Möte 2017-08-29

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänt till ledamöter och ersättare.

- Bemanningsprojektet

- Lägesrapport sommaren

- Uppföljning resultatförbättrande åtgärder

- Regiondirektörens direktiv för verksamhetsplanering 2018

Resultatet per juni 2017 uppgick till -96,4 miljoner kronor. Nettokostnadsökningen till och med juni var 4,2 procent, vilket var samma som utfallet i maj.

Bruttokostnaderna för perioden januari till och med juni 2017 har ökat med 3,4 procent jämfört med samma period föregående år. Kostnadsökningen är något mindre jämfört med utfallet i maj på 3,7 procent. Kostnaden för bemanningsföretag fortsätter att öka och till och med juni var ökningen 14,3 miljoner kronor (18,4 procent) vilket var något högre än föregående månad. Totalt har intäkterna minskat något jämfört med föregående år, men specialdestinerade statsbidrag har ökat. Helårsprognosen är oförändrad sedan maj och uppgår till -170 miljoner kronor.

Ytterligare upplåning har skett från Kommuninvest i mitten av juni med 40 miljoner kronor och då till negativ ränta. Värdepapper har förfallit under juni med 28 miljoner kronor.

Sjukfrånvaron bland Region Jämtland Härjedalens medarbetare fortsätter att minska och uppvisar nu de lägsta värdena sedan år 2010.

I anslutning till Regionstyrelsens behandling av månadsrapport efter februari beslutade Regionstyrelsen 2017-03-29, § 58: Regionstyrelsens presidium får i uppdrag att tillsammans med regiondirektören under våren träffa områdesledningarna för en dialog om förbättringar, effektiviseringar och kostnadsminskningar.

Regionstyrelsens presidium har träffat följande områdens ledningsgrupper: Akutområdet, Barn unga vuxna, Diagnostik teknik och service, Hud Infektion Medicin, Hjärta Neuro Rehab, Kirurgi/ögon/öron, Kvinna, Ortopeden, Psykiatri, Primärvårdens Närvårdsområde Östersund, Regionstaben och Regionala utvecklingsförvaltningen.

Det är tre områden som inte varit möjliga att träffa – Barnmedicin, Folktandvården och Patientsäkerhet.

Regionstyrelsens presidium redovisar anteckningar från träffarna och sina samlade reflektioner utifrån träffarna.

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017-2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen och framgångsfaktorerna är styrelsens prioritering för 2017. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet under fördjupning Samhälle - sjukpenningtal hos länets medborgare följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 29 augusti.

Arbetet med att sänka sjuktalen i länet regleras och följs upp utifrån den långsiktiga utvecklingsplan som regionfullmäktige fastställde under år 2015.

Målet avseende sjukpenningdagar, att till år 2018 minska differensen till riket med en dag jämfört med år 2014, har redan uppnåtts. När arbetet inleddes skiljde det i genomsnitt 3,0 sjukpenningdagar mellan invånarna i Jämtlands län och riket. Efter juni 2017 har skillnaden minskat till 1,0 dag.

Regionfullmäktige har i sin regionplan beslutat om ett antal strategiska mål för perioden 2017-2019. I regionstyrelsens verksamhetsplan finns för varje strategiskt mål, två aktiva mål och ett antal framgångsfaktorer i form av utvecklingsområden. De aktiva målen och framgångsfaktorerna är styrelsens prioritering för 2017. De aktiva målen är mätbara och ska följas upp i varje månadsrapport till styrelsen, och som fördjupning två gånger under året. Enligt styrelsens uppföljningsplan ska det aktiva målet under fördjupning Samhälle – tillgänglighet område barn och unga vuxna följas upp vid regionstyrelsens sammanträde 29 augusti.

Målet anger andel barn och unga som får ett första besök inom område barn, unga vuxna, inom 30 dagar.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2017. Enligt den ska regionstyrelsen på sitt möte 29 augusti bland annat följa upp barnens rättigheter. Denna uppföljningsrapport redovisar måluppfyllelsen utifrån regiondirektörens verksamhetsplan.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2017. Enligt den ska regionstyrelsen på sitt möte 29 augusti bland annat följa upp regionens arbete med nationella minoriteter. Denna uppföljningsrapport redovisar måluppfyllelsen utifrån regionstyrelsens verksamhetsplan.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges vilka uppföljningsområden som har valts ut för 2017. Enligt den ska regionstyrelsen på sitt möte 29 augusti bland annat följa upp våld i nära relationer.

Denna uppföljningsrapport redovisar det pågående arbetet utifrån regionstyrelsens verksamhetsplan.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges att läkemedel ska följas upp. Denna uppföljningsrapport ger en nulägesbeskrivning av läkemedelsområdet.

Inom läkemedelsområdet sker ständiga förändringar. Verksamheten har behov av nära stöd och tid till läkemedelshanteringen för ökad patientsäkerhet. Läkemedelskostnaderna ökar i hela landet, men under första halvåret 2017 är den procentuella kostnadsökningen högre i Jämtland Härjedalen jämfört med övriga riket.

Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och samordna planering och uppföljning av verksamheten. I regionstyrelsens verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2017 anges vilka uppföljningsområden som valts ut för 2017. Enligt den ska regionstyrelsen bland annat fälja upp sjukresor. Denna uppföljningsrapport ger en nulägesbeskrivning av målet att sänka sjukresekostnaderna som regionstyrelsen tog beslut om i mars 2016. Dessutom redovisas kort åtgärder som vidtas för att nå målet.

Regionfullmäktige beslutade den 20-21 juni 2017, § 94, om ändring av de finansiella målen 2017 i Finansplan 2017-2019. Ändringen föranleder en justering även av regionstyrelsens verksamhetsplan.

Bakgrunden till fullmäktiges beslut var att prognosen för helåret visade på minus 170 miljoner kronor i tertialrapporten per april 2017. Det innebär att de resultatförbättrande åtgärder, som låg till grund för det budgeterade noll-resultatet 2017, inte kommer att hinna få full effekt i år. Samtidigt stiger bl a kostnader för läkemedel och sjukvårdsmateriel betydligt snabbare än landstingsprisindex.

Utifrån regionstyrelsens bedömning om att det efter ytterligare resultatförbättrande åtgärder blir ett prognostiserat underskott på 110 miljoner kronor för helåret 2017 fastställdes följande förändringar i finansplanen:

• Målet ekonomiskt resultat efter finansnetto som procentandel av verksamhetens budgeterade nettokostnader ändrades från noll procent till minus 2,7 procent.
• Målet om en nettokostnadsminskning med 2 procent i Finansplan 2017-2019, ändrades till att verksamhetens nettokostnader högst får öka med 1,4 procent 2017 jämfört med utfallet 2016.

Utifrån den här förändringen förslås målvärdet för det aktiva målet om nettokostnadsförändringen i regionstyrelsen att ändras i enlighet med det nya målet i finansplanen.

Regionstyrelsens ordförande kontaktade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för samtal om hur en liten region med svag skattekraft ska klara att finansiera sin egen välfärd. SKL föreslog att SKL i ett första steg gör en standardanalys av regionens ekonomi och styrning, utan krav på ersättning. Den grundläggande idén bakom analysen var att arbeta fram en översiktlig analys av nuläget och de framtida ekonomiska förutsättningarna. Denna kan sedan utgöra en plattform för regionens fortsatta utvecklingsarbete. Den kan också tjäna som underlag för fortsatt diskussion av ytterligare stöd av SKL. Resultatet av analysen presenterades i form av en powerpointpresentation dels till regionstyrelsen 2017-06-20 och senare under dagen till regionfullmäktige.

Regionstyrelsen beslutade efter SKLs presentation § 168 att ge regiondirektören i uppdrag att utifrån den analys som SKL presenterat göra fördjupade analyser tillsammans med SKL och återkomma till regionstyrelsen i augusti och presentera analyserna och förslag till åtgärder med anledning av analyserna.

Regiondirektören har tillsammans med en utsedd analysgrupp inom regionen gjort vissa kompletterande analyser. Tillsammans med representanter från SKL har ett första analysprogram tagits fram för det fortsatta analysarbetet. Det fortsatta arbetet kommer att kunna innebära att ytterligare frågeställningar kommer att behöva analyseras. Summering av höstens analysarbete kommer att ske vid regionstyrelsens möte i december.

Thomas Andersson har i ett initiativärende tagit upp frågan om hur regionstyrelsen formellt ska hantera anmärkningen som regionfullmäktige riktat mot styrelsen för 2016 års verksamhet och styrning.

Enligt 5 kap. 25 a § kommunallagen (KL) ska fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet skall motiveras om det inte är uppenbart obehövligt.

Om revisorerna enligt 9 kap. 17 § KL riktat anmärkning mot en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroendevalda i sådana organ, ska fullmäktige besluta om anmärkningen även skall framställas från fullmäktiges sida. Beslutet skall motiveras.

Fullmäktige får rikta anmärkning även om revisorerna inte gjort det. Beslutet skall motiveras.

Enligt 5 kap. 25 b § KL får fullmäktige, om ansvarsfrihet vägras, besluta att skadeståndstalan ska väckas. Talan som inte grundas på brott ska väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad.

Kommunallagen har inga andra sanktioner föreskrivna än ovan nämnda bestämmelse i 5 kap 25 b § KL samt bestämmelsen i 4 kap 10 § KL om återkallande av uppdraget. Dessa reglerar bara handlingsutrymme vid vägrad ansvarsfrihet. Vid riktad anmärkning finns inga sanktionsmöjligheter.

Enligt 5 kap. 31 § KL gäller att fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. Fullmäktige ska dock inhämta förklaring över anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks.

Uppdrag i styrelse och nämnder är förtroendemannauppdrag och bygger på förtroende från fullmäktige. Att vägra ansvarsfrihet eller rikta anmärkning mot styrelse, nämnd eller förtroendevald grundar sig på att fullmäktige har någon form av misstroende mot vederbörande.

Genom regionfullmäktiges beslut i april 2017 om att ge regionstyrelsen anmärkning för 2016 års verksamhet har fullmäktige färdigbehandlat frågan om anmärkning. Fullmäktige har inte möjlighet att företa några efterföljande åtgärder eftersom sådana inte finns. Regionstyrelsen och de förtroendevalda har fått komma till tals i ärendet genom sina förklaringar.

Några formella krav på styrelsen att behandla frågan om anmärkning mot styrelsens verksamhet för år 2016 efter det att fullmäktige avgjort frågan finns inte.

Regionstyrelsen tar dock allvarligt på den kritik som revisorerna framför och på den anmärkning som fullmäktige gett för år 2016. Regionstyrelsen har under 2017 ändrat sina arbetssätt. T ex har finansplan och regionstyrelsens egen verksamhetsplan reviderats, budgetdialog genomfördes redan i mars med workshop med områdescheferna, hjälp har hämtats från SKL för att förstärka analysförmågan och regionstyrelsens presidium har själva besökt områdenas ledningsgrupper för att lyssna in situationen och förstärka behovet av snabba och kraftfulla åtgärder.

I en motion till regionfullmäktige 2015 föreslog Berit Johansson (C) och Mats Gärd (C) att Grön rehabilitering ska finnas med och erbjudas som rehabiliteringsform och behandlingsmetod inom Region Jämtland Härjedalen, på liknande sätt som den konventionella rehabiliteringen.

Som svar på motionen beslutade regionfullmäktige i april 2016, §72, att ge regionstyrelsen i uppdrag att utreda evidensen och förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod och återkomma med ett förslag till november 2016. Den 23 november 2016 fick regionstyrelsen i uppdrag av regionfullmäktige att kontakta Samordningsförbundet i Jämtlands län för att inleda dialogen om ett projekt kring Grön rehabilitering i Jämtlands län.

Samjamt har tackat ja till att samordna arbetet kring att utveckla formerna för Naturunderstödd rehabilitering i Jämtlands län och en arbetsgrupp har bildats för att driva på arbetet. För att få finansiering till projektet söks forskningsmedel tillsammans med Mittuniversitetet.

En lägesrapport med beskrivning av pågående arbete har upprättats och delges regionstyrelsen.

Regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan har genomgått sin årliga revidering. Planen inriktar och styr Region Jämtland Härjedalens kris- och katastrofmedicinska beredskap såväl regionalt som lokalt och är grunden för styrning och samordning av insatser vid både allvarlig händelse och extraordinär händelse. Planen gäller även under höjd beredskap med de anpassningar som ett sådant läge föranleder. Övergripande målsättning är, att minimera de negativa konsekvenserna som en allvarlig eller extraordinär händelse kan medföra för såväl medborgare som region/landsting.

Gjorda ändringar/kompletteringar är:

• Aktuellt ärendenummer på reviderad evakueringsplan för Region Jämtland Härjedalen
• Aktuellt SFS:nr på ny Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
• Kapitel 4 har fått en ny rubrik ”Ansvarsfördelning” som tydligare beskriver regionens fördelning av den kris- och katastrofmedicinska beredskapen
• Beredskapsplanering kollektivtrafiken (punkt 4.2.3) nytt stycke
• 4.6 Extern samverkan – kompletterats med ”Överenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län, före under och efter kris”

När regionfullmäktige år 2015 införde egen vårdbegäran (RS/219/2015) togs krav på läkarremiss bort som gör att patienterna i praktiken själva kan skriva sin remiss för att få vård och behandling inom den öppna vården vart som helst i Sverige. Detta har bland annat medfört att landstingen/regionerna fått minskad kostnadskontroll på vård som länets medborgare tagit del av från vårdgivare i andra delar av landet.

Den 20-21 juni 2017 beslutade regionfullmäktige att ge regionstyrelsen delegation på att fatta beslut om när och för vilka åtgärder läkarremiss återinförs för viss vård och behandling inom öppen specialiserad hälso- och sjukvård. För dessa åtgärder upphör också rätten att utfärda egen vårdbegäran.

För patienter som får smärtbehandling är det idag internt inom regionen i praktiken krav på remiss från läkare. När ett besök görs hos en extern vårdgivare verksam i annat län än där man är folkbokförd och som har avtal med ett landsting/region förutsätts att man följer både vårdlandstinget och hemlandstingets regelverk för remisskrav för att få ersättning för utfört besök.

Det är alltid det medicinska behovet som ska styra men ibland kan hemlandstingen, som bekostar behandlingen, och den som utfärdar behandlingen ha olika uppfattning om det medicinska behovet och vid sådana åkommor kan det vara bra med tydliga remisser.

Då regionen ibland tvingas använda vårdgivare utanför länet för denna tjänst föreslås därför att krav på remiss för smärtbehandling återinförs så att det blir den medicinska bedömningen inom Region Jämtland Härjedalen som gäller. Rätten att utfärda egen vårdbegäran upphör därmed för dessa behandlingar.

Stiftelsen Bröderna Nils och Olof Olssons minnesfond har som ändamål att ”Disponibel avkastning skall enligt beslut av landstingets utbildnings- och kulturnämnd användas i den lantbruksutbildning som landstinget bedriver för anordnande av särskilda kurser, elevstimulerande åtgärder och fortbildning av personal”.

Landstingsfullmäktige beslutade 2011-06-14--15, § 118 att landstinget, numera region Jämtland Härjedalen, bör bland annat avveckla sin drift av Torstaskolans naturbruksgymnasium. Detta har skett genom att regionen upphörde med intagning av elever till lantbruksutbildning från och med läsåret 2012/2013. Jämtlands Gymnasieförbund (JGY) har övertagit, drivit vidare och kommer att fortsätta driva naturbruksutbildningen vid Torstaskolan. Region Jämtland Härjedalen bedriver numera ingen egen utbildning med lantbruksinriktning. Torstaskolan har, i egenskap av den enda skola i Jämtland som bedriver lantbruksutbildning, varit nästan uteslutande den ende mottagare av stiftelsens utdelningar.

Efter ovan överlåtelse uppfylls inte ändamålet i den mening att avkastningen ska användas i den lantbruksutbildning som landstinget (regionen) bedriver eftersom utbildningen numera bedrivs av Jämtlands Gymnasieförbund. Dessutom saknas numera utbildnings- och kulturnämnd inom Region Jämtland Härjedalen. I övrigt är det samma skola och samma utbildning som bedrivs som innan överlåtelsen men med ny huvudman. Det ursprungliga kärnändamålet förändras alltså inte.

På grund av ovan och för att ändamålet ska uppfyllas till sin helhet bör en ansökan om tillstånd till ändring av stiftelsens förordnande lämnas till kammarkollegiet. Ett förslag till ansökan har upprättats.

Ärendet behandlades av regionstyrelsen den 30-31 maj men återremitterades för att ”klargöra om stiftarnas intention var att stiftelsens ändamål ska vara att disponibel avkastning ska användas till offentligt driven lantbruksutbildning”. Detta har nu klargjorts i förslaget till nytt ändamål.

Det nya ändamålet skulle lyda enligt nedan:
”Disponibel avkastning skall enligt beslut av Region Jämtland Härjedalen användas i den lantbruksutbildning som bedrivs i Jämtlands län av offentliga huvudmän för anordnande av särskilda kurser, elevstimulerande åtgärder och fortbildning av personal. Med lantbruk menas växtodling och husdjursskötsel för produktion av föda”.

På uppdrag av regionens revisorer har KPMG genomfört en granskning av Region Jämtland Härjedalens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Granskningen har syftat till att ta reda på om regionstyrelsen har en tillfredsställande styrning och kontroll av att regionens ledningssystem stödjer ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift 2011:9.

Med anledning av genomförd granskning lämnas i rapporten följande rekommendationer till regionstyrelsen:

• Skapa en samsyn och en tydlighet i organisationen kring tolkningen av vad ett processinriktat arbetssätt innebär och hur detta ska förverkligas i Region Jämtland Härjedalen.
• En viktig del i detta är att definiera vilka processer som behövs för att kunna utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.
• Inför snarast en rutin för att den information som redan finns om processers effektivitet på verksamhetsnivå ska tillgängliggöras och användas i styrningen på regionnivå.
• Utse en person som ansvarig att driva ledningssystemsfrågan framåt, en förvaltare av ledningssystemet.
• Säkerställ att regionens dokumenthanteringssystem lever upp till verksamheternas krav på användarvänlighet.

En redovisning av vilka åtgärder som regionstyrelsen vidtar eller avser vidta med anledning av granskningsresultatet ska lämnas till regionens revisorer senast den 31 augusti 2017. Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen.

Regeringen har beslutat att möjligheten att bevilja särskilda tillstånd för försäljning av antroposofiska medel ska tas bort ur läkemedelslagen den 1 juli 2018. I denna promemoria lämnas förslag på hur läkemedelslagen ska ändras med anledning av detta, inklusive särskilda övergångsregler. Det föreslås även ändringar i läkemedelslagen som innebär att bestämmelserna angående utbytbarhet även kommer att gälla läkemedel om godkänts centralt inom den Europeiska unionen.

Betänkandet har hanterats av regionjurist inom Samordningskansliet samt strateg inom läkemedel, Område Patientsäkerhet.

Remissvar ska ha inkommit till Socialdepartementet senast den 30 augusti 2017.

I försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020 anger riksdagen att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats och att det innebär förändrade krav på den svenska totalförsvarsförmågan. Den 10 december år 2015 beslutade regeringen om planeringsanvisningar för det civila försvaret och att myndigheter med särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap ska återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för civilt försvar. Den 10 juni år 2016 överlämnade Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rapporten Sverige kommer att möta utmaningarna – gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret till Regeringen. Av rapporten framgår att länsstyrelserna, med stöd från Försvarsmaktens militärregioner, senast år 2019 ska ha tagit fram regionala grundsyner för totalförsvarsplanering.

Totalförsvarets chefsgrupp i region nord, bestående av landshövdingar, chef för Polisregion Nord och chef för Militärregion Nord beslutade den 8 september år 2016 att sätta samman en arbetsgrupp med uppdraget att till den 14 september år 2017 redovisa ett förslag till regional grundsyn för totalförsvarsplanering inom de fyra nordliga länen. Kommuner och landsting ingår inte primärt i planeringen och hade därför ingen representation. Region Jämtland Härjedalen fick och accepterade förfrågan om att representera Region/Landstingen i norr.

Den regionala grundsynens målsättning är att berörda myndigheter, landsting/regioner och kommuner ska:

• Kunna dela information med höga krav på robusthet och sekretess
• Bidra till samlade lägesbilder och lägesanalyser med fokus på hot som riskerar att ge allvarliga regionala konsekvenser
• Ha grundläggande förmåga att tillämpa regelverk för höjd beredskap
• Ha en krigsorganisation som kan leda och samverka under höjd beredskap
• Bereda underlag för väl avvägda beslut om prioriteringar
• Ha grundläggande kunskap om värdlandsstöd för civila och militära resurser
• Påbörja företagsplanering

I dokumentet finns en beskrivning av berörda aktörers roller och ansvar samt en aktivitetsplan för åren 2017-2020. Då Regionen har deltagit i arbetet med framtagandet av den regionala grundsynen är det naturligt att Regionen ser positivt på dokumentets innehåll i stort. Det är en försvårande omständighet att landsting/regioner ännu inte har fått besked angående vilka som är att betrakta som prioriterade i arbetet med den sammanhängande planeringen för totalförsvaret. Det bidrar till en osäkerhet angående i vilken omfattning landsting/regioner i nuläget ska delta i arbetet med totalförsvarsplanering. Regionen föreslår i remissvaret att det kan förtydligas att dokumentet är en överenskommelse om en aktörsgemensam inriktning och samordning för totalförsvarsarbetet i norra regionen. Det bör också framgå i dokumentet hur det och/eller aktivitetsplanen ska revideras.

