83 och föreslår regionfullmäktige att medborgarförslaget anses besvarat.

Lars-Erik Olofsson m.fl. (KD) har lämnat in en motion om arbete 2/5 helger på samtliga kliniker.

Kristdemokraterna yrkar på att:
- Regionfullmäktige fattar beslut om att arbete max 2/5 helger införs på samtliga klinker på Östersunds sjukhus.
- Kliniker med rekryteringssvårigheter bör prioriteras vid övergång till arbete max 2/5 helger.
- Reformen skall implementeras under en övergångsperiod på max två år då man aktivt rekryterar och nyanställer den personal som krävs för ett genomförande av reformen.
- En bonus på 1000kr/helgpass ges till de sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar varannan helg under denna övergångsperiod.

Region Jämtland Härjedalens medarbetare och deras kompetens är helt avgörande för att säkra tillgång till en kvalitativ och tillgänglig vård. Den politiska ledningen har i Regionplan 2021-2023 gjort riktade satsningar på personalbefrämjande åtgärder på totalt 30 mkr under planperioden. Satsningarna innebär bland annat att möjliggöra tjänstgöring 2/5 helger på några avdelningar, en dubblering av friskvårdsbidraget, ökad möjlighet till studiebidrag och införande av studenttjänster.

Som helgarbetspass definieras vanligen arbetspass som infaller på lör- och söndagar. Vid nattpass räknas nätterna till lördag och söndag som helgpass, medan natt till måndag inte är ett helgpass då flest arbetstimmar utförs på måndagsdygnet. Som arbetad helg avses vanligen ett pass på lördagen och ett på söndagen, även om arbetspassens förläggning kan variera utifrån individuella variationer. Som arbete 2 av 4 helger räknas därmed fyra lördags- eller söndagspass under fyra veckor.

Flera verksamheter har redan idag tjänstgöring under helgerna, område Barn, Kvinna, Psykiatri och IVA är några av dem. Akutmottagningen är på god väg att kunna möjliggöra 2/5 helger tack vare en lyckad rekrytering under sommaren. Där är också verksamhetens bedömning att man någon gång efter årsskiftet 2021/2022 kommer att kunna öppna upp OBS-platser på vardagar vilket då möjliggör en glesare helgtjänstgöring. Akutmottagningen erbjuder dessutom redan idag glesare helgtjänstgöring till de medarbetare som frivilligt valt att arbeta 12-timmarspass i sommar, ett initiativ som medarbetarna själva tog sent i våras. Den valmöjligheten fortsätter under hösten 2021. Kirurgen och Ortopeden är områden som idag arbetar intensivt med att rekrytera nya medarbetare och när det börjar nå en nivå som möjliggör att elektiv produktion upprätthålls så kommer även dessa två verksamheter att övergå till 2/5 helger.

Större utmaning är det i de båda medicinområdena HIM och HNR. Inflödet av patienter och belastningen på vårdavdelningarna är jämnt fördelade över alla veckans dagar och därför har dessa områden svårare att styra om till en planerad lägre bemanning på helgerna.

Utifrån samma grova uppskattning som nämnts inledningsvis tjänstgör 50-60% av inkluderade enheters medarbetare tätare än 2 av 5 helger. Det innebär att ungefär 300 till 350 av de 588 helgpassen på Östersunds sjukhus fullgörs av medarbetare som vanligen tjänstgör 2 av 4 helger. Antalet kan variera från schemaperiod till schemaperiod, Om 325 av dessa pass ersätts med 1000 kr per arbetspass blir veckokostnaden 475 tkr inklusive PO-påslag. Kostnaden för 52 veckor blir då 24,7 miljoner kronor inklusive PO-påslag. Denna beräkning måste betecknas som en indikation och särskilt under sommaren ökar antalet medarbetare som tjänstgör 2 av 4 helger. Om samtliga 588 helgpassen på Östersunds sjukhus skulle fullgöras av medarbetare som arbetar 2 av 4 helger och ersätts med 1000 kr per arbetspass blir veckokostnaden 860 tkr inklusive PO-påslag. Förutom den kontanta ersättningen till medarbetare måste nämnas att denna ersättningsform troligen kommer att kräva manuell hantering, framför allt hos Löneservice. Någon beräkning av Löneservice eventuella behov av resursförstärkning har ej kunnat göras.

Slutsatsen är att Region Jämtland Härjedalen idag arbetar aktivt för att möjliggöra arbete 2/5 helger på samtliga klinker, bland annat genom rekrytering av personal. Regionen strävar efter att arbeta med lönebilden och lönespridning och inte genom lönetillägg. Det nya avtalet som viktar veckoarbetstid utifrån obekväm arbetstid tar också hänsyn till medarbetare som tjänstgör 2/4 helger samt minst 50% kväll. Då reduceras veckoarbetstiden från 38,25 tim/v till 37.  Från juni-september har medarbetare, både sjuksköterskor och undersköterskor som omfattas av det nya avtalet i väntan på införande, 2 000 kr/månad för att kompensera tiden innan det är möjligt att schemalägga med den nya arbetstidssänkningen.

