Möte 2018-02-28

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjort tillgängliga för ledamöter och ersättare.

Bemanningsprojektet

Resultatförbättrande åtgärder

Lägesrapport Vårdnära service och cook chill

Hemsjukvårdsavtalet

Genomlysning av verksamheten inom psykiatri, barn -och ungdomspsykiatri och primärvårdens psykosociala enheter

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017 – 2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet patient – återinskrivningar följas upp vid styrelsens sammanträde 27-28 februari 2018.

Mål i regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan 2018 är att återinskrivning inom 30 dagar ska minska. Målvärdet är ett resultat med lägre procent än år 2014. Utdata finns endast på förvaltningsnivå och hämtas från den nationella databasen Kvalitetsportalen. Möjlighet till utdata på områdesnivå är under upparbetning.

Mätetalen visar oplanerade återinskrivningar oavsett orsak inom 30 dagar efter ett tidigare vårdtillfälle inom slutenvård i Region Jämtland Härjedalen, personer 65 år och äldre. Resultatet visar en minskning av återinskrivna patienter (lägre än 2014) och ett uppnått målvärde. I riket ligger totalvärdet i december 2017 på 17,1%.
 

Exempel på åtgärder som utförts är:

• Mobila närvårdsteamet (MiNT) har varit i drift sen februari, de i teamet, inskrivna patienter, har tydligt minskade återinskrivningar. Sammantaget för de som varit anslutna under 2017 hade 49 besök på akutmottagningen gjorts före anslutning, jämfört med 6 besök under samma tidsrymd efter anslutning. Motsvarande siffror för inskrivningar i slutenvård är 47 före och 10 efter
• Enkla läkemedelsgenomgångar (registreras i Cosmic) utförs i större utsträckning. En ökning har skett från 12 445, 2016 till 15 413, 2017. Detta innebär en kvalitetssäkring av läkemedelslistor samt information till patienterna om varför och hur man ska ta sina mediciner
• Utskrivningsmeddelanden till varje enskild patient. Där finns stora variationer i verksamheten. HIM och HNR har högsta frekvensen, ca 75 %. Detta innebär att varje patient vet vad som är planerat, ex återbesök och vart man ska vända sig om det finns frågor.
• Samverkansmöten med kommunerna via Ledningskraft samt särskilda möten med Östersunds kommun (fokus på äldre).
• Omfattande arbete med nya lagen om samverkan vid utskrivning (LOSUS), driftsatt 180101
• Patientsäkerhetsmöten med MAS-gruppen i kommunerna. Forum där avvikelser i vårdplaneringsprocessen diskuteras och förbättringsförslag tas fram.

Under 2018 kommer sannolikt arbetet med LOSUS att minska andel återinskrivna, då ex nyttjandet av SIP och fast vårdkontakt blir mer styrt och frekvent.

Enligt kommunallagen (KL), 6 kap. 1 § ska styrelsen leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 16a – 18b §§ och sådana kommunförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2014:573). Enligt antagna regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt ska styrelsen varje år upprätta en plan över de nämnder, bolag, stiftelser, föreningar med mera som styrelsen avser att fördjupa sin uppsiktsplikt på.

En sammanställning av regionstyrelsens uppsiktsplikt 2015 – 2017 har upprättats. Utifrån denna har ett antal bolag, stiftelser, förbund och nämnder valts ut som förslag att ingå som fördjupningsärenden i regionstyrelsens plan för uppsiktsplikt 2018. Dessa är; Patientnämnden, Gemensamma nämnden avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter och hjälpmedel, Almi företagspartner Mitt AB, Peak Innovation, Vattenbrukscentrum Norr AB, Torsta AB, Norrtåg AB och Stiftelsen Jamtli.

Landsting och regioner har sedan 1 januari 2011 skyldighet enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) att skriva patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år för att tillhandahålla för den som önskar ta del av den.

Enligt Socialstyrelsen har upprättandet av patientsäkerhetsberättelsen flera syften:

• Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete.
• Socialstyrelsen kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten.
• Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, t.ex. allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientsäkerhetsorganisationer.

Det finns inget krav på att vårdgivaren ska lämna patientsäkerhetsberättelsen till Socialstyrelsen eller annan myndighet. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett ledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystemet.

Patientsäkerhetsberättelsen har upprättats inom Område Patientsäkerhet.

Enligt Region Jämtland Härjedalens arvodesregler inkluderar arvodet till förtroendevald med heltidsuppdrag samtliga uppdrag inom regionen. För innehav av andra tidskrävande uppdrag, förutom uppdrag inom SKL, ska regionstyrelsens medgivande inhämtas.

Heltidsuppdrag har ordföranden i regionstyrelsen samt förtroendevald som har årsarvode som sammanlagt uppgår till 95 % av arvode till ordföranden i regionstyrelsen.

Elin Lemon (C) har av regeringen från och med 1 februari 2018 förordnats till ersättare i Läkemedelsnämnden. Förordnandet gäller till och med 31 december 2018. Elin Lemon anhåller därför om regionstyrelsens medgivande att inneha uppdraget.

Uppdraget anses inte så tidskrävande att de skulle påverka möjligheten att utföra 2:e vice ordförandeuppdraget inom regionen på ett tillfredsställande sätt. Det föranleder inte heller att arvodet skulle minskas.

I mars 2016 beslutade regionstyrelsen om inrättande av egen onkologisk verksamhet t o m år 2023. Vid sidan om befintlig onkologimottagning, planeras bl a en egen onkologisk/palliativ avdelning som bemannas av egna specialister. Målbilden är ”En verksamhet av hög klinisk kvalitet och säkerhet med nöjda patienter, som samtidigt är ekonomiskt effektiv och skänker tillfredställelse till alla olika kategorier av medarbetare.”

Följande aktiviteter har genomförts: Hittills har 28 standardiserade vårdflöden för olika cancerdiagnoser införts, vilket innebär att gemensamma och enhetliga rutiner skapats för att förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer och första behandling. Införande av IT-systemet Cytodos har påbörjats i syfte att uppnå högre kvalitet och säkerhet vid cytostatika-hantering. För medarbetarna medför aktiviteterna tidvis att det är svårt att hinna med det dagliga arbetet, men högre arbetstillfredsställelse upplevs, när de nya rutinerna sitter och det blir det mer lättarbetat. Regionens första onkolog har slutfört sin utbildning och arbetar på onkologimottagningen. Tillsammans med Regionalt Cancercentrum Norr (RCC) deltar onkologimottagningen i ett cancerrehabiliteringsprojekt. När ombyggnation på onkologimottagningen är klar, tidigast under hösten 2018, kommer PICC-line (perifert insatt central kateter) att kunna tas hem från andra län. Arbetet har påbörjats med att ta fram förslag på hur en onkologisk/palliativ vårdavdelning ska utformas. Onkologi-projektet har under 2016-2017 bedrivits med medel från professionsmiljarden och klarat sig med tilldelad ram på 1,2 mkr. Själva verksamheten ska enligt utredningen bedrivas utan kostnadsökning, bl a genom överföring av tjänsteutrymme från kirurger till onkologer.

Enligt regionstyrelsens beslut ska arbetet följas upp en gång per år.

Det har sedan skatteväxlingen 1992 om hemsjukvården (Ädelreformen) funnits avtal mellan sjukvårdshuvudmännen i länet. Under åren har antalet avtal ökat vilket inneburit att det varit svårt för verksamheternas medarbetare och chefer att vet vilka avtal som finns och innehållet. Det har också inneburit att lokala avtal tecknats vilket lett till att det delvis inte varit samma villkor mellan regionens alla kommuner. Under 2015-2016 har ett gemensamt arbete skett mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner som resulterade i ett sammanhållet avtal om hemsjukvården med detaljer i olika bilagor med start 20170401. Politiska avstämningar och förankring har skett i Sociala vård och omsorgsgruppen, SVOM.

Under 2017 har konstaterats vissa problem med avtalet som gjort att förhandlingar skett under hösten. Dessa har resulterat i vissa ändringar i Huvudavtalet och en ny bilaga gällande läkemedelshantering.

Under hösten har också förhandlingar skett utifrån Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård som träder i kraft 20180101. Det har resulterat i en särskild bilaga kring detta. För stöd för samverkan och uppföljning har kommunerna och regionen enats om byte av IT-stöd för detta.

Avtalet har följande läge angående bilagorna:
Bilaga 1 Bedömning av egenvård, riktlinjer för Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län 2015-03-30
Bilaga 2 Samverkan och ansvar mellan primärvård och kommun 20170401 med en ändring fr o m 20180101 ang läkemedelshantering, därför datum 180101
Bilaga 3 Samverkan och ansvar mellan specialiserad vård och kommun (ej klart - förhandling pågår)
Bilaga 4 Regler, rutiner och ersättning tjänsteköp 20170401 - ingen ändring nu
Bilaga 5 Samverkan inom syn- och hörselrehabilitering 20170401 – ingen ändring nu
Bilaga 6 Nutrition (ej klart - förhandling pågår)
Bilaga 7 Samverkan om medicinteknisk utrustning 20170401 – ingen ändring nu
Bilaga 8 Kostnadsansvar för sjukvårdsmaterial, medicinteknisk utrustning, hjälpmedel mm 20170401ingen ändring nu.
Bilaga 9 Samverkan vid in- och utskrivning från slutenvården 180101 – NY
Bilaga 10 – Läkemedelshantering 180101 - NY

Primärvården i Sveg behöver en omfattande ombyggnad för att anpassa lokalerna till dagens arbetssätt. Vid Regionstyrelsens möte i 2017-05-31 § 136 presenterades dåvarande läge med avsiktsförklaringar mellan Region Jämtland Härjedalen och Härjedalens kommun och Härjegårdar avseende både Hälsocentral i Funäsdalen och Sveg. Beslutet då blev att Regiondirektören fick klartecken att underteckna avsiktsförklaring avseende Hälsocentralen i Funäsdalen, men avsiktsförklaringen avseende Sveg skulle omformuleras och återredovisning ske till Regionstyrelsen.

Under hösten har diskussionerna med Härjedalens kommun och Härjegårdar fortsatt. När det gäller Sveg har diskussionerna under hösten också handlat om att behov och önskemål för regionens primärvårdsverksamhet och kommunens angränsande verksamheter skulle förtydligas och samordnas för att hitta effektiva lösningar.

Ingen av avsiktsförklaringarna från 2017-05-31 har undertecknats pga hösten diskussioner.

Nu finns förslag som beskriver primärvårdens behov, ekonomiska beräkningar kring ombyggnationerna, och hyresberäkningar. Förslagen innebär om- och tillbyggnader vid fd Svegs sjukhus, och nybyggnation i Funäsdalen.

Nya avsiktsförklaring är framtagen med detta innehåll.

Regionens Revisorer har i en skrivelse 2017-12-11 till regionstyrelsen ställt frågor kring regionstyrelsens ekonomiska planering och styrning. Mot bakgrund av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens stora underskott frågar revisorerna hur regionstyrelsen organiserat sin ledning och ekonomiska styrning av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och dess verksamhetsområden, vilka styråtgärder regionstyrelsen vidtagit, vilka krav som framförts till förvaltningen, vilka förslag som styrelsen fått och vilka beslut det lett till och slutligen om regionstyrelsen anser att förvaltningen har budget och uppdrag i balans så att ansvarstagande är möjligt. Revisorernas frågor avslutas med frågor om regionens lånefinansiering

Ett förslag till svar har upprättats inom ekonomiavdelningen och ska vara regionens revisorer tillhanda senast 1 mars 2018.

Revisorerna har genomfört en granskning av arbetet med Långsiktig plan för god ekonomisk hushållning. Revisorernas bedömning är att regionstyrelsen inte haft en tillfredställande styrning, uppföljning och kontroll för att säkerställa att planerade åtgärdspaket genomförs enligt plan.

Fram till 2014 när den första långsiktiga planen för god ekonomisk hushållning beslutades hade regionen arbetat med årsvisa åtgärder av större och mindre omfattning. Kritiken som uttalades då var att landstinget inte nådde tillräckliga ekonomiska effekter genom enbart kortsiktiga och små bromsande åtgärder. Diskussionerna som ledde fram till ”LUP ekonomi” handlade om att landstinget måste ta större grepp, vara mer långsiktig i sina åtgärder och det räcker inte bara med bromsåtgärder – det måste finnas satsningar också. Mot den bakgrunden skapades ”LUP ekonomi” med tre fokus:
1. Kostnadskontroll – dvs vardagsrationaliseringar för att minimera nettokostnadsökningarna
2. Stora områden att fördjupa åtgärder till strukturomvandlingar där stora besparingspotentialer förväntades finnas
3. Satsningsområden som skulle understödja kostnadskontroll och åtgärdsområden

Regionstyrelsen ser av revisorernas bedömningar att revisorerna anser att regionstyrelsen borde ha haft åtgärder som var ännu mer underbyggda och konkreta i ”LUP ekonomi”. I en verksamhet som regionen har krävs mycket arbete med förankring, fördjupning och utredning. Det är inte möjligt att påbörja förstudier och fördjupningar direkt utan att först ha ett dokument som slår fast vilka förstudier och fördjupningar som ska göras och varför. Det var tanken med LUP ekonomi, dvs det skulle ge en övergripande strategi som skulle förankra så att fördjupningarna var förberedda och förstådda. Regionstyrelsen konstaterar dock att det angreppssättet skulle ha kunnat beskrivas bättre i planen och arbetet därefter skulle ha kunnat vara ännu tydligare med förstudiebeslut, dokumentation mm. Vid den revidering av LUP ekonomi som planeras, kommer revisorernas rekommendationer att följas.

Ett förslag till svar på de specifika iakttagelser som revisorerna lämnat har upprättats inom ekonomiavdelningen och ska vara regionens revisorer tillhanda senast 29 januari 2018, men utsträckt tid har beviljats till 28 februari.

Region Jämtland Härjedalen har remitterats slutbetänkandet av utredningen om en stärkt minoritetspolitik.

Yttrandet begränsar sig till att kommentera kap.4, som beskriver behovet av förbättrade beslutsunderlag inom det minoritetspolitiska området. Yttrandet bekräftar detta behov och understryker särskilt behovet av hälsodata, i syfte att mer effektivt kunna styra mot en jämlik hälso- och sjukvård för de nationella minoriteterna. Yttrandet instämmer i utredningens bedömning att en permanent funktion med uppdrag att förbättra fakta- och beslutsunderlag, inrättas. Yttrandet bekräftar också behovet av metodstöd för datainsamling på lokal nivå.

Betänkandet omfattar också följande frågor:
- Ska finlandssvenskarna erkännas status som nationell minoritet? Utredningen bedömer att finlandssvenskarna inte bör få status som nationell minoritet. Bedömningen baseras på att det inte går att belägga närvaron av en, i förhållande till majoritetssvensk kultur, väsentligt annorlunda finlandssvensk kultur före år 1900. Detta är ett av kriterierna för att erkännas status som nationell minoritet.

- Ska Sverige utöka sina åtaganden enligt den europeiska språkstadgan? Utredningen föreslår ökade åtaganden inom förskola, grund- och gymnasieskola, samt högre utbildning. Utredningen föreslår också ökade åtaganden i relation till tillhandahållande av förvaltningstexter, översättning av kulturella verk, information om Sverige till utlandet, liksom konsumentinformation. Slutligen föreslås ökade åtaganden inom public service. Ökade åtaganden inom vård och omsorg bedöms kräva en särskild kartläggning av behov och möjligheter, vilket inte omfattas av utredningen. Utredningen föreslår därmed inga ökade åtaganden inom vård och omsorg.

- Övriga frågor som regeringen bör beakta. Kapitlet omfattar immateriellt kulturarv, namnlagen, nordiskt samarbete samt urfolksfrågor. Det sistnämnda handlar om förekomsten av fler urfolk inom Sveriges gränser, samt bedömningen att urfolkspolitik och minoritetspolitik bör hållas isär.

Ett förslag till svar har upprättats inom utvecklingsavdelningen. Remissen ska vara besvarad senast 6 mars. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har av Socialdepartementet getts möjlighet att lämna synpunkter på ett delbetänkande till Läkemedelsutredningen enligt rubricerad remiss. Det är den första översynen av finansieringsordningen för förmånsläkemedel sedan 1998 då kostnadsansvaret för läkemedelsförmånerna formellt övergick från staten till landstinget. Delbetänkandet ser även över systemet för prissättning och subvention.

Delbetänkandet innehåller en analys av nuvarande system och dess utmaningar, men saknar konkreta förslag för åtgärd. Utredningen presenterar även hur de ämnar fortsätta sitt arbete.

Ett förslag till svar har upprättats inom läkemedel, Område Patientsäkerhet. Synpunkterna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 21 februari 2018 men regionen har fått förlängd svarstid till 28 februari. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Socialdepartementets remiss av Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare.

I promemorian läggs förslag som ska leda till att skapa ett sammanhållet utbildningssystem för läkare, från student till specialist. Bakgrunden till denna promemoria är förslagen om en ny sexårig läkarutbildning och ett avskaffande av allmäntjänstgöringen som Läkarutbildningsutredningen presenterade i betänkandet För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15). Förslagen innebär att läkarexamen direkt ska leda till läkarlegitimation utan krav på ytterligare praktisk tjänstgöring dessförinnan. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Enligt utredning finns ett behov av en strukturerad introduktion till hälso- och sjukvården som ett led mellan den föreslagna sexåriga läkarutbildningen och den nuvarande specialiseringstjänstgöringen. Förslagen om förändringar av läkarutbildningen i dess nuvarande form kan innebära en för brant övergång från den föreslagna läkarutbildningen till specialiseringstjänstgöring avseende den kliniska erfarenhetsnivån.

I promemorian lämnas därför förslag om att

• införa en strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård som ett obligatoriskt tjänstgöringsavsnitt vid specialisering för alla läkare oavsett från vilket land man har sin läkarexamen
• introduktionen ska benämnas bastjänstgöring och utformas som en fristående första del i läkarnas specialiseringstjänstgöring
• bastjänstgöringen, i likhet med den övriga specialiseringstjänstgöringen, ska utformas som en målstyrd utbildning där kompetensen tillgodogörs genom främst klinisk tjänstgöring.

Ett förslag till svar har upprättats inom forsknings- och utbildningsavdelningen. Remissen ska vara besvarad senast 22 februari men vi har fått förlängd svarstid till 28 februari 2018. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

1. Beslut fattade av regionstyrelsens ordförande/vice ordförande
   Svar på remiss Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor (RS/2522/2017)
    
2. Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör
   Revidering av delegationsbestämmelser för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen – vidaredelegation från regiondirektör (RS/1376/2017).
   
   Svar på remiss Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter HSLF-FS 2016:34 om utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (RS/103/2018).
    
3. Beslut fattade av regionstabschef
   Dokumenthanteringsplan Administrera läkemedelsförråd (RS/2406/2017).
    
4. Beslut fattade av chefer
   Anställningsbeslut för perioden 2018-01-11 – 2018-02-14

• Protokoll: Landstingsbostäder 2017-10-31.
• Protokoll: Landstingsbostäder 2017-12-19.
• Protokoll: Pensionärsrådet 2018-01-16.
• Protokoll: Patientnämnden i Jämtlands län 2018-01-23.
• Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2018-02-02.
• Socialstyrelsen: Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning, samt bilaga.
• Överenskommelse mellan staten och SKL om stöd till jämställdhetsarbetet och kvinnofridsarbetet på lokal och regional nivå 2018-2020 (RS/253/2018).
• Överenskommelse mellan staten och SKL om personalmiljarden (RS/254/2018).
• Överenskommelse mellan staten och SKL om professionsmiljarden (RS/255/2018).
• Överenskommelse om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2018 (RS/251/2018).

Region Jämtland Härjedalen äger 25 procent av Norrtåg AB. Övriga ägare är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, Länstrafiken i Västerbotten AB och Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens län. Norrtåg AB ska i enlighet med ägarnas uppdrag bedriva regional persontrafik med tåg. Region Jämtland Härjedalens andel av finansieringen är ca 18 procent och baseras dels på kilometerproduktion i länet och antal personkilometer i länet. Förändras trafikutbudet i någon del av trafikområdet kommer denna andel att förändras. Då resandet utvecklas behövs en handlingsberedskap för olika utvecklingsalternativ. Norrtåg AB:s fordonsflotta är idag fullt utnyttjad och eventuellt tillkommande trafik kräver fler fordon. Därtill har Norrtåg AB allt för många olika fordonstyper som leder till höga underhållskostnader. För att få möjlighet att hyra ytterligare tåg krävs god framförhållning och möjlighet att agera när tillfälle ges.

Den trafikutveckling som kan vara aktuell i Jämtland på tre till fem års sikt är att tillsammans med Västernorrland: Förtäta trafiken Sundsvall-Östersund- Storlien med hänvisning till dess starka utveckling. Det innefattar en tredje dubbeltur till Trondheim. Mot bakgrund av planerade trafikförändringar avser Norrtåg AB att lämna in en intresseanmälan om att hyra ytterligare fordon. Intresseanmälan ställs till AB Transitio som äger och förvaltar tåg för de regionala tågföretagens räkning.

Denna intresseanmälan är inte bindande men bör vara förankrad innan nästa steg med formella och bindande beslut tas om trafik och finansiering. Preliminärt beräknas nettokostnaden för Region Jämtland Härjedalen till ca 7,7 Mkr/år. Fler resmöjligheter med tåg ökar möjligheten till god tillväxt i Region Jämtland Härjedalen då pendlingsmöjligheterna inom och utom länet starkt påverkar arbetsmarknadsregionernas storlek och tillgång till kompetent arbetskraft. En målsättning är att kollektivtrafiken ska bidra till starka och växande arbetsmarknadsregioner. Ett inriktningsbeslut som möjliggör utökad tågtrafik ligger i linje med denna målsättning.

Ärendet har efter utskottet för infrastrukturs sammanträde kompletterats med ett förklarande PM Frågor kring Norrtåg 2.0.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-01-30 § 13 och föreslår regionfullmäktige

Region Jämtland Härjedalen ställer sig bakom Norrtåg AB:s intresseanmälan om utökad fordonsflotta.

Det är ont om salstider på centraloperation. Det har sedan länge funnits behov av att separera den planerade dagkirurgiska operationsverksamheten från den akuta och den mer krävande kirurgin. Den planerade dagkirurgiska verksamheten stryks ofta till förmån för tyngre och akuta ingrepp med växande köer som följd. Om fler dagkirurgiska operationer kan ske i lokal som är skild från centraloperation förbättras förutsättningarna för att öka tillgängligheten - både för den tyngre kirurgin som kräver centraloperations specifika resurser och för den planerade dagkirurgiska verksamheten.

På specialistvården Campus finns en oinredd operationssal i nuvarande förhyrda lokal, som kan tas i bruk efter vissa ombyggnationer av närliggande utrymmen. Om den utrustas och bemannas ges förutsättningar för att utföra ytterligare 1000 dagkirurgiska operationer per år. Driftkostnaderna förväntas uppgå till 2,3 mkr år 2018 och 8,2 mkr år 2019 samt ökade investeringskostnader med 1,5 mkr utöver de medel som antagits i investeringsbudgeten för innevarande år.

Åtgärden är en del av verkställigheten i projektet Opus 2020 genom att förutsättningarna för de opererande verksamheterna att genomföra sina besparingar förbättras samtidigt som tillgängligheten ökar.

Elin Lemon, Christine Persson, Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, Jörgen Larsson, Eva Hellstrand, Mats Gärd, Olle Arnsten, Mattias Vernberg och Patrik Andersson (samtliga C) har lämnat in en motion om att visa Region Jämtland Härjedalens personal på en tydlig väg för att stoppa sexuella kränkningar. Motionärerna yrkar på att;

• Region Jämtland Härjedalen har nolltolerans mot sexuell kränkning.
• Det ska finnas tydligt beskrivet var man som anställd inom Regionen vänder sig vid sexuella trakasserier.
• Tydliga rutiner ska finnas om hur man ska agera vid kränkande särbehandling. Dessa frågor ska hanteras både på individnivå och på kultur- och organisationsnivå.

I Region Jämtland Härjedalen råder nolltolerans mot alla typer av kränkande särbehandling och det finns nyligen reviderade riktlinjer kring detta: ”Riktlinjer för att hantera kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier”.

Arbetet med att sprida och informera om dessa riktlinjer och tydliggöra vår ståndpunkt mot all form av trakasserier och kränkningar på arbetsplatsen har intensifierats efter #metoo-uppropet. Grundinställningen är att det alltid är varje enskild individ som avgör vad som är acceptabelt och vad som är kränkande och ovälkommet.

Riktlinjen som beskrivs ovan tar upp vad medarbetaren ska göra om hen utsatts för kränkande särbehandling, sexuella trakasserier eller trakasserier. Riktlinjen tar även upp både vart man som medarbetare ska vända sig och vad som händer med anmälan. Samtidigt som ledningsmejlet skickades ut så gick det även ut info på Regionens intranät. Den informationen var mer riktad till medarbetaren med rubriken ”Säg ifrån direkt!” Informationen tar upp vad medarbetaren ska göra om man blir utsatt.

Riktlinjen ska tas upp en gång per år på arbetsplatsträffar samt på introduktionsdagen för nyanställda två gånger per år. Detta för att säkerställa att medarbetarna känner till riktlinjen och vet vad som gäller inom Region Jämtland Härjedalen om man utsätts för kränkande särbehandling, sexuella trakasserier eller trakasserier. Cheferna får utbildning på Ny som chef och på arbetsmiljöutbildningen. Riktlinjen tar upp vad du som närmaste chef gör om en medarbetare utsatts.

Både den som känner sig kränkt eller trakasserad och den utpekade erbjuds stödsamtal via företagshälsovården. Vid behov kan personaldirektören även göra en bedömning att utredningen ska göras via företagshälsovården. Målsättningen är att chefen agerar så att beteendet omedelbart upphör.

En annan riktlinje som handlar om stöd för medarbetare gällande hantering av krav som upplevs kränkande eller diskriminerande från patient togs fram under hösten 2017. Riktlinjen tillämpas i situationer då det uppstått en konflikt mellan medarbetaren och patienten eller närstående och där medarbetaren upplever att hen har utsatts för kränkningar, sexuella trakasserier, hot eller krav av diskriminerande karaktär.

Riktlinjen har som syfte att tydliggöra Region Jämtland Härjedalens förhållningssätt och ge medarbetarna stöd i hantering av krav på vård av viss behandlare. Region Jämtland Härjedalen rekryterar medarbetare med den kompetens och erfarenhet som krävs för att ge god och säker vård. Liksom patienter och närstående har rätt att bli bemötta på ett professionellt och värdigt sätt gäller det omvända, det vill säga att det ska råda ömsesidig respekt vid bemötande från både medarbetare och patienter/närstående. Det är allvarligt om medarbetare i samband med dialog om vårdens utförande utsätts för kränkningar, sexuella trakasserier, hot eller krav av diskriminerande karaktär. Riktlinjen tar upp vilka åtgärder medarbetaren kan vidta om en konflikt uppstår.

Regionen ser allvarligt på undersökningen som läkarkarriär har gjort. Som en åtgärd så kommer det, förutom arbetsmiljöenkäten där frågan om värdegrund finns med, att skickas ut en enkät under hösten till alla medarbetare om upplevelsen av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

Ett värdegrundsarbete inom hela organisationen pågår med både webutbildning för alla medarbetare och månadens dilemma som just nu handlar om sexuella trakasserier. Både i medarbetarsamtalsmallen och i skyddsronden finns frågor med gällande sexuella trakasserier, trakasserier och kränkande särbehandling.

Redovisning från utskott, konferenser mm

Presentationer från regionstyrelsens sammanträde 27-28 februari. Internt arbetsmaterial för regionstyrelsens ledamöter.