Förslag till svar har upprättats inom Krisberedskap, säkerhet och miljö. Svar ska lämnas till Länsstyrelsen i Norrbottens län senast 25 augusti. Då regionstyrelsen har sitt sammanträde 29 augusti har vi begärt om anstånd till dess varför paragrafen bör justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag till regeringen om att erbjuda pojkar vaccination mot humant papillomvirus inom det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten har gjort bedömningen att vaccinationen uppfyller smittskyddslagens kriterier.

För att en vaccination ska kunna omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram ska

• den enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) effektivt förhindra smittspridning eller minska sjukdomsbördan av smittsamma sjukdomar i befolkningen eller vissa grupper av befolkningen,
• vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv, och
• vara hållbar från etiska och humanitära utgångspunkter

Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination av pojkar mot humant papillomvirus (HPV) uppfyller smittskyddslagens tre kriterier för att ingå i ett nationellt allmänt vaccinationsprogram. Bedömningen har gjorts utifrån de 13 faktorer som beskrivs i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten.

Synpunkterna ska vara Folkhälsomyndigheten tillhanda senast 10 september. För att kunna använda tiden fullt ut föreslås att regionstyrelsens ordförande efter samråd med regionstyrelsens 2:e vice ordförande fattar beslut om remissvaret.

Vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2017 fastställdes förfrågningsunderlaget för Hälsoval 2018. Samtidigt gav regionfullmäktige Vårdvalsnämnden i uppdrag att tillsammans med regionstyrelsen se över förfrågningsunderlaget inför 2019 för att undersöka möjligheterna att ytterligare stimulera primärvårdens utveckling som styrande i regionens sjukvårdssystem.

Representanter från vårdvalsnämnden och regionstyrelsen ska därför utses. Från regionstyrelsen ska tre ledamöter utses, två från majoriteten och en från oppositionen.

Upphandlingsavdelningen och kostenheten har bjudit in regionstyrelsen till en informationsträff om livsmedelsupphandling och uppföljning av livsmedel den 11 september kl. 09.00-12.00.

Regionstyrelsens ordinarie ledamöter, ersättare samt politiska sekreterare bör ha möjlighet att delta på träffen.

• Cirkulär 17_40 SKL. Ny lag om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter, meddelarskyddslagen (2017_151)
• Regeringsbeslut till Riksförbundet för sexuell upplysning, beviljad ansökan om bidrag avseende Kvinnors hälsa – sexualupplysning på olika språk
• Meddelande från SKLs styrelse om överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter
• Förbundsavgift år 2018 till Sveriges Kommuner och Landsting
• Protokoll: FoU-råd 2017-05-04
• Protokoll: Utskottet för ekonomi 2017-05-22 §§33-34
• Protokoll: Utskottet för ekonomi 2017-05-22 §§28-32 §§35-37
• Protokoll: Landstingsbostäder – bolagsstämma 2017-05-17
• Protokoll: Patientnämnden i Jämtlands län 2017-05-19
• Protokoll: Pensionärsrådet 2017-05-23
• Protokoll: Landstingsbostäder 2017-04-06
• Protokoll: Landstingsbostäder 2017-05-09
• Protokoll: Utskottet för infrastruktur 2017-05-09

1. Beslut fattade av regiondirektör/ bitr. regiondirektör

• Svar på remiss om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) (RS/704/2017)
• Representanter i styrgrupp för kunskapsnätverk samisk hälsa (RS/2304/2016)
• Evakueringsplan för Region Jämtland Härjedalen (RS/1811/2016)
• Svar på remiss på Socialstyrelsens förslag till intyg för praktisk tjänstgöring för audionomer utbildade utanför EU och EES (RS/1248/2017)
• Svar på remiss: Promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter (RS/757/2017)
• Avgiftshandbok (RS/610/2016)

2. Beslut fattade av ordförande/vice ordförande/ 2:e vice ordförande

• Svar på remiss av SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (RS/882/2017)
• Svar på remiss av delbetänkandet digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) (RS/728/2017)
• Svar på remiss: Översyn och uppdatering av den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (RS/578/2017)
• Svar på remiss: Karensavdrag – en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18) (RS/1197/2017)

3. Beslut fattade av regionstabschef

• Projekt – Anpassning dataskyddsförordningen (RS/1511/2017)

4. Beslut fattade av ekonomidirektör

• Lån från Kommuninvest i Sverige AB (RS/578/2017)

5. Beslut fattade av ekonomistrateg

• Ansökan om bidrag ur Per Sundells fond (RS/1293/2017)

6. Beslut fattade av områdeschef

• Löneöversynsförhandlingar, område Folktandvård (RS/681/2017)

7. Beslut fattade av chefer

• Anställningsbeslut för perioden 2017-05-19 – 2017-08-17 (RS/602/2017)

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

Regionfullmäktiges presidium har ansvar för att se till att beslutade policys hålls aktuella. I en översyn som presidiet har gjort över regionens policyer konstaterades att ett antal policyer borde kunna tas bort. En av de policyerna är policy för ungdomsdemokrati för Jämtlands län som fastställdes av landstingsfullmäktige den 26—27 juni 2007, § 115.

I policyn för ungdomsdemokrati framgår hur kommunerna och dåvarande Jämtlands läns landsting formulerar sin inriktning om hur ungdomar i länet ska kunna få större inflytande och större kunskap och erfarenhet av det svenska demokratiska systemet. Policyn är styrande för ansvariga inom kommunerna och landstinget för hur man ska arbeta med både att skapa möjlighet till mer inflytande och lära ut vad demokrati är.

Den 6 oktober 2014, § 120 antog dåvarande regionstyrelsen vid Regionförbundet en ungdomsstrategi för Region Jämtland Härjedalen i vilken följer den regionala utvecklingsstrategin och slår fast vilka ungdomspolitiska områden som lokalt ska prioriteras för att skapa en långsiktig och hållbar utveckling i Jämtland Härjedalen.

Av detta följer att policyn för ungdomsdemokrati är inaktuell och kan tas bort.

De nationella vaccinationsprogrammen i Sverige delas in i allmänna vaccinationsprogram för hela befolkningen och särskilda vaccinationsprogram för riskgrupper. Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram, medan landsting och kommuner ansvarar för att kostnadsfritt erbjuda målgrupperna de vaccinationer som ingår i programmen.

Genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn erbjuds barn skydd mot tio sjukdomar; difteri, stelkramp, kikhosta, polio, haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och humant papillomvirus (endast flickor).

Samtliga barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats enligt föreskrifterna om vaccination av barn ska erbjudas kompletterande vaccination av barnhälsovården eller elevhälsan beroende på barnets ålder mot sjukdomar som ingår i det allmänna programmet. Vaccinationer ska erbjudas även till asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Utöver de nationella vaccinationsprogrammen kan Folkhälsomyndigheten ge ut rekommendationer om vaccinationer. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan landsting och regioner beslutar om implementeringen av rekommendationerna. De har också ansvar för att erbjuda vaccinationer till riskgrupper. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B. Vaccination mot hepatit B rekommenderas även till barn med ökad risk att utsättas för smitta, tex barn från riskländer, eller med föräldrar från riskländer.

Sedan 2014 ligger ett förslag från Socialstyrelsen om införande av hepatit B i barn-vaccinationsprogrammet för regeringsbeslut, men ännu har inget beslut tagits.

Barnhälsovården i Region Jämtland Härjedalen erbjuder sedan 2010 alla barn komplettering med vaccin mot hepatit B till självkostnadspris inom ramen för barnvaccinationsprogrammet.

Sedan början av 2016 har Region Jämtland Härjedalen på grund av nationell vaccinbrist erbjudit det dyrare så kallade sexvalenta vaccinet inom barnvaccinationsprogrammet. Detta vaccin innehåller förutom vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b även vaccin mot hepatit B. Merkostnaden på ca 300 000 kronor finansierades 2016 inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningens budget.

Region Jämtland Härjedalen vill även i fortsättningen följa Folkhälsomyndighetens rekommendation att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B genom att som standard kostnadsfritt erbjuda sexvalent vaccin inom barnvaccinationsprogrammet.

Ovanstående erbjudande bör även gälla för nyvaccination av äldre barn, 12 mån-6 år (till de börjar i förskoleklass) som av någon anledning valt att skjuta på vaccination, eller av annan anledning är ovaccinerade enligt barnvaccinationsprogrammet.

Sedan tidigare har barn från riskländer, eller med föräldrar från riskländer, d.v.s. länder med endemisk smitta, erhållit vaccination mot hepatit B enligt nationella vaccinationsprogrammet. Dessa barn och unga erbjuds kostnadsfritt vaccination från födseln och kostnadsfri komplettering i åldrarna 0-18 år.

Enligt beslut i Vårdvalsnämnden 2016-10-13 § 46 om omdisponering av medel (VVN/9/2016) finns medel redan avsatta som ska täcka merkostnaderna för införande av kostnadsfri vaccinering mot hepatit-B för barn.

Området Diagnostik Teknik Service, DTS, signalerar att investeringen i den tredje MR-kameran som just nu pågår beräknas bli 5 mkr dyrare än beviljad investeringsram om 17,8 mkr
Godkänd investeringsram 2016 4,3 mkr
Godkänd investeringsram 2017 13,5 mkr
Totalt beviljad ram 17,8 mkr

Orsak till fördyringen uppges vara att det har gått lång tid mellan prisbedömning och upphandling av kameran samt den heta byggmarknaden i Östersund och länet vilket resulterat till högre priser för ombyggnationen. DTS vill undersöka möjligheten att finansiera merkostnaden inom ramen för den akuta potten eller potten för oförutsedda.

Under 2017 hanteras den stora efterfrågan på MR-undersökningar genom att anlita en MR-buss för att köerna inte ska öka till en kostnad på ca 800 000 kronor hittills.

Investeringsrådet har behandlat ärendet 2017-07-17 och föreslår följande omdisponeringar inom den totala investeringsbudgeten som fullmäktige beslutat om :

DTS tillåts gå vidare med investeringen i en tredje MR-kamera trots fördyringen.

Investeringen kan inte i sin helhet finansieras genom årets akuta pott eller årets pott för oförutsedda. Det skulle i så fall innebära att dessa potter blir helt förbrukade.

Istället föreslås att DTS får finansiera investeringen och fördyringarna genom:
a) nyttja det överskott, 1 800 000 kr, som hittills uppkommit från årets beslutade och avslutade investeringar över 250 000 kr
b) ca: 400 000 kr, besparing som DTS prognostiserar göra i beviljad investering av säckbanan som ska bytas i städcentralen.
c) 1 500 000, beviljad investering i lastbil verkställs inte – förnyad behovsprövning 2018 eller 2019.
d) 400 000 kr finansieras inom DTS egna investeringspott för investeringar under 250 000 kr eller omprioritering mellan DTS övriga under året beviljade investeringar
e) 900 000 kr tas från den akuta potten år 2017

Det bör prövas om regionfullmäktige skulle ge regionstyrelsen möjlighet att fatta denna typ av beslut som innebär förändringar mellan investeringsobjekt utan att totala investeringsbeloppet förändras. Detta för att snabbare kunna verkställa investeringarna under budgetåret.

Dan Ånngegård har lämnat in ett medborgarförslag om införande av en bedömningsambil. Förslaget innebär att en eller två bedömningsambilar placeras i länet. Som motivering nämns bland annat att bedömningsbilen redan på hämtplats kunna göra en medicinsk bedömning och hänvisa patienten till rätt vårdnivå, avlasta akutmottagningen, frigöra ambulansresurser för akuta behov samt minska transporter till sjukhuset.

För närvarande pågår ett projekt kring resurserna utanför Östersunds sjukhus, där primärvården och ambulanssjukvård ingår. Utifrån närhet till patienten och patientens behov ska projektet resultera i förslag till ny uppdragsbeskrivning och organisation av prehospital vård. Projektet är tänkt att pågå till och med den 31 december 2018 och beskrivs nedan.

Region Jämtland Härjedalen arbetar utifrån ett övergripande syfte att primärvården ska få en utökad roll i och med att en större andel av sjukvården ska bedrivas närmare patienten. För att ytterligare utveckla detta ska projektet identifiera hur en framtida prehospital organisation genom samlade resurser ska öka tillgängligheten för patienten och ge bästa möjliga vård i patientens närhet. Såväl primärvården som ambulanssjukvården spelar en nyckelroll då de har ett övergripande uppdrag att utifrån patienternas tillstånd identifiera rätt vårdnivå och besluta om fortsatt egenvård, behandling i hemmet eller hänvisa till annan vårdnivå. Rekommendation om fortsatt egenvård, behandling i hemmet eller hänvisning till annan vårdnivå skulle kunna realiseras i högre utsträckning och med högre grad av patientsäkerhet med stöd av ett mer utvecklat och digitaliserat läkarstöd och standardiserade vårdkedjor.

Projektet ska:

• Utreda resursbehov och dimensionering framåt gällande;
  - Primär- och sekundärtransporter till vårdinrättning
  - Geografisk placering av huvudresurser
  - Säsongsvariationer
  - Prehospital kompetens
• Utreda möjlighet till ökat antal standardiserade vårdkedjor in i specialiserad vård.
• Utreda möjlighet till ökad digitalisering som hjälp i den prehospitala bedömningen.
• Utreda möjlighet till att ambulanssjukvården kan utgöra en resurs i det preventiva folkhälsoarbetet samtidigt som hög beredskap upprätthålls.
• Utreda ökat prehospitalt samarbete mellan ambulanssjukvård och primärvård.

Inom projektet ska bland annat verksamhetsdata såsom antal uppdrag, framkörningstider, vänteperioder för patienter, nyttjandegrad av ambulans med mera tas fram liksom en omvärldsanalys (inkl. hur andra landsting/regioner har organiserats med bedömningsbilar, first responder, ”lättambulans och liknande).

Det medborgarförslaget föreslår ingår således i den utredning/översyn som pågår inom projektet. Projektet kommer att delredovisas löpande och en slutredovisning kommer att ske i samband med projektavslut den 31 december 2018. Medborgarförslaget överlämnas till prehospitala projektet för kännedom.

Eva Hellstrand (C) föreslår i en motion att regionfullmäktige ska besluta att Region Jämtland Härjedalens bilpark ska vara fossilfri senast 2022 samt att en plan för att stegvis uppnå detta utarbetas.

I dagsläget finns tre olika avtal på leasingbilar för Region Jämtland Härjedalen.

• Tvåhjulsdrivna personbilar
• Fyrhjulsdrivna personbilar och
• elbilar och laddhybridbilar (avtal maj 2017)

Alla tre avtalen har samordnats så att de förfaller 28 februari 2018. Avtalen har samordnat förfallodatum för att skapa möjligheter till att under 2017 göra en översyn över vilken fordonspark som regionen bör ha som leasingfordon kommande år. I översynen ska faktorer som vilket antal fordon det finns behov av, hur fordonen används, möjligheter att ställa om till eldrift/biobränslen med flera aspekter utredas. Målet med översynen är att på ett kostnadseffektivt sätt minska klimatpåverkan från våra leasingfordon. Det är dock svårt att bedöma när hela bilparken kan vara fossilfri innan översynen är gjord.