Därför föreslås att motionen avslås i sin helhet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2021-09-22—23 § 82 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

I en motion inlämnad till regionfullmäktige yrkar Marie Svensson (V) att Region Jämtland Härjedalen utarbetar en strategi för att arbeta med ofrivillig ensamhet (RS/139/2021). Denna motion kompletterades sedan med ytterligare en motion (RS/461/2021) där hon föreslår att:

• Folkhälsoenheten får ett tydligt uppdrag att kartlägga, ta fram underlag och förslag på aktiviteter för att minska den ofrivilliga ensamheten samt övriga hälsorelaterade problem i Region Jämtland Härjedalen som politiken får ta ställning till.
• Utbilda anställda och beslutsfattare om ofrivillig ensamhet och hur man kan identifiera densamma.
• Använda det politiska rådet för folkhälsa mer inriktat på att identifiera utsatta grupper som får sin hälsa påverkad av olika insatser inom både hälso- och sjukvården och inom regional utveckling.

I motionerna pekas på att ofrivillig ensamhet är ett förbisett hälsoproblem med konsekvenser på både individuell nivå såsom samhällsnivå. Vidare påpekas att pandemin och den medförande bristen på socialt umgänge riskerar ha påverkat den psykiska hälsan negativt.

Det är viktigt att inte förväxla ofrivillig ensamhet och social isolering. De är olika begrepp som kräver olika metoder för mätning, analys och åtgärd. De kan överlappa varandra, men ensamhet och social isolering är annorlunda på hur de bör hanteras av samhället. I motionen hänvisas till mätningar och analyser av ensamhet företrädesvis baserade på befolkningsstudier utförda i England. Motsvarande bakgrundsfakta baserat på individanalyser genom avancerade kategoriska regressionsmodeller finns inte tillgängligt i Sverige.

Nya kunskaper om problemets storlek kan komma att skapas genom de riktade hälsosamtalen som kommer införas under 2022, där frågor om sociala kontakter och möjligheter att vända sig till någon närstående förekommer. Fördjupningsfrågor skulle även kunna inkluderas i de tillhörande samtalsmanualerna för hälsocentralernas personal.

I oktober 2020 påbörjades ett nytt uppdrag med fokus på psykisk hälsa inom regionstaben. Uppdraget hade sin grund i ett sedan tidigare påtalat behov av en regionintern samordningsfunktion gällande psykisk ohälsa och suicidpreventiva åtgärder samt den tilltagande oron för pandemins påverkan på den psykiska hälsan i befolkningen. Region Jämtland Härjedalen är representerade i det nationella HFS-nätverket angående psykisk hälsa där frågan om ofrivillig ensamhet nyligen har gjorts aktuell och där erfarenhetsutbyte, material och kunskapsstöd finns tillgängligt. Vidare utvecklas en regionintern utbildningskatalog med fokus på psykisk hälsa och suicidprevention som kommer att finnas tillgänglig för regionens verksamheter. Syftet med katalogen är att underlätta för bland annat chefer att prioritera bland kunskapsutbudet.

Ofrivillig ensamhet som ett individuellt problem hanteras i första hand av primärkommunala verksamheter men i nära samverkan med regionen. Som en växande folkhälsoutmaning är det av största vikt att frågan bevakas och hanteras i samverkan parallellt med andra utmaningar. En separat strategi för regionen inte det optimala utan de gemensamma insatserna bör regleras inom redan befintliga samverkansarenor och skulle kunna aktualiseras i en förnyad revidering av Handlingsplan för kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RUN/407/2017, uppdaterad HSN/292/2020).

Folkhälsoenheten har idag uppdrag i nämnda frågor såsom psykisk ohälsa, ohälsosamma levnadsvanor eller migration och hälsa. Att åta sig ett specifikt uppdrag att kartlägga, ta fram underlag och förslag på aktiviteter anses inte vara det optimala och skulle med rådande förutsättningar kräva resursförstärkningar eller innebära nedprioriteringar av redan pågående arbete där frågan om ofrivillig ensamhet potentiellt kan ges utrymme.

Angående att använda det politiska rådet för folkhälsas mer inriktat på att identifiera utsatta grupper i syfte att lyfta fram tankar och idéer ses däremot inget hinder för. Det kan tvärtemot bidra till att ge en ökad diskussion och förståelse för var regionen som offentlig aktör har svårt att nå fram och skapa genomslag med nuvarande arbetsformer. Detta har diskuterats på rådets sammanträde den 14 september 2021.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm