Möte 2024-12-10

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet tillgängliggjorts för ledamöter och ersättare.

• Bilden av Jämtland Härjedalen
• Översyn av administration
• Miljörevision
• Status måldokument för det interna miljöarbetet
• Aktuella frågor

En månadsrapport för oktober 2024 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade verksamhetsresultat till och med oktober 2024 var negativt och uppgick till minus 321 miljoner kronor, vilket var 283 miljoner kronor sämre än budget, där personal och bemanningskostnader är vad som främst avviker negativt.

Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 349 miljoner kronor vilket inkluderar 178 miljoner kronor vinster i värdepappersportföljen, vilket inte är budgeterat. 146 miljoner kronor av dessa vinster är orealiserade och att betrakta som osäkert då marknadsvärdet förändras löpande under året.

Helårsprognosen efter oktober kvarstår vid minus 500 miljoner kronor. Det är främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och kostnader för inhyrd bemanning samt IT- och licensavgifter som avviker kraftigt från budget.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med oktober 2024 uppgår till en ökning med 6,8 procent, 322 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 47 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år vilket främst beror på riktade statsbidrag och bidrag som var lägre med 99 miljoner kronor. Avseende försäljning och avgifter har dessa ökat med 47 miljoner kronor, 7,4 procent, vilket är hänförligt både till volym- och prisökning.

Bruttokostnaderna var 275 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 4,8 procent och visar en fortsatt nedåtgående trend i kostnadsökningstakten under året. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 176 miljoner kronor, motsvarande 7,8 procent. I ökningen inryms både ökat antal anställda som särskilda satsningar från tidigare år för sjuksköterskor, läkare och undersköterskor för att nå marknadsmässiga löner i arbetet med att rekrytera egen personal. Pensionskostnaderna var 120 miljoner kronor högre än föregående år, motsvarande 25,3 procent. Denna höga ökning är främst hänförlig till inflations-påverkan i pensionsavsättningar men även det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har minskat med 7 miljoner kronor, Läkemedel är 20 miljoner kronor högre efter att eftersläpande läkemedelsrabatter har räknats in, Sjukvårdsmaterial har ökat med 15 miljoner kronor.

Kostnad för inhyrd bemanning har minskat med 72 miljoner kronor och uppgick till 227 miljoner kronor totalt. Från och med juni 2024 är årets totalkostnad för inhyrd bemanning lägre än 2023. Köp av verksamhet var 24 miljoner kronor högre i år, vilket fördelar sig på kostnader för köpt kollektivtrafik samt ersättningar inom hälsoval och privata vårdgivare.

Regionens skatteintäkter har ökat med 98 miljoner kronor samt generella statsbidrag och läkemedelsbidrag har ökat 183 miljoner kronor, sammantaget 6,2 procent   Förvaltning av värdepapper har gett 111 miljoner kronor högre (främst orealiserat) överskott för i år och räntekostnader för pensionsskulden är 42 miljoner kronor högre.

Förslag till åtgärder och aktiviteter för att minska kostnaderna för 2024 och framåt har tagits fram och arbetet pågår. Under början av 2024 startade särskild ledning ekonomi för att få till ett trendbrott i kostnadsutvecklingen och skynda på åtgärder. Kostnadsminskning är synbar avseende de åtgärder som följs upp, men är inte tillräcklig för att möta det underskott som prognosticeras.

Likviditeten har under året förbättrats med 73,9 miljoner kronor till och med oktober. En nyupplåning gjordes i januari på 100 miljoner kronor vilket förstärkte likviditeten. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 190 miljoner kronor. Under februari och mars förstärktes likviditeten även genom riktade statsbidrag med cirka 130 miljoner kronor. Under juni månad förstärktes likviditeten då sektorsbidraget betalades ut vilket uppgick till 83 miljoner kronor. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

Likviditetsprognosen innefattar att hela investeringsutrymmet används. Det prognostiserade negativa resultatet och investeringsvolymerna kommer påverka likviditeten negativt under resten av året och ytterligare belåning kan bli nödvändig i början av 2025.

Antal anställda har fortsatt öka och är per oktober sammantaget 170 (3,9 procent) fler anställningar i år än oktober föregående år.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter oktober en negativ avvikelse mot budget med 162 miljoner kronor, vilket främst beror på högre personalkostnader och IT-kostnader.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning. Detta gör styrelsen bland annat genom ordinarie uppföljningsrapporter och redovisningar samt genom särskilda uppföljningar av vissa områden. Vilka områden det är och på vilket sammanträde de ska följas upp anges i en uppföljningsplan som återfinns i regionstyrelsens årliga verksamhetsplan. Enligt 2024 års uppföljningsplan ska styrelsen 10 december följa upp följande områden:

• Politiska råd
  - Tillgänglighetsrådet
  - Pensionärsrådet
  - Politiskt råd för folkhälsa
  - Politiskt råd för vårdval
  - FoU-råd

• Samiska frågor
• Vårdval hälsoval

Uppföljningarna redovisas muntligt och presentationerna läggs ut som bilagor under sammanträdet.

Regionstyrelsen är arkivmyndighet enligt 7–9 §§ arkivlagen (1990:782) och huvudman för regionarkivet. Arkivmyndigheten har ansvar för tillsynen över hanteringen av allmänna handlingar inom regionen. I en arkivmyndighets uppdrag ingår det att tillse att all information - oberoende av medium och format - som skapas, tas emot och bevaras inom organisationen hanteras på ett sådant sätt att allmänhetens rätt till insyn, förvaltningens, rättskipningens, forskningens och det gemensamma kulturarvets behov av information kan tillgodoses.

Uppföljning och rapportering av genomförd tillsyn och verksamhet bör ske årligen till arkivmyndigheten. Redovisningen bör omfatta genomförda aktiviteter rörande tillsyn och rådgivning, tillhandahållande och tillgängliggörande, övriga aktiviteter samt planering inför kommande år. Regionarkivet har tagit fram en rapport över arkivverksamheten 2024.

Regionstyrelsen har, under de förutsättningar som anges i 6 kap 37–39 §§ samt 7 kap 5–8 §§ kommunallagen, rätt att delegera beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare, eller till en anställd hos Region Jämtland Härjedalen. Beslut med stöd av delegation är juridiskt sett ett nämndbeslut och kan jämställas med ett beslut som regionstyrelsen själv har fattat. Regiondirektören har under de förutsättningar som anges i 7 kap 6 § kommunallagen rätt att vidaredelegera beslutsrätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden åt en anställd inom Region Jämtland Härjedalen, om inte annat anges i bestämmelserna. Beslutsrätten får inte vidaredelegeras av delegaten.

Delegationsbestämmelser för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2023–2026 fastställdes av regionstyrelsen den 24 januari 2023, § 5 (reviderade 23 januari 2024, § 4, samt 27 mars 2024, § 42). Regiondirektören beslutade om vidaredelegation av beslutanderätten för ett antal ärendetyper den 1 februari 2023.

Regionstyrelsen har inför den 1 januari 2025 beslutat om en ny förvaltningsorganisation (RS/287/2022, § 89/2024). Regiondirektören har därefter beslutat om en ny organisation inom förvaltningsområdet Regionstab (RS/403/2022). Besluten innebär bland annat att regionens funktioner kring utveckling, digitalisering, IT och medicinteknik, liksom budget för dessa, samlas organisatoriskt under regionstyrelsen och regionstaben. Omdisponering av budgeten beslutades i regionfullmäktige i juni 2024, § 86 (RS/301/2024). Med anledning av detta har det gjorts en översyn av såväl regionstyrelsens som nämndernas delegationsbestämmelser. För regionstyrelsen föreslås en justerad uppdelning av ansvarsområden kopplat till den nya tjänstemannaorganisationen i punkt 1.14 samt att det läggs till en ny punkt under avsnitt 5. Upphandling gällande upphandling av medicinteknisk utrustning.

I april 2024 fastställde regionfullmäktige reviderade regler för investeringar (RS/294/2023 § 45) som ska gälla från och med 2025 års investeringsbudget. Samtidigt beslutades om några ändringar under punkten Delegering från regionfullmäktige i regionstyrelsen reglemente. Till följd av detta behöver regionstyrelsens delegationsbestämmelser avsnitt 4 Ekonomiärenden ses över, där nya punkter gällande reinvesteringsnivån och pott för mindre lokalanpassningar och hjälpmedel lagts till.

Punkten 4.1.18 Beslut om användande av klimatväxlingsmedel tas bort eftersom de inte längre används. Punkt 4.2.3 Utdelning från Per Sundells fond tas bort eftersom den fonden har upplösts (RS/597/2020 § 145).

Utöver ovanstående har det även gjorts en översyn av avsnitt 10. Hälso- och sjukvård, där punkterna 10.5–10.6 (medicinsk fotvård) och 10.7–10.8 (allmäntandvård för barn och unga) föreslås ersättas av två nya/omformulerade ärendetyper.

I övrigt har det även gjorts vissa mindre redaktionella justeringar i beskrivande texter.

Den 1 oktober 2024, § 145, beslutade regionstyrelsen om Plan och budget 2025 för Regionstyrelsen. Regionstyrelsens plan visar vad regionstyrelsen ska arbeta med under året för att bidra till att Regionfullmäktiges övergripande målen uppnås och tilldelad ekonomisk ram hålls. Regionstyrelsens plan ger sedan underlag till de prioriteringar, i form av aktiviteter, verksamheten behöver arbeta med för att nå resultat i enlighet med de övergripande målen och hålla sig inom fastställd budget. Planen behöver nu justeras utifrån att regionstyrelsens ramar för 2025 har förändrats.

Förslag till reviderad plan har anpassats utifrån de beslut som under 2024 tagits om organisering av förvaltningsområde Regionstab från 1 januari 2025. Förutom inrättande av en ny organisatorisk enhet har regiondirektören under oktober 2024 (RS/403/2022) också beslutat att samtliga verksamheter under regionstyrelsen återigen samlas i ett förvaltningsområde, Regionstaben. Regionstaben består från 1 januari 2025 av Regiondirektör inklusive regiongemensamt samt de organisatoriska enheterna Ekonomi, HR, Kommunikation, Utveckling och digitalisering, Ledningsstöd och service (gamla regionstaben exklusive IT-avdelningen och Forskning utveckling och utbildning) samt Vårdval.

Då den detaljerade budgeten inte var klar när regionstyrelsen beslutade om budgeten för 2025 har förändringar skett mellan intäkts- och kostnadsslagen men inte förändrad nettobudgeten om 2,181,8 mkr.

Förutom ovan nämna förändringar har även följande omdisponeringar gjorts:

Digitaliseringsdirektörens utvecklingsanslag 15 mkr för 2025 prioriterats in inom regionstyrelsens budgetram.

Omdisponering 7,2 mkr från Vårdval till Regiondirektör enligt RS/104/2024 övergångsregler för barn- och ungdomstandvård 19–23 år.

Omdisponering 175 tkr från Regiondirektör till Vårdval enligt RS/421/2024 komplettering justering förfrågningsunderlag Hälosval 2025.

Utöver ändringar i ekonomiavsnittet föreslås också några mindre justeringar och förtydliganden i målavsnittet. Däribland en justering av det kortsiktiga nyckeltalet om Energianvändning. I den fastställda planen anges att energianvändning i regionens verksamheter och fastigheter ska minska. Målvärdet är 165kWh/kvm. Eftersom det i dagsläget endast går att mäta energianvändningen i regionens egna lokaler har det förtydligats att målvärdet gäller egna lokaler. Dessutom föreslås att ett nytt uppdrag till verksamheten tillförs i syfte att få en uppfattning till 2026 om rimligt målvärde vad gäller energianvändning i Region Jämtland Härjedalens hyrda lokaler. Energianvändning inkluderas också i arbetet med att ta fram ett nytt måldokument för det interna miljöområdet. Dokumentet ska vara klart under våren 2025 vilket kan föranleda justeringar inför 2026. Vidare har förtydliganden gjorts av de kortsiktiga nyckeltalen gällande IT.

För att säkerställa god vård för invånarna i de fyra nordliga länen behöver förutsättningar och utveckling av vården vid Norrlands Universitetssjukhus, NUS, säkras. Samtliga fyra regioner har samtidigt ekonomiska utmaningar och svårt att rekrytera vårdkompetens. Region Västerbotten har identifierat att nuvarande avtal behöver justeras i större omfattning för att säkra förutsättningarna för NUS. Region Norrbotten, Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland ser som köpare av vård behov av ökad begriplighet och transparens i avtalets konstruktion. De fyra regiondirektörerna har därför fört ett gemensamt resonemang om vägen fram.

Norra sjukvårdsförbundet, NRF, har givit ett uppdrag till regiondirektörerna att genomföra en översyn av NRFs form och innehåll för att möta de gemensamma utmaningarna på ett bättre sätt.

Av båda anledningarna är regiondirektörerna överens om att rekommendera respektive regionstyrelse att säga upp avtalet och påbörja framtagandet av ett nytt.

Intentionerna och ramverket för det nya avtalet behöver klargöras för att förbundsdirektören i NRF och beredningsresurser får tydlig styrning på vilka olika delar i kommande avtal som behöver förbättras. Av den anledningen är det viktigt att regiondirektörerna tillsammans med hälso- och sjukvårdsdirektörerna och i dialog med ekonomidirektörerna formar uppdragsbeskrivningen gemensamt för fortsatt beredning inom ramen för NRF.

Uppsägningen av avtalet grundar sig på en likalydande tjänsteskrivelse och fattas av respektive regionstyrelse innan årsskiftet 2024-2025. Ett nytt avtal ska finnas på plats till 2027.

Enligt avtalets § 12: Om någon av regionerna önskar att ersättningsmodellen ska upphöra att gälla och omförhandlas inför 2027 ska detta meddelas skriftligt till Norra sjukvårdsregionförbundet.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har ett delat ansvar för hälso- och sjukvården i länet. Lagar och förordningar styr till viss del hur ansvaret fördelas, medan andra områden överlåts till lokala avtal och överenskommelser. I länet finns sådana överenskommelser sedan 1992 då den nationella Ädel-reformen gav möjlighet till det. Under åren har flera avtal avlöst varandra. Det nu gällande avtalet, ”Avtal för samverkan kring hemsjukvård mellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län – Sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst i Jämtlands län”, trädde i kraft 2017-04-01. I augusti 2023 togs beslut om att förlänga avtalet till 31 december 2024.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har påbörjat en process att förnya avtalet och planen var att det nya avtalet skulle träda ikraft under hösten 2024 men arbetet fördröjs ytterligare.

Vid SVOMs (Sociala vård och omsorgsgruppens) sammanträde 2024-10-11 § 30 togs beslut om att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att förlänga avtalet till 30 juni 2025.

Samtliga regioner ingick år 2020 en avtalssamverkan enligt kommunallagen avseende Svenskt biobanksregister (SBR). SBR förvaltas av en ny enhet för ändamålet (Biobank Sverige IT) inom Region Uppsala. Svenska biobanksregistret (SBR) är regionernas gemensamma IT-system för och innehåller information om hälso- och sjukvårdens sparade biobanksprover. Syftet med registret är att kunna göra regionernas samlade biobanksprov och data om dessa sökbara samt för att skapa förutsättningar och underlätta att biobankslagen följs. Samtliga Regionala biobankscentrum, RBC (ett i varje sjukvårdsregion) bistår regionerna i sjukvårdsregionen med hantering av SBR. Enligt avtalet omfattar parternas samverkan löpande drift och förvaltningsstyrning av SBR, vidareutveckling och planering av SBR samt fördelning av kostnadsansvar och finansiering av SBR.

Efter remissomgång har Region Uppsala nu skickat ut en uppdatering av personuppgiftsbiträdesavtalet för SBR som regionerna behöver besluta om och signera. Instruktionerna till PuB-avtalet har förtydligats och en bilaga till instruktionerna gällande informationssäkerhet har tagits fram. I samband med detta har även SKRs senaste mall för PuB-avtal använts. Regionerna behöver därmed fatta ett nytt beslut gällande PuB-avtal och bilagor till denna.

Vid beredningen av ärendet har det framkommit att Region Jämtland Härjedalen inte fattat erforderligt beslut om att ingå avtalssamverkan vid tidpunkten då avtalet undertecknades (HSN/1491/2020). Regionstyrelsen behöver därför i efterhand fatta beslut om att ingå detta och därefter signera det nya PuB-avtalet.

Inom Region Jämtland Härjedalen är numera regionstyrelsen ansvarig för biobanksfrågorna och FoU-direktör Bodil Landstad är utsedd som biobanksansvarig.

Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål. Regionledningen gav under 2020 Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen i uppdrag att dels titta på hur regionen främjar olika idéburna offentliga partnerskap dels ta fram förslag och utveckla IOP:er med andra aktörer.

Föreliggande förslag innefattar ett tvåårigt IOP mellan Region Jämtland Härjedalen och Nationell samverkan för psykisk hälsa Jämtland Härjedalen (NSPH) med syftet att främja inflytande och medbestämmande för personer med psykisk ohälsa samt deras anhöriga/efterlevande i regionen.

I Långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk ohälsa finns uppdrag och mål rörande att stärka samverkan med civilsamhällets aktörer. Region Jämtland Härjedalen har en lång tradition av att involvera patienter/brukare på verksamhetsnivå och i politiska forum. I en utredning om invånarmedverkan genomförd av Folkhälsoenheten 2023 framkom att detta arbete behöver bli mer strukturerat och som en ordinarie del i det strategiska arbetet. Inom den nationella kunskapsstyrningen är ett av målen att identifiera och prioritera förbättringsområden tillsammans med patienten som en del av vardagen, såväl i det enskilda mötet i övergripande utvecklingsarbeten.

NSPH är samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. NSPH Jämtland Härjedalen är en ideell förening som verkar för att stärka medlemmarnas delaktighet och förbättra förutsättningarna för personer med psykisk ohälsa. Genom det senaste året har organisationen identifierat flera områden där ytterligare utvecklingsinsatser krävs för att möta både medlemmarnas behov och samhällets ökade krav. För att säkerställa långsiktig hållbarhet i verksamheten är det av vikt att vidareutveckla strukturen och arbetssättet, med fokus på medlemsföreningarna och ett fördjupat samarbete med kommun och region.

Det övergripande målet för partnerskapet är att genom ett stärkt samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen och NSPH för att skapa en tydlig och strukturerad väg för aktiv brukarmedverkan i det strategiska utvecklingsarbetet. Det innebär bland annat att Region Jämtland Härjedalen ska verka för att öka inflytande och delaktighet i beslutsprocesser och säkerställa rådgivande funktioner till NSPH för kontakt och konsultation i frågor.

Partnerskapet är avgränsat till det strategiska arbetet.

Överenskommelsen är framarbetad i samverkan mellan parterna med utgångspunkt i en gemensam dialog. Överenskommelsen avser vidare en ekonomisk kompensation där Region Jämtland Härjedalen ersätter NSPH Jämtland Härjedalen för personal- och administrativa kostnader som syftar till att skapa en stabil brukarorganisation, där medlemsföreningar aktivt deltar i verksamheten och bidrar till att utveckla NSPH Jämtland Härjedalen.

Vid tecknande av partnerskap betalar Region Jämtland Härjedalen en fast summa på 800 000 kronor till NSPH Jämtland Härjedalen. Under förutsättning att erforderliga beslut tas rörande statliga medel för brukarinflytande under 2025 ges NSPH Jämtland Härjedalen möjligheten att under 2025 erhålla ytterligare 350 000 kronor från Region Jämtland Härjedalen.

Folkhälsoenheten ansvarar för Region Jämtland Härjedalens del i partnerskapet.

Den första januari 2010 infördes Hälsovalet i Jämtland Härjedalen i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån regionens beställning.

Regionen ersätter leverantörerna enligt en fastställd ersättningsmodell som innehåller tre grunddelar:

• ersättning för listade personer
• rörlig ersättning
• tilläggsersättning

Utöver det har regionfullmäktige 2021 fastställt dokumentet ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystemet i Region Jämtland Härjedalen”. Här regleras hur de privata utförarna ska kompenseras ifall den regiondrivna verksamheten gör underskott i sin verksamhet. Om det är en negativ avvikelse efter att det tagits hänsyn till regionens huvudmannauppdrag, särskilda åtaganden och sistahandsansvar, ska regionstyrelsen ta ställning till om övriga vårdgivare ska kompenseras i motsvarande grad året efter. Avsikten är att skapa en konkurrensneutralitet. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att upprätta ett sådant dokument och Region Jämtland Härjedalen är just nu ensam om det.

Innan beslut fattas om underskottskompensation för verksamhetsåret 2024 föreslås att regiondirektören får i uppdrag att lämna förslag till eventuella justeringar av regionens huvudmannauppdrag, särskilda åtaganden och sistahandsansvar.

Inom Region Jämtland Härjedalen finns ett antal interna och externa utförare inom hälsovalet. Några av utförarna bedriver hälsocentral i glesbygd, där det bor relativt få personer vilket påverkar antalet möjliga listade invånare till hälsocentralen.

För att möta de olika förutsättningarna som finns utifrån bland annat geografin har det inom hälsovalet införts en möjlighet till dispens på krav av tillgång till läkare om hälsocentralen har färre än 2000 listade, under förutsättning att överenskommelse finns tecknat med en närliggande hälsocentral. Vidare ingår i ersättningsmodellen en glesbygdsfaktor som fördelas utifrån antal listade och avståndsintervall. Slutligen ar det beslutats att vissa kostnader och stödverksamheter ska ligga hos huvudmannen och vara en tillgång för samtliga utförare inom hälsovalet.

Utifrån hög inflation och kraftig prisutveckling senaste åren har den ekonomiska situationen blivit akut för flera hälsocentraler. Mot den bakgrunden föreslås att det Politiska rådet för vårdvalen får i uppdrag att utreda vilka eventuella förändringar som kan göras inom hälsovalet för att skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar för hälsocentraler i glesbygd.

I ett beslut från Hälso- och sjukvårdsnämnden den 18 april 2024 § 41 uppmanas regionstyrelsen att inför 2025 se över ersättningsmodellen för Vårdval allmäntandvård för barn och unga, avseende effekten av sanktion vid förseningar, samt att värdera vilken effekt en förändring av denna kan medföra, för att barntandvården i större utsträckning fördelas jämnt mellan de utförare som finns i länet. (HSN/371/2024).

Ärendet har föregåtts av en rapport ” Folktandvården våren 2024 – nuläge, konsekvenser och åtgärdsförslag. Med allmäntandvården i fokus.”
I rapporten framkommer bland annat att utifrån de fastslagna revisionsintervallen för barn och unga vuxna med försening över sex månader kommer ersättningen att dras in. Vidare framkommer att uppföljningen sker på individnivå, snarare än den ur kvalitetsutvecklingsperspektiv mer gynnsamma gruppnivån. Det innebär att en försening utanför den accepterade förseningen (men som utifrån individuell bedömning av legitimerad personal inte medför risk för patienten) leder till att den försenade insatsen blir en förlustaffär. Tanken med sanktionen är givetvis att den ska utgöra ett incitament till att hålla revisionsintervallen. Vid påtaglig resursbrist och avsaknad av möjlighet att avsäga sig barntandvård medför dock modellens utformning negativa synergieffekter. Därav uppmaningen till Regionstyrelsen. (HSN/371/2024).

Det framkommer även i rapporten att bemanningsproblematiken som råder inom folktandvården gör att vuxnas behov av förebyggande och icke akuta besök åsidosätts på grund av gällande prioriteringsordning där barntandvård går före vuxentandvård.

Hela förfrågningsunderlaget för Vårdval allmäntandvård barn och unga vuxna ses över årligen vilket inkluderar såväl revisionsintervall som ersättningsmodell. Från 1 januari 2025 finns på nationell nivå, förslag framtaget om ändrade åldrar för kostnadsfri tandvård från 3-23 år till 3-19 år, vilket kommer att påverka uppdraget för nuvarande utförare då åldrarna 20-23 år kommer att ingå i det statliga tandvårdsstödet.

Förfrågningsunderlaget för Vårdval barn och unga 2025 fastställs i ett separat ärende, där inga förändringar föreslås avseende ersättningsmodell (RS/104/2024).

Inför förslag till förfrågningsunderlag 2026 kommer utvärdering genomföras av hur den sänkta åldern från 2025 till 3-19 år påverkat utförarna och därefter tas nytt ställningstagande till ersättningsmodell och revisionsintervall.

Uppdraget
Regionstyrelsen (RS) beslutade den 3 maj 2017, § 99, om en Plan för spridning och omlokalisering av administrativa funktioner (RS/187/2017) som konkretiserades i en Plan för utveckling av distans- och hybridarbete som stöd för etablering av regionala arbetshubbar (RS/305/2021, §79, 2021-04-27), med syftet att ge ett beslutsstöd i frågan om distansoberoende arbetssätt – post-pandemins ”hålla i och hålla ut” – med fokus på mervärdesskapande i en regional kontext för, och emellan, medarbetare i en nätverksbaserad kunskapsekonomi, vilket härmed slutrapporteras (bilaga 1) med förslag till inriktningsbeslut.

Bakgrund
Synen, och möjligheterna, på framtidens arbetssätt förändrades radikalt utifrån pandemin, inte minst inom offentlig sektor där nu många offentliga arbetsgivare (inklusive Region JH) erbjuder 50% distansarbete, eller mer. Detta medför en betydligt lägre nyttjandegrad av befintliga kontorsytor vilket väcker frågor om lokaleffektivisering och nya former av distribuerade arbetssätt, vilket naturligt kan främja Regions Jämtland Härjedalens närvaro i alla kommuner (bilaga 9). Den höga graden av distansarbete (över 40%), i kombination med ökad digitalisering, där yta/kontor mer blir att betrakta som en tjänst, gör att nätverksbaserade kontor över en större geografi blir den logiska utvecklingen.

Nätverksbaserade kontor medför i sin tur att våra arbetssätt behöver utvecklas mot nätverksbaserade former då vi kommer arbeta från flera olika lokaliteter under arbetsveckan utifrån behov och tillgång på platser (då arbetsgivaren i än högre grad kan effektivisera det egna kontorsbeståndet) dvs en mindre del utgörs av fasta platser medan 80-90% kan omstruktureras till flexibla arbetsplatser inom det egna lokalbeståndet, eller i kombination med avrop av externa arbetsplatser, från privata aktörer i närområdet.

Denna radikala omställning medför flera utmaningar och möjligheter för arbetsgivaren som har att hanteras ex. att utveckla en strategi för att bibehålla och nyrekrytera nyckelfunktioner/talanger, optimering av det egna kontorsbeståendet i möjligaste mån i kombination med avrop av externa arbetsplatser samt hantering av ökad administration, support och digital interaktion, som nätverksbaserade arbetssätt medför och möjliggör. Centralt i denna utveckling är fenomenet co-working, eller delning av arbetsplatser, samt den samskapande kultur och kreativitet som finns inom dessa miljöer, och hur denna typ av nätverksbaserade arbetssätt kan överföras till den offentliga sektorn för att skapa mervärden post-pandemin (bilaga 2, 8, 9).

Resultat
Genom flera piloter har mervärden undersökts för arbetsgivaren, medarbetare, och möjligheten för stärkt myndighetssamverkan utifrån det regionala utvecklingsuppdraget. Utifrån att överenskommelser för distansarbete på 50% numera är vedertaget postpandemin finns ett uppenbart behov av lokaloptimering som uppskattas minst kunna halveras för de funktioner som övervägande arbetar på distans. För att en sådan förändring effektivt ska kunna ske behöver Regionens riktlinjer klargöras. Digitala verktyg är nödvändiga att använda och möjliggör dessutom effektivare nyttjande av kontorsplatser, utan större ombyggnationer till s.k. aktivitetsbaserade kontor, vilket inte förespråkas. Effektivisering av kontorsbeståndet bör åtföljas av strategier för avrop av externa kontorsplatser från co-workingmiljöer utifrån behov. Dessa behov bör klargöras och förslagsvis utgå från behovet av talangrekrytering, främjande av den sociala arbetsmiljön samt möjligheten att samverka med andra utifrån komplexa problem. Den sociala arbetsmiljön vid de egna arbetsplatserna bör här premieras vid avstånd kortare än 10-7 mil från hemmet, framför avrop av co-workingplatser. För funktioner som uppbär ansvar för att driva komplexa frågor bör co-workingplatser avropas utan hänsyn till avstånd till kontoret, för att stimulera samverkan med andra aktörer. Policy för test och introduktion av nya digitala verktyg kopplat till informationssäkerhet och M365 bedöms som centralt att skyndsamt belysa utifrån ovan föreslagna inriktningar. Medarbetarperspektivet har belysts av MiUN i flertalet enkäter och ger generellt en positiv bild. Dock framkommer att 28% upplever ett lågt mentalt välbefinnande vid primärt hemarbete, vilket verifieras av det upplevda sociala mervärdet att verka från en co-workingmiljö med andra (erfarenheter från både privata co-workingmiljöer och Samverket sammantaget). Detta behöver följas upp av HR.

Förslag på inriktningar
Nätverksbaserade arbetssätt (NBA) via co-workingmiljöer framstår ha mycket god potential som mötesplats och arena för samverkan i komplexa samhällsomställnings-frågor. Det har även blivit väl dokumenterat att co-workingmiljöerna är viktiga för både inflyttning, talangrekrytering, kompetensförsörjning och företagsetableringar oberoende av bransch (bilaga 5-10). Offentlig sektor sammantaget har här en stor potential att driva på denna utveckling genom att samtidigt ställa om från fasta till flexibla arbetsplatser, i kombination med avrop av co-workingtjänster, i alla kommuner (bilaga 1, 2, 9).

För Region Jämtland Härjedalen framstår följande områden av särskilt intresse att fortsatt utreda, förankra och besluta om:

• former (strategi, prioriteringar, regler, geografi, kostnader) för nätverksbaserade arbetssätt och arbetsplatser, både internt och externt.
• förutsättningar för användning av digitala verktyg via ex. M365 med avseende på logistik, bokning, interaktion och administration (uppföljning och upphandling) av egna och externt avropade arbetsplatser.
• möjligheter för en sammanhållen finansiering av konceptet flexibel arbetsplats kopplat till nätverksbaserade arbetsplatser och arbetssätt.
• utreda och integrera verksamheternas behov av externa arbetsplatser inom konceptet flexibel arbetsplats.

Om en omställning till NBA görs systematiskt över tid finns goda möjligheter att skapa ett ”Co-working Region Jämtland Härjedalen” pådrivet av den offentliga köpkraften och att vi redan idag har flest co-workingmiljöer per capita (bilaga 3, 5, 6, 9). En metodik och verktygslåda behöver användas för att skapa, och mäta, mervärden och resurser över tid. Goda exempel finns i vårt grannfylke Tröndelag (bilaga 1 & 2), som med fördel kan kopplas samman med forskning inom MiUN, The Remote Lab (bilaga 10) och näringslivet inom det regionala Co-workingnätverket. För att främja denna utveckling föreslås Region Jämtland Härjedalen ta en ledande roll utifrån ett innovationsråd med fokus på stärkt myndighetssamverkan i flernivåstyre för att främja samhällets hållbarhetsomställning. En sådan struktur ligger väl i linje med Sveriges nya strategiska innovationsprogram Impact innovation (2024-2028) och Mittuniversitetets särskilda programkontor med samma inriktning (Sustaingov).

Efter förslag från hälso- och sjukvårdsnämnden fattade regionstyrelsen i augusti 2024 beslut om att hyra lokal för ny ambulansstation i Järpen istället för att bygga i egen regi (tidigare beslut att bygga i egen regi 2023-12-07 § 244).

Regionstyrelsen fattade 2024-08-27 § 126 följande beslut:

1. Regiondirektören uppdras att gå vidare med inriktningen att hyra erforderlig lokal för ambulansstation i Järpen samt teckna avtal.
2. Avsatta medel i investeringsbudget används inte och utgår.
3. De ökade hyreskostnaderna om 1,2 mkr per år finansieras genom omprioritering inom befintlig budgetram för hälso- och sjukvårdsnämnden 2026.

Inom Region Jämtland Härjedalen är fastighetsavdelningen inom regionstyrelsen lokalförvaltare och står för alla externa hyreskontrakt inom regionen. Endast verksamheter som är konkurrensutsatta debiteras internhyra vilket följaktligen inte gäller mot ambulansverksamheten. Den hyreskostnad som uppstår kommer därmed inte att belasta hälso- och sjukvårdsnämndens budgetramar utan regionstyrelsens. Omprioritering för att möta ökade hyreskostnader inom hälso-och sjukvårdsnämnden är således inte aktuellt och regionstyrelsen behöver därför ändra det beslut som togs i augusti.

I dialogen med befintlig hyresvärd finns en möjlighet för Region Jämtland Härjedalen att hyra lokal för ny ambulansstation. Den nybyggda lokalen skulle i så fall samlokaliseras med den befintliga hälsocentralen i Järpen. En första ekonomisk kalkyl visar på att tilltänkt lokal skulle generera en hyreshöjning om ca 1-2 mkr/år. Det är en preliminär uppskattning som kommer att fastställas efter fortsatta förhandlingar med fastighetsägaren. Då en kort avtalstid är önskvärd bör förhandlingen innehålla krav på hyresnivå och kontraktstider på 10 respektive 15 år.

I samband med fastighetsägarens ombyggnation behövs även projektledning av regionen. Kostnader för detta fanns inte medräknat i tidigare beslut och beräknats nu till 1 mkr för 2025 viket kommer belasta regionens fastighetsavdelning. I investeringsbudget 2024 är det avsatt 2 mkr för projektering av Järpen och Vemdalens ambulansstationer. Dessa medel föreslås nu användas till projektledning och bör därför överföras från 2024 års investeringsbudget till 2025.

En ny ambulansstation i Järpen innebär en utökad verksamhet och ökade långsiktiga kostnader för Region Jämtland Härjedalen som det egentligen inte finns planerad finansiering för. Regionstyrelsen har inte kunnat identifierat motsvarande besparingsåtgärder inom sina verksamheter för omprioriteringar inom ram. Kostnaden behöver därför från och med år 2026 och framåt arbetas in och hanteras i regionplan och budget.

Idag har Region Jämtland Härjedalen en ambulansstation med placering i Hede. Lokalerna har bedömts ej vara lämpliga ur arbetsmiljösynpunkt utan att stora investeringar görs. I samband med detta lyftes blicken för att se över om primärvårdens resurser verkligen är utplacerade strategiskt utifrån både dagens behov och inte minst framtidens behov. Detta resulterade i en utredning som visade att, för att kunna möta framtidens behov och de behov som finns i dagsläget, t.ex. rekrytering av medarbetare så vore det strategiskt lämpligt att omlokalisera ambulansen och ambulansstationen till Vemdalen. Idag lånar Regionen lokalen som räddningstjänsten har och primärvården skulle behöva en mer permanent lösning där verksamheten får plats med 2 bilar och medarbetare. Omlokaliseringen skulle innebära att insatstiderna i området för ambulansen skulle minska på totalen, det vill säga innebära att fler medborgare/personer i området skulle få en snabbare tillgång till akutsjukvård.

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 22 november 2023, §148 beslutade nämnden att godkänna inriktning om att hyra lokal för ambulansverksamheten i Vemdalen samt att ge regiondirektören i uppdrag att fortsätta utredning avseende hyra av extern lokal och återkomma till nämnden med kostnadsförslag samt förslag till finansiering.

Nedan redovisas vad en upphandlad hyrd lokal kan bedömas kosta i årshyra samt under vilka antagna förutsättningar:

Hyreskontrakt på 15 år
Ett hyreskontrakt skrivs med upphandlad extern fastighetsägare på 15 år (med 40 % restvärde) där resten av investeringen skrivs av under denna tid och Regionen är fri att lämna lokalen efter avslutad hyrestid om vi så önskar.
Investeringskostnad 16,7 milj (är kostnadsberäknad utifrån tidigare framtagen skiss på likvärdig anläggning och erfarenhetsvärlden).
Årshyran bedöms då landa på ca 1,45 miljoner.

Hyreskontrakt på 30 år
Ett hyreskontrakt skrivs med upphandlad extern fastighetsägare på 30 år (med 15% restvärde) där resten av investeringen skrivs av under denna tid och Regionen är fri att lämna lokalen efter avslutad hyrestid om vi så önskar.
Investeringskostnad 16,7 milj (är kostnadsberäknad utifrån tidigare framtagen skiss på likvärdig anläggning och erfarenhetsvärlden).
Årshyran bedöms då landa på 1,25 miljoner.

Utöver de årliga hyreskostnaderna uppstår en tillfällig kostnad för projektledare inom fastighetsavdelningen vilket beräknas uppgå till en kostnad om 1,5 mkr 2024-2026.

Hälso- och sjukvårdsnämnden föredrar att ett hyreskontrakt tecknas över 15 år. Den kortare hyresperioden förordas utifrån flexibilitet för olika framtidsscenarion.

Inom Region Jämtland Härjedalen är Fastighetsavdelningen inom regionstyrelsen lokalförvaltare och står för alla externa hyreskontrakt inom regionen. Endast verksamheter som är konkurrensutsatta debiteras internhyra vilket följaktligen inte gäller mot ambulansverksamheten. Den hyreskostnad som uppstår kommer därmed inte att belasta hälso- och sjukvårdsnämndens budgetramar. Regionstyrelsen behöver se över såväl långsiktig finansiering av lokalhyran som projektkostnader som uppstår.

Hälso-och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-10-17 § 112 och beslutade att överlämna ärendet till regionstyrelsen för vidare hantering och översyn av finansiering.
----------

Hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan tidigare lämnat över ett ärende till styrelsen om att hyra lokal för ny ambulansstation i Järpen, se RS/737/2023. Där gäller samma förutsättningar, dvs att den ökade hyreskostnaden och kostnad för projektledning kommer att belasta fastighetsavdelningen inom regionstyrelsens budgetram.

Årshyran och kontraktstiderna är preliminära uppskattningar som kommer att fastställas när upphandlingen är klar. Utifrån de räkneexempel som tagits fram föredrar hälso- och sjukvårdsnämnden den kortare kontraktstiden på 15 år för att öka möjligheten till flexibilitet för olika framtidsscenarion. Även regionstyrelsen förordar kortare avtalstider. Upphandlingen bör därför innehålla krav på hyra och kontraktstider på 10 respektive 15 år.

En ny ambulansstation i Vemdalen innebär en utökad verksamhet och ökade långsiktiga driftskostnader för Region Jämtland Härjedalen som det egentligen inte finns planerad finansiering för. Regionstyrelsen har inte identifierat motsvarande besparingsåtgärder inom sina verksamheter för omprioriteringar inom ram. Kostnaden behöver därför från och med år 2026 och framåt arbetas in och hanteras i regionplan och budget.

Byggnation av ambulansstationerna i Järpen och Vemdalen innebär kostnader för projektledning med sammanlagt 2 mkr som föreslås finansieras genom tidigare avsatta medel i investeringsbudget 2024 som överförs till 2025.

Region Jämtland Härjedalen har tagit del av och getts möjlighet att yttra sig över remiss; Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning (SOU 2024:43).

Uppdraget för denna utredning har varit att kartlägga och analysera statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner. Det vill säga undersöka om det finns lämpliga och tillräckliga former för detta. Utredningen har kommit med ett flertal bedömningar och förslag. Bland annat ifrågasätts Sveriges kommuner och regioners, SKRs, nuvarande roll som myndighetsliknande aktör och alternativa lösningar föreslås i betänkandet. Som alternativ föreslås här att Socialstyrelsen ska regionaliseras och att Länsstyrelsen ska få en förstärkt roll.