En stor utmaning för en övergång till fossilfria fordon är bränsleinfrastrukturen i länet. Det har funnits planer på att sätta upp laddstolpar vid regionens verksamheter i länet och vi beviljades även medel från ”Klimatklivet” (Naturvårdsverket) för 40 % av kostnaden, men vår egen medfinansiering är tyvärr inte löst.

Det finns i dagsläget inga beslut eller riktlinjer utifrån klimatpåverkan på vilka bilar som ska upphandlas eller avropas annat än det långsiktiga målet i Långsiktig utvecklingsplan, område Miljö om att ”Vid inköp och hyra av fordon ska fordon med minsta möjliga miljöpåverkan prioriteras”. Det är därför både befogat och önskvärt att en översyn görs så att en plan och eventuella riktlinjer kan fastställas för att minska Region Jämtland Härjedalens klimatpåverkan från leasingfordon.

Med anledning av ovanstående föreslås att motionen anses besvarad. En översyn ska genomföras under 2017 och ska leda fram till att en plan för att minska klimatpåverkan från leasingfordon kan fastställas av regionstyrelsen.

Thomas Hägg (S) har lämnat in en motion med förslag om att Region Jämtland Härjedalen inför en klimatpremie till samtliga anställda som åker med kollektivtrafiken (buss eller tåg), alternativt går eller cyklar minst 60 % av sina arbetsdagar per år. Premien utbetalas förslagsvis i efterskott efter det årliga lönesamtalet.

Region Jämtland Härjedalen har beslutat att gå med i Climate and Economic Research in Organizations (CERO) som är ett koncept utvecklat för att hjälpa organisationer att hitta ekonomiskt hållbara strategier för att uppnå klimatmål för resor. Medarbetarnas resebeteende och acceptans för alternativa åtgärder analyseras och modelleras explicit för att nå maximalt stöd i organisationen. I korthet innebär CERO en grundlig analys av organisationens klimatmål i termer av både kostnader, klimatpåverkan och resmönster. Bland annat kartläggs hur anställda reser i tjänst samt till och från arbetet, vilka fordon organisationen äger och hur de används. Därefter jämförs nuläget med de uppställda målen och kostnads- och klimatoptimala åtgärder identifieras. Sist men inte minst konstrueras ett system som medger regelbunden uppföljning ner på enhetsnivå.

I den CERO-analys som gjordes vid Region Jämtland Härjedalen i början av året granskades både tjänsteresor och arbetspendling. Där konstaterades att medarbetarnas arbetspendling har en väldigt stor klimatpåverkan. Av resultatet i enkäten som skickades både till medarbete och förtroendevalda kan man också utläsa att de flesta är positiva till att Region Jämtland Härjedalen arbetar för att minska klimatpåverkan från arbetspendling. Det är därför angeläget att hitta bra åtgärder för att främja klimatsmartare alternativ även för dessa resor.

Den 12 april genomfördes en workshop där tjänstemän utifrån analysen med CERO-metoden, tog fram ett antal åtgärder för att minska klimatpåverkan från såväl tjänsteresor som arbetspendling. Bland det som Region Jämtland Härjedalen ska fokusera på är hur man som arbetsgivare kan stimulera fler att gå, cykla, samåka eller åka kollektivt till arbetet. Exempel på områden som ska utredas är möjligheten att underlätta en mer flexibla arbetsformer, subventionera månadskort till lokal- och länstrafik samt se över antalet parkeringsplatser och rådande parkeringsavgifter. Ett ytterligare sätt att uppmuntra till ett klimatsmart resande till och från arbetet är att ge anställda möjlighet att teckna en förmånscykel. Skatteverket har under 2015 klargjort vilka regler som gäller när arbetsgivaren tillhandahåller cyklar som kan användas privat samt i tjänsten och ett flertal regioner och kommuner har redan infört detta.

Sammanlagt har 12 uppdrag/utredningar rörande arbetspendling utkristalliserats vid CERO-arbetet. Uppdragen har lämnats till ansvarig utredare och en första uppföljning av uppdragen genomfördes den 13 juni.

Införandet av en miljöpremie som motionären föreslår är inget som ursprungligen ingick i uppdragen knutna till CERO men bör utredas vidare som en del av de uppdrag som rör arbetspendling.

Lennart Ledin och Mats El Kott, båda (L) har i en motion föreslagit att landstinget i kommande val ska bestå av en valkrets. I andra hand föreslår de att landstinget delas in i två valkretsar, Östersunds kommun respektive länets övriga kommuner. Som grund anför de att vallagen nu har som huvudregel att landsting består av en valkrets. Med en valkrets får man lika värde på rösterna. Om det inte går bör valkretsarna bestå av ungefär lika många röstberättigade för att få största möjliga rättvisa för värdet på rösterna.

Enligt vallagen är landsting vid val till landstingsfullmäktige en enda valkrets om inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019 - 2022 har beslutat att inte lägga fram förslag till fullmäktige om indelning av landstinget i flera valkretsar. Med hänsyn till detta kommer landstinget vid kommande val till landstingsfullmäktige att bestå av en valkrets.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019 - 2022 behandlade ärendet 2017-06-15, § 10 och föreslår regionfullmäktige att motionen ska anses besvarad.

- Redovisning från konferenser, utskott mm