Dessutom innehåller remissen en översyn om reglering kring fullmäktige och nämndsammanträden gällande vilka möten som kan utföras på distans. Utredningen förslår att dessa ska kunna hållas på distans med vissa undantag.

Ett förslag till svar har upprättats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen med stöd av tjänstemän inom bland annat Samordningskansliet, Regional utveckling, HS-ledning och Säkerhet och beredskap.

Remissen ska besvaras senast den 12 december 2024 och paragrafen behöver därför justeras omedelbart.

SKR bjuder in förtroendevalda i kommuner och regioner till ett nytt nätverk som kommer att fokusera på arbetet för samtliga fem nationella minoriteter och urfolk. Fokus är att ge ny kunskap, inspel från nationella aktörer, forskningserfarenheter, goda exempel och utrymme för erfarenhetsutbyte. Nätverket genomförs på prov med tre digitala träffar under 2025 och kommer därefter utvärderas.

Kostnad för att delta i nätverket är 900 kronor per person och år.

Samtliga protokoll från regionens politiska organ finns tillgängliga via Översikt | MeetingPlus [sv]

Ann-Sofie O´Dwyer och Christine Persson (C) har inkommit med en motion om att erbjuda rätt och jämlik vård till personer med demenssjukdom. Motionärernas förslag är att utreda vilka förutsättningar det finns för att inrätta en minnesmottagning i Region Jämtland Härjedalen samt att utreda vilka förutsättningar det finns för att göra en upphandling för att erbjuda demensdiagnos av annan specialistklinik.

Uppskattningsvis lever 130 000 – 150 000 personer med en demenssjukdom i Sverige. Många anhörigas och närståendes vardag påverkas. Varje år insjuknar cirka 24 000 personer och ungefär lika många avlider. För Jämtlands län motsvarar det ca 240 personer/år.

Enligt regionens journalsystem fanns totalt 482 personer >65 år med demensdiagnos 2021. 65 av dessa hade fått sin diagnos inom specialiserad vård och övriga 417 i primärvården. 2022 hade antalet patienter med demensdiagnos ökat till 524 personer.

Inom kunskapsstyrningen pågår ett arbete för att nationellt standardisera och kvalitetssäkra utredningar. Det finns ett personcentrerat sammanhållet vårdförlopp vid kognitiv svikt som inleds vid misstanke om kognitiv svikt orsakad av kognitiv sjukdom. Vårdförloppet avslutas om misstanken inte längre kvarstår eller vid en fastställd diagnos.

Den basala utredningen utförs i primärvården. Utvidgad utredning används för att fastställa diagnos i de fall basal demensutredning inte varit tillräcklig eller då det finns andra komplicerande omständigheter. Personer i arbetsför ålder med misstänkt demenssjukdom utreds och bedöms ofta inom ramen för en utvidgad demensutredning. Utvidgad utredning utförs inom äldrepsykiatrins specialistmottagning.

Region Jämtland Härjedalen arbetar tillsammans med länets kommuner med att utveckla demensvården genom att införa vårdförloppet. En GAP-analys har genomförts för att identifiera vad vi behöver bli bättre på. Hälso- och sjukvårdsledningen har prioriterat fortsatt arbete med de brister som identifierats i GAP-analysen. Pågående förbättringsarbeten sker i samverkan med länets kommuner.

Målsättningen med förbättringsarbetet är att korta utredningar, skapa förutsättningar för att uppmärksamma, utreda och behandla såväl inom primärvård som specialiserad vård, ge stöd till patient och närstående, minska skillnader i utredning och koppla samman vård och omsorg.

Den regioninterna arbetsgruppen har tagit fram struktur och standardiserat innehåll för den basala utredningen av kognitiv svikt på primärvårdsnivå. Utredningen har tagit hänsyn till pågående omställning till en Nära vård där primärvården är navet. Konsultativt stöd och remissrutiner finns framtagna för de patientgrupper som behöver utvidgad utredning på en specialistenhet. Gruppen är klar med sitt arbete och beslut om implementering togs i hälso- och sjukvårdsledningen i juni 2024.

Utredningen har visat att förutsättningar saknas för att samla alla utredningar på en centralt placerad minnesmottagning. Misstanke om demenssjukdom är vanligt förekommande på länets hälsocentraler. Regionen har en utmanande geografi som leder till att vi gör mer på primärvårdsnivå än vad en del andra regioner gör. I dagsläget finns endast två geriatriker och en äldrepsykiatriker i regionen vilket gör att vi behöver hitta andra arbetssätt.

Beslutet innebär att det finns förutsättningar för att behålla och utveckla primärvårdens ansvar för utredningar på basal nivå enligt vårdförloppet. Det finns en kommunikationsplan som stödjer arbetet med implementering för att nå målet med en jämlik vård för patientgruppen. Struktur och utbildnings-/informationsinsatser ingår i kommunikationsplanen.

Arbetet fortgår med att utreda om förutsättningarna för en minnesmottagning/ kompetenscentrum för kognitiv svikt kan skapas för den specialiserade vårdnivån. Idag saknas några professioner för att skapa ett komplett team. Bedömningen är att resultatet av arbetet förväntas skapa förutsättningar och täcka det behov som en minnesmottagning skulle tillgodose. I väntan på pågående utredning om en specialiserad vårdnivå finns ett äldrepsykiatriskt team och Neurologimottagningen att tillgå.

Behovet av att göra en upphandling för att erbjuda demensdiagnos av annan specialistklinik är litet och kommer att omhändertas när behov uppstår. Möjligheten att remittera till regionvård eller second opinion finns redan idag. Kostnader för vården och för sjukresa och ev. logi bokförs på remitterande kostnadsställe.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-11-21 § 131 om föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

• Redovisning från bolag, politiska samverkansorgan, konferenser mm

• Dialog med hälso- och sjukvårdsnämndens och kollektivtrafiknämndens presidium utifrån regionstyrelsens uppsiktsplikt